Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2021/22:8 Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden Prop. 2021/22:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 september 2021 Stefan Löfven Åsa Lindhagen (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning och som föranleds av ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s prospektförordning och EU:s förordning om värdepapperisering. Förslagen i propositionen omfattar bestämmelser om informationskrav, produktstyrning och handel med råvaruderivat i lagen om värdepappersmarknaden och bestämmelser om hänvisningar till den lagen i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslagen omfattar även bestämmelser om ingripanden i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. Det föreslås också att det i lagen om värdepappersmarknaden ska införas ett nytt undantag från tillståndsplikt för värdepappersrörelse. Undantaget gäller för företag från länder utanför EES när de bedriver handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige. Undantaget ersätter det tidsbegränsade undantag som i dag gäller för vissa brittiska företag. Därutöver föreslås ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen innebär en ändring i bestämmelserna om ingripanden samt att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU-förordningen. Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden som genomför ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument föreslås träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att vissa upphävda informationskrav på värdepappersinstitut och handelsplatser återinförs ska träda i kraft den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringen i fråga om undantag från tillståndsplikt för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 december 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Lagtext 8 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 8 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 32 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 37 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 38 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden 39 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 41 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 43 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering 45 3 Ärendet och dess beredning 46 4 Hänvisningar till EU-rättsakter 47 5 Åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning 48 6 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i MiFID II 50 6.1 Bakgrund 50 6.2 Vilka ändringar har gjorts i MiFID II? 50 6.3 Nya definitioner 50 6.4 Undantag från produktstyrningskraven 52 6.5 Lättnader avseende informationskrav 54 6.5.1 Information till kunder i elektroniskt format 54 6.5.2 Information om kostnader och avgifter i efterhand 55 6.5.3 Byte av finansiella instrument 57 6.5.4 Professionella kunder 58 6.5.5 Jämbördiga motparter 59 6.5.6 Rapporter om bästa orderutförande 60 6.6 Fondbolag och AIF-förvaltare 62 6.7 Investeringsanalys 65 6.8 Förenklingar och lättnader avseende handel med råvaruderivat 67 6.8.1 Undantag från tillståndsplikt för handel med råvaruderivat 67 6.8.2 Färre råvaruderivat omfattas av positionslimiter 67 6.8.3 Utökade möjligheter till undantag från att tillämpa positionslimiter 69 6.8.4 Värdepapperiserade derivat ska inte omfattas av reglerna om positionslimiter och rapportering 70 6.8.5 Gemensamma positionslimiter ska fastställas för råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper 71 6.8.6 Kontroller för positionshantering 72 6.9 Anmälningar om misstänkta överträdelser hos leverantörer av datarapporteringstjänster 73 7 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s prospektförordning 74 7.1 Bakgrund 74 7.2 Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen? 75 7.3 Ytterligare överträdelser som ska kunna medföra sanktionsavgift 76 8 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i ramverket för värdepapperisering 77 8.1 Bakgrund 77 8.2 Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen? 77 8.3 Ytterligare överträdelser som ska kunna medföra sanktionsavgift 78 9 Tillstånd ska inte krävas för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige 79 10 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden 87 10.1 Bakgrund 87 10.1.1 Index 87 10.1.2 EU:s förordning om referensvärden 87 10.1.3 Aktörer under tillsyn 88 10.1.4 Kritiska referensvärden 88 10.1.5 Nationellt kritiska referensvärden 88 10.2 Vilka ändringar har gjorts i EU:s förordning om referensvärden? 89 10.3 Relevant myndighet 90 10.4 Ingripanden mot någon som har använt ett referensvärde i strid med EU:s förordning om referensvärden 91 10.5 Möjlighet att utse ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden i Sverige 92 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 93 12 Förslagens konsekvenser 95 13 Författningskommentar 103 13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 103 13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 127 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 132 13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 134 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden 135 13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 136 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 138 13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering 139 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338 av den 16 februari 2021 om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter och direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/878 vad gäller deras tillämpning på värdepappersföretag, för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 141 Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/337 av den 16 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 156 Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/557 av den 31 mars 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 169 Bilaga 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/168 av den 10 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för avistaväxelkurser för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningar för vissa referensvärden som ska upphöra och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 193 Bilaga 5 Sammanfattning av promemorian 205 Bilaga 6 Promemorians lagförslag 206 Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna 241 Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag 242 Bilaga 9 Lagrådets yttrande 279 Bilaga 10 Parallelluppställning över genomförandet i svensk rätt av ändringsdirektivet i de delar som avser MiFID II 280 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 2021 282 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning. 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 kap. 33 § ska utgå, dels att 1 kap. 4-4 b och 5 §§, 2 kap. 5 §, 4 kap. 4 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3, 8, 15, 27 och 33 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1 a §, 15 a kap. 1 och 4-7 §§ och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 14 a §, 9 kap. 12 a, 17 a, 19 a och 23 a §§ och 15 a kap. 15 §, och närmast före 15 a kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). 4 a § I denna lag betyder direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU. Lydelse enligt SFS 2021:500 Föreslagen lydelse 4 b § I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning 1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster, 2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument, 3. placera finansiella instrument, eller 4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är 1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller 2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument, litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen, marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne, marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader, MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument - inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt, professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart - regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument: 1. Europeiska unionen, 2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten, 3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen, 4. en särskild funktion för flera stater inom EES, 5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och 6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13-15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-f lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 2 kap. 5 § Tillstånd enligt 1 § behövs inte för 1. Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, 2. anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §, 3. börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd, 4. försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 5. företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen, 6. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringstjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls, 7. fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte a) är marknadsgaranter, b) är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av icke-finansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de koncerner de ingår i, c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder, 8. företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, 9. företag som tillhandahåller både a) investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och b) andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen, 10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF-förvaltare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen, 11. företag som handlar med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter för egen räkning utan att utföra kundorder, eller tillhandahåller investeringstjänster i fråga om sådana instrument till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet, om a) detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår i en koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncernen i dess helhet, b) den huvudsakliga verksamheten inte utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, b) företaget inte ingår i en koncern vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, c) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och d) företaget årligen anmäler till Finansinspektionen att undantaget utnyttjas samt på inspektionens begäran rapporterar på vilken grund företaget anser att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, d) företaget på begäran rapporterar till Finansinspektionen på vilken grund företaget har bedömt att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, 12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringsrådgivning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen, 13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, eller - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om a) personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen, b) personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller c) personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi, 14. företag som är verksamhetsutövare enligt 5 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser som handlar med utsläppsrätter för egen räkning, om a) företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och b) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och 15. värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen. Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag. 4 kap. 4 § Ett företag som hör hemma utanför EES får efter tillstånd av Finansinspektionen driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Tillstånd till filialetablering ska ges om 1. företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och det har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser, 2. företagets hemland har vidtagit nödvändiga åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, 3. det har inrättats samarbetsarrangemang mellan Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det land där företaget hör hemma som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbyte i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare, 4. filialen fritt förfogar över ett tillräckligt startkapital, 5. det har utsetts en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kraven i 3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 §, 6. företagets hemland har ingått ett avtal med Sverige, som uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal, 7. filialen tillhör ett investerarskydd som har godkänts eller erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, i den ursprungliga lydelsen, och 8. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag, förordningen om marknader för finansiella instrument, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Tillstånd behövs dock inte om företaget i Sverige bara driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet. 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. 14 a § Kraven i 13 § och 14 § första stycket gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 9 kap. 3 § Ett värdepappersinstitut ska dela in sina kunder i kategorierna professionell kund och icke-professionell kund. Ett värdepappersinstitut får behandla vissa professionella kunder som jämbördiga motparter. Ett värdepappersinstitut ska upprätta interna regler och rutiner för indelning av sina kunder. I 4 och 5 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder. I 6 och 7 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. 8 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 16, 21, 24-26, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 14-16, 17 a, 21, 24-27, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1-7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion. Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha godtagit att bli behandlad som en jämbördig motpart. Godtagandet kan ges generellt eller avse en enskild transaktion. I fråga om motparter som inte ingår i någon av de grupper som anges i 7 § 1-7 och som hör hemma i ett annat land inom EES gäller första stycket bara om motparten i den staten erkänns som jämbördig motpart i enlighet med artikel 30.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument. I sådana fall tillämpas tredje stycket på motsvarande sätt. 12 a § Kraven i 11 och 12 §§ gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 15 § Ett värdepappersinstitut ska förse kunder med information om 1. institutet och dess tjänster, 2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, inbegripet vägledning om och varningar för de risker som är förknippade med investeringar i instrumenten eller placeringsstrategierna samt om instrumentet i fråga, med beaktande av den målgrupp som har fastställts för instrumentet, är avsett för professionella eller icke-professionella kunder, 3. utförandeplatser, och 4. alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet kostnaderna för rådgivning och kostnaderna för de finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden samt hur kunden får betala kostnader och avgifter, inbegripet eventuella betalningar till institutet från en tredjepart. Informationen om kostnader och avgifter, inbegripet kostnader och avgifter för investeringstjänsten och det finansiella instrumentet, som inte beror på underliggande marknadsrisk, ska räknas samman så att kunden kan förstå den totala kostnaden liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning. Om kunden begär det, ska en uppdelning per post ges. Informationen ska, i förekommande fall, ges till kunden regelbundet, åtminstone årligen, under investeringens varaktighet. Om kunden är en professionell kund gäller första stycket 4 bara vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. 17 a § Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg på det sätt som anges i 14 § första stycket, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om 1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och 2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Värdepappersinstitutet ska också erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. 19 a § All information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper. Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format. 23 a § Ett värdepappersinstitut ska, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet. När värdepappersinstitutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. Första och andra styckena gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 27 § Ett värdepappersinstitut ska på ett varaktigt medium lämna en tillfredsställande rapportering till en kund om de tjänster som institutet har utfört för kunden. Rapporteringen ska i förekommande fall lämnas regelbundet och även innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning. Första stycket gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 10 kap. 2 § En leverantör av datarapporteringstjänster ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. En leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 15 a kap. 1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. En positionslimit ska fastställas för varje råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta om storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. En positionslimit ska fastställas för varje jordbruksråvaruderivat och kritiskt eller signifikant råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Positionslimiterna ska vara transparenta och icke-diskriminerande samt syfta till att förhindra marknadsmissbruk och främja ordnad prissättning och avveckling. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. 4 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte för råvaruderivat för vilka en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt en sådan gemensam positionslimit som avses i artikel 57.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument. När ett råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige även handlas i betydande volymer på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. När jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. En gemensam positionslimit ska också fastställas när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Innan en gemensam positionslimit fastställs ska samråd ske med de behöriga myndigheterna för den eller de handelsplatserna som avses i andra stycket. 5 § En fysisk eller juridisk person som innehar råvaruderivat som handlas på en handelsplats eller OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa, ska följa de positionslimiter som har fastställts enligt 1-4 §§ och de gemensamma positionslimiter som en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt. Positionslimiter ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. 6 § Finansinspektionen får efter ansökan av en icke-finansiell enhet medge att en positionslimit inte ska tillämpas på positioner som enheten eller någon annan för enhetens räkning innehar och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet. Finansinspektionen får efter ansökan medge att en positionslimit inte ska tillämpas på 1. positioner som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet, 2. positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och 3. positioner som innehas av en finansiell eller icke-finansiell motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna. 7 § Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger institutet eller börsen befogenhet att 1. övervaka öppna positioner i råvaruderivat som handlas på handelsplatsen, 2. få tillgång till information och dokumentation avseende storleken på och syftet med en position i råvaruderivat eller en exponering som innehas samt information om verklig eller indirekt ägare till positionen, 3. få tillgång till information och dokumentation om överenskommelser, tillgångar och skulder på marknaden för råvaruderivatpositionens underliggande tillgång, 4. kräva att den som innehar en position i råvaruderivat tillfälligt eller permanent avslutar eller minskar positionen, och 5. kräva, för att mildra effekterna av en stor eller dominerande position i råvaruderivat, att den som innehar positionen tillfälligt tillhandahåller likviditet till marknaden till ett överenskommet pris och i överenskommen omfattning. Informationen enligt första stycket 2 och 3 ska, när det är lämpligt, även innehålla uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner - avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket, och - innehas genom deltagare på den handelsplatsen. Kontroller för positionshantering ska vara transparenta och icke-diskriminerande. Undantag från redovisning och rapportering av positioner 15 § Bestämmelserna i 11-14 §§ ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e, 9-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 1 §, 9 kap. 33 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, och närmast före 8 kap. 33 § en ny rubrik av följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. Information om kvalitet på utförande av transaktioner 33 § Ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet ska offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 9 kap. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 13 kap. 9 § En börs ska offentliggöra information om kvaliteten på utförande av transaktioner på en reglerad marknad som börsen driver. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e, 9-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 17 g § Ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar i andra fall än det som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 ska när det utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23 och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar i andra fall än det som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 ska när det utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 7 kap. 3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23, 25 a-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23 a, 25 a-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2022. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 a § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 1 a § En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23 och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2022. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU-förordningen. 4 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av artiklarna 4-15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen, 2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen, 3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller b) i strid med artikel 29.1, b) i strid med artikel 29.1 eller 29.1a, 4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen, 5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen, 6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och 7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.6 Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i EU-förordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer av artikel 5.1-5.4, 2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, eller - inte fullgöra skyldigheten att lämna underrättelser enligt artikel 27.4, 3. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22 eller 23-26, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22, 23-26 eller 26a-26e, eller - inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1, 4. en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, 5. ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och 6. en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentet och rådet utfärdade i februari 2021 direktiv (EU) 2021/338 av den 16 februari 2021 om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter och direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/878 vad gäller deras tillämpning på värdepappersbolag, för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, i det följande kallat ändringsdirektivet. Direktivet trädde i kraft den 27 februari 2021. Ändringsdirektivet finns i bilaga 1. Europaparlamentet och rådet utfärdade i februari 2021 även förordning (EU) 2021/337 av den 16 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar, för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, i det följande kallad förordningen om ändring av EU:s prospektförordning. Förordningen trädde i kraft den 27 februari 2021 och började även tillämpas det datumet. Förordningen om ändring av EU:s prospektförordning finns i bilaga 2. Europaparlamentet och rådet utfärdade i mars 2021 även förordning (EU) 2021/557 av den 31 mars 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, i det följande kallad förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, och förordning (EU) 2021/558 av den 31 mars 2021 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller anpassningar av ramverket för värdepapperisering för att stödja den ekonomiska återhämtningen med anledning av covid-19-krisen, i det följande kallad förordningen om ändring av EU:s tillsynsförordning. Förordningarna trädde i kraft den 9 april 2021 och började även tillämpas det datumet. Förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering finns i bilaga 3. Under förhandlingarna om ovan angivna ändringsrättsakter har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2019/20:FPM68). Europaparlamentet och rådet utfärdade i februari 2021 förordning (EU) 2021/168 av den 10 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för avistaväxelkurser för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningar för vissa referensvärden som ska upphöra och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i det följande kallad förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden. Förordningen trädde i kraft den 13 februari 2021 och började även tillämpas det datumet. Förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden finns i bilaga 4. Under förhandlingarna om förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2019/20:FPM71). I promemorian Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden, som har tagits fram inom Finansdepartementet, finns förslag till de lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av ändringarna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i det följande kallat MiFID II, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, i det följande kallad EU:s prospektförordning, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, i det följande kallad EU:s förordning om värdepapperisering, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, i det följande kallad EU:s förordning om referensvärden. En sammanfattning av promemorian Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden finns i bilaga 5. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2021/01679). I bilaga 10 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som i svensk rätt genomför ändringsdirektivet i de delar som avser MiFID II. I denna proposition behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 17 juni 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har det i propositionen gjorts några språkliga och redaktionella ändringar i lagtexten. 4 Hänvisningar till EU-rättsakter Regeringens förslag: Hänvisningar till EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering, EU:s tillsynsförordning och EU:s förordning om referensvärden ska vara dynamiska, dvs. avse förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Hänvisningar till EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument ska vara statiska och avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I några av de bestämmelser som föreslås i denna proposition krävs det en hänvisning till EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering, EU:s tillsynsförordning eller EU:s förordning om referensvärden. För att eventuella ändringar i förordningarna ska få omedelbart genomslag i den svenska lagstiftningen är det lämpligt att hänvisningarna i de föreslagna bestämmelserna till förordningarna är dynamiska. När det gäller EU-förordningar är det också den hänvisningsteknik som regeringen ofta har använt i senare tids propositioner (se t.ex. prop. 2015/16:156 s. 20 f., prop. 2016/17:22 s. 95 f., prop. 2019/20:37 s. 33 och prop. 2020/21:24 s. 34 f.). I de bestämmelser som föreslås i denna proposition där det krävs hänvisningar till MiFID II bör hänvisningarna till direktivet vara statiska och avse direktivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet. 5 Åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning Covid-19-pandemin har slagit hårt mot människor, företag, hälso- och sjukvårdssystem och ekonomi. Europeiska kommissionen framhöll i sitt meddelande "EU vid ett vägskäl - bygga upp och bygga nytt för nästa generation" att likviditet och tillgång till finansiering kommer att vara en fortsatt utmaning. Som ett led i arbetet med att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin presenterade kommissionen därför i juli 2020 ett åtgärdspaket för kapitalmarknadernas återhämtning (Capital Markets Recovery Package), med förslag till ändringar i MiFID II, EU:s prospektförordning, EU:s förordning om värdepapperisering och EU:s tillsynsförordning. Förslaget förhandlades under hösten 2020 och ändringar i de olika rättsakterna antogs av Europaparlamentet och rådet och trädde i kraft i februari och mars 2021. Syftet med ändringarna är att främja en tidig återhämtning av ekonomierna genom att införa lättnader och förenklingar för deltagare på värdepappersmarknaden och underlätta företags finansiering. Ändringarna kan delas upp i tre delar som alla anknyter till Europeiska kommissionens arbete med att skapa en kapitalmarknadsunion inom EU. För det första har det gjorts ändringar i MiFID II. Ändringarna innebär lättnader i kraven på information till investerare, dels genom att pappersbaserad information fasas ut till förmån för information i elektroniskt format, dels genom att krav på viss rapportering tillfälligt tas bort. Lättnader har även gjorts när det gäller krav på information om kostnader och avgifter i vissa fall till framför allt professionella kunder. Ändringarna innebär också lättnader i kravet på produktstyrning i fråga om vissa företagsobligationer. När det gäller råvaruderivat har reglerna om tillstånd för handel med sådana derivat förenklats och lättnader gjorts i fråga om de begränsningar som gäller avseende storleken på positioner i råvaruderivat som en person eller ett företag får inneha. De bestämmelser som medlemsstaterna inför med anledning av ändringarna i MiFID II ska beslutas och offentliggöras inom nio månader och börja tillämpas tolv månader efter det att ändringarna i direktivet trätt i kraft, dvs. senast den 28 november 2021 respektive fr.o.m. den 28 februari 2022. Det andra området som omfattas av lättnader är reglerna om prospekt som ska upprättas när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Ändringarna, som har gjorts i EU:s prospektförordning, innebär att det tillfälligt ska finnas en ny mindre omfattande typ av aktieprospekt, återhämtningsprospekt, som får användas av företag vars aktier varit upptagna till handel på en reglerad marknad eller en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i minst 18 månader innan erbjudandet till allmänheten lämnas. Det har också gjorts en tillfällig höjning av tröskelvärdet för när kreditinstitut är undantagna från kravet på att upprätta prospekt vid erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel på reglerad marknad av skuldinstrument, från 75 till 150 miljoner euro. Det har också gjorts en ändring som innebär att en finansiell mellanhand får längre tid på sig att informera investerarna om ett tillägg till ett prospekt. De tillfälliga ändringarna ska gälla under en begränsad tid t.o.m. den 31 december 2022. För det tredje har det gjorts ändringar i ramverket för värdepapperisering. Ändringarna syftar till att öka möjligheterna för framför allt banker att använda sig av värdepapperisering för att frigöra kapital för ny utlåning. Ändringar har gjorts i EU:s förordning om värdepapperisering och i EU:s tillsynsförordning och baseras på rekommendationer från Europeiska bankmyndigheten (Eba). Ett syfte med ändringarna är att även s.k. syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperisering. Ändringarna innebär dels att det ställs upp kriterier för när syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperisering, dels att kapitalkraven för banker för att hålla de minst riskfyllda exponeringarna i en syntetisk STS-värdepapperisering sänks, på motsvarande sätt som gäller för befintliga STS-värdepapperiseringar. Därutöver har det gjorts ändringar i syfte att anpassa regelverket till värdepapperiseringar av s.k. nödlidande exponeringar (exponeringar mot nödlidande krediter, dvs. krediter där låntagaren inte betalar enligt överenskommelse) och på så sätt underlätta för banker att överlåta dessa. Detta innebär bl.a. ändringar i fråga om utformningen av kravet på den risk som ska behållas på bankens balansräkning vid värdepapperiseringar av nödlidande krediter. Även i denna del har det införts sänkta kapitalkrav i fråga om exponeringar mot värdepapperiseringar av nödlidande krediter. När det gäller kapitaltäckningskraven så har den globala standard som håller på att tas fram i Baselkommittén för banktillsyn beaktats. De delar av åtgärdspaketet som behandlas i denna proposition är de lagändringar som krävs för att i svensk rätt genomföra de ändringar som har gjorts i MiFID II och anpassa svensk rätt till de ändringar som har gjorts i EU:s prospektförordning och EU:s förordning om värdepapperisering. 6 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i MiFID II 6.1 Bakgrund Det regelverk som har införts med anledning av genomförandet av MiFID II och som gäller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i det följande kallad MiFIR, började tillämpas den 3 januari 2018 (prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/17:353, SFS 2017:679). Syftet med regelverket är att stärka finansmarknadernas effektivitet, motståndskraft och integritet. Bakgrunden är framför allt den finansiella kris som bröt ut 2008 och marknadsutvecklingen i övrigt. Regelverket utgör en harmoniserad rättslig ram för de krav som tillämpas på värdepappersinstitut, reglerade marknader och andra handelsplatser, leverantörer av datarapporteringstjänster och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen. Genom MiFID II infördes bl.a. nya regler om handel med råvaruderivat och om produktstyrning för finansiella instrument. I flera avseenden infördes också skärpningar av kundskydds- och informationsreglerna på värdepappersmarknaden. 6.2 Vilka ändringar har gjorts i MiFID II? Som ett led i hanteringen av covid-19-pandemin presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 förslag till ändringar i bl.a. MiFID II och den 16 februari 2021 utfärdades ändringsdirektivet. Ändringarna innebär främst lättnader för värdepappersinstitut och syftar till att bidra till ekonomisk återhämtning genom att administrativa bördor minskas utan att för den skull försämra investerarskyddet. Detta ska möjliggöra en snabb återkapitalisering av företag och underlätta investeringar i den reala ekonomin. Ändringarna i MiFID II innebär även att delar av en sedan tidigare planerad översyn av det direktivet har tidigarelagts. 6.3 Nya definitioner Regeringens förslag: I lagen om värdepappersmarknaden ska det införas definitioner av termerna och uttrycken make-whole-klausul, byte av finansiellt instrument, elektroniskt format, jordbruksråvaruderivat och huvudsakligen kommersiell koncern. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet påpekar att meningsbyggnaden i den föreslagna definitionen av make-whole-klausul tillåter en tolkning som innebär att det belopp som investeraren har rätt till motsvarar nettonuvärdet av såväl framtida räntebetalningar som av kapitalbelopp, vilket knappast är avsett. Sveriges advokatsamfund föreslår att definitionen av make-whole-klausul justeras för att bättre stämma överens med den avsedda terminologin i direktivet genom att "säkerställa" ändras till, förslagsvis, "kompensationsåtagande", då det inte rör sig om ett säkerställande i förhållande till en kreditrisk. Advokatsamfundet noterar vidare att förfallodagen enligt direktivet förstås vara den ursprungliga förfallodagen och inte den förtida förfallodagen, vilket innebär att undantaget blir förhållandevis snävt. Skälen för regeringens förslag: MiFID II innehåller ett stort antal definitioner av olika finansiella instrument, aktörer, tjänster och verksamheter m.m. (artikel 4). Genom ändringsdirektivet har det införts några nya definitioner i MiFID II. Med uttrycket byte av finansiella instrument avses att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument (artikel 1.2 a i ändringsdirektivet, artikel 4.1.8a i MiFID II). Med make-whole-klausul avses en klausul som syftar till att skydda investerare genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid tidig inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala en summa motsvarande nuvärdet av återstående kupongbetalningar och kapitalbeloppet på den obligation som ska lösas in (artikel 1.2 b i ändringsdirektivet, artikel 4.1.50a i MiFID II). Det finns sedan tidigare en definition av jordbruksråvaruderivat i MiFID II. Genom ändringsdirektivet har den definitionen ändrats till att avse derivatkontrakt som avser produkter som förtecknas i artikel 1 i, och bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (artikel 1.2 b i ändringsdirektivet, artikel 4.1.59 i MiFID II). Definitionen omfattar därmed även derivat avseende fisk, skaldjur och andra vattenlevande organismer. Med elektroniskt format avses ett annat varaktigt medium än papper (artikel 1.2 c i ändringsdirektivet, artikel 4.1.62a i MiFID II). Med huvudsakligen kommersiell koncern avses en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat (artikel 1.2 c i ändringsdirektivet, artikel 4.1.65 i MiFID II). De flesta av definitionerna i MiFID II har i svensk rätt införts i motsvarande definitioner i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (1 kap. 4-5 §§). De ändringar och tillägg som har gjorts i definitionerna i MiFID II genom ändringsdirektivet bör genomföras i svensk rätt genom att berörda definitioner i lagen om värdepappersmarknaden ändras på motsvarande sätt och att det i lagen införs nya definitioner som motsvarar de som har införts i MiFID II. I den definition av make-whole-klausul som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet anges att klausulen ska "säkerställa" att emittenten har vissa skyldigheter. Som Sveriges advokatsamfund påpekar innebär en make-whole-klausul inte att det sker något säkerställande i förhållande till en kreditrisk. Klausulen ska enligt definitionen i direktivet bara säkerställa att emittenten har en skyldighet i förhållande till innehavarna av obligationen. Den ställer däremot inte upp något krav på att emittenten ska ställa säkerhet för att kunna fullgöra skyldigheten. Regeringen konstaterar också att termen säkerställa är väl etablerad och används i flera olika situationer. Termen förekommer exempelvis på många ställen i lagen om värdepappersmarknaden i olika sammanhang som inte rör säkerställande i förhållande till kreditrisker. Regeringen anser därför inte att användningen av termen medför någon risk för missförstånd. Inte heller Advokatsamfundets påpekande om en make-whole-klausuls tillämplighet i förhållande till andra förfallodagar än den ursprungliga bör medföra någon ändring i definitionen. Med anledning av påpekandet från Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser regeringen dock att definitionen av make-whole-klausul bör utformas i linje med den engelska språkversionen av direktivet. När det gäller utformningen av definitionen av jordbruksråvaruderivat anser regeringen att det bör vara tillräckligt att hänvisa till berörda delar i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och inte även till artikel 1 i den förordningen. 6.4 Undantag från produktstyrningskraven Regeringens förslag: Produktstyrningskraven i lagen om värdepappersmarknaden ska inte tillämpas när den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Kraven ska inte heller tillämpas när de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Enligt promemorians förslag ska produktstyrningskraven inte tillämpas när den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer med en make-whole-klausul. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. International Capital Market Association, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna bestämmelserna bör ändras så att de bättre stämmer överens med lydelsen i direktivet. Sveriges advokatsamfund anser också att det är önskvärt att lagtexten kompletteras med ett tydliggörande avseende relationen till det s.k. Priip-regelverket. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om att ett värdepappersföretag som producerar finansiella instrument för försäljning till kunder ska fastställa, tillämpa och se över en process för godkännande av varje finansiellt instrument och varje betydande förändring av existerande finansiella instrument innan de marknadsförs eller distribueras till kunder (artikel 16.3 andra stycket). Produktgodkännandeprocessen ska specificera en fastställd målgrupp av slutkunder inom den relevanta kundkategorin för varje finansiellt instrument och säkerställa att alla relevanta risker för en sådan fastställd målmarknad bedöms och att den avsedda distributionsstrategin är förenlig med den fastställda målmarknaden (artikel 16.3 tredje stycket). Ett värdepappersföretag ska också regelbundet se över de finansiella instrument som det erbjuder eller marknadsför, med beaktande av alla händelser som väsentligt skulle kunna påverka den potentiella risken för den fastställda målmarknaden, för att åtminstone bedöma huruvida det finansiella instrumentet fortfarande är förenlig med behoven på den fastställda målmarknaden och huruvida den avsedda distributionsstrategin fortfarande är lämplig (artikel 16.3 fjärde stycket). Ett värdepappersföretag som producerar finansiella instrument ska också förse eventuella distributörer med all lämplig information om det finansiella instrumentet och processen för produktgodkännande, inbegripet den fastställda målmarknaden för det finansiella instrumentet (artikel 16.3 femte stycket). Värdepappersföretag som producerar finansiella instrument för försäljning till sina kunder ska säkerställa att de finansiella instrumenten är utformade för att uppfylla behoven hos en fastställd målgrupp av slutkunder inom den relevanta kundkategorin, att strategin för distribution av de finansiella instrumenten är förenlig med den fastställda målgruppen och att företaget vidtar rimliga åtgärder för att säkerställa att det finansiella instrumentet distribueras till den fastställda målgruppen (artikel 24.2 första stycket). Ett värdepappersföretag ska förstå de finansiella instrument som det erbjuder eller rekommenderar, bedöma hur förenliga de finansiella instrumenten är med behoven hos de kunder till vilka det tillhandahåller investeringstjänster, också med beaktande av den fastställda målgruppen av slutkunder, samt säkerställa att de finansiella instrumenten endast erbjuds eller rekommenderas när detta ligger i kundens intresse (artikel 24.2 första stycket). Genom ändringsdirektivet har det införts undantag i reglerna i MiFID II om produktstyrningskrav som innebär att kraven inte ska tillämpas när den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan något annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul (se avsnitt 6.3) eller när de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter (artikel 1.3 i ändringsdirektivet, artikel 16a i MiFID II). Reglerna om produktstyrningskrav i MiFID II har i svensk rätt genomförts i motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (8 kap. 13 § och 14 § första stycket och 9 kap. 11 och 12 §§). För att genomföra de undantag från produktstyrningskraven som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet bör det införas motsvarande undantag från kraven i lagen om värdepappersmarknaden. Regeringen instämmer med International Capital Market Association, Svensk Värdepappersmarknad och Svenska Bankföreningen att undantaget från produktstyrningskraven i lagen om värdepappersmarknaden bör ges en direktivnära utformning. Undantaget bör därför - som föreningarna och Sveriges advokatsamfund föreslår - avse obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Frågan om produktstyrningsreglernas relation till det s.k. Priip-regelverket - som lyfts av Advokatsamfundet - bör enligt regeringens uppfattning inte behandlas i detta lagstiftningsärende. Den frågan bör i stället hanteras på EU-nivå. 6.5 Lättnader avseende informationskrav 6.5.1 Information till kunder i elektroniskt format Regeringens förslag: Den information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt lagen om värdepappersmarknaden ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper. Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Konsumentverket anser att en utfasning av pappersbaserad information inte får ske på ett sätt som riskerar att urholka konsumentskyddet. Svensk Värdepappersmarknad framhåller att värdepappersinstitut även i fortsättningen måste ha möjlighet att tillhandahålla information i pappersform exempelvis om en icke-professionell kund som tidigare har fått information på papper, trots uppmaning från institutet, inte gör något aktivt val för att fortsätta att få information i pappersform eller om en professionell kund uttryckligen begär att få information på papper. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om ett värdepappersföretags skyldigheter att lämna information till sina kunder och till presumtiva kunder (artikel 24). I reglerna om information till kunder har det tidigare inte angetts något om i vilken form informationen ska lämnas. Genom ändringsdirektivet har det införts regler i MiFID II som innebär att ett värdepappersföretag ska tillhandahålla all information som krävs enligt det direktivet till kunder eller presumtiva kunder i elektroniskt format, utom när kunden eller den presumtiva kunden är en icke-professionell kund eller presumtiv icke-professionell kund som har begärt att få informationen på papper, varvid informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt på papper (artikel 1.4 b i ändringsdirektivet, artikel 24.5a första stycket i MiFID II). Värdepappersföretaget ska informera sina icke-professionella kunder eller presumtiva icke-professionella kunder om att de har möjlighet att få informationen på papper (artikel 24.5a andra stycket i MiFID II). Vidare ska företaget, minst åtta veckor innan det börjar skicka informationen i elektroniskt format, informera de befintliga icke-professionella kunder som tidigare fått informationen på papper om övergången till information i elektroniskt format samt om möjligheten att välja att fortsätta att få information på papper. Värdepappersföretaget ska även informera om att ett automatiskt byte till elektroniskt format kommer att ske för de kunder som inte inom tidsfristen på åtta veckor begär att även i fortsättningen få informationen på papper (artikel 24.5a tredje stycket i MiFID II). Kraven i MiFID II på information till kunder har i svensk rätt huvudsakligen genomförts genom motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap.). För att genomföra de nya regler om på vilket sätt ett värdepappersföretag ska tillhandahålla information till sina kunder som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet, bör det införas motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden. Förslaget innebär att all information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt 9 kap. lagen om värdepappersmarknaden ska tillhandahållas i elektroniskt format. Denna skyldighet avser information till alla kunder. Därutöver ska institutet, om en icke-professionell kund begär det, tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper. Dessa krav bör enligt regeringens uppfattning inte utesluta att institutet på frivillig basis tillhandahåller information till sina kunder även på andra sätt, så länge det fullgör sina skyldigheter. Som Svensk Värdepappersmarknad påpekar vore det inte rimligt om ett värdepappersinstitut skulle anses ha gjort sig skyldigt till en överträdelse genom att, utöver den information i elektroniskt format som krävs, tillhandahålla information på papper till professionella kunder som efterfrågar det, eller till icke-professionella kunder som inte gjort något aktivt val. Det är viktigt ur ett konsumentskyddsperspektiv att information även fortsättningsvis kan tillhandahållas på papper till icke-professionella kunder som inte gör ett aktivt val. Regeringen instämmer med Konsumentverket att det är viktigt att en utfasning av pappersbaserad information inte sker på ett sätt som urholkar konsumentskyddet. Regeringen konstaterar att information i elektroniskt format enligt de nya regler i MiFID II som har införts genom ändringsdirektivet ska vara huvudregel även för icke-professionella investerare, men anser att möjligheten att lämna information på papper i andra fall än de som krävs enligt dessa regler minskar risken att övergången till information i elektroniskt format sker på ett sätt som urholkar konsumentskyddet. 6.5.2 Information om kostnader och avgifter i efterhand Regeringens förslag: Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om 1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och 2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Värdepappersinstitutet ska också vara skyldigt att erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Konsumentverket anser att de föreslagna ändringarna riskerar att försvaga konsumentskyddet och att det inte framgår hur ett samtycke ska ges eller hur informationen om samtycket ska presenteras. Verket poängterar att det är mycket viktigt att informationen om samtycke framställs på ett tydligt sätt, för att ge konsumenten förutsättningar att göra ett medvetet val. Svensk Värdepappersmarknad efterfrågar ett resonemang om hur skyldigheten att erbjuda uppläsning av kostnadsinformation per telefon ska tolkas. Som föreningen uppfattar kravet gäller det inte bara vid telefonförsäljning utan även vid annan distanshandel såsom via internetbanken, mobilappar och terminaler (t.ex. Bloomberg). Det måste därför enligt föreningens uppfattning vara möjligt att anpassa genomförandet till de förutsättningar som råder i den kanal där instituten möter kunden. Enligt föreningens uppfattning måste det, precis som i fråga om kunds samtycke, därför vara möjligt för institutet att uppfylla kravet på att erbjuda information via telefon i förväg och på ett standardiserat sätt. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om ett värdepappersföretags skyldigheter när det gäller information till kunder (artikel 24). De innebär bl.a. att kunder och presumtiva kunder i god tid ska tillhandahållas lämplig information avseende värdepappersföretaget och dess tjänster, finansiella instrument och föreslagna investeringsstrategier, handelsplatser för utförande och alla kostnader och tillhörande avgifter (artikel 24.4). Genom ändringsdirektivet har det införts särskilda regler i MiFID II om hur värdepappersföretag får tillhandahålla en kund information om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av en teknik för distanskommunikation som förhindrar att information om kostnader och avgifter lämnas i förväg (artikel 1.4 a i ändringsdirektivet, artikel 24.4 tredje och fjärde styckena i MiFID II). Värdepappersföretaget får i så fall tillhandahålla information om kostnader och avgifter antingen i elektroniskt format (se avsnitt 6.5.1) eller, på begäran av en icke-professionell kund, i pappersform utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen genomförts, förutsatt att kunden har samtyckt till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen genomförts och värdepappersföretaget har erbjudit kunden möjlighet att senarelägga genomförandet av transaktionen tills kunden har fått informationen (artikel 24.4 tredje stycket). Utöver dessa krav ska värdepappersföretaget ge kunden möjlighet att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs (artikel 24.4 fjärde stycket). Reglerna i MiFID II om krav på information som värdepappersföretag ska lämna till sina kunder har i svensk rätt genomförts i motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 14-19 §§). För att genomföra de ovan redovisade nya reglerna om information om kostnader och avgifter som värdepappersföretag ska lämna till sina kunder som har införts i MiFID II genom ändringsdirektivet, bör det införas motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden. Regeringen har förståelse för de synpunkter som framförs av Konsumentverket och Svensk Värdepappersmarknad, men konstaterar att det i direktivet inte preciseras hur skyldigheten att lämna information om kostnader och avgifter på telefon ska tolkas och att det inte närmare anges hur ett samtycke ska lämnas eller hur informationen om samtycket ska presenteras. Kommissionen får emellertid anta delegerade akter med bestämmelser som preciserar de krav som anges i direktivet. Enligt MiFID II får kommissionen anta delegerade akter för att säkerställa att värdepappersföretag följer de principer som anges i direktivet när de tillhandahåller investeringstjänster eller sidotjänster till sina kunder (artikel 24.13). Det gäller bl.a. närmare uppgifter om innehållet och formatet för informationen till kunderna i förhållande till kategoriseringen av kunder, värdepappersföretag och deras tjänster, finansiella instrument och kostnader och avgifter (artikel 24.13 c). Regeringen anser med hänsyn till det att det i detta sammanhang inte bör göras några preciseringar och närmare tolkningar av kraven i direktivet, eftersom de i så fall skulle riskera att avvika från det som kan komma att regleras i bestämmelser i delegerade akter som kommissionen antar. 6.5.3 Byte av finansiella instrument Regeringens förslag: Kravet på att ett värdepappersinstitut, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden ska införas i en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II gäller vissa särskilda krav på värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning (artikel 25.2). För att kunna rekommendera kunden de investeringstjänster och finansiella instrument som är lämpliga för denne, ska företaget inhämta nödvändiga upplysningar om bl.a. kundens kunskaper och erfarenhet, finansiella ställning och investeringsmål (artikel 25.2 första stycket). Preciserade krav finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, i det följande kallad den delegerade förordningen till MiFID II. Där anges att när ett värdepappersföretag tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innebär byte av investeringar, antingen genom att sälja ett instrument och köpa ett annat, eller genom att utöva en rätt att göra en förändring inom ett befintligt instrument, ska företaget samla in nödvändig information om kundens befintliga investeringar och de rekommenderade nya investeringarna, och analysera kostnaderna och fördelarna med bytet, så att företaget på rimliga grunder kan visa att fördelarna med ett byte är större än kostnaderna (artikel 54.11). Genom ändringsdirektivet har det i MiFID II förts in ett motsvarande krav som det i den delegerade förordningen till MiFID II (artikel 1.5 i ändringsdirektivet, artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II). Det innebär att ett värdepappersföretag, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innebär byte av finansiella instrument, ska samla in nödvändig information om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan med bytet. När värdepappersföretaget tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. De särskilda krav som i MiFID II ställs på ett värdepappersföretag när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning har genomförts i svensk rätt genom en motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 23 §). De ovan redovisade krav som har införts i direktivet och som ska tillämpas i samband med byte av finansiella instrument bör införas i lagen i anslutning till denna bestämmelse. 6.5.4 Professionella kunder Regeringens förslag: Kraven på ett värdepappersinstitut att förse kunder med information om alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster ska inte tillämpas när investeringstjänster tillhandahålls en professionell kund, utom vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Kraven på ett värdepappersinstitut att hämta in nödvändiga uppgifter och informera kunden vid byte av finansiella instrument och att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster ska inte tillämpas när tjänster tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. En sådan begäran ska dokumenteras av värdepappersinstitutet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om ett värdepappersföretags skyldigheter när det gäller information till kunder (artikel 24). De innebär att kunder ska tillhandahållas information om samtliga kostnader och tillhörande avgifter, inklusive information avseende både investerings- och sidotjänsterna, inbegripet eventuell kostnad för rådgivning, kostnaden för det finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden och hur kunden får betala för det, inklusive eventuella tredjepartsbetalningar (artikel 24.4 första stycket c). Ett värdepappersföretag ska också på ett varaktigt medium lämna tillfredsställande rapporter till kunder om de tjänster företaget tillhandahållit. Rapporterna ska inkludera regelbundna meddelanden till kunder, med beaktande av typen av och komplexiteten hos de aktuella finansiella instrumenten och arten av den tjänst som tillhandahålls kunden och ska i förekommande fall innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som utförts för kundens räkning (artikel 26.6 första stycket). Genom ändringsdirektivet har det införts vissa lättnader i fråga om kraven på information till professionella kunder (artikel 1.8 i ändringsdirektivet, artikel 29a.1 i MiFID II). Kravet att ett värdepappersföretag ska förse kunder med information om alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster ska inte tillämpas när investeringstjänster tillhandahålls en professionell kund, utom vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning (artikel 29a.1 i MiFID II). Det har även införts lättnader i fråga om kraven på att ett värdepappersföretag, i samband med byte av finansiella instrument, ska samla in nödvändig information, analysera kostnaderna och nyttan med bytet och informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna (se avsnitt 6.5.3) och i fråga om kraven på rapportering om de tjänster som företaget har utfört. Dessa krav ska inte tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden antingen i elektroniskt format eller på papper informerar företaget om att den vill dra nytta av de rättigheterna (artikel 29a.2). Värdepappersföretaget ska dokumentera denna kommunikation (artikel 29a.3). Kraven i MiFID II på information till kunder om kostnader och avgifter och på rapportering till kunder om de tjänster som ett värdepappersföretag har utfört har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 15 § första stycket 4 och 27 §). Med anledning av de ändringar som har gjorts i direktivet bör dessa bestämmelser i lagen ändras på motsvarande sätt så att kraven på information om kostnader och avgifter inte ska tillämpas när investeringstjänster tillhandahålls en professionell kund, utom vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning, och att kraven på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster inte ska tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. Det bör också i bestämmelsen om byte av finansiella instrument som föreslås i avsnitt 6.5.3 anges att kraven att hämta in nödvändiga uppgifter och informera kunden vid byte av finansiella instrument inte ska tillämpas i fråga om tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. Slutligen bör det i lagen införas bestämmelser om att en begäran från en professionell kund om att ovan nämnda bestämmelser ska tillämpas ska dokumenteras av värdepappersinstitutet. 6.5.5 Jämbördiga motparter Regeringens förslag: Ett värdepappersinstitut som har tillstånd för mottagande och vidarebefordran av order i fråga om ett eller flera finansiella instrument, utförande av order på kunders uppdrag och handel för egen räkning får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa kraven på att förse kunder med information om institutet, dess tjänster och kostnader och avgifter för investeringstjänster och sidotjänster och kravet på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster. En felaktig hänvisning i en upplysningsbestämmelse om jämbördiga motparter ska rättas. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns, såsom redovisas i avsnitt 6.5.4, regler om ett värdepappersföretags skyldigheter när det gäller information till kunder (artikel 24). I MiFID II finns även vissa särskilda regler om att vissa krav i direktivet inte behöver tillämpas i förhållande till godtagbara motparter (artikel 30). Där anges att värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order kan medverka till eller inleda transaktioner med godtagbara motparter utan att vara skyldiga att uppfylla ett antal krav enligt direktivet för sådana transaktioner eller för någon form av sidotjänst som är direkt knuten till sådana transaktioner (artikel 30.1 första stycket). Dessa undantag ska dock inte tillämpas när godtagbara motparter tillhandahålls investeringsrådgivning eller portföljförvaltning. Kraven på information om kostnader och avgifter och på rapportering om utförda tjänster har enligt MiFID II hittills hört till de krav som ett värdepappersföretag är skyldigt att uppfylla även vid transaktioner med godtagbara motparter, men genom ändringsdirektivet har det införts lättnader i direktivet i fråga om kraven på information till sådana motparter. Kravet att ett värdepappersföretag ska förse kunder med information om alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster och med rapportering om de tjänster som företaget har utfört ska inte tillämpas när ett värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order medverkar till eller inleder transaktioner med en godtagbar motpart (artikel 1.9 i ändringsdirektivet, artikel 30.1 första stycket i MiFID II). I svensk rätt används benämningen jämbördiga motparter för sådana kunder som i MiFID II benämns godtagbara motparter (se prop. 2006/07:115 s. 298). Reglerna i direktivet om att ett värdepappersföretag som har tillstånd att utföra order för kunds räkning, att handla för egen räkning eller att ta emot och vidarebefordra order får medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa vissa krav att tillvarata kundens intressen har genomförts i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 8 §). I den bestämmelsen bör det göras ett tillägg så att inte heller kraven på information om kostnader och avgifter och på rapportering om utförda tjänster ska tillämpas i samband med sådana transaktioner. I 9 kap. 3 § tredje stycket lagen om värdepappersmarknaden finns en upplysningsbestämmelse om att det i 6 och 7 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. Bestämmelserna om jämbördiga motparter finns emellertid i 7 och 8 §§. Felet uppstod när det tidigare gjordes ändring av beteckningen på flera bestämmelser i lagen (se prop. 2016/17:162 s. 19, 71-75 och 680 f. och SFS 2017:679). Hänvisningen bör rättas. 6.5.6 Rapporter om bästa orderutförande Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om att varje företag som driver en handelsplats och varje systematisk internhandlare, marknadsgarant och annan tillhandahållare av likviditet för handel med finansiella instrument minst en gång årligen kostnadsfritt ska offentliggöra data om kvaliteten på utförandet av transaktioner ska upphävas. Bestämmelserna ska därefter återinföras och börja tillämpas igen den 28 februari 2023. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Nasdaq Stockholm AB anser att även ett permanent upphävande bör diskuteras. Svensk Värdepappersmarknad noterar att ändringsdirektivet är otydligt när det gäller tidpunkten då undantaget ska börja tillämpas, eftersom det å ena sidan framgår av artikel 1.6 att kravet inte ska gälla fram till 28 februari 2023, medan det å andra sidan framgår av artikel 4.1 att medlemsstaterna ska anta nödvändig lagstiftning för att genomföra direktivet senast 28 februari 2022. Föreningen anser vidare att både reglerna om rapportering av bästa orderutförande och om de fem mest använda handelsplatserna har stora brister och att i vart fall rapporten om bästa orderutförande bör tas bort. Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II ska varje handelsplats, systematisk internhandlare och annan utförandeplats för handel med finansiella instrument minst en gång årligen kostnadsfritt offentliggöra data om kvaliteten på utförandet av transaktioner på den platsen, s.k. rapporter om bästa orderutförande (artikel 27.3). De regelbundna rapporterna ska inbegripa detaljerade uppgifter om pris, kostnader, hastighet och sannolikhet för utförande för enskilda finansiella instrument. Genom ändringsdirektivet har det gjorts en ändring så att kravet i MiFID II på att offentliggöra rapporter om bästa orderutförande inte ska tillämpas förrän fr.o.m. den 28 februari 2023 (artikel 1.6 i ändringsdirektivet, artikel 27.3 andra stycket i MiFID II). Kommissionen ska genomföra en utförlig översyn av de aktuella rapporteringskraven och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2022. Reglerna i MiFID II om rapporter om bästa orderutförande har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden, dels med avseende på värdepappersinstitut som är systematiska internhandlare, marknadsgaranter och andra tillhandahållare av likviditet (8 kap. 33 §), dels avseende börser (13 kap. 9 §). Kravet gäller även för värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (11 kap. 1 a §). I enlighet med den ändring i MiFID II som har gjorts i ändringsdirektivet bör bestämmelserna i lagen om krav på att offentliggöra rapporter om bästa orderutförande upphävas. Eftersom lättnaden är tillfällig bör bestämmelserna därefter återinföras. Enligt direktivet ska kraven tillämpas igen fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelserna i lagen bör därför återinföras och börja tillämpas igen det datumet. Med anledning av synpunkterna från Nasdaq Stockholm AB och Svensk Värdepappersmarknad konstaterar regeringen att frågorna om ett permanent upphävande av kravet att offentliggöra data om kvaliteten på utförandet av transaktioner och om att upphäva andra rapporteringskrav inte behandlas i ändringsdirektivet och därmed inte är föremål för några överväganden i detta lagstiftningsärende. När det gäller tidpunkten för tillämpning av det tidsbegränsade undantag från kravet som föreslås i propositionen har regeringen att förhålla sig ändringsdirektivets ordalydelse. Som Svensk Värdepappersmarknad uppmärksammar har dock Esma i ett uttalande förklarat att myndigheten förväntar sig att nationella behöriga myndigheter inte prioriterar tillsynsåtgärder som rör skyldigheten att publicera rapporterar om bästa orderutförande fram till det datum då de åtgärder som genomför ändringen i MiFID II i nationell lagstiftning träder i kraft. Regeringen anser att detta uttalande ger uttryck för syftet med det tillfälliga undantaget och välkomnar därför initiativet från Esma för att säkerställa en likartad tillämpning av kravet i alla medlemsstater. 6.6 Fondbolag och AIF-förvaltare Regeringens förslag: Ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som inom ramen för sin fondverksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar, ska i den verksamheten tillämpa kravet i lagen om värdepappersmarknaden att, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Detsamma ska gälla ett fondbolag som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och att som sidotjänst lämna investeringsråd. Kravet ska dock inte tillämpas när tjänster tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. En sådan begäran ska dokumenteras av fondbolaget eller AIF-förvaltaren. Regeringens bedömning: Det krävs inte några ytterligare ändringar i lagen om värdepappersfonder eller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Promemorian behandlar inte frågan. Remissinstanserna: Fondbolagens förening noterar att promemorian inte behandlar konsekvenserna för de fondbolag som bedriver portföljförvaltning eller investeringsrådgivning och som, genom hänvisningar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder respektive lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, kommer att omfattas av de nya reglerna. Föreningen påpekar vikten av att hänvisningarna blir korrekta även efter ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden och nämner att det t.ex. synes som om en hänvisning till 9 kap. 23 a § saknas i nuvarande lydelse av 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder. Skälen för regeringens förslag och bedömning Bakgrund Fondbolagens verksamhet regleras i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. I den lagen genomförs i svensk rätt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), i det följande kallat UCITS-direktivet. Den verksamhet som bedrivs av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) regleras i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som i svensk rätt genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i det följande kallat AIFM-direktivet. Rådgivning om fondandelar Fondbolag och AIF-förvaltare får inom ramen för sin fondverksamhet utföra finansiell rådgivning om andelar i fonder. I den verksamheten ska ett antal bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden tillämpas. Enligt lagen om värdepappersfonder (2 kap. 17 g §) ska ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar, i andra fall än i fråga om investeringsrådgivning avseende finansiella instrument, när det utför sådana tjänster tillämpa bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som gäller för ett värdepappersinstitut när det utför sådana tjänster (8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23 och 27-29 §§). På motsvarande sätt gäller enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (8 kap. 1 a §) att samma bestämmelser ska tillämpas av en AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än i fråga om sådan investeringsrådgivning avseende finansiella instrument som utgör en sidotjänst. Därutöver ska både fondbolag och AIF-förvaltare vid rådgivning om andelar i fonder tillämpa ett antal bestämmelser i den delegerade förordningen till MiFID II och i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse. Detta följer av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder respektive Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bland de bestämmelser som både fondbolag och AIF-förvaltare ska tillämpa när de inom ramen för sin fondverksamhet utför finansiell rådgivning om andelar i fonder, finns 9 kap. 23 § lagen om värdepappersmarknaden, som i svensk rätt delvis genomför artikel 25.2 i MiFID II, samt artikel 54 i den delegerade förordningen till MiFID II, som preciserar kraven enligt artikel 25.2 i MiFID II. Som nämns i avsnitt 6.5.3 har det genom ändringsdirektivet förts in ett krav i MiFID II som motsvarar det krav i samband med investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innebär byte av investeringar, som i dag finns artikel 54.11 i den delegerade förordningen till MiFID II (artikel 1.5 i ändringsdirektivet, artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II). I det avsnittet föreslås att detta krav ska införas i en ny bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden. I avsnitt 6.5.4 föreslås att det enligt den nya bestämmelsen ska gälla ett undantag som innebär att kravet inte ska tillämpas när tjänster tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär det. En sådan begäran ska dokumenteras. För att direktivets krav, som ska tillämpas i samband med investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska gälla även för fondbolag och AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten utför finansiell rådgivning om andelar i fonder, bör det i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder införas hänvisningar till den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som inom ramen för sin fondverksamhet lämnar råd om andelar i fonder bör i den verksamheten även omfattas av de ändringar i lagen om värdepappersmarknaden som föreslås i avsnitt 6.5.4 i fråga om krav på rapportering till kunder om utförda tjänster. Eftersom det förslaget avser en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 27 §) som redan i dag ingår bland de bestämmelser i den lagen som räknas upp i lagen om värdepappersfonder (2 kap. 17 g §) och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (8 kap. 1 a §) krävs inga lagändringar för att ändringarna i den bestämmelsen ska gälla för även fondbolag och AIF-förvaltare. Portföljförvaltning och sidotjänster Ett fondbolag eller en AIF-förvaltare kan även, utanför fondverksamheten, få tillstånd att tillhandahålla portföljförvaltning och att som sidotjänst lämna investeringsråd i fråga om andra finansiella instrument än fondandelar. Ett fondbolag eller en AIF-förvaltare får även utföra vissa andra sidotjänster. Enligt lagen om värdepappersfonder (7 kap. 3 §) ska ett fondbolag när det utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument eller sidotjänster tillämpa ett stort antal bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som gäller för ett värdepappersinstitut som utför sådana tjänster (8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23, 26-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 §). Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 2 § tredje stycket) ska även en AIF-förvaltare när den erbjuder och tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning eller sidotjänster tillämpa dessa bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden och dessutom några ytterligare bestämmelser i den lagen (8 kap. 2, 9-12, 14-20 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-10, 12-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 §). Därutöver ska både fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster tillämpa ett antal bestämmelser i den delegerade förordningen till MiFID II (se artikel 1.1). På samma sätt som när det gäller rådgivning om andelar i fonder, ska både fondbolag och AIF-förvaltare när de utför portföljförvaltning och investeringsrådgivning i fråga om andra finansiella instrument, tillämpa det krav i samband med investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innebär byte av investeringar som i dag finns i den delegerade förordningen till MiFID II (artikel 54.11). För att detta krav ska fortsätta att gälla för sådan verksamhet bör det i lagen om värdepappersfonder införas en hänvisning till den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden som föreslås i avsnitt 6.5.3. I denna hänvisning ingår även det undantag från bestämmelsen som föreslås i avsnitt 6.5.4. I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ingår den bestämmelsen redan i ett intervall av paragrafer i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av en AIF-förvaltare när den utför portföljförvaltning och sidotjänster. Det krävs därför ingen lagändring för att kravet ska gälla även för AIF-förvaltare. Ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster bör i den verksamheten även omfattas av de ändringarna i de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som handlar om lättnader i kraven på information till kunder om kostnader och avgifter (9 kap. 15 §) och på rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 §) som föreslås i avsnitt 6.5.4. En AIF-förvaltare bör även omfattas av den ändring i bestämmelsen om jämbördiga motparter som föreslås i avsnitt 6.5.5 och som innebär lättnader i kraven på information och rapportering till jämbördiga motparter (9 kap. 8 §). Eftersom de ändringarna avser bestämmelser som redan i dag ingår bland de bestämmelser som räknas upp i lagen om värdepappersfonder (7 kap. 3 §) och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 2 § tredje stycket) krävs inga lagändringar för att ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden ska gälla även för fondbolag och AIF-förvaltare. Därutöver bör ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster, i den verksamheten även tillämpa de nya bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som föreslås i avsitt 6.5.2 och som har samband med dessa tjänster och med de bestämmelser som gäller vid tillhandahållande av tjänsterna. De undantag från produktstyrningskrav som föreslås bör därför tillämpas även av fondbolag och AIF-förvaltare som tillhandahåller portföljförvaltning och sidotjänster, i den del de avser undantag från produktstyrningskrav som ska tillämpas. Den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden om information till kunder i elektroniskt format bör också den tillämpas även i fråga om information som ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster ska lämna till kunder inom ramen för den verksamheten. Detsamma bör gälla den bestämmelse i samma lag om information om kostnader och avgifter i efterhand när avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som även den föreslås i avsnitt 6.5.2. Alla dessa nya bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden ingår i de intervall av paragrafer i den lagen som ska tillämpas av fondbolag och AIF-förvaltare när de utför portföljförvaltning och sidotjänster enligt lagen om värdepappersfonder (7 kap. 3 §) respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 2 § tredje stycket). Det krävs därför inga lagändringar för att de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden ska gälla även för fondbolag och AIF-förvaltare. 6.7 Investeringsanalys Regeringens bedömning: De nya reglerna om investeringsanalys i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument kräver inte någon lagstiftningsåtgärd. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Skälen för regeringens bedömning: I MiFID II finns regler om begränsningar av ersättningar och förmåner till värdepappersföretag från någon annan än kunden (artikel 24.9). Detaljerade regler om ersättningar och förmåner finns i kommissionens delegerade direktiv (EU) 2017/593 av den 7 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU i fråga om skydd av finansiella instrument och medel som tillhör kunder, produktstyrningskrav och regler för tillhandahållande eller mottagande av avgifter, provisioner eller andra monetära eller ickemonetära förmåner, i det följande kallat det delegerade direktivet. En särskild förmån som omfattas av begränsningarna är investeringsanalys. I det delegerade direktivet finns regler om villkoren för att ett värdepappersföretag ska kunna ta emot investeringsanalystjänster från tredje man utan att det är att betrakta som en ersättning eller förmån. Genom ändringsdirektivet har gjorts ändringar i MiFID II som innebär att förutsättningarna för tillhandahållande av investeringsanalys ändras (artikel 1.4 c i ändringsdirektivet, artikel 24.9a i MiFID II). Det innebär att tillhandahållande av investeringsanalys från tredje part till värdepappersföretag som tillhandahåller portföljförvaltning eller andra investeringstjänster eller tillhörande tjänster till kunder, något förenklat, ska anses fullgöra skyldigheterna om a) ett avtal som identifierar vilken del av eventuella kombinerade avgifter eller gemensamma betalningar för orderutförande- och investeringsanalystjänster som kan hänföras till investeringsanalys har ingåtts mellan värdepappersföretaget och leverantören av investeringsanalys innan orderutförande- eller investeringsanalystjänster har tillhandahållits, b) värdepappersföretaget informerar sina kunder om de gemensamma betalningarna för orderutförande- och investeringsanalystjänster som görs till tredjepartsleverantörer av investeringsanalys, och c) investeringsanalystjänsterna för vilken de kombinerade avgifterna eller den gemensamma betalningen görs omfattar emittenter vilkas börsvärde inte översteg 1 miljard euro under de 36 månader som föregick tillhandahållandet av investeringsanalystjänsterna. Vidare anges att investeringsanalys, vid tillämpning av de nya reglerna, ska förstås som analysmaterial eller tjänster som rör ett eller flera finansiella instrument eller andra tillgångar, eller emittenter eller potentiella emittenter av finansiella instrument, eller som omfattar analysmaterial eller tjänster som har nära samband med en viss bransch eller marknad så att den bidrar med information om finansiella instrument, tillgångar eller emittenter inom den branschen eller marknaden. Investeringsanalys ska enligt de nya reglerna också omfatta material eller tjänster som uttryckligen eller implicit rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi och ger en underbyggd uppfattning om nuvarande eller framtida värde eller pris på finansiella instrument eller tillgångar, eller på annat sätt innehåller analyser och ursprungliga insikter och drar slutsatser baserat på ny eller befintlig information som kan användas för att informera om en investeringsstrategi och vara relevant och kunna tillföra värde till värdepappersföretagets beslut på uppdrag av kunder som debiteras för den investeringsanalysen. De preciserade krav avseende investeringsanalys som finns i det delegerade direktivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i myndighetsföreskrifter (se 9 kap. 50 § 6 lagen om värdepappersmarknaden, 6 kap. 1 § 29 förordningen [2007:572] om värdepappersmarknaden och 7 kap. 8-19 §§ Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2017:2] om värdepappersrörelse). Det är lämpligt att även de nya regler som genom ändringsdirektivet har införts i MiFID II genomförs i bestämmelser i myndighetsföreskrifter. De nya bestämmelser som behövs bedöms kunna införas med stöd av det befintliga bemyndigandet i lagen om värdepappersmarknaden. Det krävs därför inte någon lagstiftningsåtgärd. 6.8 Förenklingar och lättnader avseende handel med råvaruderivat 6.8.1 Undantag från tillståndsplikt för handel med råvaruderivat Regeringens förslag: Företag som utnyttjar undantaget från tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersmarknaden vid handel med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter ska på begäran av Finansinspektionen rapportera på vilken grund företaget bedömer att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II anges att tillhandahållande av investeringstjänster och utförande av investeringsverksamheter i form av en regelbunden verksamhet eller rörelse på yrkesmässig grund ska auktoriseras i förväg av den behöriga myndighet som hemmedlemsstaten har utsett (artikel 5.1). Direktivet ska dock inte tillämpas på personer som handlar för egen räkning med råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa, eller som tillhandahåller andra investeringstjänster än handel för egen räkning rörande sådana instrument till kunder eller leverantörer i sin huvudsakliga verksamhet, om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 2.1 j). Till dessa förutsättningar hör att detta är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet, sett till koncernen som helhet, och att personerna årligen anmäler till den berörda behöriga myndigheten att de utnyttjar undantaget och på begäran rapporterar till den behöriga myndigheten om den grund på vilken de anser att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet. Genom ändringsdirektivet har förutsättningarna i MiFID II för utnyttjande av undantaget från tillståndsplikt ändrats, så att det räcker med att personer som tillämpar undantaget på begäran rapporterar till den behöriga myndigheten på vilken grund de har bedömt att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet (artikel 1.2 a i ändringsdirektivet, artikel 2.1 j i MiFID II). Reglerna i MiFID II om tillstånd och undantag från tillståndsplikt har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (2 kap. 1-6 §§). Bestämmelsen om undantag från tillståndsplikt i vissa fall för handel med råvaruderivat (2 kap. 5 § första stycket 11) bör ändras så att personer som tillämpar undantaget på begäran ska rapportera till Finansinspektionen på vilken grund de har bedömt att deras verksamhet är en sidoverksamhet till deras huvudsakliga verksamhet. 6.8.2 Färre råvaruderivat omfattas av positionslimiter Regeringens förslag: Positionslimiter ska bara fastställas och tillämpas för jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta när storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns det regler om positionslimiter och kontroller av positionshantering i råvaruderivat (artikel 57). De innebär att behöriga myndigheter, i enlighet med den beräkningsmetod som fastställts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), ska fastställa och tillämpa positionslimiter avseende storleken på den nettoposition som en person kan inneha vid alla tidpunkter i råvaruderivat som handlas på handelsplatser och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Limiterna ska fastställas på grundval av alla positioner som innehas av en person eller på personens vägnar på aggregerad gruppnivå i syfte att förhindra marknadsmissbruk, stödja ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor, däribland att förebygga positioner som snedvrider marknaden och i synnerhet att säkerställa konvergens mellan derivatpriserna under leveransmånaden och spotpriserna för den underliggande råvaran, utan att detta inkräktar på prisbildningsprocessen på marknaden för den underliggande råvaran (artikel 57.1 första stycket). Genom ändringsdirektivet har tillämpningsområdet för reglerna om positionslimiter begränsats till att bara omfatta jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat (artikel 1.10 a i ändringsdirektivet, artikel 57.1 i MiFID II). Definitionen av jordbruksråvaruderivat i MiFID II har ändrats så att den även omfattar derivat avseende fisk, skaldjur och andra vattenlevande organismer (se avsnitt 6.3). Enligt de nya reglerna i direktivet ska råvaruderivat betraktas som kritiska eller signifikanta när storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år (artikel 57.1 första stycket). Esma ska upprätta en förteckning över de kritiska eller signifikanta råvaruderivat som ska omfattas av positionslimiter (artikel 1.9 b i ändringsdirektivet, artikel 57.3 första stycket i MiFID II). Ändringen av tillämpningsområdet för reglerna om positionslimiter har även medfört flera följdändringar (artikel 1.9 b och c i ändringsdirektivet, artikel 57.4, 57.6 och 57.7 i MiFID II). Reglerna i MiFID II om positionslimiter har i svensk rätt genomförts genom motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 1-6 §§). Dessa bestämmelser bör ändras på motsvarande sätt som i direktivet så att positionslimiter bara ska fastställas och tillämpas för jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat. Det innebär även att råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta när storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. 6.8.3 Utökade möjligheter till undantag från att tillämpa positionslimiter Regeringens förslag: Möjligheten till undantag från att tillämpa positionslimiter ska även omfatta - positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och - positioner som innehas av en finansiell eller icke-finansiell motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Nasdaq Stockholm AB föreslår att det tydliggörs att det andra av de två undantag som föreslås gäller positioner som innehas av en finansiell och icke-finansiell motpart. Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II ska de positionslimiter som fastställs av behöriga myndigheter inte vara tillämpliga på positioner som innehas för en icke-finansiell enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten hos denna icke-finansiella enhet (artikel 57.1 andra stycket). Genom ändringsdirektivet har det införts regler om undantag även för andra typer av positioner (artikel 1.10 a). De innebär att positionslimiterna inte ska gälla för positioner som innehas av, eller för, en finansiell enhet som ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och agerar för en icke-finansiell enhets räkning vilken ingår i den huvudsakligen kommersiella koncernen, om dessa positioner på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med denna icke-finansiella enhets affärsverksamhet (artikel 57.1 andra stycket b i MiFID II). Limiterna ska inte heller gälla för positioner som innehas av finansiella och icke-finansiella motparter och som på ett objektivt mätbart sätt är resultatet av transaktioner som ingåtts för att uppfylla skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats där det finns en sådan skyldighet (artikel 57.1 andra stycket b i MiFID II). Reglerna i MiFID II om undantag från att tillämpa positionslimiter på vissa positioner som en icke-finansiell enhet eller någon annan för enhetens räkning innehar har genomförts i svensk rätt genom en motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 6 §). Bestämmelsen bör ändras så att den omfattar de ytterligare undantag som har införts i reglerna i MiFID II genom ändringsdirektivet. Regeringen instämmer med Nasdaq Stockholm AB om att det bör framgå uttryckligen av bestämmelsen att undantaget avseende positioner som är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att uppfylla skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats ska gälla för positioner som innehas av en finansiell eller en icke-finansiell motpart. 6.8.4 Värdepapperiserade derivat ska inte omfattas av reglerna om positionslimiter och rapportering Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om positionslimiter och positionsrapportering ska inte tillämpas på värdepapperiserade derivat. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II finns regler om positionslimiter och kontroller av positionshantering i råvaruderivat (se avsnitt 6.7.2). De innebär att behöriga myndigheter ska fastställa och tillämpa positionslimiter för råvaruderivat som handlas på handelsplatser och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa (artikel 57.1 första stycket). I MiFID II anges även att ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en handelsplats där det bedrivs handel med råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa varje vecka ska offentliggöra en rapport med uppgifter om de totala positioner som innehas av de olika kategorierna personer för de olika råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa som handlas på deras handelsplatser, med uppgift om antalet långa och korta positioner per kategori, förändringar av dessa sedan föregående rapport, procentandel öppna kontrakt totalt för varje kategori och antalet personer som innehar en position i varje kategori (artikel 58.1 första stycket a). Rapporten ska översändas till den behöriga myndigheten och till Esma. Rapporteringsskyldigheten omfattar även att åtminstone varje dag ge den behöriga myndigheten en fullständig uppdelad redovisning av positionerna som innehas av alla personer på handelsplatsen, inklusive deltagare och deras kunder (artikel 58.1 första stycket b). Därutöver ska värdepappersföretag som handlar med råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa utanför en handelsplats till den behöriga myndigheten för handelsplatsen där instrumenten handlas eller den centrala behöriga myndigheten, åtminstone dagligen lämna en fullständig redovisning av sina positioner i råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa som handlas på en handelsplats och ekonomiskt motsvarande OTC-kontrakt, samt de positioner som innehas av deras kunder och kunderna till dessa kunder till dess slutkunden nåtts (artikel 58.2). För att göra det möjligt att övervaka att ovan redovisade krav fullgörs ska deltagare på reglerade marknader och MTF-plattformar och kunder till OTF-plattformar åtminstone dagligen till företaget som driver handelsplatsen rapportera detaljerade uppgifter om sina egna positioner som innehas genom kontrakt som handlas på den handelsplatsen, liksom om de positioner som innehas av deras kunder och de kundernas kunder till dess slutkunden har nåtts (artikel 58.3). Genom ändringsdirektivet har det införts särskilda regler i MiFID II om att reglerna om positionslimiter och om positionsrapportering inte ska tillämpas på värdepapperiserade derivat (artikel 1.10 a i ändringsdirektivet, artikel 57.1 andra stycket d i MiFID II). Reglerna i MiFID II om positionslimiter och om positionsrapportering har i svensk rätt genomförts genom motsvarande bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 1-6 och 11-14 §§). I lagen bör det införas ett undantag från dessa bestämmelser för värdepapperiserade derivat. 6.8.5 Gemensamma positionslimiter ska fastställas för råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fastställa en gemensam positionslimit när jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och med samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Detsamma ska gälla när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och med samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II gäller att om samma råvaruderivat handlas i betydande volymer på handelsplatser i mer än en jurisdiktion, ska den behöriga myndigheten för den handelsplats där den största handelsvolymen sker (den centrala behöriga myndigheten) fastställa den gemensamma positionslimit som ska tillämpas på all handel i det kontraktet (artikel 57.6). Den centrala behöriga myndigheten ska samråda med de behöriga myndigheterna för andra handelsplatser där detta derivat handlas i betydande volymer om den gemensamma positionslimit som ska tillämpas och om eventuella ändringar av den gemensamma positionslimiten. Genom ändringsdirektivet har det gjorts en ändring i MiFID II så att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat omfattas (se avsnitt 6.8.2). Därutöver har det gjorts ändringar med avseende på underlaget för fastställandet av den gemensamma positionslimiten (artikel 1.10 c i ändringsdirektivet, artikel 57.6 i MiFID II). Begreppet "samma råvaruderivat" har tagits bort. I stället ska en gemensam positionslimit fastställas för derivat som avser samma underliggande råvara och med samma egenskaper. Slutligen ska kriteriet att handeln ska ske i betydande volymer bara gälla för jordbruksråvaruderivat. Reglerna i MiFID II om gemensam positionslimit har i svensk rätt genomförts genom en bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 4 §). Bestämmelsen bör ändras på motsvarande sätt som reglerna i MiFID II så att en gemensam positionslimit ska fastställas för jordbruksråvaruderivat och för kritiska eller signifikanta råvaruderivat under de förutsättningar som anges i direktivet. 6.8.6 Kontroller för positionshantering Regeringens förslag: De kontroller för positionshantering som ska tillämpas av ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska ge institutet eller börsen befogenhet att få tillträde till uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på handelsplatsen och innehas genom deltagare på handelsplatsen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Energiföretagen Sverige efterfrågar ett förtydligande om i vilka fall den som innehar en position i ett råvaruderivat som inte omfattas av positionslimiter kan tvingas minska sin position utan att ha brutit mot någon positionslimit. Nasdaq Stockholm AB anser att kontrollerna för positionshantering främst bör införas på derivat som avvecklas fysiskt då dessa potentiellt skulle kunna förhindra plötsliga och orimliga fluktuationer i priset på den fysiska varan. För derivatkontrakt som avvecklas kontant, såsom nordiska elderivat, ser inte Nasdaq samma behov av kontroller och anser att dessa derivat bör undantas. Skälen för regeringens förslag: Enligt MiFID II ska värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en handelsplats där det bedrivs handel med råvaruderivat tillämpa positionshanteringskontroller (artikel 57.8). Kontrollerna ska bl.a. ge handelsplatserna befogenheter att få tillträde till information, inklusive all relevant dokumentation, från personer beträffande storleken på eller syftet med en position eller en exponering som innehas och information om förmånstagare eller underliggande ägare, om alla överenskomna arrangemang och alla tillgångar eller skulder på den underliggande marknaden (artikel 57.8 första stycket b). Genom ändringsdirektivet har det gjorts en ändring i MiFID II så att befogenheten att inhämta information i lämpliga fall även ska inbegripa positioner som innehas i råvaruderivat som baseras på samma underliggande råvara och har samma egenskaper på andra handelsplatser och i ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt genom medlemmar och deltagare (artikel 1.10 c i ändringsdirektivet, artikel 57.8 första stycket b i MiFID II). Kravet i MiFID II att ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger företaget eller operatören befogenhet att få tillgång till viss information har genomförts i svensk rätt genom en motsvarande bestämmelse i lagen om värdepappersmarknaden (15 a kap. 7 §). Bestämmelsen bör ändras så att befogenheten i lämpliga fall även ska inbegripa information om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, under de förutsättningar som anges i direktivet. Med anledning av synpunkterna från Energiföretagen Sverige och Nasdaq Stockholm AB:s synpunkt i fråga om vilka derivat som ska omfattas av kontroller för positionshantering, noterar regeringen att det i MiFID II inte anges någon annan begränsning av tillämpningsområdet än att kontrollerna ska tillämpas för handelsplatser där det bedrivs handel med råvaruderivat. Det finns därmed inte skäl att begränsa tillämpningsområdet i förhållande till promemorians förslag. Vidare konstaterar regeringen att bestämmelsen om kontroller för positionshantering innebär att det ställs krav på att en handelsplats ska ha befogenhet att vidta vissa åtgärder. Däremot anges inte i vilka situationer handelsplatsen ska ha rätt att utnyttja denna befogenhet. Detta får i stället avgöras med hänsyn till om det i varje enskilt fall finns skäl för att utnyttja befogenheten. 6.9 Anmälningar om misstänkta överträdelser hos leverantörer av datarapporteringstjänster Regeringens förslag: Kravet på företag som tillhandahåller datarapporteringstjänster att ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten ska bara gälla för sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Nasdaq Stockholm AB anser att det hade varit önskvärt att senarelägga flytten av ansvar för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster från lokala tillsynsmyndigheter till Esma. Skälen för regeringens förslag: I MiFID II har det tidigare funnits regler om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster, dvs. godkända rapporteringsmekanismer (APA-leverantörer), godkända publiceringsarrangemang (ARM-leverantörer) och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP-leverantörer). Dessa regler har upphävts genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177 av den 18 december 2019 om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument samt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (artikel 1.4). Motsvarande bestämmelser har i stället införts i MiFIR genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2175 av den 18 december 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2015/847 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (artikel 4.2). De nya bestämmelserna i MiFIR innebär att ansvaret för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster ska tas över av Esma, utom för APA-leverantörer och ARM-leverantörer som på grund av sin begränsade relevans för den inre marknaden fortsatt ska omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet. Ändringarna ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022. I MiFID II finns även regler om att medlemsstaterna ska kräva att bl.a. leverantörer av datarapporteringstjänster ska ha inrättat lämpliga förfaranden för att deras anställda ska kunna anmäla potentiella eller faktiska överträdelser internt genom en särskild, oberoende autonom kanal (artikel 73.2). De reglerna ändrades inte i samband med att övriga regler om datarapporteringstjänster togs bort ur direktivet. Genom ändringsdirektivet har det dock gjorts en ändring i MiFID II så att de nu aktuella reglerna i direktivet inte ska tillämpas på andra leverantörer av datarapporteringstjänster än APA-leverantörer och ARM-leverantörer som omfattas av auktorisation och tillsyn av en medlemsstats behöriga myndighet (artikel 1.12 i ändringsdirektivet, artikel 73.2 i MiFID II). De bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som i svensk rätt genomförde de i MiFID II numera upphävda reglerna om tillståndsplikt och om organisatoriska krav och verksamhetskrav för leverantörer av datarapporteringstjänster har upphävts genom lagen (2020:1157) om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (prop. 2020/21:24, bet. 2020/21:FiU14, rskr. 2020/21:75). Genom den lagen gjordes det inte någon ändring i bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden om att den som tillhandahåller en datarapporteringstjänst ska ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten (10 kap. 15 §). Den bestämmelsen bör därför ändras så att den bara ska tillämpas på leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över. Med anledning av Nasdaq Stockholm AB:s synpunkt konstaterar regeringen att flytten av ansvar för auktorisation och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster från nationella behöriga myndigheter till Esma regleras i MiFIR och därför inte berörs av förslagen i detta lagstiftningsärende. 7 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s prospektförordning 7.1 Bakgrund Prospekt ska upprättas när överlåtbara värdepapper erbjuds allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Prospektet ska innehålla den information som investerare behöver för att göra en bedömning av värdepapperen och företaget som ger ut dessa. EU:s prospektförordning är ett EU-harmoniserat regelverk som ska säkerställa investerarskydd och stärka den inre marknaden. Förordningen började tillämpas i sin helhet den 21 juli 2019 och är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser till förordningen har införts i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning (prop. 2018/19:83, bet. 2018/19:FiU40, rskr. 2018/19:237). 7.2 Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen? Som nämns i avsnitt 5 presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 ett åtgärdspaket för att främja en tidig återhämtning av ekonomierna. Dessa åtgärder inkluderade ändringar i EU:s prospektförordning. Den 16 februari 2021 antogs förordningen om ändring av EU:s prospektförordning. De ändringar som har gjorts i regelverket består av tre delar. Tidigare har företag vars överlåtbara värdepapper under minst 18 månader varit upptagna till handel på en reglerad marknad eller en tillväxtmarknad för små och medelstora företag kunnat upprätta ett förenklat prospekt. Genom förordningen om ändring av EU:s prospektförordning har det införts ändringar som innebär att dessa företag ska få använda sig av en ny mindre omfattande typ av aktieprospekt, ett återhämtningsprospekt, med den begränsade information som investerare behöver för att kunna göra en välgrundad bedömning. Ändringen ska underlätta för dessa företag att finansiera sig med eget kapital. Lättnaden ska vara temporär och gälla t.o.m. den 31 december 2022. Den andra ändringen är riktade lättnader för kreditinstitut. Tidigare har, under vissa omständigheter, kreditinstitut undantagits från kravet på att upprätta prospekt vid erbjudande till allmänheten eller upptagande till handel på reglerad marknad av skuldinstrument om det totala beloppet för dessa värdepapper under 12 månader inte överstiger 75 miljoner euro. Ändringen innebär att detta tröskelvärde temporärt, under en period t.o.m. den 31 december 2022, höjs till 150 miljoner euro. Den temporära höjningen av tröskelvärdet ska underlätta för små och medelstora banker att upprätthålla sin kreditgivning till företag och hushåll som påverkats negativt av covid-19-pandemin. Den tredje ändringen handlar om hur eventuell ny information som tillkommer efter att ett prospekt har upprättats till dess tiden för ett erbjudande löper ut och som kan påverka investerarens bedömning, ska hanteras i relation till det redan offentliggjorda prospektet. Ändringen är temporär och innebär att den tid en finansiell mellanhand får på sig att informera investerarna om ett tillägg till prospektet utökas från en till två arbetsdagar och att den tid investeraren har på sig att återkalla sitt åtagande om köp utsträcks till tre arbetsdagar. Ändringen ska gälla t.o.m. den 31 december 2022 och syftar till att underlätta för den finansiella mellanhanden att fullgöra sin skyldighet gentemot investerare med rätt att återkalla sitt åtagande. Ändringarna i EU:s prospektförordning trädde i kraft den 18 mars 2021. 7.3 Ytterligare överträdelser som ska kunna medföra sanktionsavgift Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper om ett tillägg till prospektet offentliggörs enligt artikel 23.2a och 23.3a, eller 2. den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3a. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt EU:s prospektförordning ska medlemsstaterna ge behöriga myndigheter befogenhet att påföra lämpliga administrativa sanktioner och vidta andra lämpliga administrativa åtgärder som åtminstone ska tillämpas på de överträdelser som räknas upp i förordningen. Dessa sanktioner och åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 38.1). Genom förordningen om ändring av EU:s prospektförordning har det bl.a. införts temporära ändringar i förordningen som innebär att den tid en finansiell mellanhand får på sig att informera investerarna om ett tillägg till ett prospekt utökas till slutet av den första arbetsdagen efter den dag då tillägget offentliggjordes och att den tid investeraren har på sig att återkalla sitt åtagande om köp utsträcks till tre arbetsdagar. Lättnaderna i fråga om dessa tidsfrister ska gälla från och med den 18 mars 2021 till och med den 31 december 2022 (artikel 1.8 i förordningen om ändring av EU:s prospektförordning, artikel 23.2a och 23.3a i EU:s prospektförordning). Bestämmelser om ingripanden vid överträdelser av EU:s prospektförordning har införts i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning. I lagen anges att Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3. Reglerna om sanktioner och andra administrativa åtgärder i EU:s prospektförordning har inte ändrats med anledning av införandet av de temporära bestämmelserna i artikel 23.2a och 23.3a. Det finns dock inget som hindrar att medlemsstaterna inför möjlighet för den behöriga myndigheten att ingripa genom att besluta om sanktioner i fler situationer än de som räknas upp i förordningen. I förordningen anges nämligen bara de överträdelser som åtminstone ska kunna leda till beslut om sanktion. För att Finansinspektionen ska ha samma möjligheter att ingripa mot överträdelser även under den tid då de temporära bestämmelserna i EU:s prospektförordning tillämpas är det lämpligt att inspektionen får ingripa när någon inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 23.2a eller 23.3a i förordningen. 8 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i ramverket för värdepapperisering 8.1 Bakgrund Värdepapperisering gör det möjligt för en långivare eller en borgenär, oftast ett kreditinstitut eller ett annat företag, att finansiera en uppsättning lån, exponeringar eller fordringar som t.ex. bostadslån, konsumentlån eller kundfordringar, genom att omvandla dem till överlåtbara värdepapper. Värdepapperiseringen sker genom att långivaren väljer ut en portfölj av sin utlåning, ompaketerar och sammanför lånen i olika riskkategorier (s.k. trancher) riktade till olika typer av investerare. Investerarna får därmed tillgång till placeringar i lån och andra exponeringar som de annars inte skulle ha direkt tillgång till. Avkastningen till investerarna kommer från de kassaflöden som genereras av de underliggande lånen. EU:s förordning om värdepapperisering trädde i kraft den 17 januari 2018 och började tillämpas den 1 januari 2019. Syftet med förordningen är att fastställa ett allmänt ramverk för värdepapperisering och att skapa ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering). Förordningen är tillämplig på aktörer som på olika sätt deltar i värdepapperisering och tillämpningsområdet omfattar institutionella investerare, originatorer, medverkande institut, ursprungliga långivare och specialföretag för värdepapperisering (artikel 1). I förordningen finns även bestämmelser om tredje parts kontroll av att STS-kriterierna är uppfyllda (artikel 28). EU:s förordning om värdepapperisering är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser till förordningen har införts i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (prop. 2019/20:37, bet. 2019/20:FiU19, rskr. 2019/20:88). 8.2 Vilka ändringar har gjorts i EU-förordningen? Som nämns i avsnitt 5 presenterade Europeiska kommissionen i juli 2020 ett åtgärdspaket för att främja en tidig återhämtning av ekonomierna. Bland dessa åtgärder ingick ändringar i EU:s förordning om värdepapperisering. De ändringar som har gjorts i regelverket genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering baseras på rekommendationer i rapporter som lagts fram av Europeiska bankmyndigheten (Eba) den 23 oktober 2019 respektive den 6 maj 2020. I dessa rapporter beaktas den globala standard som Baselkommittén för banktillsyn håller på att ta fram. Ändringarna innebär att en sedan tidigare planerad översyn av regelverken tidigareläggs. De ändringar i EU:s förordning om värdepapperisering som har gjorts genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering kan delas in i två delar. Den första delen av ändringarna innebär att även s.k. syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperisering. En syntetisk värdepapperisering innebär, till skillnad från en traditionell värdepapperisering, att de underliggande exponeringarna inte överlåts till ett specialföretag. Kreditgivaren behåller i stället exponeringarna i sin balansräkning och överlåter bara den kreditrisk som är kopplad till de underliggande exponeringarna genom ett derivatkontrakt eller garantier. Ändringarna i EU:s förordning om värdepapperisering innebär att det ställs upp kriterier för när syntetiska värdepapperiseringar ska kunna omfattas av ramverket för STS-värdepapperisering. Den andra delen innebär ändringar för att anpassa regelverket till värdepapperiseringar av s.k. nödlidande exponeringar (exponeringar mot nödlidande krediter, dvs. sådana där låntagaren inte betalar enligt överenskommelse) och på så sätt underlätta för banker att överlåta dessa. Dessa anpassningar har bedömts nödvändiga för att beakta de särskilda förhållanden som gäller vid överlåtelse av nödlidande krediter, bl.a. att överlåtelse görs med en rabatt och att investerarens risk ser annorlunda ut. I EU:s förordning om värdepapperisering har det bl.a. gjorts ändringar i fråga om utformningen av kravet på den risk som ska behållas på bankens balansräkning vid värdepapperiseringar av nödlidande krediter. 8.3 Ytterligare överträdelser som ska kunna medföra sanktionsavgift Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om värdepapperisering genom att inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 26a-26e. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt EU:s förordning om värdepapperisering ska medlemsstaterna fastställa regler om lämpliga administrativa sanktioner vid oaktsamma eller uppsåtliga överträdelser och avhjälpande åtgärder som är tillämpliga på situationer som räknas upp i förordningen (artikel 32.1 första stycket). Dessa sanktioner och åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 32.1 andra stycket). En av de situationer som ska kunna leda till en sanktion enligt förordningen är att en värdepapperisering betecknas som en STS-värdepapperisering och en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för denna värdepapperisering inte uppfyller kraven i artiklar-na 19-22 eller 23-26 (artikel 32.1 första stycket e). Genom förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering har det införts en ny avdelning, 2A, i förordningen som innehåller krav för STS-värdepapperisering mot egen balansräkning (artikel 1.6 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artiklarna 26a-26e i EU:s förordning om värdepapperisering). Med anledning av den nya avdelningen har även reglerna om administrativa sanktioner ändrats så att ett ingripande ska kunna ske även i situationer där en värdepapperisering betecknas som en STS-värdepapperisering och en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för denna värdepapperisering inte uppfyller kraven i artiklarna 26a-26e (artikel 1.11 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artikel 32.1 e i EU:s förordning om värdepapperisering). Bestämmelser om sanktioner har införts i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om behörig myndighet - Finansinspektionen - och myndighetens befogenheter vid tillsynen över att bestämmelserna i EU-förordningen följs (1 kap. 2 § och 2 kap.) och om ingripanden vid överträdelser av förordningen (3 kap.). Finansinspektionen ska bl.a. ingripa mot en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22 eller 23-26 (3 kap. 2 § 3). I uppräkningen bör det införas en hänvisning till artiklar- na 26a-26e. 9 Tillstånd ska inte krävas för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige Regeringens förslag: Företag som hör hemma i ett land utanför EES ska få driva handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige utan tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund anser att det vore önskvärt om det framkom i lagförslaget att det inte görs någon distinktion avseende s.k. Tier DEA 1 client och Tier 2 DEA client. Vidare efterlyser Advokatsamfundet ett tydliggörande av förhållande mellan lagförslaget och regleringen av sidotjänster i lagen om värdepappersmarknaden (2 kap. 2 §) samt om ett företag kan omfattas av undantaget samtidigt som det tillhandahåller tjänster till andra kunder i Sverige för de fall kunden vänt sig utomlands på eget initiativ. Nasdaq Stockholm AB tillstryker förslaget men efterlyser även en harmonisering av reglerna för tillträde för handelsplatsens medlemmar. Skälen för regeringens förslag Bakgrund Enligt MiFID II ska tillhandahållande av investeringstjänster och utförande av investeringsverksamheter i form av en regelbunden verksamhet eller rörelse på yrkesmässig grund auktoriseras i förväg av den behöriga myndighet som hemmedlemsstaten har utsett (artikel 5.1). Auktorisationen ska gälla inom hela unionen och göra det möjligt för värdepappersföretaget att överallt inom unionen tillhandahålla de tjänster eller utföra den verksamhet som företaget har auktoriserats för, antingen genom etableringsrätten, inbegripet genom en filial, eller genom friheten att tillhandahålla tjänster (artikel 6.3). MiFID II reglerar även delvis förutsättningarna för ett värdepappersföretag som hör hemma i ett tredjeland - dvs. som inte har huvudkontor eller säte i ett land inom EES - att driva värdepappersrörelse i en medlemsstat. Enligt direktivet får medlemsstaten i sådana fall kräva att företaget etablerar en filial som ska auktoriseras av den behöriga myndigheten i medlemsstaten (artikel 39). Att kravet på filialetablering är frivilligt för medlemsstaterna betyder att reglerna om möjlighet för företag från tredjeland att driva värdepappersrörelse i unionen inte är harmoniserade, utan skiljer sig åt mellan olika medlemsstater. Särskilda bestämmelser om utländska företags möjlighet att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige infördes i svensk rätt genom den numera upphävda lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Lagen ändrades senare så att kravet på filial bara omfattade företag som hör hemma utanför EES. Genom införandet av lagen om värdepappersmarknaden genomfördes i huvudsak Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (MiFID I). Bestämmelserna om möjligheten för företag från tredjeland att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige i den upphävda lagen om värdepappersrörelse överfördes då i princip oförändrade till den nya lagen. När MiFID II genomfördes anpassades bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden till det direktivet. Bestämmelser om utländska företags verksamhet i Sverige finns i 4 kap. den lagen. När det gäller företag från tredjeland har Sverige alltså valt att ställa upp ett sådant filialkrav som medlemsstaterna får införa enligt MiFID II. I Sverige gäller därmed att ett värdepappersföretag som hör hemma utanför EES kan få tillstånd av Finansinspektionen att driva värdepappersrörelse genom filial i Sverige (4 kap. 4 § lagen om värdepappersmarknaden). Ett sådant tillstånd ger inte rätt att tillhandahålla tjänster eller utföra verksamhet i något annat land inom EES. En av de verksamheter som kräver tillstånd enligt MiFID II är handel för egen räkning (artikel 5.1 i och punkt 3 i avsnitt A i bilaga I till direktivet). Viss handel för egen räkning är dock undantagen från kravet på tillstånd. Genom MiFID II utformades undantaget så att det omfattar personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa och som inte heller ägnar sig åt någon annan verksamhet med sådana finansiella instrument. Enligt direktivet (artikel 2.1 d) behövs dock tillstånd även för dessa personer om de i) är marknadsgaranter, ii) är medlemmar av eller deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, iii) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller iv) handlar för egen räkning vid utförande av kundorder. Handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats blev tillståndspliktigt genom MiFID II. Handel för egen räkning på en handelsplats anses enligt Finansinspektionens praxis bedrivas där handelsplatsen finns, vilket innebär att tillståndsplikt gäller i Sverige när verksamheten drivs på en handelsplats här i landet. Det innebär att det svenska filialkravet omfattar företag från tredjeland som avser att handla för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet. Flera andra medlemsstater har inte något motsvarande filialkrav. Av en kartläggning som Esma har genomfört framgår att bara hälften av de 18 medlemsstater vilkas svar redovisas ställer upp krav på filialetablering för företag från tredjeland som handlar på en handelsplats i medlemsstaten (se Consultation Paper - MiFID II/MiFIR review report on Algorithmic Trading, 18 December 2020 ESMA70-156-2368). I och med Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen blev landet ett tredjeland i förhållande till unionen, vilket innebär att även brittiska företag nu måste etablera en filial för att få driva värdepappersrörelse i Sverige. För att motverka att den handel som brittiska företag står för på svenska handelsplatser flyttar från Sverige, vilket skulle kunna få negativa konsekvenser för den svenska marknaden, har regeringen med stöd av ett bemyndigande i lag infört ett riktat och tidsbegränsat undantag från filialkravet för vissa brittiska företag. Detta undantag trädde i kraft den 31 december 2020. Undantaget omfattar företag som i Sverige endast driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning och som hade rätt att driva denna verksamhet den 29 mars 2019, under förutsättning att handeln görs med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, och verksamheten omfattas av verksamhetstillståndet i hemlandet (4 kap. 10 § lagen om värdepappersmarknaden, 7 kap. 2 § förordningen [2007:572] om värdepappersmarknaden). Bemyndigandet som ligger till grund för undantaget upphör att gälla vid utgången av 2021 (lagen [2019:132] om ändring i lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden). Med anledning av att det tillfälliga undantaget upphör att gälla aktualiseras frågan om det tillfälliga undantaget bör förlängas, eller om ett undantag som inte är tidsbegränsat bör införas och om detta undantag i så fall bör ha någon annan omfattning än det undantag som gäller i dag. I det sammanhanget är det värt att notera att de aktuella reglerna i MiFID II kan komma att ingå i den översyn av det direktivet och av MiFIR som kommissionen avser att inleda under 2021. Esma har nyligen genomfört en konsultation om algoritmisk handel med syfte att lämna förslag till ändringar i fråga om bl.a. reglerna om direkt elektroniskt tillträde. Det är dock troligt att det dröjer innan dessa eventuella förslag leder till ändringar i det unionsrättsliga regelverket. Undantaget bör tillämpas generellt och inte vara tidsbegränsat Inför det att regeringen införde det nuvarande riktade och tidsbegränsade undantaget från filialkravet för vissa brittiska företag analyserade Finansinspektionen dels vilka konsekvenser det skulle kunna medföra att filialkravet börjar tillämpas fullt ut för brittiska företag, dels riskerna med ett undantag från filialkravet i fråga om handel för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde (Fi2020/03041). I sin konsekvensanalys framhåller Finansinspektionen att användningen av olika typer av ny handelsteknik har gjort det möjligt för deltagare på marknaden att underlätta tillträde till marknaden för sina kunder, bl.a. genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats. Denna handelsteknik har enligt inspektionen medfört fördelar för marknaden och marknadsdeltagarna exempelvis i form av bredare marknadsdeltagande, ökad likviditet, minskad kortfristig volatilitet och möjlighet till bättre utförande av kundorder. Enligt Finansinspektionen är det i dag många brittiska värdepappersföretag som förlitar sig på direkt elektroniskt tillträde för att handla på handelsplatser i Sverige. Om de företagen skulle flytta sin handel från handelsplatserna i Sverige skulle det enligt Finansinspektionen kunna leda till att likviditeten på den svenska marknaden minskar, vilket skulle medföra en försämrad prisbildning och minskad omsättning. Samtidigt framhåller Finansinspektionen att det också finns relevanta risker med handeln med direkt elektroniskt tillträde. Inspektionen hänvisar till skäl 62 i MiFID II, där det bl.a. anges - en ökad risk för överbelastning i systemen på handelsplatser till följd av stora ordervolymer, - risk för att algoritmisk handel ska generera dubbla eller felaktiga order eller på annat sätt brista på ett sätt som kan skapa en oordnad marknad, - risk för att algoritmiska handelssystem ska överreagera på marknadshändelser, vilket kan leda till ökad volatilitet på marknaden, och - risk för överträdelser av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. För att hantera dessa risker finns särskilda regler för handelsplatser som tillåter direkt elektroniskt tillträde och för deltagare som tillhandahåller sådana tjänster. Finansinspektionen gör bedömningen att de risker som det innebär att tillåta företag från tredjeland att handla för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige utan krav på etablering av filial här i landet tas om hand på ett tillräckligt sätt genom de särskilda krav som regelverket ställer på värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och på handelsplatser som tillåter sådana arrangemang. I det följande redogörs närmare för detta. Enligt lagen om värdepappersmarknaden ska en börs som tillåter direkt elektroniskt tillträde säkerställa att endast svenska värdepappersinstitut och utländska värdepappersföretag som hör hemma inom EES får tillhandahålla sådana tjänster (13 kap. 1 e § första stycket). Börsen ska också ställa särskilda krav på dessa deltagare. Börsen ska även bl.a. fastställa standarder för riskkontroll och kunna stoppa handel via direkt elektroniskt tillträde (13 kap. 1 e § andra stycket). Kraven gäller även för värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (11 kap. 1 a §). Enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/584 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU avseende tekniska tillsynsstandarder som specificerar organisatoriska krav för handelsplatser ska handelsplatser som tillåter direkt elektroniskt tillträde fastställa och offentliggöra de regler och villkor som deras medlemmar måste uppfylla för att få tillhandahålla direkt elektroniskt tillträde till sina kunder (artikel 21). Dessa regler och villkor ska åtminstone omfatta de särskilda krav som anges i artikel 22 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/589 av den 19 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU med avseende på tekniska tillsynsstandarder som fastställer organisatoriska krav på värdepappersföretag som bedriver algoritmisk handel (se nedan). I lagen om värdepappersmarknaden finns även särskilda bestämmelser för de värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde till sina kunder (8 kap. 28-31 §§). Ett värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde ska bl.a. säkerställa att kunden förhindras att överskrida handels- och kredittrösklar och sätta upp positionslimiter för kunden samt kontinuerligt övervaka handeln i så nära realtid som möjligt (8 kap. 28 §). Institutet ska även se till att kunder som använder tjänsten uppfyller kraven i lagen och följer handelsplatsens regler (8 kap. 29 §). Åtgärderna som vidtas för att uppfylla kraven ska dokumenteras (8 kap. 31 §). Vidare ska tillhandahållandet av direkt elektroniskt tillträde anmälas till Finansinspektionen och till den behöriga myndighet som utövar tillsyn över handelsplatsen (8 kap. 30 §). Bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden kompletteras genom utförliga krav i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/589. I förordningen anges bl.a. att ett värdepappersföretag som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde ska göra en s.k. due diligence-granskning av blivande användare av direkt elektroniskt tillträde för att säkerställa att de uppfyller kraven i förordningen och reglerna på handelsplatsen (artikel 22). Det nuvarande tillfälliga undantag som upphör vid utgången av 2021 omfattar bara vissa brittiska företag. Ett skäl för att det bör finnas ett undantag även i fortsättningen är att bibehålla likviditeten och den goda prisbildningen på svenska handelsplatser och ur den synpunkten spelar de brittiska företag som i dag handlar genom direkt elektroniskt tillträde en viktig roll (se avsnitt 12). När det nu övervägs om det bör införas ett undantag som inte är tidsbegränsat, bör dock utgångspunkten vara att det ska gälla lika i förhållande till företag i alla länder utanför EES. En särskild fråga i samband med att detta övervägs är om det även fortsättningsvis bör krävas att de företag som utnyttjar undantaget har tillstånd i hemlandet för den verksamhet som omfattas av undantaget. Det tillfälliga undantag som gäller i dag är infört med anledning av Storbritanniens utträde ur EU och utformat som en fortsatt möjlighet att handla genom direkt elektroniskt tillträde för företag som tidigare hade rätt att utföra denna verksamhet i Sverige med stöd av tillståndet i hemlandet. När det undantaget infördes var det därför naturligt att undantaget villkorades av att företaget även fortsättningsvis ska ha tillstånd i hemlandet för verksamheten. Om det införs ett undantag som inte är tidsbegränsat, finns det dock anledning att ta ställning till om det är ett villkor som bör gälla även i fortsättningen. Om undantaget skulle utformas så att det inte krävs något tillstånd i hemlandet för de företag som omfattas, skulle det formellt sett innebära att det i vissa avseenden ställs lägre krav på företag från tredjeland än på företag som hör hemma inom EES. Det är dock osäkert om skillnaderna skulle få så stor betydelse. I sin konsekvensanalys gör Finansinspektionen bedömningen att det visserligen finns risker med att tillåta företag från tredjeland att handla via direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige utan krav på att företaget har en filial här i landet, men även att dessa risker tas om hand på ett tillräckligt sätt genom de krav som regelverket ställer på deltagare som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och på handelsplatser som tillåter sådana arrangemang. Krav ska enligt regelverket även ställas på företagen som handlar genom direkt elektroniskt tillträde. I praktiken är det enligt Finansinspektionen troligt att de företag som uppfyller kraven ofta är sådana företag som står under tillsyn i hemlandet. Av dessa skäl bedöms det inte nödvändigt att ett undantag utformas så att det gäller bara för företag som har tillstånd för verksamheten i hemlandet. En annan fråga att ta ställning till är vad som bör gälla i fråga om tillämpning av teknik för algoritmisk högfrekvenshandel. För det nuvarande tillfälliga undantaget gäller det inte några särskilda begränsningar med avseende på högfrekvenshandel. De företag från tredjeland som i dag handlar på en handelsplats i Sverige med stöd av undantaget har alltså möjligheten att göra det med tillämpning av en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel. Om det införs ett undantag som inte är tidsbegränsat och som omfattar alla företag från tredjeland och som inte förutsätter att företagen har tillstånd i hemlandet, finns det anledning att ta ställning till om undantaget även bör omfatta högfrekvenshandel. Esma föreslår i sin nyligen genomförda konsultation att handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats inte ska kräva något tillstånd, utom när handeln bedrivs med tillämpning av en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel. På motsvarande sätt föreslår Esma att företag från tredjeland som avser att handla för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats inom EES ska kunna göra det utan krav på filialetablering, utom om det är frågan om högfrekvenshandel. I så fall ska det krävas att företaget etablerar en filial som auktoriseras av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där handelsplatsen är belägen. Esma uttalar sig dock inte om hur myndigheten anser att riskerna med högfrekvenshandel skiljer sig från riskerna med annan handel, och då särskilt sådan algoritmisk handel som inte kategoriseras som högfrekvenshandel, som enligt Esmas förslag skulle kunna bedrivas genom direkt elektroniskt tillträde utan krav på filial. Esma för inte heller något resonemang om vilka skillnader i risker högfrekvenshandeln innebär för en handelsplats om handeln bedrivs genom direkt deltagande på handelsplatsen, jämfört med om den bedrivs genom direkt elektroniskt tillträde, med de särskilda arrangemang som regelverket kräver av företaget som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och av handelsplatsen. När det tidsbegränsade undantaget skulle införas gjorde Finansinspektionen bedömningen att flera av de företag som handlade genom direkt elektroniskt tillträde till handelsplatser i Sverige bedrev handel som enligt regelverket kategoriseras som högfrekvenshandel. Finansinspektionen ansåg då att en begränsning av undantaget, på så sätt att det inte skulle kunna tillämpas av företag som handlar med tillämpning av en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, skulle medföra en risk för att flera företag som då var aktiva på svenska handelsplatser skulle träffas av filialkravet och flytta verksamheten från dessa handelsplatser. Detta skulle enligt Finansinspektionen sannolikt försämra likviditeten, omsättningen och prisbildningen på svenska handelsplatser och ett undantag som inte omfattar högfrekvenshandel skulle därför riskera att inte uppfylla sitt syfte. Med hänsyn till detta och det som anförs ovan om de regler för företag från tredjeland som gäller i många andra medlemsstater och om möjligheterna att kontrollera riskerna, bedöms det därför mest lämpligt att ett nytt undantag, liksom det nuvarande undantaget, inte ska innehålla några särskilda begränsningar med avseende på högfrekvenshandel. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de fördelar som ett fortsatt undantag från kravet på att etablera filial i Sverige troligen skulle medföra överväger riskerna med ett sådant undantag med hänsyn till intresset av förutsägbarhet och likabehandling och det bedöms inte automatiskt leda till ökade risker kopplade till handeln med direkt elektroniskt tillträde, mot bakgrund av de särskilda krav som ställs på värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och handelsplatser som tillåter detta. De unionsrättsliga reglerna om direkt elektroniskt tillträde kan förväntas bli föremål för översyn. Några förslag till ändringar i de reglerna förväntas dock inte närtid. Det är därför lämpligt att nu införa ett undantag som inte är tidsbegränsat och som omfattar företag från alla tredjeländer. För att undantaget ska få avsedd effekt bör det även omfatta högfrekvenshandel. Sveriges advokatsamfund påpekar att Esma i sina frågor och svar om marknadsstrukturfrågor kopplade till MiFID II och MiFIR har tagit upp situationen att ett företag som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats kan tillåta användaren att i sin tur ge ett tredje företag tillträde till handelsplatsen (se fråga 24 i avsnitt 3 Direct Electronic Access (DEA) and algorithmic trading i Esma Questions and Answers On MiFID II and MiFIR market structures topics, ESMA70-872942901-38). Esma kallar detta företag Tier 2 DEA client. Företaget som har direkt elektroniskt tillträde benämner Esma Tier 1 DEA client. Till skillnad från en Tier 1 DEA client, som genom avtal direkt med företaget som är deltagare på handelsplatsen har tillgång till deltagarens handelskod, har en Tier 2 DEA client i de flesta fall inte tillgång till handelskoden. Mot bakgrund av detta gör Esma bedömningen att en Tier 2 DEA client inte kan anses ha direkt elektroniskt tillträde. En Tier 2 DEA client kan därför tillämpa undantaget i MiFID II från tillståndsplikt för handel för egen räkning med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat av dessa (artikel 2.1 d), som i svensk rätt har genomförts i ett motsvarande undantag i lagen om värdepappersmarknaden (2 kap. 5 § första stycket 7). Ett företag som i Sverige handlar för egen räkning som Tier 2 DEA client har alltså redan i dag möjlighet att göra det utan krav på tillstånd med stöd av undantaget för handel för egen räkning. Förslaget i denna proposition har därför ingen betydelse för sådana företag. Förslaget tar sikte på företag som enligt Esmas terminologi är Tier 1 DEA clients och som alltså inte omfattas av möjligheten att tillämpa undantaget i lagen om värdepappersmarknaden. Med anledning av Advokatsamfundets fråga om förhållandet mellan det föreslagna undantaget och regleringen av sidotjänster konstaterar regeringen att de sidotjänster som räknas upp i MiFID II (avsnitt B i bilaga I), till skillnad från de investeringstjänster och investeringsverksamheter som räknas upp i direktivet (avsnitt A i bilaga I), inte i sig är tillståndspliktiga enligt MiFID II för andra företag än värdepappersföretag. På motsvarande sätt krävs det enligt lagen om värdepappersmarknaden inget tillstånd för de sidotjänster till värdepappersrörelse som anges i den lagen (2 kap. 2 §) för andra än de företag som har tillstånd för att driva värdepappersrörelse (2 kap. 1 §). Eftersom det föreslagna undantaget innebär att det inte ska krävas tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden för de företag som omfattas av bestämmelsen, är inte heller de sidotjänster som räknas upp i lagen tillståndspliktiga för sådana företag enligt den lagen. Det utesluter dock inte att tjänsterna kan träffas av krav enligt annan lagstiftning. Advokatsamfundet efterfrågar också ett förtydligande i fråga vad som gäller när investeringstjänster tillhandahålls på initiativ av en kund. Av MiFID II framgår att en medlemsstat får kräva att ett företag från tredjeland som avser att tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet med eller utan sidotjänster inom dess territorium, ska inrätta en filial i landet (artikel 39). Medlemsstaterna ska dock inte tillämpa detta krav om ett företag från tredjeland tillhandahåller en investeringstjänst eller utför investeringsverksamhet uteslutande på initiativ av en icke-professionell kund - eller en kund som på begäran får behandlas som en professionell kund enligt avsnitt II i bilaga II till MiFID II - som är etablerad eller befinner sig i unionen (artikel 42). Ett initiativ från sådana kunder ska dock inte ge företaget rätt att marknadsföra nya kategorier av investeringsprodukter eller investeringstjänster till denna kund på annat sätt än genom filialen när detta krävs enligt nationell rätt i det land där kunden är etablerad eller befinner sig. I samband med att MiFID II genomfördes i svensk rätt uttalades att detta närmast får betraktas som en tolkningsregel för vad som avses med tillståndspliktig värdepappersrörelse inom ett lands territorium (prop. 2016/17:162 s. 467). Om ett företag som hör hemma utanför EES tillhandahåller tjänster uteslutande på initiativ av en person som är etablerad inom EES, bör tjänsterna inte betraktas som tillhandahållna på unionens territorium. Däremot ska det inte anses vara tjänster som tillhandahålls på kundens eget initiativ om ett företag som hör hemma utanför EES söker upp kunder eller presumtiva kunder i unionen eller erbjuder eller marknadsför investeringstjänster eller investeringsverksamhet tillsammans med sidotjänster (skäl 111 i MiFID II). Vidare angavs att det i svensk rätt inte betraktas som tillhandahållande av tjänster i Sverige om en person här i landet på eget initiativ vänder sig till ett företag utomlands för att få en tjänst utförd (se samma prop.). Regeringen gjorde då bedömningen att någon ändring i svensk rätt inte krävdes för att genomföra reglerna i MiFID II om tillhandahållande av tjänster uteslutande på kundens eget initiativ. Regeringen anser inte att det finns någon anledning att göra en annan bedömning i detta lagstiftningsärende utan konstaterar att tillhandahållande av tjänster uteslutande på kundens eget initiativ inte är att anse som värdepappersrörelse som drivs i Sverige i den mening som avses i lagen om värdepappersmarknaden (jfr 4 kap. 4 §). När förutsättningarna för att ett företag från tredjeland ska få tillhandahålla tjänster på detta sätt utan tillstånd är uppfyllda, utgör ett sådant tillhandahållande därför inget hinder för att företaget i fråga även tillämpar det föreslagna undantaget för handel för egen räkning med direkt tillträde till en handelsplats. När det gäller Nasdaq Stockholm AB:s synpunkt att det även vore välkommet med en harmonisering av reglerna för tillträde för handelsplatsens medlemmar, konstaterar regeringen att det inte är en fråga som behandlas i detta lagstiftningsärende. 10 Lagstiftningsåtgärder med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden 10.1 Bakgrund 10.1.1 Index Ett index är ett mått som bestäms utifrån ett urval av underliggande data. När ett index används för att bestämma värdet på ett finansiellt instrument eller finansiellt avtal eller används för att mäta resultatet i t.ex. en värdepappersfond blir det ett referensvärde (på engelska benchmark). En del index är referensräntor - t.ex. Libor, Euribor och Stibor - som kan ligga till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, exempelvis ränteswappar. Vissa referensräntor används även för att bestämma nivån på räntor för t.ex. bolån. Index kan också användas för att mäta en fonds resultat i syfte att fastställa en portföljs tillgångsallokering eller beräkna resultatberoende avgifter. Index som avser råvaror används för prissättningen av derivatkontrakt eller certifikat. Index som utgör referensvärden fyller således en viktig funktion på de finansiella marknaderna. 10.1.2 EU:s förordning om referensvärden Det har förekommit manipulation av referensräntorna Libor och Euribor som har visat på referensräntornas betydelse och deras sårbarhet. Med anledning av den uppmärksammade problematiken när det gäller dessa referensräntor utfärdade Europaparlamentet och rådet i juni 2016 en för-ordning om referensvärden. Genom förordningen infördes förbättrad styrning och kontroll över processen kring fastställandet av referensvärden med syftet att säkerställa att de index som i unionen används som referensvärden i finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat är rättvisande och inte manipuleras. Förordningen innehåller olika regler för olika typer av referensvärden. Den 1 januari 2019 trädde lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden i kraft (prop. 2018/19:4, bet. 2018/19:FiU18, rskr. 2018/19:53). 10.1.3 Aktörer under tillsyn EU:s förordning om referensvärden ska tillämpas på tillhandahållande av referensvärden, rapportering av dataunderlag för referensvärden och användning av referensvärden inom unionen (artikel 2.1). Detaljerade krav ställs på de centrala aktörer som medverkar vid fastställande av referensvärden. Dessa aktörer benämns i förordningen administratörer och rapportörer av dataunderlag (artikel 3.1.6 och 3.1.8). Eftersom det finns många olika referensvärdestyper och referensvärdesstorlekar har det ansetts viktigt att förordningen ställer proportionerliga krav så att den administrativa bördan för en administratör inte blir större än vad som är befogat med hänsyn till hur viktigt referensvärdet är för det finansiella systemet (skäl 40). I förordningen delas referensvärden in i tre kategorier som är föremål för krav i förhållande till deras storlek och art (referensvärdeskategorier). Dessa kategorier utgörs av kritiska referensvärden (artiklarna 3.1.25 och 20), signifikanta referensvärden (artiklarna 3.1.26 och 24) och icke-signifikanta referensvärden (artiklarna 3.1.27 och 26). 10.1.4 Kritiska referensvärden Brister i vissa referensvärden kan få konsekvenser för marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenter, realekonomin eller finansiering av hushåll och företag som skulle kunna påverka en eller flera medlemsstater (skäl 35 i EU:s förordning om referensvärden). EU:s förordning om referensvärden innehåller därför särskilda regler för sådana referensvärden som anses som kritiska i denna bemärkelse (artiklar- na 20-23). Tillhandahållande av ett referensvärde och rapportering av dataunderlag är en frivillig verksamhet. När det gäller kritiska referensvärden har emellertid den behöriga myndigheten under vissa förutsättningar bl.a. möjlighet att tvinga en administratör att offentliggöra ett sådant referensvärde (artikel 21.3) och även kräva att vissa företag rapporterar dataunderlag till referensvärdet (artikel 23.6). Det är kommissionen som fastställer vilka referensvärden som är kritiska. Ett referensvärde ska anses vara kritiskt om det uppfyller vissa kriterier. Kriterierna är alternativa (artikel 20.1). Ett referensvärde anses exempelvis kritiskt om det används som en referens för finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta resultatet hos investeringsfonder som har ett totalt värde på minst 500 miljarder euro, baserat på referensvärdets alla olika löptider. 10.1.5 Nationellt kritiska referensvärden Vissa referensvärden som baseras på information från rapportörer som till största delen är etablerade i en enda medlemsstat kan fastställas som kritiskt i den medlemsstaten av kommissionen. Kommissionen inrättade i augusti 2016 en förteckning över kritiska referensvärden och har sedan dess infört en rad kritiska referensvärden i förteckningen, se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1368 av den 11 augusti 2016 om inrättande av en förteckning över kritiska referensvärden som används på finansmarknader i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011. Genom en ändring i genomförandeförordningen den 17 oktober 2018 har kommissionen infört den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i förteckningen över kritiska referensvärden, se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1557 av den 17 oktober 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2016/1368. Genom kommissionens beslut att ta upp Stibor i förteckningen över kritiska referensvärden bedömer kommissionen, i likhet med Finansinspektionen, att Stibor är kritiskt för den svenska finansmarknaden. 10.2 Vilka ändringar har gjorts i EU:s förordning om referensvärden? Europaparlamentet och rådet utfärdade i februari 2021 förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden. De ändringar i EU:s förordning om referensvärden som har införts kan delas in i två delar. Den första delen rör undantag för vissa referensvärden från tredjeland. I EU:s förordning om referensvärden finns regler om användningen av referensvärden från tredjeland och hur administratörer belägna i ett tredjeland kan tillhandahålla referensvärden inom EU. Till exempel försäkringsbolag, banker och andra företag inom EU använder referensvärden från tredjeland i många olika kommersiella syften. En del administratörer belägna i ett tredjeland har dock inte ansökt om tillstånd att få tillhandahålla referensvärden inom EU eller får inte göra det enligt nationella regler. Om administratörerna inte kan tillhandahålla referensvärdena inom EU, kan dessa referensvärden inte heller användas av marknadsaktörer inom EU efter det att övergångsperioden går ut den 31 december 2021. Ändringen innebär att kommissionen ges befogenhet att fastställa att vissa referensvärden från tredjeland ska undantas från tillämpningsområdet för EU:s förordning om referensvärden och som därmed fortsatt ska kunna användas av marknadsaktörer inom EU. Det gäller specifikt för referensvärden i utländsk valuta och regler om vilken växelkurs som ska användas. Den andra delen rör fastställande av ersättning för viktiga referensvärden som upphör. Historiskt sett har referensräntor baserade på dataunderlag som tillhandahålls av panelbanker (s.k. Inter bank offered rates, "Ibors") använts till största del. Dessa har i hög grad varit framåtblickande, dvs. beräkningen av räntan har utgått från till vilken ränta bankerna har varit villiga att låna ut till varandra. En internationell reform pågår dock för att övergå från dessa framåtblickande Ibors till alternativa riskfria räntor som är bakåtblickande och baseras på faktiska transaktioner som skett. Målet med reformen är att skapa mer tillförlitliga referensräntor, mot bakgrund av bl.a. den manipulation av Libor som skedde 2012. Denna övergång till alternativa räntor fortgår snabbt och på en mer fundamental nivå än vad som tidigare förutsetts. Reformen för alternativa räntor innebär att vissa Ibors kan komma att upphöra. Den mest betydande av Ibors, Libor, kommer att upphöra att publiceras i flera olika valutor och på flera löptider i slutet av 2021. När en kritisk referensränta upphör att tillhandahållas kan det uppstå problem om det vid upphörandet ännu inte finns en referensränta som kan ersätta den. Det kan även uppstå problem om marknadsaktörer i redan ingångna kontrakt som använder sig av den inte har infört klausuler som anger en alternativ referensränta. Det kan leda till att kontrakt fortfarande är utestående och hänvisar till en referensränta som upphört. Syftet med ändringen är att minska den rättsliga osäkerheten och riskerna för den finansiella stabiliteten. Ändringen innebär att kommissionen ges befogenhet att bestämma vilket alternativt referensvärde som ska ersätta ett referensvärde som upphört i utestående avtal och finansiella instrument. Kommissionen får göra detta om upphörandet av referensvärdet avsevärt skulle störa de finansiella marknadernas funktion i unionen och en av tre förutsättningar har inträffat. Det ersättningsreferensvärde som kommissionen bestämmer ska ersätta alla hänvisningar till det referensvärde som upphört i avtal och finansiella instrument. Detta gäller dock bara om dessa avtal och finansiella instrument hänvisar till det referensvärde som har upphört den dag då den genomförandeakt som kommissionen beslutar om träder i kraft och dessa avtal eller finansiella instrument inte innehåller lämpliga bestämmelser om ersättningsreferensvärden. Medlemsstaterna har genom ändringarna i EU:s förordning om referensvärden fått motsvarande befogenhet att fastställa ett ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden som upphör. 10.3 Relevant myndighet Regeringens förslag: Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges riksbank anser att Finansinspektionen bör utföra den bedömning som den relevanta myndigheten ska utföra enligt artikel 23b.5 a i EU:s förordning om referensvärden efter samråd med Riksbanken då bedömningen kan ha relevans för såväl svensk penningpolitik som finansiell stabilitet även om det berör referensvärden i utländsk valuta. Skälen för regeringens förslag: Enligt EU:s förordning om referensvärden ska medlemsstaterna utse en relevant myndighet som ska utföra den bedömning som avses i artikel 23b.5 a i förordningen (artikel 23b.7, i lydelsen enligt artikel 1.5 i förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden). Det som avses är den bedömning som den relevanta myndigheten ska göra för att fastställa om en avtalsenlig reservränta inte längre återspeglar, eller skiljer sig avsevärt från den underliggande marknad eller den ekonomiska verklighet som det referensvärde som upphör är avsett att mäta, och dess tillämpning skulle kunna ha en negativ inverkan på den finansiella stabiliteten. För att kunna avgöra om så är fallet ska den relevanta myndigheten, på begäran av minst en berörd part och efter samråd med de relevanta berörda parterna, göra en övergripande bedömning av en särskild typ av avtalsenligt arrangemang. Syftet är att avgöra om en av kommissionen fastställd ersättning för ett referensvärde ska användas i stället för en avtalsenlig referensränta. I Sverige ansvarar Finansinspektionen för tillsynen över företagen på finansmarknaden. Inspektionen ska enligt förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen arbeta bl.a. för ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Som exempel på finansiella företag och verksamheter som står under inspektionens tillsyn kan nämnas de enheter under tillsyn som omfattas av vissa skyldigheter i EU:s förordning om referensvärden, innefattande bl.a. banker, försäkringsföretag, värdepappersbolag och fondbolag (artikel 3.1.17). Finansinspektionen har kunnig personal med god insyn i finansmarknaden. Finansinspektionen har även tidigare utsetts till behörig myndighet enligt flera EU-rättsakter på finansmarknadsområdet. Finansinspektionen har också ett internationellt kontaktnät med andra tillsynsmyndigheter. Finansinspektionen är dessutom sedan tidigare behörig myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden (se 1 kap. 1 § lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden, prop. 2017:18:4 och prop. 2018/19:4). Mot denna bakgrund måste Finansinspektionen anses vara den myndighet som är mest lämpad att fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden och därmed utföra den bedömning om lämplighet som avses. Genom att Finansinspektionen får i uppgift att fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet får inspektionen de befogenheter som den relevanta myndigheten har direkt med stöd av EU-förordningen. Detta följer av att förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Sveriges riksbank anser att Finansinspektionen bör utföra den bedömningen som den relevanta myndigheten ska utföra enligt artikel 23b.5 a i EU:s förordning om referensvärden efter samråd med Riksbanken. Enligt regeringens uppfattning ingår det i den relevanta myndighetens uppgifter att avgöra vilka berörda parter som är relevanta och bör omfattas av det samråd som myndigheten ska genomföra. 10.4 Ingripanden mot någon som har använt ett referensvärde i strid med EU:s förordning om referensvärden Regeringens förslag: Finansinspektionen ska ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med artikel 29.1a i EU:s förordning om referensvärden. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt EU:s förordning om referensvärden ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende vissa uppräknade överträdelser (artikel 42.1 första stycket a). Det har därför införts en bestämmelse om ingripande i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden (4 kap. 1 §). I den bestämmelsen regleras vem som kan bli föremål för ett ingripande och för vilken överträdelse. Ändringarna i EU:s förordning om referensvärden innebär bl.a. att det har införts möjligheter både för kommissionen och genom medlemsstaternas nationella rätt att fastställa en eller flera ersättningar för vissa referensvärden som upphör (artikel 1.5 i förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden, artiklarna 23b och 23c i EU:s förordning om referensvärden). Det har även införts en ny bestämmelse om vilka referensvärden enheter under tillsyn får använda (artikel 1.7 i förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden, artikel 29.1a i EU:s förordning om referensvärden). I EU:s förordning om referensvärden anges de referensvärden som enheter under tillsyn får använda (artikel 29) och genom de ändringar som har gjorts omfattas även ersättningen för ett referensvärde som fastställts av kommissionen eller genom nationell rätt i en medlemsstat (artikel 29.1a). Enligt EU:s förordning om referensvärden ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta lämpliga administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder avseende bl.a. artikel 29 i förordningen (artikel 42.1 första stycket a). Enligt gällande rätt har Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med artikel 29.1 i förordningen (4 kap. 1 § 3 b lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden). Mot bakgrund av det anförda bör Finansinspektionen få möjlighet att ingripa även mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med artikel 29.1a i EU:s förordning om referensvärden. 10.5 Möjlighet att utse ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden i Sverige Regeringens bedömning: Frågan om fastställande av en eller flera ersättningar för ett referensvärde som Europeiska kommissionen fastställt som kritiskt i Sverige bör inte medföra någon åtgärd inom ramen för detta lagstiftningsärende. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Finansinspektionen påpekar att frågan om att utse ett ersättningsreferensvärde kan aktualiseras inom en inte alltför avlägsen framtid. För att ett ersättningsreferensvärde vid behov ska kunna utses av inspektionen är det därför angeläget att de rättsliga förutsättningarna för att göra detta klargörs. Inspektionen anser att frågan bör analyseras vidare i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Sveriges riksbank anser att det skyndsamt bör utredas hur Finansinspektionen ska fastställa ersättning för nationellt kritiska referensvärden enligt nationell rätt och att fastställandet bör ske efter samråd med Riksbanken. Skälen för regeringens bedömning: Genom ändringar i EU:s förordning om referensvärden har Europeiska kommissionen fått befogenhet att i vissa fall besluta att ett alternativt referensvärde ska ersätta ett referensvärde som upphört (artikel 1.5 i förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden, artikel 23b i EU:s förordning om referensvärden). På motsvarande sätt har medlemsstaterna fått befogenhet att fastställa ett ersättningsreferensvärde för nationellt kritiska referensvärden om någon av fyra uppräknade utlösande händelser, s.k. triggers, har inträffat. Som nämns i avsnitt 10.1.5 är Stibor ett nationellt kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden. Enligt de nya bestämmelser som har införts i EU-förordningen får därför en eller flera ersättningar för Stibor fastställas enligt svensk nationell rätt om någon sådan utlösande händelse som anges i förordningen inträffar. Regeringen instämmer i Finansinspektionens och Sveriges riksbanks uppfattning att det är viktigt med en god beredskap för ett sådant fastställande och att förutsättningarna för detta bör analyseras vidare. Det finns dock inte utrymme att göra den analysen inom ramen för detta lagstiftningsärende. 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär anpassningar till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning, ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska träda i kraft den 1 december 2021. Undantaget från tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersmarknaden för företag som hör hemma i ett land utanför EES för handel med egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige ska träda i kraft den 1 januari 2022. Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden med anledning av ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument ska i huvudsak träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att de upphävda kraven på att värdepappersinstitut som är systematiska internhandlare, marknadsgaranter eller andra tillhandahållare av likviditet och börser ska offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner ska återinföras ska träda i kraft den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser i EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023. Äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund anser att undantaget som innebär att företag som hör hemma i ett land utanför EES ska få driva handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige utan att tillstånd bör införas tidigare eftersom nuvarande övergångsbestämmelser i förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden innebär begränsningar jämfört med förslaget såtillvida att undantag från tillståndskrav gäller i förhållande till professionella kunder. Skälen för regeringens förslag: Ändringsdirektivet trädde i kraft den 27 februari 2021 och medlemsstaterna ska senast den 28 november 2021 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra ändringarna i MiFID II. De nationella bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. den 28 februari 2022 (artikel 4.1 i ändringsdirektivet). De lagändringar som föreslås i denna proposition med anledning av ändringarna i MiFID II bör därför i huvudsak träda i kraft den 28 februari 2022. Enligt ändringsdirektivet ska emellertid det krav på att varje handelsplats, systematisk internhandlare och annan utförandeplats för handel med finansiella instrument minst en gång årligen kostnadsfritt offentliggöra data om kvaliteten på utförandet av transaktioner inte tillämpas förrän den 28 februari 2023 (artikel 1.6 i ändringsdirektivet, artikel 27.3 i MiFID II). I avsnitt 6.5.6 föreslås att de berörda bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden ska återinföras och börja tillämpas igen den 28 februari 2023. De ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden bör därför träda i kraft det datumet. Förordningen om ändring av EU:s prospektförordning trädde i kraft den 18 mars 2021 och är till alla delar direkt tillämplig i alla medlemsstater (artikel 3). De nya bestämmelser i förordningen som innebär lättnader när det gäller tidsfrister i samband med tilläggsprospekt (artikel 1.8 i förordningen om ändring av EU:s prospektförordning, artikel 23.2a och 23.3a i EU:s prospektförordning) ska därmed tillämpas från det datumet. De lagändringar som föreslås i avsnitt 7.3 som innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som åsidosätter sina skyldigheter enligt de bestämmelserna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021. Förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering trädde i kraft den 9 april 2021 och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna (artikel 2). Enligt förordningen ska ett ingripande kunna ske i situationer där en värdepapperisering betecknas som en STS-värdepapperisering och en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för denna värdepapperisering inte uppfyller kraven i någon av artiklarna 26a-26e (artikel 1.11 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artikel 32.1 e i EU:s förordning om värdepapperisering). De nya bestämmelserna i förordningarna började tillämpas den 9 april 2021. Den lagändring som föreslås i avsnitt 8.3 som innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som åsidosätter sina skyldigheter enligt de bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021. Den ändring som föreslås i lagen om värdepappersmarknaden i fråga om undantag från tillståndsplikt för företag som hör hemma i ett land utanför EES för handel med egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige (4 kap. 4 a §) bör träda i kraft i samband med att det nu gällande tillfälliga undantaget upphör att gälla, vilket är den 1 januari 2022. I motsats till Sveriges advokatsamfund anser regeringen inte att det finns skäl att införa ändringen förrän det nuvarande tillfälliga undantaget upphör. Förordningen om ändring av EU:s förordning om referensvärden trädde i kraft den 13 februari 2021 och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Finansinspektionen ska ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med i artikel 29.1a i EU:s förordning om referensvärden. De nya bestämmelserna i EU-förordningen började tillämpas den 13 februari 2021. Den lagändring som föreslås i avsnitt 10.4 som innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som har gjort sig skyldig till en överträdelse av de nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Som nämns i avsnitt 10.3 ska medlemsstaterna utse en relevant myndighet. Varje medlemsstat ska underrätta Europeiska kommissionen och Esma om vilken relevant myndighet som har utsetts senast den 14 augusti 2021. Även av det skälet bör lagändringarna träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021. I lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden bör det tas in övergångsbestämmelser om att äldre bestämmelser i de lagarna ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 12 Förslagens konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen har positiva effekter för de berörda företagen. Förslagen har begränsade effekter för konsumenter. De eventuella merkostnader som förslagen medför för Finansinspektionen kan hanteras inom befintliga budgetramar. Förslagen medför inga ökade kostnader för övriga myndigheter eller domstolar. Förslagen medför inga offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Finansinspektionen anser att redogörelsen för vilka konsekvenser den föreslagna ändringen av produktstyrningskraven har för konsumenter bör nyanseras. Det faktum att produktstyrningskraven inte kommer att gälla för obligationer i vilka en make-whole-klausul tas in innebär enligt inspektionen en minskning av konsumentskyddet i sådana obligationer. Fondbolagens förening noterar att i promemorian behandlas inte de föreslagna lagstiftningsåtgärdernas konsekvenser för de fondbolag som bedriver portföljförvaltning eller investeringsrådgivning och som, genom hänvisningar i lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, kommer att omfattas av de nya reglerna. Kommuninvest i Sverige AB bedömer det som vanligt förekommande att kommuner och regioner i Sverige använder Stibor som referensränta för sin finansiering och framhåller att Finansinspektionens arbete som relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden därmed får betydelse för kommunsektorns möjligheter att undanröja rättsosäkerhet och att säkerställa det ekonomiska resultat som framgår av de avtal eller av de finansiella instrument som sektorn ingår. Konsumentverket anser att förslaget om att information till kunder som huvudregel ska lämnas i elektroniskt format utgör en risk för att vissa konsumenter inte kommer att få fullständig information, eftersom långt ifrån alla konsumenter har tillgång till digitala lösningar. Även förslaget att information om kostnader och avgifter i vissa fall ska få lämnas i efterhand riskerar enligt verket att försvaga konsumentskyddet. Nasdaq Stockholm AB framhåller att det finns risk att ändringarna i fråga om investeringsanalys inte leder till så stora positiva förändringar eftersom den administrativa bördan för värdepappersbolag att hantera lättnaderna för investeringsanalys kan bli större än nyttan med förslaget. Nasdaq påpekar också att tiden för att utveckla och implementera ny funktionalitet för att kunna tillämpa kraven enligt de tekniska standarder rörande råvaruderivat som ska antas av kommissionen är väl kort, vilket kommer att innebära utmaningar för de aktörer som ska följa regleringen. Regelrådet påpekar att konsekvensbeskrivningen inte anger hur många företag som berörs av förslagen eller storleken på dessa. Regelrådet efterlyser också kvantifieringar av förslagens förväntade påverkan på företagens administrativa och övriga kostnader och en beskrivning av förslagens eventuella påverkan på företagen i andra avseenden. Slutligen anser Regelrådet inte att det framgår huruvida särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Sveriges riksbank anser att det är av stor vikt att Finansinspektionen har tillräckliga befogenheter och adekvata resurser att tillse hur både referensvärden och ersättningar används av svenska aktörer givet dessa värdens centrala roll i det finansiella systemet. Skälen för regeringens bedömning Förslagens syfte och alternativa lösningar I denna proposition finns förslag till ändringar i lagen om värdepappersmarknaden som är nödvändiga för att i svensk rätt genomföra de ändringar i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet och för att anpassa svensk rätt till de ändringar som har gjorts i EU:s förordning om värdepapperisering, EU:s prospektförordning och EU:s förordning om referensvärden. Genom förslagen tillgodoses de nya kraven avseende genomförande och kompletterande reglering i nationell rätt. Eftersom det följer av direktivet och förordningarna hur nationell reglering behöver ändras, är valmöjligheten för medlemsstaterna begränsad. Det bedöms inte finnas några alternativa lösningar när det gäller de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra ändringarna i direktivet och anpassa den svenska lagstiftningen till ändringarna i förordningarna. Om Sverige inte vidtar nödvändiga lagstiftningsåtgärder är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott. Att avstå från att vidta lagstiftningsåtgärder utgör alltså inte något alternativ. Förslaget om att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt de temporära bestämmelserna i EU:s prospektförordning krävs däremot inte enligt förordningen. För att Finansinspektionen ska ha samma möjligheter att ingripa mot överträdelser även under den tid då dessa bestämmelser tillämpas är det dock lämpligt att inspektionen får ingripa även när någon inte fullgör sina skyldigheter enligt de bestämmelserna. Förslaget om att införa ett undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige följer inte heller av någon EU-rättsakt. Det förslaget gäller nationella bestämmelser och syftar till att undvika problem som annars skulle kunna uppstå på den svenska värdepappersmarknaden när det tillfälliga undantag som finns i dag upphör att gälla. I fråga om brittiska företag innebär förslaget att de regler som gäller i dag ska tillämpas även fortsättningsvis. Eftersom det nu föreslås att det undantaget ska ersättas av ett undantag som inte är tidsbegränsat, bedöms det lämpligt att samma undantagsmöjligheter ska finnas för företag från alla länder utanför EES. Även i fråga om undantaget som gäller handel med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige görs bedömningen att det saknas alternativa lösningar för att uppnå samma resultat. Om förslaget inte genomförs kommer brittiska företag att omfattas av restriktioner som inte gäller i dag i fråga om handel med finansiella instrument i Sverige, när det tidsbegränsade undantaget upphör. Konsekvenser för företagen När det gäller konsekvenser för företagen innebär förslagen till ändringar i lagen om värdepappersmarknaden, som föranleds av de ändringar i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet, framför allt att regelbördan för svenska värdepappersinstitut blir mindre i vissa avseenden. Med anledning av synpunkter från Fondbolagens förening konstaterar regeringen att den minskade regelbörda som kan förutses för värdepappersinstitut i förekommande fall även bör kunna komma fondbolag och AIF-förvaltare till del i deras verksamhet med portföljförvaltning och investeringsrådgivning. Enligt uppgifter från Finansinspektionen i september 2021 fanns då 115 svenska värdepappersinstitut, 44 svenska fondbolag, 84 svenska företag med tillstånd som AIF-förvaltare och 161 svenska företag som är registrerade som AIF-förvaltare. Vissa företag driver verksamhet både som fondbolag och som AIF-förvaltare. Bland de aktuella företagen finns företag av olika storlek, från mindre institut med några få anställda, till företag med tusentals anställda. Ändringarna innebär en övergång till information i elektroniskt format som standardmedel för kommunikation och lättnader när det gäller produktstyrningskrav och krav på information till framför allt professionella kunder. Detta bedöms kunna leda till minskad administrativ börda för många företag. Även om övergången till information i elektroniskt format skulle kunna innebära att berörda företag kan behöva göra vissa anpassningar av sina datasystem, bedöms det innebära en lättnad för de allra flesta företag som berörs. På sikt kan denna lättnad förväntas innebära minskade administrativa kostnader för de företag som berörs, även om det inte kan uteslutas att vissa företag, i synnerhet bland de mindre av de företagen, inledningsvis kan få ökade kostnader för omställning till nya rutiner för information till kunder. Regeringen har inte tillgång till något underlag för att kvantifiera de aktuella kostnaderna. Med anledning av synpunkterna från Nasdaq Stockholm AB när det gäller investeringsanalys konstaterar regeringen att de ändringar i fråga om investeringsanalys som har genomförts i MiFID II inte föranleder några förslag i denna proposition. De föreslagna ändringarna i bestämmelserna om undantag från krav på tillstånd för handel med råvaruderivat bedöms göra det enklare för företag som handlar med råvaruderivat att avgöra om den verksamhet som bedrivs kräver tillstånd eller inte. Enligt uppgift från Finansinspektionen i september 2021 hade då 40 företag anmält att de utnyttjar undantaget från tillståndsplikt för handel med råvaruderivat 2021. Det finns inga uppgifter om storleken på dessa företag. De företag som i dag har en skyldighet att anmäla att de utnyttjar undantaget kommer fortsättningsvis inte att behöva lämna någon information om att de utnyttjar undantaget, om inte Finansinspektionen begär det. Lättnaderna i fråga om reglerna om positionslimiter bedöms underlätta verksamheten för vissa företag som handlar med råvaruderivat, särskilt för företag i energibranschen. Det är dock osäkert hur många företag som kommer att beröras och hur stora dessa företag är. Regeringen bedömer att de föreslagna ändringarna i bestämmelserna om råvaruderivat kommer att underlätta verksamheten och minska den administrativa bördan för många företag som deltar i handeln med råvaruderivat. Nasdaq Stockholm AB framhåller dock att de föreslagna ändringarna i fråga om positionslimiter kommer att kräva vissa anpassningar som behöver genomföras på kort tid. Regeringen konstaterar att de föreslagna ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden och övriga delar av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning utgör ett led i arbetet med att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Av detta skäl är det angeläget att ändringarna träder i kraft snabbt och därför är vissa tidsfrister för genomförandet av regelverket korta. Ändringarna i EU:s prospektförordning innebär bl.a. att den tid en finansiell mellanhand får på sig att informera investerarna om ett tillägg till prospektet utökas till slutet av den första arbetsdagen efter den dag då tillägget offentliggjordes och att den tid investeraren har på sig att återkalla sitt åtagande om köp utsträcks till tre arbetsdagar. Lättnaderna i fråga om dessa tidsfrister ska gälla fr.o.m. den 18 mars 2021 t.o.m. den 31 december 2022 och de följer av två nya bestämmelser i förordningen (artikel 23.2a och 23.3a), som under denna tid ersätter de motsvarande bestämmelser som har gällt tidigare (artikel 23.2 och 23.3). De nya bestämmelserna är, förutom de ändrade tidsfristerna, identiska med de tidigare bestämmelserna. De krav på information i tillägg till prospekt som har gället enligt de tidigare bestämmelserna finns därför även i de nya bestämmelserna. En av de ändringar som i denna proposition föreslås i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt de nya bestämmelserna i förordningen. Det förslaget innebär därmed att Finansinspektionen har motsvarande möjlighet att ingripa vid överträdelser av de bestämmelserna som vid överträdelser av de tidigare bestämmelserna i EU-förordningen. Ändringen bedöms därför inte få några konsekvenser för företagen. De ändringar som har gjorts i EU:s förordning om värdepapperisering innebär bl.a. att det har införts nya bestämmelser om STS-värdepapperisering mot egen balansräkning (artikel 1.6 i förordningen om ändring av EU:s förordning om värdepapperisering, artiklarna 26a-26e i EU:s förordning om värdepapperisering). De ändringar som i propositionen föreslås i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot den som har åsidosatt sina skyldigheter enligt de nya bestämmelserna i förordningen. Lagändringarna bedöms inte få några andra konsekvenser för företagen än att även ett företag som utnyttjar de nya möjligheterna till värdepapperisering riskerar att bli föremål för en sanktion från Finansinspektionen, om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt EU-förordningen. Förslaget i denna proposition om undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige innebär i huvudsak att ett tillfälligt undantag ersätts av ett undantag som inte är tidsbegränsat och att undantaget utvidgas från att gälla bara för brittiska företag till att gälla företag från alla tredjeländer. Även om undantaget primärt riktar sig till företag från tredjeland så berörs även de som driver handelsplatser (främst Nasdaq Stockholm AB) där sådana företag deltar i handeln, liksom värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde till sådana företag. Ett flertal brittiska företag handlar i dag genom direkt elektroniskt tillträde till den reglerade marknaden Nasdaq Stockholm. Enligt uppgifter från Nasdaq i juni 2020 utgjorde den handel för egen räkning som de tio största av dessa företag utförde på handelsplatsen då nästan tolv procent av omsättningen på Nasdaq Stockholm. Enligt Nasdaq var bilden i stort sett oförändrad i april 2021. På grund av den stora betydelse dessa företags verksamhet i Sverige har, berörs även marknaden som helhet. Förslaget att undantaget inte ska vara tidsbegränsat innebär att man kan undvika vissa problem med likviditet och prisbildning som annars skulle kunna förväntas uppstå när det nuvarande undantaget upphör. Detta bedöms i förlängningen gynna den svenska marknaden och dess deltagare. Att undantaget dessutom utvidgas till att gälla fler företag än i dag bedöms inte medföra några större konsekvenser i det korta perspektivet. På sikt kan det dock innebära ett ökat intresse för de tjänster som erbjuds av värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde, vilket kan medföra att dessa institut får ökade intäkter, men även fler företag att granska med avseende på de krav som ställs på kunder som handlar genom direkt elektroniskt tillträde. Om förslaget genomförs kan det också innebära att fler aktörer får tillträde till handelsplatser i Sverige, med ytterligare förbättrad likviditet och prisbildning som följd. De föreslagna ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden bedöms inte påverka företagen nämnvärt. Förslaget att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU-förordningen bedöms inte få någon direkt påverkan på företagen. Som Kommuninvest i Sverige AB framhåller kan dock Finansinspektionens arbete som relevant myndighet få betydelse för kommunsektorns möjligheter att säkerställa det ekonomiska resultat som framgår av de avtal eller finansiella instrument som sektorn ingår. Regeringen bedömer att förslaget kan väntas få motsvarande betydelse för företag utanför kommunsektorn. Enligt de ändringar som har gjorts i förordningen får även ett referensvärde som har fastställts av kommissionen eller av en medlemsstats behöriga myndighet användas. Förslaget att Finansinspektionen ska ingripa mot en enhet under tillsyn som åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att använda ett sådant referensvärde i strid med förordningen bedöms inte heller medföra några direkta konsekvenser för företagen. Regeringen bedömer inte att de ändringar som föreslås i denna proposition kommer att medföra några andra kostnader för företagen eller påverkan dessa på något annat sätt än vad som redovisas ovan. Konsekvenser för konsumenter För konsumenter bedöms effekterna av de föreslagna ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden bli begränsade. De ändringar som direkt berör konsumenter följer av ändringsdirektivet och avser dels utfasningen av pappersbaserad information till kunder, dels möjligheten för värdepappersinstitut att i samband med genomförandet av transaktioner i finansiella instrument på vissa villkor lämna information om kostnader och avgifter i efterhand, i stället för innan en transaktion genomförs. Regeringen har förståelse för Konsumentverkets synpunkter att dessa förändringar riskerar att försvaga konsumentskyddet. I fråga om förslaget att information ska tillhandahållas i elektroniskt format vill dock regeringen understryka att förslaget innebär att konsumenter fortsatt kan välja att få informationen på papper och att förslaget inte innebär något hinder mot att ett värdepappersinstitut fortsätter att förse konsumenter som inte gör något aktivt val med information på papper. Effekterna på konsumentskyddet kan därför väntas bli begränsade. När det gäller möjligheten att i vissa fall lämna information om kostnader och avgifter snarast efter det att en transaktion har genomförts, konstaterar regeringen att det bara får ske när villkoren för detta är uppfyllda. Kunden ska ge sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts. Kunden ska också ha fått möjlighet att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Slutligen ska värdepappersinstitutet erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. Regeringen anser att dessa villkor ändå begränsar risken för att konsumentskyddet försvagas. Därutöver berörs konsumenter av lättnaderna när det gäller kraven på produktstyrning. Även denna ändring följer av ändringsdirektivet. Som Finansinspektionen påpekar medför även de föreslagna ändringarna av produktstyrningskraven en påverkan på konsumentskyddet när det gäller obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Även dessa ändringar bedöms dock ha en begränsad inverkan på konsumentskyddet. Den effektivisering av verksamheten som regellättnaderna för företagen kan medföra kan i förlängningen även gynna företagens kunder. Förslaget till undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland bedöms ha positiva effekter när det gäller likviditet och prisbildning på den svenska marknaden, vilket gynnar investerare, inbegripet konsumenter. Riskerna med förslaget bedöms kunna omhändertas genom befintliga regler. Övriga ändringar som föreslås i lagen om värdepappersmarknaden och de ändringar som föreslås i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden bedöms inte få någon direkt påverkan på konsumenter. Offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser Syftet med förslagen i denna proposition med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning är samhällsekonomiskt. Genom att det införs lättnader för företagen underlättas den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, även om det är svårt att kvantifiera effekterna. Förslaget till undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige bedöms bidra till att upprätthålla en välfungerande handel på värdepappersmarknaden med god likviditet och prisbildning. Förslaget bedöms motverka de negativa samhällsekonomiska effekter i form av minskad omsättning, försämrad likviditet och prisbildning och en mindre välfungerande marknad som skulle kunna bli följden av att brittiska företag annars flyttar sin handel från handelsplatser i Sverige. Förslagen i propositionen bedöms inte medföra några offentligfinansiella konsekvenser. Konsekvenser för myndigheter och domstolar De ändringar i EU-förordningar som har gjorts med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning och de förslag som lämnas i denna proposition innebär att det införs nya bestämmelser och att Finansinspektionen ska ingripa mot den som åsidosätter sina skyldigheter enligt dessa bestämmelser. Eftersom de nya bestämmelserna i huvudsak innebär lättnader bedöms dock att de inte kommer att medföra någon ökad ärendemängd för Finansinspektionen eller de allmänna förvaltningsdomstolarna när det gäller ingripanden. Förslagen i propositionen innebär att Finansinspektionen i fler situationer än tidigare kan ge tillstånd till vissa undantag från att tillämpa positionslimiter efter ansökan från berörda företag. Arbetet med ansökningsärenden finansieras genom avgifter som disponeras av inspektionen och som tas ut av dem som ansöker om tillstånd. Avgifterna regleras i dag i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. De nya undantag som föreslås i propositionen ryms redan i befintliga ärendeslag och det krävs därför inte några justeringar i förordningen. Det är osäkert hur många företag som kommer att ansöka om undantag enligt de nya bestämmelser som föreslås, men effekten på Finansinspektionens totala ärendemängd bedöms vara begränsad. Finansinspektionens övriga verksamhet finansieras via anslag i statens budget. Huvuddelen av de kostnaderna, bl.a. kostnaderna för arbetet med regelgivning och tillsyn, täcks genom avgifter som tas ut enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet, som ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras. Förslaget att det ska införas ett undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige berör indirekt företag under Finansinspektionens tillsyn. En konsekvens av det förslaget skulle på sikt kunna bli att den kontroll som värdepappersinstitut som tillhandahåller direkt elektroniskt tillträde och börser som tillåter detta ska utföra kan komma att omfatta fler företag. Detta bedöms dock inte leda till någon ökad ärendemängd för Finansinspektionen eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. De föreslagna ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden innebär bl.a. att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas relevant myndighet enligt EU:s förordning om referensvärden. Finansinspektionen kommer därigenom att få en ny uppgift: att bedöma lämpligheten av en reservbestämmelse i kontrakt och finansiella instrument. En sådan bedömning kommer att bli aktuell bara om en rad förutsättningar är uppfyllda, och därmed bara i ytterst sällsynta fall. Enligt förslagen i denna proposition ska Finansinspektionen även få möjlighet att ingripa mot enheter under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt de nya bestämmelser som har införts i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen bedöms inte medföra några ökade kostnader för Finansinspektionen. Eventuella ökade kostnader för myndigheten med anledning av propositionens förslag bedöms dock vara begränsade och rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Synpunkterna från Sveriges riksbank i denna del medför ingen annan bedömning. Finansinspektionens olika beslut kan som huvudregel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De ytterligare möjligheter för Finansinspektionen att ingripa som föreslås i denna proposition bedöms inte leda till någon ökning av antalet mål hos domstolarna. De budgetära konsekvenserna för domstolarna ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Ikraftträdande och speciella informationsinsatser När det gäller tidpunkten för ikraftträdande föreslås att ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden med anledning av ändringarna i MiFID II i huvudsak ska träda i kraft den 28 februari 2022, och i övrigt den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder med anledning av ändringarna i MiFID II ska träda i kraft den 28 februari 2022. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, som innebär att Finansinspektionen får möjlighet att ingripa mot överträdelser av nya bestämmelser som har införts i de båda EU-förordningarna, föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021. Den ändring som föreslås i lagen om värdepappersmarknaden i fråga om undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft vid den tidpunkt när det nu gällande tillfälliga undantaget upphör att gälla, vilket är den 1 januari 2022. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden, som bl.a. innebär att Finansinspektionen får ingripa mot en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde i strid med nya bestämmelser som har införts i EU:s förordning om referensvärden, föreslås träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 december 2021. Eftersom förslagen i huvudsak innebär lättnader bedöms det inte finnas något behov av särskilda informationsinsatser med anledning av förslagen. 13 Författningskommentar 13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). Paragrafen genomför artikel 4.1.15, 4.1.17, 4.1.44, 4.1.45, 4.1.47, 4.1.50, 4.1.59 och 4.1.61 och avsnitt C i bilaga I till MiFID II. Paragrafen innehåller definitioner av termen finansiella instrument och av olika typer av finansiella instrument. Paragrafen omfattar de finansiella instrument som anges i avsnitt C i bilaga I till MiFID II. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. I paragrafen införs en definition av termen jordbruksråvaruderivat. Den motsvarar i sak definitionen i artikel 4.1.59 i MiFID II, i lydelsen enligt ändringsdirektivet. I definitionen i lagen hänvisas dock, till skillnad från i definitionen i direktivet, inte även till artikel 1.1 i EU-förordningen, utan bara till relevanta delar av bilaga I till förordningen, eftersom det som förtecknas i bilagan är de jordbruksprodukter som omfattas av artikeln. Definitionen införs med anledning av att det i lagen görs ändringar i 15 a kap. 1 och 4 §§, där termen används. 4 a § I denna lag betyder direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU. Paragrafen innehåller benämningar för olika EU-rättsakter i bokstavsordning. Hänvisningarna till EU-förordningarna i paragrafen är utformade på så sätt att de avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Hänvisningarna till EU-direktiven är utformade på så sätt att de avser direktiven i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. Övervägandena finns i avsnitt 4. Benämningarna för direktivet om marknader för finansiella instrument och kapitaltäckningsdirektivet ändras så att de avser lydelsen enligt ändringsdirektivet. Benämningen för krishanteringsdirektivet ändras så att den avser lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU. 4 b § I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning 1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster, 2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument, 3. placera finansiella instrument, eller 4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är 1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller 2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument, litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen, marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne, marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader, MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument - inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt, professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart - regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument: 1. Europeiska unionen, 2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten, 3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen, 4. en särskild funktion för flera stater inom EES, 5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och 6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13-15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige. Paragrafen genomför artikel 4.1.1, 4.1.7, 4.1.10, 4.1.12, 4.1.18, 4.1.20-4.1.24, 4.1.26, 4.1.27, 4.1.29, 4.1.60, 4.1.64 och 4.1.65 i MiFID II och kompletterar artikel 2.1.36a i MiFIR. Paragrafen innehåller definitioner av olika aktörer på värdepappersmarknadsområdet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. I paragrafen införs en definition av uttrycket huvudsakligen kommersiell koncern som motsvarar artikel 4.1.65 i MiFID II, med anledning av att det i lagen införs en ny bestämmelse, 15 a kap. 6 §, där uttrycket används. Uttrycket avser en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är tillhandahållande av investeringstjänster, sådan bankverksamhet som avses i 7 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat. I definitionen av uttrycket utländskt kreditinstitut görs hänvisningen till lagen om bank- och finansieringsrörelse utan angivande av SFS-nummer, med anledning av att det hänvisas till den lagen i definitionen av huvudsakligen kommersiell koncern. 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-f lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. Paragrafen genomför artikel 4.1.8a, 4.1.13, 4.1.19, 4.1.25, 4.1.30, 4.1.31, 4.1.34, 4.1.38-4.1.41, 4.1.43, 4.1.44a, 4.1.46, 4.1.48, 4.1.55, 4.1.62 och 4.1.62a i MiFID II. I paragrafen samlas de definitioner i lagen som inte finns i 4-4 c §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.3. I paragrafen införs definitioner av uttrycken byte av finansiellt instrument, make-whole-klausul och elektroniskt format som motsvarar artikel 4.1.8a, 4.1.44a och 4.1.62a i MiFID II, med anledning av att det i lagen införs nya bestämmelser där uttrycken används. En make-whole-klausul är en typ av inbäddat derivat som förekommer tillsammans med obligationer och som syftar till att skydda investeraren i händelse av förtida inlösen av obligationen. Uttrycket elektroniskt format används i stället för uttrycket elektronisk form, som redan förekommer i 12 § utan definition, för att undvika att det uttrycket omfattas av den nya definitionen. Uttrycket varaktigt medium, som nämns i definitionen av elektroniskt format, definieras också i paragrafen. I definitionen av uttrycket betydande filial ändras den statiska hänvisningen till att avse kapitaltäckningsdirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet. 2 kap. 5 § Tillstånd enligt 1 § behövs inte för 1. Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, 2. anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §, 3. börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd, 4. försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 5. företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen, 6. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringstjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls, 7. fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte a) är marknadsgaranter, b) är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av icke-finansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de koncerner de ingår i, c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder, 8. företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, 9. företag som tillhandahåller både a) investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och b) andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen, 10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF-förvaltare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen, 11. företag som handlar med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter för egen räkning utan att utföra kundorder, eller tillhandahåller investeringstjänster i fråga om sådana instrument till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet, om a) detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår i en koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncernen i dess helhet, b) företaget inte ingår i en koncern vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, c) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och d) företaget på begäran rapporterar till Finansinspektionen på vilken grund företaget har bedömt att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, 12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringsrådgivning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen, 13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, eller - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om a) personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen, b) personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller c) personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi, 14. företag som är verksamhetsutövare enligt 5 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser som handlar med utsläppsrätter för egen räkning, om a) företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och b) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och 15. värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen. Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag. Paragrafen, som innehåller undantag från kravet på tillståndsplikt för att driva värdepappersrörelse, genomför artikel 2.1 och delvis artikel 3.1 i MiFID II. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.1. I första stycket 11, som gäller undantag från tillståndsplikt för vissa företag som handlar med råvaruderivat, görs ändringar som motsvarar de ändringar som har gjorts i artikel 2.1 j i MiFID II. Ändringen i led b innebär att bedömningen av om den bedrivna verksamheten är sådan att företaget kan omfattas av undantaget ska göras med utgångspunkt i koncernen som helhet. Av led d framgår att den nuvarande skyldigheten för företag som utnyttjar undantaget, att årligen anmäla detta till Finansinspektionen, tas bort. 4 kap. 4 § Ett företag som hör hemma utanför EES får efter tillstånd av Finansinspektionen driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Tillstånd till filialetablering ska ges om 1. företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och det har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser, 2. företagets hemland har vidtagit nödvändiga åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, 3. det har inrättats samarbetsarrangemang mellan Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det land där företaget hör hemma som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbyte i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare, 4. filialen fritt förfogar över ett tillräckligt startkapital, 5. det har utsetts en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kraven i 3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 §, 6. företagets hemland har ingått ett avtal med Sverige, som uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal, 7. filialen tillhör ett investerarskydd som har godkänts eller erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, i den ursprungliga lydelsen, och 8. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag, förordningen om marknader för finansiella instrument, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Tillstånd behövs dock inte om företaget i Sverige bara driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet. Paragrafen genomför artiklarna 39 och 41.1 första stycket i MiFID II. Paragrafen reglerar vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett utländskt företag som inte hör hemma i ett land inom EES ska få tillstånd att driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Den innebär att Sverige har valt att utnyttja den möjlighet som MiFID II (artikel 39) ger medlemsstaterna att kräva att ett företag från ett land utanför EES, som avser att tillhandahålla investeringstjänster, utföra investeringsverksamhet eller sidotjänster inom dess territorium genom etablering av en filial, i förväg har tillstånd, och uppfyller vissa krav. Övervägandena finns i avsnitt 9. I andra stycket, som är nytt, införs ett undantag från kravet på tillstånd. Det innebär att ett företag som inte hör hemma inom EES och som handlar för egen räkning på en handelsplats i Sverige genom direkt elektroniskt tillträde till handelsplatsen får driva den verksamheten utan krav på tillstånd, förutsatt att företaget inte driver någon annan form av värdepappersrörelse här i landet. Undantaget från tillståndsplikt gäller alltså bara för värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning enligt 2 kap. 1 § 3. 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. Paragrafen genomför artikel 16.11 första stycket och delvis artiklarna 19.4, 20.8 och 35.8 första stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller information om vilka bestämmelser i kapitlet som ska tillämpas av utländska företag som hör hemma inom EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1 och om att 15 § inte ska tillämpas på transaktioner mellan de som deltar i handeln på en MTF-plattform eller i förhållandet mellan deltagarna på MTF-plattformen och det värdepappersinstitut som driver den. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket tas hänvisningen till 33 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, tas bort. Bestämmelsen i 33 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.2. 14 a § Kraven i 13 § och 14 § första stycket gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. Paragrafen, som är ny, genomför delvis artikel 16a i MiFID II. Paragrafen innehåller ett undantag från produktstyrningskraven som innebär att kraven i 13 § och 14 § första stycket inte ska tillämpas i fråga om obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Termen make-whole-klausul definieras i 1 kap. 5 §. För att undantaget ska vara tillämpligt får obligationen i fråga inte omfatta något annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Kraven ska inte heller tillämpas för finansiella instrument som marknadsförs eller distribueras bara till jämbördiga motparter. Bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter finns i 9 kap. 7 och 8 §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Genom att paragrafen ingår i de intervall som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelsen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 9 kap. 3 § Ett värdepappersinstitut ska dela in sina kunder i kategorierna professionell kund och icke-professionell kund. Ett värdepappersinstitut får behandla vissa professionella kunder som jämbördiga motparter. Ett värdepappersinstitut ska upprätta interna regler och rutiner för indelning av sina kunder. I 4 och 5 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder. I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. Paragrafen genomför delvis bilaga II till MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om att värdepappersinstitut ska dela in sina kunder i olika kategorier. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.5. I tredje stycket rättas en felaktig hänvisning till bestämmelser om jämbördiga motparter. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § och 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster eller som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder. 8 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 14-16, 17 a, 21, 24-27, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1-7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion. Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha godtagit att bli behandlad som en jämbördig motpart. Godtagandet kan ges generellt eller avse en enskild transaktion. I fråga om motparter som inte ingår i någon av de grupper som anges i 7 § 1-7 och som hör hemma i ett annat land inom EES gäller första stycket bara om motparten i den staten erkänns som jämbördig motpart i enlighet med artikel 30.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument. I sådana fall tillämpas tredje stycket på motsvarande sätt. Paragrafen genomför artikel 30.1 första stycket, 30.2 andra stycket och 30.3 första stycket andra meningen och andra stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om att ett värdepappersinstitut som har tillstånd att ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument, utföra order på kunders uppdrag eller handla för egen räkning i vissa fall får inleda eller medverka till sådana transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa vissa kundskyddsregler. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.5. I första stycket läggs 14, 15, 17 a och 27 §§ till i uppräkningen av kundskyddsregler som inte behöver tillämpas vid transaktioner med jämbördiga motparter. Det innebär att kraven på att förse kunder med information om värdepappersinstitutet, dess tjänster och kostnader och avgifter för investeringstjänster och sidotjänster och kravet på att lämna rapportering till en kund om utförda tjänster inte behöver tillämpas vid sådana transaktioner. Bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter finns i 7 och 8 §§. Genom den hänvisning till paragrafen som redan finns i 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 12 a § Kraven i 11 och 12 §§ gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. Paragrafen, som är ny, genomför delvis artikel 16a i MiFID II. Paragrafen innehåller ett undantag som innebär att kraven i 11 och 12 §§ inte ska tillämpas i fråga om obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Termen make-whole-klausul definieras i 1 kap. 5 §. För att undantaget ska vara tillämpligt får obligationen i fråga inte omfatta något annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul. Kraven ska inte heller tillämpas för finansiella instrument som marknadsförs eller distribueras bara till jämbördiga motparter. Bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter finns i 7 och 8 §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelsen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 15 § Ett värdepappersinstitut ska förse kunder med information om 1. institutet och dess tjänster, 2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, inbegripet vägledning om och varningar för de risker som är förknippade med investeringar i instrumenten eller placeringsstrategierna samt om instrumentet i fråga, med beaktande av den målgrupp som har fastställts för instrumentet, är avsett för professionella eller icke-professionella kunder, 3. utförandeplatser, och 4. alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet kostnaderna för rådgivning och kostnaderna för de finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden samt hur kunden får betala kostnader och avgifter, inbegripet eventuella betalningar till institutet från en tredjepart. Informationen om kostnader och avgifter, inbegripet kostnader och avgifter för investeringstjänsten och det finansiella instrumentet, som inte beror på underliggande marknadsrisk, ska räknas samman så att kunden kan förstå den totala kostnaden liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning. Om kunden begär det, ska en uppdelning per post ges. Informationen ska, i förekommande fall, ges till kunden regelbundet, åtminstone årligen, under investeringens varaktighet. Om kunden är en professionell kund gäller första stycket 4 bara vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Paragrafen genomför delvis artikel 24.4 första stycket b och c och andra stycket och artikel 29a.1 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om den information ett värdepappersinstitut ska förse sina kunder med. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.4. Enligt tredje stycket, som är nytt, ska kraven i första stycket 4 inte tillämpas vid tillhandahållande av andra investeringstjänster till en professionell kund än investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 17 a § Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg på det sätt som anges i 14 § första stycket, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om 1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och 2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Värdepappersinstitutet ska också erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. Paragrafen, som är ny, genomför artikel 24.4 tredje och fjärde styckena i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om att information om kostnader och avgifter i vissa fall får lämnas till en kund utan onödigt dröjsmål efter det att en transaktion har genomförts. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2. I paragrafen anges i första stycket att om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås genom distanskommunikation, som innebär att information om kostnader och avgifter inte kan lämnas i förväg på det sätt som anges i 14 § första stycket, får värdepappersinstitutet i stället lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, förutsatt att kunden har samtyckt till detta och fått möjlighet att senarelägga genomförandet av transaktionen tills efter det att informationen har lämnats. Därutöver ska värdepappersinstitutet, enligt andra stycket, erbjuda kunden att få informationen per telefon innan transaktionen genomförs. Bestämmelserna kan tillämpas exempelvis när en köp- eller säljorder lämnas på telefon eller via en chattfunktion. Både kundens samtycke och erbjudandet till kunden om information om kostnader och avgifter på telefon bör som utgångspunkt kunna lämnas genom samma kommunikationsmedel som köp- eller säljordern. Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 19 a § All information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet tillhandahålla informationen kostnadsfritt även på papper. Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format. Paragrafen, som är ny, genomför artikel 24.5a i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om utfasning av information i pappersform till kunder. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1. Första stycket innebär att all information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder eller presumtiva kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Kunder och presumtiva kunder som är icke-professionella ska dock få informationen kostnadsfritt på papper om de begär det. Bestämmelsen innebär inget förbud mot att lämna information på papper även i andra fall. Enligt andra stycket ska värdepappersinstitutet upplysa kunderna om övergången till elektroniskt format och om möjligheten för icke-professionella kunder att även i fortsättningen få information på papper. Institutet ska minst åtta veckor i förväg lämna dessa upplysningar till befintliga icke-professionella kunder som tidigare har fått information på papper. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Genom att paragrafen ingår i de intervall av paragrafer som omfattas av hänvisningarna som redan finns i 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 23 a § Ett värdepappersinstitut ska, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet. När värdepappersinstitutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. Första och andra styckena gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. Paragrafen, som är ny, genomför artikel 25.2 tredje stycket och delvis artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken information ett värdepappersinstitut ska hämta in från, och lämna till, kunden i samband med byte av finansiella instrument. Övervägandena finns i avsnitten 6.5.3 och 6.5.4. I första stycket anges att ett värdepappersinstitut, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet. I andra stycket anges att om institutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. Enligt tredje stycket ska kraven i de föregående styckena inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden antingen i elektronisk form eller på papper begär att dessa bestämmelser ska tillämpas. Värdepappersinstitutet ska dokumentera en sådan begäran. Dokumentationen möjliggör kontroll i efterhand av vilka professionella kunder som har begärt att kraven i bestämmelserna ska tillämpas för dem. På så vis blir det möjligt för Finansinspektionen att kontrollera om institutet fullgjort sina skyldigheter mot dessa kunder. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Enligt de hänvisningar som införs i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller paragrafen även för fondbolag som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster och för fondbolag och AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitten 13.3 och 13.4. Genom att paragrafen ingår i ett intervall av paragrafer som omfattas av de hänvisningar som redan finns i 3 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller bestämmelserna även för AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster. 27 § Ett värdepappersinstitut ska på ett varaktigt medium lämna en tillfredsställande rapportering till en kund om de tjänster som institutet har utfört för kunden. Rapporteringen ska i förekommande fall lämnas regelbundet och även innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning. Första stycket gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. Paragrafen genomför artikel 25.6 första stycket och delvis artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II. Paragrafen innehåller krav på den rapportering som ett värdepappersinstitut ska lämna till en kund om de tjänster institutet har utfört för kunden. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.4. Enligt andra stycket, som är nytt, ska kraven i första stycket inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls en professionell kund, om inte kunden begär att dessa bestämmelser ska tillämpas. Värdepappersinstitutet ska dokumentera en sådan begäran. Dokumentationen möjliggör kontroll i efterhand av vilka professionella kunder som har begärt att kraven i bestämmelserna ska tillämpas för dem. På så vis blir det möjligt för Finansinspektionen att kontrollera om institutet fullgjort sina skyldigheter mot dessa kunder. Bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder finns i 4 och 5 §§. Genom de hänvisningar till paragrafen som redan finns i 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder respektive 3 kap. 2 § och 8 kap. 1 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder gäller ändringen även för fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och sidotjänster eller som inom ramen för fondverksamheten ger råd om andelar i fonder. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Paragrafen genomför artikel 27.4, 27.5 första stycket och 27.7 i MiFID II. Paragrafen innehåller krav på system och riktlinjer som ett värdepappersinstitut ska ha för att uppnå bästa möjliga resultat vid utförande av kundorder. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I tredje stycket tas hänvisningen till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § bort, med anledning av att dessa paragrafer upphävs. Genom 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § genomfördes kravet i artikel 27.3 i MiFID II att varje handelsplats, systematisk internhandlare och annan utförandeplats för handel med finansiella instrument minst en gång årligen kostnadsfritt ska offentliggöra data om kvaliteten på utförandet av transaktioner på den platsen, s.k. rapporter om bästa orderutförande. Enligt ändringsdirektivet ska detta krav inte tillämpas förrän fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § upphävs därför och återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2. Dessa ändringar medför följdändringar även i 8 kap. 1 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§. 10 kap. 2 § En leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Paragrafen genomför artikel 73.2 i MiFID II när det gäller leverantörer av datarapporteringstjänster. Den innehåller krav på rapporteringssystem för anställda som vill anmäla misstänkta överträdelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.9. Ändringen innebär att bestämmelsen avgränsas så att den bara avser leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över. Ändringen, som genomför den ändring i artikel 73.2 i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet, är en följdändring med anledning av att Finansinspektionens tillsyn över datarapporteringstjänster enligt 1 § bara ska omfatta sådana svenska APA-leverantörer och ARM-leverantörer som enligt MiFIR omfattas av auktorisation och tillsyn av en behörig myndighet i en medlemsstat. 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. Paragrafen genomför delvis artiklarna 18.5, 20.5 andra stycket, 27.3 och 50.1 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i 13 kap. om reglerade marknader som gäller även för ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket tas hänvisningen till 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, tas bort. Bestämmelsen i 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.2. 15 a kap. 1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta om storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. En positionslimit ska fastställas för varje jordbruksråvaruderivat och kritiskt eller signifikant råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Positionslimiterna ska vara transparenta och icke-diskriminerande samt syfta till att förhindra marknadsmissbruk och främja ordnad prissättning och avveckling. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. Paragrafen genomför artikel 57.1 första stycket, 57.2 och 57.11 och delvis artikel 57.4 och 57.9 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om fastställande av positionslimiter för råvaruderivat. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.2. I första stycket införs begränsningar av tillämpningsområdet som innebär att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat ska omfattas av positionslimiter. Med kritiska eller signifikanta råvaruderivat avses derivat där summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. I tredje stycket förtydligas att positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i de tekniska standarder för tillsyn som beslutas av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i MiFID II. 4 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte för råvaruderivat för vilka en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt en sådan gemensam positionslimit som avses i artikel 57.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument. När jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. En gemensam positionslimit ska också fastställas när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Innan en gemensam positionslimit fastställs ska samråd ske med de behöriga myndigheterna för den eller de handelsplatserna som avses i andra stycket. Paragrafen genomför artikel 57.6 första stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma positionslimiter. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.5. Andra stycket ändras med anledning av att bara jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat ska omfattas av positionslimiter enligt 1 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Ändringen innebär också att underlaget för fastställandet av en gemensam positionslimit även ska omfatta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper. 5 § En fysisk eller juridisk person som innehar råvaruderivat som handlas på en handelsplats eller OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa, ska följa de positionslimiter som har fastställts enligt 1-4 §§ och de gemensamma positionslimiter som en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt. Positionslimiter ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. Paragrafen innehåller krav på fysisk eller juridisk person att följa de positionslimiter som har fastställts. Ändringen i paragrafen genomför artikel 57.1 andra stycket d i MiFID II. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.4. Andra stycket, som är nytt, innebär att positionslimiter inte ska tillämpas på värdepapperiserade råvaruderivat. En definition av överlåtbara värdepapper finns i 1 kap. 4 §. 6 § Finansinspektionen får efter ansökan medge att en positionslimit inte ska tillämpas på 1. positioner som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet, 2. positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en sådan enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och 3. positioner som innehas av en finansiell eller icke-finansiell motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna. Paragrafen genomför artikel 57.1 andra stycket a-c i MiFID II. Paragrafen innebär en möjlighet att ansöka om undantag från positionslimiter för vissa positioner. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.3. I paragrafen införs en punktuppställning, där punkterna motsvarar leden a-c i artikeln i direktivet. I punkt 1 finns den hittillsvarande bestämmelsen om möjlighet till undantag för positioner som innehas för en icke-finansiell enhet och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet. Bestämmelsen ändras redaktionellt, men det innebär ingen ändring i sak. I punkt 2, som är ny, införs ett undantag som innebär att Finansinspektionen får medge att positionslimiter inte ska tillämpas på positioner som innehas av eller för en finansiell enhet för en icke-finansiell enhets räkning, om båda enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet. Undantaget är tillämpligt exempelvis när ett värdepappersbolag som ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern innehar positioner i råvaruderivat för ett annat, icke-finansiellt, koncernbolags räkning, om syftet är att minska riskerna i det bolagets affärsverksamhet. Undantaget kan tillämpas även om ett sådant värdepappersbolag agerar genom att ge exempelvis en bank i uppdrag att förvärva och inneha positioner för värdepappersbolagets räkning, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Uttrycket huvudsakligen kommersiell koncern definieras i 1 kap. 4 b §. I punkt 3, som är ny, införs ett nytt undantag för finansiella och icke-finansiella motparter. Av artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister framgår att uttrycket finansiell motpart enligt den förordningen omfattar företag vilkas verksamhet bedrivs med stöd av tillstånd enligt olika finansiella regelverk, bl.a. värdepappersbolag och kreditinstitut. Enligt artikel 2.9 i samma förordning avser uttrycket icke-finansiell motpart ett i unionen etablerat företag som varken är en finansiell motpart eller en central motpart. Finansinspektionen får medge att positionslimiter inte ska tillämpas på positioner som innehas av finansiella och icke-finansiella motparter och som är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, där sådana skyldigheter krävs av tillsynsmyndigheterna eller handelsplatserna. 7 § Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger institutet eller börsen befogenhet att 1. övervaka öppna positioner i råvaruderivat som handlas på handelsplatsen, 2. få tillgång till information och dokumentation avseende storleken på och syftet med en position i råvaruderivat eller en exponering som innehas samt information om verklig eller indirekt ägare till positionen, 3. få tillgång till information och dokumentation om överenskommelser, tillgångar och skulder på marknaden för råvaruderivatpositionens underliggande tillgång, 4. kräva att den som innehar en position i råvaruderivat tillfälligt eller permanent avslutar eller minskar positionen, och 5. kräva, för att mildra effekterna av en stor eller dominerande position i råvaruderivat, att den som innehar positionen tillfälligt tillhandahåller likviditet till marknaden till ett överenskommet pris och i överenskommen omfattning. Informationen enligt första stycket 2 och 3 ska, när det är lämpligt, även innehålla uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner - avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket, och - innehas genom deltagare på den handelsplatsen. Kontroller för positionshantering ska vara transparenta och icke-diskriminerande. Paragrafen genomför delvis artikel 57.8 och 57.9 i MiFID II. Paragrafen innehåller bestämmelser om kontroller för positionshantering som ska tillämpas av den som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.6. I paragrafen införs ett nytt fjärde stycke som innebär att den information och dokumentation som avses i första stycket 2 och 3, som den som driver handelsplatsen ska kunna få tillgång till, när det är lämpligt även ska omfatta positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt. En förutsättning för att sådana positioner ska omfattas är dock att de avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som de råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket och att de innehas genom deltagarna i handeln på den handelsplatsen. 15 § Bestämmelserna i 11-14 §§ ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. Paragrafen, som är ny, genomför artikel 58.1 tredje stycket i MiFID II. Paragrafen innebär att rapporterings- och redovisningskraven i 11-14 §§ inte ska tillämpas på värdepapperiserade råvaruderivat. En definition av överlåtbara värdepapper finns i 1 kap. 4 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.8.4. 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e, 9-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3, 70.4 a och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser som, om de överträds av ett svenskt värdepappersinstitut, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitten 6.4, 6.5.1, 6.5.2 och 6.5.6. I punkterna 3 och 6 tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § respektive 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2. I punkt 4 läggs 9 kap. 17 a och 19 a §§ till i uppräkningen, se författningskommentarerna till de paragraferna. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av en börs, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket 3 d tas hänvisningen till 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, tas bort. Bestämmelsen i 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.2. 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. Paragrafen genomför artikel 86.2 första-tredje styckena i MiFID II. Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett utländskt värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. Paragrafen genomför delvis artiklarna 43 a-e, 57.14, 70.3-70.5, 70.6 b, c, e, f och h samt 72.2 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av ett utländskt företag som hör hemma utanför EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I punkt 3 a och d tas hänvisningarna till 8 kap. 33 § respektive 13 kap. 9 § bort, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, tas bort. Bestämmelserna i 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § återinförs därefter och börjar tillämpas igen den 28 februari 2023, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.2. I punkt 3 b läggs 9 kap. 17 a och 19 a §§ till i uppräkningen, se författningskommentarerna till de paragraferna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Den nya bestämmelsen om undantag från tillståndsplikt för företag från tredjeland som handlar för egen räkning med direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats träder i kraft den 1 januari 2022. I övrigt träder lagen i kraft den 28 februari 2022, vilket är det datum då de ändringarna i MiFID II som har gjorts genom ändringsdirektivet ska börja tillämpas. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. 13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. Paragrafen genomför artikel 16.11 första stycket och delvis artiklarna 19.4, 20.8 och 35.8 första stycket i MiFID II. Paragrafen innehåller hänvisningar till de bestämmelser i kapitlet som ska tillämpas av utländska företag som hör hemma inom EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1 och om att 15 § inte ska tillämpas på transaktioner mellan dem som deltar i handeln på en MTF-plattform eller i förhållandet mellan deltagarna på MTF-plattformen och det värdepappersinstitut som driver den. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket införs en hänvisning till 33 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, återinförs. Se även författningskommentaren till 33 §. 33 § Ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet ska offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. Paragrafen, som återinförs, genomför delvis artikel 27.3 i MiFID II när det gäller skyldigheten för vissa värdepappersinstitut att offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Enligt ändringsdirektivet ska detta krav tillämpas fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelsen upphävs därför tillfälligt, se författningskommentaren till 9 kap. 33 § i avsnitt 13.1. Den återinförda bestämmelsen börjar tillämpas den 28 februari 2023. Lydelsen är densamma som för den upphävda bestämmelsen. Ändringen medför följdändringar i 1 §, 9 kap. 33 § och 25 kap. 1 a, 12 och 15 a §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. Enligt första stycket ska ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Motsvarande skyldighet gäller för ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform (11 kap. 1 a §) och för en börs (13 kap. 9 §). Enligt andra stycket ska informationen offentliggöras minst en gång per år och den ska tillhandahållas avgiftsfritt. 9 kap. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. Paragrafen genomför artikel 27.4, 27.5 första stycket och 27.7 i MiFID II. Paragrafen innehåller krav på system och riktlinjer som ett värdepappersinstitut ska ha för att uppnå bästa möjliga resultat vid utförande av kundorder. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I andra stycket införs hänvisningar till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, återinförs. Se även författningskommentarerna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. Paragrafen genomför delvis artiklarna 18.5, 20.5 andra stycket, 27.3 och 50.1 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i 13 kap. om reglerade marknader som gäller även för ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket införs en hänvisning till 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, återinförs. Se även författningskommentaren till 13 kap. 9 §. 13 kap. 9 § En börs ska offentliggöra information om kvaliteten på utförande av transaktioner på en reglerad marknad som börsen driver. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. Paragrafen, som återinförs, genomför delvis artikel 27.3 i MiFID II när det gäller skyldigheten för en börs att offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner. Enligt ändringsdirektivet ska detta krav tillämpas fr.o.m. den 28 februari 2023. Bestämmelsen upphävs därför tillfälligt, se författningskommentaren till 9 kap. 33 § i avsnitt 13.1. Den återinförda bestämmelsen börjar tillämpas den 28 februari 2023. Lydelsen är densamma som för den upphävda bestämmelsen. Ändringen medför följdändringar i 9 kap. 33 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. En börs ska enligt första stycket offentliggöra information om kvaliteten på utförandet av transaktioner på den eller de reglerade marknader som börsen driver. Motsvarande krav för en börs eller ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller enligt 11 kap. 1 a § och för systematiska internhandlare m.fl. enligt 8 kap. 33 §. För reglerade marknader och handelsplattformar ska information offentliggöras såväl i fråga om finansiella instrument som omfattas av handelsskyldighet enligt artiklarna 23 och 28 i MiFIR som andra instrument. Enligt andra stycket ska informationen offentliggöras minst en gång per år och den ska tillhandahållas avgiftsfritt. 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3, 70.4 a och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser som, om de överträds av ett svenskt värdepappersinstitut, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I punkterna 3 och 6 införs hänvisningar till 8 kap. 33 § respektive 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, återinförs. Se även författningskommentarerna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. Paragrafen genomför delvis artikel 70.2, 70.3 och 70.5 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av en börs, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket 3 d införs en hänvisning till 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i den paragrafen, återinförs. Se även författningskommentaren till 13 kap. 9 §. 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. Paragrafen genomför artikel 86.2 första-tredje styckena i MiFID II. Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett utländskt värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I första stycket införs hänvisningar till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, återinförs. Se även författningskommentarerna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17 a, 19 a-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. Paragrafen genomför delvis artiklarna 43 a-e, 57.14, 70.3-70.5, 70.6 b, c, e, f och h samt 72.2 i MiFID II. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen som, om de överträds av ett utländskt företag som hör hemma utanför EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige, ska kunna medföra ett ingripande från Finansinspektionen mot en fysisk person som kan hållas ansvarig. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.6. I punkt 3 a och d införs hänvisningar till 8 kap. 33 § respektive 13 kap. 9 §, med anledning av att kravet på offentliggörande av information om kvaliteten på utförande av transaktioner, som anges i de paragraferna, återinförs. Se även författningskommentarerna till 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 28 februari 2023, vilket är det datum då de regler i MiFID II som tillfälligt upphävdes genom ändringsdirektivet, och som nu genomförs i svensk rätt på nytt, börjar tillämpas igen. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 2 kap. 17 g § Ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar i andra fall än det som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 ska när det utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Paragrafen gäller för sådan rådgivning om andelar i fonder som ett fondbolag utför inom ramen för sin fondverksamhet och som inte kräver tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket 3. För investeringsrådgivning som kräver tillstånd för sidotjänst gäller 7 kap. 3 §. Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av ett fondbolag som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om fondandelar. Övervägandena finns i avsnitt 6.6. I paragrafen läggs 9 kap. 23 a § till i uppräkningen av bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ett fondbolag ska tillämpa. I den paragrafen genomförs kravet i artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II att ett värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i 22 kap. 3 § första stycket Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder även gällt för fondbolag som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om fondandelar. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även ett fondbolag omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1. Av de hänvisningar till 9 kap. 3 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att ett fondbolag även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa den nya bestämmelsen när det gäller rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 § andra stycket), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. 7 kap. 3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23 a, 25 a-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Paragrafen genomför artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Paragrafen gäller för diskretionär portföljförvaltning och sådana sidotjänster som kräver tillstånd enligt 1 § första stycket. För rådgivning om andelar i fonder som ett fondbolag utför inom ramen för sin fondverksamhet och som inte kräver tillstånd enligt 1 § första stycket 3, gäller 2 kap. 17 g §. Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av ett fondbolag om det utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument och när det lämnar investeringsråd eller utför andra sidotjänster enligt 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.6. I paragrafen läggs 9 kap. 23 a § till i uppräkningen av bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ett fondbolag ska tillämpa. I den paragrafen genomförs kravet i artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II att ett värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i den förordningen (artikel 1.1) även gällt för fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning och sådana sidotjänster som kräver tillstånd enligt 1 § första stycket. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även ett fondbolag omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1. Av de hänvisningar till 9 kap. 3, 15 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att ett fondbolag även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa de nya bestämmelserna när det gäller information till kunder om kostnader och avgifter (9 kap. 15 §) och om rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 §), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. Ett fondbolag ska också tillämpa de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden om undantag från produktstyrningskrav (8 kap. 14 a § och 9 kap. 12 a §), information till kunder i elektroniskt format (9 kap. 19 a §) och om information i efterhand i samband med att avtal om en transaktion ingås genom distanskommunikation (9 kap. 17 a §), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. Dessa nya paragrafer ingår i de olika intervallen i de hänvisningar som redan finns till bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av fondbolag när de utför portföljförvaltning och sidotjänster. 13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 8 kap. 1 a § En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Paragrafen gäller för sådan rådgivning om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder som en AIF-förvaltare utför och som inte kräver tillstånd för sidotjänst enligt 3 kap. 2 § andra stycket 4. För att lämna investeringsråd som kräver tillstånd för sidotjänst gäller 3 kap. 2 § tredje stycket. Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som ska tillämpas av en AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om fondandelar. Övervägandena finns i avsnitt 6.6. I paragrafen läggs 9 kap. 23 a § till i uppräkningen av bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som en AIF-förvaltare ska tillämpa. I den paragrafen genomförs kravet i artikel 25.2 tredje stycket i MiFID II att ett värdepappersinstitut, vid tillhandahållande av investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, ska hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar, analysera kostnaderna och nyttan av bytet och informera kunden. Kravet, som hittills har framgått av den delegerade förordningen till MiFID II, har genom en hänvisning i 10 kap. 3 § första stycket Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder även gällt för AIF-förvaltare som inom ramen för fondverksamheten lämnar råd till kunder om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder. Genom hänvisningen till 9 kap. 23 a § lagen om värdepappersmarknaden ska även en AIF-förvaltare omfattas av det undantag från kravet i fråga om professionella kunder som framgår av artikel 29a.2 och 29a.3 i MiFID II som införs i den paragrafen, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 13.1. Av de hänvisningar till 9 kap. 3 och 27 §§ lagen om värdepappersmarknaden som redan finns följer att en AIF-förvaltare även ska omfattas av den korrigerade hänvisningen i fråga om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter (9 kap. 3 §) och tillämpa den nya bestämmelsen när det gäller rapportering till kunder om utförda tjänster (9 kap. 27 § andra stycket), se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 13.1. 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden 1 kap. 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt EU-förordningen. Paragrafen innebär att Finansinspektionen, för svenskt vidkommande, är den behöriga myndighet som avses i artikel 40.1 i EU:s förordning om referensvärden och att inspektionen ska fullgöra de uppgifter som ska skötas av relevant myndighet enligt artikel 23b.7 i EU-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.3. 4 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av artiklarna 4-15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen, 2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen, 3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller b) i strid med artikel 29.1 eller 29.1a, 4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen, 5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen, 6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och 7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot överträdelser av EU:s förordning om referensvärden. Den kompletterar artikel 42.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.4. I punkt 3 b anges de överträdelser som en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde kan göra sig skyldig till som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten införs en hänvisning till artikel 29.1a i EU-förordningen. Det handlar om att enheter under tillsyn kan använda även ersättningen för ett referensvärde som fastställts av kommissionen eller genom nationell rätt i en medlemsstat. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 2 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 december 2021. Punkt 2 innebär att äldre bestämmelser ska gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I punkt 8 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt de tillfälligt införda bestämmelserna i artikel 23.2a och 23.3a i förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen gäller till dess artikel 23.2a och 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Paragrafen ändras därefter så att den återfår den hittillsvarande lydelsen, se författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.7. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en finansiell mellanhand som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I punkt 3 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en finansiell mellanhand kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt den tillfälligt införda bestämmelsen i artikel 23.3a i förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen gäller till dess artikel 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Paragrafen ändras därefter så att den återfår den hittillsvarande lydelsen, se författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.7. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 december 2021. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I punkt 8 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs en ändring som innebär att överträdelser som består i att inte lämna information enligt de tillfälligt införda bestämmelserna i artikel 23.2a och 23.3a i förordningen tas bort från uppräkningen av överträdelser som ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen träder i kraft samtidigt som artikel 23.2a och 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Genom ändringen får paragrafen samma lydelse som innan artikel 23.2a och 23.3a togs in i uppräkningen, se även författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.6. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en finansiell mellanhand som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning. Den kompletterar artikel 38.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I punkt 3 anges de överträdelser i fråga om informationsskyldighet enligt artikel 23 i EU-förordningen som en finansiell mellanhand kan göra sig skyldig till och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs en ändring som innebär att överträdelser som består i att inte lämna information enligt den tillfälligt införda bestämmelsen i artikel 23.3a i förordningen tas bort från uppräkningen av överträdelser som ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Ändringen träder i kraft samtidigt som artikel 23.3a upphör att gälla, den 1 januari 2023. Genom ändringen får paragrafen samma lydelse som innan artikel 23.3a togs in i uppräkningen, se även författningskommentaren till denna paragraf i avsnitt 13.6. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 4 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 januari 2023. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. 13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering 3 kap. 2 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i EU-förordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer av arti- kel 5.1-5.4, 2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, eller - inte fullgöra skyldigheten att lämna underrättelser enligt artikel 27.4, 3. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22, 23-26 eller 26a-26e, eller - inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1, 4. en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, 5. ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och 6. en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2. Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot någon som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s förordning om värdepapperisering. Den kompletterar artikel 32.1 i förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3. I punkt 3 anges de överträdelser som en originator eller ett medverkande institut kan göra sig skyldig till genom att inte uppfylla krav i samband med STS-värdepapperisering och som medför att Finansinspektionen ska ingripa. I punkten görs ett tillägg som innebär att även överträdelser som består i att inte uppfylla de krav för STS-värdepapperisering som anges i artiklarna 26a-26e i EU-förordningen ska medföra ett ingripande från Finansinspektionen. Dessa artiklar, som är nya, innehåller krav för att syntetiska värdepapperiseringar, dvs. värdepapperiseringar som behålls i den egna balansräkningen, ska anses som STS-värdepapperiseringar. De ingripanden som kan komma i fråga vid överträdelser anges i 3 och 4 §§. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Övervägandena finns i avsnitt 11. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Lagen träder i kraft den 1 december 2021. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338 av den 16 februari 2021 om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter och direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/878 vad gäller deras tillämpning på värdepappersföretag, för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 15 sid Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/337 av den 16 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 13 sid Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/557 av den 31 mars 2021 om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen 24 sid Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/168 av den 10 februari 2021 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för avistaväxelkurser för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningar för vissa referensvärden som ska upphöra och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 12 sid Sammanfattning av promemorian I promemorian finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning och som föranleds av ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s prospektförordning och EU:s förordning om värdepapperisering. Förslagen i promemorian omfattar bestämmelser om informationskrav, produktstyrning och handel med råvaruderivat i lagen om värdepappersmarknaden och bestämmelser om ingripanden i lagen med kompletterande regler till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande regler till EU:s förordning om värdepapperisering. Det föreslås också att det i lagen om värdepappersmarknaden ska införas ett undantag från tillståndsplikt för företag från länder utanför EES för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige. Det undantaget ska ersätta det tidsbegränsade undantag som i dag gäller för vissa brittiska företag. Därutöver föreslås ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen innebär en ändring i bestämmelserna om ingripanden samt att Finansinspektionen utses till relevant myndighet enligt EU-förordningen. Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden som genomför ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument föreslås träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att vissa upphävda informationskrav på värdepappersinstitut och handelsplatser återinförs ska träda i kraft den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringen i fråga om undantag från tillståndsplikt för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 december 2021. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 kap. 33 § ska utgå, dels att 1 kap. 4-4 b och 5 §§, 2 kap. 5 §, 4 kap. 4 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3, 8, 15, 27 och 33 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1 a §, 15 a kap. 1 och 4-7 §§ och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 14 a §, 9 kap. 12 a, 14 a, 15 a och 23 a §§ och 15 a kap. 15 §, och närmast före 15 a kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i artikel 1 i, och bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). Lydelse enligt prop. 2020/21:173 Föreslagen lydelse 4 a § I denna lag betyder direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2019/2034, marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU. 4 b § I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning 1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster, 2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument, 3. placera finansiella instrument, eller 4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är 1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller 2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument, litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen, marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne, marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader, MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument - inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt, professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart - regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument: 1. Europeiska unionen, 2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten, 3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen, 4. en särskild funktion för flera stater inom EES, 5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och 6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13-15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige. 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i den ursprungliga lydelsen, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-f lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala en summa motsvarande nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen och kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Tillstånd enligt 1 § behövs inte för 1. Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, 2. anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §, 3. börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd, 4. försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 5. företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen, 6. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringstjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls, 7. fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte a) är marknadsgaranter, b) är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av icke-finansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de koncerner de ingår i, c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder, 8. företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, 9. företag som tillhandahåller både a) investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och b) andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen, 10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF-förvaltare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen, 11. företag som handlar med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter för egen räkning utan att utföra kundorder, eller tillhandahåller investeringstjänster i fråga om sådana instrument till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet, om a) detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår i en koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncernen i dess helhet, b) den huvudsakliga verksamheten inte utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, b) företaget inte ingår i en koncern vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, c) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och d) företaget årligen anmäler till Finansinspektionen att undantaget utnyttjas samt på inspektionens begäran rapporterar på vilken grund företaget anser att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, d) företaget på begäran rapporterar till Finansinspektionen på vilken grund företaget har bedömt att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, 12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringsrådgivning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen, 13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, eller - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om a) personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen, b) personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller c) personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi, 14. företag som är verksamhetsutövare enligt 5 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser som handlar med utsläppsrätter för egen räkning, om a) företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och b) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och 15. värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen. Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag. 4 kap. 4 § Ett företag som hör hemma utanför EES får efter tillstånd av Finansinspektionen driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Tillstånd till filialetablering ska ges om 1. företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och det har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser, 2. företagets hemland har vidtagit nödvändiga åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, 3. det har inrättats samarbetsarrangemang mellan Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det land där företaget hör hemma som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbyte i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare, 4. filialen fritt förfogar över ett tillräckligt startkapital, 5. det har utsetts en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kraven i 3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 §, 6. företagets hemland har ingått ett avtal med Sverige, som uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal, 7. filialen tillhör ett investerarskydd som har godkänts eller erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, i den ursprungliga lydelsen, och 8. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag, förordningen om marknader för finansiella instrument, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Tillstånd behövs dock inte om företaget i Sverige bara driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet. 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. 14 a § Kraven i 13 § och 14 § första stycket gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer med en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 9 kap. 3 § Ett värdepappersinstitut ska dela in sina kunder i kategorierna professionell kund och icke-professionell kund. Ett värdepappersinstitut får behandla vissa professionella kunder som jämbördiga motparter. Ett värdepappersinstitut ska upprätta interna regler och rutiner för indelning av sina kunder. I 4 och 5 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder. I 6 och 7 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. 8 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 16, 21, 24-26, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 14, 15-16, 21, 24-27, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1-7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion. Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha godtagit att bli behandlad som en jämbördig motpart. Godtagandet kan ges generellt eller avse en enskild transaktion. I fråga om motparter som inte ingår i någon av de grupper som anges i 7 § 1-7 och som hör hemma i ett annat land inom EES gäller första stycket bara om motparten i den staten erkänns som jämbördig motpart i enlighet med artikel 30.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument. I sådana fall tillämpas tredje stycket på motsvarande sätt. 12 a § Kraven i 11 och 12 §§ gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer med en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 14 a § All information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet även tillhandahålla informationen kostnadsfritt på papper. Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format. 15 § Ett värdepappersinstitut ska förse kunder med information om 1. institutet och dess tjänster, 2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, inbegripet vägledning om och varningar för de risker som är förknippade med investeringar i instrumenten eller placeringsstrategierna samt om instrumentet i fråga, med beaktande av den målgrupp som har fastställts för instrumentet, är avsett för professionella eller icke-professionella kunder, 3. utförandeplatser, och 4. alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet kostnaderna för rådgivning och kostnaderna för de finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden samt hur kunden får betala kostnader och avgifter, inbegripet eventuella betalningar till institutet från en tredjepart. Informationen om kostnader och avgifter, inbegripet kostnader och avgifter för investeringstjänsten och det finansiella instrumentet, som inte beror på underliggande marknadsrisk, ska räknas samman så att kunden kan förstå den totala kostnaden liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning. Om kunden begär det, ska en uppdelning per post ges. Informationen ska, i förekommande fall, ges till kunden regelbundet, åtminstone årligen, under investeringens varaktighet. Om kunden är en professionell kund gäller första stycket 4 bara vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. 15 a § Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som hindrar att information om kostnader och avgifter lämnas i förväg, får värdepappersinstitutet, i stället för det som anges i 14 §, lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om 1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, 2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Värdepappersinstitutet ska också erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. 23 a § Ett värdepappersinstitut ska, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet. När värdepappersinstitutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. Första och andra styckena gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 27 § Ett värdepappersinstitut ska på ett varaktigt medium lämna en tillfredsställande rapportering till en kund om de tjänster som institutet har utfört för kunden. Rapporteringen ska i förekommande fall lämnas regelbundet och även innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning. Första stycket gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 10 kap. 2 § En leverantör av datarapporteringstjänster ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. En leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 15 a kap. 1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. En positionslimit ska fastställas för varje råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta om storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. En positionslimit ska fastställas för varje jordbruksråvaruderivat och kritiskt eller signifikant råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Positionslimiterna ska vara transparenta och icke-diskriminerande samt syfta till att förhindra marknadsmissbruk och främja ordnad prissättning och avveckling. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. 4 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte för råvaruderivat för vilka en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt en sådan gemensam positionslimit som avses i artikel 57.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument. När ett råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige även handlas i betydande volymer på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. När jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. En gemensam positionslimit ska också fastställas när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Innan en gemensam positionslimit fastställs ska samråd ske med de behöriga myndigheterna för den eller de handelsplatserna som avses i andra stycket. 5 § En fysisk eller juridisk person som innehar råvaruderivat som handlas på en handelsplats eller OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa, ska följa de positionslimiter som har fastställts enligt 1-4 §§ och de gemensamma positionslimiter som en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt. Positionslimiter ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. 6 § Finansinspektionen får efter ansökan av en icke-finansiell enhet medge att en positionslimit inte ska tillämpas på positioner som enheten eller någon annan för enhetens räkning innehar och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet. Finansinspektionen får efter ansökan medge att en positionslimit inte ska tillämpas på 1. positioner som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en icke-finansiell enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet, 2. positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en finansiell enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och 3. positioner som innehas av en motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna. 7 § Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger institutet eller börsen befogenhet att 1. övervaka öppna positioner i råvaruderivat som handlas på handelsplatsen, 2. få tillgång till information och dokumentation avseende storleken på och syftet med en position i råvaruderivat eller en exponering som innehas samt information om verklig eller indirekt ägare till positionen, 3. få tillgång till information och dokumentation om överenskommelser, tillgångar och skulder på marknaden för råvaruderivatpositionens underliggande tillgång, 4. kräva att den som innehar en position i råvaruderivat tillfälligt eller permanent avslutar eller minskar positionen, och 5. kräva, för att mildra effekterna av en stor eller dominerande position i råvaruderivat, att den som innehar positionen tillfälligt tillhandahåller likviditet till marknaden till ett överenskommet pris och i överenskommen omfattning. Informationen enligt första stycket 2 och 3 ska, när det är lämpligt, även innehålla uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner - avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket, och - innehas genom deltagare på den handelsplatsen. Kontroller för positionshantering ska vara transparenta och icke-diskriminerande. Undantag från redovisning och rapportering av positioner 15 § Bestämmelserna i 11-14 §§ ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-32 och 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 1 §, 9 kap. 33 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, och närmast före 8 kap. 33 § en ny rubrik av följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. Information om kvalitet på utförande av transaktioner 33 § Ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet ska offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 9 kap. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 13 kap. 9 § En börs ska offentliggöra information om kvaliteten på utförande av transaktioner på en reglerad marknad som börsen driver. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-32 och 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Finansinspektionen är behörig myndighet och relevant myndighet enligt EU-förordningen. 4 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av artiklarna 4-15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen, 2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen, 3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller b) i strid med artikel 29.1, b) i strid med artikel 29.1 eller 29.1a 4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen, 5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen, 6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och 7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.4 Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i EU-förordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer av artikel 5.1-5.4, 2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, eller - inte fullgöra skyldigheten att lämna underrättelser enligt artikel 27.4, 3. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22 eller 23-26, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22, 23-26 eller 26a-26e, eller - inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1, 4. en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, 5. ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och 6. en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Energiföretagen Sverige, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Kommuninvest i Sverige AB, Konsumentverket, Nasdaq Stockholm Aktiebolag, Regelrådet, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges riksbank. Därutöver har yttrande lämnats av International Capital Market Association. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Aktiemarknadsbolagens förening, Aktiemarknadsnämnden, Aktiespararna, Almi Invest, Andra AP-fonden, ATS Finans AB, Domstolsverket, Finansbolagens Förening, Fjärde AP-fonden, Föreningen Foder och Spannmål, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Företagarna, Första AP-fonden, Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd, Riksgäldskontoret, Sjunde AP-fonden, Sjätte AP-fonden, Sparbankernas Riksförbund, Statistiska centralbyrån, Svensk Försäkring, Svenska Försäkringsförmedlares Förening, Svenska Pensionsstiftelsers Förening, Svenskt Näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Swedish Financial Benchmark Facility (SFBF), Tjänstepensionsförbundet och Tredje AP-fonden. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 8 kap. 33 § ska utgå, dels att 1 kap. 4-4 b och 5 §§, 2 kap. 5 §, 4 kap. 4 §, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3, 8, 15, 27 och 33 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1 a §, 15 a kap. 1 och 4-7 §§ och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 14 a §, 9 kap. 12 a, 14 a, 15 a och 23 a §§ och 15 a kap. 15 §, och närmast före 15 a kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i artikel 1 i, och bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). Lydelse enligt SFS 2021:480 Föreslagen lydelse 4 a § I denna lag betyder direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU. Lydelse enligt SFS 2021:500 Föreslagen lydelse 4 b § I denna lag betyder anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning 1. marknadsföra investerings- eller sidotjänster, 2. ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument, 3. placera finansiella instrument, eller 4. tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation, clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012, emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform), handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform, huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är 1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller 2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige, leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument, litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen, marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne, marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader, MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument - inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt, professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart - regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt, statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument: 1. Europeiska unionen, 2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten, 3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen, 4. en särskild funktion för flera stater inom EES, 5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och 6. Europeiska investeringsbanken, systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system, tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13-15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse, utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler, värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige. Lydelse enligt SFS 2021:480 Föreslagen lydelse 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-f lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala en summa motsvarande nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen och kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Tillstånd enligt 1 § behövs inte för 1. Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet, 2. anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §, 3. börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd, 4. försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, 5. företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen, 6. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringstjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls, 7. fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte a) är marknadsgaranter, b) är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av icke-finansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de koncerner de ingår i, c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder, 8. företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, 9. företag som tillhandahåller både a) investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och b) andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen, 10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF-förvaltare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen, 11. företag som handlar med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter för egen räkning utan att utföra kundorder, eller tillhandahåller investeringstjänster i fråga om sådana instrument till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet, om a) detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår i en koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncernen i dess helhet, b) den huvudsakliga verksamheten inte utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, b) företaget inte ingår i en koncern vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, c) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och d) företaget årligen anmäler till Finansinspektionen att undantaget utnyttjas samt på inspektionens begäran rapporterar på vilken grund företaget anser att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, d) företaget på begäran rapporterar till Finansinspektionen på vilken grund företaget har bedömt att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet, 12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringsrådgivning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen, 13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen, - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, eller - enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om a) personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen, b) personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller c) personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi, 14. företag som är verksamhetsutövare enligt 5 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser som handlar med utsläppsrätter för egen räkning, om a) företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och b) företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, och 15. värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen. Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag. 4 kap. 4 § Ett företag som hör hemma utanför EES får efter tillstånd av Finansinspektionen driva värdepappersrörelse från filial i Sverige. Tillstånd till filialetablering ska ges om 1. företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och det har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser, 2. företagets hemland har vidtagit nödvändiga åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, 3. det har inrättats samarbetsarrangemang mellan Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i det land där företaget hör hemma som inbegriper bestämmelser som reglerar informationsutbyte i syfte att bevara marknadens integritet och skydda investerare, 4. filialen fritt förfogar över ett tillräckligt startkapital, 5. det har utsetts en eller flera personer som ska ha ansvaret för ledningen av filialen, och dessa uppfyller kraven i 3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 §, 6. företagets hemland har ingått ett avtal med Sverige, som uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden, inklusive eventuella multilaterala skatteavtal, 7. filialen tillhör ett investerarskydd som har godkänts eller erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, i den ursprungliga lydelsen, och 8. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag, förordningen om marknader för finansiella instrument, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. Tillstånd behövs dock inte om företaget i Sverige bara driver värdepappersrörelse i form av handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats här i landet. 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. 14 a § Kraven i 13 § och 14 § första stycket gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 9 kap. 3 § Ett värdepappersinstitut ska dela in sina kunder i kategorierna professionell kund och icke-professionell kund. Ett värdepappersinstitut får behandla vissa professionella kunder som jämbördiga motparter. Ett värdepappersinstitut ska upprätta interna regler och rutiner för indelning av sina kunder. I 4 och 5 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som professionella kunder. I 6 och 7 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om kunder som får behandlas som jämbördiga motparter. 8 § Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 16, 21, 24-26, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. Ett värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § 1, 2 eller 3 får i sådan verksamhet medverka till eller inleda transaktioner med jämbördiga motparter utan att tillämpa det krav att tillvarata kundens intressen som anges i 1 § eller någon av 10-12, 14, 15-16, 21, 24-27, 30, 31, 33-36 eller 38 §§, för dessa transaktioner och sidotjänster som är direkt knutna till transaktionerna. En motpart som ingår i en sådan grupp som anges i 7 § 1-7 har dock rätt att begära att de bestämmelser som anges i första stycket ska tillämpas generellt i avtalsförhållandet eller avse en enskild transaktion. Innan ett värdepappersinstitut inleder en transaktion med en motpart som är en sådan enhet som avses i 7 § 8, ska enheten uttryckligen ha godtagit att bli behandlad som en jämbördig motpart. Godtagandet kan ges generellt eller avse en enskild transaktion. I fråga om motparter som inte ingår i någon av de grupper som anges i 7 § 1-7 och som hör hemma i ett annat land inom EES gäller första stycket bara om motparten i den staten erkänns som jämbördig motpart i enlighet med artikel 30.3 i direktivet om marknader för finansiella instrument. I sådana fall tillämpas tredje stycket på motsvarande sätt. 12 a § Kraven i 11 och 12 §§ gäller inte om 1. den tillhandahållna investeringstjänsten avser obligationer utan annat inbäddat derivat än en make-whole-klausul, eller 2. de finansiella instrumenten marknadsförs eller distribueras uteslutande till jämbördiga motparter. 14 a § All information som ett värdepappersinstitut ska lämna till kunder enligt detta kapitel ska tillhandahållas i elektroniskt format. Om en icke-professionell kund begär det, ska värdepappersinstitutet även tillhandahålla informationen kostnadsfritt på papper. Värdepappersinstitutet ska upplysa kunderna om övergången till information i elektroniskt format och om möjligheten att få information på papper. Icke-professionella kunder som tidigare tagit emot information på papper ska få dessa upplysningar minst åtta veckor före övergången till elektroniskt format. 15 § Ett värdepappersinstitut ska förse kunder med information om 1. institutet och dess tjänster, 2. finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, inbegripet vägledning om och varningar för de risker som är förknippade med investeringar i instrumenten eller placeringsstrategierna samt om instrumentet i fråga, med beaktande av den målgrupp som har fastställts för instrumentet, är avsett för professionella eller icke-professionella kunder, 3. utförandeplatser, och 4. alla kostnader och avgifter förknippade med investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet kostnaderna för rådgivning och kostnaderna för de finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden samt hur kunden får betala kostnader och avgifter, inbegripet eventuella betalningar till institutet från en tredjepart. Informationen om kostnader och avgifter, inbegripet kostnader och avgifter för investeringstjänsten och det finansiella instrumentet, som inte beror på underliggande marknadsrisk, ska räknas samman så att kunden kan förstå den totala kostnaden liksom den kumulativa effekten på investeringens avkastning. Om kunden begär det, ska en uppdelning per post ges. Informationen ska, i förekommande fall, ges till kunden regelbundet, åtminstone årligen, under investeringens varaktighet. Om kunden är en professionell kund gäller första stycket 4 bara vid tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. 15 a § Om ett avtal om att köpa eller sälja ett finansiellt instrument ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som hindrar att information om kostnader och avgifter lämnas i förväg, får värdepappersinstitutet, i stället för det som anges i 14 §, lämna informationen snarast efter det att transaktionen har genomförts, om 1. kunden har gett sitt samtycke till att få informationen utan onödigt dröjsmål efter det att transaktionen har genomförts, och 2. institutet har erbjudit kunden möjligheten att senarelägga transaktionen så att kunden först kan få informationen. Värdepappersinstitutet ska också erbjuda kunden att få information om kostnader och avgifter per telefon innan transaktionen genomförs. 23 a § Ett värdepappersinstitut ska, när det tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning som innefattar byte av finansiella instrument, hämta in nödvändiga uppgifter om kundens investeringar och analysera kostnaderna och nyttan av bytet. När värdepappersinstitutet tillhandahåller investeringsrådgivning ska det informera kunden om huruvida nyttan med bytet är större än kostnaderna. Första och andra styckena gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 27 § Ett värdepappersinstitut ska på ett varaktigt medium lämna en tillfredsställande rapportering till en kund om de tjänster som institutet har utfört för kunden. Rapporteringen ska i förekommande fall lämnas regelbundet och även innehålla uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning. Första stycket gäller inte tjänster som värdepappersinstitutet tillhandahåller en professionell kund, om inte kunden begär det. Institutet ska dokumentera en sådan begäran. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 10 kap. 2 § En leverantör av datarapporteringstjänster ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. En leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över ska ha ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 15 a kap. 1 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. En positionslimit ska fastställas för varje råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter som fastställer kvantitativa tröskelvärden (positionslimiter) för den nettoposition som en fysisk eller juridisk person får inneha i jordbruksråvaruderivat och kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på en handelsplats och OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa. Råvaruderivat ska betraktas som kritiska eller signifikanta om storleken på öppna positioner, räknat som summan av alla nettopositioner som innehas av slutliga positionshavare, är åtminstone 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. En positionslimit ska fastställas för varje jordbruksråvaruderivat och kritiskt eller signifikant råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige. Positionslimiterna ska vara transparenta och icke-diskriminerande samt syfta till att förhindra marknadsmissbruk och främja ordnad prissättning och avveckling. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. Positionslimiterna ska fastställas enligt de beräkningsmetoder som fastställs i tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 57.12 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avse alla positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person eller på en juridisk persons vägnar på aggregerad gruppnivå. 4 § Bestämmelserna i 1 § gäller inte för råvaruderivat för vilka en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt en sådan gemensam positionslimit som avses i artikel 57.6 i direktivet om marknader för finansiella instrument. När ett råvaruderivat som handlas på en handelsplats i Sverige även handlas i betydande volymer på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. När jordbruksråvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas i betydande volymer både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, ska en gemensam positionslimit fastställas enligt 1 §, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. En gemensam positionslimit ska också fastställas när kritiska eller signifikanta råvaruderivat som avser samma underliggande tillgång och har samma egenskaper handlas både på en handelsplats i Sverige och på en eller flera handelsplatser i andra länder inom EES, om den största handelsvolymen sker på en handelsplats här i landet. Innan en gemensam positionslimit fastställs ska samråd ske med de behöriga myndigheterna för den eller de handelsplatserna som avses i andra stycket. 5 § En fysisk eller juridisk person som innehar råvaruderivat som handlas på en handelsplats eller OTC-kontrakt som ekonomiskt motsvarar dessa, ska följa de positionslimiter som har fastställts enligt 1-4 §§ och de gemensamma positionslimiter som en behörig myndighet i ett annat land inom EES har fastställt. Positionslimiter ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. 6 § Finansinspektionen får efter ansökan av en icke-finansiell enhet medge att en positionslimit inte ska tillämpas på positioner som enheten eller någon annan för enhetens räkning innehar och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet. Finansinspektionen får efter ansökan medge att en positionslimit inte ska tillämpas på 1. positioner som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en icke-finansiell enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i enhetens affärsverksamhet, 2. positioner som innehas av en finansiell enhet eller för en finansiell enhets räkning, om den agerar för en icke-finansiell enhets räkning, när enheterna ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern och positionerna på ett objektivt mätbart sätt minskar riskerna i den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet, och 3. positioner som innehas av en finansiell eller icke-finansiell motpart och som på ett objektivt mätbart sätt är ett resultat av transaktioner som ingåtts för att fullgöra skyldigheter att tillhandahålla likviditet på en handelsplats, enligt krav som ställs av tillsynsmyndigheterna med stöd av unionsrätten eller nationell rätt, eller av handelsplatserna. 7 § Ett värdepappersinstitut eller en börs som driver en handelsplats på vilken råvaruderivat handlas ska tillämpa kontroller för positionshantering som ger institutet eller börsen befogenhet att 1. övervaka öppna positioner i råvaruderivat som handlas på handelsplatsen, 2. få tillgång till information och dokumentation avseende storleken på och syftet med en position i råvaruderivat eller en exponering som innehas samt information om verklig eller indirekt ägare till positionen, 3. få tillgång till information och dokumentation om överenskommelser, tillgångar och skulder på marknaden för råvaruderivatpositionens underliggande tillgång, 4. kräva att den som innehar en position i råvaruderivat tillfälligt eller permanent avslutar eller minskar positionen, och 5. kräva, för att mildra effekterna av en stor eller dominerande position i råvaruderivat, att den som innehar positionen tillfälligt tillhandahåller likviditet till marknaden till ett överenskommet pris och i överenskommen omfattning. Informationen enligt första stycket 2 och 3 ska, när det är lämpligt, även innehålla uppgifter om positioner i råvaruderivat på andra handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt, om dessa positioner - avser samma underliggande råvara och har samma egenskaper som råvaruderivat som handlas på den handelsplats som avses i första stycket, och - innehas genom deltagare på den handelsplatsen. Kontroller för positionshantering ska vara transparenta och icke-diskriminerande. Undantag från redovisning och rapportering av positioner 15 § Bestämmelserna i 11-14 §§ ska inte tillämpas på råvaruderivat som är överlåtbara värdepapper. Lydelse enligt SFS 2020:1157 Föreslagen lydelse 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-32 och 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga om 4 kap. 4 a § och i övrigt den 28 februari 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandena. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden dels att 8 kap. 1 §, 9 kap. 33 §, 11 kap. 1 a § och 25 kap. 1 a, 1 e, 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §, och närmast före 8 kap. 33 § en ny rubrik av följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse 8 kap. 1 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20 och 32 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara det som anges i 15-20, 32 och 33 §§ tillämpas på utländska företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första stycket 1. Det som anges i 15 § gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan deltagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen. Information om kvalitet på utförande av transaktioner 33 § Ett värdepappersinstitut som är systematisk internhandlare, marknadsgarant eller annan tillhandahållare av likviditet ska offentliggöra information om kvaliteten på sitt utförande av transaktioner. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 9 kap. 33 § Ett värdepappersinstitut ska ha system och riktlinjer för hur institutet ska uppnå bästa möjliga resultat enligt 31 och 32 §§ när en kunds order utförs. I riktlinjerna ska det för varje klass av finansiella instrument finnas uppgifter om de olika platser där värdepappersinstitutet utför sina kundorder och de faktorer som påverkar valet av utförandeplats. Riktlinjerna ska omfatta de utförandeplatser som gör det möjligt för institutet att stadigvarande uppnå bästa möjliga resultat när en kundorder utförs. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §. Ett värdepappersinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera och uppdatera sina system och riktlinjer för utförande av order och lämna information om varje väsentlig förändring av dessa till de kunder med vilka institutet har en fortlöpande relation. I utvärderingen ska institutet beakta den information som har offentliggjorts enligt 37 §, 8 kap. 33 § och 13 kap. 9 §. 11 kap. 1 a § För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j och 6 a §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en handelsplattform gäller 13 kap. 1 a-1 j, 6 a och 9 §§. Det som anges där om börs och reglerad marknad ska då avse värdepappersinstitut respektive handelsplattform. För ett värdepappersinstitut som driver en OTF-plattform gäller utöver det som anges i 13 kap. 1 b § att endast ett institut som inte har nära förbindelser med den som driver plattformen får driva verksamhet som marknadsgarant på plattformen. 13 kap. 9 § En börs ska offentliggöra information om kvaliteten på utförande av transaktioner på en reglerad marknad som börsen driver. Informationen ska offentliggöras minst en gång per år och tillhandahållas avgiftsfritt. 25 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett svenskt värdepappersinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersinstitutet har åsidosatt sina skyldigheter enligt 1. 5 kap. 1, 3, 6 eller 7 §, 2. 6 kap. 1, 4 eller 6 §, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-32 och 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 3. någon av 8 kap. 8 e eller 9-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, 4. någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, 5. någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, 6. någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, 7. någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-14 §§, 8. 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller 9. 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1 e § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en börs styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om börsen 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i företaget eller kvarstå i företaget trots att kraven i 12 kap. 2 § 4 eller 5 eller någon av 6 b-6 d §§ inte är uppfyllda, 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) 8 kap. 21 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 12, b) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 a eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, c) 12 kap. 6 e, 7 eller 10 § eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 12 kap. 11 § 2-4, d) någon av 13 kap. 1-2 eller 6-7 a §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, d) någon av 13 kap. 1-2, 6-7 a eller 9 §§ eller 12 § femte stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 13 kap. 17 § 1, e) 14 kap. 1, 2 eller 3 §, f) 15 kap. 1, 2, 5, 9 eller 10 §, g) någon av 15 a kap. 7, 8 eller 10-12 §§, h) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 eller 3 §, eller i) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § andra stycket, 3 § första stycket eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §, 4. i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, eller 5. i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 4 och 5 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar. 12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem: - 8 kap. 15-20 och 32 §§, - 8 kap. 15-20, 32 och 33 §§, - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, och - 9 kap. 1, 10-12, 14-30 och 31-39 §§, - 13 kap. 9 §, och - lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 14-26 i förordningen om marknader för finansiella instrument. Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas. 15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget 1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller 3. har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av 8 kap. 9-20, 21-32 eller 34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, a) någon av 8 kap. 9-20 eller 21-34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3-12, b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9-12, 14-17, 20-30, 31-41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3-9 eller 11, c) någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b-4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j eller 6 a §§, d) någon av 13 kap. 1 a-1 j, 6 a eller 9 §§, e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller f) 23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersökning enligt 23 kap. 4 §. 1. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 g § och 7 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 17 g § Ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar i andra fall än det som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 ska när det utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23 och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag som i sin verksamhet lämnar råd till kunder om fondandelar i andra fall än det som avses i 7 kap. 1 § första stycket 3 ska när det utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lydelse enligt SFS 2021:469 Föreslagen lydelse 7 kap. 3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23, 25 a-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9-12, 14-16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3-6, 9, 10, 12-23 a, 25 a-29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 a § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 1 a § En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23 och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 ska när den utför sådana tjänster tillämpa 8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och 27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Denna lag träder i kraft den 28 februari 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Finansinspektionen är behörig myndighet och relevant myndighet enligt EU-förordningen. 4 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en administratör som har auktoriserats eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt a) någon av artiklarna 4-15, 19a, 19b, 21.1, 23.2, 23.11, 24.3, 25.2, 25.7, 26.2, 26.3, 27 och 28.1 i förordningen, eller b) en delegerad akt som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 19c i förordningen, 2. en rapportör under tillsyn som har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 16, 23.3 och 23.10 i EU-förordningen, 3. en enhet under tillsyn som har använt ett referensvärde a) utan att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 28.2 i EU-förordningen, eller b) i strid med artikel 29.1, b) i strid med artikel 29.1 eller 29.1a 4. den som har åsidosatt sin skyldighet enligt artikel 29.2 i EU-förordningen, 5. en administratör eller en enhet under tillsyn som inte följt ett föreläggande enligt artikel 21.3, 23.5 eller 23.6 i EU-förordningen, 6. en sådan administratör som avses i 1 eller en enhet under tillsyn som inte har följt ett föreläggande enligt 3 kap. 1 eller 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 3 kap. 5 §, och 7. den som driver verksamhet som administratör utan att ha fått auktorisation eller registrerats enligt artikel 34 i EU-förordningen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning ska ha följande lydelse. Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.6 Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, erbjudare eller person som ansöker om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad och som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. inte registrera det slutliga emissionsbeloppet och volymen värdepapper hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten eller göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten enligt artikel 17.2, 2. inte ansöka om godkännande av ett prospekt enligt artikel 20 trots att det finns en sådan skyldighet, 3. inte offentliggöra, eller hålla tillgängligt, ett prospekt, tillägg till prospekt eller universellt registreringsdokument enligt artikel 21, 4. inte ange när giltighetstiden för ett prospekt och ett eventuellt tillägg till prospekt löper ut enligt artikel 21.8, 5. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, 6. inte uppfylla kraven på innehållet i en annons eller i sådan information som ska lämnas i skriftlig eller muntlig form enligt artikel 22.2-22.5, 7. inte ansöka om godkännande av ett tillägg till ett prospekt enligt artikel 23, 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2-23.3a, eller 8. inte informera investerare om rätten att återkalla ett tidigare lämnat samtycke till att köpa eller teckna sig för värdepapper enligt artikel 23.2 och 23.3, eller 9. inte uppfylla kraven i fråga om språk enligt artikel 27 eller föreskrifter om språk som har meddelats med stöd av 2 kap. 7 §. 3 § Finansinspektionen ska ingripa mot den som, i egenskap av finansiell mellanhand, har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s prospektförordning genom att 1. återförsälja värdepapper till icke-kvalificerade investerare i strid med artikel 5.2, 2. inte lämna ut en kostnadsfri kopia av ett prospekt eller tillägg till prospekt till investerare enligt artikel 21.11, eller 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3 och 23.3a. 3. inte lämna information till investerare enligt artikel 23.3. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § Finansinspektionen ska ingripa mot 1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i EU-förordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer av artikel 5.1-5.4, 2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, eller - inte fullgöra skyldigheten att lämna underrättelser enligt artikel 27.4, 3. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22 eller 23-26, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna 19-22, 23-26 eller 26a-26e, eller - inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1, 4. en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9, 5. ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att - inte uppfylla transparenskraven i artikel 7, - inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller - inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och 6. en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förordningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2. 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-07-01 Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill Askersjö och Petter Asp Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden Enligt en lagrådsremiss den 17 juni 2021 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 2. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 3. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 4. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 5. lag om ändring i lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden, 6. lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, 7. lag om ändring i lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning, 8. lag om ändring i lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Carl Sehlin. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Parallelluppställning över genomförandet i svensk rätt av ändringsdirektivet i de delar som avser MiFID II Artikel i ändringsdirektivet Artikel i MiFID II Svenska bestämmelser 1.1 a 2.1 j 2 kap. 5 § första stycket 11 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LV) 1.1 b 2.4 Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.2 a 4.1.8a 1 kap. 5 § LV 1.2 b 4.1.44a 1 kap. 5 § LV 1.2 c 4.1.59 1 kap. 4 § LV 1.2 d 4.1.62a 1 kap. 5 § LV 1.2 e 4.1.65 1 kap. 4 b § LV 1.3 16a 8 kap. 14 a § och 9 kap. 12 a § LV 1.4 a 24.4 tredje och fjärde styckena 9 kap. 17 a § LV 1.4 b 24.5a 9 kap. 19 a § LV 1.4 c 24.9a Genomförs i myndighetsföreskrifter, bemyndigande finns i 9 kap. 50 § LV 1.5 25.2 tredje stycket 9 kap. 23 a § första och andra styckena LV 1.6 27.3 andra stycket Tillämpningen av artikeln i MiFID II skjuts upp och motsvarande svenska bestämmelser (8 kap. 33 § och 13 kap. 9 § LV) tas bort den 28 februari 2022 och införs därefter den 28 februari 2023, se avsnitt 6.5.6. 1.7 27.6 andra stycket Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.8 29a.1 9 kap. 15 § tredje stycket 29a.2 9 kap. 23 a § tredje stycket och 27 § andra stycket LV 29a.3 9 kap. 23 a § tredje stycket och 27 § andra stycket LV 1.9 30.1 första stycket 9 kap. 8 § LV 1.10 a 57.1 första stycket 15 a kap. 1 § första stycket LV 57.1 andra stycket a-c 15 a kap. 6 § LV 57.1 andra stycket d 15 a kap. 5 § LV 57.1 tredje-sjätte styckena Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.10 b 57.3 Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 57.4 15 a kap. 1 § tredje stycket LV 1.10 c 57.6 första stycket 15 a kap. 4 § LV 57.6 andra stycket 23 kap. 5 a § LV 57.6 tredje stycket 23 kap. 5 § LV 57.7 Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 57.8 första stycket 15 a kap. 7 § LV 57.8 andra-fjärde styckena Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.10 d 57.12 första stycket d Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.11 a 58.1 tredje stycket 15 a kap. 15 § LV 1.11 b 58.2 15 a kap. 13 § LV 1.12 73.2 10 kap. 2 § LV 1.13 89.2-89.5 Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna 1.14 90.1a Artikeln riktar sig inte till medlemsstaterna Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Lindhagen Regeringen beslutar proposition Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden