Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 510 av 741 träffar
Propositionsnummer · 2021 :99 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Vårändringsbudget för 2021 Regeringens proposition 2020/21:99
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 99
Regeringens proposition 2020/21:99 Vårändringsbudget för 2021 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2021 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens utgifter för budgetåret 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagförslag 11 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 11 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 15 3 Inledning 19 3.1 Ändringar i statens budget 19 3.2 Utgångspunkter för regeringens förslag 19 3.3 Konsekvenser för statens budget 20 4 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av covid-19 21 4.1 Ärendet och dess beredning 21 4.2 Nuvarande bestämmelser om bostadsbidrag 21 4.2.1 Inkomstprövningen inom bostadsbidraget 22 4.2.2 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget juli-december 2020 22 4.3 Ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget införs 23 4.4 Ersättningens storlek och avstämning 25 4.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 26 4.6 Konsekvenser 27 4.6.1 Barnfamiljer med bostadsbidrag 27 4.6.2 Konsekvenser för statens budget 28 4.6.3 Konsekvenser för Försäkringskassan 29 4.6.4 Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna 29 4.6.5 Konsekvenser för jämställdheten 29 4.6.6 Konsekvenser för barn 29 4.6.7 Konsekvenser för enskilda 30 4.6.8 Konsekvenser för kommunerna 31 4.7 Författningskommentar 31 4.7.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 31 4.7.2 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 35 5 Ändringar avseende statens utgifter 39 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 39 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 41 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 42 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 42 5.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 46 5.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 47 5.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 48 5.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51 5.9 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 52 5.10 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 52 5.11 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 53 5.12 Utgiftsområde 15 Studiestöd 55 5.13 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 56 5.14 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 68 5.15 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 71 5.16 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 72 5.17 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 73 5.18 Utgiftsområde 21 Energi 77 5.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 78 5.20 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 82 5.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv 84 Bilaga Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av covid-19 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 4). 2. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2 och 4). 3. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 5.4). 4. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Försvarets materielverk inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5.5). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av JAS 39 Gripen som nytt stridsflygsystem (avsnitt 5.5). 6. Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt 5 hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av JAS 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026-2032 (avsnitt 5.5). 7. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 1 100 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS) inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 5.13). 8. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Skapande skola inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 5.14). 9. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 5.15). 10. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 5.19). 11. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 5.21). 12. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (avsnitt 5.21). 13. Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget (avsnitt 5.21). 14. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1. 15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2. Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2021 Tusental kronor Utgifts- område Anslag Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/anslag Ny ram/Ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 16 354 164 149 000 16 503 164 3:1 Sametinget 59 351 2 500 61 851 4:1 Regeringskansliet m.m. 8 176 461 -2 000 8 174 461 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 897 089 -1 500 3 895 589 6:1 Allmänna val och demokrati 107 340 15 000 122 340 6:2 Justitiekanslern 53 243 25 000 78 243 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 111 740 10 000 121 740 8:1 Mediestöd 932 119 100 000 1 032 119 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 501 844 22 000 17 523 844 1:2 Kammarkollegiet 72 578 2 000 74 578 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 23 000 133 116 1:15 Statens servicecenter 760 705 -3 000 757 705 3 Skatt, tull och exekution 12 678 921 20 000 12 698 921 1:2 Tullverket 2 279 964 20 000 2 299 964 4 Rättsväsendet 56 430 577 317 000 56 747 577 1:3 Åklagarmyndigheten 1 718 907 90 000 1 808 907 1:4 Ekobrottsmyndigheten 744 509 30 000 774 509 1:5 Sveriges Domstolar 6 420 878 50 000 6 470 878 1:6 Kriminalvården 10 448 290 56 000 10 504 290 1:8 Rättsmedicinalverket 500 248 10 000 510 248 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 39 987 55 000 94 987 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 62 157 6 000 68 157 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 224 000 20 000 244 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 71 257 370 71 257 370 2:4 Krisberedskap 1 304 454 -21 500 1 282 954 2:7 Statens haverikommission 47 799 21 500 69 299 7 Internationellt bistånd 46 828 602 46 828 602 1:1 Biståndsverksamhet 44 965 687 -2 739 44 962 948 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 583 163 2 739 1 585 902 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 941 904 5 662 400 107 604 304 1:1 Socialstyrelsen 749 805 21 400 771 205 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 31 705 000 168 000 31 873 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 31 716 986 5 408 000 37 124 986 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 754 427 10 000 764 427 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 807 514 10 000 817 514 5:2 Barnets rättigheter 42 261 45 000 87 261 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 830 400 330 000 103 160 400 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39 518 912 330 000 39 848 912 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 007 560 000 104 138 007 1:8 Bostadsbidrag 5 180 666 560 000 5 740 666 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 820 741 85 000 7 905 741 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 439 039 85 000 524 039 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 770 319 528 300 106 298 619 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 853 774 -5 000 7 848 774 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 52 784 733 -82 000 52 702 733 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 731 323 634 800 12 366 123 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 696 242 -21 000 1 675 242 2:2 Arbetsdomstolen 34 661 -500 34 161 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 3 000 36 722 2:4 Medlingsinstitutet 56 247 -500 55 747 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 39 143 -500 38 643 15 Studiestöd 28 623 111 175 500 28 798 611 1:2 Studiemedel 20 508 925 167 100 20 676 025 1:3 Avsättning för kreditförluster 2 050 714 8 400 2 059 114 16 Utbildning och universitetsforskning 92 227 789 1 618 368 93 846 157 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 797 193 119 500 4 916 693 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 504 026 245 500 749 526 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 660 422 1 146 200 4 806 622 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 135 043 3 500 138 543 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 024 767 18 200 2 042 967 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 286 199 49 229 2 335 428 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 338 713 8 667 2 347 380 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 349 033 57 922 2 406 955 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 367 673 8 667 2 376 340 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 683 952 41 192 1 725 144 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 956 642 10 400 1 967 042 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 724 084 36 175 1 760 259 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 574 894 4 333 1 579 227 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 199 438 19 475 1 218 913 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 745 179 3 033 1 748 212 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 032 655 23 199 1 055 854 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 684 033 46 973 1 731 006 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 772 596 61 421 1 834 017 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 765 899 1 733 767 632 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 419 006 9 913 428 919 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 762 672 2 600 765 272 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 261 982 20 396 282 378 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 193 374 19 500 1 212 874 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 358 437 27 815 386 252 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 891 450 1 993 893 443 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 187 29 701 318 888 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 641 734 16 033 657 767 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 264 093 20 251 284 344 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 258 068 19 123 277 191 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 294 155 867 295 022 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 105 476 3 186 108 662 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 691 524 2 080 693 604 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 132 056 18 953 151 009 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 52 549 2 500 55 049 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 121 873 867 122 740 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 747 2 500 42 247 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 575 147 3 033 578 180 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 89 866 15 091 104 957 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 483 805 1 733 485 538 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 88 454 19 817 108 271 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 528 496 2 167 530 663 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 977 3 988 114 965 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 042 2 080 458 122 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 80 509 21 555 102 064 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 297 4 333 460 630 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 70 141 28 201 98 342 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 366 811 2 916 369 727 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 57 261 8 620 65 881 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 423 937 4 451 428 388 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 77 740 14 964 92 704 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 179 761 433 180 194 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 487 1 500 21 987 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 69 450 607 70 057 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 11 399 1 500 12 899 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 20 620 1 500 22 120 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 93 612 30 526 124 138 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 21 518 2 500 24 018 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 773 958 63 256 3 837 214 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 2 230 797 -720 000 1 510 797 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 685 875 220 000 18 905 875 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 969 084 -22 000 1 947 084 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 767 2 000 13 767 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 267 542 20 000 287 542 13:5 Insatser för den ideella sektorn 131 758 50 000 181 758 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 559 683 210 000 4 769 683 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 140 000 -40 000 100 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 585 679 3 000 5 588 679 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 52 148 3 000 55 148 19 Regional utveckling 4 173 425 5 000 4 178 425 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 804 037 5 000 1 809 037 20 Allmän miljö- och naturvård 16 202 213 97 000 16 299 213 1:1 Naturvårdsverket 595 611 12 000 607 611 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 962 035 10 000 1 972 035 1:10 Klimatanpassning 78 000 40 000 118 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 399 565 5 500 1 405 065 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 265 000 -15 000 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 247 966 4 500 252 466 1:16 Klimatinvesteringar 1 935 000 -20 000 1 915 000 1:17 Klimatpremier 170 000 100 000 270 000 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 215 000 -40 000 175 000 21 Energi 4 514 129 180 000 4 694 129 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 550 000 -100 000 450 000 1:7 Energiteknik 1 462 400 260 000 1 722 400 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 120 000 20 000 140 000 22 Kommunikationer 74 090 227 2 089 200 76 179 427 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 30 803 884 15 000 30 818 884 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 105 316 603 000 28 708 316 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 262 013 18 200 280 213 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 000 478 000 628 000 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 2 000 000 1 000 000 3 000 000 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 845 014 -25 000 1 820 014 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 145 691 5 500 151 191 2:7 Digital förvaltning 73 644 -5 500 68 144 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 581 344 1 070 732 23 652 076 1:2 Insatser för skogsbruket 360 073 365 000 725 073 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 133 349 260 000 393 349 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 310 097 -389 000 4 921 097 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 732 376 808 400 4 540 776 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 143 772 26 332 2 170 104 24 Näringsliv 71 101 253 6 391 200 77 492 453 1:1 Verket för innovationssystem 255 442 15 000 270 442 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 548 255 -15 000 3 533 255 1:5 Näringslivsutveckling 977 022 -6 200 970 822 1:7 Turistfrämjande 144 613 10 000 154 613 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 780 2 400 19 180 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 10 000 279 472 1:22 Stöd vid korttidsarbete 14 360 000 3 365 000 17 721 000 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 080 000 3 000 000 6 080 000 2:3 Exportfrämjande verksamhet 339 867 10 000 349 867 Summa anslagsförändring på ändringsbudget 19 523 700 Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2021 Tusental kronor Utgifts-område Anslag Beslutat beställnings- bemyndigande Förändring av beställnings-bemyndigande Nytt beställnings-bemyndigande Tidsperiod 4 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 55 000 85 000 140 000 2022-20231 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 537 180 475 000 2 012 180 2022-2029 16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 1 729 000 1 729 000 2022 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 020 000 380 000 9 400 000 2022-2028 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 21 250 000 3 950 000 25 200 000 2022-2031 17 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 232 000 30 000 262 000 2022 17 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 000 120 000 2022-20262 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 500 000 1 500 000 2022-20243 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 2 100 000 400 000 2 500 000 2022-2023 20 1:16 Klimatinvesteringar 3 500 000 500 000 4 000 000 2022-2026 20 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 150 000 15 000 165 000 2022-2025 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 31 000 000 1 000 000 32 000 000 2022-2038 22 1:14 Trängselskatt i Göteborg 5 900 000 300 000 6 200 000 2022-2037 22 1:19 Lån till körkort 100 000 100 000 2022-20244 23 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 10 000 24 000 34 000 2022-2023 Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget 8 888 000 Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2022 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2022 till 2022-2023. 2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2022-2025 till 2022-2026. 3 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2022-2023 till 2022-2024. 4 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2022-2023 till 2022-2024. 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 93 kap. 4 §, 95 kap. 2 och 4 §§, 96 kap. 1 §, 97 kap. 1 och 15 §§, 98 kap. 1 § och 110 kap. 6 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 96 kap. 3 § ska lyda "Särskilda bidrag, umgängesbidrag och tilläggsbidrag till barnfamiljer", dels att det ska införas tre nya paragrafer, 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 §, och närmast före 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 93 kap. 4 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap. Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H). Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H). Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer lämnas dock utan ansökan. 95 kap. 2 § Bostadsbidrag lämnas i form av 1. bidrag till kostnader för bostad, 2. särskilt bidrag för hemmavarande barn, 3. särskilt bidrag för barn som bor växelvis, och 4. umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. 3. särskilt bidrag för barn som bor växelvis, 4. umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem, och 5. tilläggsbidrag till barnfamiljer. Med barn som bor växelvis avses ett barn som bor varaktigt hos båda sina föräldrar som inte bor tillsammans. 4 § Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Bostadsbidrag enligt 2 § första stycket 1-4 betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Sådant bidrag bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Bostadsbidrag enligt 2 § första stycket 5 beräknas inte på grundval av en bidragsgrundande inkomst. Sådant bidrag betalas ut löpande med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a §. 96 kap. 1 § I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§. I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2-3 a §§. Vidare finns bestämmelser om - barnfamiljer i 4-9 §§, - hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och - förmånstiden i 12-15 §§. Tilläggsbidrag till barnfamiljer 3 a § Den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 3 och 4-9 §§ har också rätt till tilläggsbidrag till barnfamiljer. Tilläggsbidrag till barnfamiljer beräknas på grundval av bidrag till kostnader för bostad, särskilt bidrag och umgängesbidrag. Om sådana bidrag sammanlagt beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år, finns det dock ingen rätt till tilläggsbidrag. 97 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - bidragsgrundande inkomst i 2-13 §§, - kostnader för bostad i 14 §, - beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 §§, - beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 a §§, - beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24-28 §§, och - undantag när bidragsbehov saknas i 29 §. 15 § Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 §. Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 a §§. Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Tilläggsbidrag till barnfamiljer 23 a § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som tilläggsbidrag till barnfamiljer med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 för samma månad. 98 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - preliminärt bostadsbidrag i 2-4 §§, - slutligt bostadsbidrag i 5-7 §§, - omprövning vid ändrade förhållanden i 8 och 9 §§, och - utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§. - omprövning vid ändrade förhållanden i 8 och 9 §§, - utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§, och - tilläggsbidrag till barnfamiljer i 12 §. Tilläggsbidrag till barnfamiljer 12 § Bestämmelserna i 2-9 §§ gäller inte i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer. 110 kap. 6 § Ansökan behöver, trots det som föreskrivs i 4 §, inte göras om följande förmåner. 1. Barnbidrag, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 §. Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i 16 kap. 12 §. 2. Sjukpenning i fall där den försäkrade på grund av sjukdomen är förhindrad eller har synnerliga svårigheter att göra en ansökan. 3. Assistansersättning när kommunen har anmält till Försäkringskassan att det kan antas att den enskilde har rätt till sådan ersättning. Om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts. Ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan finns beträffande 1. sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap. 25-27 §§, 2. allmän ålderspension i 56 kap. 4 a och 6 §§, 3. inkomstpensionstillägg i 74 a kap. 8 § andra stycket, 4. efterlevandepension och efterlevandestöd i 77 kap. 13 §, 5. efterlevandelivränta i 88 kap. 10 § första stycket, och 6. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 § första stycket 5. efterlevandelivränta i 88 kap. 10 § första stycket, 6. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 § första stycket, och 7. bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer i 93 kap. 4 § andra stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § ska utgå, dels att 93 kap. 4 §, 95 kap. 2 och 4 §§, 96 kap. 1 §, 97 kap. 1 och 15 §§, 98 kap. 1 § och 110 kap. 6 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 96 kap. 3 § ska lyda "Särskilda bidrag och umgängesbidrag". Lydelse enligt 2.1 Föreslagen lydelse 93 kap. 4 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap. Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H). Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer lämnas dock utan ansökan. Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H). 95 kap. 2 § Bostadsbidrag lämnas i form av 1. bidrag till kostnader för bostad, 2. särskilt bidrag för hemmavarande barn, 3. särskilt bidrag för barn som bor växelvis, 4. umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem, och 5. tilläggsbidrag till barnfamiljer. 3. särskilt bidrag för barn som bor växelvis, och 4. umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Med barn som bor växelvis avses ett barn som bor varaktigt hos båda sina föräldrar som inte bor tillsammans. 4 § Bostadsbidrag enligt 2 § första stycket 1-4 betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Sådant bidrag bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Bostadsbidrag enligt 2 § första stycket 5 beräknas inte på grundval av en bidragsgrundande inkomst. Sådant bidrag betalas ut löpande med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a §. Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten. 96 kap. 1 § I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2-3 a §§. I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§. Vidare finns bestämmelser om - barnfamiljer i 4-9 §§, - hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och - förmånstiden i 12-15 §§. 97 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - bidragsgrundande inkomst i 2-13 §§, - kostnader för bostad i 14 §, - beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 a §§, - beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 §§, - beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24-28 §§, och - undantag när bidragsbehov saknas i 29 §. 15 § Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 a §§. Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 §§. Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. 98 kap. 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - preliminärt bostadsbidrag i 2-4 §§, - slutligt bostadsbidrag i 5-7 §§, - omprövning vid ändrade förhållanden i 8 och 9 §§, - utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§, och - tilläggsbidrag till barnfamiljer i 12 §. - omprövning vid ändrade förhållanden i 8 och 9 §§, och - utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§. 110 kap. 6 § Ansökan behöver, trots det som föreskrivs i 4 §, inte göras om följande förmåner. 1. Barnbidrag, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 §. Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i 16 kap. 12 §. 2. Sjukpenning i fall där den försäkrade på grund av sjukdomen är förhindrad eller har synnerliga svårigheter att göra en ansökan. 3. Assistansersättning när kommunen har anmält till Försäkringskassan att det kan antas att den enskilde har rätt till sådan ersättning. Om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts. Ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan finns beträffande 1. sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap. 25-27 §§, 2. allmän ålderspension i 56 kap. 4 a och 6 §§, 3. inkomstpensionstillägg i 74 a kap. 8 § andra stycket, 4. efterlevandepension och efterlevandestöd i 77 kap. 13 §, 5. efterlevandelivränta i 88 kap. 10 § första stycket, 6. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 § första stycket, och 7. bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer i 93 kap. 4 § andra stycket. 5. efterlevandelivränta i 88 kap. 10 § första stycket, och 6. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 § första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 3 Inledning 3.1 Ändringar i statens budget Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen. Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall där ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.). I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2021. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. 3.2 Utgångspunkter för regeringens förslag Budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) innehöll förslag som innebär en expansiv finanspolitik för att så snabbt som möjligt föra Sverige ut ur lågkonjunkturen. Efter att budgetpropositionen lämnats till riksdagen ökade dock spridningen av sjukdomen covid-19 återigen. För att begränsa smittspridningen, förbereda för och genomföra vaccinationer och i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna i samhället har regeringen redan vid sex tillfällen lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget för 2021. Propositionerna har avsett stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175-181), vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213), förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182-184), förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199-205), förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229-231) samt förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166). I denna proposition lämnar regeringen förslag på ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att mildra pandemins effekter för Sverige och svensk ekonomi. Förslagen omfattar bl.a. ytterligare medel till sjukvård, testning och vaccinering, regional kollektivtrafik samt åtgärder för företag, organisationer och enskilda. Propositionen innehåller även andra förslag som är föranledda av ökade behov av medel och ändrade förutsättningar sedan riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2021. I propositionen behandlas ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:199-205). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 5. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. I propositionen behandlas även ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 punkt 2, rskr. 2018/19:168). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 5. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. 3.3 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 19,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 21,1 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,5 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 16,1 miljarder kronor hänförliga till åtgärder till följd av spridningen av covid-19 och 0,1 miljarder kronor hänförliga till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Resterande 3,3 miljarder kronor avser ytterligare oförutsedda utgiftsökningar och omständigheter som ställer krav på ändringar av budgeten. De största utgiftsökningarna avser stöd vid korttidsarbete, 3,2 miljarder kronor, tillfälligt stöd för hyreskostnader, 3,0 miljarder kronor, merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 2,0 miljarder kronor, förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,7 miljarder kronor, bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, 1,0 miljarder kronor och förstärkta resurser för kostnader för vaccininköp, 1,0 miljarder kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor till följd av förslagen i denna proposition. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år. Statens budgetsaldo och statens finansiella sparande beräknas förbättras med 100 miljoner kronor 2022, men försämras med 150 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor 2024. De ändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås uppgår sammantaget till 8,9 miljarder kronor. Den största ökningen av statens åtaganden, om 4,0 miljarder kronor, är hänförlig till forskning som bedrivs i form av fleråriga projekt och finansieras från anslag som disponeras av Vetenskapsrådet. I 2021 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna t.o.m. 2024 (prop. 2020/21:100 avsnitt 6.3 tabell 6.10). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna för den offentliga sektorns finansiella sparande (prop. 2020/21:100 avsnitt 8.1 tabell 8.5). De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2021 års ekonomiska vårproposition. 4 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av covid-19 4.1 Ärendet och dess beredning I promemorian Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av covid-19 (S2021/02767) föreslår en arbetsgrupp inom Socialdepartementet att ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget åter ska införas med anledning av den ekonomiska situation som uppstått på grund av utbrottet av det nya coronaviruset. Det tillfälliga tilläggsbidraget som föreslås har samma utformning som det tillfälliga bidrag som utbetalades under juli t.o.m. december 2020. En sammanfattning av promemorian finns i bilagan, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilagan, avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilagan, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2021/02767). 4.2 Nuvarande bestämmelser om bostadsbidrag Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95-98 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. För Försäkringskassans handläggning av ärenden gäller de allmänna handläggningsbestämmelserna i SFB och i förvaltningslagen (2017:900). Bostadsbidrag lämnas till hushåll med barn som är yngre än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Rätt till bostadsbidrag som barnfamilj gäller för den som har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet, på heltid eller växelvis ungefär halva tiden, och för den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Barnfamiljer kan dels få ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare lämnas som ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, för barn som bor växelvis eller som ett bidrag för umgängesbarn. Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Storleken på det särskilda bidraget för hemmavarande barn beräknas efter antalet barn i familjen, 1 500 kronor för ett barn, 2 000 kronor för två barn och 2 650 kronor per månad för tre eller fler barn. För rätt till bidrag till bostadskostnader är huvudregeln att man måste ha en egen bostad, dvs. äga eller inneha en hyres- eller bostadsrätt, samt vara folkbokförd på bostaden och stadigvarande bo där. Bidraget till bostadskostnaden är beroende av hushållets bidragsgrundande bostadskostnader. För barnfamiljer gäller att bidrag inte lämnas för bostadskostnader upp till 1 400 kronor per månad. Vid högre bostadskostnader kan man få bidrag med hälften av bostadskostnaden mellan 1 400 kronor upp till en övre gräns som varierar med antalet barn. För barnfamiljer finns det också vissa begränsningar för hur stor bostadsyta som får läggas till grund för bidraget. 4.2.1 Inkomstprövningen inom bostadsbidraget Bostadsbidrag beräknas utifrån hushållets uppskattade inkomster för ett helt kalenderår och betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag. Inkomsten anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret. Beräkningen av bidraget för en viss månad är med andra ord inte kopplad till inkomsten under den månaden utan till en tolftedel av den sammanlagda inkomsten under kalenderåret. Inkomstgränserna för bostadsbidraget är individuella för respektive make eller sambo. Inkomstprövningen innebär att bidraget bestäms av det enskilda hushållets inkomster och tillgångar. För en ensamsökande förälder med barn kan den bidragsgrundande inkomsten uppgå till 150 000 kronor per år utan att bidraget reduceras. För gifta och sammanboende föräldrar med barn minskas bidraget om årsinkomsten överstiger 75 000 kronor för någon av makarna eller samborna. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre än inom nu nämnda gränser, minskas bostadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Även hushållets sammanlagda förmögenhet över 100 000 kronor beaktas vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten. Den ökas med 15 procent av förmögenheter som överstiger 100 000 kronor. Det framräknade bidragsbeloppet per månad avrundas nedåt till jämna hundratal kronor. Bostadsbidrag som beräknas till lägre belopp än 1 200 kronor för ett helt år, dvs. mindre än 100 kronor per månad, betalas inte ut. En bidragsmottagare är skyldig att anmäla ändrade inkomster och ändrade förhållanden till Försäkringskassan. Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt när besked om slutlig skatt senast ska ha skickats av Skatteverket. Den som har haft lägre inkomster än vad som preliminärt uppgavs till Försäkringskassan får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som beräknade sina inkomster för lågt får betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket, plus en avgift. Tilläggsutbetalning och återbetalning kommer dock bara i fråga när skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är minst 1 200 kronor. 4.2.2 Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget juli-december 2020 Med anledning av den ekonomiska situation som barnfamiljer riskerade att hamna i till följd av pandemin våren 2020 infördes från och med den 1 juli 2020 ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Bidraget hanterades av Försäkringskassan. Under perioden 1 juli t.o.m. 31 december 2020 betalades 25 procent ut i tillägg till det månatliga preliminära bostadsbidraget. Det innebar att i snitt cirka 138 000 barnhushåll varje månad fick ett tillskott på 25 procent av sitt preliminära bostadsbidrag under andra halvåret 2020. Genomsnittsbostadsbidraget utan tillägg var 2 796 kronor i månaden, det tillfälliga tilläggsbidraget var 699 kronor vilket gav ett preliminärt snittbostadsbidrag på 3 495 kronor i månaden. 4.3 Ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget införs Regeringens förslag: Bostadsbidrag ska under en begränsad tid lämnas i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer. Tilläggsbidraget ska lämnas till barnfamiljer som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag. Tilläggsbidraget ska beräknas på grundval av de andra formerna av bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljen. Tilläggsbidraget ska lämnas utan ansökan. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Boverket och Inspektionen för socialförsäkringen tillstyrker förslaget. Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Uppsala och Domstolsverket har inga synpunkter på förslaget eller inget att invända. Kronofogdemyndigheten och Sveriges Makalösa Föräldrar ser positivt på förslaget. Landsorganisationen i Sverige (LO) tillstyrker förslaget, men anser att insatser inom ramen för bostadsbidraget inte bör vara en huvudsaklig strategi för att stötta familjer med svag ekonomi, utan att det krävs insatser inom utbildning och bättre vägar till jobb för en långsiktig förändring. Däremot instämmer LO med regeringen om att det under pandemin finns ett behov av att minska riskerna för att särskilt utsatta hushåll inte har råd att betala sina boendekostnader. LO stöder förslaget att tilläggsbidraget ska vara tidsbegränsat. Rädda Barnen välkomnar förslaget men anför att förslaget inte når de barn som lever utan en fast bostad och anser att regeringen bör ser över hur familjepolitiska insatser såsom utökade och mer träffsäkra bostadsbidrag kan bli permanenta, även efter den 31 december 2021. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser positivt på förslagen men anför att tilläggsbidraget även bör lämnas till unga som har rätt till bostadsbidrag. Skälen för regeringens förslag: Med anledning av den ekonomiska situation som har uppstått på grund av utbrottet av sjukdomen covid-19 har många hushåll fått eller riskerar att få kraftigt sänkta disponibla inkomster. De negativa ekonomiska konsekvenserna av en långdragen pandemi har drabbat stora grupper i samhället, däribland unga och barnhushåll. I en webbenkät från Kronofogdemyndigheten till ett riksrepresentativt urval medborgare ställdes frågor om ekonomi vid två tillfällen. Den första enkäten är daterad maj 2020 och den andra i januari 2021, vilket gör att det går att avläsa de effekter som pandemin har gett under den aktuella perioden. De flesta grupper i samhället har påverkats men det är extra markant bland dem som redan i maj 2020 hade en låg inkomst, samt barnhushåll och då främst bland ensamstående föräldrar. För den sistnämnda gruppen har andelen som minst någon gång under de senaste 12 månaderna befunnit sig i en situation där det inte funnits pengar till att betala alla räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen ökat från 17 procent i maj 2020 till 42 procent i januari 2021. Mot bakgrund av denna försämrade ekonomiska situation som beskrivs för barnhushåll med låga inkomster ser regeringen skäl att föreslå att ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag åter ska lämnas. Regeringen föreslår att tilläggsbidraget ska ha samma konstruktion, målgrupp och omfattning som det tillfälliga tilläggsbidrag som tidigare lämnades med anledning av pandemin. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi. Av den anledningen är bostadsbidraget en lämplig förmån att använda för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid åter förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag. Ett förstärkt bostadsbidrag kan också ge ett stöd för de hushåll med barn som inte tidigare har haft bostadsbidrag men som med anledning av utbrottet av sjukdomen covid-19 har fått en stor försämring av sina disponibla inkomster och därför ansöker om och beviljas bostadsbidrag. Förstärkningen ökar inte risken för skuldsättning inom bostadsbidragssystemet (se avsnitt 4.6.7). Även om bostadsbidraget är en inkomstprövad förmån som är fördelningsekonomiskt träffsäker, sett till vilka hushåll som är mottagare av bidraget, så är det ändå inte en förmån som når alla som kan ha behov av ett ekonomiskt stöd på grund av sänkta disponibla inkomster. För barnhushåll beror detta till stor del på de individuella inkomstgränserna som innebär att det är svårt för sammanboendehushåll att uppfylla villkoren och därmed kunna vara mottagare av bostadsbidrag. Villkoren för förmånen innebär också att hushåll utan barn där de vuxna är 29 år eller äldre inte har tillgång till bostadsbidraget. Bostadsbidraget är en komplex förmån med många olika kvalifikationskrav och villkor som påverkar både rätten till förmånen och dess storlek. Att göra förändringar som vidgar målgruppen eller omfattningen på bidraget för att göra det än mer träffsäkert bedöms inte vara möjligt att genomföra nu. Samtidigt är det angeläget att i närtid kunna ge ett extra ekonomiskt stöd till de barnhushåll som har de lägsta inkomsterna. Bostadsbidragets konstruktion innebär ett avstämningsförfarande mellan ett preliminärt bostadsbidrag som baseras på uppskattade inkomstförhållanden för det kommande året, och som senare stäms av mot hushållets taxerade inkomster och beslut om ett slutligt bostadsbidrag. Att ändra på villkor inom avstämningsförfarandet som riskerar få till följd att hushåll senare får ett stort återkrav, som kan vara svårt att kunna betala tillbaka, bedöms heller inte vara lämpligt. Mot den bakgrunden bedöms det i stället vara mer lämpligt att inom bostadsbidraget införa ett tidsbegränsat tilläggsbidrag för barnfamiljer som har låga inkomster. Tilläggsbidraget föreslås lämnas som ett separat bidrag utanför beräkningen av det ordinära bostadsbidraget. Det innebär att tilläggsbidraget inte ska beräknas efter en bidragsgrundande inkomst utan i stället ska betalas ut löpande med ett belopp som bestäms av en beräkningsfaktor kopplad till storleken på det ordinarie framräknade preliminära bostadsbidraget. Förslaget innebär att någon ansökan för att få tilläggsbidraget därmed inte behövs. Tilläggsbidraget föreslås lämnas till den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 96 kap. 3 och 4-9 §§ SFB. Av nämnda bestämmelser framgår att bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag till en försäkrad som - har vårdnaden om ett barn och varaktigt bor tillsammans med barnet (4 § första stycket), - har ett barn som inte varaktigt bor hemma på grund av vård eller undervisning, men som vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier (4 § andra stycket), - har vårdnaden om ett barn som bor växelvis hos den försäkrade (5 a §), - har vårdnad om eller umgänge med ett barn och tidvis bor med barnet (6 §), - har tagit emot barn för vård i familjehem efter en myndighets beslut, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader (7 §), - är förälder till ett barn under 18 år men barnet bor i ett familjehem, stödboende eller i ett hem för vård eller boende, om det finns särskilda skäl för att lämna bidrag (8 och 9 §§). Av 96 kap. 5 § SFB framgår att den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§, om barnets föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Enligt 95 kap. 5 § 2 avses med barn den som är under 18 år och den som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Bestämmelserna om inkomstgränser i 97 kap. 15 § SFB ska inte tillämpas på tilläggsbidraget eftersom det inte ska inkomstprövas på det sätt som föreskrivs i den paragrafen. Bidragets storlek ska i stället bestämmas genom en beräkningsfaktor i förhållande till det preliminära bostadsbidraget (se avsnitt 4.4). SKR anser att tilläggsbidraget även bör lämnas till unga som har rätt till bostadsbidrag. Ungdomshushållen inom bostadsbidraget består dock i stor utsträckning av studenter. Det är en grupp som redan har fått lättnader till följd av det nya coronaviruset. Dels har fribeloppet i studiemedlen tagits bort fram till den 30 juni 2021, dels får de studerande behålla studiemedlen även om det saknas möjligheter att bedriva studier, t.ex. om skolan är stängd eller de studerande inte kan ta de poäng de fått studiemedel för. Regeringen ser därmed inte ett behov av att tilläggsbidraget även bör lämnas till ungdomshushållen inom bostadsbidraget. Rädda Barnen har anfört att förslaget inte når de barn som lever utan en fast bostad och anser att regeringen bör ser över hur familjepolitiska insatser såsom utökade och mer träffsäkra bostadsbidrag kan bli permanenta, även efter den 31 december 2021. Dessa frågor behandlas i utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som har i uppdrag att se över dels hur bostadsbidraget kan göras mer träffsäkert och minska skuldsättningen, dels hur bostadsbidragets konstruktion kan moderniseras (dir. 2018:97). 4.4 Ersättningens storlek och avstämning Regeringens förslag: Tilläggsbidraget till barnfamiljer ska lämnas månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas för samma månad. Tilläggsbidraget ska inte ingå i den slutliga avstämningen av bostadsbidraget som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sveriges Makalösa Föräldrar framför att de barnfamiljer som är mest ekonomiskt utsatta är de som har försörjningsstöd. De uppmärksammar att ett höjt bostadsbidrag för dessa familjer resulterar i ett sänkt försörjningsstöd från kommunen. Sveriges Makalösa Föräldrar anser därför att tilläggsbidraget bör undantas när försörjningsstödet räknas fram. Övriga remissinstanser har inte särskilt uttalat sig om förslaget. Skälen för regeringens förslag: Storleken på tilläggsbidraget till barnfamiljer beror på storleken av det preliminära bostadsbidraget och ska inte påverkas av det slutliga bostadsbidrag som bestäms enligt 98 kap. 5-7 §§ SFB. Tilläggsbidraget är avsett att vara ett tillfälligt tillskott för ekonomiskt utsatta hushåll i en extraordinär situation. Det är därför inte rimligt att låta tilläggsbidraget ingå i avstämningsförfarandet inom bostadsbidraget och därmed riskera att dessa hushåll får ett återkrav för ett tilläggsbidrag som hushållen inte har ansökt om. Det är inte ekonomiskt försvarbart att göra omfattande it-förändringar för ett stöd som ska lämnas under en begränsad tid. För att uppnå det syfte som tilläggsbidraget har är det lämpligt att berörda hushåll inte ska behöva avstå från att ansöka om det ordinarie bostadsbidraget på grund av oro över vilka konsekvenser det skulle kunna få för framtida avstämningar. Som framgår ovan beräknas tilläggsbidraget på grundval av det preliminära bostadsbidraget. Enligt förslaget ska tilläggsbidrag inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer därför inte att omfattas av den slutliga avstämning som görs enligt 98 kap. 5-7 §§ SFB efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret (se den föreslagna 98 kap. 12 § SFB). Att det slutliga bostadsbidraget blir lägre än det preliminära bostadsbidraget innebär således inte att den försäkrade blir återbetalningsskyldig för någon del av tilläggsbidraget. Om avstämningen dock ger vid handen att den försäkrade över huvud taget inte skulle ha haft rätt till bostadsbidrag, innebär det att även tilläggsbidraget har lämnats felaktigt. Av 108 kap. 9 § andra stycket SFB följer att Försäkringskassan då ska besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget. Detta inkluderar då även tilläggsbidraget. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning (108 kap. 11 §). Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska det särskilt beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen. Om den eller de som tagit emot bostadsbidrag medvetet eller av oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges. För att rätten till eftergift ska kunna prövas ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts. Om någon anmälan inte har gjorts, kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts (108 kap. 14 §). Tilläggsbidrag till barnfamiljer ska inte omfattas av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Det föreslås därför att bestämmelserna i 98 kap. 2-9 §§ SFB inte ska gälla i fråga om tilläggsbidraget. Bestämmelserna om preliminärt bostadsbidrag, slutligt bostadsbidrag och omprövning av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag vid ändrade förhållanden ska således inte tillämpas i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer. Sveriges Makalösa Föräldrar anser att tilläggsbidraget bör undantas när försörjningsstödet räknas fram. Regeringen anser att frågan om storlek och beräkning av försörjningsstöd är en större fråga och konstaterar samtidigt att det i aktuellt lagstiftningsärende saknas beredningsunderlag för att göra en sådan ändring som Sveriges Makalösa Föräldrar föreslår. 4.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer ska träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla t.o.m. december 2021. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för bostadsbidrag som avser tid före den 1 juli 2021. Lagändringarna som innebär att nuvarande bestämmelser om bostadsbidrag återinförs ska träda i kraft den 1 januari 2022. Bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer ska fortfarande gälla i fråga om bostadsbidrag som avser tid före den 1 januari 2022. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sveriges Makalösa Föräldrar anför att ett ikraftträdande från den 1 juli blir för sent och att det är bättre att ge bidraget retroaktivt från den 1 januari. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att det är ett problem att framförhållningen i beslutsprocessen om stödet har varit för svag. Tillägget utbetalades mellan juli och december 2020. Efter årsskiftet har tillägget inte varit tillgängligt. Det nya beslutet innebär ett uppehåll i stödet på sex månader. De ekonomiska förutsättningarna för barnhushåll med svag ekonomi har dock inte förbättrats sedan januari 2021. LO anser att det är viktigt att förutsägbarheten i de statliga ekonomiska stöden under pandemin förbättras. Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2021. Tilläggsbidraget till barnfamiljer är ett stöd av extraordinär karaktär och bör därför lämnas under en begränsad tidsperiod. Enligt den bedömning som görs bör stödet lämnas under andra halvåret 2021. De föreslagna bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer bör således gälla t.o.m. december 2021. De bestämmelser om bostadsbidrag som gällde omedelbart före den 1 juli 2021 bör åter träda i kraft den 1 januari 2022. Ett ikraftträdande före den 1 juli 2021 som Sveriges Makalösa Föräldrar anfört bedöms inte möjligt att hinna med. Regeringen instämmer inte med det som Sveriges Makalösa Föräldrar har anfört om att effekten av tilläggsbidraget blir bättre om det i stället ges retroaktivt från den 1 januari. Regeringen anser att tilläggsbidraget ger en bättre träffsäkerhet om stödet kopplas till ett pågående bostadsbidrag på så sätt som har föreslagits. Regeringen instämmer med LO att det bör finnas en förutsägbarhet i de statliga ekonomiska stöden, men under den osäkra situationen som följt av pandemin har det av olika skäl varit svårt. Regeringens ursprungliga bedömning av behovet av det tillfälliga tilläggsbidraget var att det skulle finnas ett behov av stödet under perioden juli t.o.m. december 2020. Även om arbetet med vaccinering pågår är spridningen av covid-19 i samhället på en fortsatt hög nivå. Med den fortsatt pågående pandemin görs därför bedömningen att det finns behov av förstärkningar för barnhushåll inom bostadsbidraget. Av övergångsbestämmelserna till de lagändringar som nu föreslås bör det framgå att äldre bestämmelser om bostadsbidrag fortfarande ska gälla för bidrag som avser tid före ikraftträdandet. Bestämmelserna om tilläggsbidrag ska dock gälla även efter den 1 januari 2022 när det gäller bostadsbidrag som avser perioden juli-december 2021. 4.6 Konsekvenser 4.6.1 Barnfamiljer med bostadsbidrag Enligt statistik från Försäkringskassan var det knappt 165 000 hushåll som tog emot bostadsbidrag i december 2020. Av dessa var den dominerande delen, 138 000 hushåll, barnhushåll vilket motsvarar ca 84 procent. Den övervägande delen av barnhushållen utgörs av hushåll med hemmavarande barn, 115 000 och 57 procent av barnhushållen består av ensamstående kvinnor. De barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag har som grupp en annan försörjningsprofil än övriga barnfamiljer. För 83 procent av hushåll som inte tar emot bostadsbidrag är löneinkomster den huvudsakliga försörjningen. Motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag är 53 procent. För barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag är det 26 procent av de ensamstående som även får ekonomiskt bistånd, och för sammanboende mottagare är siffran 42 procent. Två tredjedelar av barnhushållen som tar emot bostadsbidrag är ensamstående. Att den övervägande andelen barnhushåll är ensamförälderhushåll beror inte enbart på att ensamstående ofta har låg ekonomisk standard - även om det är vanligare i den gruppen - utan även på att de individuella inkomstgränserna inom bostadsbidraget för makar eller sambor är bestämda till en nivå som motsvarar hälften av inkomstgränsen för en ensamstående förälder (se avsnitt 4.2). Tabell 4.1 Antal och andel hushåll med bostadsbidrag i december 2020 Hushållstyp Antal hushåll Andel Hemmavarande barn 115 180 83 % Växelvist boende barn 18 470 13 % Umgängesbarn 4 780 3 % Sammanboende sökande 44 050 32 % Ensamstående sökande 94 380 68 % Källa: Försäkringskassan Den genomsnittliga bidragsgrundande inkomsten i december 2020 för samtliga barnhushåll var 180 700 kronor. När det gäller skillnaden mellan sammanboendes och ensamståendes hushållsinkomster är det viktigt att ha i minne att inkomsten per individ är lägre i sammanboende hushåll. Den skillnaden kvarstår även efter att bostadsbidrag har lämnats. Tabell 4.2 Bidragsgrundande inkomst och bidragsbelopp per hushållstyp inom bostadsbidraget i december 2020 Kronor Hushållstyp Månadsinkomst Bostadsbidrag Samtliga barnhushåll 15 057 2 583 Hemmavarande barn 14 833 2 659 Växelvist boende barn 17 417 2 028 Umgängesbarn 11 333 2 016 Sammanboende hushåll 17 077 2 481 Ensamboende hushåll 14 026 2 630 Källa: Försäkringskassan Som framgår ovan av de gällande bestämmelserna för bostadsbidrag påverkar såväl inkomster, boendekostnader som storleken på hushållet hur mycket som lämnas i preliminärt bostadsbidrag. I tabellen ovan visas månadsinkomst och bostadsbidrag per månad för de olika hushållstyperna. Den genomsnittliga bostadskostnaden för barnhushåll med bostadsbidrag var 6 839 kronor i månaden i december 2020. 4.6.2 Konsekvenser för statens budget Den lagändring som tillfälligt införs innebär att Försäkringskassan ska lämna ett tilläggsbidrag till de barnhushåll som har beviljats bostadsbidrag under perioden juli t.o.m. december 2021. Tilläggsbidraget ska för varje månad beräknas med en omräkningsfaktor på 25 procent, dvs. en andel av 0,25 av det beräknade och utbetalade ordinarie preliminära bostadsbidraget. Hushållen som nås beskrivs närmare ovan. Kostnaden har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT till att bli 560 miljoner kronor för anslaget bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer att ingå i samma anslagspost som det ordinarie bostadsbidraget. 4.6.3 Konsekvenser för Försäkringskassan De ändringar som föreslås bedöms innebära vissa administrativa och ekonomiska konsekvenser för Försäkringskassan. Försäkringskassan ska beräkna och betala ut tilläggsbidraget i ett stort antal ärenden. Detta medför behov av att informera om tilläggsbidraget och ökade portokostnader för utskick av beslut. Avseende myndighetens it-system fordras inga nya åtgärder eftersom tidigare utvecklade kanaler kan återanvändas. Vissa tester av systemen kommer dock att vara nödvändiga för att säkra funktionaliteten. Då det inte krävs en ansökan för att få tilläggsbidraget bedöms inte Försäkringskassan få ökad handläggning med anledning av förslaget i sig. Däremot kan den fortsatt ekonomiskt ansträngda situationen i samhället på grund av utbrottet av covid-19 leda till ett ökat inflöde i bostadsbidraget, även utan införande av tilläggsbidraget. Sammantaget bedöms Försäkringskassans ökade administrationskostnader med anledning av tilläggsbidraget som mycket begränsade och bedöms kunna hanteras inom myndighetens förvaltningsanslag. 4.6.4 Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna Beslut om tilläggsbidrag inom bostadsbidraget kan i försumbar omfattning antas komma att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslut om tilläggsbidrag är gynnande. De hushåll med bostadsbidrag som inte kan få tilläggsbidrag (hushåll utan barn) får inget beslut om det och det finns därmed inget beslut att överklaga. Det kan inte uteslutas att hushåll utan barn i något fall ansöker om tilläggsbidrag eller att Försäkringskassans beräkning av tilläggsbidraget till barnfamiljer överklagas i enstaka fall. Förslaget borde således komma att medföra mycket få tillkommande mål hos domstolarna. Förslaget bedöms därmed inte ge upphov till kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna. 4.6.5 Konsekvenser för jämställdheten Förslaget som sådant förväntas endast påverka jämställdheten i viss utsträckning. Förändringen gäller under en begränsad period. Det är fler kvinnor än män som är mottagare av bostadsbidrag i dag och därmed kommer även tilläggsbidraget i större utsträckning nå hushåll med kvinnor med försörjningsansvar än män. Förslaget innebär därför att kvinnor med försörjningsansvar får en något bättre ekonomisk situation. 4.6.6 Konsekvenser för barn FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska beaktas. Barnkonventionen anger att barnet ska ses som en individ med egna rättigheter. Barnkonventionen har fyra grundprinciper: alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad eller diskriminering (artikel 2), vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artikel 3), varje barn har rätt till liv och staten ska säkerställa barnets överlevnad och utveckling (artikel 6), barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12). En bedömning av eventuella konsekvenser av en åtgärd bör bedömas utifrån dessa grundprinciper, samt utifrån andra relevanta artiklar i barnkonventionen. Förslaget om tilläggsbidrag innebär att vissa föräldrar får en förbättrad ekonomisk situation, vilket också bör innebära en förbättring för berörda barn, bl.a. i förhållande till barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. 4.6.7 Konsekvenser för enskilda Förslaget om ett tilläggsbidrag för barnhushåll som tar emot bostadsbidrag ger såväl positiva som neutrala konsekvenser för olika typer av hushåll med bostadsbidrag. Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag kommer att få ett tilläggsbidrag och därmed ett högre totalt bidrag med förslaget. Undantagna är de hushåll med ekonomiskt bistånd där den ekonomiska situationen kommer att bli oförändrad eftersom det ekonomiska biståndet minskas i samma utsträckning som tilläggsbidraget ökar bostadsbidraget. För 2020 var det genomsnittliga bostadsbidraget per månad, exklusive det tillfälliga tilläggsbidraget, 2 796 kronor. Under det halvår med tillfälligt tilläggsbidrag var det genomsnittliga bostadsbidraget för barnhushåll istället 699 kronor högre, dvs. 3 495 kronor per månad. I Försäkringskassans prognos för 2021 är det genomsnittliga bostadsbidraget för barnfamiljer 2 872 kronor i månaden, vilket innebär att tilläggsbidraget i genomsnitt kommer att vara 718 kronor per månad för berörda hushåll. Det sammanlagda utbetalade bostadsbidraget kommer i genomsnitt uppgå till knappt 3 600 kronor under den period för vilken tilläggsbidraget nu föreslås lämnas. Tilläggsbidraget är avsett att möta behov för de hushåll som står utan inkomst eller som riskerar få en kraftigt försämrad inkomst med anledning av den ekonomiska kris som drabbat dem till följd av pandemin. Nedan visas typfall för två hushåll under 2021 och hur de påverkas av tilläggsbidraget. Tabell 4.3 Effekt av tilläggsbidraget för olika typfallshushåll Kronor per månad Antal barn Boendekostnad Bostadsbidrag idag Bostadsbidrag inkl. tillägg Tilläggsbidrag/höjd disponibel inkomst* Ensamstående med inkomst på 25 500 kr 1 5 550 800 1 000 200 2 6 800 1 600 2 000 400 3 7 700 2 600 3 250 650 Hushåll med 0 kr i inkomst med ekonomiskt bistånd 1 5 500 3 400 4 250 850/0 2 6 800 4 200 5 250 1 050/0 3 7 700 5 200 6 500 1 300/0 * Tilläggsbidraget för ett hushåll utan inkomst fastställs enligt tabell ovan, men för denna grupp med ekonomiskt bistånd blir det inte någon skillnad i disponibel inkomst. För det andra typfallen är tilläggsbidraget samma som ökningen av den disponibla inkomsten. Försäkringskassan anför att för de fall ett preliminärt bostadsbidrag lämnas felaktigt så kommer dock det felaktigt utbetalade beloppet att bli större eftersom både det preliminära bostadsbidraget och tilläggsbidraget då ska återkrävas enligt 108 kap. 9 § SFB. Därmed innebär förslaget i vissa fall en risk för ökad skuldsättning. Kronofogdemyndigheten delar den synpunkten och framför att om avstämningen av det preliminära bostadsbidraget visar att den som mottagit bostadsbidrag inte haft rätt till bostadsbidrag, innebär det att även tilläggsbidraget har lämnats felaktigt. Försäkringskassan ska då besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget, inklusive tilläggsbidraget. Detta kan medföra att återkravsbeloppen blir högre, att fler personer blir restförda och att restföringsbeloppen blir högre. Regeringen instämmer i Försäkringskassans och Kronofogdemyndighetens bedömning om en viss ökad risk för att återkravets storlek kan öka med anledning av förslaget. Regeringen vill dock uppmärksamma att förslaget om tilläggsbidrag innebär att om avstämningen ger vid handen att den försäkrade över huvud taget inte skulle ha haft rätt till bostadsbidrag, innebär det att även tilläggsbidraget har lämnats felaktigt. Av 108 kap. 9 § andra stycket SFB följer att Försäkringskassan då ska besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget, vilket även inkluderar tilläggsbidraget. Regeringen bedömer att en sådan situation endast uppstår i ett fåtal ärenden. Regeringen anser därför att risken för skuldsättning inte ökar i sig med förslaget eftersom tilläggsbidraget inte ska vara en del av den slutliga avstämningen. Försäkringskassan anför vidare att utformningen av tilläggsbidraget i sig inte medför någon ökad risk för felaktiga utbetalningar. Sveriges Makalösa Föräldrar anser att tilläggsbidraget bör undantas när försörjningsstödet räknas fram. De uppskattar att hälften av de bidrag som betalades ut förra året hamnade hos kommunerna i stället för att gå till utsatta barnfamiljer. Regeringen instämmer med Sveriges Makalösa Föräldrar att för de hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd ger förslaget inte någon påverkan på hushållets disponibla inkomst. Som framgår ovan är det ca 26 procent av de ensamstående barnhushållen och 42 procent av de sammanboende barnhushållen som tar emot bostadsbidrag som även tar emot ekonomiskt bistånd (se avsnitt 4.6.1). Regeringen beräknar att kommunernas utgifter för ekonomiskt bistånd kommer minska med 132 miljoner (se avsnitt 4.6.8). 4.6.8 Konsekvenser för kommunerna Förslaget om tilläggsbidrag till barnhushåll med bostadsbidrag beräknas uppgå till 560 miljoner kronor. För hushåll som samtidigt får ekonomiskt bistånd från sin kommun kommer ett höjt bostadsbidrag leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad. Detta medför att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att vara 132 miljoner kronor lägre under 2021. I övrigt förväntas inte förslaget innebära några konsekvenser för kommunernas handläggning av ekonomiskt bistånd eftersom uppgift om att bostadsbidrag har lämnats redan finns tillgänglig via en digital tjänst, SSBTEK (sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd), och där kommer tilläggsbidraget att ingå i posten för bostadsbidrag. 4.7 Författningskommentar 4.7.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 93 kap. 4 § Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om socialförsäkringsförmåner i form av bidrag till kostnader för bostad (jfr 1 §). Av ett tillägg i andra stycket framgår att bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer lämnas utan ansökan. Det innebär att Försäkringskassan självmant ska besluta om, beräkna och betala ut tilläggsbidraget i samband med den månadsvisa preliminära utbetalningen av bostadsbidrag (jfr 95 kap. 4 § andra stycket och 97 kap. 23 a §). Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 95 kap. 2 § Paragrafen reglerar i vilka former bostadsbidrag lämnas. Av en ny femte punkt i första stycket framgår att bostadsbidrag även lämnas i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 4 § Paragrafen reglerar grundläggande principer för bostadsbidrag. Av första stycket framgår att bostadsbidrag betalas ut löpande under kalenderåret som ett preliminärt bidrag. Det preliminära bidraget baseras på en uppskattad inkomst. När den försäkrades bidragsgrundande inkomst har fastställts slutligt för det aktuella kalenderåret bestäms även bidraget slutligt. I första stycket görs en följdändring med anledning av det nya andra stycket. Av ändringen framgår att det endast är bostadsbidrag enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 som beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst. Av andra stycket följer att regleringen i första stycket inte gäller i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer enligt 95 kap. 2 § första stycket 5. Enligt andra stycket beräknas sådant bidrag inte på grundval av en bidragsgrundande inkomst utan betalas ut löpande med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a § (se kommentaren till den paragrafen). Tilläggsbidrag till barnfamiljer är en förmån som beräknas utifrån storleken på de andra formerna av bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljer. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 96 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 96 kap. Bestämmelsen kompletteras i första stycket med en hänvisning till den nya 3 a §. 3 a § Paragrafen är ny. Bestämmelsen reglerar vem som har rätt till bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer samt hur ett sådant bidrag beräknas. Av bestämmelsens första stycke framgår att den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 3 och 4-9 §§ också har rätt till tilläggsbidrag till barnfamiljer. Av 3 och 4-9 §§ följer att bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag till en försäkrad som - har vårdnaden om ett barn och varaktigt bor tillsammans med barnet (4 § första stycket), - har ett barn som inte varaktigt bor hemma på grund av vård eller undervisning, men som vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier (4 § andra stycket), - har vårdnaden om ett barn som bor växelvis hos den försäkrade (5 a §), - har vårdnad om eller umgänge med ett barn och tidvis bor med barnet (6 §), - har tagit emot barn för vård i familjehem efter en myndighets beslut, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader (7 §), - är förälder till ett barn under 18 år men barnet bor i ett familjehem, stödboende eller i ett hem för vård eller boende, om det finns särskilda skäl för att lämna bidrag (8 och 9 §§). Av 5 § framgår att den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§, om barnets föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Enligt 95 kap. 5 § 2 avses med barn den som är under 18 år och den som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Av andra stycket framgår att tilläggsbidrag till barnfamiljer beräknas på grundval av bidrag till kostnader för bostad, särskilt bidrag och umgängesbidrag (dvs. övriga former av bostadsbidrag enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4). Om sådana bidrag sammanlagt beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år finns det dock ingen rätt till tilläggsbidrag. Beloppsgränsen hänger samman med bestämmelsen i 97 kap. 16 § som anger att bostadsbidrag som beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år inte betalas ut. Det innebär att ett preliminärt bidrag måste uppgå till minst 100 kronor per månad för att bidraget ska betalas ut. Av andra stycket följer att ett bostadsbidrag som är för litet för att betalas ut inte kan ligga till grund för tilläggsbidrag till barnfamiljer. Vilket belopp tilläggsbidraget ska lämnas med regleras i den nya 97 kap. 23 a §, se kommentaren till den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 97 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 97 kap. Tredje strecksatsen kompletteras med en hänvisning till den nya 23 a §. 15 § Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer. Första stycket kompletteras med en hänvisning till den nya 23 a §. I andra stycket finns en reglering om bostadsbidrag som beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst. Av ett tillägg i stycket i form av en hänvisning till 95 kap. 2 § första stycket 1-4 följer att regleringen inte ska tillämpas på tilläggsbidrag till barnfamiljer enligt 95 kap. 2 § första stycket 5 (jfr 95 kap. 4 §). Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 23 a § Paragrafen är ny och reglerar med vilket belopp tilläggsbidrag till barnfamiljer ska lämnas. Enligt paragrafen lämnas tilläggsbidrag till barnfamiljer månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1-4 för samma månad. Storleken på tilläggsbidraget till barnfamiljer beror på storleken av det preliminära bostadsbidraget och påverkas inte av det slutliga bostadsbidrag som bestäms enligt 98 kap. 5-7 §§ (jfr 98 kap. 12 §). Av den nya 98 kap. 12 § följer att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag och inte omfattas av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Att det slutliga bostadsbidraget blir lägre än det preliminära bostadsbidraget innebär således inte att den försäkrade blir återbetalningsskyldig för någon del av tilläggsbidraget. Omvänt gäller att ett högre slutligt bostadsbidrag inte ger rätt till ett högre tilläggsbidrag. Om emellertid avstämningen enligt 98 kap. 5-7 §§ visar att den försäkrade över huvud taget inte har haft rätt till bostadsbidrag, har även tilläggsbidraget lämnats felaktigt (jfr 96 kap. 3 a § som reglerar rätten till tilläggsbidrag). Av 108 kap. 9 § andra stycket följer att Försäkringskassan då ska besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget (inklusive tilläggsbidraget). Bestämmelsen om återkrav i 108 kap. 9 § gäller alltid när bostadsbidrag har lämnats felaktigt. Ett preliminärt bostadsbidrag som har lämnats felaktigt kan därför bli föremål för återkrav i dess helhet enligt bestämmelsen utan något samband med den slutliga avstämningen enligt 98 kap. 5-7 §§. Även i sådana fall ska Försäkringskassan således besluta om återbetalning av det felaktigt lämnade tilläggsbidraget. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning (108 kap. 11 §). Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska det särskilt beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen (108 kap. 12 §). Om den eller de försäkrade medvetet eller av oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges (108 kap. 13 §). För att rätten till eftergift ska kunna prövas ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts. Om någon anmälan inte har gjorts kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts (108 kap. 14 §). Vem som har rätt att få tilläggsbidrag till barnfamiljer regleras i den nya 96 kap. 3 a §, se kommentaren till den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. 98 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 98 kap. Bestämmelsen kompletteras med en femte strecksats som innehåller en hänvisning till den nya 12 §. 12 § Paragrafen är ny och anger att bestämmelserna i 2-9 §§ inte gäller i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer. Sådant bidrag lämnas inte i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag och omfattas därför inte av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Bestämmelserna om preliminärt bostadsbidrag (2-4 §§), slutligt bostadsbidrag (5-7 §§) och omprövning av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag vid ändrade förhållanden (8 och 9 §§) ska således inte tillämpas i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer. Av 2 § framgår att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad inkomst som så nära som möjligt ska motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas. Enligt 8 § ska det preliminära bidraget omprövas om det har inträffat något som påverkar storleken av bidraget. Om omprövningen leder till att storleken på det preliminära bidraget ändras vid nästa månadsutbetalning, följer av 97 kap. 23 a § att även storleken på tilläggsbidraget ändras. Bestämmelsen i 12 § hindrar inte detta. Se vidare kommentaren till 97 kap. 23 a §. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. 110 kap. 6 § Paragrafen reglerar fall där den försäkrade inte behöver ansöka om en förmån. I tredje stycket finns det hänvisningar till ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan. Av en ny sjunde punkt framgår att en sådan bestämmelse finns i 93 kap. 4 § andra stycket vad gäller bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt första punkten träder lagändringen i kraft den 1 juli 2021. Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 4.7.2 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 93 kap. 4 § Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om socialförsäkringsförmåner i form av bidrag till kostnader för bostad (jfr 1 §). Andra meningen i andra stycket tas bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 4 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 95 kap. 2 § Paragrafen reglerar i vilka former bostadsbidrag lämnas. Femte punkten i första stycket tas bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 2 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 4 § Paragrafen reglerar grundläggande principer för bostadsbidrag. I första stycket tas en hänvisning bort. Vidare ändras uttrycket "sådant bidrag" till "bostadsbidraget". Även andra stycket tas bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringarna hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringarna innebär att paragrafen är likalydande med 4 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 96 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 96 kap. Som en konsekvens av att 3 a § upphävs tas hänvisningen till den paragrafen i första stycket bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 1 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 97 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 97 kap. Som en konsekvens av att 23 a § upphävs utgår hänvisningen till den paragrafen i tredje strecksatsen (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 1 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 15 § Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer. Som en konsekvens av att 23 a § upphävs utgår hänvisningen till den paragrafen i första stycket (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Även i andra stycket tas en hänvisning bort. Båda ändringarna hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringarna innebär att paragrafen är likalydande med 15 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 98 kap. 1 § Paragrafen upplyser om innehållet i 98 kap. Som en konsekvens av att 12 § upphävs tas femte strecksatsen bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 1 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 110 kap. 6 § Paragrafen reglerar fall där den försäkrade inte behöver ansöka om en förmån. I tredje stycket tas sjunde punkten bort (jfr lagförslaget i avsnitt 2.1). Ändringen hänger samman med att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte längre ska kunna lämnas. Ändringen innebär att paragrafen är likalydande med 6 § i lydelsen före den 1 juli 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt första punkten träder lagändringen i kraft den 1 januari 2022. Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. 5 Ändringar avseende statens utgifter I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2021. Samlade förslag till ändrade ramar och anslag samt beställningsbemyndiganden finns i avsnitt 1, tabell 1.1 och 1.2. 5.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 3:1 Sametinget I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 59 351 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Sametinget ökas med 2 500 000 kronor. Skälen för regeringen förslag: Anslaget används bl.a. för Sametingets förvaltningsutgifter. Till följd av en ökad ärendehantering, tillkommande uppdrag och ett ökat behov av samverkan med andra myndigheter för Sametinget behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 kronor. 4:1 Regeringskansliet m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 176 461 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget med 2 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5:1 Länsstyrelserna m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 897 089 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med 1 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 227 000 000 kronor (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 219 600 000 kronor (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199). Vidare har regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset föreslagit att anslaget ökas med ytterligare 105 200 000 kronor (prop. 2020/21:166). Till följd av en ökad ärendehantering, tillkommande uppdrag och ett ökat behov av samverkan med andra myndigheter för länsstyrelserna, särskilt i de nordliga länen, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor. Anslaget används bl.a. för länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Delar av dessa medel bör, för att kunna användas för bidrag till kommunernas arbete mot prostitution och människohandel, flyttas till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Anslaget bör därför minskas med 3 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget minskas med 1 500 000 kronor. 6:1 Allmänna val och demokrati I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 107 340 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 15 000 000 kronor. Skälen för regeringen förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin, åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå samt för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Kostnaderna för valadministrationens nya it-system förväntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Det nya it-systemet ska kunna användas vid de allmänna valen 2022. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. 6:2 Justitiekanslern I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 53 243 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Justitiekanslern ökas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Justitiekanslern har fått i uppdrag att bevaka statens rätt med anledning av en underrättelse om tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina (I2021/00036 [delvis]). Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp. 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 111 740 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Integritetsskyddsmyndigheten har på grund av EU-domstolens dom Schrems II C-311/18 fått utökade krav på att utreda klagomål från enskilda om hur deras personuppgifter behandlas. För att stärka myndighetens förmåga att möta dessa ökade krav och bedriva en ändamålsenlig och rättssäker tillsyn för att värna medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter i digitala miljöer samt att hantera det ökade antalet ansökningar om kameratillstånd, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 8:1 Mediestöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 932 119 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 100 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd. Tryckta nyhetstidningar distribueras i dag huvudsakligen genom samdistribution eller postdistribution. I många delar av landet är postdistributionen en förutsättning för att läsare ska få sin tidning. Detta gäller särskilt glesbygd och utanför tätbebyggda områden. Postnord AB har redan infört varannandagsutdelning i vissa områden och planerar ett successivt genomförande i hela landet under 2021 och 2022, vilket begränsar möjligheten att nå ut med tryckta nyhetstidningar. Vidare har utgifterna för det rättighetsbaserade driftsstödet för medier ökat mer än beräknat. För att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandagsutdelning, och hantera de ökade utgifterna för det rättighetsbaserade driftsstödet, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor. 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:2 Kammarkollegiet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 72 578 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 fördes ett nytt anslag 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner upp på statens budget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner för att hjälpa vissa kommuner och regioner att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 25, bet. 2020/21:FiU3, rskr. 2020/21:151). Regeringen avser att inrätta en tillfällig kommundelegation 2021-2024 för att fördela dessa medel. Delegationen bör inrättas som ett beslutande organ inom Kammarkollegiet. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp. 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 110 116 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 23 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19. Enligt EIB:s prognos förväntas kostnaderna för infrianden av garantier öka under 2021, vilket för Sveriges del kommer att innebära en ökad kostnad jämfört med vad som tidigare har beräknats. För att säkerställa att Sverige kan betala sin andel av de förväntade infriandena behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 23 000 000 kronor. 1:15 Statens servicecenter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 760 705 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Statens servicecenter minskas med 3 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med 3 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1:2 Tullverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 279 964 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Tullverket ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna stärkas. Tullverket spelar en viktig roll i rättskedjan, och för att stärka myndighetens operativa verksamhet med nödvändig teknisk utrustning behöver medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. 5.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:3 Åklagarmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 718 907 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 90 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna i rättskedjan stärkas. Antalet ärenden hos Åklagarmyndigheten har ökat, särskilt de ärenden som avser grova och svårutredda brott. För att myndigheten fortsatt ska kunna vara en del av en effektiv rättskedja behöver antalet åklagare öka. Anslaget bör därför ökas med 90 000 000 kronor. 1:4 Ekobrottsmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 744 509 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 30 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna i rättskedjan stärkas. För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna hantera såväl ett ökat antal som fler särskilt resurskrävande ärenden bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor. 1:5 Sveriges Domstolar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 420 878 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för de allmänna domstolarnas och de allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet. För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna i rättskedjan stärkas. Antalet inkomna mål till domstolarna fortsätter att öka. För att säkerställa att domstolarna har förutsättningar att hantera målen med bibehållen kvalitet och effektivitet samt uppnå regeringens verksamhetsmål bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. 1:6 Kriminalvården I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 448 290 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 56 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna i rättskedjan stärkas. Beläggningssituationen i häkten och anstalter är fortsatt ansträngd. Kriminalvården bör ges bättre förutsättningar att upprätthålla kvalitet, effektivitet och tillräckligt god säkerhet inom verksamheten. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Kriminalvården har på uppdrag av regeringen bedrivit försöksverksamhet med en modell för tidig och samordnad planering av insatser, s.k. inslussning. Mot bakgrund av erfarenheterna från Kriminalvårdens försöksverksamhet och Brottsförebyggande rådets utvärdering av denna ser regeringen behov av att Kriminalvården fortsätter att utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för ett sådant utvecklingsarbete bör också särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Vidare ska minst ett av de av Polismyndigheten utpekade särskilt utsatta områdena ingå. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 56 000 000 kronor. 1:7 Brottsförebyggande rådet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 171 919 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet får även användas för bidrag till projekt eller verksamhet som bedrivs utanför myndigheten som syftar till att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Brottsförebyggande rådets förvaltningsutgifter och för utgifter för verksamheten vid ett nationellt centrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. För att stärka myndighetens möjligheter att bidra till ett effektivt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism bör ändamålet för anslaget utvidgas så att det blir möjligt att använda medel från detta för bidrag till exempelvis forskning. Anslaget bör därför även få användas för bidrag till projekt eller verksamhet som bedrivs utanför myndigheten som syftar till att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. 1:8 Rättsmedicinalverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 500 248 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att bekämpa brotten och deras orsaker behöver den verksamhet som bedrivs av myndigheterna i rättskedjan stärkas. Ett ökat ärendeflöde i brottmålskedjan ökar behovet av utredningar och analyser från Rättsmedicinalverket. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 39 987 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 55 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar. Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än tidigare beräknat på grund av att antalet skadeståndsärenden har ökat, främst avseende ersättningar vid frihetsberövande, och ett större ärende om anspråk på ersättning. Anslaget bör därför ökas med 55 000 000 kronor. 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 62 157 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete ökas med 6 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism. Sluta skjut är ett samverkansbaserat arbetssätt mot grovt våld i kriminella grupperingar som har prövats i Malmö sedan 2018. Samarbete mellan olika aktörer har visat sig vara framgångsrikt. Mot bakgrund av den allvarliga problematiken med skjutvapenvåld i kriminella miljöer bör strategin spridas till flera orter i Sverige. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor. 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 224 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 000 000 kronor 2022. Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ökas med 20 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor 2022 och 2023. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet. Verksamheten inom fonden bedrivs utifrån ett nationellt program som delvis omfattar fleråriga projekt. Vissa projekt kunde under 2020, bl.a. på grund av spridningen av sjukdomen covid-19, inte använda tilldelade medel i den takt som hade planerats. Genomförandet av dessa projekt bör fortsätta. För att kunna finansiera resterande del av det nationella programmet och de ekonomiska åtaganden som tidigare har gjorts behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Eftersom vissa projekt inte har hunnit använda tilldelade medel som planerat bedöms ett antal ekonomiska åtaganden infrias senare än beräknat. Dessutom väntas nödvändiga förutsättningar finnas på plats under innevarande år för att börja ingå åtaganden för programperioden 2021-2027. Sammantaget innebär detta att bemyndigandet behöver ökas med 85 000 000 kronor och slutåret förlängas med ett år. 5.5 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:11 Försvarets materielverk I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 957 997 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Försvarets materielverk får även användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FöU1, rskr. 2018/19:89) föreslogs att anslaget 1:11 Försvarets materielverk skulle finansiera myndighetens utgifter som är direkt hänförliga till verksamheten avseende anskaffning av försvarsmateriel för Försvarsmaktens behov. Ändamålet behöver till följd av detta utvidgas så att även anskaffning av försvarsmateriel, vilket klassificeras som samhällsinvesteringar, omfattas. Anslaget bör därför även få användas för myndighetens samhällsinvesteringar. 2:7 Statens haverikommission I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 47 799 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:7 Statens haverikommission ökas med 21 500 000 kronor. Anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med 21 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att finansiera Statens haverikommissions förvaltningsutgifter och myndighetens verksamhet med undersökningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Uppgifter om inte tidigare rapporterade hål i passagerarfartyget M/S Estonias skrov har föranlett Statens haverikommission att tillsammans med haveriutredningsmyndigheterna i Estland och Finland inleda ett förberedande utredningsarbete. Nya undervattensundersökningar under 2021 förväntas medföra ökade utgifter för myndigheten. Statens haverikommission behöver med anledning av åtgärderna även förstärka sin externa kommunikation. Anslaget bör därför ökas med 21 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte i någon större utsträckning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Utfästelser om harmoniserad utveckling av stridsflyget om Finland väljer JAS 39 Gripen Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av JAS 39 Gripen som nytt stridsflygsystem. Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt ovan hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av JAS 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026-2032. Skälen för regeringens förslag: Finland avser anskaffa nytt stridsflyg. Saab AB kommer att lämna erbjudande om JAS 39 Gripen. Finland förväntas välja leverantör under 2021. Avtal med vald leverantör förväntas ingås under första kvartalet 2022. Om Finland skulle välja JAS 39 Gripen som nytt stridsflygsystem innebär det möjligheter till ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Finland såväl operativt som avseende drift och utveckling av stridsflygförmågan. Fattar Finland ett sådant beslut bör den strategiska betydelsen av detta så långt det är möjligt beaktas även i den nationella inriktningen för utvecklingen av den svenska stridsflygförmågan genom att regeringen då fattar de beslut som är nödvändiga för att harmonisera utvecklingen av det svenska Gripensystemet med det finländska. De kostnader som sådana beslut skulle medföra bör kunna hanteras genom att Försvarsmakten anpassar sådan verksamhet inom utvecklingen av stridsflygförmågan som inte påverkar genomförandet av riksdagens beslut om propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135-136), genom inkomster i samband med försäljning och med ökade anslag under perioden 2026-2032. Kostnaderna ska därför inte påverka genomförandet av riksdagens beslut om propositionen Totalförsvaret 2021-2025. Regeringen återkommer med nödvändiga förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Om Finland väljer JAS 39 Gripen som nytt stridsflygsystem kan regeringen efter riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2022 bemyndiga Försvarsmakten och Försvarets materielverk att beställa utveckling av Gripensystemet som innebär harmonisering. Det är dock angeläget att regeringen redan under 2021 kan göra utfästelser om en framtida harmonisering. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av JAS 39 Gripen som nytt stridsflygsystem. Riksdagen bör även godkänna som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av denna utveckling hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av JAS 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026-2032. 5.6 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 583 163 000 kronor. Regeringens bedömning: Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 2 739 000 kronor. Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 2 739 000 kronor. Skälen för regeringens bedömning: Den del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna som Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2020 som grund bedöms Sidas del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 2 739 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:1 Socialstyrelsen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 749 805 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Socialstyrelsen ökas med 21 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Spridningen av covid-19 och Socialstyrelsens centrala roll för beredskapen och arbetet inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgen har resulterat i att myndigheten har en fortsatt ökad bemanning, bl.a. av inlånad personal. Myndigheten har även kostnader för förstärkningar av funktioner och system. Anslaget bör därför ökas med 21 400 000 kronor. 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 705 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 168 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för det särskilda statsbidraget till regionerna för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 168 000 000 kronor. 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 716 986 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 5 408 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv samt stärker patientens delaktighet i vården. Medel från anslaget används även för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner samt för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 13 270 000 000 kronor för bl.a. testning, smittspårning, vaccin och vaccinering (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 1 620 500 000 kronor för bl.a. antigentester, merkostnader för skyndsamma transporter och medel för ersättning till kommunerna för tillsyn med anledning av att lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Regeringen har därefter i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset föreslagit att anslaget ökas med 106 400 000 kronor för arbete med vaccinationsbevis, ytterligare förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och statligt stöd till ambulansflygtransporter (prop. 2020/21:166). Till följd av att belastningen på vården är fortsatt hög på grund av spridningen av covid-19 bör regionerna tillföras ytterligare medel för merkostnader för vård av patienter med covid-19 och för uppskjuten vård med anledning av samma sjukdom. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 000 kronor. Storskalig PCR-testning, antigentestning (snabbtestning) och smittspårning är effektiva verktyg för att pressa ned smittspridningen i landet och kommer att vara viktiga verktyg även fortsättningsvis. För att kunna möta behovet av en fortsatt storskalig testning och smittspårning bör anslaget tillföras ytterligare medel. Dessutom bör medel tillföras för ökade kostnader för undersökningar och studier för att bl.a. följa spridningen av covid-19 i samhället. Anslaget bör därför ökas med 1 650 000 000 kronor. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner ingick den 8 december 2020 en överenskommelse om genomförande av vaccinering mot covid-19. Överenskommelsen gäller för 2021 och förutsätter att riksdagen avsätter tillräckliga medel för ändamålet under 2021. Enligt överenskommelsen ska alla i Sverige boende personer som är 18 år eller äldre, samt personer under 18 år som tillhör en riskgrupp, erbjudas vaccinering mot covid-19 under första halvåret 2021. Överenskommelsen innebär bl.a. att staten åtar sig att betala för vaccin. Nya bedömningar av planerade leveranser och kostnader per dos för vaccininköp visar att ytterligare medel behöver tillföras. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. Staten ersätter regionerna för vaccinering med 275 kronor per given vaccindos. Vaccinationsviljan har ökat sedan vaccinationerna startade, vilket innebär att fler bedöms bli vaccinerade än tidigare beräknat. Anslaget bör därför ökas med 700 000 000 kronor. Hälso- och sjukvården och omsorgen är fortsatt hårt belastad på grund av spridningen av covid-19 och vårdplatsläget är ansträngt i många delar av landet. Förflyttning av patienter mellan sjukhus med luft- eller vägburen transport kan därför behöva ske för att avlasta sjukhus med hög belastning. Regioner och kommuner bör därför få möjlighet att för perioden maj-juni 2021 ansöka om ersättning för merkostnader som uppstår för skyndsamma transporter med anledning av covid-19. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Regeringen genomför insatser för att åstadkomma en långsiktigt hållbar finansiering av läkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska vidta kostnadsdämpande åtgärder avseende läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna och samtidigt säkerställa prisdynamik och fortsatt god tillgång till läkemedel i Sverige. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 5 408 000 000 kronor. 1:12 Inspektionen för vård och omsorg I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 754 427 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Inspektionen för vård och omsorg ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) roll som tillsynsmyndighet har varit central för att kunna följa och förstå hur vården och omsorgen har hanterat de utmaningar som spridningen av covid-19 har inneburit. Den belastning som pandemin alltjämt innebär för vården och omsorgen medför att även IVO:s tillsyn är fortsatt omfattande. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 807 514 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag för insatser inom funktionshindersområdet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 5 000 000 kronor avseende en utökning av statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till att omfatta även december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). För att utöka bidraget till att omfatta även perioden januari-april 2021 ökades anslaget därefter efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 20 000 000 kronor (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Till följd av den fortsatta spridningen av covid-19 bör statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter förlängas till att även omfatta maj-juni 2021. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 5:2 Barnets rättigheter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 42 261 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:2 Barnets rättigheter ökas med 45 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att förverkliga barnets rättigheter i Sverige med utgångspunkt i barnkonventionen. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 20 000 000 kronor till följd av större behov för organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer och organisationer som arbetar med våldsutsatta barn (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:205). Organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer behöver anpassa eller förstärka sina stödverksamheter för att möta ökade eller ändrade behov till följd av pandemin. Stödverksamheten syftar till att lindra den utsatthet som drabbar barn när de exempelvis inte kan gå till skolan, delta i fritidsverksamheter eller måste isolera sig i hemmet. Sådan isolering riskerar att öka förekomsten av våld, kontroll och missbruk i hemmet samt bidra till ökad psykisk ohälsa. Insatserna kan avse bl.a. ökad närvaro på internet och annat stöd till utsatta barn. Organisationerna behöver till följd av detta ytterligare medel för att kunna bedriva sin verksamhet. Anslaget bör därför ökas med 45 000 000 kronor. Förslaget att tillföra anslaget ytterligare medel är en av de åtgärder regeringen vidtar i enlighet med riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (se anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). 5.8 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 39 518 912 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 330 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 400 000 000 kronor för att ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper skulle kunna lämnas t.o.m. den 30 april 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter har anslaget ökats efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen med 250 000 000 kronor till följd av nya bestämmelser om bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan i ärenden om sjukpenning (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:214). I avvaktan på att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 100 000 000 kronor för ett tillfälligt upphörande av prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:183). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 970 000 000 kronor för förlängd möjlighet till ersättning för karensavdrag och för karensdagar för egenföretagare t.o.m. den 30 april 2021 samt för förlängd tid för sjukpenning vid uppskjuten vård t.o.m. den 30 juni 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Slutligen har regeringen i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset föreslagit att anslaget ökas med 850 000 000 kronor för att ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper samt ersättning för karensavdrag och karensdagar för egenföretagare ska kunna lämnas t.o.m. den 30 juni 2021 (prop. 2020/21:166). Enligt 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken kan regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser om bl.a. sjukpenning. Med anledning av spridningen av covid-19 beslutade regeringen om ett tillfälligt undantag för försäkrade från att prövas mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter rehabiliteringskedjans dag 180 och 365, i de fall den försäkrades vård eller rehabilitering förskjutits till följd av effekterna av covid-19. De nuvarande bestämmelserna gäller t.o.m. den 30 juni 2021. Tillgången till vård och rehabilitering påverkas fortsatt av smittspridningen, vilket leder till att sjukskrivningstiderna förlängs för dem som väntar på sådana insatser. De tillfälliga bestämmelserna om att försäkrade kan undantas från bedömning av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård eller rehabilitering bör mot denna bakgrund förlängas till att gälla t.o.m. den 31 december 2021. Anslaget bör därför ökas med 330 000 000 kronor. 5.9 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:8 Bostadsbidrag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 180 666 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökas med 560 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. I denna proposition lämnas förslag om införande av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som har, eller senare under 2021 kommer att ha, rätt till bostadsbidrag (se avsnitt 4). Förslaget medför att statens utgifter för bostadsbidrag beräknas öka. Anslaget bör därför ökas med 560 000 000 kronor. 5.10 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 439 039 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 85 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 30 000 000 kronor till följd av ökade behov för organisationer som arbetar med våldsutsatta och för Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:205). Den pågående spridningen av covid-19 har ökat risken för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Ytterligare medel bör därför avsättas för organisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer. Anslaget bör därför ökas med 45 000 000 kronor. Det finns också behov av att förstärka verksamheten vid den stödlinje som drivs av Länsstyrelsen i Stockholms län och vänder sig till den som riskerar att utöva våld i en nära relation. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Även förebyggande arbete och insatser för att säkra skydd och stöd till utsatta inom prostitution och människohandel behöver förstärkas i form av ökat kompetensstöd och förstärkning av regionkoordinatorerna via Jämställdhetsmyndigheten. Anslaget bör därför ökas med 13 000 000 kronor. Därutöver har regeringen i propositionen Förebyggande av våld i nära relationer bl.a. lämnat förslag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) som innebär att det av lagen ska framgå att det till socialnämndens ansvar hör att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende (prop. 2020/21:163). Lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021, medför behov av ytterligare medel för information och vägledning till berörda myndigheter, däribland kommuner och regioner. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. I detta arbete ska samråd ske bl.a. med Jämställdhetsmyndigheten och Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck som finns vid Länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare behöver medel tillföras för insatser mot våld i ungas partnerrelationer. Anslaget bör därför ökas med 7 000 000 kronor. På anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse finns medel avsatta för länsstyrelsernas arbete med mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelserna bör kunna använda delar av dessa medel för bidrag till kommunernas arbete mot prostitution och människohandel. Sådana bidrag är dock hänförliga till ändamålet för detta anslag, som därmed bör vara det anslag som belastas. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör anslaget ökas med 85 000 000 kronor. Förslaget att tillföra anslaget ytterligare medel är en av de åtgärder regeringen vidtar i enlighet med riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (se anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). 5.11 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppfört ett anslag på 52 784 733 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 82 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med 5 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset minskades anslaget med 98 000 000 kronor till följd av att möjligheten att förlänga pågående beslut om nystartsjobb med tolv månader även skulle gälla under 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2019/20:80). Medel föreslås tillföras anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för att öka antalet extratjänster och introduktionsjobb samt matchningstjänster. Det antas leda till att färre personer får ersättningar från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Anslaget bör därför minskas med 85 000 000 kronor. Vidare har möjligheten att deltidsstudera vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utökats från sex till tolv månader under 2021. Anslaget bör därför minskas med 2 000 000 kronor. I budgetpropositionen för 2021 angav regeringen att bidraget till mindre arbetslöshetskassor avvecklas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14, bet. 2019/20:AU2, rskr. 2020/21:146). Med anledning av det ökade antalet ersättningstagare bör berörda arbetslöshetskassor få en längre omställningsperiod genom att avvecklingen senareläggs. Regeringen anser att bidraget bör lämnas tillfälligt även för 2021. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med 5 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Sammantaget bör anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 82 000 000 kronor. 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 731 323 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 634 800 000 kronor. Anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskas med 21 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset minskades anslaget med 7 000 000 kronor till följd av att möjligheten att förlänga pågående beslut om nystartsjobb med tolv månader även skulle gälla under 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2019/20:80). Medel tillförs för att möta behoven med anledning av ett ökat antal långtidsarbetslösa, och för att förstärka arbetet med reformeringen av Arbetsförmedlingen. Av denna anledning bör även ytterligare medel tillföras för matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. Anslaget bör därför ökas med 448 000 000 kronor. Pandemin bedöms fortsatt minska ungdomars möjligheter att få ett sommarjobb. Kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar bör stärkas för att förbättra deras framtida möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Unga med socioekonomisk svag bakgrund kan ha sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Delar av tillskottet bör därför särskilt riktas mot denna grupp. Anslaget bör därför ökas med 180 000 000 kronor. För att fler arbetssökande med funktionsnedsättning ska komma i arbete eller studier föreslås ökade resurser för arbetsförberedande insatser inom ramen för Arbetsförmedlingens upphandlade tjänst Introduktion till arbete. Anslaget bör därför ökas med 7 800 000 kronor. Slutligen har möjligheten att deltidsstudera vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utökats från sex till tolv månader under 2021. Anslaget bör därför minskas med 1 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 634 800 000 kronor. Medel föreslås tillföras anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för att öka antalet matchningstjänster. Därutöver tillförs resurser till, extratjänster och introduktionsjobb 2021. Det antas leda bl.a. till att fler har en subventionerad anställning och därmed att färre personer får ersättningar från anslaget. Anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare bör därför minskas med 21 000 000 kronor. 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 33 722 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) ökas med 3 000 000 kronor. Anslaget 2:2 Arbetsdomstolen minskas med 500 000 kronor. Anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 500 000 kronor. Anslaget 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap minskas med 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Sveriges årliga medlemsavgift betalas i schweiziska franc. På grund av den försvagade svenska kronkursen är de anvisade medlen på anslaget otillräckliga. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 2:2 Arbetsdomstolen minskas med 500 000 kronor, anslaget 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 500 000 kronor och anslaget 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap minskas med 500 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från dessa anslag. 5.12 Utgiftsområde 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 1:3 Avsättning för kreditförluster I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda anslag på 20 508 925 000 kronor respektive 2 050 714 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 167 100 000 kronor. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 8 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslagen används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag samt för avsättning till kreditreserv för utgifter för förluster på studielån. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:202) ökades anslagen 1:2 Studiemedel med 289 000 000 kronor och 1:3 Avsättning för kreditförluster med 21 000 000 kronor för att finansiera ett förlängt slopat fribelopp för studiemedel. I denna proposition föreslås att medel tillförs för åtgärder som kommer att tillfälligt öka utbudet av utbildning, exempelvis medel för fler sommarkurser på universitet och högskola, medel för utökning av utbildningsplatser på folkhögskola samt satsningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Detta leder till ökade utgifter för studiestöd. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 Avsättning för kreditförluster bör därför ökas med 167 100 000 kronor respektive 8 400 000 kronor. 5.13 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 797 193 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 537 180 000 kronor 2022-2029. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 119 500 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 012 180 000 kronor 2022-2029. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation. Elever i grundskolan och gymnasieskolan har drabbats negativt av spridningen av covid-19. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för dem som redan före pandemin behövde olika former av stöd, t.ex. utrikes födda, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Kunskapsinhämtningen har också påverkats indirekt av effekterna av spridningen av covid-19 och fjärr- och distansundervisning, bl.a. har nationella prov ställts in och frånvaron har ökat. Många i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt. Detsamma gäller även övriga delar av skolväsendet Vissa inslag i undervisningen kan vara svåra att genomföra under pandemin, exempelvis praktiska moment. Kunskapstappet behöver tas igen och huvudmännen ges ökade möjligheter att erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. De behöver även ges möjlighet att genomföra andra stödinsatser, bl.a. i form av extraundervisning utanför ordinarie undervisningstid, t.ex. under skollov. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare 100 000 000 kronor avseende lovskola och andra insatser utanför ordinarie undervisningstid och 250 000 000 kronor avseende en förstärkning av det statliga stödet till skolväsendet. Anslaget bör därför ökas med 350 000 000 kronor. Elever som slutfört sin utbildning kan på nytt ges möjlighet att visa sina kunskaper genom s.k. prövning, för att få högre betyg. För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 och 2021 och som drabbats negativt av spridningen av covid-19 att höja sina betyg avser regeringen att under 2021 sänka den avgift som huvudmannen för utbildningen kan ta ut från den som genomgår prövning. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. Inom anslaget finns medel avsatta för personalförstärkning inom elevhälsan, för specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser, samt för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet. Fortbildning inom specialpedagogik och speciallärarutbildning bör dock, med hänsyn till de berörda anslagens ändamål, finansieras av medel från anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bör därför minskas med 245 500 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 119 500 000 kronor. Statens skolverk behöver kunna lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag, bl.a. för anställning av lärarassistenter och för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar. Bemyndigandet bör därför ökas med 475 000 000 kronor. 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 903 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för innevarande år. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtagande som medför behov av framtida anslag på högst 1 729 000 000 kronor 2022. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och pedagogisk omsorg och för utgifter för statsbidrag för att stimulera minskade barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan. För att minska antalet riktade statsbidrag på utbildningsområdet anser regeringen att statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan och statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa bör föras samman till ett sammanhållet bidrag riktat mot förskolan. Det nya statsbidraget avses beviljas per kalenderår (bidragsår) och beslutas året före bidragsåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 1 729 000 000 kronor 2022. 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 504 026 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ökas med 245 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för fortbildning av lärare, förskollärare, rektorer och viss annan personal. Fortbildning inom specialpedagogik samt speciallärarutbildning, som tidigare finansierats av medel från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bör med hänsyn till de berörda anslagens ändamål, finansieras av medel från anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal. Anslaget bör därför ökas med 245 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskas med 245 500 000 kronor. 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 660 422 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 1 146 200 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för motsvarande äldre utbildningar, och annan utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och för att främja utveckling av vuxenutbildning och öka deltagandet i sådan utbildning. Kommunerna bör ges förutsättningar att skapa fler utbildningar av högre kvalitet, där yrkesinriktad regional vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) inom kommunal vuxenutbildning (komvux) kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), eller utbildning i svenska som andraspråk. Vidare bör Statens skolverk genomföra informationsinsatser. Anslaget bör därför ökas med 779 200 000 kronor. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2022 återkomma med förslag om ytterligare medel för utbildningsplatser. Det finns behov av att påbörja en försöksverksamhet med inledande kartläggning och validering inom yrkesutbildning i komvux. Anslaget bör därför ökas med 35 000 000 kronor. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2022 återkomma med förslag om ytterligare medel för satsningen. Kommunerna bör ersättas retroaktivt för sin medfinansiering av regionalt yrkesvux 2020. Anslaget bör därför ökas med 332 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 1 146 200 000 kronor. 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 135 043 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan ökas med 3 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Under pandemin har medel tillförts för fler utbildningsplatser och andra satsningar inom yrkeshögskolan. Regeringen avser därför att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att utöka sin information om utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan genom vägledningsinsatser. Vidare avser regeringen att ge myndigheten i uppdrag att utveckla informationen om och stödet till utbildningsanordnarna inom yrkeshögskolan när det gäller att erbjuda svenska med yrkesinriktning. Anslaget bör därför ökas med 3 500 000 kronor. 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 629 123 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 020 000 000 kronor 2022-2028. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 400 000 000 kronor 2022-2028. Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning. För att Myndigheten för yrkeshögskolan så effektivt som möjligt ska kunna besluta om statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning behöver bemyndigandet ökas med 380 000 000 kronor. 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda anslag på 2 024 767 000 kronor, 2 338 713 000 kronor, 2 367 673 000 kronor, 1 956 642 000 kronor, 1 574 894 000 kronor, 1 745 179 000 kronor, 765 899 000 kronor, 762 672 000 kronor, 1 193 374 000 kronor, 891 450 000 kronor, 641 734 000 kronor, 294 155 000 kronor, 691 524 000 kronor, 121 873 000 kronor, 575 147 000 kronor, 483 805 000 kronor, 528 496 000 kronor, 456 042 000 kronor, 456 297 000 kronor, 366 811 000 kronor, 423 937 000 kronor, 179 761 000 kronor och 69 450 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 18 200 000 kronor. Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 667 000 kronor. Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 667 000 kronor. Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 10 400 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 4 333 000 kronor. Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 033 000 kronor. Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 733 000 kronor. Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 600 000 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 19 500 000 kronor. Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 993 000 kronor. Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 16 033 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 867 000 kronor. Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 080 000 kronor. Anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 867 000 kronor. Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 033 000 kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 733 000 kronor. Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 167 000 kronor. Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 080 000 kronor. Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 4 333 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 900 000 kronor. Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 467 000 kronor. Anslaget 2:53 Konstfack Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 433 000 kronor. Anslaget 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 607 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms behoven av utbildning öka. Sommarkurser ger studenter möjlighet att läsa in en utbildning i snabbare takt, att bredda sina studier till andra områden eller att vidareutbilda sig. För att möjliggöra för fler att läsa sommarkurser bör ytterligare medel tillföras. Anslagen bör ökas enligt följande fördelning. Anslaget 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 18 200 000 kronor. Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 667 000 kronor. Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 667 000 kronor. Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 10 400 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 4 333 000 kronor. Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 033 000 kronor. Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 733 000 kronor. Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 600 000 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 19 500 000 kronor. Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 993 000 kronor. Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 16 033 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 867 000 kronor. Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 080 000 kronor. Anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 867 000 kronor. Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 033 000 kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 733 000 kronor. Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 167 000 kronor. Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 080 000 kronor. Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 4 333 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 900 000 kronor. Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 467 000 kronor. Anslaget 2:53 Konstfack Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 433 000 kronor. Anslaget 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 607 000 kronor. Sammantaget innebär detta en ökning av anslagen med 120 726 000 kronor. Vidare föreslås en ökning av anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 2 167 000 kronor (se avsnitt 5.20). 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda anslag på 2 286 199 000 kronor, 2 349 033 000 kronor, 1 683 952 000 kronor, 1 724 084 000 kronor, 1 199 438 000 kronor, 1 032 655 000 kronor, 1 684 033 000 kronor, 1 772 596 000 kronor, 419 006 000 kronor, 261 982 000 kronor, 358 437 000 kronor, 289 187 000 kronor, 264 093 000 kronor, 258 068 000 kronor, 105 476 000 kronor, 132 056 000 kronor, 52 549 000 kronor, 39 747 000 kronor, 89 866 000 kronor, 88 454 000 kronor, 110 977 000 kronor, 80 509 000 kronor, 70 141 000 kronor, 57 261 000 kronor, 77 740 000 kronor, 20 487 000 kronor, 11 399 000 kronor, 20 620 000 kronor, 93 612 000 kronor och 21 518 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 49 229 000 kronor. Anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 57 922 000 kronor. Anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 41 192 000 kronor. Anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 36 175 000 kronor. Anslaget 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 19 475 000 kronor. Anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 23 199 000 kronor. Anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 46 973 000 kronor. Anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 61 421 000 kronor. Anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 9 913 000 kronor. Anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 20 396 000 kronor. Anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 27 815 000 kronor. Anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 29 701 000 kronor. Anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 20 251 000 kronor. Anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 19 123 000 kronor. Anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 3 186 000 kronor. Anslaget 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 18 953 000 kronor. Anslaget 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 2 500 000 kronor. Anslaget 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 2 500 000 kronor. Anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 15 091 000 kronor. Anslaget 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 19 817 000 kronor. Anslaget 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 3 988 000 kronor. Anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 21 555 000 kronor. Anslaget 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 28 201 000 kronor. Anslaget 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 8 620 000 kronor. Anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 14 964 000 kronor. Anslaget 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 500 000 kronor. Anslaget 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 500 000 kronor. Anslaget 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 500 000 kronor. Anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 30 526 000 kronor. Anslaget 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 2 500 000 kronor. Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 720 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslagen används för ersättning till universiteten och högskolorna för forskning och utbildning på forskarnivå. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141) ökades anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 720 000 000 kronor 2021 för en förstärkning av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. I propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas. Regeringen återkommer därför nu med förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, i enlighet med de nämnda principerna. Medlen bör fördelas enligt följande. Anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 49 229 000 kronor, anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 57 922 000 kronor, anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 41 192 000 kronor, anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 36 175 000 kronor, anslaget 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 19 475 000 kronor, anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 23 199 000 kronor, anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 46 973 000 kronor, anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 61 421 000 kronor, varav 30 000 000 kronor för finansiering av SciLifeLab, anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 9 913 000 kronor, anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 20 396 000 kronor, anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 27 815 000 kronor, anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 29 701 000 kronor, anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 20 251 000 kronor, anslaget 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 19 123 000 kronor, anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 3 186 000 kronor, anslaget 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 18 953 000 kronor, anslaget 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 2 500 000 kronor, anslaget 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 2 500 000 kronor, anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 15 091 000 kronor, anslaget 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 19 817 000 kronor, anslaget 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 3 988 000 kronor, anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 21 555 000 kronor, anslaget 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 28 201 000 kronor, anslaget 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 8 620 000 kronor, anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 14 964 000 kronor, anslaget 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 1 500 000 kronor, anslaget 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 1 500 000 kronor, anslaget 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 1 500 000 kronor, anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 30 526 000 kronor, anslaget 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 2 500 000 kronor. Sammantaget innebär detta en ökning av anslagen med 639 686 000 kronor. Vidare föreslås en ökning av anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 24 165 000 kronor (se avsnitt 5.20). Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 423 937 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 984 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med 984 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141) tillfördes medel för en permanent utbyggnad av yrkeslärarutbildningen i syfte att underlätta omställning till läraryrket och möjliggöra utbildning av fler yrkeslärare. Regeringen bedömer att Högskolan Väst har förutsättningar att utöka yrkeslärarutbildningen. Anslaget bör därför ökas med 984 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget då högskolan inte längre anordnar yrkeslärarutbildning. 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 773 958 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 63 256 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare för ersättning för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till forskning och utbildning på forskarnivå. Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms behovet av utbildning öka. Sommarkurser ger studenter möjlighet att läsa in en utbildning i snabbare takt, att bredda sina studier till andra områden eller att vidareutbilda sig. För att möjliggöra för fler att läsa sommarkurser behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 7 107 000 kronor. Resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå bör utökas. Anslaget bör därför ökas med 56 149 000 kronor. I propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas. Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör anslaget ökas med 63 256 000 kronor. 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 6 995 846 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 250 000 000 kronor 2022-2031. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 200 000 000 kronor 2022-2031. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för forskning och forskningsinformation. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141) ökades anslaget med 1 110 000 000 kronor och för de kommande åren beräknades anslaget öka med väsentligen motsvarande belopp. Beställningsbemyndigandet behöver ökas för att möjliggöra ökade ekonomiska åtaganden med anledning av anslagsökningen. Bemyndigandet bör därför ökas med 3 950 000 000 kronor. Bemyndigande om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) Regeringen har ett bemyndigande att under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 800 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS). Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 1 100 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS). Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141) ökades anslaget med 340 000 000 kronor för en tillfällig förstärkning av bidraget till forskningsanläggningen ESS 2021. Det totala bidragsbeloppet till ESS för 2021 blir därmed totalt 864 000 000 kronor, vilket är högre än regeringens bemyndigande för 2021. Vidare har behov av ytterligare medel till ESS uppstått med anledning av pandemin, då vissa utvecklingsarbeten som skulle ha utförts av andra medlemsländer inte har kunnat genomföras på grund av reserestriktioner. För att underlätta för ESS att hantera den uppkomna situationen bör högst 200 000 000 kronor tillföras inom ram för att möjliggöra för ESS att hantera ökade lånekostnader. Bemyndigandet bör mot denna bakgrund ökas med 300 000 000 kronor. 5.14 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 969 084 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med 22 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 380 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för kulturverksamheter och kulturskapare (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Regeringen har därefter i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset föreslagit att anslaget ökas med 840 000 000 kronor för att ytterligare mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen (prop. 2020/21:166). För att finansiera ökningarna av anslagen 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor och 7:2 Bidrag till kulturmiljövård minskas anslaget med 22 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte i någon större utsträckning påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:3 Skapande skola I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 201 465 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Skapande skola får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer, för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan samt för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten. För att öka genomslagskraften av statsbidraget Skapande skola bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 17) att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer eftersom behovet är större där än i förskolan. Ändamålet bör därför ändras så att det inte längre omfattar utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskolan. 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 11 767 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ökas med 2 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och för projekt inom hemslöjdsområdet. Pandemin medför negativa ekonomiska konsekvenser för enskilda företagare och utövare inom kulturarvsområdet, såsom slöjdare och kulturhantverkare. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, och för att öka möjligheterna för dessa aktörer att fortsätta med sin verksamhet, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med motsvarande belopp. 7:2 Bidrag till kulturmiljövård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 267 542 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till ideella kulturarvsverksamheter. Pandemin medför negativa ekonomiska konsekvenser för ideella kulturarvsverksamheter. Dessa verksamheter har betydelse för såväl besöksnäringen och företagande i lokalsamhället som bevarandet och tillgängliggörandet av det gemensamma kulturarvet i hela landet. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, och för att öka möjligheterna för de nämnda aktörerna att fortsätta med sin verksamhet, behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med motsvarande belopp. 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 290 680 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 232 000 000 kronor 2022. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 262 000 000 kronor 2022. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor beviljar statsbidrag i form av organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Myndighetens möjligheter att ingå åtaganden behöver öka för att bidra till en effektiv bidragsgivning. Bemyndigandet bör därför ökas med 30 000 000 kronor. 13:5 Insatser för den ideella sektorn I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 131 758 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra konsekvenserna av spridningen av covid-19 för människor i socialt särskilt utsatta situationer (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen medför fortsatta negativa konsekvenser för människor i socialt särskilt utsatta situationer. Organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer rapporterar om en ökad efterfrågan från delvis nya grupper som drabbats av exempelvis ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet till följd av pandemin. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. I syfte att mildra dessa konsekvenser och möta behoven av sociala och humanitära insatser bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Förslaget att tillföra anslaget ytterligare medel är en av de åtgärder regeringen vidtar i enlighet med riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 punkt 2, rskr. 2020/21:199-205). Åtgärden ska ses tillsammans med de förslag till stöd till civilsamhällets organisationer som redovisas under anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. 14:1 Bidrag till folkbildningen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 559 683 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 210 000 000 kronor. Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minskas med 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Medel bör tillföras för att upprätthålla och bygga ut antalet utbildningsplatser inom folkhögskolan. Målgrupper för satsningen kan bl.a. vara utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning. Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör därför ökas med 170 000 000 kronor. Satsningen på svenska för föräldralediga bör omfatta alla utrikes födda med barn, även asylsökande. En flytt av medel för satsningen mellan två anslag är nödvändig för att åstadkomma detta. Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen bör därför ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökas med 210 000 000 kronor. 14:2 Bidrag till tolkutbildningar (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 55 331 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2022-2025. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildningar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 000 000 kronor 2022-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till tolkutbildning. För att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna fatta beslut om bidrag till tolkutbildningar som omfattar hela utbildningarnas längd bör slutåret för bemyndigandet förlängas med ett år. 5.15 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 955 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2022 och 2023. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer får användas för utgifter för statsbidrag till energieffektivisering av flerbostadshus samt för statsbidrag till förnyelse av utomhusmiljöer. Anslaget får även användas för merkostnader för att administrera stödet. Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2022-2024. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus upplåtna med hyresrätt. Riksrevisionen har i granskningsrapporten Stöd till renovering och energieffektivisering - en riktad satsning till vissa bostadsområden (RiR 2019:25) bedömt att stödet för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden var ineffektivt på grund av att det var för snävt utformat och administrativt krångligt. För att möjliggöra en utvidgning av stödet behöver anslagets ändamål ändras. Anslaget bör därför få användas för utgifter för statsbidrag till energieffektivisering av flerbostadshus samt för statsbidrag till förnyelse av utomhusmiljöer. Anslaget bör även få användas för merkostnader för att administrera stödet. För att möjliggöra för Boverket att kunna ingå åtaganden under 2021 som medför utgifter 2024 bör slutåret för beställningsbemyndigandet förlängas med ett år. 2:2 Allmänna reklamationsnämnden I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 148 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 3 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att Allmänna reklamationsnämnden ska kunna hantera den kraftigt ökade ärendetillströmningen på grund av bl.a. följderna av spridningen av covid-19, och uppfylla de krav på handläggningstider som Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) ställer, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:15 Statens servicecenter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp. 5.16 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 1:1 Regionala tillväxtåtgärder I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 804 037 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ökas med 5 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för regionala företagsstöd och statsbidrag till projektverksamhet inklusive medfinansiering av EU-program. Under den pågående pandemin har antalet varsel ökat, vilket riskerar att leda till ökad arbetslöshet. Vissa orter har drabbats av många varsel och har ett särskilt stort behov av omställning, varför det är viktigt att öka berörda kommuners och regioners kapacitet att genomföra lokalt och regionalt anpassade omställningsinsatser som bidrar till att skapa en hållbar omstart av Sverige. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 818 524 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2022 och 2023. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 500 000 000 kronor 2022 och 2023. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014-2020. Verksamheten inom regionalfondsprogrammen omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Pandemin har påverkat genomförandet av regionalfondsprogrammen. Detta har inneburit dels lägre utbetalningar av medel 2020 än vad som tidigare beräknats, dels att utbetalningarna av medel för 2021 beräknas bli lägre än förväntat. Sammantaget innebär detta ett behov av en ökad bemyndiganderam för perioden 2022 och 2023 för att kompensera för lägre utbetalningar under tidigare år. Bemyndigandet bör därför ökas med 400 000 000 kronor. 5.17 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 595 611 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 12 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: En del av Sveriges avgift till Europeiska unionen utgörs fr.o.m. 2021 av en komponent baserad på mängden icke-materialåtervunnet plastförpackningsavfall som årligen genereras i Sverige. Naturvårdsverket kommer att ansvara för inrapporteringen av dessa uppgifter, vilket medför ökade kostnader. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 kronor. Nedskräpningen har ökat på flera ställen i Sverige under pandemin. Denna ökning riskerar att fortsätta framöver till följd av att människor i större utsträckning vistas utomhus. Det finns därför ett behov av stärkta kunskapshöjande insatser kring nedskräpningen och dess effekter, särskilt under pandemin. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 12 000 000 kronor. 1:3 Åtgärder för värdefull natur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 962 035 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. För att kunna möta en svårare situation på arbetsmarknaden med anledning av spridningen av covid-19 föreslår regeringen en utökad satsning på naturnära jobb för unga för att bidra till att värna vår natur och ge fler vägar till jobb. Åtgärder för värdefull natur inom naturvård, friluftsliv och biologisk mångfald skapar sysselsättning över hela landet genom t.ex. skötsel av naturreservat, upprustning av vandringsleder och bekämpning av invasiva främmande arter. Arbetsuppgifterna kan lämpligen utföras av unga inom ramen för satsningen på naturnära jobb. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 1:10 Klimatanpassning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 78 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Klimatanpassning ökas med 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att förebygga och begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar såsom förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer. En viktig del av arbetet med anpassning till ett förändrat klimat är kunskapshöjande insatser till stöd för myndigheter, kommuner och näringsliv. Kunskaperna om klimatets förändring och dess effekter bör öka ytterligare för att möjliggöra beslut som leder till verkningsfulla åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv minskas med motsvarande belopp. 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 399 565 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Åtgärder för havs-och vattenmiljö ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. till utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Nedskräpningen har ökat på flera ställen i Sverige under pandemin, vilket riskerar att resultera i ökat plastavfall och annat skräp längs stränderna och i havet. Insatserna för strandstädning behöver till följd av detta stärkas. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 265 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar minskas med 15 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas anslaget med 15 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:15 Havs- och vattenmyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 247 966 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten ökas med 4 500 000 kronor. Anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö minskas med 4 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Medel behöver tillföras för administration och samordning av utvecklingen av åtgärdsarbetet mot övergödning samt myndighetens kommunikation, administration och övrigt arbete kopplat till bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt. Anslaget bör därför ökas med 4 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:16 Klimatinvesteringar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 935 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2022-2026. Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar minskas med 20 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 000 kronor 2022-2026. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till laddinfrastruktur för elfordon. För att finansiera ökningen av anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning inom utgiftsområde 21 Energi minskas anslaget med 20 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. En förutsättning för att medlen på anslaget ska kunna användas på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora, långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Investeringsviljan är stor, men många klimatinvesteringar har försenats på grund av pandemin. Planerade utbetalningar har därför skjutits upp. Ett ökat bemyndigande skulle innebära ökade möjligheter att bevilja investeringsstöd och även att främja en grön återhämtning efter pandemin. Bemyndigandet bör därför ökas med 500 000 000 kronor. 1:17 Klimatpremier I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 170 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Klimatpremier ökas med 100 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att främja marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser. För att stödet till regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon, i syfte att elektrifiera tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena, ska få genomslag behöver medel kunna fördelas också för stöd till eldrivna lastbilar. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor. För att finansiera ökningen av anslaget minskas anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter inom utgiftsområde 21 Energi med 100 000 000 kronor. 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 215 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor 2022-2025. Regeringens förslag: Anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv minskas med 40 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor 2022-2025. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. som statsbidrag för åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv. För att finansiera ökningen av anslaget 1:10 Klimatanpassning bör anslaget minskas med 40 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Efter förslag i budgetpropositionen 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20, bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143) ökades anslaget. Vidare har regeringen beslutat om en högre stödnivå, som innebär att kommunerna numera kan få bidrag för hela kostnaden för sina åtgärder. Detta innebär att fler åtaganden behöver kunna ingås som medför utgifter kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 15 000 000 kronor. 5.18 Utgiftsområde 21 Energi 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 550 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter minskas med 100 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas anslaget med 100 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 1:7 Energiteknik I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 462 400 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energiteknik ökas med 260 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar. Intresset för att installera solceller har varit större än väntat. För att möjliggöra att fler av de privatpersoner som har installerat och ansökt om solcellsstöd kan få ta del av stödet behöver en lösning tas fram, om det är möjligt givet frågans komplexitet. Till följd av detta behöver anslaget tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 260 000 000 kronor. 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 120 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning och för att finansiera länsstyrelsernas arbete med att samordna kommuner, företag och andra aktörer i länet kopplat till arbete med regionala energi- och klimatstrategier. Det lokala och regionala energi- och klimatarbetet är centralt för klimatomställningen. För att länsstyrelserna ska kunna upprätthålla arbetet med att samordna och leda det regionala klimatarbetet behöver medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med motsvarande belopp. 5.19 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 30 803 884 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 15 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur får även användas för utgifter för medfinansiering till regionerna för deras kostnader för att införa ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statlig medfinansiering till byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive tillgänglighetsanpassningsbidrag), statlig medfinansiering till cykelvägar, särskild statlig medfinansiering till storstädernas trafiksystem, statlig medfinansiering via länsplanerna till drift och byggande av enskilda vägar och till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar samt åtgärder för ökad samordning av godstransporter och omlastning av gods till transporter med låga utsläpp. Regeringen avser att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Införandet kräver anpassningar i befintliga biljettsystem som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ansvarar för. De totala kostnaderna för detta beräknas till ca 200 000 000 kronor. Den kommunala finansieringsprincipen är tillämplig, varför staten bör ersätta regionerna för dessa kostnader. I övrigt uppstår kostnader för förberedelser även hos Trafikverket och Transportstyrelsen. För att klara den tidsplan som anges i januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, krävs att genomförandet påbörjas sommaren 2021. Till följd av detta behöver totalt 30 000 000 kronor avsättas på anslaget för att påbörja arbetet med ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik. Av beloppet kan 15 000 000 kronor frigöras genom omprioritering inom anslaget. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. Anslagsändamålet behöver vidare utökas så att anslaget även kan användas för utgifter för medfinansiering till regionerna för deras kostnader för att införa ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik. Regeringen avser att återkomma med förslag om ytterligare medel för genomförandet i budgetpropositionen för 2022. Finansiering sker genom att anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med motsvarande belopp. 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 28 105 316 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 31 000 000 000 kronor 2022-2038. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 603 000 000 kronor. Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 000 kronor 2022-2038. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för drift av statliga järnvägar. Trafikverket har för perioden juni-december 2020 en betydande upplupen skatteskuld för förbrukning av el inom järnvägssektorn. Anslaget bör därför ökas med 453 000 000 kronor. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 avsattes medel för en miljökompensation om 400 000 000 kronor per år 2021-2025 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22, bet. 2020/21:TU1, rskr. 2020/21:131). Den minskade lönsamheten för de företag som tillhandahåller godstransporter medför en fortsatt risk för neddragningar i verksamheterna, vilket kan leda till en icke önskad överflyttning av godstransporter från järnväg till väg. En utökad miljökompensation på 150 000 000 kronor per år 2021-2025 bedöms kunna motverka en sådan utveckling. Anslaget bör därför ökas med 150 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. Sammantaget bör anslaget ökas med 603 000 000 kronor. Trafikverket har en stor mängd kontrakt ingångna med entreprenörer med olika löptider för drift och underhåll inom väg och järnväg. Kontrakt som var beräknade att ingås 2020 har senarelagts till 2021. Detta innebar att de utestående åtagandena vid utgången av 2020 blev mindre än beräknat, men i gengäld beräknas de utestående åtaganden för 2021 öka. Därutöver löses ett antal optioner om kontraktsförlängning ut 2021. De ekonomiska åtagandena för dessa redovisas mot bemyndigandet först när de utnyttjas. Bemyndigandet bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 262 013 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 18 200 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att upprätthålla beredskap för samhällsviktiga transporter på vissa flygplatser. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 174 000 000 kronor för lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser och för ersättning till beredskapsflygplatser (prop. 2020/21:77 utg.omr. 22, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:181). Med anledning av spridningen av covid-19 uppdrog regeringen i slutet av december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå avtal med ett antal flygplatser om temporär beredskap på flygplatserna. Uppdraget syftade till att komplettera nätet av ordinarie beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvården, t.ex. ambulansflyg. Enligt ett uppdrag från regeringen i februari 2021 har Trafikverket förhandlat och ingått överenskommelser om att vissa flygplatser fortsatt ska vara temporära beredskapsflygplatser under perioden mars-maj 2021. De ökade tillfälliga utgifterna 2021 beräknas uppgå till ca 17 000 000 kronor mer än tidigare anvisat. Därutöver finns ett kreditutnyttjande från 2020 som uppgår till 1 190 000 kronor. Anslaget bör därför ökas med 18 200 000 kronor. 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 150 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk ökas med 478 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används till utgifter för bidrag som EU beviljar genom det äldre regelverket om finansiering på området för TEN-T och enligt Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF. Medel får användas till högst ett belopp som motsvarar uppburet finansiellt stöd från Europeiska unionen. De medel som är möjliga att erhålla under 2021, och som ska redovisas mot inkomsttitel och därmed belasta anslaget, beräknas överstiga den anvisade anslagsnivån med 310 000 000 kronor. Utöver detta tillkommer 168 000 000 kronor som under 2020 redovisades mot inkomsttitel, men som belastar anslaget 2021, då det inte fanns utrymme på anslaget under 2020. Anslaget bör därför ökas med 478 000 000 kronor. 1:14 Trängselskatt i Göteborg (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 008 046 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 900 000 000 kronor 2022-2037. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 200 000 000 kronor 2022-2037. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för finansiering av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborgsregionen, investeringskostnader och utbyte av utrustning i betalsystemet samt system- och administrationskostnader för trängselskatten i Göteborg. På grund av en ökad produktionstakt behöver Trafikverket kunna teckna ytterligare entreprenadkontrakt redan under 2021. Bemyndigandet bör därför ökas med 300 000 000 kronor. 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 000 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik ökas med 1 000 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter, som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av utbrottet av det nya coronaviruset. Ersättningen ska fördelas baserat på biljettintäkternas storlek i respektive region. Den utdragna pandemin innebär stora utmaningar för kollektivtrafiken. Det beräknas uppstå intäktsförluster för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna åtminstone under det första halvåret 2021. Dessa förluster innebär att turtätheten riskerar att minska och därmed också motverka utvecklingen av en miljömässigt hållbar tillgänglighet. För att regionerna ska kunna få resurser att upprätthålla kapaciteten i kollektivtrafiken bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. 1:19 Lån till körkort (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 151 466 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2022 och 2023. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:19 Lån till körkort ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2022-2024. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för lån till körkort för vissa personer. Enligt förordningen (2018:1118) om körkortslån är beslut om körkortslån normalt giltiga i ett år och förlängning får ske med högst två år. Besluten kan därmed komma att omfatta en period som sträcker sig längre än det slutår som bemyndigandet har. Bemyndigandet bör därför förlängas med ett år. 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 845 014 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation minskas med 25 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för åtgärder samt samordningsinsatser för driftsäkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer. För att finansiera ökningen av anslaget 6:2 Justitiekanslern inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget med 25 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 2:6 Myndigheten för digital förvaltning I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 145 691 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:6 Myndigheten för digital förvaltning ökas med 5 500 000 kronor. Anslaget 2:7 Digital förvaltning minskas med 5 500 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för digital förvaltning tillförs under 2021 nya uppgifter, dels analys och uppföljning av digitaliseringspolitiken, dels ansvar för samordning av programmet för ett digitalt Europa. För att finansiera dessa uppgifter behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 5 500 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:7 Digital förvaltning minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. 5.20 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 360 073 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 365 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för biotopskydd och naturvårdsavtal. Till följd av Mark- och miljööverdomstolens domar M 1729-19, M 1734-19, M 1736-19 och M 1737-19, som fick laga kraft under 2020, har antalet ansökningar om ersättning för avslag på begäran om avverkning i fjällnära skog stigit. Det innebär att kostnaderna för ersättning till skogsägare i fjällnära områden beräknas öka. Utbetalningarna av ersättning bedöms vidare leda till att majoriteten av de berörda fjällnära skogarna i förlängningen får ett formellt skydd. Anslaget bör därför ökas med 365 000 000 kronor. 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 133 349 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 260 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Anslagsbelastningen är beroende av hur stort smittrycket är samt hur många och hur stora företag som påverkas. Till följd av bl.a. ett stort utbrott av fågelinfluensa och spridning av viruset Sars-CoV-2 hos minkar bedöms utgifterna bli större än vad som tidigare beräknats. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare 200 000 000 kronor för ersättning till företagare och utgifter för andra lagstadgade åtgärder till följd av utbrott av djursjukdomar samt 60 000 000 kronor för ersättning till företagare på grund av myndighetsbeslut rörande Sars-CoV-2 hos minkar. Anslaget bör därför ökas med 260 000 000 kronor. 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor (bemyndigande) I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 194 160 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2022 och 2023. Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2021 för anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 34 000 000 kronor 2022 och 2023. Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för fleråriga projekt och ett effektivt genomförande av livsmedelsstrategin behöver ytterligare ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 24 000 000 kronor. 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 310 097 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 389 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014-2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Förhandlingarna om övergångsförordningen för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit att Sverige kommer att tilldelas ytterligare 389 000 000 kronor 2021 och 19 000 000 kronor 2022. Vidare har förhandlingarna medfört att Sverige tilldelas medel från EU:s återhämtningsfond, vilket medför ett tillskott om ytterligare 417 000 000 kronor 2021 och 993 000 000 kronor 2022. Till följd av detta minskas den svenska medfinansieringen i landsbygdsprogrammet med 806 000 000 kronor. Anslaget bör därför minskas med 806 000 000 kronor. För 2022 beräknas utgifterna minska med 1 012 000 000 kronor. Regeringen bedömer att det finns behov av ytterligare åtgärder på landsbygden med anledning av den ekonomiska kris som följt efter spridningen av covid-19. Anslaget bör därför ökas med 417 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget minskas med 389 000 000 kronor. 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 732 376 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 808 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige 2014-2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022 samt för utgifter för EU:s program för stöd till biodling för perioden 2020-2022. Förhandlingarna om övergångsförordningen för den gemensamma jordbrukspolitiken har inneburit att Sverige tilldelas ytterligare 389 000 000 kronor 2021 och 19 000 000 kronor 2022. Vidare har förhandlingarna medfört att Sverige tilldelas medel från EU:s återhämtningsfond, vilket medför ett tillskott om ytterligare 417 000 000 kronor 2021 och 993 000 000 kronor 2022. För att verksamheten ska kunna genomföras 2021 behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 806 000 000 kronor. Behovet är beroende av att programändring 8 godkänns av Europeiska kommissionen, vilket väntas ske under andra halvåret 2021. Finansiering sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp. För 2022 beräknas utgifterna öka med 1 012 000 000 kronor. Beslutet om EU:s fleråriga budgetram innebär en ökning av EU-budgeten för biodlingsprogrammet. Först efter att beslutet om budgetramen fattades i december 2020 återkom Europeiska kommissionen med besked om hur den avsåg att den ökade budgeten skulle fördelas mellan medlemsstaterna varför det inte var möjligt att beräkna Sveriges ökade återflöde i budgetpropositionen 2021. För att inte förlora återflödet måste medlen användas före oktober 2021. För att möjliggöra detta behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 2 400 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 808 400 000 kronor. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 143 772 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 26 332 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden bedöms behovet av utbildning öka. Sommarkurser ger studenter möjlighet att läsa en utbildning i snabbare takt, att bredda sina studier till andra områden eller att vidareutbilda sig. För att möjliggöra för fler att läsa sommarkurser bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 2 167 000 kronor. För att öka resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 24 165 000 kronor. I propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) beskriver regeringen principerna för hur dessa medel bör fördelas. Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med motsvarande belopp. Sammantaget bör anslaget ökas med 26 332 000 kronor. 5.21 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:1 Verket för innovationssystem I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 255 442 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem ökas med 15 000 000 kronor. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 15 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Verket för innovationssystem har i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2020/21:60) givits ett antal nya och mer omfattande uppdrag, vilket innebär att kostnaderna för verksamheten förväntas bli högre än tidigare beräknat. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms innebära att ett fåtal planerade insatser inte kommer att kunna genomföras innevarande år. 1:5 Näringslivsutveckling I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 977 022 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 6 200 000 kronor. Anslaget får även användas för utgifter för att starta upp den statliga omställningsorganisationen. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget får användas för utgifter för att starta upp den statliga omställningsorganisationen. Medel behöver tillföras anslaget för att möjliggöra uppstart av den statliga omställningsorganisation som följer av partsöverenskommelsen om anställningsskydd och omställning och som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor. För att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer minskas anslaget med 1 200 000 kronor. Vidare minskas anslaget med 10 000 000 kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation. Dessa minskningar bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Sammantaget bör anslaget minskas med 6 200 000 kronor. Anslagsändamålet behöver vidare utökas så att anslaget kan användas även för utgifter för att starta upp den statliga omställningsorganisationen. 1:7 Turistfrämjande I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 144 613 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Turistfrämjande ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB. Besöksnäringen har drabbats hårt ekonomiskt av pandemin. De ekonomiska konsekvenserna har slagit mot hela landet, då i princip allt resande från utlandet och affärsresande har upphört. Det är därför viktigt att främja besöksnäringen genom att marknadsföra Sverige som destination, vilket bedöms kunna bidra till en snabbare omstart av näringen. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 16 780 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer ökas med 2 400 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter gällande avgifter och statsbidrag avseende Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. På grund av den försvagade kronkursen är de anvisade medlen på anslaget otillräckliga. Anslaget bör därför ökas med 2 400 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med 1 200 000 kronor. 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 269 472 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi), för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. Almi, vars verksamhet syftar till att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, erbjuder företag marknadskompletterande finansiering. Efterfrågan på lån från bolaget är stor till följd av spridningen av covid-19. För att säkerställa att Almi kan handlägga en fortsatt ökad mängd kreditansökningar, och samtidigt ha kapacitet att hantera den lånestock som pandemin medförde under 2020, behöver ytterligare resurser tillföras bolaget. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp. 1:22 Stöd vid korttidsarbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 14 360 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ökas med 3 365 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Tillväxtverkets utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 8 736 000 000 kronor för införandet av ett nytt stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som bl.a. innebar en fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete t.o.m. juni 2021, och en förstärkning av stödet under perioden januari-mars 2021 (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Efter beslut med anledning av förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset ökades anslaget med ytterligare 3 544 000 000 kronor för att det förstärkta stödet vid korttidsarbete skulle kunna gälla t.o.m. juni 2021 (prop. 2020/21:121 utg.omr. 24, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:230). Efterfrågan på stöd vid korttidsarbete förväntas vara högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget behöver därför tillföras ytterligare 3 180 000 000 kronor avseende stöd vid korttidsarbete och 185 000 000 kronor avseende utgifter för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Anslaget bör därför ökas med 3 365 000 000 kronor. 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 080 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ökas med 3 000 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett tillfälligt stöd till företag inom vissa branscher som fått ekonomiska svårigheter med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Stödet kan lämnas om hyresvärden sätter ned den fasta delen av hyra. Anslaget används även för kostnader för att administrera stödet. Under 2020 infördes ett statligt stöd för vissa lokalhyresgäster som träffat en överenskommelse med hyresvärden om rabatt på hyran med anledning av spridningen av covid-19 (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:210). Stödet gällde överenskomna hyresrabatter under perioden 1 april-30 juni 2020. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset tillfördes medel för ett statligt stöd för vissa lokalhyresgäster som träffat en överenskommelse med hyresvärden om rabatt på hyran för perioden 1 januari-31 mars 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203). Till följd av den ökade smittspridningen i samhället, och de negativa ekonomiska konsekvenser den innebär för många företag, finns det skäl att förlänga det statliga stödet för hyreskostnader till att även omfatta perioden 1 april-30 juni 2021. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. 2:3 Exportfrämjande verksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 339 867 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). För att upprätthålla nivån på den regionala exportrådgivningen, som genomförs inom ramen för regeringens utvecklade export- och investeringsstrategi, behöver medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Bemyndigande att avveckla Orio AB genom likvidation Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Skälen för regeringens förslag: Orio AB (Orio), tidigare Saab Automobile Parts AB, är ett statligt helägt bolag som bildades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska investeringsbanken, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant för lånet. Efter att Saab Automobile AB ansökt om konkurs övertogs Saab Automobile Parts AB av svenska staten från konkursboet genom att Riksgäldskontoret infriade garantin och löste lånet. Regeringen har riksdagens bemyndigande att helt eller delvis avyttra statens aktier i Orio, att som likvid vid försäljningen utöver kontanter ta emot aktier eller andra former av tillgångar, avyttra dessa tillgångar, samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionen. I samband med att bemyndigandet inhämtades konstaterades att en avyttring av aktierna måste anpassas till marknadsläget för att ge bästa möjliga affärsmässiga utfall. Regeringen kunde därför inte i förväg ange på vilket sätt eller vid vilken tidpunkt aktierna kunde komma att avyttras (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287). Aktierna i Orio finns i statlig ägo till följd av den ovan nämnda pantrealiseringen. Bolagets kärnverksamhet är att anskaffa, sälja och distribuera reservdelar till Saabbilar på en global marknad. Bolaget äger, genom sitt helägda dotterbolag, en logistik- och distributionsfastighet i Nyköping och tillhandahåller även logistiktjänster. Orio har omkring 180 anställda och omsatte under 2020 ca 392 miljoner kronor. Bolaget har haft en negativ ekonomisk utveckling under ett antal år. Kärnverksamheten är successivt avtagande, eftersom efterfrågan på reservdelar till Saabbilar minskar. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det bör finnas en flexibilitet i hur det värde som statens ägande i Orio representerar ska hanteras. I syfte att utöka statens handlingsalternativ bör det befintliga bemyndigandet utvidgas. Utöver att avyttra statens aktier i enlighet med riksdagens tidigare bemyndigande bör regeringen ha möjlighet att avveckla bolaget. En sådan avveckling skulle även kunna innebära en avyttring av verksamhet eller en avveckling av dotterbolaget, om det inte dessförinnan har avyttrats. En avveckling av statens ägande i Orio kan i enlighet med vad som ovan anförts genomföras på flera sätt, antingen genom ett av de alternativ som presenterats eller genom en kombination av dessa. Regeringen kommer att pröva olika affärsmöjligheter för att, med beaktande av statens risk, täcka så stor del som möjligt av kreditförlusten. Regeringen bedömer att Orio har det kapital som behövs för genomförande av avvecklingen. Vid genomförd likvidation av bolaget tillfaller ett eventuellt överskott Riksgäldskontorets reservkonto för garantiverksamheten. Återkallelse av bemyndigande avseende Telia Company AB Regeringens förslag: Riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i april 2019 att bemyndiga regeringen att dels genom deltagande i återköpsprogram öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB (Telia) till högst 41,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget, dels därefter minska statens röst- och ägarandel i Telia till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget (prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168). Samtidigt beslutade riksdagen att tillkännage för regeringen vad näringsutskottet anfört om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia (bet. 2018/19:NU9 punkt 2, rskr. 2018/19:168). Utskottet anförde vidare i sitt betänkande att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för de slutsatser som kommit fram i översynen. Telias återköpsprogram är nu avslutat liksom regeringens analys av möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia. Med hänsyn till att bolaget är börsnoterat bör regeringens återkoppling till riksdagen inte dröja. Återköpsprogrammet av aktier i Telia genomfördes under perioden 2018-2020. I oktober 2019 tillkännagav Telia att styrelsen beslutat att inte genomföra något återköp av aktier för det tredje året i det ursprungligen treåriga återköpsprogrammet. De aktier som återköptes av Telia inom ramen för återköpsprogrammet har dragits in genom bolagsstämmobeslut. Den 10 april 2019 beslutade årsstämman i Telia om en minskning av aktiekapitalet genom en indragning av de egna aktier som till dess förvärvats i återköpsprogrammet samt ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia ökade därmed från 37,3 till 38,4 procent. Den 2 april 2020 beslutade årsstämman i Telia om en minskning av aktiekapitalet genom en indragning av de ytterligare egna aktier som förvärvats i återköpsprogrammet och en ökning av aktiekapitalet genom en fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia ökade därmed till 39,5 procent, vilket är den nuvarande nivån. Vad avser möjligheterna att på sikt avyttra statens innehav i Telia har Försvarsmakten i ett yttrande till försvarsutskottet anfört att en eventuell avyttring, helt eller delvis, av statens ägarandel i Telia kan få allvarliga konsekvenser för verksamheter som är betydande för Sveriges säkerhet (yttrande 2018/19:FöU2y). Försvarsmakten har med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning av Telia (Fö2019/01317). Försvarsmaktens slutsats är att statens ägarandel i Telia i vart fall inte bör minskas. Regeringen har inte funnit skäl att ifrågasätta Försvarsmaktens slutsats och bedömer därmed att det inte bör vara aktuellt att minska statens ägande i Telia från den nuvarande nivån på 39,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Vidare gör regeringen bedömningen att det inte heller på sikt är möjligt att avyttra statens ägande i Telia. För att det inte ska råda några oklarheter om statens ägande bör riksdagens bemyndigande till regeringen att efter genomfört återköpsprogram minska statens röst- och ägarandel i Telia till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget återkallas. Regeringen anser därmed att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Bolund, Johansson, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Ernkrans, Lindhagen, Stenevi, Olsson Fridh Regeringen beslutar proposition 2020/21:99 Vårändringsbudget för 2021 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 1 2 Prop. 2020/21:99 Prop. 2020/21:99 3 Prop. 2020/21:99