Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2020 Skr. 2020/21:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2021 Stefan Löfven Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2020. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 5 2.1 Statsrådsberedningen 5 2.2 Justitiedepartementet 7 2.3 Utrikesdepartementet 114 2.4 Försvarsdepartementet 121 2.5 Socialdepartementet 127 2.6 Finansdepartementet 163 2.7 Utbildningsdepartementet 214 2.8 Miljödepartementet 237 2.9 Näringsdepartementet 261 2.10 Kulturdepartementet 295 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 317 2.12 Infrastrukturdepartementet 326 3 Kronologiskt register 364 4 Utskottsindelat register 381 4.1 Konstitutionsutskottet 381 4.2 Finansutskottet 382 4.3 Skatteutskottet 386 4.4 Justitieutskottet 387 4.5 Utrikesutskottet 390 4.6 Försvarsutskottet 390 4.7 Socialförsäkringsutskottet 391 4.8 Socialutskottet 392 4.9 Kulturutskottet 394 4.10 Utbildningsutskottet 395 4.11 Trafikutskottet 396 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 397 4.13 Näringsutskottet 399 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 400 4.15 Civilutskottet 401 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 403 5 Regelbeståndet 2020 404 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 407 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2020. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2021 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2018/19, 2019/20 och det nu pågående riksmötet 2020/21 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 138 från riksmötet 2019/20 till och med nr 158 från riksmötet 2020/21. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). I konstitutionsutskottets senaste betänkande om behandlingen av riksdagens skrivelser (bet. 2020/21:KU2) framhåller konstitutionsutskottet vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkännagivanden. Om den redovisade tidsåtgången är rimlig bör, enligt konstitutionsutskottet, bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Regeringen instämmer i detta, men vill samtidigt påpeka att den stora ökningen av antalet tillkännagivanden under senare år också får betydelse för regeringens förutsättningar att behandla tillkännagivandena skyndsamt. Detta gäller särskilt i en situation som den förevarande med en pågående pandemi. Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 1. Rskr. 2019/20:140 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2019/20:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2019/20:319 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2019 Skr. 2019/20:103, bet. 2019/20:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2019/20:325 Verksamheten i Europeiska unionen under 2019 Skr. 2019/20:115, bet. 2019/20:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2020/21 4. Rskr. 2020/21:34 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2019 Skr. 2019/20:75, bet. 2020/21:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2020/21:65 Höständringsbudget för budgetåret 2020 Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:85 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1) och den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:102 Granskningsbetänkande hösten 2020 Bet. 2020/21:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4), 2018/19:75 (Ju 1) och 2019/20:75 (Ju 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regeringskansliet. Under hösten 2019 beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition och i samband därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 2. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8), 2018/19:75 (Ju 3) och 2019/20:75 (Ju 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regeringskansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betaltider. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition och i samband därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10) och 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019, 2020 och 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 40 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). I regeringens skrivelse 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen riksdagen om att så hade skett och att punkten därmed var slutbehandlad. Av Konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att Justitieutskottet anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses innebära att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister prioriteras. Enligt utskottet behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att prioritera arbetet mot sådana brott och att punkten därmed inte kan anses vara slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Den 21 mars 2019 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Polismyndigheten lämnade sin redovisning till regeringen i februari 2020. Polismyndigheten arbetar med trygghetsskapande åtgärder, utredning och lagföring, och i samarbete med Säkerhetspolisen även med att reducera handlingsutrymmet för våldsbejakande extremister, i syfte att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Regeringen har vidare, med beaktande av tillkännagivandet, internt påbörjat prioriterat arbete med en översyn av lagstiftningen om olaga intrång och hemfridsbrott. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikationsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Regeringens ambition är att förslagen ska remitteras under våren 2021. Regeringen har därutöver vidtagit ett antal andra åtgärder för att den typen av brott som avses ska hanteras effektivt av rättsväsendet. Lagändringar har t.ex. gjorts rörande skadegörelse och olaga hot. Straffskalan för grov skadegörelse har skärpts och bestämmelsen har kompletterats med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är därmed slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. 4. Rskr. 2014/15:102 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24), 2016/17:75 (Ju 20), 2017/18:75 (Ju 11), 2018/19:75 (Ju 6) och 2019/20:75 (Ju 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012: 34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, skulle införas. Påföljden föreslogs innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2014/15:127 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32), 2016/17:75 (Ju 24), 2017/18:75 (Ju 13), 2018/19:75 (Ju 8) och 2019/20:75 (Ju 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15-16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade i juni 2017 sitt uppdrag i promemorian Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37), som remissbehandlades. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen propositionen Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling (prop. 2019/20:179). I den lämnades förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som möjliggör för myndigheter att i enskilda fall besluta att den som begär att få en kopia av en allmän handling ska betala avgiften för kopian helt eller delvis innan kopian lämnas ut. Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:KU6, rskr. 2020/21:36). Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att riksdagens tillkännagivande tillgodosetts genom den översyn som gjorts. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9) och 2019/20:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om kriminalisering av försök till häleri, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 48. 7. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11) och 2019/20:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som ska utredas är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. Utredningen ska redovisas den 21 maj 2021. Regeringen avser vidare att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12) och 2019/20:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen bedömer att skärpta reaktioner på återfall bör hanteras genom en förändring av reglerna om återfall snarare än genom en förändring av reglerna om villkorlig frigivning. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 9. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13) och 2019/20:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15) och 2019/20:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Polisverksamhet är en personalintensiv verksamhet och för att stärka och utveckla den polisära verksamheten är det därför främst mer personal som behövs. Regeringens satsning på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 anställda jämfört med antalet anställda vid ingången av 2016. I budgetpropositionen för 2021 ökar regeringen anslaget till Polismyndigheten med 1,9 miljarder kronor vilket medför en anslagsnivå som är i linje med myndighetens äskande för budgetåret. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har med anledning av uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Myndigheten har också tillsatt ett tillväxtråd och i arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen har en nationell kompetensförsörjningsstrategi och kompetensförsörjningsplan tagits fram. Polismyndigheten har också stärkt rekryteringskapaciteten för att möta verksamhetens behov i tillväxtarbetet. Vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än hälften av totalt 10 000. Den betydande personalökningen som satsningen medför innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt större. Det kommer också medföra att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. Under de senaste åren har Polismyndigheten ökat graden av systematiskt och enhetligt arbete med sin kompetensförsörjning för att säkerställa rätt kompetens i förhållande till verksamhetens behov. Många av de civilanställda som har anställts under senare år har stärkt upp kärnverksamheten på olika områden. År 2015 arbetade enligt Polismyndighetens årsredovisning 20 492 personer i kärnverksamheten. År 2019 var motsvarande siffra 22 574 personer. Det är 2 082 fler och 75 procent av denna ökning utgörs av annan personal än poliser. Exempelvis har antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet ökat och det finns också möjligheter för civilanställda att erhålla polismans befogenhet. Polismyndigheten genomför funktionsutbildningar och avser att utvidga dessa ytterligare. Funktionsinriktad polisutbildning innebär att civilanställda i Polismyndigheten kan genomgå polisutbildning och därmed erhålla polismans fulla befogenhet. Utifrån den kraftfulla satsning som görs på polisverksamheten förväntar sig regeringen att verksamheten fortsätter att utvecklas och stärkas vartefter personalresurserna ökar. En effektiv verksamhet kräver god planering och styrning samt bra förutsättningar att kunna följa upp verksamheten. Regeringen har vid flera tillfällen sedan 2015 gett Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla den interna styrningen och uppföljningen vilket också skett stegvis. Under 2019 genomförde Polismyndigheten ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksamhetsplan som ska gälla för åren 2020-2024. Den bygger på strategi 2024 i vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande. Regeringen har skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Den sista april 2020 fanns det 3 300 studenter på grundutbildningen till polis. För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen dessutom genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde ikraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer - som butiker och köpcentrum - fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop - Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att fortsatt hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården gav regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftade till ett effektivt resursutnyttjande. I regleringsbreven för 2018, 2019 och 2020 har regeringen ålagt Kriminalvården att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel, samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker också löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid månadsmöten och den årliga myndighetsdialogen. Mot bakgrund av den kraftiga klienttillströmning som påverkat beläggningsgraden i häkte och anstalt under de senaste åren uppdrog regeringen i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 att redovisa myndighetens plan för den framtida platskapaciteten. Av redovisningen skulle bl.a. framgå hur myndigheten hade planerat för att skapa en hög grad av flexibilitet i platstillgången, på vilket sätt de verksamhetsmässiga behoven tillgodosågs samt hur kravet på resurseffektivitet tillgodosågs. Uppdraget redovisades i samband med budgetunderlaget för 2021-2023. Kriminalvården har i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att inkomma med en uppdaterad plan för den framtida platskapaciteten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC minskade mellan 2016 och 2017. Under 2018 ökade väntetiden igen men under 2019 har stora förbättringar avseende svarstiderna skett. Utifrån den medborgarmötesstrategi som Polismyndigheten fastställde 2017 har myndigheten arbetat för att förbättra servicen mot allmänheten. Som ett led i detta arbete har myndigheten under 2017 och 2018 introducerat olika typer av e-tjänster, bl.a. för ansökan av olika tillstånd. Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, i regleringsbreven för 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget redovisades i februari 2019. Av samma redovisning framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att undersöka möjligheten att utveckla "Mina sidor" i syfte att kunna erbjuda medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhetsplan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov. Regeringskansliet har under 2020 fortsatt att följa utvecklingen vad gäller myndighetens tillgänglighet och väntetiderna. Av Polismyndighetens årliga serviceundersökning 2020 framgår att 77 procent av de som kommer i kontakt med PKC är nöjda eller mycket nöjda med verksamhetens tillgänglighet och hela 96 procent är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet. Motsvarande siffror för 2019 var 67 procent respektive 92 procent. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i syfte att myndigheten ska kunna anställa mer personal för att förstärka verksamheten, vilket också har skett. Antalet anställda har de senaste fem åren ökat med mer än 5 400 personer. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. På förslag av regeringen har även särskilda medel tillförts i syfte att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Så gjordes i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99). Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en, för Polismyndigheten, gemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultatförbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat sedan 2017. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget ska redovisas i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 7, 18, 39 och 44. 11. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8) och skr. 2017/18:75 (Fö 6), skr. 2018/19:75 (Ju 18) och skr. 2019/20:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat (bet. 2017/18:KU21) att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 35 punkt 2). De militära aspekterna i detta tillkännagivande har riksdagen inte haft några synpunkter på. Frågan om åtgärder avseende stöd till civila som gjort internationell insats kvarstår. Ärendet bereds inom Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras tillsammans med civila myndigheter som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet. I juni 2020 genomförde Justitiedepartementet ett möte med Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där myndigheterna ombads ge sin syn på veteranutredningens lagstiftningsförslag och redogöra för det arbete som genomförts på myndigheterna för att stärka stödet för personal och anhöriga till personal som deltagit i internationell insats eller verksamhet. Frågan är komplex på grund av myndigheternas olika förutsättningar, inte minst då den internationella verksamheten varierar väsentligt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning och då skilda förutsättningar råder för olika utsända personalkategorier. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Samsyn saknas hos berörda myndigheter om utredningens förslag till lagstiftning. Det bedöms av flera myndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av förslaget om en särskild lagstiftning. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Ett uppföljande möte med berörda myndigheter planeras under våren 2021 för en förnyad bedömning av vilka behov som kvarstår för att stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19) och skr. 2019/20:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten. Arbetet med propositionen har blivit fördröjt men ärendet är under beredning. En proposition förväntas överlämnas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20) och 2019/20:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Åtgärden ligger i linje med tillkännagivandet såvitt avser villkorlig frigivning men behandlar inte frågan om permissioner. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21) och 2019/20:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23) och 2019/20:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Regeringen bedömde att tillkännagivandet inte var slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55),2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24) och 2019/20:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 redogör regeringen vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 55. 17. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26) och 2019/20:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 18. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28) och 2019/20:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 19. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30) och skr. 2019:20:75 (Ju 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019, 2020 och 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett gav regeringen i regleringsbrevet för 2018 Polismyndigheten i uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hade samtliga 290 kommuner, vid 2018 års utgång, tillgång till en kommunpolis. I vissa fall finns flera kommunpoliser i samma kommun, och i andra fall finns kommunpoliser som ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet områdespoliser ökade från 580 i december 2017 till 616 i december 2018. Områdespoliser fanns vid utgången av 2018 i 90 av de 95 lokalpolis-områdena, jämfört med december 2016 då det fanns områdespoliser i drygt hälften av lokalpolisområdena. I fördelningen av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare sikt är målet att den negativa utvecklingen i utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar och att det finns en god förmåga att bekämpa brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande polis som arbetar relationsskapande och gränssättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vid utgången av 2018 fanns utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 kommuner. Detta är en ökning i förhållande till de 280 kommuner som hade medborgarlöften vid utgången av 2017. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde ikraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer - som butiker och köpcentrum - fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s 71). Polismyndigheten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande praktiska moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ inlett en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att man under 2018 vidtagit en rad åtgärder, både reaktiva och proaktiva, för att förbättra bekämpningen av brott mot äldre personer. Utredningar av brott mot äldre är komplexa och kräver ett nationellt helhetsperspektiv. Det finns därför en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. Under 2018 lades särskild kraft vid att identifiera seriebrott i ärendeflödet, detta för att bidra till såväl adekvat lagföring av gärningspersoner som till att kunna ge fler brottsoffer upprättelse. Lagförda brott rapporteras till Europol eftersom de som dömts ofta återkommer i samma eller liknande brottslighet i andra länder. Circa-gruppen har även genomfört utbildningsinsatser för polisanställda över hela landet för att höja kunskapen om den här brottsligheten och om vad som är viktigt att tänka på i kontakten med brottsoffren. Det har också bedrivits ett brottsförebyggande arbete i form av bl.a. föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Äldre tillhör en särskilt drabbad grupp när det gäller bedrägerier genom social manipulation, s.k. vishing. För att stävja utvecklingen, som under 2018 eskalerade allt mer, har Polismyndigheten bedrivit omfattande informationsinsatser riktade mot äldre via tv och radio samt flera andra typer av kanaler. Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. I februari 2018 presenterade regeringen ett åtgärdspaket i syfte att göra Sverige till ett mindre attraktivt land för den här typen av inresta, kriminella ligor. Bland annat fick Polismyndigheten i uppdrag att långsiktigt förstärka de polisiära insatserna mot den aktuella brottsligheten och säkerställa att brotten utreds på ett ändamålsenligt sätt, med effektiva metoder och med rätt resurser. Inom ramen för uppdraget skulle också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för nätverken att begå brott i Sverige. Av slutredovisningen som lämnades i februari 2020 framgår att myndigheterna vidtagit ett flertal åtgärder på området och att de avser utveckla samarbetet ytterligare. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Regeringen har beslutat att inrätta ett nationellt och sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) vid Länsstyrelsen i Östergötland. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum och en av centrets uppgifter ska vara att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige. Länsstyrelsen i Östergötland ska redovisa åtgärder och en plan för det fortsatta arbetet senast den 1 september 2021 och uppdraget i sin helhet senast den 25 mars 2022. Vidare har Hedersbrottsutredningen i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) den 7 oktober 2020 bland annat föreslagit att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Betänkandet bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Om ett särskilt hedersbrott införs kommer statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av polisens Nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och så väl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen för att få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis. Under året hade Polismyndigheten återkommande möten med representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brottsdrabbade. Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: "I en tid då den internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kunskapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärksamhet i media och på olika kunskapsarenor." Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kortbedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer. Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i SOU 2019:14 Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter (prop. 2017/ 18:291) som riksdagen beslutade om under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019. När det gäller bedrägerier som begås mot äldre så har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till så att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndigheten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 17, 21, 35, 44 och 49. 20. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31) och 2019/20:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder i syfte att påverka könsfördelningen i bolagsstyrelser. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar (prop. 2019/20:194), där regeringen uttalade att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat (s. 50). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoritet mot förslaget som hittills funnits. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 21. Rskr. 2016/17:189 Familjerätt Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829, 2016/17:2345 yrkande 4, 2016/17:3143 yrkande 12, bet. 2016/17:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47), 2018/19:75 (Ju 32) och 2019/20:75 (Ju 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen beslutade i augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. I januari 2020 överlämnades betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2) som behandlar bl.a. den frågan. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition där den kvarvarande fråga som tillkännagivandet tar upp kommer att behandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 februari 2021 lagrådsremissen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:200 Valfrågor Mot. 2016/17:3293 yrkande 4, bet. 2016/17:KU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 51), 2018/19:75 (Ju 33) och 2019/20:75 (Ju 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3293 yrkande 4. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att förenkla för utlandssvenskar att delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet och därmed även öka valdeltagandet bland utlandssvenskar (dir. 2020:30). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2016/17:203 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 52), skr. 2018/19:75 (Ju 34) och skr. 2019/20 (Ju 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Kriminalvården har mellan den 13 oktober 2016 och 31 mars 2020 haft regeringens uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården tillfördes resurser för uppdraget som bland annat omfattande intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget har slutredovisas den 30 mars 2020 (Ju2019/01233). Kriminalvårdens vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36) och 2019/20:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering - en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 mars 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 juli 2020 förlängdes utredningstiden. Uppdraget i sin helhet ska i stället redovisas senast den 31 maj 2021. I samband med att direktiven beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019 propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18-20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remissbehandlats. Den 20 februari 2020 gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottslighet och ordningsstörningar på simhallar och bibliotek. Uppdraget redovisades den 15 september 2020 (Brås rapport 2020:10 Simhallar och bibliotek - En kartläggning av brott och ordningsstörningar). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 19, 24 och 43. 25. Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60), 2018/19:75 (Ju 39) och 2019/20:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. En långsiktig målsättning under de kommande tre åren är också att kunna fånga vilka arbetsformer och arbetssätt som är lovande för olika målgrupper för sociala insatsgrupper. Ytterligare en målsättning är att kunna utveckla ett mer konkret stöd, som är byggt på bästa tillgängliga kunskap, för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper. Regeringen har i regleringsbrevet 2020 (S2019/05315/RS (delvis)) gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Socialstyrelsen ska bl.a. vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska bl.a. säkerställa att placerade barn och unga får en god, trygg och säker vård samt säkerställa den sociala barn- och ungdomsvårdens arbete med särskilt utsatta grupper av barn och unga stärks, inte minst i särskilt utsatta och prioriterade områden. En slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2023. En delredovisning med en plan för arbetet inom uppdraget lämnades den 24 mars 2020. Av denna plan framgår t.ex. att Socialstyrelsen och Polismyndigheten har skapat samverkansgrupper i syfte att samverka kring brottsförebyggande arbete mellan socialtjänst och polis lokalt. Även Skolverket har tillkommit i denna samverkansgrupp. Vidare framgår av planen att Socialstyrelsen har påbörjat ett kartläggningsarbete av bästa tillgängliga kunskap om metoder och arbetssätt som syftar till att motverka att barn och unga från 7-20 år begår brott. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen avser att skriva av riksdagsskrivelsen i denna del. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, skulle införas. Påföljden föreslogs innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 26. Rskr. 2016/17:236 Arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 63), 2018/19:75 (Ju 40) och 2019/20:75 (Ju 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (bet. 2016/17:SfU17 s. 7). Migrationsverket har kommit in med en hemställan om förordningsändringar för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. I hemställan anges bl.a. att det är möjligt att konstruera informationsöverföringen som ett utlämnande på medium för automatiserad behandling i stället för att använda sig av direktåtkomst och att såväl Migrationsverket som de utlämnande myndigheterna anser att det är den lösning för informationsöverföringen som bör väljas. De av Migrationsverket efterfrågade förordningsändringarna beslutades av regeringen den 20 februari 2020 (SFS 2020:49 och SFS 2020:50) och trädde i kraft den 1 april 2020. Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 25 juni 2020 ska utredaren även lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring (dir. 2020:69). Den 2 februari 2021 överlämnade Utredningen för arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) som bl.a. innehåller förslag om utökade kontroller av arbets¬krafts-invandrares villkor. Betänkandet är remitterat och sista svarsdag är den 3 maj 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41) och 2019/20:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Regeringen bedömde att tillkännagivandet inte var slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2016/17:275 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 73), 2018/19:75 (Ju 42) och 2019/20:75 (Ju 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Regeringen gav 2018 Krono-fogdemyndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande som trädde ikraft den 1 juli 2017. Även Polismyndigheten fick 2018 i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndigheterna. Därutöver har Kronofogdemyndigheten i återrapporteringen till regeringen gett uttryck för att antalet identifierade svarande är litet, att de svarande mycket sällan har utmätningsbara tillgångar och att sökanden inte yrkar ersättning för ansökningsavgiften (Fi2018/03480/S3). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 33), där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten inte har ansett det motiverat att föreslå några förändringar i lagstiftningen och att regeringen delar den bedömningen. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2016/17:318 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 43) och 2019/20:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5). Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Av gällande praxis följer bl.a. att det ska göras en helhetsbedömning av anställningsvillkoren (MIG 2017:24 och MIG 2017:25). Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden går ut den 3 maj 2021. I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 de av Migrationsverket efterfrågade förordningsändringarna för att möjliggöra ett effektivare informationsutbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 april 2020 (se SFS 2020:49 och SFS 2020:50). Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen med instruktion för Migrationsverket anges vidare att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till den ovan nämnda utredningen (dir. 2020:8) anges också att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2016/17:321 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 79),skr. 2018/19:75 (Ju 44) och skr. 2019/20:75 (Ju 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f.). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits inom olika politikområden, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP). Utredningen (Ju 2017:L) har lämnat rapporten Tillsammans mot brott - prioriterade områden, som bereds i Regeringskansliet. Tullverket har fått i uppdrag att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol (Fi2017/02815/S3). Ett annat exempel är uppdraget till Boverket att ta fram en vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocesser (N2018/04599/SPN). 14 av de myndigheter som omnämns i Tillsammans mot brott har fått i uppdrag att redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsättningar. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen överlämnade den 15 december 2020 skrivelsen Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2020/21:63) till riksdagen. Tillkännagivandet slutbehandlades genom denna skrivelse. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är därmed slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 31. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45) och 2019/20:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2017/18:41 Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98), 2018/19:75 (Ju 46) och 2019/20:75 (Ju 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden går ut den 3 maj 2021. Tillkännagivandet omnämns i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47) och 2019/20:75 (Ju 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja maximistraffen för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 1. Tillkännagivandena redovisades som slutbehandlade i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200). I propositionen föreslogs att maximistraffet för de synnerligen grova brotten ska höjas från fängelse i sex år till fängelse i sju år. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48) och 2019/20:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polismyndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndighetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhetsuppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till regeringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Under 2019 har Polismyndigheten vidareutvecklat den interna styrningen och uppföljningen. Myndigheten har genomfört ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksamhetsplan som ska gälla för åren 2020-2024. Den bygger på strategi 2024 i vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande. För varje indikator har myndigheten tagit fram ett utgångsvärde och en riktning för önskad utveckling. Intentionen är att indikatorerna tillsammans med nyckelaktiviteterna speglar framfarten i arbetet mot delmålen. Att skapa bra förutsättningar för att tolka, analysera och bedöma indikatorerna är därför centralt. Genom uppföljningen ges information om verksamheten rör sig i riktning mot de uppsatta målen. Uppföljningen syftar även till att utveckla verksamheten och bidra till lärande. Genom att koppla samman styrningen och uppföljningen ges möjlighet att löpande styra om och omprioritera, men även att justera delmål, nyckelaktiviteter och indikatorer om behov finns, så att myndigheten utvecklas i riktning mot de långsiktiga målen. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen också Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019, 2020 och 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92). I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer - som butiker och köpcentrum - fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131). I propositionen gjorde regeringen bedömningen att Brottsförebyggande rådet inte bör ges i uppdrag att införa nya brottskoder för brott med hedersmotiv och angav att regeringen mot den bakgrunden inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i september 2016 en studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Studien baserades på en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstemän vid ett antal myndigheter, inklusive Polismyndigheten. I december 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys av resultaten avseende anställda vid Polismyndigheten. Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har även undersökt utsatthet för hot och våld bland poliser inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror. Studien publicerades i februari 2020. Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer kommer att finnas tillgänglig från och med 2020. Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bland annat hot och våld. Polismyndigheten har även avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. En annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 januari 2021, stärka medarbetarskyddet för poliser är att regeringen initierat nya regler om polisens tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera hela sitt namn i sin tjänsteutövning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för att stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten från tre till fem som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018. I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polismyndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2021. En delredovisning lämnades i juni 2020. Av denna framgår bl.a. att myndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda lokalpolisområden. Myndigheten arbetar också med en översyn av den interna utbildningen på narkotikaområdet. Parallellt med detta arbetar Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag med en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. Brå ska även redovisa hur rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Detta uppdrag ska redovisas senast den 1 juni 2021. Regeringen tillsatte den 7 maj 2020 en utredning som ska se över postlagens bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021 (dir. 2020:51). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021 och bereds i Regeringskansliet. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Hos Polismyndigheten finns särskilt utbildade barnutredare som är vana att möta och prata med barn och unga som har blivit utsatta för brott. För dessa utredare finns särskilda utbildningar på högskolenivå. Efter att ha genomgått steg 1, en kurs om utredningsmetodik, bedöms man ha kompetens för barnutredningar. Åklagare är notariemeriterade och har därför från domstol ofta viss erfarenhet av processer med barn. Även på juristutbildningen finns tillgång till kurser i barnrätt. Ärenden där barn är inblandade brukar handläggas av åklagare med särskild erfarenhet och utbildning. Kammaråklagare kan specialisera sig på bl.a. övergrepp mot barn och brott i nära relation. Det finns sedan tidigare handledning och utbildningar i barnförhör. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i ett gemensamt projekt tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska frågor vid planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar. Handledningen syftar till att öka enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärksamheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas när den person som ska höras, såväl barn som vuxen, har intellektuella eller vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handledningen har beslutats under oktober 2018. Det framgår av handledningen att myndigheterna planerar fortsatt arbete på området. Åklagarmyndigheten har under 2019 tagit fram ett kompletterande metodstöd till handledningen och har tillsammans med Polismyndigheten genomfört ett projekt för att möjliggöra åklagarnärvaro vid fler barnförhör via videolänk. Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet har genomfört en utvärdering av svenska barnahus på regeringens uppdrag. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 mars 2019. Av utvärderingen framgår att många barnahus inte har tillgång till utbildade barnförhörsledare inom polisen som kan genomföra barnförhör. Detta innebär att dessa genomförs av polisanställda utan adekvat vidareutbildning. Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Av redovisningen ska framgå vilka utbildningar som finns på området, hur många utredare som genomgår dessa samt en bedömning av hur många av barnförhören som genomförs av utbildad personal. Redovisningen görs i Polismyndighetens årsredovisning för 2020. Därefter kommer regeringen att bedöma om det finns anledning att vidta fler åtgärder eller om tillkännagivandet kan anses slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 41, 49, 67, 73 och 74. 35. Rskr. 2017/18:100 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105), skr. 2018/19:75 (Ju 49) och skr. 2019/20:75 (Ju 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17-18). Ärendet bereds inom Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras tillsammans med civila myndigheter som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet. I juni 2020 genomförde Justitiedepartementet ett möte med Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där myndigheterna ombads ge sin syn på veteranutredningens lagstiftningsförslag och redogöra för de arbete som genomförts på myndigheterna för att stärka stödet för personal och anhöriga till personal som deltagit i internationell insats eller verksamhet. Frågan är komplex på grund av myndigheternas olika förutsättningar, inte minst då den internationella verksamheten varierar väsentligt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning och då skilda förutsättningar råder för olika utsända personalkategorier. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Samsyn saknas hos berörda myndigheter om utredningens förslag till lagstiftning. Det bedöms av flera myndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av förslaget om en särskild lagstiftning. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Ett uppföljande möte med berörda myndigheter planeras under våren 2021 för en förnyad bedömning av vilka behov som kvarstår för att stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Fortsatt analys pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50) och 2019/20:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 december 2016 fick fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. De har alltså tillämpats under relativt kort tid. Under våren 2021 avser Europeiska kommissionen att presentera resultatet av sin översyn av det direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Kommissionen väntas då föreslå en revidering av direktivet. Förslaget kan bl.a. komma att innebära en utökning av antalet företag som omfattas av direktivets krav på hållbarhetsrapportering. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tidigast tas efter det att förslaget har presenterats. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57) och 2019/20:75 (Ju 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingår att utvärdera hur den sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om eventuella utvecklingsbehov föreligger. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig omfattning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring - Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål inletts i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad sam-verkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabb-förfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt, och lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa fler former av påföljder för unga (bet. 2017/18:JuU18 s. 38). I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, skulle införas. Påföljden föreslogs innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 8, 10, 13 och 16. 39. Rskr. 2017/18:184 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66) och skr. 2019/20:75 (Ju 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat inom detta område. Kriminalvården ska redovisa sina slutsatser i årsredovisningen för 2020. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård hade för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården. Frågan hanteras för närvarande inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Kriminalvården har bl.a. sedan budgetåret 2019 i uppdrag att i myndighetens prognoser redovisa vidtagna och planerade åtgärder för en resurseffektiv verksamhet. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 hade myndigheten även regeringens uppdrag att redovisa en plan för den framtida platskapaciteten av vilken det bl.a. skulle framgå hur de verksamhetsmässiga behoven tillgodoses samt hur kravet på resurseffektivitet uppfylls. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om kontroll av försändelser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 ett uppdrag att senast 31 oktober 2020 återrapportera på vilket sätt myndigheten säkerställer att försändelser kontrolleras i den utsträckning det är motiverat och nödvändigt utifrån syftet med fängelselagens bestämmelser. (Ju2020/02336/LP). Av Kriminalvårdens återrapportering konstaterar regeringen att det regelverk som gäller granskning av försändelser är tydligt samt att myndighetens egna styrande dokument ger Kriminalvårdens medarbetare verktyg att utföra arbetsuppgiften utifrån fängelseagens bestämmelser. Kriminalvården redovisar även att myndigheten genomför tillsyn av anstalter för att kontrollera efterlevnaden av lagar, förordningar, föreskrifter och instruktioner. Regeringen redovisade de vidtagna åtgärderna i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är därmed slutbehandlad. 40. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67) och 2019/20:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2017/18:208 Arbetskraftsinvandring Mot. 2017/18: 1030, 3180, 3394 och 3406, bet. 2017/18:SfU17. Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 73) och skrivelse 2019/20:75 (Ju 48). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om att förkorta handläggningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till Utredningen om arbetskraftsinvandring som beslutades den 6 februari 2020 (dir. 2020:8) anges att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om missbruk av regler*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. I förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket anges att myndigheten ska vidta åtgärder för att motverka missbruk av regler, felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 25 juni 2020 ska utredaren även bl.a. lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring (dir. 2020:69). Den 2 februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) som bl.a. innehåller förslag om utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares villkor. Betänkandet är remitterat och sista svarsdag är den 3 maj 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2017/18:213 Kommunala och regionala frågor Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74) och skr. 2019/20:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 15 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2017/18:218 Civilt försvar och krisberedskap Bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 43 om delande av sekretessbelagd information mellan blåljusaktörer*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen mot bakgrund av utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) utan dröjsmål bör vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (bet. 2017/18:FöU7 s. 100 f.). Trafikverket och Teracom Group AB lämnade för drygt två år sedan underlag om ett utvecklat och säkert kommunikationssystem. Eftersom teknikutvecklingen på området går så snabbt har de i juni 2019 lämnat uppdaterade underlag I vårändringsbudgeten för 2020 aviserade regeringen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle ges två uppdrag avseende etablering av ett utvecklat och säkert kommunikationssystem för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (prop. 2019/20:99). Regeringen har därefter uppdragit åt MSB att anskaffa och tillhandahålla tjänster för mobil datakommunikation till användare av Rakelsystemet (Ju2020/02484/SSK) och genom det påbörjat arbetet för att utveckla och etablera Rakel Generation 2 (Rakel G2). För att på sikt helt kunna ersätta det befintliga Rakelsystemet har regeringen även uppdragit åt MSB att analysera och lämna förslag på hur det samlade behovet av ett utvecklat och säkert kommunikationssystem för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar bäst kan tillgodoses (Ju2020/02485/SSK). I budgetpropositionen för 2021 redovisade regeringen att tillkännagivandet därmed ansågs vara slutbehandlat (prop. 2020/21:1, utg.omr. 6 s. 74). Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81) och 2019/20:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Enligt direktiven ska utredningen överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84) och 2019/20:75 (Ju 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bland annat att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om en särskild straffskärpningsgrund för brott mot hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3586 yrkande 8, 2017/18:3685 yrkande 37 och 2017/18:3736 yrkande 2. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131). I propositionen föreslog regeringen att en särskild straffskärpningsgrund skulle införas för brott med hedersmotiv. Förslaget innebär att det i 29 kap. 2 § 10 brottsbalken anges att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Därmed tillgodosågs tillkännagivandet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2020. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 20 och 33. 46. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89) och 2019/20:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 33. 47. Rskr. 2017/18:255 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90) och 2019/20:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad. 48. Rskr. 2017/18:278 Förstärkt följerätt Prop. 2017/18:92, mot. 2017/18:152, 2460, 3405 yrkande 38, delvis mot. 2017/18:917 yrkande 3, 1431, 2774, bet. 2017/18:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 98) och 2019/20:75 (Ju 57). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av privatkopieringsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om en översyn av privatkopieringsersättningen. Utskottet har anfört att det finns ett behov av att ersätta det nuvarande regelverket med ett mer ändamålsenligt system som genererar en rimlig ersättning till upphovsmännen för den privatkopiering som faktiskt förekommer. Regeringen bör därför, enligt utskottet, tillsätta en utredning med en sådan inriktning, där möjligheten att införa ett system där staten har det övergripande ansvaret särskilt bör beaktas (bet. 2017/18:NU14 s. 7 f.). Den 20 augusti 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ersättning till rättighetshavare vid privatkopiering (dir. 2020:82), som bl.a. omfattar uppdraget att göra en fullständig översyn av ordningen för privatkopieringsersättning och att särskilt överväga och ta ställning till om det nuvarande regelverket bör ersättas av en statlig ersättningsordning. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2022. Punkten är slutbehandlad. 49. Rskr. 2017/18:289 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102) och 2019/20:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 1. En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad samt lämna nödvändiga författningsförslag för detta. Betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) överlämnades den 30 november 2018. I betänkandet föreslås bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen. Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att besluta en lagrådsremiss under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslås bl.a. en ny tillsynsstruktur. Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att besluta en lagrådsremiss under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Uppdraget redovisades den 13 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3-5. 50. Rskr. 2017/18:302 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105) och 2019/20:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126) och 2019/20:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen har den 13 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 52. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148) och 2019/20:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 redovisat att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer och att anslaget 1:11 minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet. Anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2018/19:160 Genomförande av rättshjälpsdirektivet Prop. 2018/19:42, mot. 2018/19:3025 yrkande 1, bet. 2018/19:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (JuU 72). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om nationell domstolsjour*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell domstolsjour (bet. 2018/19:JuU20 s. 6 f.). Regeringen gav den 7 mars 2019 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på en ordning för utvidgad beredskap vid tings-rätterna för brådskande beslut om förordnande av offentliga försvarare. Domstolsverket redovisade uppdraget den 2 maj 2019. Regeringen tog fram en promemoria med förslag på förordningsändringar för att införa beredskapen och remitterade promemorian den 14 juni 2019. Regeringen utfärdade förordningsändringar den 7 november 2019 (SFS 673). För-ordningsändringarna innebär att det införs en beredskap vid tingsrätterna för att förordna offentliga försvarare under andra tider än ordinarie öppet- och beredskapstider för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare. Domstolsverket ges rätt att meddela närmare föreskrifter om beredskapen. Domstolsverkets föreskriftsrätt trädde i kraft den 10 december 2019. Övriga förordnings-ändringar rörande beredskapen skulle ha trätt i kraft den 1 april 2020. Med anledning av pandemin beslutade regeringen den 27 mars 2020 att flytta fram ikraftträdandet (SFS 160). Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 september 2020. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 36) att regeringen genom de vidtagna åtgärderna anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 54. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5-7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17-19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förundersökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingår att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Tillkännagivandet skrevs av i samband med att utredningen beslutades. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndigheten bör prioritera vittnesskyddsprogrammet (punkt 26). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir. 2019:85) att bl.a. föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 26, 27 och 28. 55. Rskr. 2018/19:170 Unga lagöverträdare Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2018/19:177 Utvisning på grund av brott Mot. 2018/19: 2819 , 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77-79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som ska göra en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44 Skärpta regler för utvisning på grund av brott). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2018/19:179 Civilt försvar och krisberedskap Mot. 2018/19:533, 2018/19:1203, 2018/19:1669 yrkande 2, 2018/19:1754 och bet. 2018/19:FöU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om positionering av nödställda människor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över möjligheterna att samhällets alarmeringstjänst ska tillåtas positionera hjälpsökandes mobiltelefoner per automatik. SOS Alarm Sverige AB har låtit framställa en applikation för mobiltelefoner (112-appen), som möjliggör GPS-positionering när hjälpsökande ringer med appen. Hittills har den laddats ner ca. 1,5 miljoner gånger. Dessutom har SOS Alarm infört systemet Advanced Mobile Location (AML) som möjliggör automatisk positionering i Sverige via en mobiltelefons GPS-utrustning vid 112-samtal. I budgetpropositionen för 2021 redovisade regeringen vidtagna åtgärder och att tillkännagivandet därmed ansågs vara slutbehandlat (prop. 2020/21:1, utg.omr. 6 s. 69). Punkten är slutbehandlad. 58. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare moderniseringar (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör gå vidare med arbetet att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register som tillhandahålls i offentlig regi och i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2018/19:JuU11 s. 57 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Uppdraget ska redovisas senast den 11 augusti 2021 (dir. 2021:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Uppdraget ska redovisas senast den 11 augusti 2021 (dir. 2021:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Utredarens förslag ska bl.a. innebära att preskriptionstiderna för allvarliga sexualbrott mot vuxna förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 10 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 62 om tillträdesförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om tillträdesförbud till butiker (bet. 2018/19:JuU11 s. 122 f.). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12-15, 42, 48, 52, 59 och 64. 60. Rskr. 2018/19:182 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 50 om brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar (bet. 2018/19:JuU14 s. 63 f.). Polismyndigheten arbetar förbyggande mot bedrägerier genom sitt nationella bedrägericenter (NBC). NBC samverkar bl.a. med aktörer inom bank- och finanssektorn och e-handelsbranschen. NBC genomför också informationsinsatser för att öka kunskapen i samhället om hur man kan skydda sig mot brott. Exempelvis deltog NBC under 2018 i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små- och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. På regeringens uppdrag har en särskild utredare i mars 2019 lämnat förslag som syftar till att minska antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade id-handlingar. Utredaren föreslår ett nytt statligt id-kort som ska utfärdas av Polismyndigheten. Det nya id-kortet ska utfärdas på ett säkert sätt och vara lätt att kontrollera. På så sätt ska identitetsmissbruk och bedrägerier kunna motverkas. Förslagen finns i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Brottsoffermyndigheten beviljades under våren 2017 närmare 2 miljoner kr från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer. Brottsoffer kan söka och få information bl.a. utifrån vilken typ av brott som de utsatts för, var i rättsprocessen de befinner sig och var de är bosatta. Ett mål med webbplatsen är att brottsoffer ska kunna få relevant och överskådlig information för varje del av processen. De ska även hitta information om vilka organisationer som erbjuder stöd för brottsoffer på deras bostadsort. Webbplatsen blev klar 2020. Konsumentverket tillhandahåller en upplysningstjänst - Hallå konsument - som omfattar information och vägledning om konsumenters rättigheter och skyldigheter. Sedan den 1 april 2020 ingår även bland andra Polismyndigheten i den krets av s.k. informationsansvariga myndigheter och andra aktörer som är involverade i arbetet med upplysningstjänsten. Det ökar möjligheten att ge sammanhållen information till konsumenter om vilka åtgärder som behöver vidtas vid bedrägerier och identitetskapningar och hur man kan förebygga att bli utsatt för den typen av brott. Upplysningstjänsten erbjuder en samlad information riktad till den som har blivit utsatt för id-kapningar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är därmed slutbehandlad. 61. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet är var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas. Den 24 september 2020 beslutade regeringen propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås bland annat att den villkorliga frigivningen från fängelse ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram. Den 19 december beslutade regeringen att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Delredovisningen av uppdraget lämnades den 15 april 2020 och den 15 december 2020. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 uppdragit åt myndigheten att redovisa hur man har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. Regeringen har vidare den 12 mars 2020 överlämnat propositionen En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (prop. 2019/20:89). I propositionen föreslås bl.a. ett krav på skyndsam handläggning av denna typ av ärenden, såväl hos Kriminalvården som i de allmänna domstolarna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 28 och 31. 63. Rskr. 2018/19:201 Fastighetsrätt Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Lantmäteriet, som på uppdrag av Justitiedepartementet har analyserat frågan, gav i början av 2020 in ett yttrande till departementet. Därefter höll departementet i maj 2020 ett samrådsmöte med REV och Villaägarnas Riksförbund. Utifrån Lantmäteriets analys och de synpunkter som lämnades vid samrådsmötet fortsätter beredningen av frågan i Regeringskansliet. Inriktningen är att en promemoria (Ds) ska kunna remitteras under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2018/19:214 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. I analysen är erfarenheterna från den pågående pandemin en viktig del. Punkten är inte slutbehandlad. 65. Rskr. 2018/19:216 Författningsfrågor Bet. 2018/19:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 90). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122-124). Regeringens avsikt är att under våren 2021 besluta direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda bl.a. de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 66. Rskr. 2018/19:228 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Prop. 2018/19:77, mot. 2018/19:2598 m.fl., bet. 2018/19:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 94). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2598 yrkande 5, 2018/19:3056 yrkande 2 och 2018/19:3062. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om reformering av systemet med villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reformering av systemet med villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2596 yrkande 26, 2018/19:2819 yrkande 29 och 2018/19:2861 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2018/19:136 yrkande 18, 2018/19:1546, 2018/19:1914, 2018/19:2469 yrkande 1.1, 2018/19:2867 yrkande 13, 2018/19:3056 yrkande 1 och 2018/19:3058 yrkande 1. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 67. Rskr. 2018/19:281 Fri- och rättigheter, m.m. Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54-58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Den fråga som tillkännagivandet avser bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av den sakpolitiska överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019 har regeringen bl.a. beslutat om kommittédirektiv till två utredningar, Skogsutredningen och Artskyddsutredningen, på Miljödepartementets område som på olika sätt berör egendomsskyddet för markägare och ersättningsrätt vid olika former av rådighetsinskränkningar över mark. Skogsutredningens betänkande redovisades den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Artskyddsutredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 14 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C-511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. Frågan bereds bl.a. genom att domarna analyseras inom Regeringskansliet. Det förs också diskussioner om hur arbetet med datalagring ska fortskrida på EU-nivå och kommissionen har i strategiska inriktningar angett att den överväger olika alternativ i datalagringsfrågan i ljuset av domarna och den pågående diskussionen. Punkten är inte slutbehandlad. 69. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:133 yrkande 9, 2018/19:136 yrkande 2, 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1706, 2018/19:1724, 2018/19:2589 yrkande 14, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2819 yrkande 32, 2018/19:2861 yrkande 12, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om straffet för vapenbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär skärpta straff för vapenbrott (bet. 2018/19:JuU29 s. 10 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1706 och 2018/19:2819 yrkande 32 och delvis bifallit motionen 2018/19:136 yrkande 2. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott ska fler enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen av särskilt farlig beskaffenhet. Regeringen föreslog även att maximistraffet för de synnerligen grova brotten ska höjas från fängelse i sex år till fängelse i sju år. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för smuggling av vapen (bet. 2018/19:JuU29 s. 15 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2589 yrkande 14 och 2018/19:2861 yrkande 12 och delvis bifallit motionen 2018/19:133 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att det ska införas en särskild reglering av smuggling av vapen, där brottet ges en egen brottsbeteckning och delas in i brott av normalgraden, ringa, grovt och synnerligen grovt brott. Straffskalorna för de nya brotten ska motsvara straffskalorna för vapenbrott. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:901). Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 17. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020:21/42), som beslutades den 22 oktober 2020 Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020:21/42), som beslutades den 22 oktober 2020. Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 20 och 25. Riksmötet 2019/20 70. Rskr. 2019/20:34 Straffet för mord Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör preskription. I utkastet föreslås bl.a. att mord och vissa andra allvarliga brott inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som har fyllt 18 år. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 71. Rskr. 2019/20:36 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. 72. Rskr. 2019/20:42 Brott mot förtroendevalda Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 73. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 12. 74. Rskr. 2019/20:145 Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation Prop. 2019/20:36, bet. 2019/20:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 14?16). 75. Rskr. 2019/20:146 Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Den 3 mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet får denna uppgift inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag. Den 25 juni 2020 fattade regeringen beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet ska bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring ska bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Pilotprojekten kommer att bidra till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklar sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt brottsligheten i vissa områden. Till pilotprojekten ska de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade. Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 76. Rskr. 2019/20:157 Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan Skr. 2019/20:44, bet. 2019/20:JuU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 77. Rskr. 2019/20:158 Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer Prop. 2019/20:38, bet. 2019/20:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 80). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Norge om att avtalet godkänts. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 81). 78. Rskr. 2019/20:161 Riksrevisionens ledningsstruktur Framst. 2019/20:RS5, bet. 2019/20:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 104-106 och 108-112). 79. Rskr. 2019/20:169 Hyresrätt m.m. Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Frågan knyter an till förslag som lämnas i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Beredningsunderlaget behöver dock kompletteras för att motsvara det behov av åtgärder som lyfts fram i bl.a. remissvaren, bet. 2019/20:CU9 och Riksrevisionens rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RiR 2020:3). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020. Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2019/20:170 Hemlig dataavläsning Prop. 2019/20:64, bet. 2019/20:JuU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 62-67). 81. Rskr. 2019/20:177 Unga lagöverträdare Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren ska bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2021. Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Brottsförebyggande rådet redovisade i mars 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den övergripande slutsatsen är att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Den 10 juli 2020 remitterades ett utkast till lagrådsremiss om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Remisstiden gick ut den 10 november 2020. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18-20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 14 och 16. 82. Rskr. 2019/20:178 Terrorism Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polismyndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhetspolisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. 2019/20:JuU32 s. 38 f.). I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027) Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). När det gäller mottagandet av framförallt barn, men även kvinnor (och män), som återvänder till Sverige från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak (eller efter att ha varit i kurdiskt förvar) finns på nationell nivå sedan över ett år tillbaka samverkan mellan flera myndigheter. I slutet av 2020 återvände ett mindre antal kvinnor med barn till Sverige och vid dessa tillfällen kunde det konstateras att samverkan mellan berörda myndigheter fungerande väl och enligt plan. På nationell nivå ansvarar Center mot våldsbejakande extremism för en upparbetad struktur för samverkan med berörda kommunala aktörer. Kommuner som kan komma att involveras i mottagandet av kvinnor och barn är förberedda för detta. Orosanmälningar till socialtjänst rörande samtliga aktuella barn har gjorts. Om personer återvänder till Sverige efter vistelse i konfliktområden kan såväl Polismyndigheten som Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten komma att utreda brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga som brott mot mänskligheten, folkmord, terrorism eller krigsbrott. Punkten är inte slutbehandlad. 83. Rskr. 2019/20:193 Tydligare regler vid konsumentavtal Prop. 2019/20:63, bet. 2019/20:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 167-170). 84. Rskr. 2019/20:196 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2018 Skr. 2019/20:56, bet. 2019/20:JuU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 april 2020 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 85. Rskr. 2019/20:197 Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn Prop. 2019/20:69, bet. 2019/20:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 173 och 174). 86. Rskr. 2019/20:198 Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring Mot. 2019/20: 539 m.fl., bet. 2019/20:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 maj 2020 ska ge utredningen om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare nya direktiv. I direkt anslutning till riksdagens beslut påbörjades ett arbete för att tillgodose tillkännagivandet och tilläggsdirektiv beslutades den 25 juni 2020. Den 2 februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) som bl.a. innehåller förslag som ska förhindra kompetensutvisningar. Betänkandet är remitterat och sista svarsdag är den 3 maj 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad. 87. Rskr. 2019/20:200 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget avseende b) Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag: Den 9 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2020 avseende tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 88. Rskr. 2019/20:205 Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor Prop. 2019/20:143, bet. 2019/20:CU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 198). 89. Rskr. 2019/20:213 Reglering av vapenmagasin Prop. 2019/20:58, bet. 2019/20:JuU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Riksdagen avslog den 16 april 2020 regeringens förslag i prop. 2019/20:58. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 90. Rskr. 2019/20:232 Stärkt sekretesskydd för hotade personer och snabbare handläggning av vissa hyrestvister Prop. 2019/20:95, bet. 2019/20:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 275-277). 91. Rskr. 2019/20:233 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56-57 f). Regeringen har tilldelat Barnafrid 2 miljoner kronor för ett förnyat uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för landets barnahusverksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer så som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om kartläggning av sexualbrotten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning av sexualbrott (bet. 2019/20:JuU29 s. 58 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) undersöker årligen utsatthet för sexualbrott inom ramen för den Nationella trygghetsundersökningen (NTU). I NTU finns uppgifter om andelen utsatta för sexualbrott och de utsattas kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, utbildningsnivå, bostadstyp, typ av boendeort och familjetyp. I NTU finns också uppgifter om upprepad utsatthet för sexualbrott och sexualbrottens allvarlighetsgrad. Hösten 2020 publicerade Brå resultat från de uppföljningsintervjuer som gjorts i NTU avseende utsatthet för brott under 2018. I rapporten redovisades avseende sexualbrott typ av brottsplats, offrets relation till gärningspersonen samt gärningspersonens ålder, kön och alkohol- eller drogpåverkan. Vidare har Brå studerat rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden i rapporten Våldtäkt från anmälan till dom, och inom ramen för studien belyst bl.a. de anmälda ärendenas karaktär och vilka som är brottsoffer. För att få mer kunskap om registrerade misstankar om brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund genomför Brå för närvarande en studie på området. Undersökningen kommer avse olika typer av brott, där sexualbrott ingår. Studien är planerad att publiceras under 2021. I Regeringskansliet analyseras vilka behov och möjligheter som finns att ytterligare belysa sexualbrottsligheten i enlighet med tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 34 och 40. 92. Rskr. 2019/20:234 Inget grundavdrag vid bestämmande av brottsskadeersättning Prop. 2019/20:87, bet. 2019/20:JuU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 284). 93. Rskr. 2019/20:235 Familjerätt Mot. 2019/20:607 yrkande 25, 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 lagrådsremissen Förbud mot erkännande av utländska månggiften. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till en översyn av föräldrabalkens regler om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga frågor som tillkännagivandet tar upp. Arbete med att ta fram utredningsdirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 94. Rskr. 2019/20:247 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU :s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet Prop. 2019/20:102, bet. 2019/20:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 327). 95. Rskr. 2019/20:255 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-kontroll Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Den 22 oktober 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som gäller riksdagens beslut att lägga regeringens skrivelse 2019/20:62 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Förslagen motsvarar delvis tillkännagivandet. Betänkandet har remissbehandlats och arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 96. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2-54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Inom Regeringskansliet pågår ett prioriterat arbete med en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikationsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Ambitionen är att förslagen ska remitteras under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 37. 97. Rskr. 2019/20:258 Straffrättsliga frågor Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om uppmaning att begå självmord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att kriminalisera att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord (bet. 2019/20:JuU26 s. 27 f.). Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord (prop. 2020/21:74). I propositionen föreslår regeringen att det införs två nya brott, uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord, som innebär att det under vissa omständigheter blir straffbart att uppmana eller att på något annat liknande sätt påverka en person att ta sitt liv. Straffet för uppmaning till självmord föreslås vara fängelse i högst två år och för oaktsam uppmaning till självmord, böter eller fängelse i högst sex månader. Det föreslås även en ansvarsfrihetsregel för mindre allvarliga fall. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 24 och 29. 98. Rskr. 2019/20:259 Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken Prop. 2019/20:119, bet. 2019/20:JuU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 370-373). 99. Rskr. 2019/20:260 Ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar Prop. 2019/20:88, bet. 2019/20:JuU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 318-320). 100. Rskr. 2019/20:261 Riksdagens delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol Bet. 2019/20:JuU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 101. Rskr. 2019/20:264 Personligt betalningsansvar i aktiebolag Bet. 2019/20:CU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Personligt betalningsansvar i aktiebolag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan (bet. 2019/20:CU28 s. 8). Frågan har utretts i Justitiedepartementet, som bl.a. hållit två remissmöten där berörda myndigheter och organisationer fick lämna synpunkter på frågan. De allra flesta av remissinstanserna ansåg att nackdelarna med förslaget överväger fördelarna. Mot den bakgrunden och då det inte har framkommit att antalet likvidationer av aktiebolag har ökat under pandemin uttalade regeringen i propositionen Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (prop. 2020/21:34) att det inte finns tillräckliga skäl att förlänga de aktuella tidsfristerna. Riksdagens tillkännagivande ansågs därmed tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 102. Rskr. 2019/20:265 Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor Prop. 2019/20:163, bet. 2019/20:CU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300). 103. Rskr. 2019/20:272 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet Prop. 2019/20:131, bet. 2019/20:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 349-353). 104. Rskr. 2019/20:273 Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet Prop. 2019/20:106, bet. 2019/20:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 421 och 422). 105. Rskr. 2019/20:274 En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet Prop. 2019/20:89, bet. 2019/20:JuU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 384-386) 106. Rskr. 2019/20:283 Några fastighetsrättsliga frågor Prop. 2019/20:125, bet. 2019/20:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 362-369). 107. Rskr. 2019/20:303 Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning Prop. 2019/20:145, bet. 2019/20:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 728). 108. Rskr. 2019/20:304 Mot. 2019/20:542 mfl., bet. 2019/20:JuU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vapensmuggling ska ges en egen brottsrubricering (bet. 2019/20:JuU33 s. 16 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att det ska införas en särskild reglering av smuggling av vapen, där brottet ges en egen brottsbeteckning och delas in i brott av normalgraden, ringa, grovt och synnerligen grovt brott. Straffskalan för de nya brotten ska motsvara straffskalorna för vapenbrott. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:901). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 13 och 14. 109. Rskr. 2019/20:307 Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor Skr. 2019/20:93, bet. 2019/20:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 110. Rskr. 2019/20:312 Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 540-546). Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU-samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har under hösten 2020 i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad. 111. Rskr. 2019/20:315 Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 487). 112. Rskr. 2019/20:316 Avgångsvillkor och karens för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören Framst. 2019/20:RS7, bet. 2019/20:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 537-539). 113. Rskr. 2019/20:318 Riksrevisionens rapport om valförfarandet Skr. 2019/20:141, bet. 2019/20:KU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 114. Rskr. 2019/20:321 Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism Prop. 2019/20:123, bet. 2019/20:JuU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 574 och 575). 115. Rskr. 2019/20:322 Kameraövervakning i kollektivtrafik och apotek - ett enklare förfarande Prop. 2019/20:109, bet. 2019/20:JuU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 519). 116. Rskr. 2019/20:328 Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter Prop. 2019/20:116, bet. 2019/20:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 611-613). 117. Rskr. 2019/20:332 Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Bet. 2019/20:UU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, vari Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen ska redovisa uppdraget senast i november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 118. Rskr. 2019/20:333 Ungdomsövervakning Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ungdomsövervakning: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 616-621). Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. Riksmötet 2020/21 119. Rskr. 2020/21:1 Ändring av namn på nämnd och vissa rättelser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 september 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 770-774 och 776-778). 120. Rskr. 2020/21:13 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar Prop. 2019/20:193, bet. 2020/21/UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 oktober 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 826). 121. Rskr. 2020/21:15 Skärpta regler avseende hantering av sprängämnesprekursorer Prop. 2019/20:154, bet. 2020/21:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 oktober utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860 och 861). 122. Rskr. 2020/21:22 En effektivare kommunal räddningstjänst Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 882 och 883). 123. Rskr. 2020/21:29 Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 124. Rskr. 2020/21:30 Digital kommunikation i domstolsprocesser Prop. 2019/20:189, bet. 2020/21:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 918-926). 125. Rskr. 2020/21:31 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor: Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 900-903). Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f). Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om innehav av sprängmedel på allmän plats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om innehav av sprängmedel på allmän plats (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 126. Rskr. 2020/21:36 Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling Prop. 2019/20:179, bet. 2020/21:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 961). 127. Rskr. 2020/21:37 Höjd åldersgräns för uttag av ålderspension Framst. 2019/20:RS2, bet. 2020/21:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 962). 128. Rskr. 2020/21:46 Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten Skr. 2019/20:191, bet. 2020/21:SfU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ansvaret för återvändandeverksamheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21: SfU6 s. 5 f.). Tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 129. Rskr. 2020/21:47 Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter Prop. 2019/20:178, bet. 2020/21:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 939 och 940). 130. Rskr. 2020/21:48 Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen Prop. 2020/21:5, bet. 2020/21:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 932). 131. Rskr. 2020/21:49 Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 132. Rskr. 2020/21:50 Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020. Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020. Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 133. Rskr. 2020/21:51 Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar Prop. 2019/20:194, bet. 2020/21:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 985-992). 134. Rskr. 2020/21:53 Sekretess för uppgifter om statliga tjänstepensionsförmåner Prop. 2020/21:15, bet. 2020/21:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1064). 135. Rskr. 2020/21:55 Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket Prop. 2020/21:6, bet. 2020/21:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1005 och 1006). 136. Rskr. 2020/21:56 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande Prop. 2019/20:198, bet. 2020/21:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 968-973). 137. Rskr. 2020/21:57 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1050-1052). Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104) I uppdraget ingår bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet bör tas först därefter. Punkten är inte slutbehandlad. 138. Rskr. 2020/21:58 Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse Prop. 2020/21:8, bet. 2020/21:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1074). 139. Rskr. 2020/21:66 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges Domstolar, avseende Rättsmedicinalverket, avseende anslag 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar samt avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. 140. Rskr. 2020/21:79 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1007). Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet. 2020/21:JuU10 s. 14 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 141. Rskr. 2020/21:86 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2021: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten och den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om namnbyte för Datainspektionen: Den 3 december utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1109-1112). Punkten är slutbehandlad. 142. Rskr. 2020/21:97 Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet Prop. 2020/21:34, bet. 2020/21:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1105-1108). 143. Rskr. 2020/21:98 Förlängning av de tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor Prop. 2020/21:41, bet. 2020/21:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1154). 144. Rskr. 2020/21:108 Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ändrade föreskrifter om försörjningsförmåga för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (bet. 2020/21:SfU12 s. 5 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 145. Rskr. 2020/21:112 Upphävande av bestämmelse i lagen om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen, Riksbanken och Riksrevisionen Framst. 2020/21:RS2, bet. 2020/21:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1293). 146. Rskr. 2020/21:120 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad. Avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2021 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkt 4 om att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2021 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slutbehandlad. Avseende c) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2021-2023 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap för 2021 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad. 147. Rskr. 2020/21:124 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:JuU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 4: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande för anslaget 1:1 Polismyndigheten: Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:1 Polismyndigheten besluta om förvärv av aktier eller andelar i företag och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som bedrivs vid Polismyndigheten inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i detta syfte. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Delpunkten är inte slutbehandlad. Punkt 1 c) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 148. Rskr. 2020/21:135 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Riksdagen godkänner regeringens förslag om det mål för det civila försvaret som ska gälla fr.o.m. 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om Totalförsvarets plikt- och prövningsverk: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1275 och 1276). Punkten är slutbehandlad. 149. Rskr. 2020/21:149 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 2.3 Utrikesdepartementet Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 1. Rskr. 2018/19:302 Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 Skr. 2018/19:104, mot. 2018/19:3090 yrkande 1, bet. 2018/19:UU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av kampanjen och medlemskapet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en oberoende utvärdering av medlemskapet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 12) uttalat, med hänvisning till tillkännagivandet, att den avser att tillsätta en oberoende utredning och återkomma till riksdagen i detta ärende. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarshögskolan. Genom regleringsbrevet har Försvarshögskolan fått i uppdrag, med hänvisning till tillkännagivandet, att genomföra en utvärdering av resultatet av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 december 2020. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera kostnaderna för det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 december 2020. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 2. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 om svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vad gäller utställande av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier. Regeringen avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar i enlighet med riksdagens bemyndigande. Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 c) 4.). 3. Rskr. 2019/20:119 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2019/20:28, bet. 2019/20:UFöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om återrapportering till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återrapportering (bet. 2019/20:UFöU2 s. 11). I propositionen om fortsatt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2020/21:21 s. 11-12) konstaterade regeringen att den under 2020 hade återrapporterat återkommande och minst en gång per kvartal till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, och avsåg att fortsatt göra så till och med årsskiftet. Regeringskansliet och Försvarsmakten har vid dessa tillfällen redovisat och utvärderat de erfarenheter som hittills har gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2019/20:123 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13-16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129-130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i den del som avser resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkreditnämnden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret, 5: Den 16 juli 2020 beslutade regeringen att förvärva aktier i Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) och i samband med det ingå ett aktieägaravtal mellan ägarna i bolaget. Avtalet ingicks den 22 september 2020 och förvärvet genomfördes den 13 oktober 2020. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 5. Rskr. 2019/20:147 Sveriges feministiska utrikespolitik Skr. 2019/20:17, bet. 2019/20:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 6. Rskr. 2019/20:159 Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete Skr. 2019/20:41, bet. 2019/20:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 7. Rskr. 2019/20:266 Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2019/20:25, bet. 2019/20:UU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 8. Rskr. 2019/20:268 Europarådet Skr. 2019/20:34, bet. 2019/20:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 9. Rskr. 2019:20:286 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer Skr. 2019/20:91, bet. 2019/20:UU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 10. Rskr. 2019/20:313 Kompletterande bestämmelser till EU:s plattformsförordning Prop. 2019/20:159, bet. 2019/20:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 514 och 515). 11. Rskr. 2019/20:324 Svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali Prop. 2019/20:86, bet. 2019/20:UFöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. 12. Rskr. 2019/20:326 Verksamheten i Europeiska unionen under 2019 Skr. 2019/20:115, bet. 2019/20:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2019/20:UU10 s. 18-19). Den 3 december 2020 beslutade regeringen att Sverige i Europeiska unionens råd skulle rösta för antagande av ett rådsbeslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna. Rådsbeslutet antogs den 7 december 2020. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2019/20:327 Strategisk exportkontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2019/20:114, bet. 2019/20:UU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2019/20:330 Nordiskt och arktiskt samarbete Skr. 2019/20:90, bet. 2019/20:UU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2019/20:362 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 2 juli 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Inspektionen för strategiska produkter. Riksmötet 2020/21 16. Rskr. 2020/21:67 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:4 inom utgiftsområde 5 samt, inom utgiftsområde 7, om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:3, 2:4 och 2:7 inom utgiftsområde 24. 17. Rskr. 2020/21:101 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2021 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5 samt avseende Inspektionen för strategiska produkter, Svenska institutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). 18. Rskr. 2020/21:117 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2020/21:22, bet. 2020/21:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. 19. Rskr. 2020/21:118 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2020/21:21, bet. 2020/21:UFöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. 20. Rskr. 2020/21:119 Svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2020/21:32, bet. 2020/21:UFöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. 21. Rskr. 2020/21:125 Utgiftsområde 7 Internationellt utvecklingssamarbete Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen för 2021, b) anslagen för 2021 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7 samt avseende Folke Bernadotteakademin, Kommerskollegium, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. 22. Rskr. 2020/21:133 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:134 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133. 24. Rskr. 2020/21:144 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2021 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24 samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2013/14 1. Rskr. 2013/14:317 Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3), skr. 2016/17:75 (Fö 4), skr. 2017/18:75 (Fö 3), skr. 2018/19:75 (Fö 2) och skr. 2019/20:75 (Fö 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväpningsperioden till JAS 39E. Den 28 juni 2018 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare avtal i likhet med det som fattades 2017. Den 1 oktober 2020 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare ett avtal i likhet med de som fattades 2017 och 2018. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 2. Rskr. 2015/16:49 Militära frågor Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12), skr. 2016/17:75 (Fö 6), skr. 2017/18:75 (Fö 5) skr. 2018/19:75 (Fö 3) och skr. 2019/20:75 (Fö 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13. I propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) slutbehandlade regeringen tillkännagivandet och redogjorde för att regeringen anser att långräckviddig bekämpningsförmåga bör anskaffas och tillförsel till flygvapnet påbörjas i perioden 2026-2030. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:53 Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap) Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15), skr. 2017/18:75 (Fö 8) skr. 2018/19:75 (Fö 5) och skr. 2019/20:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja 12 av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att samtliga 48 tillverkade pjäser av typ Archer anskaffas och förbandsätts. Regeringen redovisar i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) att samtliga artilleripjäser av typ Archer bör organiseras i förband. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6) och skr. 2019/20:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:176 Militära frågor Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 11) och skr. 2018/19:75 (Fö 7) och skr. 2019/20:75 (Fö 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet. 2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172 yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5. I propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) behandlade regeringen tillkännagivandet och lämnade en sammantagen redogörelse för Försvarsmaktens stöd till samhället. Regeringen redovisade bl.a. att det finns behov av att skapa former för en stärkt samordning mellan det civila och militära försvaret, och att regeringen därför har gett Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05) i uppdrag att föreslå en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå inför och under höjd beredskap. Regeringen bedömer att en sådan utveckling av totalförsvaret även skulle öka förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan Försvarsmakten och övriga myndigheter även vid fredstida kriser. I propositionen bedömde regeringen att det inte finns behov av att utföra någon särskild översyn av Försvarsmaktens stöd till det civila samhället. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 6. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10) och skr. 2019/20:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. I propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) uppger regeringen att en särskild utredare under perioden 2021-2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I översynen bör ingå bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11) och skr. 2019/20:75 (Fö 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Se Fö 6. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 8. Rskr. 2019/20:107 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fö 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 c) om krediter i Riksgäldskontoret: - om bemyndigande till regeringen att för 2020 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7) om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2020 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet, att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020 och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har inte fattat något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2019/20:180 Totalförsvarsdatalag - personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Prop. 2019/20:51, bet. 2019/20:FöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 151 och 152). 10. Rskr. 2019/20:181 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2019/20:70, bet. 2019/20:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2020/21 11. Rskr. 2020/21:3 Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland Prop. 2019/20:110, bet. 2019/20:UFöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 september 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 782-784). 12. Rskr. 2020/21:121 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: - om bemyndigande till regeringen att för 2021 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad. - om bemyndigande till regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. - om bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 c) om investeringsplaner: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b och 2. 13. Rskr. 2020/21:136 Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Den 17 december beslutade regeringen om inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om mål för det militära försvaret: Den 17 december 2020 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021-2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om Försvarsmaktens krigsorganisation: Den 17 december 2020 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021-2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Den 17 december 2020 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021-2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om Totalförsvarets plikt- och prövningsverk: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272-1277). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 26. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2011/12 1. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3), skr. 2018/19:75 (S 2) och skr. 2019/20:75 (S 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Om organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till regeringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyserat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnade (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag från kravet på samtycke till vård när det handlar om att rädda liv, men detta undantag från samtycke avser patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlighet med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Detta inrättades den 1 juni 2018. Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Den 5 november 2020 beslutade regeringen propositionen Organdonation (prop. 2020/21:48). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits och lämnas ytterligare förslag med syfte att skapa goda förutsättningar för donations- och transplantationsverksamheternas arbete med att hjälpa svårt sjuka människor. Mot denna bakgrund ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Riksmötet 2015/16 2. Rskr. 2015/16:220 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21), skr. 2017/18:75 (S 10), skr. 2018/19:75 (S 7) och 2019/20:75 (S 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om posttraumatiskt stressyndrom. SBU slutredovisade uppdraget den 1 december 2017 i en rapport om samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring, SBU-rapport nr 273/2017. Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). I propositionen föreslås forskningssatsningar på psykisk hälsa och på psykiatri. I dessa satsningar ingår frågor om metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar, t.ex. vid posttraumatiskt stressyndrom. Regeringen anser att dessa satsningar svarar mot det behov av forskning som riksdagen har angett och att det därför inte behöver ges något uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd att se över forskningen om posttraumatiskt stressyndrom. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat (s. 88). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9) och skr. 2019/20:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. I direktiven framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 9) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Bl.a. föreslogs att ett övergripande mål ska införas om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Målet ska bl.a. bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I detta ingår omfattningen av felaktiga utbetalningar. Bl.a. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022 och att därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10) och skr. 2019/20:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61) och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12) och skr. 2019/20:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018. Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen beslutade den 14 november 2019 om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörjningen som hade drabbat några regioner. Utredningen lämnade den 2 april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som utgjorde underlag för regeringens arbete med den försvarspolitiska propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:84). Tilläggsdirektivet anger att uppdraget utvidgas på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under det fortsatta utredningsarbetet. Utbrottet av covid-19 har fått stora konsekvenser för hälso- och sjukvården och föranlett ett flertal åtgärder från regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas sida. Flera uppdrag har beslutats som rör beredskapsområdet och försörjningsfrågor. Här kan särskilt nämnas uppdrag till Socialstyrelsen om att stärka beredskapsarbetet, om att bistå regionerna genom att på nationell nivå säkra tillgången på skyddsutrustning och annat material respektive medicinteknisk utrustning, om fördelning av sjukvårdsmateriel och om en samordningsfunktion för intensivvårdsplatser. När det gäller tillgången till läkemedel har Läkemedelsverket bl.a. fått i uppdrag att öka samordningen för att säkra tillgången till sådana läkemedel som bedöms vara av central betydelse vid eventuella störningar till följd av spridningen av det nya coronaviruset. Utredningen ska under sitt fortsatta arbete beakta erfarenheter och resultat av dessa och andra uppdrag som är av betydelse för de frågor som ingår i utredningens uppdrag. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas slutligt senast den 28 februari 2022. Utredningen ska dock lämna en delredovisning senast den 1 april 2021 av de delar som avser försörjning av hälso- och sjukvårdsmateriel och läkemedel. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13) och skr. 2019/20:75 (S 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syftet att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 50) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och de rapporter samt initiativ som gjorts med koppling till genomförandet av patientlagen. Vidare konstaterade regeringen följande. Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följde genomförandet av patientlagen under perioden 2014-2017, vilket innebär att de resultat som myndigheten redovisade i februari 2017 baserades på knappt två år med gällande lagstiftning. Regeringen avser mot den bakgrunden att initiera en förnyad uppföljning av lagens efterlevnad samt av det övriga arbete som pågår för att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Frågan om hur patientlagen eventuellt kan utvidgas för att stärka patientens inflytande prövas i detta sammanhang. Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. I uppdraget ingår att myndigheten ska analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten ska dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 38) angavs att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat genom det beslutade uppdraget till Myndigheten för vård och omsorgsanalys. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42). Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter detta. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 15. 7. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14) och skr. 2019/20:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen beslutades den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39). I mars 2020 överlämnade utredningen sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1) beslutat om 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus samt 10 miljoner kronor har avsatts i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Myndigheten har för 2019 fått disponera totalt 5 miljoner kronor för uppdraget. Socialstyrelsens uppdrag ska slutredovisas i mars 2021. För de individer som tillkännagivandet handlar om är kommunalt finansierad hälso- och sjukvård en viktig vårdinstans. Genom att stärka den vårdinstansen ökar förutsättningarna för ett samlat omhändertagande av målgruppen. Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandet God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19), vilket planeras att kunna göras tidigast hösten 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15) och skr. 2019/20:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) angavs vad gäller de fem tillkännagivandena om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården följande. Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner och deras verksamheter. Till följd av regeringens arbete med det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och på grund av att regeringen behövt göra nödvändiga prioriteringar avser regeringen att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården senast 2022. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-5. Riksmötet 2017/18 9. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17) och skr. 2019/20:75 (S 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet har remitterats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Utskottet anför i betänkandet att det borde vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få en rätt att välja utförare genom att lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas. Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet är remitterat och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12. 10. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61) och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. I likhet med hanteringen av tillkännagivandet i rskr. 2016/17:156 avser regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:124 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55), skr. 2018/19:75 (S 19) och skr. 2019/20:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). I reservationen anförs att kontrollinsatser av olika slag, inklusive tidsgränser, minskar användningen av sjukförsäkringen och att en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga bör göras under hela sjukfallet fram till en bortre tidsgräns. Regeringen ska enligt tillkännagivandet återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24) och skr. 2019/20:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen uppgav att regeringen under 2019 har analyserat frågan och avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36-37) anges utöver vad som redovisades i budgetpropositionen för 2019 följande. Regeringen har inlett en analys avseende tillkännagivandet men bedömer att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen av covid-19. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:189 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 27) och skr. 2019/20:75 (S 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Tillkännagivandet behandlas under punkt Ju 40 (rskr. 2017/18:188). 14. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30) och skr. 2019/20:75 (S 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118, S 2020:15). Utredaren ska bland annat att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 7 december 2021. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34) och skr. 2019/20:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följande. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) anges följande. Regeringen ingick 2019 en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner angående nationella kvalitetsregister för att det fortsatta arbetet med att utveckla och tillgängliggöra kvalitetsregistren. Vidare har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Regeringen avser att återkomma i frågan 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi (bet. 2017/18:SoU9 s. 78 f.). I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården presenterades av regeringen i maj 2018. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen ansåg i budgetpropositionen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Det angavs att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37-38) redogjorde regeringen för den långsiktiga inriktningen för cancervården och att strategin uppdateras årligen genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner. Genom överenskommelserna vidareutvecklas och anpassas de insatser som genomförs med utgångspunkt i strategin, för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. 16. Rskr. 2017/18:294 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti Prop. 2017/18:83, bet. 2017/18:SoU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 35) och skr. 2019/20:75 (S 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om begreppet nära vård och primärvårdens uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2017/18:SoU22 s. 7 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om en utvecklad definition av primärvård samt ett grunduppdrag för primärvården. Utifrån förslagen som lämnades i betänkandet beslutade regeringen den 28 maj 2020 propositionen Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164). Genom de förslag som lämnas i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 9). Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:329 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39) och skr. 2019/20:75 (S 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 s. 21) för tillkännagivandet och uppgav att en arbetsgrupp i Socialdepartementet ser över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna. Den 9 december 2020 har departementspromemorian Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) skickats ut på remiss med förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas åt barn eller unga som får vård eller boende bekostat av det allmänna. De föreslagna bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd till barn och unga i motsvarande situationer. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43) och skr. 2019/20:75 (S 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44) och skr. 2019/20:75 (S 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om utvärdering av narkotikapolitiken m.m. (rskr. 2019/20:174 punkt 7, S 33). Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:406 God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50) och skr. 2019/20:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen som lämnats i betänkandena arbetar Regeringskansliet med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat senast under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 21. Rskr. 2018/19:50 Bastjänstgöring för läkare Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60) och skr. 2019/20:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Reformen läkarnas grund- och vidareutbildning träder i kraft den 1 juli 2021. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om förordningsändringar som följd av lagändringarna i propositionen Bastjänstgöring för läkare. I vissa delar fortsätter arbetet med att införa reformen att beredas inom Regeringskansliet, vilket kan komma att leda till ytterligare lagändringar. Tillkännagivandet beräknas kunna slutbehandlas under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:61 Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63) och skr. 2019/20:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen konstaterar regeringen att utskottet anser att det ska vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. Regeringen anför att de formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117). Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9, S 2020:02). I uppdraget ingår bl.a. att analysera de svenska reglerna om marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:111 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 70) och skr. 2019/20:75 (S 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018 (bet. 2018/19:SoU1 s. 45 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför följande. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Det angavs att regeringen avsåg återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37-38) redogjorde regeringen för den långsiktiga inriktningen för cancervården och att strategin uppdateras årligen genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner. Genom överenskommelserna vidareutvecklas och anpassas de insatser som genomförs med utgångspunkt i strategin, för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:145 Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd Skr. 2018/19:14 och 2018/19:27, bet. 2018/19:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys (bet. 2018/19:SfU13 s. 6 f.). Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Detta så kallade dialoguppdrag har slutredovisats i juni 2019. Regeringen beslutade den 11 december 2019 att ge myndigheterna ett nytt uppdrag om att vidareutveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheterna beakta riksdagens tillkännagivande. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2020 och slutredovisas senast den 15 oktober 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 10 s. 22) angavs följande. Med anledning av bl.a. tillkännagivandet har Försäkringskassan och Socialstyrelsen fått i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att vidareutveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Tillkännagivandet bedömdes därmed vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:156 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motion 2018/19:186, bet. 2018/19:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 30). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om ny utredning om tolktjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny utredning om tolktjänst (bet. 2018/19:SoU12 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 122) angavs följande. Regeringen beslutade den 30 juli 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en fördjupad analys av förslagen i betänkandet En samlad tolktjänst - samordning och utveckling av tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2011:83) samt i departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7). Den särskilde utredaren ska ta fram en handlingsplan för den långsiktiga utvecklingen av tolktjänsten samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas den 15 januari 2022. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2018/19:187 Socialtjänst- och barnfrågor Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet. 2018/19:SoU9 s. 93 f.). Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05, dir. 2019:93). Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Utredaren ska lämna en delredovisning av uppdraget senast den 1 maj 2021 och slutredovisa det senast den 1 oktober 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2018/19:193 Frågor om psykisk ohälsa Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.). Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin. Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdomspsykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018-2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. En proposition beslutades den 27 februari 2020. Regeringen avser att tillmötesgå tillkännagivandet genom att under 2021 ge ett särskilt uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg, om det med hänsyn till den pågående pandemin bedöms finnas utrymme för myndigheten att hantera ett sådant uppdrag. Uppdraget kommer att gå ut på att stärka uppföljningen och tillsynen inom psykiatrin med särskilt fokus på barn- och ungdomspsykiatrin, tvångsvården och rättspsykiatrin. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 november 2019 till regeringen. Regeringen beslutade den 17 juni 2020 om direktiv till Utredningen om samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (dir. 2020:68). En särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget är att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 18. 28. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 15 december 2019. I rapporten beskrivs bl.a. hur akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om processen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem - LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42). Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter detta. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården - patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. Myndigheten ska analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso­ och sjukvården. I uppdraget ingår det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten ska dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2021. Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. Utredningens betänkande behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingår att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. Uppdraget delredovisades den 30 september 2020 och ska slutredovisas i september 2021. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten har också under 2020 haft i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingår bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Slutligen kan nämnas att staten och SKR sedan flera år har årliga överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58. Riksmötet 2019/20 29. Rskr. 2019/20:154 Särskilt förordnande inom hälso- och sjukvården Prop. 2019/20:59, bet. 2019/20:SoU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 40). 30. Rskr. 2019/20:171 Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.). Mot bakgrund av att Försäkringskassan har meddelat att det finns kvalitetsbrister i nuvarande läkarintygsregister har regeringen bedömt att det i dagsläget inte finns förutsättningar för den analys som riksdagen efterfrågar i tillkännagivandet. De brister som finns med läkarintygsregistret består bland annat i att det inte går att fastställa från vilken vårdenhetsnivå ett intyg kommer ifrån. Regeringen har därför, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Uppdraget ges mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande och ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen. Senast den 1 juli 2021 ska Försäkringskassan redovisa uppdraget till regeringen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:172 Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget Skr. 2019/20:54, bet. 2019/20:SfU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 32. Rskr. 2019/20:173 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). Regeringen beslutade den 30 juli 2020 att ge ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Grundläggande utgångspunkter vid framtagandet av strategin ska vara en god, jämlik och jämställd psykisk hälsa i hela befolkningen. Särskilt fokus ska riktas mot det främjande och förebyggande arbetet i alla sektorer och på alla samhällsnivåer. I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6. 33. Rskr. 2019/20:174 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.). Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om generisk klassificering (rskr. 2017/18:354 punkt 2, S 19). Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:201 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 189-191). 35. Rskr. 2019/20:208 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Socialstyrelsen och anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 36. Rskr. 2019/20:214 Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 Prop. 2019/20:155, bet. 2019/20:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 241 och 242). 37. Rskr. 2019/20:215 Ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder Bet. 2019/20:SoU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (bet. 2019/20:SoU521s. 5 f.). Regeringen beslutade den 15 juni 2020 propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187). I propositionen föreslogs ändrade ramar för utgiftsområden och anvisades ändrade anslag som en del av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med tillkännagivandet. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 ändring av förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 så att ersättning till förälder till ett nyligen allvarligt sjukt barn kan få tillfällig föräldrapenning. Vidare beslutade regeringen den 25 juni 2020 en ny förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från för-värvsarbete för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 ska ha rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning har vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2020. Regeringen beslutade den 24 september 2020 dels fortsatt giltighet av förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19, dels ändring i samma förordning. Därtill har regeringen den 24 september 2020 beslutat om förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19, dels ändring i samma förordning. I propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper (prop. 2020/21:46) utökades förmånstiden för ersättningarna till 184 dagar, så att ersättning kunde ges för förordningarnas hela giltighetstid. Regeringen beslutade därefter att utöka förmånstiden i de båda förordningarna. Den 17 december 2020 beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden för förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 till och med den 30 april 2021 vilket möjliggör för föräldrar till vissa nyligen allvarligt sjuka barn att få förebyggande tillfällig föräldrapenning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022 och att då slutbehandla tillkännagivandet. 38. Rskr. 2019/20:216 Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut - rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS Skr. 2019/20:61, bet. 2019/20:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 39. Rskr. 2019/20:262 Senarelagt införande av nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare Prop. 2019/20:158, bet. 2019/20:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 304-312). 40. Rskr. 2019/20:263 Ändrade övergångsbestämmelser när det gäller medicintekniska produkter Prop. 2019/20:161, bet. 2019/20:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 313 och 314). 41. Rskr. 2019/20:270 Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2019/20:84, bet. 2019/20:SoU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 354 och 355). 42. Rskr. 2019/20:275 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.). Regeringen har sedan tidigare beslutat om ett uppdrag som berör frågor som omfattas av tillkännagivandet. Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2019/20:277 Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten. 44. Rskr. 2019/20:285 Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag Prop. 2019/20:126, bet. 2019/20:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 427). 45. Rskr. 2019/20:289 Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning Prop. 2019/20:92, bet. 2019/20:SoU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 440 och 441). 46. Rskr. 2019/20:290 Covid-19 och ändringar i smittskyddslagen Prop. 2019/20:144, bet. 2019/20:SoU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 430). 47. Rskr. 2019/20:291 Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Bet. 2019/20:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135-136) anges följande. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. Regeringen ansåg i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen har därutöver i november 2020 gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur utbrottet av covid-19 har påverkat tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i socialtjänstlagen vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2021. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2019/20:294 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 431 och 432). 49. Rskr. 2019/20:309 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Socialstyrelsen där myndigheten bland annat ska analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 24 september 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter det. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2019/20:310 Förbättrade möjligheter till bilstöd Prop. 2019/20:107, bet. 2019/20:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 509). 51. Rskr. 2019/20:311 Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg Skr. 2019/20:121, bet. 2019/20:SoU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 52. Rskr. 2019/20:352 Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 53. Rskr. 2019/20:360 En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2019/20:172, bet. 2019/20:SoU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 526). 54. Rskr. 2019/20:363 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 55. Rskr. 2019/20:370 Särskild beräkning av tandvårdsersättning med anledning av sjukdomen covid-19 Prop. 2019/20:184, bet. 2019/20:SoU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 712). Riksmötet 2020/21 56. Rskr. 2020/21:8 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan. 57. Rskr. 2020/21:42 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan. 58. Rskr. 2020/21:61 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform Prop. 2020/21:164, bet. 2020/21:SoU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1042 och 1043). Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Frågan om vilka konsekvenser ett utökat grunduppdrag reglerat i lag kan få behöver analyseras innan åtgärder kan vidtas. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2020/21:62 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2019 Skr. 2019/20:180, bet. 2020/21:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 60. Rskr. 2020/21:68 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag och om Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, anslag 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 61. Rskr. 2020/21:80 Huvudmannaskap för personlig assistans Bet. 2020/21:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). Regeringen har inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna kommit överens om att utreda huvudmannaskapet för den personliga assistansen. Utredning ska enligt överenskommelsen tillsättas under 2021. Regeringen avser att återkomma i frågan. 62. Rskr. 2020/21:81 Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Bet. 2020/21:SoU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att de inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Att erbjuda personer som är 75 år och äldre avgiftsfritt vaccin utgör inte en del av det beslutsunderlag som har remitterats. Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras innan regeringen kan fortsätta behandlingen av förslaget. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 63. Rskr. 2020/21:109 Förlängd ersättning till riskgrupper Bet. 2020/21:SfU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om förlängd ersättning till riskgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att ersättning i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning samt viss tillfällig föräldrapenning ska kunna utges t.o.m. den 31 mars 2021 (bet. 2020/21:SfU11 s. 5 f.). I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77) föreslås att Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ska ökas med 400 000 000 kronor. I propositionen anges bl.a. följande. Den 17 december 2020 beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden för förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 t.o.m. den 30 april 2021. Förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 upphörde att gälla den 31 december 2020. Regeringen avser efter riksdagens beslut om medel att besluta om en ny förordning om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19, med giltighetstid t.o.m. den 30 april 2021. Ersättning kommer att kunna utbetalas retroaktivt för att möjliggöra en sammanhängande ersättningsperiod fr.o.m. den 1 juli 2020. Den utökade förmånstiden för riskgrupper svarar mot riksdagens tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag till riksdagen som möjliggör att ersättning i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning samt viss tillfällig föräldrapenning ska kunna utges t.o.m. mars 2021. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 47). Punkten är slutbehandlad. 64. Rskr. 2020/21:110 Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget Skr. 2020/21:10, bet. 2020/21:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 65. Rskr. 2020/21:111 Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31, bet. 2020/21:SfU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (bet. 2020/21:SfU10 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas. I detta uppdrag ingår att även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2021 Med anledning av de brister i myndigheternas samverkan som redovisas i Riksrevisionens rapport (RiR 2020:12) har regeringen skärpt det myndighetsgemensamma uppdraget till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i respektive regleringsbrev för 2021. Uppdraget innebär att myndigheterna ska vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för individers övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Myndigheterna ska även vidareutveckla sitt arbete med att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) föreslås ändringar i socialförsäkringsbalken som syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen och därigenom större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 mars 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 66. Rskr. 2020/21:114 Uppföljning av vaccinationer mot covid-19 Prop. 2020/21:47, bet. 2020/21:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1194). 67. Rskr. 2020/21:115 Förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2020/21:38, bet. 2020/21:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1192). 68. Rskr. 2020/21:128 Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1259 och 1260). Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27-28). Regeringskansliet har den 29 april 2020 beslutat att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska upphöra. I uppdraget ingår att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Uppdraget ska slutredovisas den 26 februari 2021. Regeringen avser därefter att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder. Regeringen avser därför återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 69. Rskr. 2020/21:139 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten. Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1239-1243). Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten. 70. Rskr. 2020/21:140 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan. Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslaget: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1271). 71. Rskr. 2020/21:148 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Inspektionen för socialförsäkringen. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan. Om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslaget: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1256). Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan. 72. Rskr. 2020/21:155 Pandemilag Bet. 2020/21:SoU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Om pandemilag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tillfällig pandemilag (bet. 2020/21:SoU18 s. 5 f.). Den 9 december 2020 remitterade regeringen en promemoria där det föreslås en tillfällig lag för att förhindra smittspridning av covid-19. Den 4 januari 2020 beslutade regeringen propositionen En tillfällig covid-19-lag (prop. 2020/21:79). I propositionen föreslås en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Det allmänna ska enligt förslaget genom föreskrifter och beslut kunna vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning. Den nya lagen är avsedd att möjliggöra träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt. Den nya lagen trädde i kraft den 10 januari 2021. Den nya lagen gäller tillfälligt och upphör att gälla vid utgången av september 2021. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 14). 73. Rskr. 2020/21:156 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt för berörda särskilda anslag. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1), 2018/19:75 (Fi 1) och 2019/20:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). Regeringen har i fjolårets skrivelse 75 aviserat sin avsikt att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Regeringen har dock - med hänsyn till osäkerheten i den ekonomiska situationen och den rådande pandemin - valt att prioritera andra angelägna reformer före en ytterligare sänkning av reklamskatten. Regeringen avser att återkomma till frågan om reklamskattens avskaffande. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2) och 2019/20:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet - hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 5 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 3. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3) och 2019/20:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512 bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet och bedömdes i fjolårets skrivelse 75 kunna slutföras under 2020. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan m.m. avsnitt 13.39) anges att arbetet har fördröjts med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19, vilket också innebär att arbetet inte har kunnat slutföras under 2020. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. Under året har regeringen tagit kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av hela öresundsavtalet. Spridningen av sjukdomen covid-19 har emellertid inneburit ett avbrott i detta arbete, som kommer att återupptas när möjlighet ges. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75 (Fi 4) och 2019/20:75 (Fi 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5) och 2019/20:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Förslaget planeras följas upp i samband med en översyn av 3:12-reglerna. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6) och 2019/20:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Den del som kvarstår av tillkännagivandet rör de statliga myndigheternas organisation på regional nivå. Indelningskommitténs förslag i slutbetänkandet Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) om att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen i fråga om resterande del av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7) och 2019/20:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Fortifikationsverket har genomfört några mindre fastighetsjusteringar mellan Järfälla kommun och Fortifikationsverket. Vidare har mark överförts från myndigheten till Järfälla kommun i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2013/14:187 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23), 2016/17:75 (N 18), 2017/18:75 (N 17), 2018/19:75 (N 14) och 2019/20:75 (Fi 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat genom att hänvisa till de många reformer som har gjorts i plan- och bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades. 9. Rskr. 2013/14:188 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24), 2016/17:75 (N 19), 2017/18:75 (N 18), 2018/19:75 (N 15) och 2019/20:75 (Fi 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187, Fi 8. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9) och 2019/20:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). En promemoria med förslag om att lagen om visst automatspel ska upphävas (Ds 2019:30) har tagits fram i Regeringskansliet och remitterats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29) och 2019/20:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition om privat initiativrätt ska överlämnas till riksdagen under våren 2021. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.) föreslagit att länsstyrelserna ska tillföras de medel som behövs för att en privat initiativrätt ska kunna genomföras. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:99). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas senast under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Av Boverkets rapport Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22) och av slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) framgår att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Regeringen bedömer mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Följande punkt är inte slutbehandlad: 6. 12. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), 2017/18:75 (Fi 13), 2018/19:75 (Fi 12) och 2019/20:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhetsrelaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:244. 13. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14), 2018/19:75 (Fi 13) och 2019/20:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhetsrelaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 12, rskr. 2014/15:243. Riksmötet 2015/16 14. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33) och 2019/20:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns för att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) nya bestämmelser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Under 2020 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) större komplementbostadshus, 2) en utvecklad översiktsplanering och 3) undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition om privat initiativrätt ska överlämnas till riksdagen under våren 2021. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343). Boverket överlämnade den 18 december 2020 rapporten Möjligheternas byggregler - Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler (Fi2020/05139). Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4). Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att lov ska ges. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att tillsammans med Boverket som samordnande myndighet göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse (Fi2020/00252). I uppdraget ingår bl.a. att se över och precisera kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse enligt 3 kap. 6-8 §§ miljöbalken. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning. Regeringen har den 30 januari 2020 uppdragit åt Lantmäteriet att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av minst två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (Fi2020/00358). Regeringen har den 6 februari 2020 uppdragit åt Boverket att utreda bl.a. om byggnadsnämnderna bör ges möjlighet att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna i samband med vissa tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen (Fi2020/00451). Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiv om samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar (dir. 2017:126). Regeringen utökade uppdraget den 13 februari 2020 till att även omfatta en översyn av delar av plan- och bygglagen för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer (dir. 2020:15). Regeringen har den 5 november 2020 uppdragit åt Boverket att se över om det finns hinder, och i så fall vilka, mot att omvandla lokaler till bostäder som erbjuder goda boendemiljöer (Fi2020/04391). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande undantag från bygglovsplikten: 1) att på andra byggnader än en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare, 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 5) att placera containrar av liten omfattning inom ett industriområde, 6) att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och 7) att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4). Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att lov ska ges. Regeringen bedömer att det är lämpligt att avvakta översynen av regelverket för bl.a. bygglov innan tillkännagivandet slutbehandlas. Det innebär att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2022. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8. 15. Rskr. 2015/16:161 En ny tullag Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33), 2017/18:75 (Fi 20), 2018/19:75 (Fi 14) och 2019/20:75 (Fi 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren redovisade den 2 juli 2019 sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Den 12 november 2020 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter för Tullverket att besluta om postspärrar (prop. 2020/21:49). Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:310 Vårändringsbudget för 2016 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55), 2017/18:75 (Fi 26), 2018/19:75 (Fi 19) och 2019/20:75 (Fi 20). Skrivelsen är slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungl. Tekniska högskolan respektive Luleå tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27), 2018/19:75 (Fi 20) och 2019/20:75 (Fi 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén i uppdrag att - vid sidan av uppdraget i övrigt - ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2017:100). Riksbankskommittén har i december 2019 överlämnat slutbetänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46) till regeringen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att besluta om lagrådsremiss och proposition under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 18. Rskr. 2016/17:223 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiderna 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 59), 2018/19:75 (Fi 25) och 2019/20:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s 66 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren redovisade den 2 juli 2019 sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Regeringen beslutade den 27 augusti 2020 propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200). Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50) och 2019/20:75 (Fi 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). De reformer som anges i betänkandet har numera genomförts, se propositionerna En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser (prop. 2015/16:55), Fler steg för en effektivare plan- och bygglag (prop. 2016/17:151) och En ny regional planering (prop. 2017/18:266). Även de reformer som i övrigt har genomförts i plan- och bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades ligger i linje med detta (se skr. 2017/18:75 [N 69], skr. 2018/19:75 [N 50] och skr. 2019/20:75 [Fi 24]). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Av Boverkets rapport Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22) och av slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) framgår att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Regeringen bedömer mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 20. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28) och 2019/20:75 (Fi 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29) och 2019/20:75 (Fi 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.6), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:350 Vårändringsbudget för 2017 Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 63), 2018/19:75 (Fi 30) och 2019/20:75 (Fi 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 23. Rskr. 2017/18:168 Offentlig upphandling Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36) och 2019/20:75 (Fi 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2017/18:199 Punktskatter Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41) och 2019/20:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen har den 28 november 2019 uppdragit åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Den första delen av utvärderingen redovisades den 1 oktober 2020. Den andra delen av utvärderingen, myndigheternas förslag till ändringar, ska enligt uppdraget redovisas senast den 1 mars 2021. Myndigheterna har dock inkommit med ett önskemål om att redovisningstidpunkten ska flyttas fram till den 17 maj 2021, vilket har beviljats. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:202 Skatteförfarande Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 44) och 2019/20:75 (Fi 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 12 om personligt betalningsansvar (reservation 13)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar (bet. 2017/18:SkU12 s. 64 f.). Statskontoret redovisade sitt begränsade uppdrag den 31 maj 2018. Regeringen tillsatte den 31 oktober 2019 en utredning om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret. Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2020 (SOU 2020:60). Betänkandet är ute på remiss. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.37) ansåg regeringen att det med anledning av den tillsatta utredningen inte fanns någon anledning att ge ett utökat uppdrag till Statskontoret. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. 26. Rskr. 2017/18:219 Civilt försvar och krisberedskap Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47) och 2019/20:75 (Fi 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas krisberedskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. Länsstyrelserna har enligt planeringsanvisningarna för det civila försvaret, samt ett uppdrag i regleringsbreven för 2019 och 2020 redovisat vidtagna åtgärder och uppnådda resultat avseende planeringen av civilt försvar. Länsstyrelserna har även utifrån ett uppdrag i regleringsbrevet för 2020 redovisat hur arbetet med informationssäkerhet har utvecklats. Vidare har i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 medel särskilt avsatts för civilt försvar. I regleringsbrevet för 2021 har utökade medel tillförts länsstyrelserna för tillsyn med anledning av ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och för att stärka myndigheternas organisation och ledning av det civila försvaret. Uppnådda resultat redovisas i årsredovisningarna för 2019, 2020 och 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2017/18:230 Offentlig förvaltning Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48) och 2019/20:75 (Fi 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. Den 28 mars 2019 gav regeringen Tillitsdelegationen i tilläggsuppdrag att göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som statliga myndigheter tillhandahåller sina anställda samt att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas (dir. 2019:6). Den 24 juni 2020 redovisade Tillitsdelegationen betänkandet En gemensam utbildning inom statsförvaltningen (SOU 2020:40). Betänkandet har skickats ut på remiss. Tiden för att svara på remissen går ut den 15 april 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2017/18:356 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67) och 2019/20:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkt 4 om värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter - såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har dessutom fått i uppdrag att analysera regelverket för tillståndsprövning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. IVO har även i december 2020 lämnat en rapport till regeringen där myndigheten utvärderar möjligheterna att förenkla ägar- och ledningsprövningen för tillståndspliktiga verksamheter inom omsorgen. Rapporten analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4. 29. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68) och 2019/20:75 (Fi 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden, oavsett driftform, har likvärdiga villkor. Regeringen har den 22 december 2020 gett en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bland annat innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet är att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Regeringen gav även den 27 februari 2020 Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten ett uppdrag om kvalitet och likvärdighet. Uppdraget redovisades i september 2020 (U2020/04709). I redovisningen ges förslag på delmål och indikatorer för uppföljning och analys av skolhuvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Förslagen omfattar nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Dessa är tänkta att utgöra underlag för en framtida dialog mellan stat och huvudmän. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2017/18:426 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, mot. 2017/18:4159 yrkande 2, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 88) och 2019/20:75 (Fi 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om småskalig vedeldning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regler för begagnade rumsvärmare (bet. 2017/18:CU39 s. 14) och därmed bifallit motion 2017/18:4159 yrkande 2 i denna del. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.3) redovisat att det av Boverkets rapport Kompletterande utredning av konsekvenser till Boverkets föreskrifter (2017:5) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) (rapport 2019:19) framgår att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden, och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små i förhållande till den administrativa kostnaden. Från och med den 1 oktober 2019 upphävde därför Boverket sina föreskrifter om utsläppskrav för sådana köksspisar (vedspisar) som främst är avsedda för matlagning, vilket innebär att begagnade köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskrav. För kvarstående utsläppskrav (t.ex. för braskaminer och kökspannor) har en allsidig belysning av konsekvenserna för enskilda och det allmänna genomförts. Regeringen bedömde därför att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts och att tillkännagivandet är slutbehandlat. 31. Rskr. 2017/18:435 Vårändringsbudget för 2018 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 81) och 2019/20:75 (Fi 39). Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen att bemyndiga Statens fastighetsverk att förvärva andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag och därefter avyttra andelarna i Kommanditbolaget till Akademiska Hus Aktiebolag (Fi2019/00189). Riksdagen beslutade den 25 november 2020, efter ett utskottsinitiativ, att regeringen får finansiera anskaffningen av Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag med lån (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Statens fastighetsverk för budgetåret 2020 med innebörden att förvärvet av andelarna ska finansieras med lån i stället för anslag. Punkterna är slutbehandlade. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om Sveriges stöd till kapitalhöjning i Internationella Finansieringsbolaget (IFC). Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 32. Rskr. 2018/19:31 En ny regional planering Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91) och 2019/20:75 (Fi 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk planering. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2018/19:62 Statens budget 2019 Rambeslutet Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 99) och 2019/20:75 (Fi 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (reservation 1), punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), a) utgiftstak för staten 2019-2021, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019, f) ålderspensionssystemets utgifter 2019 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), c) övriga utgifter i statens budget 2019: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2019 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till handlingarna. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2019 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2). 34. Rskr. 2018/19:119 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 108) och 2019/20:75 (Fi 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.4). 35. Rskr. 2018/19:204 Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag Prop. 2018/19:73, bet. 2018/19:FiU36 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 59). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2). 36. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, a): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2). Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g)-j): Regeringen inväntar för närvarande en uppdaterad marknadsvärdering från Statens fastighetsverk i ärendet som gäller beslut om avyttring av fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1. Det behövs ytterligare tid för att analysera förutsättningarna för en eventuell avyttring av fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g)-j). 37. Rskr. 2018/19:291 Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv beslutade den 26 november 2020 (dir. 2020:122) redovisas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2018/19:293 Statens roll på betalningsmarknaden Framst. 2018/19:RB3, bet. 2018/19:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 79). Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens roll på betalningsmarknaden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning av digitaliseringens och den minskade kontantanvändningens konsekvenser för betalningsmarknaden och statens och den privata sektorns roller på denna marknad (bet. 2018/19:FiU44 s. 5 f.) och därmed bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB3. Den 10 december 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Statens roll på betalningsmarknaden (dir. 2020:133). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. 39. Rskr. 2018/19:299 Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv beslutade den 17 december 2020 (dir. 2020:137) redovisas senast den 1 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 40. Rskr. 2019/20:16 Statistik över hushållens tillgångar och skulder Framst. 2018/19:RB4, bet. 2019/20:FiU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 86). Skrivelsen är slutbehandlad. Om statistik över hushållens tillgångar och skulder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (bet. 2019/20:FiU8 s. 6 f.) och därmed bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB4. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen kommittédirektiv Utredning om statistik över hushållens tillgångar och skulder (dir 2021:4). Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 30 juni 2022. Tillkännagivandet är slutbehandlat. 41. Rskr. 2019/20:27 En ny reglering för tjänstepensionsföretag Prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 88). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om solvens inklusive kapitalkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solvens inklusive kapitalkrav (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 3 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 4 om egenföretagares försäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om egenföretagares försäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 5 om tilläggsförsäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsförsäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. 42. Rskr. 2019/20:28 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet såvitt avser punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), som träder i kraft den 1 april 2021. När det gäller den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna bereds den vidare i Regeringskansliet. Inriktningen är att regeringen ska hantera denna återstående fråga i propositionen Frågor om återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar i september 2021. 43. Rskr. 2019/20:48 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2019/20:59 Statens budget 2020 Rambeslutet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), h) och 6. 45. Rskr. 2019/20:133 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 118). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2019/20:138 Större komplementbostadshus Prop. 2019/20:31, bet. 2019/20:CU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 13). 47. Rskr. 2019/20:142 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna Skr. 2018/19:117, bet. 2019/20:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 48. Rskr. 2019/20:144 Ändrad kompensationsrätt för riksdagens myndigheter Framst. 2019/20:RS6, bet. 2019/20:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22). 49. Rskr. 2019/20:148 Några frågor om straff för marknadsmissbruk Prop. 2019/20:45, bet. 2019/20:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 21). 50. Rskr. 2019/20:149 Tullverket Skr. 2019/20:35, bet. 2019/20:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 51. Rskr. 2019/20:150 Skatt på plastbärkassar Prop. 2019/20:47, bet. 2019/20:SkU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 32 och 34-37). 52. Rskr. 2019/20:151 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien Prop. 2019/20:43, bet. 2019/20:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 44). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Brasilien om att avtalet godkänts. 53. Rskr. 2019/20:156 Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor Prop. 2019/20:55, bet. 2019/20:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 51). 54. Rskr. 2019/20:162 Riksrevisionens ledningsstruktur Framst. 2019/20:RS5, bet. 2019/20:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 107). 55. Rskr. 2019/20:163 Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 5 mars 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden. Om ändringar i statens budget för 2020, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Följande punkt är inte slutbehandlad: b). 56. Rskr. 2019/20:168 En utvecklad översiktsplanering Prop. 2019/20:52, bet. 2019/20:CU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76). 57. Rskr. 2019/20:176 Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg Prop. 2019/20:30, bet. 2019/20:SkU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 120). 58. Rskr. 2019/20:179 Spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20, bet. 2019/20:KrU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29. Den aktuella punkten har behandlats i ett delbetänkande av Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gör bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslår inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 59. Rskr. 2019/20:182 Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna Prop. 2019/20:57, bet. 2019/20:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 143 och 144). 60. Rskr. 2019/20:184 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling Prop. 2019/20:68, bet. 2019/20:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 124 och 125). 61. Rskr. 2019/20:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om verksamheten i Internationella valutafonden 2019: Den 10 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2019/20:190 Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor Prop. 2019/20:78, bet. 2019/20:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 180-184). 63. Rskr. 2019/20:191 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om presentation av betalningstjänster vid köp online: Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 176). Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2019/20:192 Ersättningsbeloppet i insättningsgarantin och vissa andra frågor Prop. 2019/20:80, bet. 2019/20:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 177). 65. Rskr. 2019/20:194 Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU53 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 27 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 161). Om ändringar i statens budget för 2020, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Följande punkt är inte slutbehandlad: b). 66. Rskr. 2019/20:199 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, b): Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den sammantagna ränta som ska betalas vid anstånd med inbetalning av skatt (bet. 2019/20:FiU51 s. 9 f.). Efter regeringens förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166) har anståndsavgiften sänkts, samtidigt som de sex första kalendermånaderna befriats från anståndsavgift. Punkten är slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, c): Den 3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 192, 199, 200 och 207). 67. Rskr. 2019/20:204 Extra ändringsbudget för 2020 - Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrad beräkning av statens inkomster för 2020: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Om lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomstberäkningen: Den 3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 202-206). Följande punkt är inte slutbehandlad: ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. 68. Rskr. 2019/20:207 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 35, rskr. 2019/20:208, U 24, rskr. 2019/20:209, N 36, rskr. 2019/20:210, Ku 18, rskr. 2019/20:211 och A 12, rskr. 2019/20:212. 69. Rskr. 2019/20:219 Undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom Prop. 2019/20:152, bet. 2019/20:CU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 253). 70. Rskr. 2019/20:224 Ett nytt konto- och värdefackssystem Prop. 2019/20:83, bet. 2019/20:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 272). 71. Rskr. 2019/20:225 Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet Skr. 2019/20:77, bet. 2019/20:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 72. Rskr. 2019/20:248 Vissa frågor om försäkring och tjänstepension Prop. 2019/20:138, bet. 2019/20:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 394-403). 73. Rskr. 2019/20:249 Bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring Prop. 2019/20:111, bet. 2019/20:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 406-408). 74. Rskr. 2019/20:250 Riksrevisionens rapport om nationalräkenskaperna - en stabilare grund för finanspolitiken Skr. 2019/20:134, bet. 2019/20:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 75. Rskr. 2019/20:252 Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad Prop. 2019/20:94, bet. 2019/20:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 321). 76. Rskr. 2019/20:253 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz Prop. 2019/20:96, bet. 2019/20:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 348). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Schweiz om att protokollet godkänts. 77. Rskr. 2019/20:254 Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet Prop. 2019/20:120, bet. 2019/20:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 338-345). 78. Rskr. 2019/20:257 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Regeringen remitterade den 15 oktober 2020 promemorian Ändringar i smugglingslagen - Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 79. Rskr. 2019/20:276 Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Om ändringar i statens budget för 2020, b): Den 28 maj 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 374- 378). Om beskattning av förmåner för personal i vård- och omsorgsverksamhet under coronapandemin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen för att säkerställa att förmåner som lämnas efter den 31 mars och till och med den 31 december 2020 i form av transport till och från arbetet och fria måltider i anslutning till arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet undantas från beskattning (bet. 2019/20:FiU59 s. 9 f.). Den 3 november 2020 beslutade regeringen proposition Extra ändringsbudget för 2020 - Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall (prop. 2020/21:45). Regeringen föreslog i propositionen att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skulle införas en skattefrihet för förmån av fri kost i vissa fall, men inte något undantag från beskattning av förmån i form av fri transport till och från arbetet för vård- och omsorgspersonal. Riksdagen beslutade den 25 november 2020 att anta förslaget (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: ändringar i statens budget för 2020, a). 80. Rskr. 2019/20:292 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang Prop. 2019/20:74, bet. 2019/20:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 434-438). 81. Rskr. 2019/20:293 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 48, rskr. 2019/20:294, U 27, rskr. 2019/20:295, N 43, rskr. 2019/20:296, Ku 21, rskr. 2019/20:297, A 15, rskr. 2019/20:298 och I 37, rskr. 2019/20:299. 82. Rskr. 2019/20:320 Indelning i utgiftsområden Prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i riksdagsordningen: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 608). Punkt 2 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, a) och b): Den 17 september 2020 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 83. Rskr. 2019/20:339 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). 84. Rskr. 2019/20:340 Vårändringsbudget för 2020 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, a): Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, b): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2020) 1 Rikets styrelse 6:1 Allmänna val och demokrati 17 juni 6:3 Datainspektionen 25 juni 8:1 Mediestöd 25 juni och 2 juli 3 Skatt, tull och exekution 1:2 Tullverket 17 juni 4 Rättsväsendet 1:2 Säkerhetspolisen 25 juni 1:5 Sveriges Domstolar 25 juni 1:6 Kriminalvården 25 juni 1:8 Rättsmedicinalverket 25 juni 1:12 Rättsliga biträden m.m. 25 juni 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 25 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 17 juni 5 Internationell samverkan 1:1 Avgifter till internationella organisationer 17 juni 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 17 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:4 Krisberedskap 25 juni 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 25 juni 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 25 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 17 juni 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 17 juni 8 Migration 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 25 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 17 juni 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 17 juni 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 25 juni 2:2 Insatser för vaccinberedskap 17 juni 4:6 Statens institutionsstyrelse 17 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 17 juni 8:1 Socialstyrelsen 17 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 25 juni 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 25 juni 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2:1 Pensionsmyndigheten 17 juni 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:2 Föräldraförsäkring 25 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 25 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 2 juli 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 2 juli 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 juli 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 25 juni 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 2 juli 2:1 Arbetsmiljöverket 25 juni 2:2 Arbetsdomstolen 25 juni 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 25 juni 2:4 Medlingsinstitutet 25 juni 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 25 juni 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 17 juni 1:3 Avsättning för kreditförluster 17 juni 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 17 juni 1:8 Centrala studiestödsnämnden 17 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning 17 juni 1:19 Myndigheten för yrkeshögskolan 17 juni 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 17 juni 2:2 Universitets- och högskolerådet 17 juni 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 17 juni 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 17 juni 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 25 juni 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 25 juni 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 2 juli 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 2 juli 3:6 Sunet 25 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 25 juni 6:1 Riksarkivet 17 juni 14:1 Bidrag till folkbildningen 17 juni 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 17 juni 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 25 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket 17 juni 1:3 Åtgärder för värdefull natur 17 juni 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 17 juni 1:6 Kemikalieinspektionen 17 juni 1:10 Klimatanpassning 17 juni 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 25 juni 1:13 Internationellt miljösamarbete 17 juni 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 17 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transport-infrastruktur 25 juni 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 25 juni 1:3 Trafikverket 25 juni 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 25 juni 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 25 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:1 Skogsstyrelsen 25 juni 1:2 Insatser för skogsbruket 25 juni 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 25 juni 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 16 juli 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 25 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 25 juni 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 25 juni 24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 juli 1:7 Turistfrämjande 2 juli 1:8 Sveriges geologiska undersökning 20 augusti 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag 17 juni 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 17 juni 1:22 Stöd vid korttidsarbete 20 augusti 2:3 Exportfrämjande verksamhet 25 juni 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 25 juni Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, c): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2020) 16 Utbildning och universitetsforskning 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 25 juni 21 Energi 1:7 Energiteknik 3 september 1:8 Elberedskap 25 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 juni 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 25 juni 1:11 Trängselskatt i Stockholm 25 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 25 juni 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 25 juni 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 25 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 25 juni 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 25 juni Om lagstiftning som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 547 och 568-571). Om övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning, a) och b): Beredning pågår av regeringsbeslut som gäller Stiftelsen Thielska Galleriets begäran om att stiftelsen ska få förvärva de byggnader som Stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm. Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den 3 september 2020 beslutade regeringen att medge att Fortifikationsverket genomför förvärv av en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a): Den 22 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att lämna erbjudande och förhandla internationell överenskommelse. Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Om utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Pensionsmyndigheten. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet respektive Uppsala universitet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Lunds universitet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 17 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet. Om utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 20 augusti 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges geologiska undersökning. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 17 december 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Statens Bostadsomvandling AB SBO. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, d): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, e): Den 7 december 2020 beslutade Regeringskansliet om förordnande att företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare i Statens Bostadsomvandling AB SBO. På bolagsstämman den 18 december 2020 beslutades om ändrad ändamålsparagraf i bolagsordningen i enlighet med det ändrade uppdraget. Vidare beslutades att ändra bolagsnamnet till Statens Bostadsomvandling AB Sbo. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, f): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om begäran om godkännande av ändring av bolagsordningen för Teracom AB. Den 23 juni 2020 beslutade Regeringskansliet om förordnande att företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare i Teracom Group AB. På bolagsstämman den 10 augusti 2020 beslutades om ändrat verksamhetsföremål i bolagsordningen för Teracom Group AB. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, g) och h): Den 16 juli 2020 beslutade regeringen att förvärva aktier i Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) och i samband med det ingå ett aktieägaravtal mellan ägarna i bolaget. Behov av tillskott av kapital till INSTEX har inte aktualiserats. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, i): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, j): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkreditnämnden. Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftstaket för staten, Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, a), Övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning, a) och b), Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) och Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b), c) och d). 85. Rskr. 2019/20:342 Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor Prop. 2019/20:148, bet. 2019/20:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 657-662). 86. Rskr. 2019/20:343 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2019 Skr. 2019/20:153, bet. 2019/20:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 87. Rskr. 2019/20:344 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2015-2019 Skr. 2019/20:104, bet. 2019/20:FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 88. Rskr. 2019/20:346 Ny associationsrätt för medlemsbanker Prop. 2019/20:97, bet. 2019/20:FiU50 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 665-676). 89. Rskr. 2019/20:350 Större komplementbyggnader Mot. 2019/20:3423, bet. 2019/20:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 589). 90. Rskr. 2019/20:351 Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ingående av avtal med Europeiska kommissionen om en garanti för ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet till följd av utbrottet av covid-19. Om ändringar i statens budget för 2020, b) och d): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. Om ändringar i statens budget för 2020, c): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ingående av deltagaravtal med Europeiska investeringsbanken och garantiavtal med banken och deltagande länder om en garantifond för stöd med anledning av utbrottet av covid-19. Om ändringar i statens budget för 2020, e): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende anslag 1:14 inom utgiftsområde 2. Om ändringar i statens budget för 2020, f): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna, Skatteverket, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, respektive anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden. Om lagstiftning som ligger grund för ändringar i statens budget: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 548- 551). 91. Rskr. 2019/20:354 Årsredovisning för staten 2019 Skr. 2019/20:101, bet. 2019/20:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 92. Rskr. 2019/20:356 Redovisning av skatteutgifter 2020 Skr. 2019/20:98, bet. 2019/20:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 93. Rskr. 2019/20:357 Vissa ändringar i avfallsskattelagen Prop. 2019/20:124, bet. 2019/20:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625 och 626). 94. Rskr. 2019/20:358 Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området Skr. 2019/20:128, bet. 2019/20:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 95. Rskr. 2019/20:359 Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering Skr. 2019/20:40, skr. 2019/20:71, bet. 2019/20:CU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 96. Rskr. 2019/20:361 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även UD 15, rskr. 2019/20:362, S 54, rskr. 2019/20:363, N 46, rskr. 2019/20:364, Ku 23, rskr. 2019/20:365 och I 42, rskr. 2019/20:366. 97. Rskr. 2019/20:369 Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 721). Riksmötet 2020/21 98. Rskr. 2020/21:2 Ändring av namn på nämnd och vissa rättelser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 september 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 775). 99. Rskr. 2020/21:4 Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Regeringen avser att besluta om ett värdlandsavtal under 2021, jfr Fi 100, rskr. 2020/21:5. Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2021, jfr Fi 100, rskr. 2020/21:5. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 100. Rskr. 2020/21:5 Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ: Den 8 oktober 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 834). Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Regeringen avser att besluta om ett värdlandsavtal under 2021, jfr Fi 99, rskr. 2020/21:4. Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2021, jfr Fi 99, rskr. 2020/21:4. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 101. Rskr. 2020/21:7 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 5 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna respektive Boverket. 102. Rskr. 2020/21:12 Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket: Den 8 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 835 och 836). Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Regeringen remitterade den 15 oktober 2020 promemorian Ändringar i smugglingslagen - Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2021. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 103. Rskr. 2020/21:17 Några sekretessfrågor på finansmarknadsområdet Prop. 2019/20:173, bet. 2020/21:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 907 och 908). 104. Rskr. 2020/21:19 Tillfällig ändring av Första-Fjärde AP-fondens placeringsregler med anledning av covid-19 Prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 851 och 852). 105. Rskr. 2020/21:20 Några frågor om clearing av OTC-derivat och om transaktioner för värdepappersfinansiering Prop. 2019/20:174, bet. 2020/21:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 909 och 910). 106. Rskr. 2020/21:26 Delegationsbestämmelser för Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden och några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet Prop. 2019/20:197, bet. 2020/21:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 855-859). 107. Rskr. 2020/21:27 Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget Skr. 2019/20:177, bet. 2020/21:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 108. Rskr. 2020/21:28 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden - regional skattereduktion Prop. 2019/20:175, bet. 2020/21:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 863-865). 109. Rskr. 2020/21:32 Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen Prop. 2019/20:196, bet. 2020/21:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 950). 110. Rskr. 2020/21:33 Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp - förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige Prop. 2019/20:190, bet. 2020/21:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 951-954). 111. Rskr. 2020/21:40 Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor Prop. 2020/21:17, bet. 2020/21:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 934 och 935). 112. Rskr. 2020/21:41 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 57, rskr. 2020/21:42. 113. Rskr. 2020/21:59 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2019 Skr. 2019/20:130, bet. 2020/21:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 114. Rskr. 2020/21:60 Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden Prop. 2019/20:195, bet. 2020/21:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1025-1039). 115. Rskr. 2020/21:63 Statens budget 2021 - rambeslutet Prop. 2020/21:1, prop. 2019:20:122 och prop. 2020/21:14, bet. 2020/21:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2021: Den 21 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122: Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1161-1163, 1170 och 1171). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:1: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1018, 1019, 1044, 1045, 1063 och 1066-1071). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2020/21:14: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1058-1062). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1011). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: En förfrågan har skickats till Statens fastighetsverk som avser värderingens aktualitet gällande Cepheus 2 och 3, Stockholms kommun. Beredning pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022. Punkt 4 om bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 5 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 6 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), i), j), k) och 7. 116. Rskr. 2020/21:64 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Kungliga hov- och slottsstaten, länsstyrelserna, Statens servicecenter, Konsumentverket, Statistiska centralbyrån, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Om lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229): Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1079). Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Om anskaffande av Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk. Följande punkt är inte slutbehandlad: ändrad inkomstberäkning. 117. Rskr. 2020/21:75 Ändrade krav på insiderförteckningar och några tillsynsfrågor Prop. 2020/21:24, bet. 2020/21:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1156-1159). 118. Rskr. 2020/21:76 Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket Prop. 2020/21:19, bet. 2020/21:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1075). 119. Rskr. 2020/21:77 Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntekonto Prop. 2020/21:23, bet. 2020/21:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1076 och 1077). 120. Rskr. 2020/21:78 Motåtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och vissa andra inkomstskattefrågor Prop. 2020/21:26, bet. 2020/21:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1072 och 1073). 121. Rskr. 2020/21:87 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. 122. Rskr. 2020/21:93 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 123. Rskr. 2020/21:94 Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor Prop. 2020/21:20, bet. 2020/21:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1220 och 1221). 124. Rskr. 2020/21:95 Pausad BNP-indexering för drivmedel Prop. 2020/21:29, bet. 2020/21:SkU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1155). 125. Rskr. 2020/21:96 Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt Prop. 2020/21:37, bet. 2020/21:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1165-1168). 126. Rskr. 2020/21:99 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2021 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Boverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Konsumentverket respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Lantmäteriet. 127. Rskr. 2020/21:103 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Spelinspektionen. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1-5: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. 128. Rskr. 2020/21:116 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i regelverket om kapitaltäckning: Den 10 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1208-1215). Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Regelverket om kapitaltäckning finns i EU:s tillsynsförordning och EU:s kapitaltäckningsdirektiv. Bestämmelserna om offentliga utvecklingsinstitut finns i förordningen och innebär att sådana institut undantas från bestämmelserna om bruttosoliditet. De aktuella bestämmelserna är fr.o.m. den 28 juni 2021 direkt tillämpliga i Sverige och det är i första hand upp till institutet att ta ställning till om det uppfyller villkoren för att behandlas som ett offentligt utvecklingsinstitut. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 129. Rskr. 2020/21:129 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen: Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 130. Rskr. 2020/21:142 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2021 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. 131. Rskr. 2020/21:150 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Uppföljning av målet kommer i likhet med andra mål för utgiftsområden att ske i kommande budgetpropositioner. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för finanspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kammarkollegiet. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Fortifikationsverket. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Fortifikationsverket. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 132. Rskr. 2020/21:151 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25. Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25. 133. Rskr. 2020/21:152 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret. 134. Rskr. 2020/21:153 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2020/21:1, bet.2020/21:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2023. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b). 135. Rskr. 2020/21:158 Statens budget för 2021 Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2013/14 1. Rskr. 2013/14:27 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6), 2016/17:75 (U 5), 2017/18:75 (U 3), 2018/19:75 (U 1) och 2019/20:75 (U 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6 s. 9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det fanns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U 2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingick bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena borde upphöra och hur en sådan förändring i så fall skulle kunna genomföras. Om utredaren föreslog att undantagen skulle upphöra skulle utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare skulle upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kunde öka. Utredaren skulle vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring skulle kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. I juni 2017 lämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehöll bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet remitterades. I mars 2018 lämnade utredaren slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet remitterades. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194). I propositionen föreslogs bl.a. att det undantag i skollagen (2010:800) som gav fritidspedagoger eller motsvarande möjlighet att undervisa i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 20 juni 2018 den lag om ändring i skollagen som riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU31, rskr. 2017/18:430, SFS 1303). Övriga förslag i betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga behovet av åtgärder när det gäller undervisningen i modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer (dir. 2018:38). I maj 2019 lämnade utredaren betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18). I betänkandet finns rekommendationer om hur lärarförsörjningen inom ämnet modersmål ska kunna tryggas och utvecklas, bl.a. en mer flexibel grundlärarexamen samt ändrade krav för behörighet att undervisa i ämnet modersmål. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av den brist på legitimerade och behöriga lärare som råder och att det inom överskådlig framtid fortsatt kommer att råda stor brist på sådana lärare har regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utgiftsområde 16, avsnitt 2.7, sid. 53) angett att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Att införa krav på legitimation för ytterligare kategorier av lärare inom skolan skulle inte underlätta den rådande situationen. Regeringen arbetar i stället med olika åtgärder för att öka antalet legitimerade lärare i verksamheten, t.ex. genom att i enlighet med den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, januariavtalet, ta fram förslag om att korta den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) och höja studietakten. Detta bedöms vara mest ändamålsenligt i den nuvarande situationen med stor lärarbrist. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:141 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15), 2016/17:75 (U 10), 2017/18:75 (U 7), 2018/19:75 (U 5) och 2019/20:75 (U 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten skulle lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Skolverket lämnade en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en i november 2017 (U2017/00488/GV) och slutredovisade uppdraget den 29 oktober 2018 (U2018/04181/GV). Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (prop. 2019/20:127). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utvärdering av fjärrundervisning. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 181 f.). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 lämnade utredaren delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och våren 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslaget i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 den lag om ändring i skollagen (2010:800) som riksdagen antagit (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen skulle även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtalsformer för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget redovisades den 30 maj 2017. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (prop. 2019/20:127). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 181 f.). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8) och 2019/20:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvalitetssäkring av högre utbildning [skr.2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6. 4. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10) och 2019/20:75 (U 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har därför uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket ska också om det bedöms lämpligt föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om förlängd tid för redovisning av uppdraget till den 31 maj 2021 (U2020/05108). Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11) och 2019/20:75 (U 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför bör tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I strategin anges att regeringen i syfte att genomföra de övergripande målen i strategin tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommer att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg. omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 93) att punkten åter är öppen. Sveriges kommuner och landsting, numera Sveriges kommuner och regioner, har i mars 2019 lämnat rapporten om digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet i skolväsendet (U2019/01776/S). Rapporten innehåller dels en kartläggning och analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rektorerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Under 2020 har delar av skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin behövt ställa om till digital undervisning. Skolverket har fått i uppdrag att bl.a. följa upp konsekvenserna av pandemin för utbildningen inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och utvärdera de åtgärder som har vidtagits på området med anledning av pandemin. I uppdraget ingår även att göra en analys samt identifiera behov av, och föreslå, fortsatta åtgärder. Uppdraget ska delredovisas den 21 maj 2021, den 17 december 2021, den 3 juni 2022 samt den 16 december 2022 (U2020/06613). Vidare har Skolverket fått i uppdrag att främja digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas kompetens inom distans- och fjärrundervisning. Uppdraget ska redovisas årligen senast den sista februari (U2020/06613). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverkets förslag bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14 och 30. Riksmötet 2016/17 6. Rskr. 2016/17:208 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20),2018/19:75 (U 12) och 2019/20:75 (U8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget var att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen har därefter vidtagit ett flertal åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer, bl.a. beslutat om ett uppdrag till Vinnova om att ta fram korta specialistkurser som ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. Regeringen har också tillskjutit medel för korta kurser för att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält. Vidare har frågan ingått i Styr- och resursutredningens uppdrag (dir. 2017:46). Mot bakgrund av de underlag som Styr- och resursutredningen och Universitetskanslersämbetet har lämnat beslutade regeringen den 17 december 2020 propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2019/20:60), vari föreslås en lagändring för att förtydliga högskolans ansvar för samverkan. I propositionen redovisar regeringen också hur samverkan kan följas upp och utvärderas samt premieras ekonomiskt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i nästa forskningspolitiska proposition som planeras under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:249 Vuxenutbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 21), 2018/19:75 (U 13) och 2019/20:75 (U 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor som avser fortsatt utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (U 2017:01, dir. 2017:21). Den 13 december 2017 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2017:125). Utredaren skulle i stället se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Regeringen redovisade i förra årets skrivelse 75 (skr. 2017/18:75) att punkten är slutbehandlad. Utbildningsutskottet har ansett att resultatet av utredningen behöver avvaktas och att tilläggsdirektiven till den pågående utredningen inte är en tillräcklig åtgärd för att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.3 s. 116) att punkten åter är öppen. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 september 2018 i betänkandet En andra och en annan chans - ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Betänkandet remitterades och den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om tillgång till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 64 f.). Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14) och 2019/20:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovisade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8-11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska uppdraget i stället redovisas senast den 28 februari 2021 (dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (dnr. U2020/05137). Skolverkets förslag bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 9. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15) och 2019/20:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19) och 2019/20:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (Dnr U2020/00232/S). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707/S). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18. 11. Rskr. 2017/18:273 Forskning Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 22) och 2019/20:75 (U 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om utvärdering av forskning och innovation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation (bet. 2017/18:UbU17 s. 8 f.). Den 27 april 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren skulle bl.a. föreslå hur principer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas (U 2017:05, dir. 2017:46). Regeringen beslutade den 1 november 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:108). I februari 2019 lämnade utredaren betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6). Betänkandet remitterades och den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utvärdering av forskning och innovation. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 151-152). Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:333 Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27) och 2019/20:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2017:88). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Regeringen beslutade den 28 juni 2019 om förlängd tid för utredningen (dir. 2019:38). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska utredningen i stället redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2021 (dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 13. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34) och 2019/20:75 (U 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58) och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2018/19:45 En strategi för svensk rymdverksamhet Skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 35) och 2019/20:75 (U 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering och uppföljning av strategin för svensk rymdverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen kontinuerligt ska utvärdera de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapportera till riksdagen (bet. 2018/19:UbU3 s. 17 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 242) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 256) redovisat vad som har gjorts med anledning av den svenska rymdstrategin och angivit att regeringen avser att återkomma med utvärderingar av de långsiktiga strategiska målen i rymdstrategin i kommande budgetpropositioner. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2021 att tillkännagivandet därmed var tillgodosett och att det var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2018/19:67 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37) och 2019/20:75 (U 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39) och 2019/20:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Uppdraget ska redovisas senast den 26 april 2021 (dir. 2020:24). Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr.2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Frågan kommer att analyseras inom Regeringskansliet under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 20. Rskr. 2019/20:65 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet. d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor, Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. f) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 Kungl. Tekniska högskolan. Följande punkter är inte slutbehandlade: a), d), e) och f). 21. Rskr. 2019/20:155 Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskapsuppdrag Skr. 2019/20:39, bet. 2019/20:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 22. Rskr. 2019/20:164 Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020 a): Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk. 23. Rskr. 2019/20:189 Lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid Bet. 2019/20:UbU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 148). 24. Rskr. 2019/20:209 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, Bet. 2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020, a): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Punkt 4. Den 9 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 235). 25. Rskr. 2019/20:217 Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning Prop. 2019/20:49, bet. 2019/20:UbU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 269 och 270). 26. Rskr. 2019/20:284 En mer ändamålsenlig dataskyddsreglering för studiestödsverksamheten Prop. 2019/20:113, bet. 2019/20:UbU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 383). 27. Rskr. 2019/20:295 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag a): Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk samt anslagen 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4. Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden samt anslag 2:64. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Punkt 3. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 444). 28. Rskr. 2019/20:300 Komvux för stärkt kompetensförsörjning Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 446-454). 29. Rskr. 2019/20:348 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad Prop. 2019/20:127, bet. 2019/20:UbU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 605 och 606). 30. Rskr. 2019/20:349 Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (skr. 2019/20:60) till handlingarna och beslutade samtidigt att bifalla reservationen under punkt 2 om Jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten, se punkt 2 nedan. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att delvis skriva av ärendet (U2020/03829 [delvis]). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta välavvägda val av studier. Redovisningen ska lämnas i myndighetens årsredovisning för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. Riksmötet 2020/21 31. Rskr. 2020/21:9 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Universitets- och högskolerådet. 32. Rskr. 2020/21:14 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Undantag från skolplikten: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn (skr. 2019/20:162) till handlingarna och föreslog samtidigt två tillkännagivanden, se punkt 2 och 3 nedan. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet till den del det avser skrivelsen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 33. Rskr. 2020/21:52 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa Prop. 2019/20:182, bet. 2020/21:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 980). 34. Rskr. 2020/21:69 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:6 under utgiftsområde 15 Studiestöd. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk. Utgiftsområde 15 Studiestöd: Den 26 november beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden. 35. Rskr. 2020/21:104 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2021. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2021 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 5. under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 14:2 Bidrag till tolkutbildning. 36. Rskr. 2020/21:107 Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor Skr. 2019/20:199, bet. 2020/21:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 37. Rskr. 2020/21:141 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2021. Den 17 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2021 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och anslag 2:65. 2. under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 800 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. 3. under 2021 ställa ut statliga garantier för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC (ESS) för initial drift och färdigställande av den europeiska spallationskällan, kreditgarantin får uppgå till högst 600 000 000 kronor och gäller som längst t.o.m. 2030: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. 4. under 2021-2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor och European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och att under 2021-2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. 5. under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. 6. under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitets- och högskolerådet. Följande punkt är inte slutbehandlad: b) 4. 38. Rskr. 2020/21:147 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen. b) Lagförslaget. Den 22 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1237). c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2021 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 252 000 000 000 kronor: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden. 2. under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anlag 1:6. 2.8 Miljödepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1) och 2019/20:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122) Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser genomföra annulleringen under 2021. Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5) och 2019/20:75 (M 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 23. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6) och 2019/20:75 (M 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (bet. 2015/16:FöU3 s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av ärendena. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att de ska kunna avgöras så snart som möjligt. Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som prövas enligt miljöbalken. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7) och 2019/20:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisades den 28 februari 2020 och skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110-111) föreslogs omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 september 2020. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. Regeringen avser bl.a. att återkomma till riksdagen med en proposition mot bakgrund av förslagen i utredningen om hållbara vattentjänster. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11) och 2019/20:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet. Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I uppdraget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Naturvårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder. Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsättningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Regeringen avser att återkomma i denna del. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02) som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisades den 28 februari 2020 och skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110-111) föreslogs vidare omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 september 2020. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 6) åter som öppen i denna del. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition mot bakgrund av förslagen i utredningen om hållbara vattentjänster. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12) och 2019/20:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel inom vissa utpekade områden. Regeringskansliet har remitterat en promemoria med förslag till författningsändringar på området under 2020. Vidare beredning pågår inom Regeringskansliet. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS - "Elements for an EU-strategy for PFASs". Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13) och 2019/20:75 (M 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14) och 2019/20:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt M 14 och M 20. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 1 december 2021. Regeringen arbetar för att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 9. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16) och 2019/20:75 (M 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Arbetet med beredning av förordningsändringarna utifrån Naturvårdsverkets förslag pågår. Remissvar har sammanställts och arbetet med förordningsändringar har påbörjats. Europeiska kommissionen lämnade hösten 2019 en formell underrättelse till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet innehållande bland annat kritik avseende kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. Regeringskansliet arbetar med att ta fram författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av det aktuella överträdelseärendet. Enligt den nuvarande planeringen kommer två departementspromemorior med förslag till författningsändringar att remitteras under 2021. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.). Regeringen har i regleringsbrev för Naturvårdsverket för 2021 uppdragit åt Naturvårdsverket att utvärdera de ändringar i miljöbalken avseende miljöbedömningar som infördes den 1 januari 2018. Naturvårdsverket ska undersöka hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myndigheterna har väglett kring det nya miljöbedömningsregelverket och hur länsstyrelserna har verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5. 10. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18) och 2019/20:75 (M 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:171 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19) och 2019/20:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.). Regeringen planerar för närvarande ingen utredning. När resultatet från nedanstående satsningar har kommit in avser regeringen att återkomma i frågan. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018-2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Naturvårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) befogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsättningar och upp till vissa nivåer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med 75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20) och 2019/20:75 (M 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:215 Skogspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 22 och N 66) och 2019/20:75 (M 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av artskyddsförordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en översyn av artskyddsförordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker (bet. 2017/18:MJU17 s. 13). Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i skrivelse till regeringen pekat på behovet att se över artskyddsförordningen (2007:845) för att säkerställa att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker. Regeringen delar denna bedömning och beslutade den 20 maj 2020 (M2020/00778) att tillsätta en utredning om översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en översyn bör göras av olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog i syfte att skapa effektivare skyddsformer, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 35). I den del som rör ersättningsmark uppdrog regeringen den 12 juli 2018 åt Sveriges lantbruksuniversitet att analysera samhällsekonomiska konsekvenser av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB. Uppdraget redovisades den 18 december 2019. Den 18 juli 2019 beslutades kommittédirektiv om Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46) och den 11 juni 2020 beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:63). När regeringen beslutade om tilläggsdirektiven bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och ärendet avslutades (M2020/00925). Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:217 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23) och 2019/20:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 8 och M 20. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta om hand slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 1 december 2021. Regeringen arbetar vidare för att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om kompensation vid inskränkningar i äganderätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompensation vid inskränkningar i äganderätten (bet. 2017/18:MJU19 s. 40). Regeringen har den 18 juli 2019 beslutat om kommittédirektiv om Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46) och den 11 juni 2020 har regeringen även beslutat om tilläggsdirektiv (dir. 2020:63) till Skogsutredningen (M 2019:02). Vidare har regeringen den 20 maj 2020 beslutat om kommittédirektiv om Översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Regeringen bedömde att tillkännagivandet om kompensation vid inskränkningar i ägarenderätten därigenom tillgodosetts och beslutade den 10 december 2020 att skriva av ärendet (M2018/01138). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. 15. Rskr. 2017/18:257 Avfall och kretslopp Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27) och 2019/20:75 (M 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produktgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.). Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbalken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta. I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet; ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirektivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven. Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhändertagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet slutredovisades den 9 december 2020. Nya regler för byggavfall beslutades den 25 juni 2020 och lades in i avfallsförordningen (SFS 2020:614). Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning om verksamheters kommunala avfall (dir. 2020:78). Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33) och 2019/20:75 (M 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:425 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 41) och 2019/20:75 (M 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens strategi för levande städer: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att lägga regeringens skrivelse Strategi för Levande städer till handlingarna. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 18. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. Kommissionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. Regeringen avvaktar resultatet av studien. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:202 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera samarbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 41 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20) föreslår regeringen satsningar för att motverka bl.a. övergödning (s. 111) och hantering av miljögifter (s. 104). I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. I Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2020 beslutades att 10 mnkr fick betalas ut till BSAP-fonden (Baltic Sea Action Plan). Både i Ospar och Helcom pågår för närvarande ett intensivt arbete för att analysera hur mycket åtgärder som kvarstår för att nå de mål som satts upp till 2020/2021 och att ta fram nya gemensamma åtgärder. Dessa förväntas bli en del av de uppdaterade Helcom Aktionsplan för Östersjön och Ospars Miljöstrategi för Nordostatlanten. Sverige deltar aktivt och stöder detta regionala arbete finansiellt samt med aktivt expertdeltagande från myndigheter och universitet. Havs- och vattenmyndigheten beviljade i juli 2020 ett stöd om 70 tkr till Ospar för utvärdering av Ospars regionala aktionsplan för marint skräp som löper ut 2021 och ska uppdateras. Stödet fick användas mellan 1 augusti och 31 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen - med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 8 och M 14. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utredningens betänkande ska överlämnas den 1 december 2021. Regeringen arbetar vidare med att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 21. Rskr. 2019/20:221 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 664). Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess, samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper, samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget ska Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2019/20:227 Tillfällig åtgärd för att underlätta övergången till sommarbensin Prop. 2019/20:160, bet. 2019/20:MJU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 260 och 261). 23. Rskr. 2019/20:308 Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter Prop. 2019/20:157, bet. 2019/20:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 684-686). 24. Rskr. 2019/20:314 En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan Prop. 2019/20:65, bet. 2019/20:MJU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens förslagspunkt: Det klimatpolitiska arbetet redovisas årligen för riksdagen i en särskild klimatbilaga till utgiftsområde 20 i budgetpropositionen. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2019/20:337 En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik Prop. 2019/20:137, bet. 2019/20:MJU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 627). 26. Rskr. 2019/20:338 Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet Prop. 2019/20:156, bet. 2019/20:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 601-604). Riksmötet 2020/21 27. Rskr. 2020/21:70 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2 och 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020: Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 10 december 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Klimatbonus (anslag 1:8). Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 26 november 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för 2020 avseende Klimatinvesteringar (anslag 1:16). Den 3 december 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2020/21:83 Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Regeringen överlämnade en skrivelse (skr. 2019/20:170) till riksdagen den 28 maj 2020. I skrivelsen presenterade regeringen sin bedömning och vilka åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.). I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. Inom departementet pågår ett arbete med att analysera och sammanställa remissvaren. Regeringen avser därefter återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 29. Rskr. 2020/21:84 Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter Prop. 2020/21:27, bet. 2020/21:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1173 och 1174). 30. Rskr. 2020/21:100 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 18 a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2020/21:105 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Stöd till friluftsorganisationer (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:122 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 6 a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:143 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 20 a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Klimatbonus (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Klimatpremier (anslag 1:17), Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (anslag 2:1) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 22 december 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:16) samt Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Klimatpremier (anslag 1:17), Åtgärder för ras- och skredsäkrning längs Göta älv (anslag 1:20) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Miljöövervakning (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16) samt Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser genomföra borttagningen under 2022 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats under 2019 genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser genomföra annulleringen under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 34. Rskr. 2020/21:154 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Sveriges genomförande av Agenda 2030 Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030: Riksdagen har godkänt det mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 som regeringen föreslog. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1) och 2019/20:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 10). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Med anledning av domen anges det i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över rennäringslagstiftningen. Den dubbla jakträtten har bäring på rennäringslagstiftningen och avsikten är att inkludera frågeställningen i utredningsdirektiven. I syfte att förankra och utforma inriktningen på kommittédirektiven har ett antal sakråd med berörda samiska företrädare, organisationer och myndigheter genomförts under hösten 2020. För närvarande pågår arbetet med att utforma kommittédirektiv. Utgångspunkten är att uppdraget ska slutredovisas under 2024-25. Enligt nuvarande tidplan har regeringen för avsikt att besluta om kommittédirektiv under första kvartalet 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2007/08 2. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4) och 2019/20:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgälden överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgälden om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgälden. Fortsatta diskussioner förs med det berörda företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5) och 2019/20:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2020 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6) och 2019/20:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 11, rskr. 2015/16:90 och N 46, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a-c. Riksmötet 2010/11 5. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7) och 2019/20:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivandet om den dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8) och 2019/20:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade SSaabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter, se vidare (Fi 4). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 7. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10) och 2019/20:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Sverige tillsammans med ett antal medlemsstater med vilka Sverige samarbetar med på djurskyddsområdet, uppmanade kommissionen att förlänga mandatet så att djurskyddsarbetet inom plattformen kan fortsätta. Kommissionen beslutade att förlänga plattformen till och med den 30 juni 2021. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, bl.a. om slakt, till slutet av 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 8. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11) och 2019/20:75 (N 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 9. Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363, 2013/14:T517 yrkandena 10-12, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31), 2016/17:75 (N 26), 2017/18:75 (N 24), 2018/19:75 (N 20) och 2019/20:75 (N 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10-12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. När det gäller SJ AB beslutades vid årsstämman i bolaget den 24 april 2018 att bolagets uppdrag i bolagsordningen förtydligas enligt följande "Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag, bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet." När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Vid årsstämman i Jernhusen AB den 27 april 2020 beslutades att bolagets uppdrag enligt bolagsordningen ska förtydligas enligt följande: "Bolaget ska, inom ramen för affärsmässighet, utveckla, förvalta och äga fastigheter, tillhandahålla fastighetsrelaterade tjänster och andra tjänster med anknytning till kollektivt resande och godstransporter på järnväg samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Inriktningen av verksamheten ska vara på stationer, stationsområden med stationsnära stadsutveckling, depåer samt kombiterminaler. Bolaget ska, i samverkan med transportsystemets aktörer, bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Bolaget ska vara ledande i utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg." Den 17 september 2020 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett i den del det avser Jernhusen AB. I de delar som avser Green Cargo AB och SJ AB är tillkännagivandet redan tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28) och 2019/20:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Förslaget har remitterats med svarstid senast den den 5 oktober 2020 och analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitterades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet. Regeringen gav den 18 juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Förslag avseende gråsäl och knubbsäl ingår i Naturvårdsverkets förslag till ändringar av gällande jakttider. Förslaget har remitterats med svarstid senast den 5 oktober 2020. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin har genomförts i december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen arbetar Naturvårdsverket för närvarande med en reviderad strategi för svensk viltförvaltning. Arbetet sker i dialog med berörda organisationer och myndigheter. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. Riksmötet 2015/16 11. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34) och 2019/20:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220 och N 46, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38) och 2019/20:75 (N 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Behandlingen av tillkännagivandet om jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 10). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:295 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67), 2017/18:75 (N 48), 2018/19:75 (N 39) och 2019/20:75 (N 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b) 2-6: Saminvest AB bildades den 1 juli 2016. Vid extra bolagsstämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens innehav på ett ansvarsfullt sätt. Vid årsstämman den 28 april 2020 antogs dessutom nya uppdragsmål i en uppdaterad ägaranvisning för Saminvest AB i enlighet med ägarens förslag. I denna anges bland annat att samtliga innehav i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB ska vara avvecklade senast vid utgången av 2026. I och med detta har regeringen vidtagit samtliga åtgärder som följer av riksdagens bemyndigande. Punkten är därmed slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 14. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1 och 2, 2016/17:146 yrkandena 1-3, 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50), 2018/19:75 (N 41) och 2019/20:75 (N 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i fråga om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Under 2020 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tagit fram promemorian Utfodring av vilt (N2020/02817). Promemorian innehåller förslag till ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) som gör det möjligt att meddela förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Promemorian remitterades den 13 november 2020. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53) och 2019/20:75 (N 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5-8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Swedesurvey Aktiebolag försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 19 mars 2019. Likvidationen av bolaget avslutades den 17 december 2020. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5-8 och 14 samt 1 b 2. 16. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1-6, 2016/17:3616 yrkande 1-5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1-6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1-6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54) och 2019/20:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder och har kontinuerligt fortsatt vidta åtgärder för att säkerställa generellt goda företagsvillkor som kan kopplas till området regler och villkor. Inom ramen för livsmedelsstrategin har både Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk fått förenklingsuppdrag. Livsmedelsverket har t.ex. fått i uppdrag arbeta med land- och anläggningsgodkännanden för att underlätta tillträde till marknader utanför EU. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Statens jordbruksverk har även i uppdrag att ge stöd till studier och försöksverksamhet inom djurområdet som syftar till ökad produktivitet och konkurrenskraft med bibehållen god djurvälfärd. Växtskyddsrådet som regeringen inrättade 2011 har stärkts, bl.a. genom att ett sekretariat har inrättats för att stödja prövningen av produktgodkännande och underlätta arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Tillväxtverket har fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till minskat och förenklat uppgiftslämnande, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens myndighetskontakter på lokal, regional och statlig nivå. I genomförandet av uppdraget har myndigheterna valt att fokusera på att förenkla tillståndsprocessen för vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter. Myndigheterna fokuserade på att förenkla vissa särskilt svåra tillståndsprocesser i syfte att utveckla ett skalbart system för samlat uppgiftslämnande. Regeringen har också gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskapligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sammanställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att löpande genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan, samt identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken. Regeringen beslutade därutöver i december 2019 att ge Livsmedelsverket i uppdrag att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedelskontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. Med detta ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om konkurrenskraft - en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet. 2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3, 2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620 yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande dokument är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt. Regeringen uppdrog i regleringsbreven för 2018 åt länsstyrelserna, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Tillväxtverket att redovisa sina bedömningar av myndigheternas uppdrag i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag lämnades till Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018. Myndigheterna redovisade uppdragen den 31 maj 2018. De visade på flertalet aktiviteter om hur de främjar företagande, kopplat till livsmedelsstrategin. Redovisningarna innehöll dessutom förslag på åtgärder för det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin. Livsmedelsverket fick 2017 även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. I regleringsbreven för 2019 och 2020 för länsstyrelserna, Tillväxtverket och Livsmedelsverket infördes krav på återrapportering av hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att genomföra regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan, genom utveckling av verksamt.se, inklusive Serverat, i linje med den s.k. värdemodellen, dvs. ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter. Regeringen gav också i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att stärka genomförandet av livsmedelsstrategin och verka för att livsmedelsstrategins mål uppnås, genom att samordna och främja samverkan mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, både inom näringsliv och myndigheter, på nationell och regional nivå. Regeringen uppdrog åt Livsmedelsverket i december 2019 att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedelskontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. I regleringsbreven för 2019 införde regeringen ett återrapporteringskrav för länsstyrelserna, Tillväxtverket och Livsmedelsverket om hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Återrapporteringen visade på ett flertal olika aktiviteter såsom konferenser, nätverksträffar och projektstöd till företag. I regleringsbreven för 2020 utökades återrapporteringskravet med att också omfatta Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Livsmedelsverket har tagit fram ett flertal åtgärder för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. Under 2019 har Livsmedelsverket påbörjat ett tvåårigt internt företagsprojekt som syftar till att utveckla Livsmedelsverkets dialog med livsmedelsföretagen. Med detta ansåg regeringen i budgetpropositionen 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sina årsredovisningar för 2017 och 2018 konstaterat att myndigheten nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden har varit under översyn. I översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön. Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. I rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och arbetar efter den arbetsplan som tidigare presenterats. Arbetet fortskrider enligt plan. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växtskyddsrådet. Under våren 2020 redovisade EU-kommissionen sin översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Regeringen har sommaren 2020 redovisat rapporten för riksdagen i faktapromemoria 2019/20:FPM41. Rapporten innehöll inte några ändringsförslag av förordningen och inga av de aviserade förändringarna i sekundärrättsakterna bedöms påverka svenska regler. Regeringen har ställt sig positiv till att kommissionen avser att stärka bestämmelserna om substitution och begränsa förekomsten av farliga tillsatsämnen i växtskyddsmedel. Regeringen har välkomnat åtgärder för ett förbättrat genomförande av uteslutningskriterierna och förbättrad vägledning om nödgodkännanden. Under hösten 2020 har rådsslutsatser antagits där Sverige har fått gehör för flera av sina ståndpunkter. I rådsslutsatserna betonas behov av att hålla lagstadgade tidsfrister för godkännande av växtskyddsmedel samt att ett ökat samarbete mellan länder skulle bidra till att stärka zonsystemet för ömsesidiga godkännanden. Ärendet bereds vidare. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmed elskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades i december 2019. Statens jordbruksverk har via landsbygdsprogrammet utlyst 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från natur till konsument. Projekten pågick 2018 och 2019 och omfattar bl.a. sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. I april 2020 beslutade regeringen om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021-2025. I budgetpropositionen för 2021 förstärker regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021-2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i budgetpropositionen ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Ärendet bereds vidare. Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande 5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Livsmedelsverket slutredovisade uppdraget i februari 2020. Regeringen gav i juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli 2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Uppdraget har med anledning av pandemin blivit förlängt och ska redovisas i juni 2021. Regeringen gav vidare Livsmedelsverket i december 2019 i uppdrag att främja hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor, samt att arbeta vidare med utvecklingen av konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informationsspridning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra hälsosamma val vid köp av livsmedel. Kommissionen presenterade i maj 2020 sin strategi Från jord till bord, och vill med den bland annat främja hållbar livsmedelskonsumtion och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara matvanor. För att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val av hälsosamma och hållbart producerade livsmedel avser kommissionen att föreslå en harmoniserad och obligatorisk framsidesmärkning (4:e kvartalet 2022) och överväger en utvidgning av bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning för vissa produkter (4:e kvartalet 2022). I oktober 2020 antogs rådsslutsatser om strategin från jord till bord där medlemsstaterna välkomnar dels att kommissionen eftersträvar ett harmoniserat vetenskapsbaserat system för näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida med beaktande av befintliga nationella erfarenheter (såsom Nyckelhålet), dels att kommissionen eftersträvar förbättrad ursprungsmärkning för vissa produkter. Regeringen avser att nära följa det fortsatta arbetet. Ärendet bereds vidare. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och 2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021-2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 17, 23, 26, och 37. Riksmötet 2017/18 17. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62) och 2019/20:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:3346 yrkande 10 och motion 2017/18:3855 yrkandena 51 och 52. Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18) och därmed bifallit motion 2017/18:3717 yrkande 9. Arbetet med att samla in biologiska och miljörelaterade data är omfattande och komplext, såväl i Sverige som inom EU. Oklara vetenskapliga råd beror inte enbart på mängden data. Ramverket för datainsamlingen, som huvudsakligen är EU-reglerat, har nyligen setts över. En ny förordning antogs den 17 maj 2017, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. Därutöver fattar kommissionen genomförandebeslut för medlemsstaternas fleråriga planer avseende datainsamlingen. Beslut för 2020-2021 fattades under våren 2019 och gäller från och med den 1 januari 2020. Kommissionens genomförandebeslut syftar till att uppdatera och tydliggöra, utifrån aktuella behov, vilka typer av samt på vilket sätt datainsamlingar ska genomföras. Detta säkerställer likformighet, förbättrat dataunderlag och möjlighet till samordningsvinster. Sverige lämnade in en nationell arbetsplan den 31 oktober 2019 enligt artikel 21.1 i förordning (EU) nr 508/2014 för insamling av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2020-2021 till kommissionen. Kommissionen godkände genom genomförandebeslut i december 2019 Sveriges arbetsplan för datainsamling. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra datainsamlingen och uppföljningen av fiskbestånden pågår. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 18. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66) och 2019/20:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regeringsuppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018 (N2017/03141/SK). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 21. Punkten står därmed åter som öppen. Regeringen fattade beslut om att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen 27 juni 2019 (N2019/02259). En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Ärendet bereds vidare. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Den 11 juni 2020 beslutade regeringen tilläggsdirektiv genom vilket utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020 (dir. 2020:63). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Regeringen har vidare den 20 maj 2020 beslutat tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 14 maj 2021. Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts och en utredning för att göra en översyn av artskyddförordningen (2007:845) pågår. Ärendet bereds vidare. Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Punkten redovisas under rskr. 2017/18:215 (M 13). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 5. 19. Rskr. 2017/18:236 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3717 yrkande 2, mot. 2017/18:3855 yrkande 27, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 67) och 2019/20:75 (N 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om regionalt genomförande av livsmedelsstrategin m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU18 s. 17 f.). Regeringen uppdrog i oktober 2017 åt Statens jordbruksverk att fördela 100 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Av dessa medel har 5 miljoner kronor allokerats till Statens jordbruksverk för att främja nationell samverkan. En koordinator finns sedan oktober 2018 på plats på myndigheten för att underlätta och samordna genomförandet av det regionala arbetet, samt medverka till spridning av erfarenheter mellan regionala aktörer genom bland annat årliga konferenser. Under hösten 2019 har Statens jordbruksverk arrangerat sex klusterträffar på olika platser i landet där alla län har deltagit för att diskutera utmaningar och erfarenheter vid arbete med regionala livsmedelsstrategier. Detta arbete kommer att följas upp under våren med ytterligare träffar utifrån specifika teman identifierade under höstens klusterträffar. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att vara en myndighet som verkar för ett samordnat agerande inom livsmedelsstrategin, både regionalt och nationellt, genom att bygga upp former för en strukturell samverkan och ta tillvara synergier, erfarenheter, kontaktnät, pågående dialoger och initiativ som finns inom ramen för livsmedelsstrategin. Med detta ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86) och 2019/20:75 (N 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 21. Rskr. 2018/19:113 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98) och 2019/20:75 (N 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 18. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:131 Fiskeripolitik Skr. 2018/19:131, mot. 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det småskaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkesfiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 för Havs- och vattenmyndigheten gett myndigheten mål och återrapporteringskrav avseende regelverk och regelförenklingar. Myndigheten ska redovisa effekter av de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken. Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt redovisa effekter av det arbete som vidtagits för att se till att de regelverk och rutiner som myndigheten förfogar över är kostnadseffektiva och förenklar för medborgare och företag. Myndigheten ska vidare rapportera de åtgärder som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Regelförenklingen ska särskilt fokuseras på småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Även i regleringsbrevet för 2021 har Havs- och vattenmyndigheten återrapporteringskrav avseende kostnadseffektiva regelverk med fokus på företag inom småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimatnytta. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) har regeringen angivit att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. En nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna har initierats. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet har i regleringsbrev 2021 fått i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) framgår att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Den nya ordföranden för EU-kommissionen har gjort uttalanden som påverkar arbetet med EU-direktiv, bl.a. om att EU-kommissionen ska arbeta med medlemsstaterna för att minska nationell överimplementering av EU-direktiv. Hur detta initiativ kommer att påverka det nationella implementeringsarbetet behöver först analyseras innan eventuellt behov av ytterligare åtgärder kan identifieras. EU-kommissionens arbete med frågan har försenats pga. den pågående pandemin, vilket påverkar regeringens hantering av frågan. Ärendet har också bäring på förenklingspolitiken. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24) meddelat att den avser återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken. Tillkännagivandet bedöms kunna behandlas först då de nya målen för förenklingspolitiken har fastställts. Inga åtgärder har därför vidtagits under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:168 Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028, 2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB minskar aktiekapitalet med indragning av egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 41,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget, samt att därefter genom försäljning eller på annat sätt minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst nuvarande nivå, dvs. 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionerna. Riksdagen har även godkänt att regeringen avräknar de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Telia Company AB mot försäljningsintäkterna. Den 10 april 2019 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed till 38,4 procent. Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company AB att styrelsen beslutat att inte genomföra återköp av aktier för det tredje året i det treåriga återköpsprogrammet och att det pågående programmet skulle fortsätta till och med årsstämman 2020. Den 2 april 2020 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och är i nuläget 39,5 procent. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning av svenska statens ägarandel i Telia Company AB. Analysen har inkommit till Försvarsdepartementet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2018/19:173 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26) och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425 och 2018/19:2606. Regeringen uppdrog i juli 2019 åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Förslag avseende gråsäl och knubbsäl ingår i Naturvårdsverkets förslag till ändringar av gällande jakttider. Förslaget har remitterats och yttranden inkom den 5 oktober 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1287 yrkande 33, 2018/19:2425 yrkande 35 och 2018/19:2736 yrkande 17. Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 29. Rskr. 2019/20:23 Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet Skr. 2018/19:123, mot. 2019/20:53, 2019/20:56, bet. 2019/20:NU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 43). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 3 september 2020 att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkt 2 om Almis uppdrag om kvinnors företagande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Almis redovisning av hur låneverksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6 s. 8 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1utgiftsområde 24 s. 39 f.) redovisade regeringen att en översyn av Almi Företagspartner AB:s uppdragsmål genomförts under 2019. Inom ramen för arbetet har såväl de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade i sin rapport som riksdagens tillkännagivande beaktats. Målet avseende kvinnors företagande och relaterade krav på återrapportering har tydliggjorts i den ägaranvisning som beslutades vid bolagsstämman för Almi den 27 april 2020. Med detta ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:139 Statliga företag Skr. 2018/19:140, bet. 2019/20:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att skriva av ärendet. 31. Rskr. 2019/20:165 Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: a) Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2019/20:183 Mineralpolitik Mot. 2019/20:2677 yrkande 26, bet. 2019/20:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast i samband med tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 (rskr. 2018/19:209) om gruv- och mineralnäringens tillståndsprocesser (bet. 2019/20:NU11 s. 12). Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24 s. 37) redovisat att regeringen den 20 augusti 2020 beslutade kommittédirektiv till en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:185 Fiskeripolitik Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och, 3267 yrkande 25, bet. 2019/20: MJU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 Förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Regeringen gav den 19 december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att bl.a. vidareutveckla främjandearbetet av vattenbruket och genom koordinering av den svenska vattenbruksnäringen skapa en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Vidareutvecklingen ska särskilt beakta förädlingens och innovationens möjligheter för vattenbruksnäringen samt främja regelförenkling, teknikutveckling och samverkan. I regleringsbrev för 2020 gav regeringen Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en gemensam strategi för fiskets framtid som inkluderar yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen. I uppdraget ingår även att ta fram sektorsspecifika handlingsplaner. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:195 Extra ändringsbudget för 2020 - Kreditgarantier för lån till företag med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54 Skrivelsen är slutbehandlad. Extra ändringsbudget för 2020 - Kreditgarantier för lån till företag med anledning av coronaviruset: Den 26 mars 2020 uppdrog regeringen åt Riksgäldskontoret att vidta förberedande åtgärder för att under 2020 kunna ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 100 000 000 000 kronor till kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand små och medelstora företag, under förutsättning att riksdagen och Europeiska kommissionen godkände förslaget. Förslaget godkändes den 1 april 2020 av riksdagen och den 2 april av kommissionen. Regeringen förlängde den 24 september 2020 uppdraget fram t.o.m. den 31 december 2020. Punkten är slutbehandlad. 35. Rskr. 2019/20:202 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: b) Den 3 april 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket. Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2019/20:210 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: a) Den 20 maj 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2019/20:222 Handelspolitik Motion 2019/20:593 yrkande 23904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 Handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett svar på en riksdagsfråga (2020/21:74) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen bedömer att möjligheterna att i nuläget driva frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter är mycket små. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2019/20:236 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 Licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Inga åtgärder har vidtagits. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2019/20:271 Rättelse i lagen om näringsförbud Bet. 2019/20:FiU58 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 404). 40. Rskr. 2019/20:278 Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: b) Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2019/20:287 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att skriva av denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 Förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). En skrivelse med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 Programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16 s. 15). En skrivelse med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 Digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. En skrivelse med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 Solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Frågan är en del av förenklingspolitiken. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24 s. 52 f.) meddelat att den avser att återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken. Tillkännagivandet bedöms kunna behandlas först i samband med att de nya målen för förenklingspolitiken fastställs. Inga åtgärder har därför vidtagits under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4 och 7 42. Rskr. 2019/20:288 Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn Skr. 2019/20:76, bet. 2019/20:NU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att skriva av denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 Regeringens styrning av Konkurrensverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens styrning av Konkurrensverket. Enligt tillkännagivandet ska regeringen säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer uppnås. Regeringen bör också återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen (bet. 2019/20:NU17 s. 11). Vid myndighetsdialog med Konkurrensverket den 19 maj 2020 berördes de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen återger i rapporten Konkurrensverkets tillsyn - förutsättningar för effektivt resursutnyttjande (RiR 2019:26). Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om en ändring av Konkurrensverkets regleringsbrev för 2020 av innebörden att verket ska återrapportera vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att en väl fungerande tillsyn, utifrån Riksrevisionens rekommendationer, ska uppnås. En samlad redogörelse för dessa åtgärder förväntas lämnas i Konkurrensverkets årsredovisning i början av 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2019/20:296 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: a) Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. b) Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB. Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2019/20:345 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan Skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan: Regeringen beslutade den 21 januari 2021 att skriva av ärendet. 45. Rskr. 2019/20:353 Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändringar i statens budget för 2020: f) Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen har i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) föreslagit att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 införs. Det nya stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen har den 17 december 2020 beslutat om regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. Delredovisningar ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 juni 2021, 31 december 2021 och 1 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2019/20:364 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde24 Näringsliv: a) och b) Den 10 september 2020 beslutade regeringen om förvärv av aktier och skuldinstrument i SAS AB. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen om utbetalning av emissionslikvider till SAS AB. Punkterna är slutbehandlade. c) Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om 2,5 miljarder kronor till Swedavia AB. Punkten är slutbehandlad. d) Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om 150 miljoner kronor till Lernia AB. Punkten är slutbehandlad. e) om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2019/20:368 Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd Prop. 2019/20:183, bet. 2019/20:NU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 Regeringens lagförslag: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 Förlängning av ytterligare undersökningstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas med ytterligare ett år från den dag då de annars hade löpt ut. Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Undersökningstillstånd (prop. 2020/21:67). I propositionen föreslås ändringar i minerallagen (1991:45) i enlighet med tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksmötet 2020/21 48. Rskr. 2020/21:10 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 5 november 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:45 Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram Skr. 2019/20:185, bet. 2020/21:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 17 december 2020 att skriva av ärendet. 50. Rskr. 2020/21:71 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk. Den 3 december 2020 beslutade regeringen även om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket, Bolagsverket samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel och 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad 51. Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2020/21:130 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 19: a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Den 17 december 2020 beslutade regeringen även regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. 53. Rskr. 2020/21:132 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2020/21:1, bet, 2020/21:MJU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Statens budget inom utgiftsområde 23 a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt samt anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. och 1:22 Främjande av rennäringen m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet samt anslag 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet, 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 Användning av det särskilda kontot under Samefonden Riksdagen har godkänt att det särskilda kontot under Samefonden som nyttjas för betalning av del av arrendekostnad för renbete i Härjedalen får användas också för finansiering av utgifter enligt avtal som avser åretruntmarker. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2020/21:145 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 Statens budget inom utgiftsområde 24 a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Patentombudsnämnden, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation, 1:22 Stöd vid korttidsarbete, 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och 1;24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 17 december 2020 beslutade regeringen även riktlinjer för budgetåret 2021 avseende Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. b) Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1248). Punkten är slutbehandlad. c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad 6: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 7: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. d) Visit Sweden AB: Riksdagen har godkänt att uppdraget för V.S. VisitSweden AB ändras i enlighet med regeringens förslag. Den 17 december 2020 beslutade Regeringskansliet att begära sammankallande av en extra bolagsstämma och föreslog en förändrad bolagsordning för V.S. VisitSweden AB. Vid bolagsstämma den 22 januari 2021 beslutades den ändrade bolagsordningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat och punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 c) 1-3. 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) 2018/19:75 (Ku 1) och 2019/20:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet - hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 5 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:224 Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2), 2016/17:75 (Ku 2), 2017/18:75 (Ku 2), 2018/19:75 (Ku 2) och 2019/20:75 (Ku 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16 s. 6). Regeringen gav i februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas (Ku2013/201). Uppdraget redovisades i november 2013 (Ku2013/02249) och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (se rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten (Ku2015/02645). Det redovisades i februari 2016 (Ku2016/00533). Myndighetens rapport har remitterats. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 17, avsnitt 14.3. s. 136) redogjorde regeringen för att remissutfallet är delat i frågan om en evenemangslista bör införas eller inte. Det kunde vidare konstateras att en evenemangslista inte innebär någon garanti för att evenemang som listats faktiskt sänds till en väsentlig del av allmänheten i fri tv, eftersom sändningsrätten ska förvärvas enligt marknadspris. Det är således osäkert om en evenemangslista uppfyller sitt syfte. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att det saknas tillräckliga skäl för att införa en evenemangslista. Regeringen beslutade att inte gå vidare i ärendet och bedömde att riksdagens båda tillkännagivanden om evenemangslista var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:230 Etermediefrågor Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5), 2016/17:75 (Ku 5), 2017/18:75 (Ku 4), 2018/19:75 (Ku 4) och 2019/20:75 (Ku 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28 s. 6). Se redogörelse under rskr. 2011/12:224 punkt 1. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 4. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5), 2018/19:75 (Ku 5) och 2019/20:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera insatser för antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56) (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 12.3.2, s. 95). Det pågår även insatser inom ramen för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.3, s. 36) som syftar till att öka kunskapen om bl.a. antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2020-2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering. I uppdraget ingår att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige (Ku2019/02101). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9) och 2019/20:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 6. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet är slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir. 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som är involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör i första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca 170 miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den nationella samordnarens arbete (Ju 2014:18), har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet (Ku2018/02222). När det gäller kommunernas kunskap anger 80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i utvärderingen att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Regeringen har även tagit initiativ till att myndigheter har tagit fram specifik vägledning för insatser till individer som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet har uppdraget att samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik. Yrkesverksamma på lokal nivå erbjuds direkt stöd från CVE genom centrets stödtelefon och ett mobilt stödteam kan snabbt erbjuda kommuner stöd på plats. Från och med 2020 fördelar Brottsförebyggande rådet statsbidrag enligt förordning (2019:1282) om statsbidrag för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Statsbidraget kan sökas av kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer kan söka för att bland annat utveckla insatser till individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. MUCF har som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan samverka med det civila samhällets aktörer (Ku2018/00456). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) angav regeringen att de genomförda insatserna har bidragit till ökad beredskap att hantera individer som är involverade i våldsbejakande extremism. I och med detta ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 5. 7. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11) och 2019/20:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör fortfarande bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Som stöd för detta arbete har regeringen den 21 januari 2021 beslutat att film ska vara ett officiellt statistikområde och ingå i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys. Regeringen har också den 22 december 2020 tillsatt utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin (dir. 2020:143). En särskild utredare ska, med anledning av covid-19-pandemin, sammanfatta de konsekvenser pandemin inneburit och alltjämt innebär för kultursektorn, som även omfattar filmområdet, och analysera vilka lärdomar som kan dras av dessa. Syftet är att bidra till att skapa goda förutsättningar för kultursektorns återstart och utveckling samt möjliggöra att Sverige har ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2021. Regeringen avvaktar resultatet av utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761 [delvis]) angavs att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i maj 2019 i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. Utöver rådsarbetet är filmområdets olika aktörer aktivt involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar. Regeringen har återkommande möten med centrala representanter för svensk film för att utbyta information om läget och diskutera aktuella frågor. Under 2020 har utmaningarna i samband med spridningen av sjukdomen covid-19 ytterligare stärkt samarbetet då filmbranschens olika parter varit i nära dialog med regeringen och Filminstitutet angående bl.a. publikrestriktioner och utformningen av krisstöd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). Regeringen konstaterar att konsekvenserna av den nuvarande finansieringen följs upp inom ramen för den löpande uppföljningen av filmområdet. Exempelvis genomförde Filminstitutet under 2019 en analys av biografernas situation efter höjningen av mervärdesskatten. Regeringen gör alltjämt bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9. Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15) och 2019/20:75 (Ku 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer. Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart (SFS 1086-1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genomfördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelsemuseerna (Ku2019/02020 [delvis]). Regeringen avser att se över frågan om att bevara varje museums särart i samband med kommande utvecklingsarbete gällande museifrågor. Frågan bereds därför fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 9). Frågan om förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor utanför det allmänna museiväsendet kräver noggranna överväganden och fortsatta analyser. Frågan bereds fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet (KU2017/00942) för 2018 i uppdrag att undersöka förutsättningarna för lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Uppdraget rapporterades till regeringen den 19 december 2018 genom rapporten "Det rörliga kulturarvet. Förutsättningar för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet". Rapportens förslag har beretts i Regeringskansliet. I syfte att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet har Riksantikvarieämbetet i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020 [delvis]) fått i uppdrag att, i samverkan med bl.a. Statens maritima och transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, under 2020 och 2021 verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel. Statens maritima och transporthistoriska museer har i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020 [delvis]) fått i uppdrag att bistå Riksantikvarieämbetet i detta arbete. Vidare har regeringen beslutat (Ku2019/02020 [delvis]) att Riksantikvarieämbetet under 2020 kan lämna bidrag om högst en miljon kronor till insatser som syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 10.3, s. 94-95) angavs att regeringen fortsatt ser frågan om bevarande av det rörliga kulturarvet som angelägen. Det angavs vidare att mot bakgrund av att en lagreglering inte bedöms vara en lämplig lösning för att uppnå ett skydd för det rörliga kulturarvet, och då andra åtgärder till skydd för det rörliga kulturarvet vidtagits, avser regeringen för närvarande inte att vidta ytterligare åtgärder för att ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Av budgetpropositionen framgår att regeringen således inte tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet med detta ansågs slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 9. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16) och 2019/20:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir. 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska enligt regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 om att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). När det gäller kunskapshöjande åtgärder har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor intervjuat ungdomar om deras erfarenheter (Ku2016/02190) och Barnombudsmannen har pratat med barn om direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061). Även Statens skolverk har tagit fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 4, avsnitt 2.4 s. 35) redogjorde regeringen för att effekterna av regeringens insatser sedan 2014 har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av regeringens insatser (Ku2018/02222). När det gäller kommunernas kunskap anger 80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i Statskontorets utvärdering att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18). Sedan 2018 har Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet uppdraget att samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik utifrån lokala behov. I budgetpropositionen för 2021 bedömde regeringen att de genomförda insatserna har bidragit till ökad kunskap om våldsbejakande extremism hos berörda aktörer. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat i den delen som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering. Arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier, men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? - om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet Våldsbejakande extremism - en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskild fokus på ensamagerande personer (Ju2018//01289). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten Ensamagerande våldsverkare - profiler, riskbedömningar och digitala spår (FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika riskbedömningsinstrument. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg - PRAT - Profile Risk Assessment Tool - som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande gärningspersoner. Textanalysverktyget bygger på att många ensamagerande offentliggör åsikter, värderingar och planer skriftligt, via brev, online-dagböcker, foruminlägg och manifest. Ett utvecklingsarbete pågår för att analyser av sådan kommunikation ska användas som en del i olika myndigheters riskbedömningar i syfte att utveckla det förebyggande arbetet med att förhindra terroristattacker. I sin årsbok för 2019 lyfter Säkerhetspolisen fram att merparten av de terrorattentat som genomfördes under förra året har utförts av ensamagerande gärningspersoner och i många fall har de radikaliserats på egen hand genom att ta del av våldsbejakande propaganda på internet och i sociala medier. De kartläggningar och analyser som FOI genomför om våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer, samt den metodutveckling som myndigheten har initierat, spelar en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Kartläggningarna har ökat kunskapen om hur våldsbejakande extremistiska budskap kan appellera till olika mottagare och hur budskapen används rekrytering och inspiration till olika brott och terrorism. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 4, avsnitt 2.7) behandlade regeringen tillkännagivandet. Regeringen angav att tillkännagivandet, med hänvisning till de åtgärder som vidtagits, anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2014-2019 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2016/02633). Uppdraget omfattar även utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin. Även 2020-2021 ska Forum för levande historia erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper, vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020 och 2021 (Ku2019/01643 och Ku2020/02624). Regeringen har vidare gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (S2017/07421). I uppdraget ingår bl.a. att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden som rör barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld m.m. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att 2019-2021 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 13, avsnitt 5.5, s. 80-81) framgår att regeringen avser att ge bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas långvariga uppdrag på detta område kommer därför att permanentas. Till uppdraget hör att stödja utvecklingen av regionala resurscentra där insatser för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck samlas. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta permanentas kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och blir därmed ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i budgetpropositionen för 2021 (s. 83) att anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder förstärks med 180 000 000 kronor för att öka kompetensen och insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck. Medel tillförs även anslaget för att det nuvarande kompetensteamet mot hedersrelaterat förtryck ska kunna permanentas i form av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län. Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Vidare har regeringen tagit emot betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) med förslag om att införa en ny brottstyp som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar riktade mot samma brottsoffer med fridskränkningsbrotten som förebild. Skillnaden är att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående. Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11. Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19) och 2019/20:75 (Ku 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:151 Minoritetsfrågor Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1-3, bet. 2017/18:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21) och 2019/20:75 (Ku 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 12.3.2, s. 95 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.3, s. 36). Arbete pågår med att planera Malmös internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som äger rum i oktober 2021. Med anledning av forumet genomförs en nationell satsning, bl.a. i skolan, för vilken det tillfördes 10 miljoner kronor för 2020 på det under utgiftsområde 1 uppförda anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.14.1). Regeringens insatser på området och planeringen av forumet fortsätter. Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:214 Kultur och fritid för barn och unga Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) och 2019/20:75 (Ku 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd (Kulturrådet) att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974). Av Kulturrådets rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten. Mot denna bakgrund har Kulturrådet åtagit sig att förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Kulturrådets översyn bedömer regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 17, avsnitt 4.5, s. 34) att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande skolas genomslagskraft, bedömer regeringen vidare att 25 miljoner kronor bör avsättas årligen 2021-2023 för att förstärka satsningen. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kulturrådet angivit som återrapporteringskrav att det utvecklingsarbete som Kulturrådet gör ska redovisas i årsredovisning för 2021. Den 10 december 2020 beslutade regeringen förordningen om ändring i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203). Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23) och 2019/20:75 (Ku 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser sker inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt ett förenklingsarbete både på nationell nivå och på EU-nivå. Förenkling sker bland annat genom informationsinsatser och genom regelförändringar. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Omnibus-översynen möjliggör användandet av schabloner, klumpsummor och andra metoder som förenklar för projektägare. Med anledning av Omnibus-översynens ikraftträdande finns behov av ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade den 6 september 2018 om en skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen fortsätter inför kommande programperiod 2021-2027 att driva att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd i landsbygdsprogrammet. Regeringen uppdrog (N2020/02625) i november 2020 åt Statens jordbruksverk att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod. I uppdraget ingår att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24) och 2019/20:75 (Ku 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir. 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska enligt regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Regeringen har även förlängt Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.) till och med 2021 (A2020/02662). Uppdraget ska, i enlighet med januariavtalets punkt 42, permanentas. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redovisade i juni 2020 en utvärdering av länsstyrelsens tidigare nationella uppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck som underlag till beslut om inrättande av ett permanent nationellt, sektorsövergripande uppdrag i arbetet på området (A2019/01326). Enligt budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s. 83) ska ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och ett uppdrag om att förbereda inrättandet av det nationella kompetenscentret beslutades den 22 december 2020 (A2020/02708). Enligt budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13, avsnitt 5.6.1 s. 83) permanentas dessutom samtliga länsstyrelsers uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 15. Rskr. 2019/20:20 Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020-2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ku 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Regeringen avser att tillsätta en utredning under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen): Den 20 maj 2020 beslutade regeringen, efter hörande av Förvaltningsstiftelsens styrelse, om ändring av stiftelseförordnandet så att det framgår att ordförande och styrelseledamöter ska utses utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet (Ku2020/01277). Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2019/20:101 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1 Tidigare redovisad, se skr.2019/20:75 (Ku 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet: Den 20 maj beslutade regeringen förordning (2020:337) om statsbidrag till aktörer inom bildkonst, form och konsthantverk. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2019/20:175 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Styrning av kulturområdets institutioner Skr. 2019/20:6, 2019/20:KrU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 18. Rskr. 2019/20:211 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 13:1 Stöd till idrotten. Den 23 april beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2020 för Statens kulturråd, Konstnärsnämnden respektive Kammarkollegiet för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. 19. Rskr. 2019/20:237 Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 286) och förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 287). Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 20. Rskr. 2019/20:279 Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, Statens maritima och transporthistoriska museer respektive Naturhistoriska riksmuseet för anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Den 17 juni beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för Statens historiska museer och anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. 21. Rskr. 2019/20:297 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 28 augusti 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 8:1 Mediestöd. 22. Rskr. 2019/20:334 Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer Skr. 2019/20:147, bet. 2019/20:KrU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 23. Rskr. 2019/20:365 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Riksmötet 2020/21 24. Rskr. 2020/21:11 Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler (SFS 821). Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2020 för Statens kulturråd, Konstnärsnämnden respektive Kammarkollegiet för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 9:2 Stöd till trossamfund, anslag 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, anslag 13:1 Stöd till idrotten, anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen om bidrag till Svenska kyrkan. Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (SFS 831). Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser. 25. Rskr. 2020/21:16 En moderniserad radio- och tv-lag Prop. 2019/20:168, bet. 2020/21:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om en moderniserad radio- och tv-lag. a) Den 29 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 872-877). b) Regeringen beslutade den 10 december 2020 om ändring i sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB med innebörden att villkoret om respekt för den enskildes privatliv i programverksamheten upphör att gälla från och med den 1 januari 2021 (Ku2020/02630, Ku2020/02631 och Ku2020/02632). Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2020/21:72 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för Nationalmuseum, Statens historiska museer, Naturhistoriska riksmuseet respektive Moderna museet för anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter och anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser. 27. Rskr. 2020/21:88 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2021: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 avseende anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 8:1 Mediestöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, e) Godkännande av distributionsstöd: Den 3 december 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 1101). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2020/21:106 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:1 Stöd till idrotten, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret för budgetåret 2021 med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor för att finansiera investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad, att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri, att tillhandahålla Stiftelsen Nordiska museet en låneram som uppgår till högst 52 000 000 kronor för investeringar i tillgänglighetsanpassning av huvudbyggnaden och att tillhandahålla Stiftelsen Tekniska museet en låneram som uppgår till högst 30 000 000 kronor för investeringar i huvudbyggnadens tak. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) Lagförslag: Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1204). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2021 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2020 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020-2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slutbehandlad. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2) och 2019/20:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 2. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3) och 2019/20:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 3. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18) och 2019/20:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den aktuella lagändringen trädde i kraft så sent som den 1 maj 2018 och avsikten är att ett arbete med utvärdering av det utvidgade skyddet ska påbörjas under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8) och 2019/20:75 (A 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2017/18:172 Integration Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11) och 2019/20:75 (A 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmedlingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för programdeltagare. Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 beslutat att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet ska ske i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49) och 2019/20:75 (A 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2021. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Betänkandet, Barnombudsmannens redovisning av uppdraget om vägledningen och resultatet av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 7. Rskr. 2018/19:300 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 8. Rskr. 2019/20:128 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Under 2020 har Samhalls ekonomiska mål reviderats så att avkastningen på eget kapital långsiktigt ska uppgå till 5 procent istället för tidigare 7 procent. Även Samhalls ägaranvisning har reviderats genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt sysselsättningsgraden inom bolaget. De båda målnivåerna kommer kunna fastställas och beslutas senast till årsstämman 2022. En ökning av merkostnadsersättning om 400 mnkr per år har beslutats i budgetpropositionen för 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Medel har i regleringsbrev tillförts Kammarkollegiet avseende anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad i linje med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.7.4). Vidare har flera uppdrag lämnats till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattar att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avser förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avser anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avser kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2019/20:152 Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning Skr. 2019/20:48, bet. 2019/20:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 10. Rskr. 2019/20:153 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete Skr. 2019/20:46, bet. 2019/20:AU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 11. Rskr. 2019/20:166 Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden: Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. 12. Rskr. 2019/20:212 Extra ändringsbudget för 2020 - Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Prop. 2019/20:146, bet.2019/20:FiU56 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag: Den 23 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Den 30 april beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanländas etablering samt regleringsbrev för anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 9 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 217-219). 13. Rskr. 2019/20:231 Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt Skr. 2019/20:73, bet. 2019/20:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2019/20:282 Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Prop. 2019/20:117, bet. 2019/20:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 474-482). 15. Rskr. 2019/20:298 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 2 juli 2020 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. 16. Rskr. 2019/20:305 Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden Prop. 2019/20:135, bet. 2019/20:AU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av de regionala skyddsombudens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2019/20:329 Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering Prop. 2019/20:150, bet. 2019/20:AU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 593-599). Riksmötet 2020/21 18. Rskr. 2020/21:23 Arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkor för deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska se över möjligheterna att bevilja undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2020/21:24 Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten Skr. 2019/20:192, bet. 2020/21:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 20. Rskr. 2020/21:25 ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv Skr. 2019/20:202, bet. 2020/21:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 21. Rskr. 2020/21:73 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 3 december 2020 har regeringen beslutat om ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen och för anslag 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. 22. Rskr. 2020/21:89 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Frågan avseende ett nytt anslag - 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:137 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 Etableringsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 1:3 Hemutrustningslån, och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsmyndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Jämställdhetsmyndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2020/21:146 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, och 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) samt regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, b) lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250 och 1251). Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utfärdande av intyg till medborgare i Storbritannien och Nordirland: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1255). Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2020/21:157 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende anslaget 5:2 Barnets rättigheter och avseende Barnombudsmannen. Punkten är slutbehandlad. 2.12 Infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2004/05 1. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2) och 2019/20:75 (I 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 1 oktober 2020 i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3) och 2019/20:75 (I 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12) och 2019/20:75 (I 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfartsverket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av ändringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av förordningen ska tas fram. Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har därvid framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i förhållande till konkurrensutsättningen. Inriktningen är fortsatt att tillkännagivandet ska tillmötesgås. Det finns dock en del tekniska frågor i utformningen som behöver belysas, bl.a. kan ytterligare uppdrag till berörda myndigheter bli aktuella. Det finns därför fortsatt behov av vidare beredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19) och 2019/20:75 (I 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entreprenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgas så att analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingår det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27) och 2019/20:75 (I 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 15. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 15 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen har det vidtagits en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder har också beslutats på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020 och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36), 2018/19:75 (N 30) och 2019/20:75 (I 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Regeringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31) och 2019/20:75 (I 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 gör det möjligt att öppna 70-80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 8. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46), 2018/19:75 (N 37) och 2019/20:75 (I 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973), beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Förutsättningarna för flyget har därefter förändrats påtagligt, framför allt med anledning av den pågående pandemin, men även genom att flygandet minskade även före pandemin. Swedavia AB har konstaterat att det inte finns behov av ytterligare kapacitetsutbyggnad i form av en rullbana på Arlanda flygplats under de närmaste åren. Arlandarådets arbete har varit värdefullt och kommer fortsatt kunna vara en del av regeringens arbete, samtidigt som detta arbete behöver utgå från den förändrade situationen på flygmarknaden. Swedavia AB har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. Swedavia AB:s bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av Swedavia AB:s bedömning analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 9. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43) och 2019/20:75 (I 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se I 15. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygpatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46) och 2019/20:75 (I 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående tillkännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Flygstrategin togs fram i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27 f.) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 15. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238/ [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 15 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen har det vidtagits en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag under 2020 till icke-statliga flygplatser med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (dnr I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder har också beslutats på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020 och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten (bet. 2016/17:TU10 punkt 10, rskr. 2016/17:185). Sedan riksdagen beslutade tillkännagivandet redovisade Transportstyrelsen på uppdrag av regeringen den 28 juni 2019 underlag om obemannade luftfartyg som bl.a. innehåller en beskrivning av användningen av drönare i Sverige och en analys kring utvecklingsområden och utmaningar i förhållande till användningen av drönare på kort och lång sikt. Vidare inrättades 2018 ramar för nya EU-gemensamma regler för drönare, varefter mer detaljerade regler beslutades under våren 2019 (kommissionens delegerade förordning [EU] 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem och kommissionens genomförandeförordning [EU] 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg). Utifrån dessa EU-rättsakter som beslutades under våren 2019 har nationella bestämmelser som kompletterar de två rättsakterna beretts inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 27 februari 2020 om en ändring i luftfartsförordningen (2010:770), som innebär att Transportstyrelsen ges bemyndigas att ta ut avgifter för sin hantering enligt EU-rättsakterna. Vidare beslutade regeringen den 19 november 2020 om en ändring i förordningen (1994:1808) om behöriga myndigheter på den civila luftfartens område (SFS 998), genom vilken behöriga svenska myndigheter pekas ut avseende de två EU-rättsakterna. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 finns vidare bestämmelser om att medlemsstaterna ska föra register över operatörer av drönare. Regeringen beslutade den 26 november 2020 därför om nödvändiga kompletteringar i förordningen (1986:172) om luftfartygsregistret m.m. avseende detta (SFS 1065). Inom Regeringskansliet har också en promemoria utarbetats med förslag på ändring av de ålderskrav som följer av de två EU-rättsakterna. Promemorian har remissbehandlats t.o.m. den 15 januari 2021. De nya EU-reglerna för drönare började att gälla inom EU den 31 december 2020. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 s. 24 f.). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 11. Rskr. 2016/17:219 Yrkestrafik och taxi Mot. 2016/17:1429, 2016/17:2388 yrkande 1, 2016/17:2530 yrkande 17 och 2016/17:3391 yrkande 32, bet. 2016/17:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 67), 2018/19:75 (N 48) och 2019/20:75 (I 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringen beslutade under våren 2018 två propositioner med relevans för tillkännagivandet. I propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). I propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vidare har det sedan 2017 pågått ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter om yrkestrafik inom det s.k. mobilitetspaketet. Regeringen har i förhandlingarna agerat för att det ska bli schysstare arbetsvillkor för yrkesförare och sund konkurrens inom transportnäringen. Den 15 juli 2020 antogs tre rättsakter som omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden, inkluderat reglerna om cabotage och bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Därtill införs specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom vägtransportområdet. Den 22 augusti 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att flera ska följa reglerna på området (dir. 2019:51). I uppdraget ingår också att utredaren ska analysera i vilka fall det är lämpligt att genomföra sanktionsväxlingar på området utöver de som redan är genomförda och ta fram förslag till hur detta i så fall kan ske samt analysera om det finns skäl för ett system med trafiksäkerhetskontrollanter och, oavsett ställningstagande, lämna förslag till hur ett sådant system kan införas. Det övergripande syftet med översynen är att skapa en ordning för att genom effektivare kontroller och sanktionssystem främja brottsbekämpningen och trafiksäkerheten samt åstadkomma en god social situation för förarna och en sund konkurrens inom yrkestrafiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021. Under 2018 presenterade regeringen därutöver en nationell godstransportstrategi. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 s. 21.). Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:220 Fossiloberoende transporter Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68), 2018/19:75 (N 49) och 2019/20:75 (I 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökades med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslår utredaren att en reduktionsplikt införs för flygfotogen från och med den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 17 december 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över en lagändring med ett förslag om en reduktionsplikt för flygfotogen. Regeringen planerar att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2021. Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av biojetbränsle (I2019/02304). Uppdraget redovisades den 30 juni 2020. Transportstyrelsens redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till målsättningen om att minska flygets klimatpåverkan samt tillgänglighet i hela landet. Trafikverket redovisade förstudien till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51) och 2019/20:75 (I 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:332 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29), 2018/19:75 (M 15) och 2019/20:75 (I 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.). Regeringen har uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727 och M2017/01665 [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdraget den 13 april 2018. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. När det gäller denna punkt har riksdagen uttalat att man inte delar regeringens tidigare bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skälen till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utredning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325). Regeringen uppdrog den 25 juni 2017 åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget i rapporten Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslår Energimarknadsinspektionen att nätkoncession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam. Vidare föreslår inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedömning ska vara granskad av en fristående aktör. Rapporten är remitterad och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att slutbehandla rapporten i lämplig proposition under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 15. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56) och 2019/20:75 (I 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riksdagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog dessutom i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelsen under punkt I 9 samt det som framgår under punkt 2 nedan. Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen har det vidtagits en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet.2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (dnr I2020/03338 och I2020/03417). Åtgärder har också beslutats på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 regeringsuppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020 och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595/TM). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185/US). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygpatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 16. Rskr. 2017/18:180 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39) och 2019/20:75 (I 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data. Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden, ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1) aviserat sin avsikt att under 2021 ta fram en strategisk inriktning för data, som bland annat ska bidra till ett ökat utbud av och tillgänglighet till öppna data. I juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som är en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Utredaren har antagit namnet Öppna data-utredningen. Utredningen överlämnade den 15 september 2020 delbetänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen under hösten 2021 med utredningens delbetänkande som grund. Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värdefulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge, med anledning av kommande genomförandeakter inom Öppna data-direktivet. Lantmäteriet slutrapporterade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64) och 2019/20:75 (I 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder. Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018) Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA - Free Route Airspace). Inför den så kallade tredje referensperioden prestationer och avgiftssättning 2020-2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen har inte fastställt prestationsplanen utan till följd av den pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021. Medlemsstaterna ska presentera nya reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna senast i oktober 2021. Transportstyrelsen leder arbetet och andra berörda myndigheter samt luftrumsanvändarna har insyn i arbetet. Ärendet bereds vidare men torde kunna avslutas efter att EU-kommissionen har godkänt Sveriges förslag till reviderad prestationsplan. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76) och 2019/20:75 (I 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har dessutom i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet vidtagits. Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 19. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förarutbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet den 1 oktober 2020. Transportstyrelsens rapport har skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 21 januari 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:176 Infrastrukturfrågor Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infrastrukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras vidare. Regeringen följer utvecklingsarbetet. Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort. Vidare anför regeringen att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering, m.m. Trafikverket ska därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. Därutöver har Boverket, på regeringens uppdrag, under 2020 publicerat en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Inriktningsunderlaget kommer att vara underlag för den infrastrukturproposition som regeringen har aviserat att den avser att överlämna till riksdagen under våren 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionens rapportering ska ske så snart som möjligt dock senast den 28 maj 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:253 Energipolitik Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energimyndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:258 Sjöfartsfrågor Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Inom ramen för ett regeringsuppdrag med ursprung i den nationella godstransportstrategin överlämnade Trafikverket i maj 2019 rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019. Femton av de förslag som Trafikverket lämnar rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket arbetar med att genomföra förslagen. De tre myndigheterna har alla dels inrättat kontaktpersoner för trafik på inre vattenvägar, dels ökat närvaron i europeiska forum för att få kunskap och ta hem goda exempel från länder med mer erfarenhet. Trafikverket har inrättat ett forum för samråd för intresserade branschaktörer om trafik på de inre vattenvägarna. Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart, som Trafikverket har utsett på regeringens uppdrag, har genomfört träffar med ett antal hamnar där frågor om möjligheten att öka volymerna inom sjöfarten har diskuterats. Därefter har regeringen beslutat ett tilläggsuppdrag för den nationella samordnaren. Fokus ska enligt tilläggsuppdraget ligga på hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt på hur hamnars avgiftsuttag påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Trafikverket har genomfört ett högnivåmöte för Vänersjöfarten med syfte att nå en överenskommelse om de åtgärder som krävs för att öka transportvolymerna. Trafikverket har lämnat en första analys till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) av hur torrhamnar och omlastningskajer för sjöfart på inre vattenvägar, inklusive kajer i stadsmiljö, kan utvecklas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Transportstyrelsen bereder för närvarande frågan. Manipulation av fordons vägmätare är kriminaliserat i Tyskland och de tyska erfarenheterna analyseras i Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:277 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1-3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket genomför ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydliggöranden i samband med kommande planeringsuppdrag till Trafikverket. Därutöver har regeringen i propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget understryker regeringen det trafikslagsövergripande perspektivet och i uppdraget ingår att Trafikverket även ska ta fram scenarion baserade på antaganden om bl.a. steg 1-åtgärder. Regeringen anger också i uppdraget att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva steg 1-åtgärder och steg 2-åtgärder och att regeringen betonat vikten av att effektivisera och optimera användningen av existerande infrastruktur. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 29 januari 2021. Inriktningsunderlaget kommer att vara underlag för den infrastrukturproposition som regeringen aviserat att den avser att överlämna till riksdagen under våren 2021. När det gäller utvecklingen av de samhällsekonomiska kalkylmodellerna har Trafikverket enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen tar del av Trafikanalys redovisning och avser att vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 26. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Avsikten är att tillkännagivandet ska behandlas inom ramen för det arbetet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:167 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015 Prop. 2019/20:53, mot 2019/20:3477 bet. 2019/20:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om underskott i elnätsföretagens intäktsramar: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 73). Punkt 2 om outnyttjade underskott (reservation)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen senast i september 2020 ska återkomma med ett förslag till författningsreglering som gör det möjligt för nätföretagen att utnyttja underskott som kan hänföras till den första tillsynsperioden, under förutsättning att intäkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet (bet. 2019/20:NU9 s. 10). Regeringen beslutade den 17 september 2020 propositionen Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet (prop. 2020/21:12). I propositionen lämnades i enlighet med vad som efterfrågades i tillkännagivandet ett förslag till en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:187 Infrastrukturfrågor Skr. 2019/20:72, bet. 2019/20:TU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 29. Rskr. 2019/20:188 Extra ändringsbudget för 2020 - Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen har lämnat flera uppdrag till Riksgäldskontoret att förbereda och verkställa ett garantiprogram till förmån för svenska flygföretag. Det första uppdraget lämnades den 17 mars 2020. Ändringar och kompletteringar i uppdraget beslutades den 23 mars 2020, den 9 april 2020 samt den 27 april 2020. Ändringarna och kompletteringarna skedde för att förtydliga de villkor Riksgäldskontoret ska tillämpa i garantigivningen, samt för att anpassa villkoren till det tillfälliga regelverket för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 som meddelats av Europeiska kommissionen. Kommissionen beslutade den 11 april 2020 att garantiprogrammet var förenligt med regelverket för statligt stöd i EU-fördraget. Kommissionen lämnade den 24 april 2020 ett särskilt godkännande till en garanti om 1,5 miljarder kronor under garantiprogrammet till SAS AB. Riksgäldskontoret har även ställt ut en kreditgaranti för ett lån om 200 miljoner kronor till flygbolaget Braathens Regional Airways AB inom ramen för garantiprogrammet. Någon ytterligare garanti har inte beviljats under 2020. Skrivelsen är slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:203 Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda Prop. 2019/20:81, bet. 2019/20:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 238 och 239). 31. Rskr. 2019/20:206 Riksrevisionens rapport om risker med föråldrade it-system i statsförvaltningen Skr. 2019/20:82, bet. 2019/20:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 32. Rskr. 2019/20:218 Sjöfartsfrågor Mot. 2019/20:614 yrkande 5, 2019/20:867 yrkande 1, 2019/20:2775 yrkande 52, 2019/20:867 yrkande 6, 2019/20:2490 yrkande 6, 2019/20:2597 yrkande 48 och 2019/20:3246 yrkande 20 i denna del, bet. 2019/20:TU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att hitta en bättre myndighetsorganisation och finansiering än den nuvarande (bet. 2019/20:TU8 s. 22 f.). Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har påbörjat en analys av vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om särskilt om farledsavgifternas miljöstyrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen av dessa skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag (bet. 2019/20:TU8 s. 31 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 58) angav regeringen att den ser behov av ett mer ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrenskraft och har bättre förutsättningar att styra mot fossilfrihet. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende Sjöfartsverket angav regeringen att som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller för Sjöfartsverket att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) samt att medel som används till miljöincitament inte omfattas av restriktionen. Detta innebär att Sjöfartsverket har möjlighet att öka miljöincitamentet i farledsavgiften i syfte att åstadkomma ytterligare klimatåtgärder. Detta avser Sjöfartsverket att genomföra vid nästa avgiftshöjning som kommer införas tidigast den 1 maj 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5. 33. Rskr. 2019/20:220 Genomförande av ändringar i yrkesförardirektivet Prop. 2019/20:112, bet. 2019/20:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 258). 34. Rskr. 2019/20:223 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 ff.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Inom Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) pågår ett utredningsarbete som syftar till att ta fram förslag om ansvarsregler vid automatiserad körning och tillämpning av så kallade geostaket. Företrädare för regeringen har dessutom deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierar ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om tillstånd för virkesupplag vid allmän väg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka dels för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, dels för att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg (bet. 2019/20:TU11 s. 114 f.). Trafikverket har genomfört förändringar i den operativa hanteringen av tillstånden för virkesupplag så att tillstånd som meddelas gäller över längre tid. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte avslutade: 9, 14 och 20. 35. Rskr. 2019/20:280 Ökat skydd för sjömäns anställning vid sjöröveri eller väpnat rån mot fartyg Prop. 2019/20:85, bet. 2019/20:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om genomförande av ändringar av 2006 års sjöarbetskonvention: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 392). 36. Rskr. 2019/20:281 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis Prop. 2019/20:165, bet. 2019/20:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 358 och 359). 37. Rskr. 2019/20:299 Extra ändringsbudget för 2020 - Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 38. Rskr. 2019/20:306 Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter Prop. 2019/20:67, bet. 2019/20:TU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 507 och 508). 39. Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2019/20:335 Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor Skr. 2019/20:133, bet. 2019/20:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 41. Rskr. 2019/20:336 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon Prop. 2019/20:139, bet. 2019/20:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 532 och 533). 42. Rskr. 2019/20:366 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkt om utgiftsområde 22 Kommunikationer, gällande användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Riksmötet 2020/21 43. Rskr. 2020/21:39 Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter Prop. 2019/20:201, bet. 2020/21:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 914). 44. Rskr. 2020/21:43 Kapacitetsbrist i elnäten Bet. 2020/21:NU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Kapacitetsbrist i elnäten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en uppföljning av vidtagna åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i elnäten (bet. 2020/21:NU5 s. 6 f.). Utskottet anger att regeringen bör följa upp och analysera de åtgärder som inblandade aktörer vidtog för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade de båda regionerna Skåne och Stockholm 2019. En sådan uppföljning bör enligt utskottet belysa effekterna av vidtagna åtgärder inklusive hur kostnadseffektiva de varit samt belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta och som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 2020 åt Statens energimyndighet att följa upp det gemensamma initiativet avseende kapacitetshöjningar i elnäten i Malmö och Stockholm. Statens energimyndighet ska enligt beslutet i sin uppföljning belysa effekterna av de vidtagna åtgärderna inklusive hur kostnadseffektiva åtgärderna varit. Vidare bör uppföljningen enligt regeringens beslut belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 29 april 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:44 Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:16, bet. 2020/21:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om elcertifikatssystemet avslutas: Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Den 3 december 2020 beslutade regeringen att ratificera avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. 46. Rskr. 2020/21:74 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Energimarknadsinspektionen inom utgiftsområde 21 Energi. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 47. Rskr. 2020/21:123 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6: När det gäller a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Elsäkerhetsverket inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. 48. Rskr. 2020/21:127 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 21 Energi: När det gäller a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi, När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. 49. Rskr. 2020/21:131 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det gäller a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, 1:19 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 2: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 3: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 4: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 2004/05 178 I 1 TU7 X 2005/06 308 I 2 TU5 X 2007/08 24 N 2 FiU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 2 KrU1 X 162 N 3 NU10 X 220 N 4 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 1 AU13 X 2010/11 49 N 5 MJU6 X 132 N 6 NU1 X 279 A 2 AU9 X 2011/12 122 S 1 SoU9 X 170 Fi 3 SkU13 X 224 Ku 2 KU16 X 261 N 7 MJU21 X 2012/13 103 N 8 NU1 X 144 Ju 1 CU6 X 259 I 3 TU18 X 287 Fi 4 FiU21 X 2013/14 27 U 1 UbU6 X 56 Fi 5 FiU1 X 158 Fi 6 KU30 X 186 Fi 7 SkU24 X 187 Fi 8 CU10 X 188 Fi 9 CU10 X 201 Ju 2 CU20 X 230 Ku 3 KU28 X 317 Fö 1 FiU21 X 372 I 4 TU19 X 373 N 9 TU19 X 2014/15 77 Ju 3 JuU1 X 102 Ju 4 JuU9 X 127 Ju 5 KU11 X 138 Ju 6 JuU14 X 141 U 2 UbU3 X 143 Fi 10 KrU4 X 144 I 5 TU7 X 152 Ju 7 JuU16 X 153 Ju 8 JuU17 X 154 N 10 MJU9 X 156 Ku 4 KU16 X 180 Fi 11 CU10 X 182 M 2 MJU12 X 194 I 6 TU11 X 206 I 7 TU12 X 243 Fi 12 FiU32 X 244 Fi 13 FiU32 X 2015/16 36 Ju 9 CU6 X 49 Fö 2 FöU3 X 50 M 3 FöU3 X 79 Fi 14 CU1 X 90 N 11 NU1 X 103 M 4 MJU1 X 106 Ju 10 JuU1 X 136 Ku 5 KU4 X 137 Ku 6 KU4 X 149 Ju 11 FöU8 X 155 U 3 UbU9 X 158 Ju 12 JuU25 X 161 Fi 15 SkU21 X 169 U 4 UbU13 X 174 Ju 13 JuU21 X 187 Ju 14 CU14 X 196 Ju 15 JuU18 X 197 Ju 16 JuU20 X 205 Ju 17 KU14 X 220 S 2 SoU7 X 226 I 8 TU14 X 227 N 12 MJU19 X 228 U 5 UbU14 X 289 Ku 7 KrU11 X 295 N 13 NU23 X 310 Fi 16 FiU21 X 313 Fi 17 FiU41 X 2016/17 26 N 14 MJU4 X 45 Ju 18 JuU6 X 53 Fö 3 FiU11 X 90 Ju 19 JuU1 X 101 I 9 TU4 X 116 M 5 MJU1 X 133 Ju 20 CU6 X 144 S 3 SfU10 X 153 M 6 MJU7 X 156 S 4 SoU11 X 175 Fö 4 FöU5 X 176 Fö 5 FöU6 X 180 M 7 MJU9 X 185 I 10 TU10 X 189 Ju 21 CU10 X 200 Ju 22 KU22 X 203 Ju 23 JuU19 X 208 U 6 UbU12 X 211 Ju 24 JuU16 X 219 I 11 TU13 X 220 I 12 TU12 X 223 Fi 18 JuU18 X 224 Ju 25 JuU21 X 225 S 5 FöU7 X 234 Fi 19 CU15 X 236 Ju 26 SfU17 X 238 I 13 TU14 X 249 U 7 UbU16 X 250 U 8 UbU17 X 251 U 9 UbU18 X 254 S 6 SoU10 X 272 Ju 27 JuU13 X 275 Ju 28 CU13 X 281 Ku 8 KrU9 X 289 M 8 MJU22 X 294 Ku 9 KU23 X 318 Ju 29 SfU22 X 321 Ju 30 JuU15 X 326 S 7 SoU18 X 332 I 14 NU21 X 333 N 15 NU24 X 335 Fi 20 KU30 X 338 N 16 MJU23 X 346 S 8 SoU19 X 349 Fi 21 FiU20 X 350 Fi 22 FiU21 X 2017/18 20 M 9 MJU5 X 29 A 3 AU3 X 34 Ju 31 CU2 X 41 Ju 32 SfU7 X 65 Ju 33 JuU8 X 86 S 9 SoU5 X 91 Ku 10 KrU1 X 92 Ju 34 JuU1 X 100 Ju 35 FöU1 X 104 I 15 TU1 X 115 M 10 MJU1 X 121 S 10 SoU1 X 123 Ju 36 CU7 X 124 S 11 SfU1 X 145 Ju 37 JuU6 X 148 A 4 KU38 X 151 Ku 11 KU32 X 168 Fi 23 FiU34 X 171 M 11 MJU11 X 172 A 5 AU7 X 174 M 12 MJU10 X 175 Ju 38 JuU18 X 176 S 12 SoU18 X 178 Fö 6 FöU5 X 179 Fö 7 FöU5 X 180 I 16 FiU25 X 182 N 17 MJU13 X 184 Ju 39 JuU16 X 188 Ju 40 SoU13 X 189 S 13 SoU13 X 198 I 17 TU10 X 199 Fi 24 SkU10 X 202 Fi 25 SkU12 X 208 Ju 41 SfU17 X 213 Ju 42 KU33 X 214 Ku 12 KrU6 X 215 M 13 MJU17 X 216 N 18 MJU17 X 217 M 14 MJU19 X 218 Ju 43 FöU7 X 219 Fi 26 FöU7 X 221 U 10 UbU19 X 229 Ju 44 KU37 X 230 Fi 27 KU37 X 236 N 19 MJU18 X 237 Ku 13 MJU18 X 240 Ju 45 JuU14 X 242 Ku 14 KrU3 X 254 Ju 46 JuU13 X 255 Ju 47 JuU25 X 257 M 15 MJU15 X 260 S 14 SoU8 X 273 U 11 UbU17 X 278 Ju 48 NU14 X 289 Ju 49 JuU21 X 293 S 15 SoU9 X 294 S 16 SoU22 X 302 Ju 50 JuU29 X 324 I 18 TU15 X 329 S 17 SfU27 X 333 U 12 UbU10 X 353 S 18 SoU24 X 354 S 19 SoU27 X 356 Fi 28 FiU43 X 357 Fi 29 FiU44 X 359 M 16 NU19 X 389 A 6 SoU25 X 401 N 20 MJU24 X 404 Ju 51 CU36 X 406 S 20 SoU26 X 425 M 17 CU39 X 426 Fi 30 CU39 X 435 Fi 31 FiU21 X 2018/19 31 Fi 32 CU2 X 44 U 13 UbU5 X 45 U 14 UbU3 X 50 S 21 SoU5 X 61 S 22 SoU3 X 62 Fi 33 FiU1 X 67 U 15 FiU11 X 73 Ju 52 JuU1 X 104 U 16 UbU1 X 111 S 23 SoU1 X 113 N 21 MJU2 X 119 Fi 34 FiU5 X 131 N 22 MJU3 X 145 S 24 SfU13 X 147 N 23 MJU8 X 156 S 25 SoU12 X 160 Ju 53 JuU20 X 165 I 19 TU7 X 166 N 24 NU7 X 168 N 25 NU9 X 169 Ju 54 JuU12 X 170 Ju 55 JuU15 X 171 U 17 UbU11 X 172 M 18 MJU9 X 173 N 26 MJU9 X 176 I 20 TU5 X 177 Ju 56 SfU16 X 179 Ju 57 FöU7 X 180 Ju 58 CU7 X 181 Ju 59 JuU11 X 182 Ju 60 JuU14 X 187 S 26 SoU9 X 188 N 27 MJU11 X 191 Ju 61 JuU10 X 192 Ju 62 JuU13 X 193 S 27 SoU15 X 194 U 18 UbU8 X 201 Ju 63 CU13 X 202 M 19 MJU13 X 204 Fi 35 FiU36 X 209 N 28 NU11 X 210 I 21 NU12 X 214 Ju 64 KU28 X 216 Ju 65 KU30 X 228 Ju 66 JuU25 X 233 S 28 SoU8 X 253 I 22 NU14 X 258 I 23 TU14 X 259 I 24 TU16 X 269 U 19 UbU17 X 275 M 20 MJU18 X 277 I 25 TU18 X 281 Ju 67 KU27 X 288 Fi 36 FiU21 X 291 Fi 37 FiU42 X 293 Fi 38 FiU44 X 296 Ju 68 JuU27 X 298 Ju 69 JuU29 X 299 Fi 39 SkU25 X 300 A 7 AU14 X 302 UD 1 UU8 X 2019/20 16 Fi 40 FiU8 X 20 Ku 15 KrU2 X 23 N 29 NU6 X 27 Fi 41 FiU12 X 28 Fi 42 FiU14 X 34 Ju 70 JuU4 X 36 Ju 71 JuU7 X 42 Ju 72 JuU6 X 43 Ju 73 JuU8 X 48 Fi 43 KU3 X 59 Fi 44 FiU1 X 65 U 20 FiU11 X 74 I 26 TU4 X 101 Ku 16 KrU1 X 104 UD 2 UU2 X 107 Fö 8 FöU1 X 119 UD 3 UFöU2 X 123 UD 4 NU1 X 128 A 8 AU4 X 133 Fi 45 FiU5 X 138 Fi 46 CU6 X 139 N 30 NU4 X 140 SB 1 KU10 X 142 Fi 47 KU2 X 144 Fi 48 KU7 X 145 Ju 74 JuU13 X 146 Ju 75 JuU12 X 147 UD 5 UU6 X 148 Fi 49 FiU31 X 149 Fi 50 SkU7 X 150 Fi 51 SkU13 X 151 Fi 52 SkU17 X 152 A 9 AU5 X 153 A 10 AU6 X 154 S 29 SoU13 X 155 U 21 UbU7 X 156 Fi 53 FiU32 X 157 Ju 76 JuU14 X 158 Ju 77 JuU18 X 159 UD 6 UU13 X 161 Ju 78 KU6 X 162 Fi 54 KU6 X 163 Fi 55 FiU49 X 164 U 22 FiU49 X 165 N 31 FiU49 X 166 A 11 FiU49 X 167 I 27 NU9 X 168 Fi 56 CU7 X 169 Ju 79 CU9 X 170 Ju 80 JuU19 X 171 S 30 SfU13 X 172 S 31 SfU14 X 173 S 32 SoU5 X 174 S 33 SoU7 X 175 Ku 17 KrU5 X 176 Fi 57 SkU16 X 177 Ju 81 JuU30 X 178 Ju 82 JuU32 X 179 Fi 58 KrU6 X 180 Fö 9 FöU3 X 181 Fö 10 FöU5 X 182 Fi 59 FiU27 X 183 N 32 NU11 X 184 Fi 60 SfU15 X 185 N 33 MJU11 X 186 Fi 61 FiU22 X 187 I 28 TU7 X 188 I 29 FiU52 X 189 U 23 UbU25 X 190 Fi 62 FiU36 X 191 Fi 63 FiU37 X 192 Fi 64 FiU38 X 193 Ju 83 CU19 X 194 Fi 65 FiU53 X 195 N 34 FiU54 X 196 Ju 84 JuU20 X 197 Ju 85 JuU22 X 198 Ju 86 SfU25 X 199 Fi 66 FiU51 X 200 Ju 87 FiU51 X 201 S 34 FiU51 X 202 N 35 FiU51 X 203 I 30 CU18 X 204 Fi 67 FiU55 X 205 Ju 88 CU26 X 206 I 31 FiU35 X 207 Fi 68 FiU56 X 208 S 35 FiU56 X 209 U 24 FiU56 X 210 N 36 FiU56 X 211 Ku 18 FiU56 X 212 A 12 FiU56 X 213 Ju 89 JuU17 X 214 S 36 SoU20 X 215 S 37 SoU21 X 216 S 38 SoU14 X 217 U 25 UbU17 X 218 I 32 TU8 X 219 Fi 69 CU27 X 220 I 33 TU10 X 221 M 21 NU14 X 222 N 37 NU15 X 223 I 34 TU11 X 224 Fi 70 FiU33 X 225 Fi 71 FiU39 X 227 M 22 MJU18 X 231 A 13 AU11 X 232 Ju 90 JuU15 X 233 Ju 91 JuU29 X 234 Ju 92 JuU41 X 235 Ju 93 CU17 X 236 N 38 MJU15 X 237 Ku 19 KU13 X 247 Ju 94 KU24 X 248 Fi 72 FiU40 X 249 Fi 73 FiU42 X 250 Fi 74 FiU43 X 252 Fi 75 SkU18 X 253 Fi 76 SkU26 X 254 Fi 77 CU23 X 255 Ju 95 JuU16 X 256 Ju 96 JuU25 X 257 Fi 78 JuU25 X 258 Ju 97 JuU26 X 259 Ju 98 JuU37 X 260 Ju 99 JuU39 X 261 Ju 100 JuU42 X 262 S 39 SoU22 X 263 S 40 SoU23 X 264 Ju 101 CU28 X 265 Ju 102 CU29 X 266 UD 7 UU7 X 268 UD 8 UU8 X 270 S 41 SoU15 X 271 N 39 FiU58 X 272 Ju 103 JuU23 X 273 Ju 104 JuU24 X 274 Ju 105 JuU40 X 275 S 42 SoU11 X 276 Fi 79 FiU59 X 277 S 43 FiU59 X 278 N 40 FiU59 X 279 Ku 20 FiU59 X 280 I 35 TU16 X 281 I 36 TU18 X 282 A 14 AU12 X 283 Ju 106 CU20 X 284 U 26 UbU19 X 285 S 44 SfU23 X 286 UD 9 UU17 X 287 N 41 NU16 X 288 N 42 NU17 X 289 S 45 SoU16 X 290 S 46 SoU19 X 291 S 47 SoU24 X 292 Fi 80 SkU14 X 293 Fi 81 FiU60 X 294 S 48 FiU60 X 295 U 27 FiU60 X 296 N 43 FiU60 X 297 Ku 21 FiU60 X 298 A 15 FiU60 X 299 I 37 FiU60 X 300 U 28 UbU22 X 303 Ju 107 JuU21 X 304 Ju 108 JuU33 X 305 A 16 AU13 X 306 I 38 TU13 X 307 Ju 109 FöU4 X 308 M 23 FöU10 X 309 S 49 SoU9 X 310 S 50 SoU17 X 311 S 51 SoU18 X 312 Ju 110 NU18 X 313 UD 10 NU19 X 314 M 24 MJU16 X 315 Ju 111 KU16 X 316 Ju 112 KU8 X 318 Ju 113 KU23 X 319 SB 2 KU18 X 320 Fi 82 KU19 X 321 Ju 114 JuU35 X 322 Ju 115 JuU36 X 323 I 39 TU14 X 324 UD 11 UFöU4 X 325 SB 3 UU10 X 326 UD 12 UU10 X 327 UD 13 UU11 X 328 Ju 116 CU21 X 329 A 17 AU14 X 330 UD 14 UU14 X 332 Ju 117 UU18 X 333 Ju 118 JuU34 X 334 Ku 22 KrU12 X 335 I 40 TU15 X 336 I 41 TU17 X 337 M 25 MJU19 X 338 M 26 MJU20 X 339 Fi 83 FiU20 X 340 Fi 84 FiU21 X 342 Fi 85 FiU41 X 343 Fi 86 FiU44 X 344 Fi 87 FiU45 X 345 N 44 FiU46 X 346 Fi 88 FiU50 X 348 U 29 UbU23 X 349 U 30 UbU21 X 350 Fi 89 CU22 X 351 Fi 90 FiU61 X 352 S 52 FiU61 X 353 N 45 FiU61 X 354 Fi 91 FiU30 X 356 Fi 92 SkU19 X 357 Fi 93 SkU25 X 358 Fi 94 CU24 X 359 Fi 95 CU25 X 360 S 53 SoU25 X 361 Fi 96 FiU62 X 362 UD 15 FiU62 X 363 S 54 FiU62 X 364 N 46 FiU62 X 365 Ku 23 FiU62 X 366 I 42 FiU62 X 368 N 47 NU20 X 369 Fi 97 SkU28 X 370 S 55 SoU26 X 2020/21 1 Ju 119 KU25 X 2 Fi 98 KU25 X 3 Fö 11 UFöU5 X 4 Fi 99 FiU7 X 5 Fi 100 FiU7 X 7 Fi 101 FiU32 X 8 S 56 FiU32 X 9 U 31 FiU32 X 10 N 48 FiU32 X 11 Ku 24 FiU32 X 12 Fi 102 JuU2 X 13 Ju 120 UU3 X 14 U 32 UbU3 X 15 Ju 121 FöU2 X 16 Ku 25 KU3 X 17 Fi 103 KU4 X 19 Fi 104 FiU12 X 20 Fi 105 FiU29 X 22 Ju 122 FöU3 X 23 A 18 FöU3 X 24 A 19 AU3 X 25 A 20 AU4 X 26 Fi 106 SkU4 X 27 Fi 107 SkU2 X 28 Fi 108 SkU6 X 29 Ju 123 JuU31 X 30 Ju 124 JuU4 X 31 Ju 125 JuU5 X 32 Fi 109 SkU3 X 33 Fi 110 SkU5 X 34 SB 4 KU2 X 36 Ju 126 KU6 X 37 Ju 127 KU7 X 39 I 43 KU9 X 40 Fi 111 FiU13 X 41 Fi 112 FiU36 X 42 S 57 FiU36 X 43 I 44 NU5 X 44 I 45 NU6 X 45 N 49 NU7 X 46 Ju 128 SfU6 X 47 Ju 129 SfU5 X 48 Ju 130 SfU7 X 49 Ju 131 SfU8 X 50 Ju 132 CU2 X 51 Ju 133 CU3 X 52 U 33 UbU5 X 53 Ju 134 KU8 X 55 Ju 135 JuU7 X 56 Ju 136 JuU9 X 57 Ju 137 JuU3 X 58 Ju 138 JuU6 X 59 Fi 113 FiU6 X 60 Fi 114 FiU8 X 61 S 58 SoU2 X 62 S 59 SoU3 X 63 Fi 115 FiU1 X 64 Fi 116 FiU11 X 65 SB 5 FiU11 X 66 Ju 139 FiU11 X 67 UD 16 FiU11 X 68 S 60 FiU11 X 69 U 34 FiU11 X 70 M 27 FiU11 X 71 N 50 FiU11 X 72 Ku 26 FiU11 X 73 A 21 FiU11 X 74 I 46 FiU11 X 75 Fi 117 FiU14 X 76 Fi 118 SkU8 X 77 Fi 119 SkU9 X 78 Fi 120 SkU10 X 79 Ju 140 JuU10 X 80 S 61 SoU10 X 81 S 62 SoU11 X 82 N 51 MJU5 X 83 M 28 MJU3 X 84 M 29 MJU4 X 85 SB 6 KU1 X 86 Ju 141 KU1 X 87 Fi 121 KU1 X 88 Ku 27 KU1 X 89 A 22 KU1 X 93 Fi 122 SkU1 X 94 Fi 123 SkU7 X 95 Fi 124 SkU13 X 96 Fi 125 SkU14 X 97 Ju 142 CU4 X 98 Ju 143 CU5 X 99 Fi 126 CU1 X 100 M 30 CU1 X 101 UD 17 UU1 X 102 SB 7 KU10 X 103 Fi 127 KrU1 X 104 U 35 KrU1 X 105 M 31 KrU1 X 106 Ku 28 KrU1 X 107 U 36 UbU6 X 108 Ju 144 SfU12 X 109 S 63 SfU11 X 110 S 64 SfU9 X 111 S 65 SfU10 X 112 Ju 145 KU12 X 114 S 66 SoU4 X 115 S 67 SoU6 X 116 Fi 128 FiU37 X 117 UD 18 UFöU1 X 118 UD 19 UFöU2 X 119 UD 20 UFöU3 X 120 Ju 146 FöU1 X 121 Fö 12 FöU1 X 122 M 32 FöU1 X 123 I 47 FöU1 X 124 Ju 147 JuU1 X 125 UD 21 UU2 X 127 I 48 NU3 X 128 S 68 SoU5 X 129 Fi 129 FiU15 X 130 N 52 NU2 X 131 I 49 TU1 X 132 N 53 MJU2 X 133 UD 22 UFöU4 X 134 UD 23 UFöU4 X 135 Ju 148 FöU4 X 136 Fö 13 FöU4 X 137 A 23 AU1 X 139 S 69 SfU2 X 140 S 70 SfU3 X 141 U 37 UbU1 X 142 Fi 130 MJU1 X 143 M 33 MJU1 X 144 UD 24 NU1 X 145 N 54 NU1 X 146 A 24 AU2 X 147 U 38 UbU2 X 148 S 71 SfU1 X 149 Ju 149 SfU4 X 150 Fi 131 FiU2 X 151 Fi 132 FiU3 X 152 Fi 133 FiU4 X 153 Fi 134 FiU5 X 154 M 34 FiU28 X 155 S 72 SoU18 X 156 S 73 SoU1 X 157 A 25 SoU1 X 158 Fi 135 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2011/12 224 KU16 Ku 2 X 2013/14 158 KU30 Fi 6 X 230 KU28 Ku 3 X 2014/15 127 KU11 Ju 5 X 156 KU16 Ku 4 X 2015/16 136 KU4 Ku 5 X 137 KU4 Ku 6 X 205 KU14 Ju 17 X 2016/17 200 KU22 Ju 22 X 294 KU23 Ku 9 X 335 KU30 Fi 20 X 2017/18 148 KU38 A 4 X 151 KU32 Ku 11 X 213 KU33 Ju 42 X 229 KU37 Ju 44 X 230 KU37 Fi 27 X 2018/19 214 KU28 Ju 64 X 216 KU30 Ju 65 X 281 KU27 Ju 67 X 2019/20 48 KU3 Fi 43 X 140 KU10 SB 1 X 142 KU2 Fi 47 X 144 KU7 Fi 48 X 161 KU6 Ju 78 X 162 KU6 Fi 54 X 237 KU13 Ku 19 X 247 KU24 Ju 94 X 315 KU16 Ju 111 X 316 KU8 Ju 112 X 318 KU23 Ju 113 X 319 KU18 SB 2 X 320 KU19 Fi 82 X 2020/21 1 KU25 Ju 119 X 2 KU25 Fi 98 X 16 KU3 Ku 25 X 17 KU4 Fi 103 X 34 KU2 SB 4 X 36 KU6 Ju 126 X 37 KU7 Ju 127 X 39 KU9 I 43 X 53 KU8 Ju 134 X 85 KU1 SB 6 X 87 KU1 Fi 121 X 88 KU1 Ku 27 X 89 KU1 A 22 X 102 KU10 SB 7 X 112 KU12 Ju 145 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 2 X 2009/10 220 FiU35 N 4 X 2012/13 287 FiU21 Fi 4 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 317 FiU21 Fö 1 X 2014/15 243 FiU32 Fi 12 X 244 FiU32 Fi 13 X 2015/16 310 FiU21 Fi 16 X 313 FiU41 Fi 17 X 2016/17 53 FiU11 Fö 3 X 349 FiU20 Fi 21 X 350 FiU21 Fi 22 X 2017/18 168 FiU34 Fi 23 X 180 FiU25 I 16 X 356 FiU43 Fi 28 X 357 FiU44 Fi 29 X 435 FiU21 Fi 31 X 2018/19 62 FiU1 Fi 33 X 67 FiU11 U 15 X 119 FiU5 Fi 34 X 204 FiU36 Fi 35 X 288 FiU21 Fi 36 X 291 FiU42 Fi 37 X 293 FiU44 Fi 38 X 2019/20 16 FiU8 Fi 40 X 27 FiU12 Fi 41 X 28 FiU14 Fi 42 X 59 FiU1 Fi 44 X 65 FiU11 U 20 X 133 FiU5 Fi 45 X 148 FiU31 Fi 49 X 156 FiU32 Fi 53 X 163 FiU49 Fi 55 X 164 FiU49 U 22 X 165 FiU49 N 31 X 166 FiU49 A 11 X 182 FiU27 Fi 59 X 186 FiU22 Fi 61 X 188 FiU52 I 29 X 190 FiU36 Fi 62 X 191 FiU37 Fi 63 X 192 FiU38 Fi 64 X 194 FiU53 Fi 65 X 195 FiU54 N 34 X 199 FiU51 Fi 66 X 200 FiU51 Ju 87 X 201 FiU51 S 34 X 202 FiU51 N 35 X 204 FiU55 Fi 67 X 206 FiU35 I 31 X 207 FiU56 Fi 68 X 208 FiU56 S 35 X 209 FiU56 U 24 X 210 FiU56 N 36 X 211 FiU56 Ku 18 X 212 FiU56 A 12 X 224 FiU33 Fi 70 X 225 FiU39 Fi 71 X 248 FiU40 Fi 72 X 249 FiU42 Fi 73 X 250 FiU43 Fi 74 X 271 FiU58 N 39 X 276 FiU59 Fi 79 X 277 FiU59 S 43 X 278 FiU59 N 40 X 279 FiU59 Ku 20 X 293 FiU60 Fi 81 X 294 FiU60 S 48 X 295 FiU60 U 27 X 296 FiU60 N 43 X 297 FiU60 Ku 21 X 298 FiU60 A 15 X 299 FiU60 I 37 X 339 FiU20 Fi 83 X 340 FiU21 Fi 84 X 342 FiU41 Fi 85 X 343 FiU44 Fi 86 X 344 FiU45 Fi 87 X 345 FiU46 N 44 X 346 FiU50 Fi 88 X 351 FiU61 Fi 90 X 352 FiU61 S 52 X 353 FiU61 N 45 X 354 FiU30 Fi 91 X 361 FiU62 Fi 96 X 362 FiU62 UD 15 X 363 FiU62 S 54 X 364 FiU62 N 46 X 365 FiU62 Ku 23 X 366 FiU62 I 42 X 2020/21 4 FiU7 Fi 99 X 5 FiU7 Fi 100 X 7 FiU32 Fi 101 X 8 FiU32 S 56 X 9 FiU32 U 31 X 10 FiU32 N 48 X 11 FiU32 Ku 24 X 19 FiU12 Fi 104 X 20 FiU29 Fi 105 X 40 FiU13 Fi 111 X 41 FiU36 Fi 112 X 42 FiU36 S 57 X 59 FiU6 Fi 113 X 60 FiU8 Fi 114 X 63 FiU1 Fi 115 X 64 FiU11 Fi 116 X 65 FiU11 SB 5 X 66 FiU11 Ju 139 X 67 FiU11 UD 16 X 68 FiU11 S 60 X 69 FiU11 U 34 X 70 FiU11 M 27 X 71 FiU11 N 50 X 72 FiU11 Ku 26 X 73 FiU11 A 21 X 74 FiU11 I 46 X 75 FiU14 Fi 117 X 116 FiU37 Fi 128 X 129 FiU15 Fi 129 X 150 FiU2 Fi 131 X 151 FiU3 Fi 132 X 152 FiU4 Fi 133 X 153 FiU5 Fi 134 X 154 FiU28 M 34 X 158 FiU10 Fi 135 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2011/12 170 SkU13 Fi 3 X 2013/14 186 SkU24 Fi 7 X 2015/16 161 SkU21 Fi 15 X 2017/18 199 SkU10 Fi 24 X 202 SkU12 Fi 25 X 2018/19 299 SkU25 Fi 39 X 2019/20 149 SkU7 Fi 50 X 150 SkU13 Fi 51 X 151 SkU17 Fi 52 X 176 SkU16 Fi 57 X 252 SkU18 Fi 75 X 253 SkU26 Fi 76 X 292 SkU14 Fi 80 X 356 SkU19 Fi 92 X 357 SkU25 Fi 93 X 369 SkU28 Fi 97 X 2020/21 26 SkU4 Fi 106 X 27 SkU2 Fi 107 X 28 SkU6 Fi 108 X 32 SkU3 Fi 109 X 33 SkU5 Fi 110 X 76 SkU8 Fi 118 X 77 SkU9 Fi 119 X 78 SkU10 Fi 120 X 93 SkU1 Fi 122 X 94 SkU7 Fi 123 X 95 SkU13 Fi 124 X 96 SkU14 Fi 125 X 4.4 Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 3 X 102 JuU9 Ju 4 X 138 JuU14 Ju 6 X 152 JuU16 Ju 7 X 153 JuU17 Ju 8 X 2015/16 106 JuU1 Ju 10 X 158 JuU25 Ju 12 X 174 JuU21 Ju 13 X 196 JuU18 Ju 15 X 197 JuU20 Ju 16 X 2016/17 45 JuU6 Ju 18 X 90 JuU1 Ju 19 X 203 JuU19 Ju 23 X 211 JuU16 Ju 24 X 223 JuU18 Fi 18 X 224 JuU21 Ju 25 X 272 JuU13 Ju 27 X 321 JuU15 Ju 30 X 2017/18 65 JuU8 Ju 33 X 92 JuU1 Ju 34 X 145 JuU6 Ju 37 X 175 JuU18 Ju 38 X 184 JuU16 Ju 39 X 240 JuU14 Ju 45 X 254 JuU13 Ju 46 X 255 JuU25 Ju 47 X 289 JuU21 Ju 49 X 302 JuU29 Ju 50 X 2018/19 73 JuU1 Ju 52 X 160 JuU20 Ju 53 X 169 JuU12 Ju 54 X 170 JuU15 Ju 55 X 181 JuU11 Ju 59 X 182 JuU14 Ju 60 X 191 JuU10 Ju 61 X 192 JuU13 Ju 62 X 228 JuU25 Ju 66 X 296 JuU27 Ju 68 X 298 JuU29 Ju 69 X 2019/20 34 JuU4 Ju 70 X 36 JuU7 Ju 71 X 42 JuU6 Ju 72 X 43 JuU8 Ju 73 X 145 JuU13 Ju 74 X 146 JuU12 Ju 75 X 157 JuU14 Ju 76 X 158 JuU18 Ju 77 X 170 JuU19 Ju 80 X 177 JuU30 Ju 81 X 178 JuU32 Ju 82 X 196 JuU20 Ju 84 X 197 JuU22 Ju 85 X 213 JuU17 Ju 89 X 232 JuU15 Ju 90 X 233 JuU29 Ju 91 X 234 JuU41 Ju 92 X 255 JuU16 Ju 95 X 256 JuU25 Ju 96 X 257 JuU25 Fi 78 X 258 JuU26 Ju 97 X 259 JuU37 Ju 98 X 260 JuU39 Ju 99 X 261 JuU42 Ju 100 X 272 JuU23 Ju 103 X 273 JuU24 Ju 104 X 274 JuU40 Ju 105 X 303 JuU21 Ju 107 X 304 JuU33 Ju 108 X 321 JuU35 Ju 114 X 322 JuU36 Ju 115 X 333 JuU34 Ju 118 X 2020/21 12 JuU2 Fi 102 X 29 JuU31 Ju 123 X 30 JuU4 Ju 124 X 31 JuU5 Ju 125 X 55 JuU7 Ju 135 X 56 JuU9 Ju 136 X 57 JuU3 Ju 137 X 58 JuU6 Ju 138 X 79 JuU10 Ju 140 X 124 JuU1 Ju 147 X 4.5 Utrikesutskottet 2018/19 302 UU8 UD 1 X 2019/20 104 UU2 UD 2 X 147 UU6 UD 5 X 159 UU13 UD 6 X 266 UU7 UD 7 X 268 UU8 UD 8 X 286 UU17 UD 9 X 325 UU10 SB 3 X 326 UU10 UD 12 X 327 UU11 UD 13 X 330 UU14 UD 14 X 332 UU18 Ju 117 X 2020/21 13 UU3 Ju 120 X 101 UU1 UD 17 X 125 UU2 UD 21 X 4.6 Försvarsutskottet 2015/16 49 FöU3 Fö 2 X 50 FöU3 M 3 X 149 FöU8 Ju 11 X 2016/17 175 FöU5 Fö 4 X 176 FöU6 Fö 5 X 225 FöU7 S 5 X 2017/18 100 FöU1 Ju 35 X 178 FöU5 Fö 6 X 179 FöU5 Fö 7 X 218 FöU7 Ju 43 X 219 FöU7 Fi 26 X 2018/19 179 FöU7 Ju 57 X 2019/20 107 FöU1 Fö 8 X 180 FöU3 Fö 9 X 181 FöU5 Fö 10 X 307 FöU4 Ju 109 X 308 FöU10 M 23 X 2020/21 15 FöU2 Ju 121 X 22 FöU3 Ju 122 X 23 FöU3 A 18 X 120 FöU1 Ju 146 X 121 FöU1 Fö 12 X 122 FöU1 M 32 X 123 FöU1 I 47 X 135 FöU4 Ju 148 X 136 FöU4 Fö 13 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2016/17 144 SfU10 S 3 X 236 SfU17 Ju 26 X 318 SfU22 Ju 29 X 2017/18 41 SfU7 Ju 32 X 124 SfU1 S 11 X 208 SfU17 Ju 41 X 329 SfU27 S 17 X 2018/19 145 SfU13 S 24 X 177 SfU16 Ju 56 X 2019/20 171 SfU13 S 30 X 172 SfU14 S 31 X 184 SfU15 Fi 60 X 198 SfU25 Ju 86 X 285 SfU23 S 44 X 2020/21 46 SfU6 Ju 128 X 47 SfU5 Ju 129 X 48 SfU7 Ju 130 X 49 SfU8 Ju 131 X 109 SfU11 S 63 X 110 SfU9 S 64 X 111 SfU10 S 65 X 139 SfU2 S 69 X 140 SfU3 S 70 X 148 SfU1 S 71 X 149 SfU4 Ju 149 X 4.8 Socialutskottet 2011/12 122 SoU9 S 1 X 2015/16 220 SoU7 S 2 X 2016/17 156 SoU11 S 4 X 254 SoU10 S 6 X 326 SoU18 S 7 X 346 SoU19 S 8 X 2017/18 86 SoU5 S 9 X 121 SoU1 S 10 X 176 SoU18 S 12 X 188 SoU13 Ju 40 X 189 SoU13 S 13 X 260 SoU8 S 14 X 293 SoU9 S 15 X 294 SoU22 S 16 X 353 SoU24 S 18 X 354 SoU27 S 19 X 389 SoU25 A 6 X 406 SoU26 S 20 X 2018/19 50 SoU5 S 21 X 61 SoU3 S 22 X 111 SoU1 S 23 X 156 SoU12 S 25 X 187 SoU9 S 26 X 193 SoU15 S 27 X 233 SoU8 S 28 X 2019/20 154 SoU13 S 29 X 173 SoU5 S 32 X 174 SoU7 S 33 X 214 SoU20 S 36 X 215 SoU21 S 37 X 216 SoU14 S 38 X 262 SoU22 S 39 X 263 SoU23 S 40 X 270 SoU15 S 41 X 275 SoU11 S 42 x 289 SoU16 S 45 X 290 SoU19 S 46 X 291 SoU24 S 47 X 309 SoU9 S 49 X 310 SoU17 S 50 X 311 SoU18 S 51 X 360 SoU25 S 53 X 370 SoU26 S 55 X 2020/21 61 SoU2 S 58 X 62 SoU3 S 59 X 80 SoU10 S 61 X 81 SoU11 S 62 X 114 SoU4 S 66 X 115 SoU6 S 67 X 128 SoU5 S 68 X 155 SoU18 S 72 X 156 SoU1 S 73 X 157 SoU1 A 25 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 2 X 2014/15 143 KrU4 Fi 10 X 2015/16 289 KrU11 Ku 7 X 2016/17 281 KrU9 Ku 8 X 2017/18 91 KrU1 Ku 10 X 214 KrU6 Ku 12 X 242 KrU3 Ku 14 X 2019/20 20 KrU2 Ku 15 X 101 KrU1 Ku 16 X 175 KrU5 Ku 17 X 179 KrU6 Fi 58 X 334 KrU12 Ku 22 X 2020/21 103 KrU1 Fi 127 X 104 KrU1 U 35 X 105 KrU1 M 31 X 106 KrU1 Ku 28 X 4.10 Utbildningsutskottet 2013/14 27 UbU6 U 1 X 2014/15 141 UbU3 U 2 X 2015/16 155 UbU9 U 3 X 169 UbU13 U 4 X 228 UbU14 U 5 X 2016/17 208 UbU12 U 6 X 249 UbU16 U 7 X 250 UbU17 U 8 X 251 UbU18 U 9 X 2017/18 221 UbU19 U 10 X 273 UbU17 U 11 X 333 UbU10 U 12 X 2018/19 44 UbU5 U 13 X 45 UbU3 U 14 X 104 UbU1 U 16 X 171 UbU11 U 17 X 194 UbU8 U 18 X 269 UbU17 U 19 X 2019/20 155 UbU7 U 21 X 189 UbU25 U 23 X 217 UbU17 U 25 X 284 UbU19 U 26 X 300 UbU22 U 28 X 348 UbU23 U 29 X 349 UbU21 U 30 X 2020/21 14 UbU3 U 32 X 52 UbU5 U 33 X 107 UbU6 U 36 X 141 UbU1 U 37 X 147 UbU2 U 38 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 I 1 X 2005/06 308 TU5 I 2 X 2012/13 259 TU18 I 3 X 2013/14 372 TU19 I 4 X 373 TU19 N 9 X 2014/15 144 TU7 I 5 X 194 TU11 I 6 X 206 TU12 I 7 X 2015/16 226 TU14 I 8 X 2016/17 101 TU4 I 9 X 185 TU10 I 10 X 219 TU13 I 11 X 220 TU12 I 12 X 238 TU14 I 13 X 2017/18 104 TU1 I 15 X 198 TU10 I 17 X 324 TU15 I 18 X 2018/19 165 TU7 I 19 X 176 TU5 I 20 X 258 TU14 I 23 X 259 TU16 I 24 X 277 TU18 I 25 X 2019/20 74 TU4 I 26 X 187 TU7 I 28 X 218 TU8 I 32 X 220 TU10 I 33 X 223 TU11 I 34 X 280 TU16 I 35 X 281 TU18 I 36 X 306 TU13 I 38 X 323 TU14 I 39 X 335 TU15 I 40 X 336 TU17 I 41 X 2020/21 131 TU1 I 49 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 5 X 2011/12 261 MJU21 N 7 X 2014/15 154 MJU9 N 10 X 182 MJU12 M 2 X 2015/16 103 MJU1 M 4 X 227 MJU19 N 12 X 2016/17 26 MJU4 N 14 X 116 MJU1 M 5 X 153 MJU7 M 6 X 180 MJU9 M 7 X 289 MJU22 M 8 X 338 MJU23 N 16 X 2017/18 20 MJU5 M 9 X 115 MJU1 M 10 X 171 MJU11 M 11 X 174 MJU10 M 12 X 182 MJU13 N 17 X 215 MJU17 M 13 X 216 MJU17 N 18 X 217 MJU19 M 14 X 236 MJU18 N 19 X 237 MJU18 Ku 13 X 257 MJU15 M 15 X 401 MJU24 N 20 X 2018/19 113 MJU2 N 21 X 131 MJU3 N 22 X 147 MJU8 N 23 X 172 MJU9 M 18 X 173 MJU9 N 26 X 188 MJU11 N 27 X 202 MJU13 M 19 X 275 MJU18 M 20 X 2019/20 185 MJU11 N 33 X 227 MJU18 M 22 X 236 MJU15 N 38 X 314 MJU16 M 24 X 337 MJU19 M 25 X 338 MJU20 M 26 X 2020/21 82 MJU5 N 51 X 83 MJU3 M 28 X 84 MJU4 M 29 X 132 MJU2 N 53 X 142 MJU1 Fi 130 X 143 MJU1 M 33 X 4.13 Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 N 3 X 2010/11 132 NU1 N 6 X 2012/13 103 NU1 N 8 X 2015/16 90 NU1 N 11 X 295 NU23 N 13 X 2016/17 332 NU21 I 14 X 333 NU24 N 15 X 2017/18 278 NU14 Ju 48 X 359 NU19 M 16 X 2018/19 166 NU7 N 24 X 168 NU9 N 25 X 209 NU11 N 28 X 210 NU12 I 21 X 253 NU14 I 22 X 2019/20 23 NU6 N 29 X 123 NU1 UD 4 X 139 NU4 N 30 X 167 NU9 I 27 X 183 NU11 N 32 X 221 NU14 M 21 X 222 NU15 N 37 X 287 NU16 N 41 X 288 NU17 N 42 X 312 NU18 Ju 110 X 313 NU19 UD 10 X 368 NU20 N 47 X 2020/21 43 NU5 I 44 X 44 NU6 I 45 X 45 NU7 N 49 X 127 NU3 I 48 X 130 NU2 N 52 X 144 NU1 UD 24 X 145 NU1 N 54 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2009/10 275 AU13 A 1 X 2010/11 279 AU9 A 2 X 2017/18 29 AU3 A 3 X 172 AU7 A 5 X 2018/19 300 AU14 A 7 X 2019/20 128 AU4 A 8 X 152 AU5 A 9 X 153 AU6 A 10 X 231 AU11 A 13 X 282 AU12 A 14 X 305 AU13 A 16 X 329 AU14 A 17 X 2020/21 24 AU3 A 19 X 25 AU4 A 20 X 137 AU1 A 23 X 146 AU2 A 24 X 4.15 Civilutskottet 2012/13 144 CU6 Ju 1 X 2013/14 187 CU10 Fi 8 X 188 CU10 Fi 9 X 201 CU20 Ju 2 X 2014/15 180 CU10 Fi 11 X 2015/16 36 CU6 Ju 9 X 79 CU1 Fi 14 X 187 CU14 Ju 14 X 2016/17 133 CU6 Ju 20 X 189 CU10 Ju 21 X 234 CU15 Fi 19 X 275 CU13 Ju 28 X 2017/18 34 CU2 Ju 31 X 123 CU7 Ju 36 X 404 CU36 Ju 51 X 425 CU39 M 17 X 426 CU39 Fi 30 X 2018/19 31 CU2 Fi 32 X 180 CU7 Ju 58 X 201 CU13 Ju 63 X 2019/20 138 CU6 Fi 46 X 168 CU7 Fi 56 X 169 CU9 Ju 79 X 193 CU19 Ju 83 X 203 CU18 I 30 X 205 CU26 Ju 88 X 219 CU27 Fi 69 X 235 CU17 Ju 93 X 254 CU23 Fi 77 X 264 CU28 Ju 101 X 265 CU29 Ju 102 X 283 CU20 Ju 106 X 328 CU21 Ju 116 X 350 CU22 Fi 89 X 358 CU24 Fi 94 X 359 CU25 Fi 95 X 2020/21 50 CU2 Ju 132 X 51 CU3 Ju 133 X 97 CU4 Ju 142 X 98 CU5 Ju 143 X 99 CU1 Fi 126 X 100 CU1 M 30 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2019/20 119 UFöU2 UD 3 X 324 UFöU4 UD 11 X 2020/21 3 UFöU5 Fö 11 X 117 UFöU1 UD 18 X 118 UFöU2 UD 19 X 119 UFöU3 UD 20 X 133 UFöU4 UD 22 X 134 UFöU4 UD 23 X 5 Regelbeståndet 2020 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2021 är 4 405. Av dessa är 1 533 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2020 var 4 328, varav 1 511 lagar. Under 2020 har EU-direktiv genomförts i 86 ändringsförfattningar (46 lagar och 40 förordningar) och 11 grundförfattningar (3 lagar och 8 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2011-2021 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2020 var 1 306. Av dessa författningar var 126 grundförfattningar (26 lagar och 100 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 1 318 under 2019, 2 122 under 2018 och 1 347 under 2017. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2020 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 974 488 448 38 Utrikesdepartementet 159 37 99 23 Försvarsdepartementet 99 25 73 1 Socialdepartementet 530 125 395 10 Finansdepartementet 1028 475 542 11 Utbildningsdepartementet 240 27 209 4 Miljödepartementet 186 47 139 0 Näringsdepartementet 280 91 180 9 Kulturdepartementet 133 28 105 0 Arbetsmarknadsdepartementet 154 62 92 0 Infrastrukturdepartementet 374 123 249 2 Övriga 221 0 4 217 Totalt 4389 1529 2544 316 Regelbeståndet hos myndigheterna 2010-2020 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2020 har beräknats till ca 8 600. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 700 Utrikesdepartementet 200 Försvarsdepartementet 100 Socialdepartementet 800 Finansdepartementet 2100 Utbildningsdepartementet 1900 Miljödepartementet 200 Näringsdepartementet 500 Kulturdepartementet 100 Arbetsmarknadsdepartementet 100 Infrastrukturdepartementet 1900 Summa 8600 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Olsson Fridh Föredragande: statsminister Löfven Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2020