Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:19 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att säkra skyddsutrustning under coronapandemin Skr. 2022/23:19 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 november 2022 Ulf Kristersson Acko Ankarberg Johansson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Statens insatser för att säkra skyddsutrustning - krishantering till ett högt pris (RiR 2022:10). Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och myndigheterna inte har säkrat regionernas och kommunernas tillgång till personlig skyddsutrustning på ett effektivt sätt under coronapandemin. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att dels förtydliga förväntningarna på myndigheternas förmåga att agera proaktivt i den statliga krisberedskapen och vid kriser, dels ge Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans se över sina respektive uppdrag i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan vid en kris. Riksrevisionen rekommenderar även regeringen att säkerställa att Socialstyrelsen ges möjlighet att inhämta information om regionernas och kommunernas beredskapslager av sjukvårdsmateriel och att förtydliga i vilka lägen Socialstyrelsen ska bistå med resurser till regioner och kommuner. Riksrevisionen rekommenderar slutligen regeringen att överväga att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Försvarets materielverk, skapa en funktion för nationella inköp av sjukvårdsprodukter. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i de övergripande iakttagelserna. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens granskningsrapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Statens insatser för att säkra skyddsutrustning - krishantering till ett högt pris 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 2022 130 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens insatser för att säkra tillgången på personlig skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser för att säkra skyddsutrustning - krishantering till ett högt pris (RiR 2022:10), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 17 maj 2022. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Den övergripande revisionsfrågan är om regeringen och myndigheterna säkrat regionernas och kommunernas tillgång till skyddsutrustning på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och myndigheterna inte har säkrat regionernas och kommunernas tillgång till personlig skyddsutrustning på ett effektivt sätt under coronapandemin. Riksrevisionen finner i sin granskning att regeringen och myndigheterna inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder före pandemin för att på ett effektivt sätt säkra tillgången på skyddsutrustning vid en kris. Kraven på beredskapslager av personlig skyddsutrustning i regioner och kommuner är inte tillräckligt tydliga och någon vägledning för regionerna och kommunerna i att bygga upp ändamålsenliga beredskapslager med personlig skyddsutrustning har heller inte funnits. Vidare finner Riksrevisionen att statens samlade insatser bidragit till att säkra tillgången på skyddsutrustning i regioner och kommuner under pandemin, men att insatserna kom i gång sent vilket påverkat mervärdet av dem. Detta berodde enligt Riksrevisionens bedömning på att regeringen inte fattade beslut om resursförstärkning förrän smittspridningen ökade kraftigt och den akuta bristen på skyddsutrustning i flera regioner redan var ett faktum. Riksrevisionen menar att en viktig förklaring till att myndigheternas insatser dröjde var att det saknades en planering och struktur för när och hur statliga myndigheter ska agera vid omfattande bristsituationer. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Förtydliga förväntningarna på myndigheternas förmåga att agera proaktivt i den statliga krisberedskapen och vid kriser. Detta bör ske genom att komplettera de grundläggande principerna för krisberedskapen med en handlingsprincip. * Ge Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans se över sina respektive uppdrag i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan vid en kris. * Säkerställ att Socialstyrelsen ges möjlighet att inhämta information om regionernas och kommunernas beredskapslager av sjukvårdsmateriel. * Förtydliga i vilka lägen Socialstyrelsen ska bistå med resurser till regioner och kommuner. Detta bör ske genom en planeringsprocess som syftar till ökad beredskap för beslut om statliga åtgärder vid en samhällsstörning. * Överväg att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Försvarets materielverk (FMV), skapa en funktion för nationella inköp av sjukvårdsprodukter, såsom skyddsutrustning, som kan träda in och säkerställa hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens behov av sådana produkter i händelse av globala bristsituationer eller kriser. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Socialstyrelsen om ett stärkt stöd till den kommunala hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens beredskap. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. I sin granskning finner Riksrevisionen en otydlighet när det gäller i vilka lägen staten skulle bidra med resurser under coronapandemin. Detta fick till följd att statliga insatser fördröjdes. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att förtydliga i vilka lägen Socialstyrelsen ska bistå med resurser till regioner och kommuner. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att Socialstyrelsen har en löpande samverkan med både regioner och kommuner och vid behov bistår med resurser till regioner och kommuner. I samarbetet med regionerna har staten årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som rör försörjningsberedskap. Dessa överenskommelser har utvecklats för att hantera olika frågor som uppkommit, bl.a. när det gäller coronapandemin. Därtill vill regeringen betona att ett flertal utredningar som berör bl.a. försörjningsberedskap har tillsatts, se avsnitt 4. Riksrevisionen finner i sin granskning att det saknades en struktur för informationsinhämtning och därmed en nationell sammanställning över regionernas och kommunernas tillgång till skyddsutrustning före och i början av coronapandemin. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att säkerställa att Socialstyrelsen ges möjlighet att inhämta information om regionernas och kommunernas beredskapslager av sjukvårdsmateriel. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse om vikten av en god överblick över regionernas och kommunernas beredskapslager vad gäller personlig skyddsutrustning. Regeringen konstaterar att det redan pågår olika uppdrag på området som bidrar till att understödja en ändamålsenlig förberedelse för att vid behov omfördela befintliga och tillkommande sjukvårdsmateriel mellan regioner och kommuner. Utöver det har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka beredskapen och vidareutveckla motståndskraften i hälso- och sjukvården, se avsnitt 4. Enligt Riksrevisionens bedömning har de åtgärder som regeringen vidtog för att säkra tillgången på skyddsutrustning till regioner och kommuner ökat tillgången på skyddsutrustning. Granskningen visar dock att bidraget från staten var begränsat när behoven av skyddsutrustning var som störst. Riksrevisionen finner även att myndigheterna saknade beredskap för inköp och fördelning av skyddsutrustning. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med FMV, skapa en funktion för nationella inköp av sjukvårdsprodukter. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att statens samlade insatser bidrog till att säkra skyddsutrustning till regioner och kommuner under coronapandemin, men att insatserna till viss del kom igång för sent. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder. Bland annat fick Socialstyrelsen den 25 mars 2020 i uppdrag att, vid behov, ta initiativ till att på nationell nivå säkra tillgången till medicinteknisk utrustning m.m. som behövs i intensivvården eller annan vård till följd av spridningen av covid-19 (S2020/02443), se avsnitt 4. Riksrevisionen framhåller i sin rapport vikten av ansvarsprincipen och av att alla myndigheter har ett ansvar för att i en kris stödja varandra och samverka för att hantera en uppkommen situation. Granskningen visar dock att vissa myndigheter inte har uppnått en effektiv samverkan under coronapandemin. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att dels förtydliga förväntningarna på myndigheternas förmåga att agera proaktivt i den statliga krisberedskapen och vid kriser, dels ge Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans se över sina respektive uppdrag i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan vid en kris. Regeringen delar Riksrevisionens iakttagelse att myndigheterna ska samverka och stödja varandra, såväl inom sin sektor som utanför för att kunna lösa sina uppgifter. Sammantaget har regeringen vidtagit en rad åtgärder för säkra tillgången till personlig skyddsutrustning och även infört strukturella förändringar i syfte att effektivisera myndigheters samverkan, vilka redovisas närmare i avsnitt 4. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra den nationella tillgången till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Regeringen kan konstatera att ett flertal åtgärder som berör försörjningsberedskap har vidtagits av regeringen under och efter coronapandemin. Den 2 april 2020 lämnade Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23), som utgjorde ett av underlagen för propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30). Den 31 mars 2021 lämnade utredningen sitt andra delbetänkande En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19), som utgör underlag för regeringens arbete med att stärka försörjningsberedskapen i fråga om läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Den 23 februari 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Hälso- och sjukvårdens beredskap - struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6). I utredningens slutbetänkande finns ytterligare förslag på hur beredskapen kan stärkas. Det fokuserar på bl.a. ansvarsförhållanden, planering av beredskap och samverkan. Vissa delar av det andra delbetänkandets förslag behandlas i lagrådsremissen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (S2022/03184), som beslutades av regeringen den 30 juni 2022. Regeringen föreslår i lagrådsremissen flera lagändringar som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Betänkandenas förslag i övrigt bereds inom Regeringskansliet. Avseende Socialstyrelsens roll i försörjningsberedskapen gav regeringen den 25 mars 2020 Socialstyrelsen i uppdrag att, vid behov, ta initiativ till att på nationell nivå säkra tillgången till medicinteknisk utrustning m.m. som behövs i intensivvården eller annan vård till följd av spridningen av covid-19 (S2020/02443). Uppdraget ska genomföras i dialog med Folkhälsomyndigheten, FMV, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Upphandlingsmyndigheten. Regeringen gav även länsstyrelserna i uppdrag att bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna kommunernas lägesbilder och behov av skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel, inom ramen för det uppdrag som Socialstyrelsen fått om att på nationell nivå säkra tillgången på skyddsutrustning och annan materiel till följd av spridningen av covid-19 (S2020/01558, S2020/01594 och S2020/02676). Därtill har regeringen beslutat om flera nya uppdrag till Socialstyrelsen. Bland annat fick Socialstyrelsen den 22 december 2021 i uppdrag av regeringen att utveckla ett arbete för ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården (S2021/08235). Syftet med uppdraget är att lämna förslag på hur ett arbete kopplat till statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt ytterst krig kan utvecklas inom myndigheten och att utveckla nationella samverkansstrukturer som syftar till att stärka arbetet med försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2023. Regeringen beslutade den 1 september 2022 om en ändring i uppdraget som innebär att Socialstyrelsen även ska detaljerat kartlägga och analysera regionernas nuvarande och planerade försörjningsberedskap avseende läkemedel, medicinteknik och personlig skyddsutrustning. Uppdraget ska möjliggöra för staten att fastställa befintlig nivå av försörjningsberedskap i regionerna genom kartläggning av befintliga regionala lager och fastställandet av lagerstatus avseende läkemedel, medicinteknik samt personlig skyddsutrustning. I detta ingår även en kartläggning av de olika system som regionerna använder sig av för att säkerställa tillgången till dessa produkter för att kunna bedriva vård. Socialstyrelsen ska också inhämta och sammanställa uppgifter från regionerna om nuvarande och beräknade kostnader för vidtagna och planerade åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen i fråga om läkemedel, medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning. Tilläggsuppdraget ska redovisas för regeringen senast den 1 december 2022. Regeringen tillsatte den 30 juni 2022 utredningen En ändamålsenlig statlig samverkan med kommuner och regioner (Fi 2022:18) som ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 juni 2024. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera i vilka former staten, genom regeringen, och kommuner och regioner kommunicerar, samverkar och överlägger i dag samt om det skiljer sig åt dels mellan olika sakområden, dels i tider av fredstida kriser jämfört med under normala förhållanden. Utredaren ska även bedöma om befintliga former för samverkan, dialog och överläggningar är lämpliga och tillräckliga eller om det finns behov av nya sådana former, särskilt mot bakgrund av den kommunala självstyrelsen och att åligganden för kommuner och regioner ska beslutas av riksdagen genom lag (dir. 2022:89). När det gäller den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap fick Socialstyrelsen och länsstyrelserna den 8 juli 2021 i uppdrag att kartlägga och ta fram stöd till kommunernas arbete med hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap (S2021/05469). Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget i tre delar, varav två delar har redovisats under 2022 i delrapporterna Kartläggning av den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt Långsiktig plan för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap. Dessa rapporter bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den tredje delen ska redovisas till regeringen senast den 1 februari 2023. Vidare fick länsstyrelserna den 30 juni 2022 i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap (S2022/03174). Länsstyrelserna ska enligt uppdraget utgöra ett regionalt stöd genom att vägleda kommunerna i deras arbete med den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens krisberedskap och civilt försvar. Länsstyrelserna ska vidare bistå Socialstyrelsen med den information som myndigheten behöver för att följa utvecklingen av kommunernas beredskapsarbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vad avser myndigheternas beredskap och samverkan i krissituationer beslutade regeringen den 19 maj 2022 om en ny struktur för civilt försvar och samhällets krisberedskap. Strukturreformen, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, innebär att beredskapssektorer, civilområden, sektorsansvariga myndigheter och nya beredskapsmyndigheter har införts (se bl.a. 1 a § förordningen [2015:284] med instruktion för Socialstyrelsen). Regeringen bedömer att de initiativ som har tagits ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Arbetet med en stärkt försörjningsberedskap är en prioriterad fråga och regeringen avser att noga följa det arbete som har påbörjats, samt att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Statens insatser för att säkra skyddsutrustning - krishantering till ett högt pris Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 2022 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Ankarberg Johansson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med att säkra skyddsutrustning under coronapandemin