Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 2020/21:1 5.1 Uppföljning av målet för det finansiella sparandet Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåt-blickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genom-snitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. För att motverka den djupa lågkonjunktur som spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat bedriver regeringen en expansiv finanspolitik där den aktiva politiken försvagar det strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet tydligt avviker från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskotts-målet innevarande år är politiken förenlig med det finanspolitiska ramverket. Om en målavvikelse konstateras ska dock regeringen redogöra för hur en återgång till målnivån ska ske. Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2012-2019 bedöms ligga under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Tabell 5.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020-2023 2019 2020 2021 2022 2023 Finansiellt sparande 0,3 -5,5 -3,5 -1,6 0,3 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,1 Strukturellt sparande1 0,3 -2,6 -1,0 -0,3 0,8 1 Andel av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen bedömer att Sverige kommer att befinna sig i lågkonjunktur under hela prognosperioden, såväl 2020 och 2021 som 2022 bedöms lågkonjunkturen vara mycket djup. Detta innebär att det är befogat att avvika från den målsatta nivån dessa år av stabiliseringspolitiska skäl. Under finans-krisen, dvs. i den senaste djupa lågkonjunkturen, bidrog stora räntesänkningar till att stimulera ekonomin. Det låga ränteläget som nu råder innebär emellertid att penning-politikens möjligheter att på ett verkningsfullt sätt stimulera ekonomin genom repo-räntan är begränsade, vilket ökar behovet av finanspolitiska stimulanser. Prognoser för konjunkturlägets utveckling är i allmänhet mycket svåra att göra och krisens karaktär medför att prognosen är ovanligt osäker både beroende på pandemins utveckling men även på vilka restriktioner länder väljer att genomföra. Det är därför viktigt att finans-politiken anpassas till det rådande konjunkturläget, även för kommande år. Det är således inte lämpligt att i det här läget ange en plan för en återgång till överskottsmålet Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 60 av prop. 2020/21:1, vol. 1. Rättelsen avser tabell 5.1.