Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2021 Skr. 2021/22:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 mars 2022 Magdalena Andersson Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2021. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 4 2.1 Statsrådsberedningen 4 2.2 Justitiedepartementet 6 2.3 Utrikesdepartementet 138 2.4 Försvarsdepartementet 144 2.5 Socialdepartementet 149 2.6 Finansdepartementet 205 2.7 Utbildningsdepartementet 264 2.8 Miljödepartementet 286 2.9 Näringsdepartementet 315 2.10 Kulturdepartementet 354 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 375 2.12 Infrastrukturdepartementet 387 3 Kronologiskt register 438 4 Utskottsindelat register 455 4.1 Konstitutionsutskottet 455 4.2 Finansutskottet 456 4.3 Skatteutskottet 460 4.4 Justitieutskottet 461 4.5 Utrikesutskottet 464 4.6 Försvarsutskottet 464 4.7 Socialförsäkringsutskottet 465 4.8 Socialutskottet 466 4.9 Kulturutskottet 468 4.10 Utbildningsutskottet 469 4.11 Trafikutskottet 470 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 472 4.13 Näringsutskottet 474 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 475 4.15 Civilutskottet 476 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 478 5 Regelbeståndet 2021 479 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2022 482 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2021. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2022 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2019/20, 2020/21 och det nu pågående riksmötet 2021/22 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 159 från riksmötet 2020/21 till och med nr 125 från riksmötet 2021/22. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 1. Rskr. 2020/21:353 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2020 Skr. 2020/21:103, bet. 2020/21:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2020/21:357 Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2020/21:365 Granskningsbetänkande våren 2021 Bet. 2020/21:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 4. Rskr. 2020/21:371 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2020 Skr. 2020/21:75, bet. 2020/21:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2020/21:397 Yrkande om misstroendeförklaring Skrivelsen är slutbehandlad. Stefan Löfven begärde den 28 juni 2021 att bli entledigad från befattningen som statsminister. Samma dag entledigade talmannen Stefan Löfven och övriga statsråd och erinrade om att de enligt 6 kap. 11 § regeringsformen uppehåller sina befattningar till dess en ny regering tillträtt. En ny regering ledd av Stefan Löfven tillträdde den 9 juli 2021. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 6. Rskr. 2021/22:65 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1) och Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). Punkten är slutbehandlad. 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4), 2018/19:75 (Ju 1), 2019/20:75 (Ju 1) och 2020/21:75 (Ju 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten 2019 beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 2. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8), 2018/19:75 (Ju 3), 2019/20:75 (Ju 2) och 2020/21:75 (Ju 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betaltider. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Krav på rapportering av betalningstider (prop. 2021/22:50) med förslag om att företag som har fler än 250 anställda ska rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande betalningstider i näringslivet. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4) och 2020/21:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under en rad år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för åren 2019-2022. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgick att Polismyndigheten fortsatt skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet skulle också lämnas. I regleringsbrevet för 2022 anger regeringen att Polismyndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har därtill gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7) och 2020/21:75 (Ju 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8) och 2020/21:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter pågår även arbete i Regeringskansliet med att ta fram ny lagstiftning i syfte att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. En promemoria har remitterats och remisstiden gick ut den 28 januari 2022. Därutöver pågår arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. En promemoria med förslag till en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik har tagits fram. Förslaget innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Promemorian har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Regeringen avser vidare att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9) och 2020/21:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 7. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10) och 2020/21:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12) och 2020/21:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2022 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom görs bl.a. en satsning på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten. Som regeringen tidigare redovisat har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Regeringen har också redogjort för den betydande personalökning som satsningen medför. Den innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Regeringen har vidare redovisat den kraftiga ökningen av personer i kärnverksamheten och hur antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet har ökat. Sedan tidigare har regeringen även redogjort för den renodling av verksamheten som har genomförts genom att vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Under 2021 har regeringen fattat beslut om uppdrag till Brottsförebyggande rådet att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden. Enligt Polismyndigheten är regeringens satsning på fler polisanställda en av förutsättningarna för att kunna vara mer lokalt närvarande. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Regeringen har på olika sätt adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen vidare beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag till de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning. Det är inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop - Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om en översyn av Kriminalvårdens kostnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta analysera hur Kriminalvårdens kostnader har utvecklats, m.m. (bet. 2015/16:JuU1 s. 56). Regeringskansliet analyserade 2018-2019 Kriminalvårdens kostnadsutveckling 1998-2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243). Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har under ett antal år arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har såväl ökat antalet anställda vid polisens kontaktcenter (PKC) som öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar, främst för mängdbrott, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, uppdrag i regleringsbreven för 2018 att genomföra en förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget redovisades i februari 2019. Av denna redovisning framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att undersöka möjligheten att utveckla "Mina sidor" i syfte att kunna erbjuda medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhetsplan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov. Regeringen följer löpande utvecklingen för Polismyndighetens service. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen redovisat andelen medborgare som är nöjda med polisens bemötande och utförande av sitt ärende. Vidare redovisades andelen medborgare som är nöjda med Polismyndighetens tillgänglighet och att andelen besvarade samtal inom fem minuter vid PKC ökade. Regeringen konstaterade att utvecklingen av e-tjänster talar för en ökad tillgänglighet I samma redovisning tog regeringen upp att Riksrevisionen har granskat myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler (RiR 2021:8). Det kan bl.a. noteras att Polismyndigheten är en av två bland de granskade myndigheterna som har telefonkundtjänsten öppen dygnet runt under veckans alla dagar. Några specifika rekommendationer riktade till Polismyndigheten finns inte i rapporten, utöver den allmänna rekommendationen att säkerställa att uppföljningar av servicekvalitet också fångar synpunkter från användare som inte kan eller vill använda digitala servicekanaler. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) har regeringen konstaterat att den svenska förvaltningsmodellen innebär ett långtgående delegerat ansvar till och stort förtroende för de statliga myndigheterna. Regeringens inriktning för styrningen av myndigheterna är att den ska vara tillitsbaserad och verksamhetsanpassad, vilket bl.a. innebär att regeringen ska vara tydlig med vilken inriktning myndigheternas verksamhet ska ha, men detaljstyrning och onödig administration bör undvikas. Regeringen anger att ordningen förutsätter en bra uppföljning av myndigheternas resultat och verksamhet och att regeringen ingriper om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen konstaterar att Polismyndigheten kontinuerligt utvecklar sin service till medborgarna och gör bedömningen att myndighetens arbete på detta område är ambitiöst och ändamålsenligt. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultatförbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat under 2017-2020. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12 november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser att särskilt följa upp hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång. Därför har ett återrapporteringskrav om detta beslutats i regleringsbrevet för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8), skr. 2017/18:75 (Fö 6), skr. 2018/19:75 (Ju 18), skr. 2019/20:75 (Ju 13) och skr. 2020/21:75 (Ju 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa frågor om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325). Punkten står därmed som öppen. Riksdagen har även tillkännagett det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats (bet. 2017/18:FöU1 punkt 2, rskr. 2017/18:100). En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter under Justitiedepartementet som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig författningsreglering för samtliga statliga civila myndigheter skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter. Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap. Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på olika sätt. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en särskild lag är ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om utredningens förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter inte är lämplig. Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14) och skr. 2020/21:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15) och 2020/21:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Åtgärden ligger i linje med tillkännagivandet såvitt avser villkorlig frigivning men behandlar inte frågan om permissioner. Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser angående permission ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16) och 2020/21:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17) och 2020/21:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18) och 2020/21:75 (Ju 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 redogör regeringen för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19) och 2020/21:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 15 oktober 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 23 september 2021 förlängdes utredningstiden till den 17 december 2021. Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 16. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20) och 2020/21:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 17. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21) och skr. 2020/21:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapporteringar av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen och den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen löpande kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 angav regeringen att Polismyndigheten också skulle redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019-2022. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i en rad regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Av årsredovisningen för 2020 framgår bland annat att antalet områdespoliser har ökat jämfört med tidigare år. Vid utgången av 2020 fanns det totalt 831 områdespoliser, vilket var en ökning med 23 procent jämfört med 2019 då antalet var 678. I december 2018 uppgick antalet områdespoliser till 626 och vid samma tid 2017 var de 580. I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare sikt är målet att den negativa utvecklingen i utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar och att det finns en god förmåga att bekämpa brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande polis som arbetar relationsskapande och gränssättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav om att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle fortsatt redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebär att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop - Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polismyndigheten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande praktiska moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ genomfört en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisade regeringen sin syn på frågan om praktik i polisutbildningen och bedömde att tillkännagivandet skulle anses vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Vidtagna åtgärder redovisades av regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och med det ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen uttryckte dock att tillkännagivandet inte kunde anses vara slutbehandlat då det av regeringens redovisning inte framgick att Polismyndigheten hade lämnat en årlig redovisning av arbetet eller varför regeringen inte hade efterfrågat detta (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). De brott som äldre personer är särskilt utsatta för på grund av sin ålder är bedrägerier och stölder. Inom Polismyndigheten finns en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningspersoner, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. Utöver Circa-gruppen arbetar nationella, regionala och lokala brottssamordningsfunktioner mot brottsområdet i syfte att upptäcka seriebrottslighet, avbryta pågående serier när gärningspersonerna väl identifierats och skapa förutsättningar för lagföring. Polismyndigheten arbetar med olika brottsförebyggande åtgärder i form av kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Dessa insatser görs för att öka kunskapen och medvetenheten hos äldre om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt för att ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Insatser görs på nationell, regional och lokal nivå utifrån hur brottsutveckling och lägesbilder ser ut. Med anledning av ökningen av romans- och investeringsbedrägerier lyftes dessa brott fram av Polismyndigheten ett flertal gånger i media under förra året. Polismyndigheten har också uppdaterat ett utbildningspaket riktat till äldre. På grund av pandemin kom dock materialet inledningsvis inte att användas i den utsträckning som planerats. Materialet kompletterades därför med en samtalsserie på UR Play och Kunskapskanalen. Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag på området har Polismyndigheten de senaste åren ökat sin förmåga att upptäcka och arbeta mot seriebrottslighet som begås av både inhemska och internationella brottsnätverk. Bland annat har Polismyndigheten beslutat att samtliga polisregioner ska utse en operativ koordinator som är regionens kontaktpunkt och mottagare av underlag för operativa åtgärder, bygga upp en regionalt anpassad förmåga att kunna agera operativt på information om internationella brottsnätverk samt bygga upp en regionalt anpassad utredningsförmåga som kan fungera som metod- och verksamhetsstöd och vid behov biträda utredningsverksamheten på lokal nivå. När det gäller riksdagens önskemål om att Polismyndighetens arbete med att förebygga och utreda brott mot äldre bör redovisas årligen till regeringen vill regeringen framhålla följande. Polismyndigheten redovisar varje år sitt arbete och verksamhetens resultat till regeringen i årsredovisningen. I de senaste årsredovisningarna har myndigheten redogjort för äldres utsatthet för bedrägeribrott och det arbete som polisen bedriver riktat mot målgruppen. Även Polismyndighetens arbete på andra områden är relevant för bekämpningen av brott som ofta begås mot äldre personer. Om regeringen ser att det finns behov efterfrågas specifik information genom återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. Så gjordes i regleringsbrevet för 2018, då Polismyndigheten fick i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Återrapporteringen av Polismyndighetens verksamhet görs huvudsakligen mot förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. I undantagsfall kräver regeringen årliga redovisningar från Polismyndigheten i specifika frågor, vilket då huvudsakligen framgår av instruktionen. Mot bakgrund av den information som Polismyndigheten lämnat om sitt arbete i årsredovisningen samt möjligheten för regeringen att vid behov besluta om återrapporteringskrav eller vidta andra åtgärder för inhämtning av information, bedömer regeringen att det inte är påkallat att föreskriva om årliga redovisningar av arbetet mot brott mot äldre. Detta redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) ska inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland och att en av centrets uppgifter ska vara att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige. I samband med detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum. Uppdraget delredovisades den 30 augusti 2021 och ska slutredovisas senast den 31 maj 2022. Uppdragstiden har förlängts, tidigare slutredovisningsdatum var den 25 mars 2022. Av delredovisningen framgår att bland annat en inventering genomförts av befintliga lokala, regionala och nationella enkätundersökningar och de frågor som förekommer kring utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa riktar sig i huvudsak till barn och unga och det är därför svårt att inom ramen för redan existerande undersökningar kartlägga förekomst av utsatthet bland vuxna. Länsstyrelsen anger därför att möjligheten att genomföra en befolkningsundersökning som kan bidra till att utröna omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck behöver undersökas vidare. Regeringen har även gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram mot brottslighet som inkluderar bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det nationella forskningsprogrammet, gavs Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att kartlägga forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022. Den 22 december 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett särskilt brott för hedersförtryck. Brottet innebär att det blir straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Om ett särskilt brott för hedersförtryck införs kommer statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer att finnas tillgänglig för detta brott inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av polisens nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och såväl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen för att få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis. Under 2018 hade Polismyndigheten återkommande möten med representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brottsdrabbade. Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: "I en tid då den internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kunskapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärksamhet i media och på olika kunskapsarenor." Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kortbedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer. Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter (prop. 2017/18:291) som riksdagen beslutade om under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019. När det gäller bedrägerier som begås mot äldre har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndigheten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation är genomförda. Punkten står därmed åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49. 18. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22) och 2020/21:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i rådet. Arbetet har under en längre tid varit vilande eftersom det har funnits en blockerande minoritet, där Sverige har ingått, mot förslaget. Arbetet har dock återupptagits under det franska ordförandeskapet och det finns inte längre någon blockerande minoritet mot förslaget, som alltså kan förväntas antas. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2016/17:189 Familjerätt Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829, 2016/17:2345 yrkande 4, 2016/17:3143 yrkande 12, bet. 2016/17:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47), 2018/19:75 (Ju 32), 2019/20:75 (Ju 23) och 2020/21:75 (Ju 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen beslutade i augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. I januari 2020 överlämnades betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2) som behandlar bl.a. den frågan. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen bedömde regeringen i den delen som avsåg utländska tvångsäktenskap att det varken finns förutsättningar eller behov av att ändra reglerna och ansåg att tillkännagivandet därigenom var slutbehandlat. Riksdagen hade inte några invändningar mot regeringens redovisning av tillkännagivandet (bet. 2020/21:CU18 s. 23, rskr. 2020/21:317). Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Den 23 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150). I propositionen föreslogs ändringar som bl.a. syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa. Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27) och 2020/21:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering - en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 mars 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 juli 2020 förlängdes utredningstiden. Uppdraget i sin helhet ska i stället redovisas senast den 31 maj 2021. I samband med att direktiven beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). Punkten står därför åter som öppen. Utredningen redovisade sitt betänkande den 1 juni 2021. Regeringen har ansett att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38 och 39). Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019 propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2020. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18-20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remissbehandlats. Den 20 februari 2020 gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottslighet och ordningsstörningar på simhallar och bibliotek. Uppdraget redovisades den 15 september 2020 (Brås rapport 2020:10 Simhallar och bibliotek - En kartläggning av brott och ordningsstörningar). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60), 2018/19:75 (Ju 39), 2019/20:75 (Ju 30) och 2020/21:75 (Ju 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. En långsiktig målsättning under de kommande tre åren är också att kunna fånga vilka arbetsformer och arbetssätt som är lovande för olika målgrupper för sociala insatsgrupper. Ytterligare en målsättning är att kunna utveckla ett mer konkret stöd, som är byggt på bästa tillgängliga kunskap, för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 (S2019/05315/RS) gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Socialstyrelsen ska bl.a. vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska bl.a. säkerställa att placerade barn och unga får en god, trygg och säker vård samt säkerställa den sociala barn- och ungdomsvårdens arbete med särskilt utsatta grupper av barn och unga stärks, inte minst i särskilt utsatta och prioriterade områden. En slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2023. En delredovisning med en plan för arbetet inom uppdraget lämnades den 24 mars 2020. Av denna plan framgår t.ex. att Socialstyrelsen och Polismyndigheten har skapat samverkansgrupper i syfte att samverka kring brottsförebyggande arbete mellan socialtjänst och polis lokalt. Även Skolverket har tillkommit i denna samverkansgrupp. Vidare framgår av planen att Socialstyrelsen har påbörjat ett kartläggningsarbete av bästa tillgängliga kunskap om metoder och arbetssätt som syftar till att motverka att barn och unga från 7-20 år begår brott. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). I skrivelse 2020/21:75 aviserade regeringen sin avsikt att skriva av riksdagsskrivelsen i denna del. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32) och 2020/21:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2016/17:318 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 43), 2019/20:75 (Ju 34) och 2020/21:75 (Ju 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17: SfU22 s. 5). Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Av gällande praxis följer bl.a. att det ska göras en helhetsbedömning av anställningsvillkoren (MIG 2017:24 och MIG 2017:25). Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021. I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 de av Migrationsverket efterfrågade förordnings-ändringarna för att möjliggöra ett effektivare informationsutbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 april 2020 (se SFS 2020:49 och SFS 2020:50). Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen med instruktion för Migrationsverket anges vidare att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till den ovan nämnda utredningen (dir. 2020:8) anges också att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) redogör regeringen för olika åtgärder som vidtagits för att förbättra reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innehåller bl.a. lagändringar för att motverka att regelverket för arbetskraftsinvandring utnyttjas. Propositionen innehåller också lagändringar för att attrahera och behålla internationell kompetens och motverka s.k. kompetensutvisningar. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 24. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36) och 2020/21:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:41 Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98), 2018/19:75 (Ju 46), 2019/20:75 (Ju 37) och 2020/21:75 (Ju 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden gick ut den 3 maj 2021. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 meddelat en avsikt att återkomma om tillkännagivandet i samband med att en proposition, med anledning av förslagen i betänkandet (SOU 2021:5), överlämnas till riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2). I propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) behandlade regeringen tillkännagivandet. I propositionen lämnas bl.a. lagförslag som stärker proportionaliteten och säkerställer att en arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i fråga om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Genom förslagen i propositionen och tidigare åtgärder som redovisas i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.3.3) ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 22 och 127). Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38) och 2020/21:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39) och 2020/21:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. vid månatliga möten mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019-2022. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett återrapporteringskrav att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser. Polismyndigheten skulle fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas, liksom antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa över hela landet. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92). Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt skulle läggas vid att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten skulle därutöver redovisa i vilken omfattning det fanns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anger regeringen att myndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska fortsatt redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden skulle särskilt redovisas. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. Under 2018 ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020 fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt de tolv myndigheterna att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021 och resulterade bland annat i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Ett annat sätt att skapa polisiär närvaro i brottsutsatta områden är kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och möjligheterna att bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser. Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer, t.ex. butiker och köpcentrum, får sätta upp kameror utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 december 2021. Enligt redovisningen ger Polismyndighetens kamerabevakning positiva effekter för såväl det brottsförebyggande som det brottsutredande arbetet samtidigt som kamerorna verkar trygghetsskapande och ger klara operativa fördelar för myndigheten. Lättnaderna i kamerabevakningslagen (2018:1200) har enligt Polismyndigheten inneburit klara vinster i myndighetens uppdrag då kamerabevakning kan etableras mer effektivt. Från och med 2022 tillförs Polismyndigheten vidare en kraftfull och långsiktig finansiell förstärkning för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Medlen ska bl.a. användas för ökad kamerabevakning. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop - Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Även i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131). I propositionen gjorde regeringen bedömningen att Brottsförebyggande rådet inte bör ges i uppdrag att införa nya brottskoder för brott med hedersmotiv och angav att regeringen mot den bakgrunden inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås ett särskilt brott som tar sikte hedersrelaterade gärningar. Genom införandet av det nu föreslagna hedersförtrycksbrottet kommer upprepad brottslighet som begås med ett hedersmotiv att ges en egen brottskod. Det innebär alltså att det kommer finnas statistik om bl.a. anmälningar av och lagföringar för det brottet. Därtill finns redan brottskoder för bl.a. straffbestämmelserna om äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa och barnäktenskapsbrott. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer nu finns tillgänglig hos Brottsförebyggande rådet (Brå). Genom statistiken är det möjligt att följa utvecklingen av anmälda sabotage mot blåljusverksamhet och brottens hantering i rättskedjan. Under 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys gällande otillåten påverkan mot anställda vid Polismyndigheten (Brå kortanalys 6/2020). Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har också publicerat en rapport om polisers utsatthet för hot och våld inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror (Brå 2020:1). Studien belyser bl.a. utsattheten för våld och trakasserier samt känslan av trygghet bland poliserna före och efter införandet av de kroppsburna kamerorna. Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vägledning för att stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal både vad gäller det långsiktiga förebyggande arbetet och den operativa beredskapen. Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bl.a. hot och våld. Polismyndigheten har avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020, en satsning som fortsätter 2021, för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden med bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld. En annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 februari 2020, stärka medarbetarskyddet för polisanställda är att regeringen beslutat nya regler om tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera sitt personnummer och hela sitt namn på korten. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som tillhandahåller polisutbildning från tre till fem. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både förstärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018. I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polismyndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdragstiden förlängdes från den 31 oktober 2021 till den 31 december 2021. En delredovisning lämnades i juni 2020. Av denna framgår bl.a. att myndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda lokalpolisområden. Myndigheten arbetar också med en översyn av den interna utbildningen på narkotikaområdet. Brottsförebyggande rådet har på regeringens uppdrag gjort en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. Brå har även redovisat hur rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Rapporten publicerades den 1 september 2021. Regeringen tillsatte den 7 maj 2020 en utredning som ska se över postlagens bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Den 27 april 2020 överlämnade Utredningen om postlagens tystnadsplikt (I2020:02) betänkandet Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post (SOU 2021:29). Betänkandet har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Regeringen överlämnade den 12 november 2021 en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen avser särskilt följa upp hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång. Ett återrapporteringskrav om detta har beslutats i regleringsbrevet för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Uppdraget redovisades i Polismyndighetens årsredovisning för 2020. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga, samt ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen, samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra liknande åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 67, 73 och 74. 28. Rskr. 2017/18:100 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105), skr. 2018/19:75 (Ju 49), skr. 2019/20:75 (Ju 40) och skr. 2020/21:75 (Ju 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17-18). En förnyad beredning av Veteranutredningens förslag om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats har genomförts. Möten med civila myndigheter under Justitiedepartementet som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet har genomförts i juni 2020 och maj 2021 för att inhämta myndigheternas syn på de förslag om lagstiftning som lämnades i Veteranutredningen. I beredningen har följande framkommit. En enhetlig författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter skulle omfatta ett stort antal myndigheter med olika behov. En enhetlig reglering försvåras av att myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig väsentligt åt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning. Myndigheterna gör, i likhet med sina remissvar från 2015, olika bedömningar av utredningens förslag och samsyn saknas. En särskild lag skulle kunna bidra till ökad tydlighet och synlighet för deltagande i civila insatser men det bedöms av flera remissmyndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av utredningens förslag och att förslaget kan leda till praktiska svårigheter. Utredningens förslag upplevs inte utgå från de civila myndigheternas behov. De utsändande myndigheternas internationella verksamhet skiljer sig också åt i fråga om den personal som sänds ut. Polismyndigheten, som står för en stor andel av de civila utsända, sänder som regel ut sin egen personal. Andra myndigheter, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin, som också står för en betydande andel av svensk personal i civila insatser, rekryterar ofta personal specifikt för en insats, eller sekonderar personal från andra myndigheter eller rekryterar personal utan svenskt medborgarskap. Myndigheternas långsiktiga ansvar för utsänd personal hanteras därför på olika sätt. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Flera av myndigheterna tillämpar en kollektivavtalad försäkringslösning för utsänd personal. Polismyndighetens internationella verksamhet regleras i en separat förordning. För myndigheter med ett fåtal utsända riskerar utredningens förslag få konsekvensen att kostnaden för varje utsänd blir väsentligt högre, vilket kan påverka möjligheten att genomföra insatser. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bl.a. vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om förslaget om en särskild lag är ändamålsenligt i relation till de faktiska behoven och om utredningens förslag i alla delar skulle stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Regeringen anser därför att en enhetlig författningsreglering som omfattar samtliga statliga civila myndigheter inte är lämplig. Ovanstående har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen gjorde där bedömningen att ytterligare åtgärder inte bör övervägas med anledning av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41) och 2020/21:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 december 2016 fick fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. De har alltså tillämpats under relativt kort tid. Under våren 2021 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ett ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering. Förslaget kan bl.a. komma att innebära en utökning av antalet företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tidigast tas efter det att förhandlingarna om ändringsdirektivet har slutförts. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43) och 2020/21:75 (Ju 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44) och 2020/21:75 (Ju 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingick att utvärdera hur den sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om eventuella utvecklingsbehov föreligger. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Brå redovisade sitt uppdrag den 25 februari 2021. Regeringen har ansett att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring - Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den 29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021 förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 13 och 16. 32. Rskr. 2017/18:184 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66), skr. 2019/20:75 (Ju 45) och skr. 2020/21:75 (Ju 39). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella (bet. 2017/18:JuU16 s. 20). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3188 yrkande 1. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat. Kriminalvården har redovisat sina slutsatser i årsredovisningen för 2020. Den 1 januari 2021 infördes den nya påföljden ungdomsövervakning och Kriminalvården är ansvarig myndighet. De som kan dömas till ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt ingripande påföljd med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Vidare har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99) avsatt medel för att Kriminalvården ska fortsätta utveckla en modell för samverkan på individnivå, vilket bl.a. innebär att även andra aktörer ska ta sitt ansvar för Kriminalvårdens klienter. Regeringen redovisade de vidtagna åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om en ny utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det finns skäl att göra en samlad analys av kostnadsutvecklingen inom Kriminalvårdens olika verksamheter och analysera vilka återfallsförebyggande åtgärder som är framgångsrika och hur det återfallsförebyggande arbetet i högre grad kan anpassas till klienternas olika behov och förutsättningar (bet. 2017/18:JuU16 s. 29). Regeringskansliet analyserade 2018-2019 Kriminalvårdens kostnadsutveckling 1998-2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243). Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete bygger i dag på vad forskningen visar har bäst effekt. Myndigheten arbetar enligt de så kallade risk-, behovs-, och mottaglighetsprinciperna (RBM). De sammanfattar vad som anses vara det mest framgångsrika sättet att arbeta för att förebygga återfall i brott. Modellen används även i bland annat Kanada, Australien, Nya Zeeland och Storbritannien. Kriminalvården bedriver dessutom forsknings- och utvärderingsarbete för att följa upp att det arbete myndigheten bedriver fungerar och har vetenskapligt stöd. Kriminalvårdens behandlingsprogram är i många fall ursprungligen från Kanada och Storbritannien. De har klarat vetenskaplig prövning vilket innebär att det finns stöd i forskningen för att programmet minskar risken för återfall i brott och missbruk. Det pågår också för närvarande en studie vid Stockholms universitet (Kriminologiska institutionen) om i vilken utsträckning det är Kriminalvårdens insatser som har lett till den minskande andelen återfall. Det är känt att samhällets olika aktörer behöver samverka effektivt för att Kriminalvårdens insatser ska vara långsiktigt hållbara och att detta arbete behöver utvecklas. Regeringen gav därför i april 2019 Kriminalvården i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med en modell för samverkan på individnivå, s.k. inslussning. Brottsförebyggande rådet har utvärderat försöket. Regeringen har sedan avsatt resurser och gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta utveckla samverkansmodellen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och gjorde bedömningen att det mot bakgrund av åtgärderna inte var nödvändigt att tillsätta en sådan utredning som följer av tillkännagivandet samt att tillkännagivandet var slutbehandlat. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46) och 2020/21:75 (Ju 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2017/18:213 Kommunala och regionala frågor Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49) och skr. 2020/21:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. hade i uppgift att lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Den 16 juni 2021 överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Utredningen föreslår att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag. Regeringen föreslog finansiering till arbetet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 25 avsnitt 2.8 och utg.omr. 4, avsnitt 2.9). Lagen planeras att träda i kraft den 1 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52) och 2020/21:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Enligt direktiven ska utredningen överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53) och 2020/21:75 (Ju 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). I propositionen föreslås att det införs ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen hedersförtryck. Brottet innebär bl.a. att en särskild strängare straffskala införs för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv. I propositionen bedöms därför tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 20. 37. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54) och 2020/21:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att behandla frågan i en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33. 38. Rskr. 2017/18:255 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90), 2019/20:75 (Ju 55) och 2020/21:75 (Ju 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2017/18:289 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 1. I mars 2017 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad (dir. 2017:32). Utredningen överlämnade sitt betänkande Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) den 30 november 2018. Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) i vilken förslagen i betänkandet behandlas. I propositionen föreslogs bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och regeringen bedömde därigenom att tillkännagivandet var tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler bestämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2017/18:302 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59) och 2020/21:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64) och 2020/21:75 (Ju 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 42. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65) och 2020/21:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersättningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5-7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17-19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73) och 2020/21:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förunder-sökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Den 20 januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. I uppdraget ingår bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingick att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget redovisades den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 39) har det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet därmed ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget redovisades den 25 maj 2021. Tillkännagivandet skrevs av i samband med att utredningen beslutades. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 39) har det angetts att uppdraget har redovisats och att tillkännagivandet därmed ska anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndighetens vittnesskyddsprogram bör förstärkas (punkt 26). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen (dir. 2019:85). Betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring redovisades den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2018/19:170 Unga lagöverträdare Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74) och 2020/21:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2018/19:177 Utvisning på grund av brott Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77-79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som ska göra en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30 juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77) och 2020/21:75 (Ju 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredningar om faderskap för ogifta (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Riksdagen anförde bl.a. att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare moderniseringar. Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats. Den 8 april 2021 beslutade regeringen propositionen Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion (prop. 2020/21:176). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78) och 2020/21:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12-15, 42, 48, 52, 59 och 64. 48. Rskr. 2018/19:182 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 79) och 2020/21:75 (Ju 60). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217), i vilken betänkandets förslag i fråga om kontaktförbud behandlas. I propositionen lämnades bl.a. förslag om att straffet för överträdelse av kontaktförbud ska skärpas och att mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud inte längre ska vara fria från straff. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. 49. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81) och 2020/21:75 (Ju 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82) och 2020/21:75 (Ju 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet. 2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 28. Den 24 september 2020 beslutade regeringen propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås bland annat att den villkorliga frigivningen från fängelse ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021. Den nya lagen innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten och alltså få sitta längre tid i fängelse. Den nya lagen träffar i synnerhet den som dömts för sexualbrott eller har en våldsproblematik. Syftet är att den som avtjänar fängelsestraff ges ett incitament att delta i de återfallsförebyggande åtgärder eller åtgärder som främjar återanpassningen i samhället som Kriminalvården anvisar. Om klienten inte deltar i, eller missköter, anvisade åtgärder kan Kriminalvården skjuta upp den villkorliga frigivningen i upp till 180 dagar åt gången. Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Kriminalvården ska lämna en delredovisning senast den 15 september 2022 och slutredovisa uppdraget senast den 15 september 2023. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram (Ju2019/02027). Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna beskriver i slutredovisningen, och en analys av deras förslag, beslutade regeringen den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en s.k. bokstavsutredare som ska stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Uppdragen ska delredovisas den 2 maj 2022. Bokstavsutredarens uppdrag ska slutredovisas den 30 september 2022 och myndigheternas uppdrag ska slutredovisas den 1 februari 2024. Riksdagen har därefter, den 8 december 2021, bifallit justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (bet. 2021/22:JuU1 s. 34, rskr. 2021/22:89). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades den ovan nämnda bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021, till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Det utvidgade uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anför om att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet (bet. 2018/19:JuU13 s. 67). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör ge Kriminalvården i uppdrag att öka och fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna (bet. 2018/19:JuU13 s. 72). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) redovisades att regeringens bedömning är att ett utökat samarbete mellan Kriminalvården och andra länders kriminalvård inte är den mest effektiva vägen att gå för att öka antalet överföranden. Det är regeringens och Regeringskansliets ansvar att genom bilaterala kontakter driva på det arbetet i förhållande till andra länder. En rad bilaterala kontakter har sedan en tid pågått med ett antal centrala länder i syfte att öka möjligheterna till överförande. Regeringen fortsätter med detta arbete. Regeringen har härutöver i regleringsbreven för 2020 och 2021 uppdragit åt Kriminalvården att redovisa hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. Kriminalvården har i årsredovisningen för 2020 redovisat ett antal organisatoriska åtgärder som syftar till att effektivisera arbetet. I årsredovisningen för 2021 ska Kriminalvården redovisa vilka ytterligare åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att öka antalet överföranden och hur den i övrigt har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28. 51. Rskr. 2018/19:201 Fastighetsrätt Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 85) och 2020/21:75 (Ju 63). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Departementet har under 2020 låtit Lantmäteriet analysera frågan och ett samrådsmöte har hållits med REV och Villaägarnas Riksförbund. Utifrån Lantmäteriets analys och de synpunkter som lämnades vid samrådsmötet har en promemoria (Ds) tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades under våren 2021. Regeringen har den 22 december 2021 beslutat lagrådsremiss och den 17 februari 2022 propositionen Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar (prop. 2021/22:122). I propositionen föreslås att en samfällighetsförening ska kunna ändra andelstalen i en gemensamhetsanläggning genom ett beslut på en föreningsstämma. Beslutet ska fattas med kvalificerad majoritet och ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 52. Rskr. 2018/19:214 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89) och 2020/21:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. I Statsrådsberedningen finns sedan tidigare ett säkerhetspolitiskt råd för utbyte av information om säkerhetspolitiska frågor och som leds av statsministern. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2018/19:216 Författningsfrågor Bet. 2018/19:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 90) och 2020/21:75 (Ju 65). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122-124). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att analysera och överväga den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2021:80). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2023. Punkten är slutbehandlad. 54. Rskr. 2018/19:281 Fri- och rättigheter, m.m. Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100) och 2020/21:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54-58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Den fråga som tillkännagivandet avser bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av den sakpolitiska överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019 har regeringen bl.a. beslutat om kommittédirektiv till två utredningar, Skogsutredningen och Artskyddsutredningen, på Miljödepartementets område som på olika sätt berör egendomsskyddet för markägare och ersättningsrätt vid olika former av rådighetsinskränkningar över mark. I Skogsutredningens betänkande (SOU 2020:73), som redovisades den 30 november 2020, lämnas bl.a. förslag om att skydda den biologiska mångfalden och om rätt till ersättning vid nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog. Vidare redovisas förslag om en övergång till frivilligt formellt skydd som huvudsakligt arbetssätt för skydd av värdefull skog samt förslag om ändrade skatteregler när det gäller ersättning för skydd av skog. I propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund behandlas delar av Skogsutredningens förslag (prop. 2021/22:58). Artskyddsutredningens betänkande (SOU 2021:51), som redovisades den 10 juni 2021, tar bl.a. upp frågan om en tydligare ansvarsfördelning mellan det allmänna och verksamheter eller markägare vad gäller kostnaden för att bevara biologisk mångfald. Bland annat berörs rätten till ersättning vid vissa fridlysningsbeslut som i praktiken motsvarar områdesskydd när de avsevärt försvårar pågående markanvändning, samtidigt som EU-statsstödsregler behöver beaktas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103) och 2020/21:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Uppdraget ska redovisas i februari 2023. Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Den 18 november 2021 kom EU-domstolens generaladvokat med ett icke bindande förslag till avgörande i dessa mål. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105) och 2020/21:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 17. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen har därefter föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 57. Rskr. 2019/20:34 Straffet för mord Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 109) och 2020/21:75 (Ju 70). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör preskription. I utkastet föreslås bl.a. att mord och vissa andra allvarliga brott inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som har fyllt 18 år. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. 58. Rskr. 2019/20:36 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111) och 2020/21:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2019/20:42 Brott mot förtroendevalda Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113) och 2020/21:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114) och 2020/21:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5-8, 12 och 13. 61. Rskr. 2019/20:146 Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Den 22 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i fråga om denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.). Den 3 mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet får denna uppgift inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag. Den 25 juni 2020 fattade regeringen beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade. Uppdragen redovisades till regeringen den 1 oktober 2021. Av redovisningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brottslighet. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2019/20:169 Hyresrätt m.m. Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Frågan knyter an till förslag som lämnas i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Betänkandet utgör dock inte tillräckligt beredningsunderlag för att motsvara det behov av åtgärder som lyfts fram i bl.a. remissvaren, bet. 2019/20:CU9 och Riksrevisionens rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RiR 2020:3). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostadsrätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 63. Rskr. 2019/20:177 Unga lagöverträdare Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, prop. 2021/22:17. Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18-20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10 och 16. 64. Rskr. 2019/20:178 Terrorism Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polismyndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhetspolisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023. För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, har vidare en bokstavsutredare fått i uppdrag att kartlägga möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingår att utifrån översynen bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte, och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. 2019/20:JuU32 s. 38 f.). I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutade regeringen den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. När det gäller mottagandet av framförallt barn, men även kvinnor (och män), som återvänder till Sverige från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak (eller efter att ha varit i kurdiskt förvar) finns på nationell nivå sedan över ett år tillbaka samverkan mellan flera myndigheter. I slutet av 2020 och under 2021 återvände ett mindre antal kvinnor med barn till Sverige och vid dessa tillfällen kunde det konstateras att samverkan mellan berörda myndigheter fungerande väl och enligt plan. På nationell nivå ansvarar Center mot våldsbejakande extremism för en upparbetad struktur för samverkan med berörda kommunala aktörer. Kommuner som kan komma att involveras i mottagandet av kvinnor och barn är förberedda för detta. Orosanmälningar till socialtjänst rörande samtliga aktuella barn har gjorts. Om personer återvänder till Sverige efter vistelse i konfliktområden kan såväl Polismyndigheten som Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten komma att utreda brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga som brott mot mänskligheten, folkmord, terrorism eller krigsbrott. Punkten är inte slutbehandlad. 65. Rskr. 2019/20:233 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 66. Rskr. 2019/20:235 Familjerätt Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt 116. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2019/20:CU17 s. 30). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 67. Rskr. 2019/20:255 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-kontroll Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2010/21:75 (Ju 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2-54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Inom Regeringskansliet pågår ett prioriterat arbete med en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikationsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli 2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras och stärks. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 37. 69. Rskr. 2019/20:258 Straffrättsliga frågor Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Frågan analyseras alltjämt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Den 25 maj 2021 överlämnades betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 28 september 2021. Lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring beslutades den 27 januari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 24 och 29. 70. Rskr. 2019/20:304 Vapenfrågor Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12-14. 71. Rskr. 2019/20:312 Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU-samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad. 72. Rskr. 2019/20:332 Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades den 22 november 2021 med sista svarsdatum den 22 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2019/20:333 Ungdomsövervakning Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 74. Rskr. 2020/21:29 Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad. 75. Rskr. 2020/21:31 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om innehav av sprängmedel på allmän plats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om innehav av sprängmedel på allmän plats (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Skärpt kontroll över explosiva varor (prop. 2020/21:158), som beslutades den 24 mars 2021. I propositionen angavs bl.a. följande. Explosiva varor som omfattas av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE, är av många olika slag. Förekomsten av en typ av explosiv vara som innehas utan tillstånd på en plats där människor vistas kan innebära en påtaglig risk för att människor skadas, medan förekomsten av en annan typ av explosiv vara på samma plats inte alls behöver innebära att det finns en sådan risk. Till skillnad mot hanteringen av vapen är det därför inte utan vidare givet att platsen för hanteringen av explosiva varor i det enskilda fallet spelar någon avgörande roll vid bedömningen av hur allvarligt ett brott mot tillståndsplikten ska anses vara. Vidare gäller inte LBE sådana transporter av brandfarliga och explosiva varor som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Regeringen har tidigare bedömt att kvalifikationsgrunden blir missvisande och att den inte ska införas (se prop. 2016/17:92 s. 15). Denna bedömning kvarstår. Överväganden som tar sikte på hantering på en viss plats kan i stället beaktas inom ramen för den kvalifikationsgrund som tar sikte på att gärningen har varit av särskilt farlig art (jfr 29 a § lagen om brandfarliga och explosiva varor). Punkten är slutbehandlad. 76. Rskr. 2020/21:46 Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten Skr. 2019/20:191, bet. 2020/21:SfU6 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 128). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ansvaret för återvändandeverksamheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21: SfU6 s. 5 f.). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utreda vilka organisationsförändringar som skulle kunna övervägas för att effektivisera arbetet med återvändande (Ju2021/01229). Statskontoret redovisade uppdraget den 14 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. 77. Rskr. 2020/21:49 Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 78. Rskr. 2020/21:50 Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. stärker skyddet för köpare av nyproducerade bostadsrätter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som under hösten 2021 har remitterat promemorian Tryggare bostadsrätt med förslag som bl.a. innebär att en köpare av en nyproducerad bostadsrätt ska få klar och begriplig information om avtalet och de risker som är förknippade med det. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 79. Rskr. 2020/21:57 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Lagrådsremissen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer beslutades den 17 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Arbete med att ta fram direktiv till en ny utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2020/21:79 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till frågan i samband med den fortsatta beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet. 2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a. en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsynsmyndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsynsmyndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsynsmyndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhetsutövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhetsskyddsförordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2020/21:108 Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU12 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 144). Skrivelsen är slutbehandlad. Om försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ändrade föreskrifter om försörjningsförmåga för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (bet. 2020/21:SfU12 s. 5 f.). Tillkännagivandet innebär att förslaget till förordningsändring i promemorian Krav på tidsbegränsade anställningars varaktighet för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas enligt den tillfälliga lagen inte bör genomföras. Tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 82. Rskr. 2020/21:124 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 147). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande för anslaget 1:1 Polismyndigheten: Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:1 Polismyndigheten besluta om förvärv av aktier eller andelar i företag och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som bedrivs vid Polismyndigheten inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i detta syfte. Regeringen har under 2021 bemyndigat Polismyndigheten att fatta beslut enligt riksdagens bemyndigande. Punkten är slutbehandlad. 83. Rskr. 2020/21:135 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Regeringen har som ett första steg gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att senast den 29 april 2022 översiktligt bedöma behovet av personalförstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. I nästa steg kan behov av eventuella åtgärder analyseras. Det kan t.ex. gälla förberedelser för att nyttja den allmänna tjänsteplikten, en aktiverad civilplikt eller avtalslösningar. Punkten är inte slutbehandlad. 84. Rskr. 2020/21:166 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Punkten är inte slutbehandlad. 85. Rskr. 2020/21:167 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 86. Rskr. 2020/21:168 Säkerhetsprövning av domare och några andra frågor som rör Domarnämnden Prop. 2020/21:11, bet. 2020/21:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76). 87. Rskr. 2020/21:169 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tillträdesförbud till butik: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 34, 36 och 37). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 35). Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibiliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 88. Rskr. 2020/21:176 Extra ändringsbudget för 2021 - stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 ändringar i statens budget avseende b): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag. Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2021. 89. Rskr. 2020/21:185 Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ökad ordning och säkerhet i frivården: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 77 och 78). Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2020/21:193 Hyresrätt m.m. Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagi-vande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Vid mötet framkom inget behov från marknadens sida av en lagreglerad modell för hyrköp. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Beredningen av frågan fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 91. Rskr. 2020/21:194 Associationsrätt Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 92. Rskr. 2020/21:200 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 ändringar i statens budget avseende c): Riksdagen beslutar om ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt utskottets förslag. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Anslag 2:5 för budgetåret 2021. 93. Rskr. 2020/21:208 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2019 Skr. 2020/21:59, bet. 2020/21:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 94. Rskr. 2020/21:220 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll: Den 22 april 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Förslagen i propositionen tillgodoser delvis tillkännagivandet. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 95. Rskr. 2020/21:221 En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord Prop. 2020/21:74, bet. 2020/21:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 225). 96. Rskr. 2020/21:222 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer Prop. 2020/21:71, bet. 2020/21:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 223). 97. Rskr. 2020/21:223 Familjerätt Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 98. Rskr. 2020/21:234 Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet Prop. 2020/21:72, bet. 2020/21:JuU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om regler om husrannsakan och beslag på distans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Modernare regler för användningen av tvångsmedel (prop. 2021/22:119). I propositionen lämnas förslag på moderniseringar av tvångsmedelsregleringen. Det är bland annat fråga om ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, ett avskaffat beslagsförbud i närståendefall och en skyldighet för en enskild att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Punkten är slutbehandlad. 99. Rskr. 2020/21:235 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 249 och 250). Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2022 tillsätta en utredning där bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. 100. Rskr. 2020/21:240 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017 finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten. Regeringen gav 2019 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven framgår att utmaningar relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 15 juni 2021 (SOU 2021:49). Betänkandet remitterades den 2 juli 2021 och remisstiden gick ut den 2 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a. utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp (bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Den 1 januari 2021 trädde den nya påföljden ungdomsövervakning, för unga lagöverträdare, i kraft (SFS 2020:616, SFS 2020:617). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Regeringen beslutade den 16 respektive 22 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. 101. Rskr. 2020/21:243 Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter Skr. 2020/21:62, bet. 2020/21:JuU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 102. Rskr. 2020/21:244 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering Prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 285-289). 103. Rskr. 2020/21:255 Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 104. Rskr. 2020/21:262 En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 322). Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 105. Rskr. 2020/21:265 Ersättningsrätt och insolvensrätt Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om distansutmätning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.). Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat lagrådsremissen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet där bl.a. frågan om informationsutbyte tas upp. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 106. Rskr. 2020/21:266 Konsumenträtt Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet. 2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 25 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 107. Rskr. 2020/21:288 Gränsöverskridande tillgång till radio- och tv-program Prop. 2020/21:153, bet. 2020/21:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 357 och 358). 108. Rskr. 2020/21:289 Processrättsliga frågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2020/21:JuU25 s. 49 f.). Den 20 januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen (Ju 2021:08) som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. I uppdraget ingår bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2023. Genom uppdraget har regeringen ansett att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 22 december 2021 ska uppdraget redovisas senast den 14 oktober 2022 (dir. 2021:113). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om en reformerad straffprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål (bet. 2020/21:JuU25 s. 68). Den 17 juni 2021 beslutade regeringen propositionen Utökade möjligheter att använda tidiga förhör (prop. 2020/21:209). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU6, rskr. 2021/22:37). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 32 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Frågan om att införa ett system med kronvittnen behandlades i Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 25 maj 2021 (SOU 2021:35). Den 27 januari 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. I lagrådsremissen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av rätten till målsägandebiträde (bet. 2020/21:JuU25 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop. 2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket ska utvärdera om lagändringen har uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av lagändringen. Domstolsverket ska under arbetets gång samråda med Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inlett konsultationer med de myndigheter som särskilt berörs för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 32, 34, 36, 39 och 44. 109. Rskr. 2020/21:298 Ökad säkerhet för vissa identitets- och uppehållshandlingar - anpassning av svensk rätt till en ny EU-förordning Prop. 2020/21:120, bet. 2020/21:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 414 och 415). 110. Rskr. 2020/21:299 Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten Prop. 2020/21:159, bet. 2020/21:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 390 och 391). 111. Rskr. 2020/21:304 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten ska fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet ska särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Uppdraget ska redovisas senast den 17 maj 2022. Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En s.k. bokstavsutredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Myndigheterna ska redovisa uppdraget senast den 1 februari 2024. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2022. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39). Kriminalvården följer forskningsläget kontinuerligt och arbetar för att fortsatt utveckla behandlingsmetoderna för sexualbrottsdömda. Enligt Kriminalvården är det vetenskapliga underlaget för effekterna av kemisk kastrering i dag för svagt för att säga att det är en effektiv metod för att förebygga återfall i sexualbrott. Myndighetens bedömning är att även om forskningsunderlaget vad avser effekter på återfallsrisken i nuläget inte är tillräckligt så kan denna behandling ändå utgöra ett stöd för de dömda som själva vill få den. Därför informeras intagna som är dömda för sexualbrott om att de kan remitteras för utredning om eventuell medicinsk behandling. Regeringen har gett Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott. Syftet är bl.a. att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör upprätta en handlingsplan för hur Kriminalvårdens kapacitet kraftigt ska utökas på sikt (bet. 2020/21:JuU26 s. 62). Kriminalvården har vid två tillfällen, till följd av uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020 och 2021 redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955). I regleringsbrevet för budgetåret 2021 (Ju2020/04577) fick Kriminalvården också regeringens uppdrag att redovisa vilka organisatoriska åtgärder myndigheten har vidtagit dels för att kunna öka takten och säkerställa kostnadseffektivitet i den långsiktiga utbyggnaden, dels för att kunna hantera beläggningssituationen på kort sikt. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2022 gett Kriminalvården ytterligare ett uppdrag om att redovisa en plan för ökad platskapacitet. I oktober 2021 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att redovisa en strategisk plan för myndighetens kompetensförsörjning (Ju2021/03731). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Kriminalvårdens anslag har stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa fler tillfälliga och permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 s. 68). Punkten motsvarar till övervägande del punkt 31 i bet. 2018/19:JuU13, rskr. 2018/19:192 som har redovisats som slutbehandlad i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att utöka möjligheterna till överföranden av straffverkställighet till andra länder och har haft och kommer att fortsätta att ha bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i detta syfte. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de undantagsfall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. I regleringsbrevet för 2021 har regeringen uppdragit åt Kriminalvården att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bl.a. mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom en ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 har Kriminalvården fått i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. En promemoria, Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet, har remitterats (Ds 2021:37). I promemorian föreslås ett antal ändringar i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Punkten är inte slutbehandlad. 112. Rskr. 2020/21:312 Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna Prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 457-459). 113. Rskr. 2020/21:313 Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik Prop. 2020/21:142, bet. 2020/21:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 444-447). 114. Rskr. 2020/21:314 Barn som bevittnar brott Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 397 och 398). Punkt 2 om brottsskadeersättning till barn som bevittnar brott: Den 28 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 399). Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 115. Rskr. 2020/21:315 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 528, 529, 532 och 533). Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om möjligheter att hämta in uppgifter utan vårdnadshavares samtycke*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke i förfaranden om bl.a. vårdnad (bet. 2020/21:CU17 s. 48 och 50 f.). Den 4 februari 2022 beslutades att ge en utredare i uppdrag att överväga bl.a. den fråga som tillkännagivandet tar upp (S2022/00807). Uppdraget ska redovisas senast den 8 mars 2023. Genom uppdraget anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 116. Rskr. 2020/21:317 Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m. Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 464-466). Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 117. Rskr. 2020/21:318 En effektivare konkurshantering Prop. 2020/21:148, bet. 2020/21:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 538- 545). 118. Rskr. 2020/21:319 En ny fastighetsmäklarlag - förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen Prop. 2020/21:119, bet. 2020/21:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 516 och 517). 119. Rskr. 2020/21:320 Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet. 2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 120. Rskr. 2020/21:336 Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro Prop. 2020/21:125, bet. 2020/21:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 561-563). 121. Rskr. 2020/21:343 Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia Prop. 2020/21:165, bet. 2020/21:JuU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557). 122. Rskr. 2020/21:344 Straffrättsliga frågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om straffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning till fängelse i ett år (bet. 2020/21:JuU24 s. 22). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 4 oktober 2021. Lagrådsremissen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar beslutades den 24 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet. 2020/21:JuU24 s. 46 f.). Inom Regeringskansliet pågår en översyn av straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. Promemorian Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång remitterades under våren 2021 och remisstiden löpte ut i juli 2021. Den 10 februari 2022 beslutades lagrådsremissen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång. I lagrådsremissen lämnar regeringen lagförslag som innebär att det straffrättsliga skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång moderniseras och stärks. Tillkännagivandet behandlas inom ramen för lagrådsremissen. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om rekrytering av barn*: Riksdagen har tillkänngagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 30 november 2021. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om knivlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet. 2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj 2021. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Remisstiden gick ut den 3 september 2021. Lagrådsremissen Skärpta straff för knivbrott beslutades den 10 februari 2022. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren ska överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Det ska säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget ska redovisas den 20 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7-9, 18, 25, 32, 33, 38-40, 45, 46, 49, 51 och 54. 123. Rskr. 2020/21:345 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna ska lämna sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ökad användning av kontaktförbud med elektronisk övervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad användning av elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2020/21:JuU27 s. 50). Den 22 juli 2021 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer (prop. 2020/21:217). I propositionen lämnades bl.a. förslag om att ett utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning som en förstahandsåtgärd. Genom de förslag i fråga om kontaktförbud som lämnades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Regeringen har den 29 april 2021 gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Utredaren ska lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27 s. 73 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27 s. 80 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) har i regleringsbrevet för budgetåret 2021 och 2022 ett återrapporteringskrav där myndigheten ska redovisa hur man har arbetat med att ta fram kunskap om eventuell koppling mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck, och vad denna kunskap visar. Om ett sådant samband föreligger, ska Brå redovisa hur man har arbetat med att ge stöd till yrkesverksamma i deras förebyggande arbete. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism vid Brå, gjort en förstudie om skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Studien har, mot bakgrund av befintlig forskning, formulerat vad som kan sägas om skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck samt bedömt behovet av ytterligare forskning (FOI-rapport 5143). Punkten är inte slutbehandlad. 124. Rskr. 2020/21:347 Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier Prop. 2020/21:182, bet. 2020/21:SfU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 125. Rskr. 2020/21:352 Skärpt kontroll över explosiva varor Prop. 2020/21:158, bet. 2020/21:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 657). 126. Rskr. 2020/21:363 Terrorism Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B ). Uppdraget ska redovisas senast den 11 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 8, 13 och 22. 127. Rskr. 2020/21:373 Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete Prop. 2020/21:168, bet. 2020/21:KU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 672 och 673). 128. Rskr. 2020/21:389 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15-16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 5) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18). Genom riksdagens beslut om budget för 2022 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 6 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2022 och framåt. Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser och vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med drygt 7 000 personer sedan ingången 2016. Arbetet med att säkerställa polistillväxten till 2024 fortsätter. Den ekonomiska planeringsramen för den fortsatta tillväxten finns på plats de kommande åren. Likaså fortsätter arbetet med att öka polisväsendets effektivitet och förbättra resultaten, liksom arbetet med att stärka den lokala polisiära närvaron. Som en del i detta ingår investeringar i att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Satsningen innefattar bl.a. utvecklad förmåga att komma åt krypterad kommunikation mellan tungt kriminella samt kameror, både fasta och kroppsburna, vilka blir allt viktigare för digital bevissäkring och som trygghetsskapande instrument i den polisiära verksamheten. Likaså görs en satsning på att stärka kapaciteten inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Myndigheten får även i uppdrag att för 2022 redogöra hur genomförda brottsförebyggande insatser följs upp och hur erfarenheter från dessa sprids inom Polismyndigheten och med andra aktörer. Likaså hur samverkan med andra berörda aktörer, som exempelvis skola, socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle har utvecklats inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. För att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera väl och inte utgöra hinder för övrig verksamhet. Antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 säkerställs att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får mer resurser för att möta denna utveckling och stärka förutsättningarna och att utreda och lagföra dessa brott. Likaså förstärks Sveriges Domstolar för att möta ett ökat målinflöde och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna. Kriminalvården tillförs resurser för att kunna öka kapaciteten på häkten och anstalter samtidigt som säkerheten och verksamheten upprätthålls. I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2022 ger regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten på kort sikt. Kriminalvården ska också redovisa avvikelser och tillkommande planer i förhållande till myndighetens långsiktiga utbyggnadsplan. Vidare har vidtagna åtgärder på Kriminalvårdens område redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en ökning av Polismyndighetens anslag som bland annat ger möjlighet för berörda parter att förhandla och komma överens om de polisanställdas villkor. Med anledning av riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) har regeringen, i regleringsbrevet för 2022, beslutat att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32-33). Arbete med att ta fram direktiv till en utredning på området pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 föreslagit en satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent anslagsökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1). Detta ligger i linje med myndighetens egna beräknade behov enligt budgetunderlaget för 2022-2024. Medlen ska bland annat användas för investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation, en satsning på både fasta och kroppsburna kameror samt stärkt kapacitet inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i budgetpropositionen har riksdagen beslutat att engångsvis, för 2022 tillföra ytterligare 300 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga (bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Dessutom har riksdagen bl.a. beslutat att öka anslaget till Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka verksamheten vid NFC. I regleringsbrevet för 2022 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.). Regeringen och riksdagen har under 2021 fattat beslut om ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) föreslog regeringen att riksdagen skulle ställa sig bakom följande mål: Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). Målet syftar till att ge en helhetsbild av arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och fusk inom de olika välfärdssystemen. Dessutom ska målet bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I propositionen föreslog regeringen också att för 2021 sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen. Den 17 juni 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare ska återkommande studier genomföras vid berörda myndigheter, där omfattningen av de felaktiga utbetalningarna och orsakerna till dessa uppskattas och analyseras. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV. Rådet har en strategisk funktion i arbetet mot bidragsfusk och är ett forum där berörda myndigheter träffas för att utbyta erfarenheter, samverka och diskutera gemensamma insatser på området. För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Den 16 september 2021 beslutade regeringen om budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). I propositionen föreslog regeringen att för 2023 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2023. Regeringen gav den 15 oktober 2021 Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Lönegarantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget ska redovisas senast den 3 juni 2022. Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-8. 129. Rskr. 2020/21:395 Polisfrågor Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas den 29 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gett myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 130. Rskr. 2020/21:396 Unga lagöverträdare Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Brottsförebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bland annat utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vem som misstänks för rån, vilka som utsätts, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Betänkandet har remitterats till den 2 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 och betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att möta variationer i klientinflödet, samt att Kriminalvårdens planering primärt utgår från verksamhetens behov. Kriminalvårdens anslag har de senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 9, 14, 16, 17, 21, 23 och 27-30. 131. Rskr. 2020/21:398 Vapenfrågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare. (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Regeringen har föreslagit lättnader i regleringen av ljuddämpare i propositionen Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare (prop. 2021/22:46). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5-10, 13 och 16-18. 132. Rskr. 2020/21:399 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden Skr. 2020/21:108, bet. 2020/21:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 133. Rskr. 2020/21:404 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 783 och 784). Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad. 134. Rskr. 2020/21:405 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet Prop. 2020/21:161, bet. 2020/21:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 790 och 791). 135. Rskr. 2020/21:412 Ändrade regler i utlänningslagen Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2-9 om lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765-772). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Uppdraget ska redovisas senast den 16 februari 2023. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27. 136. Rskr. 2020/21:413 Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl.a. utreda de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 137. Rskr. 2020/21:423 Kompletterande bestämmelser till vissa delar av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket Prop. 2020/21:197, bet. 2020/21:JuU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 709-712). Riksmötet 2021/22 138. Rskr. 2021/22:6 Rättelse i lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen Utskottsinititativ, bet. 2021/22:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 891). 139. Rskr. 2021/22:18 Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål: Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1013). Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 140. Rskr. 2021/22:19 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet Prop. 2020/21:194, bet. 2021/22:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 952-954). 141. Rskr. 2021/22:20 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt Prop. 2020/21:204, bet. 2021/22:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1014-1044). 142. Rskr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 143. Rskr. 2021/22:35 Sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av två svenska medborgare utomlands Prop. 2021/22:30, bet. 2021/22:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1184). 144. Rskr. 2021/22:36 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1103). Punkt 3 om övriga lagändringar: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1104). Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 145. Rskr. 2021/22:37 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utökade möjligheter att använda tidiga förhör: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1107). Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 146. Rskr. 2021/22:38 Utökade möjligheter att avgöra mål på handlingarna i allmän domstol Prop. 2020/21:214, bet. 2021/22:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1095 och 1096). 147. Rskr. 2021/22:39 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och förtal: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagens antagit (SFS 1108). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1109). Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10-12. 148. Rskr. 2021/22:42 Stärkt skydd för hyresgäster Prop. 2020/21:201, bet. 2021/22:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1097-1102). 149. Rskr. 2021/22:44 2019 års riksdagsöversyn Framst. 2020/21:RS5, bet. 2021/22:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1117-1123). 150. Rskr. 2021/22:48 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Polismyndigheten, avseende Kriminalvården samt avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. 151. Rskr. 2021/22:59 Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem Prop. 2020/21:222, bet. 2021/22:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1187 och 1189-1192). 152. Rskr. 2021/22:66 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 153. Rskr. 2021/22:89 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Domarnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Justitiekanslern, Rättsmedicinalverket, Sveriges domstolar, Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar. 154. Rskr. 2021/22:93 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad. Avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 300 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkt 4 om att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slutbehandlad. Avseende c) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2022-2024 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 16 december 2021 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2022 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad. 155. Rskr. 2021/22:114 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2021:1328). Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23-25). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 156. Rskr. 2021/22:117 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 2.3 Utrikesdepartementet Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 1. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19) och skr. 2020/21:75 (UD 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 om svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vad gäller utställande av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier. Regeringen avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar i enlighet med riksdagens bemyndigande. Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 c) 4. 2. Rskr. 2019/20:123 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22) och skr. 2020/21:75 (UD 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13-16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129-130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77) uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet är målsättningen att resultatredovisningen ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 3. Rskr. 2020/21:133 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2020/21:134 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133. 5. Rskr. 2020/21:160 Yttrandefrihet Bet. 2020/21:UU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om oberoende undersökningskommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isak och Gui Minhai. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:172 Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12-13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommerskollegium har regeringen beslutat att Kommerskollegium ska utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har eller planeras vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium ska samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som har vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit-centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium ska relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:217 Strategi för den arktiska regionen Skr. 2020/21:7, bet. 2020/21:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 8. Rskr. 2020/21:252 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7-9). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2020/21:253 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252. 10. Rskr. 2020/21:285 Dröjsmålstalan vid erkännande av yrkeskvalifikationer Prop. 2020/21:96, bet. 2020/21:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 329). 11. Rskr. 2020/21:305 Riksrevisionens granskning av Sidas garantiverksamhet Skr. 2020/21:117, bet. 2020/21:UU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 12. Rskr. 2020/21:338 Nordiskt samarbete Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 13. Rskr. 2020/21:340 Europarådet Skr. 2020/21:106 bet. 2020/21:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2020/21:358 Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33-34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Detta arbete fortgår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2020/21:359 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2020/21:147, bet. 2020/21:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 16. Rskr. 2020/21:361 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2020/21:114, bet. 2020/21:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 17. Rskr. 2020/21:383 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning Prop. 2020/21:189, bet. 2020/21:NU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 676-684). Riksmötet 2021/22 18. Rskr. 2021/22:49 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden, ändrade anslag och ändrade beställningsbemyndiganden: utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). 19. Rskr. 2021/22:77 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden och ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet. 20. Rskr. 2021/22:90 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen för 2022, b) anslagen för 2022 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 7: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget/delar av anslaget 1:1 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. 21. Rskr. 2021/22:102 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2021/22:22, bet. 2021/22:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten. 22. Rskr. 2021/22:103 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali Prop. 2021/22:10, bet. 2021/22:UFöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten. 23. Rskr. 2021/22:112 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217 yrkande 1, bet. 2021/22:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2: Regeringen har ännu inte beslutat om kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex). Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 b) 2. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6) och skr. 2020/21:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Det är ett omfattande och komplext lagstiftningsärende, som även har samband med pågående och redan genomfört lagstiftningsarbete på närliggande områden. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 2. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10) och skr. 2020/21:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. I propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) uppger regeringen att en särskild utredare under perioden 2021-2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I översynen bör ingå bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11) och skr. 2020/21:75 (Fö 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 4. Rskr. 2020/21:121 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande till regeringen att för 2021 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2020/21:136 Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Regeringen beslutade den 17 juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021, innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i Östersund återinrättas som egna organisationsenheter. Bergslagens artilleriregemente (A9) i Kristinehamn kommer att återinrättas senare under försvarsbeslutsperioden 2021-2025. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:195 Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:226 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2020/21:70, bet. 2020/21:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 8. Rskr. 2020/21:351 Kompletterande bestämmelser till EU:s cybersäkerhetsakt Prop. 2020/21:186, bet. 2020/21:FöU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 553 och 554). 9. Rskr. 2020/21:390 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41, s. 16 f.). Ärendet bereds och beräknas kunna slutbehandlas tidigast 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 10. Rskr. 2021/22:45 Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Prop. 2020/21:224, bet. 2021/22:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1171-1175). 11. Rskr. 2021/22:50 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Skr. 2021/22:50, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden den 1 januari - 31 augusti till stöd för kommuner och regioner utan att ta ut någon avgift: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1.1 Förbandsverksamhet och beredskap ökades med 5 606 000 kronor för att täcka kostnaderna för det stöd som Försvarsmakten enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet under perioden 1 januari-31 augusti 2021 givit med anledning av spridningen av covid-19. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2) om bemyndigande avseende ingågna ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev avseende Försvarsmakten. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökades med 2 500 000 000 kronor då ansvarsförhållandena mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk justerats sedan årsskiftet 2018/19, vilket även har medfört ett förändrat arbetssätt vad avser uppföljning av ingångna ekonomiska åtaganden. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2021/22:94 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 a) om anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: - om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad. - om bemyndigande till regeringen att för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. - om bemyndigande till regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 c) om investeringsplaner: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 d) om överlåtelse av pjäser av artillerisystem Archer: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om att överlåta försvarsmateriel i form av ännu inte förbandsatta artilleripjäser av system Archer för att möjliggöra en vidareförsäljning till USA samt att Försvarsmakten får disponera försäljningsintäkter eller motsvarande för pjäserna. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att Försvarets materielverk under 2022 får disponera försvarsmateriel i form av upp till 24 ännu inte förbandssatta artilleripjäser av system Archer och om så blir aktuellt överlåta pjäserna till leverantören BAE Systems Bofors AB för att möjliggöra en vidareförsäljning till USA. Regeringen beslutade också att Försvarsmakten, vid en vidareförsäljning av artilleripjäserna, ska disponera försäljningsintäkter eller motsvarande och att Försvarets materielverk ska säkerställa att motsvarande antal pjäser kan levereras till Försvarsmakten med minst samma förmåga utan ytterligare kostnader och senast i den takt som motsvarar förbandsproduktionen i övrigt till och med 2030. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Ärendet kommer att slutbehandlas tidigast under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 b och 4. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2011/12 1. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3), skr. 2018/19:75 (S 2), skr. 2019/20:75 (S 1) och skr. 2020/21:75 (S 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till regeringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 förmedlade ansvarigt statsråd att regeringen nogsamt analyserat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnat (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan krävde ytterligare utredning och överväganden. Statsrådet framförde bland annat att den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges endast kan inskränkas i fall där insatsen avser den vårdade patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och det bedömdes därmed inte möjligt att gå vidare med just de delarna av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlighet med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Detta inrättades den 1 juni 2018. Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Den 5 november 2020 beslutade regeringen propositionen Organdonation (prop. 2020/21:48). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits och lämnas ytterligare förslag med syfte att skapa goda förutsättningar för donations- och transplantationsverksamheternas arbete med att hjälpa svårt sjuka människor. Mot denna bakgrund ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Regeringen beslutade dock därefter att återkalla propositionen varför tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat genom denna såsom angavs i förra årets skrivelse 75. Regeringen har den 24 februari 2022 beslutat om propositionen Nya regler för organdonation (prop. 2021/22:128). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits, bl.a. i form av förordningsändringar. Regeringen bedömer i propositionen att de redovisade åtgärderna tillsammans med de förslag som lämnas i den akutella propositionen tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Tillkännagivandet ansågs därmed som slutbehandlat (s. 14). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 2. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4) och skr. 2020/21:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 9) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Bland annat föreslogs att ett övergripande mål ska införas om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Målet ska bl.a. bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I detta ingår omfattningen av felaktiga utbetalningar. Bl.a. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet. Mot bakgrund av att målet att minska felaktiga utbetalningar infördes 2021 kommer det vara möjligt att bedöma och redovisa måluppfyllelsen först i budgetpropositionen för 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och att därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5) och skr. 2020/21:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12), skr. 2019/20:75 (S 6) och skr. 2020/21:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018. Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörjningen som hade drabbat några regioner. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett andra tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:84). Tilläggsdirektivet anger att uppdraget utvidgas på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under det fortsatta utredningsarbetet. Utbrottet av covid-19 har fått stora konsekvenser för hälso- och sjukvården och har föranlett ett flertal åtgärder från regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas sida. Den 2 september 2021 har regeringen beslutat om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:69). Tilläggsdirektivet innebär en begränsning av uppdraget på så sätt att utredaren inte längre ska se över behoven av en mer flexibel lagstiftning vid allvarliga hälsohot med konsekvenser för samhället eller pröva om enbart vissa av smittskyddslagens (2004:168) bestämmelser bör vara tillämpliga vid en viss allmänfarlig sjukdom i vissa situationer. Utredaren ska inte heller pröva om beredskapsbemyndiganden i smittskyddslagen är ändamålsenligt utformade och tillräckliga. Hur smittskyddslagens bestämmelser bör utformas för att fungera även i en pandemisituation ses över inom ramen för utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (dir. 2021:68). Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lämnat två delbetänkanden. Den 2 april 2020 lämnade utredningen delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som utgjorde underlag för regeringens arbete med den försvarspolitiska propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30). Den 31 mars 2021 lämnade utredningen delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Delbetänkandet har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Planeringen är att därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av utredningens förslag, mot bakgrund av det som aviserats i budgetpropositionen för 2022 om åtgärder för att stärka systemet för försörjning med hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 47). Utredningen ska under sitt fortsatta arbete beakta erfarenheter och resultat av de myndighetsuppdrag som är av betydelse för de frågor som ingår i utredningens uppdrag. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 28 februari 2022. Regeringen beslutade under 2020 om flera uppdrag som rörde beredskapsområdet och försörjningsfrågor. Flera av dessa uppdrag har sedan förlängts. Här kan särskilt nämnas några. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka beredskapsarbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Socialstyrelsen har vidare fått i uppdrag att inrätta en samordningsfunktion för intensivvårdsplatser. Uppdraget har förlängts, men arbetet ska anpassas utifrån att pandemins akuta fas är över och inriktas mot att upprätthålla en förstärkt beredskap. Uppdraget ska slutredovisas den 30 juni 2022. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att bistå regionerna genom att på nationell nivå säkra tillgången på skyddsutrustning och annat material respektive medicinteknisk utrustning samt om fördelning av sjukvårdsmateriel. Uppdraget slutredovisades i januari 2022 i rapporten Samlad redovisning av uppdrag gällande skyddsutrustning och annat material med anledning av utbrottet av covid-19. När det gäller tillgången till läkemedel fick Läkemedelsverket bl.a. i uppdrag att öka samordningen för att säkra tillgången till sådana läkemedel som bedömdes vara av central betydelse vid eventuella störningar till följd av spridningen av covid-19. Detta uppdrag redovisades den 14 december 2020. Läkemedelsverket arbetar fortsatt med frågan inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag, vars villkor medger att medel används till att säkra tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter relaterade till covid-19. Under 2021 har Socialstyrelsen fått sju uppdrag som rör hälso- och sjukvårdens beredskap. Uppdragen ska redovisas enligt särskilda planer med som sträcker sig fram till och med mars 2026. I en första delredovisning den 1 oktober 2021 lämnade Socialstyrelsen en plan avseende förmågan att hantera ett plötsligt och oväntat högt inflöde av patienter (surge capacity) och stöd till samordning av sjuktransporter. Socialstyrelsen har fått uppdrag att utveckla särskilda prioriteringsprinciper för hälso- och sjukvården som omfattar vårdbehov, fördelning av vårdresurser och rationalisering av utnyttjande vid kris och krig. Vidare har Socialstyrelsen fått uppdrag om att ta fram underlag och utreda vissa grundläggande delar som behövs för att utveckla och stärka regionernas arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt försvar. Socialstyrelsen har även fått uppdrag att ta fram nationella övnings- och utbildningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har fått i uppdrag att kartlägga den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap samt identifiera och kartlägga kommunernas behov av stöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar. Därutöver har Socialstyrelsen fått uppdrag om att genomföra en förstudie om hur övertagandet av ansvaret för och återinförandet av programmet Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK) kan ske. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att inom myndigheten utveckla ett arbete för ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvårdsområdet vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt ytterst krig. Regeringen bedömer att tillkännagivandet kan slutbehandlas efter det att Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap har lämnat sitt slutbetänkande. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7) och skr. 2020/21:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Betänkandet har remissbehandlats. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om fortsatt hantering av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8) och skr. 2020/21:75 (S 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen beslutades den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39). I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1) beslutade regeringen att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Därtill avsattes 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9) och skr. 2020/21:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) angavs vad gäller de fem tillkännagivandena om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården följande. Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner och deras verksamheter. Till följd av regeringens arbete med det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och på grund av att regeringen behövt göra nödvändiga prioriteringar avser regeringen att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården senast 2022. Pandemin har till stor del hanterats genom nya riktade statsbidrag, vilket gör det mer komplicerat i nuläget att slå fast en långsiktig strategi. Regeringen avser alltjämt att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården under 2022. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-5. Riksmötet 2017/18 8. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10) och skr. 2020/21:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 23 september 2021 om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021-2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning. Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av beslute om en Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna pågår. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Utskottet anför i betänkandet att det borde vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få en rätt att välja utförare genom att lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas. Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). Utredaren har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12. 9. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11) och skr. 2020/21:75 (S 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringens angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:124 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55), skr. 2018/19:75 (S 19), skr. 2019/20:75 (S 12) och skr. 2020/21:75 (S 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). I reservationen anförs att kontrollinsatser av olika slag, inklusive tidsgränser, minskar användningen av sjukförsäkringen och att en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga bör göras under hela sjukfallet fram till en bortre tidsgräns. Regeringen ska enligt tillkännagivandet återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 29 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav i huvudsak följande. För att säkerställa en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga har regeringen vidtagit flera åtgärder. - Försäkringskassan har getts i uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess (S2015/07316). - Försäkringskassan har getts i uppdrag att, inom ramen för sitt lagstadgade samordningsansvar, förstärka arbetet med att ge stöd till sjukskrivna individer för återgången till arbete (S2018/00529). - Försäkringskassan har getts ett uppdrag om förbättrad kvalitet i ärenden om rätt till sjukpenning (S2020/06863). - Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15 mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Vad gäller en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen är regeringens bedömning att en sådan är problematisk i flera avseenden. Flertalet av dem som lämnade sjukförsäkringen vid den bortre tidsgränsen var för sjuka för att kunna ta del av de åtgärder som erbjöds av Arbetsförmedlingen. Närmare 80 procent av dem som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen och blev sjukskrivna på nytt. Det kan också konstateras att de som inte återvände till sjukförsäkringen hade betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Socialförsäkringsrapport 2014:12). Behovet av ekonomiskt bistånd ökade inom denna grupp, liksom andelen som tog ut hela eller delar av sin ålderspension. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13) och skr. 2020/21:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen uppgav att regeringen under 2019 hade analyserat frågan och avsåg återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36-37) angavs, utöver vad som redovisades i budgetpropositionen för 2019, att regeringen hade inlett en analys avseende tillkännagivandet men bedömde att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen av covid-19. Regeringen avsåg då återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs, utöver vad som redovisades i ovan nämnda budgetpropositioner, följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas. Den nationella styrningen behöver stärkas, bland annat genom bättre tillgång till relevanta data och ökad tillsyn. Därigenom förbättras möjligheten att rikta resurser och insatser dit behoven är som störst. Den statliga uppföljningen och tillsynen hjälper också regeringen att följa resultat av omstruktureringar och andra reformer på nationell nivå. Behovet av en utvecklad nationell uppföljning har också belysts i ljuset av covid-19 pandemin liksom behovet av nationell samordning och behovsanalyser, både i tider av kris och i ett förebyggande syfte. Genom att öka den nationella uppföljningen och analysen ökar förutsättningarna för att staten på ett mer effektivt sätt kan stödja och stärka kommuner och regioner i deras arbete. Coronakommissionen lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 (SOU 2021:89) och slutbetänkandet den 25 februari 2022 (SOU 2022:10). Regeringen har också den 31 augusti 2021 tagit emot utredningen Riksintressen i hälso- och sjukvården - stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 4 februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16) och skr. 2020/21:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118, S 2020:15). Utredaren ska bland annat att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remitterats. Remisstiden går ut den 10 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17) och skr. 2020/21:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följande. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten skickades på remiss i oktober 2021 och remisstiden gick ut den 15 januari 2022. Regeringen har därutöver gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259). E-hälsomyndigheten ska senast den 1 juni 2022 lämna en delredovisning och senast den 1 februari 2023 en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170). Socialstyrelsen ska senast den 1 mars 2022 delredovisa uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten lämnade en första delredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) den 1 oktober 2021. Ytterligare delredovisningar ska ske senast den 1 mars 2022 och 1 oktober 2022. Myndigheten ska lämna en slutrapport senast den 1 december 2022. Regeringen anser att det finns skäl att avvakta resultaten av uppdragen och avser att återkomma till riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:329 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19) och skr. 2020/21:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 s. 21) för tillkännagivandet och uppgav att en arbetsgrupp i Socialdepartementet ser över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna. Inspektionen för socialförsäkringen har haft i uppdrag att granska hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn. Uppdraget redovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade barn och socialförsäkringen (rapport 2021:16). Rapporten pekar på brister i såväl tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra förmåner än efterlevandestödet. Regeringen avser att ge Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete. En departementspromemorian om Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) har utarbetats och remitterats. Promemorian innehåller förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas åt barn eller unga som får vård eller boende bekostat av det allmänna. De föreslagna bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd till barn och unga i motsvarande situationer. Remisstiden gick ut den 8 mars 2021. Regeringen har den 10 februari 2022 beslutat om lagrådsremissen Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20) och skr. 2020/21:75 (S 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrrätten, under vissa förutsättningar. Regeringen ser för närvarande över hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21) och skr. 2020/21:75 (S 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de flesta av de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om utvärdering av narkotikapolitiken m.m. (rskr. 2019/20:174 punkt 7, S 25). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:406 God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50), skr. 2019/20:75 (S 22) och skr. 2020/21:75 (S 20). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen i betänkandena beslutade regeringen den 9 december 2021 propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården - en primärvårdsreform (prop. 2021/22:72) till riksdagen. Genom de förslag i fråga om fast läkarkontakt som lämnades i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 18. Rskr. 2018/19:50 Bastjänstgöring för läkare Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60), skr. 2019/20:75 (S 23) och skr. 2020/21:75 (S 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget redovisades den 31 mars 2020. Reformen läkarnas grund- och vidareutbildning trädde i kraft den 1 juli 2021. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om förordningsändringar som följd av lagändringarna i propositionen Bastjänstgöring för läkare. Den 15 april 2021 beslutade regeringen propositionen Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring (prop. 2020/21:177). Av propositionen framgår bland annat följande. Socialstyrelsen hade dels fått i uppdrag att ta fram myndighetsföreskrifter för läkarnas specialiseringstjänstgöring, där bastjänstgöring införs som en inledande tjänstgöringsdel, dels ett uppdrag om att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag den 31 mars 2020 och av redovisningen framgår att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som beslutades den 26 januari 2021 varken förhindrar eller försvårar ett fortsatt utbildningssamarbete mellan svensk och åländsk hälso- och sjukvård. Detsamma gäller för de förordningsändringar som har gjorts med anledning av införandet av bastjänstgöringen. Det är således möjligt för svenska läkare att genomföra bastjänstgöring på Åland. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (a. prop. s. 5). Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:61 Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), och skr. 2019/20:75 (S 24) och skr. 2020/21:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen anges bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117). Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9, S 2020:02). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslås bland annat särskilda marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma i frågan i en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:187 Socialtjänst- och barnfrågor Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 34) och skr. 2020/21:75 (S 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet. 2018/19:SoU9 s. 93 f.). Enligt utskottets betänkande bör regeringen utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där olika professioner arbetar tillsammans. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 20) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag (S2019:05, dir. 2019:93) att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var slutbehandlat. Vidare kan nämnas att utredaren lämnade ett delbetänkande (SOU 2021:34) till regeringen den 4 maj 2021. Den 7 oktober 2021 lämnade utredaren sitt slutbetänkande Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård (SOU 2021:78). Betänkandena har remitterats. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:193 Frågor om psykisk ohälsa Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35) och skr. 2020/21:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.). Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin. Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdomspsykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018-2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. Propositionen Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården (prop. 2019/20:84) beslutades den 27 februari 2020. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 21) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har den 10 maj 2021 gett Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att, under perioden 2021-2024, förstärka och utveckla tillsynen och uppföljningen av den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Uppdraget innefattar även en förstärkt tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin, i det fall som myndigheten finner det relevant. Regeringen bedömer därmed att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 november 2019 till regeringen. Regeringen beslutade den 17 juni 2020 om direktiv till Utredningen om samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (dir. 2020:68). En särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget är att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen ska också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare (LVM) i vissa fall eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv. Tilläggsuppdraget innefattar bland annat att utredaren ska lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. De nya delarna av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 januari 2023. I november 2021 redovisade utredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet - En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 30 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36) och skr. 2020/21:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvensanalysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professionsföreträdarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem - LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Ärendet bereds fortsatt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården - patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. Uppdraget, som har nämnts ovan, innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso­ och sjukvården. I uppdraget ingick det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Som tidigare nämnts redovisade myndigheten den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bland annat att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats. Myndighetens instruktion har reviderats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Slutligen kan nämnas att staten och SKR sedan flera år har årliga överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bland annat haft i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnade Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 23. Rskr. 2019/20:171 Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). Regeringen angav där följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och den gemensamma bilden är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet. Försäkringskassan föreslår att en gemensam analys genomförs av samtliga aktörer med utgångspunkt i de frågeställningar som har identifierats. Regeringen bedömer att det behövs ökad kunskap om risken för osakliga skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Systematisk uppföljning av läkarintyg innebär exempelvis uppföljning av läkares sjukskrivningspraxis på olika vårdenheter avseende skillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt kompletterar regionernas kvalitetsuppföljning. Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att åstadkomma en systematisk uppföljning av läkarintyg. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Regeringen har därefter i regleringsbreven för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg. Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen fortsätta med det påbörjade arbetet att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Uppdraget ska genomföras i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska lämna en gemensam redovisning av uppdraget senast den 3 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2019/20:173 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6. 25. Rskr. 2019/20:174 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021-2025 (prop. 2020/21:132) föreslog regeringen en nollvision om att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning. I propositionen hänvisade regeringen till det aktuella tillkännagivandet och angav följande. Enligt utskottet behöver Sverige en nollvision och en nolltolerans mot narkotikarelaterade dödsfall. I första hand ska fokus ligga på att förebygga så att människor väljer att inte använda narkotika. Vidare bör individen och dennes rätt att få det stöd och den behandling han eller hon behöver för sin beroendesjukdom uppmärksammas. I denna proposition fastställer regeringen att ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas i ANDTS-strategin. Regeringen bedömer att ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar kommer att skapa ett tydligare fokus och kraftsamling kring arbetet i samhället för att minska dessa dödsfall. Målet om en nollvision kan också bidra till att förebygga användningen av narkotika, minska utvecklingen av skadligt bruk, missbruk eller beroende av narkotika samt öka tillgången till vård och stöd av god kvalitet för personer i missbruk eller beroende. Regeringen anser att detta mål svarar mot den del av tillkännagivandet som berör en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall. Regeringen framförde i propositionen att tillkännagivandet i denna del därmed skulle anses slutbehandlat (prop. s. 65). I propositionen angavs vidare följande. Riksdagen har i tillkännagivandet vidare riktat en uppmaning till regeringen att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Det är riksdagens mening att en fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering, som exempelvis minskad spridning av blodsmittor. Utskottet anser därför att den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas i syfte att säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. Regeringen angav i propositionen att denna del av tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är slutbehandlad (prop. s. 65 f.). Riksdagen avslog regeringens proposition och lämnade ett tillkännagivande om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375). Se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2019/20:215 Ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (bet. 2019/20:SoU521s. 5 f.). Regeringen beslutade den 15 juni 2020 propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187). I propositionen föreslogs ändrade ramar för utgiftsområden och anvisades ändrade anslag som en del av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med tillkännagivandet. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 ändring av förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 så att förälder till ett nyligen allvarligt sjukt barn kan få tillfällig föräldrapenning. Vidare beslutade regeringen den 25 juni 2020 en ny förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från för-värvsarbete för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 ska ha rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning har vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2020. Under 2020 och 2021 har rätten till ersättning förlängts vid ett flertal tillfällen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 32) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav bland annat följande. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från förvärvsarbete för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 gavs rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärarpenning gavs till vissa närstående med anhöriga i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2020. Den ersattes sedan av förordningen (2021:60) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19, som trädde i kraft den 6 februari 2021. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett genom de vidtagna åtgärderna. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:275 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Den 18 januari 2021 lämnade Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4), som berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen har den 13 januari 2022 beslutat om lagrådsremissen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som behandlar delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och flera sekretessbestämmelser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandena under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:291 Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135-136) angavs följande. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. Regeringen ansåg i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen hade inte någon invändning mot regeringens bedömning vid behandlingen av budgetpropositionen för 2021. I sitt yttrande över skrivelse 75 anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105). Punkten står därför åter som öppen. Utskottet noterar i yttrandet att regeringen har angett tidsbrist som det huvudsakliga skälet till att det inte var möjligt att hinna utreda och genomföra den tillfälliga lagändring som riksdagen efterfrågade. Utskottet konstaterar att det har gått ett år sedan riksdagen riktade tillkännagivandet mot regeringen. Utskottet framhåller vidare att covid-19-pandemin fortfarande pågår, att smittspridningen är hög i stora delar av landet samt att den extraordinära situation, och dess följdeffekter på vård och omsorg, som utskottet anförde som motivering till tillkännagivandet fortfarande råder. Utskottet anser att regeringen borde ha fortsatt att bereda tillkännagivandet, även när den ansåg att det inte var möjligt att hinna tillgodose tillkännagivandet före sommaren 2020. Vid en sådan behandling hade regeringen kunnat arbeta för att förbereda en tillfällig. lagändring till sommaren 2021, vilket hade varit till hjälp för många kommuner i dagsläget. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2022 och därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:309 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Socialstyrelsen där myndigheten bland annat ska analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten. I september 2021 redovisade Socialstyrelsen sitt uppdrag i rapporten Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad först. Regeringen avser bereda förslagen inom ramen för arbetet med den nationella hemlöshetsstrategin 2022-2026 som aviserades i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 30. Rskr. 2020/21:61 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform Prop. 2020/21:164, bet. 2020/21:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet framför i betänkandet att hälsofrämjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2020/21:80 Huvudmannaskap för personlig assistans Bet. 2020/21:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredaren har bland annat i uppdrag att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma i frågan. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:81 Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62). Skrivelsen är slutbehandlad. Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att de inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Underlaget som myndigheten presenterade har remitterats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:111 Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31, bet. 2020/21:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 65). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (bet. 2020/21:SfU10 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge Försäkringskassan i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas. I detta uppdrag ingick även att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov sätts in så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Uppdraget slutredovisades i augusti 2021. Med anledning av de brister i myndigheternas samverkan som redovisades i Riksrevisionens rapport (RiR 2020:12) skärpte regeringen det myndighetsgemensamma uppdraget till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i respektive regleringsbrev för 2021. Myndigheterna fick därigenom i uppdrag att dels vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för individers övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, dels vidareutveckla arbetet med att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 29) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning. - Regeringen lämnade i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringen trädde i kraft den 15 mars 2021. Denna lagändring syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Lagändringen ger större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare. Det skapar förutsättningar för en mer hållbar återgång i arbete. Det i sin tur betyder att färre människor kommer att gå från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden vid dag 180. - Regeringen har föreslagit att begreppet normalt förekommande arbete ska förtydligas så att bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras gentemot ett förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (prop. 2020/21:171). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2022. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i uppdrag att utveckla ett kunskapsmaterial som ska kunna användas som ett stöd för när det ska bedömas om en person har arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp (S2021/03698). Kunskapsmaterialet bedöms bidra till att bedömningar och beslut inom sjukförsäkringen när det gäller arbetsförmåga blir begripliga och transparenta och underlätta samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och återgången i arbete för den som nekats sjukpenning. - Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning (S2019/03413). De erfarenheter som gjorts inom ramen för uppdraget kommer enligt Försäkringskassan att användas för att underlätta återgång i arbete även för dem som nekas sjukpenning. Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2020/21:128 Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27-28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska upphöra. I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021. Promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7) har remissbehandlats och remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder. Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Regeringen avser återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 35. Rskr. 2020/21:159 En tillfällig covid-19-lag Prop. 2020/21:79, bet. 2020/21:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 8 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 4-7). Punkt 3 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Ett flertal stödsystem har inrättats under pandemin som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. De mest betydelsefulla stöden utgörs av stödet vid korttidsarbete, omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare. Vidare har ett särskilt nedstängningsstöd inrättats inom ramen för omställningsstödet för det fall verksamheter skulle drabbas av ett beslut om stängning av verksamheten. Inom områdena kultur, idrott och kollektivtrafik har särskilda riktade stöd inrättats för att ersätta intäktsbortfall. Dessa stödsystem regleras i lagar och förordningar vid sidan av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Regeringen anser att det har varit en ändamålsenlig ordning och att rätten till ersättning har tydliggjorts på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger följande. Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2020/21:SoU23 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav bland annat följande. För att säkerställa en god beredskap för att hantera ett förändrat epidemiologiskt läge när det gäller det virus som orsakar sjukdomen covid-19 har regeringen föreslagit att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska förlängas (prop. 2020/21:219). Lagarna föreslås att förlängas till utgången av januari 2022. För 2022 föreslår regeringen att det avsätts 15 miljoner kronor till kommunerna för den tillsyn som utförs enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Länsstyrelserna tillförs medel för tillsyn enligt lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut-behandlat. Socialutskottet har framfört att det är positivt att regeringen alltsedan tillkännagivandet lämnades fortlöpande har informerat utskottet i enlighet med vad som efterfrågas i tillkännagivandet, men att tillkännagivandet inte kan anses slutbehandlat så länge den tidsbegränsade covid-19-lagen gäller (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen har informerat utskottet löpande kring arbetet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena. Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger sammanfattningsvis följande. Då lagarna upphör att gälla finns det inte längre bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter med stöd av lagarna. Riksdagens tillkännagivande om att regeringen löpande ska informera utskottet då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av bemyndigandena i covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen blir därmed inte längre relevant (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2020/21:177 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21: FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021: Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag. 37. Rskr. 2020/21:183 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan. 38. Rskr. 2020/21:187 Frågor om placerade barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:70) pågår fortfarande. Regeringen avvaktar Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor och avser att med utgångspunkt i de rättsliga bedömningarna se över behovet av en eventuell kompletterande utredning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stöd efter vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd efter vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). I uppdraget ingår att ta ställning till hur stödet till vårdnadshavarna och barnet efter en vårdnadsöverflyttning kan förbättras. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen - inte minst rätten till privat- och familjeliv - samtidigt kan tillgodoses. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2022. Utredningens slutsatser bör inväntas innan eventuella åtgärder vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om drogtester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om drogtester (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att behandla delar av tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under våren 2022. Regeringen beslutade vidare den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Utredaren ska bland annat analysera hur stödet till barn, unga och vårdnadshavare kan stärkas efter det att en placering utanför det egna hemmet upphört och föreslå de åtgärder eller författningsändringar som bedöms lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skriftliga uppföljningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av departementsskrivelsen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7), vilket bedöms kunna göras under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 7 oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 10 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 12-15 och 18. 39. Rskr. 2020/21:191 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden har tidigare haft ett uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Myndigheten redovisade det tidigare uppdraget i maj 2021 och fick därefter ett förnyat uppdrag på området som sträcker sig till maj 2022. Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:201 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan och Läkemedelsverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende berörda särskilda anslag. 41. Rskr. 2020/21:210 Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg. Regeringen avser att i början av 2022 att ge lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera det ekonomiska stödet till äldreomsorgen i enlighet med tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:211 Språkplikt - deltagande i vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för rätt till försörjningsstöd Prop. 2020/21:55, bet. 2020/21:SoU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 159). 43. Rskr. 2020/21:214 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 11 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan. Om lag om ändring i socialförsäkringsbalken: Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 160). 44. Rskr. 2020/21:216 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i november 2019 en nationell samordnare med uppdraget att främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I juni 2021 överlämnades betänkandet Vilja välja vård och omsorg - En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommnedationer främst riktade till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att att utbildningsnivån höjs i inom vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen gav Socialstyrelsen i december 2021 i uppdrag att föreslå hur ett sådant kan inrättas och organiseras vid myndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2022. Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:236 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (bet. 2020/21:SoU33 s. 5 f.). Utskottet anför i betänkandet att regeringen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som innehåller en bedömning av de insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker såväl för de placerade unga som för personalen och för att en placering ska ge den unge den vård och behandling som krävs. I skrivelsen bör regeringen ange på vilket sätt åtgärderna ska genomföras. Skrivelsen ska lämnas till riksdagen senast den 1 augusti 2021. Regeringen har i skrivelsen Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:215) redogjort för genomförda, pågående och beslutade insatser vad avser de frågor som tas upp i utskottsbetänkandet där tillkännagivandet behandlas. I skrivelsen anger regeringen att att de åtgärder som har vidtagits och de åtgärder som initierats på senare tid bedöms få positiva effekter för vården av ungdomar på SiS särskilda ungdomshem framöver. Regeringen konstaterar vidare att en del brister i SiS ungdomsvård kvarstår och avser att fortsätta verka för att vården ska bli så ändamålsenlig och rättssäker som möjligt. Regeringen angav i skrivelsen att man därmed ansåg att tillkännagivandet var slutbehandlat. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 22 augusti 2021. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2020/21:237 Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske-kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen ska redovisas den senast den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset b): Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2020/21:241 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 aviserades en treårig satsning på bl.a. fler fältassistenter utanför kontorstid om 250 miljoner kronor per år 2021-2023. Socialstyrelsen lämnade en första delredovisning av satsningen den 19 januari 2022. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13. 48. Rskr. 2020/21:245 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och angav att den ser positivt på tillkännagivandet från riksdagen om att öka tillgången till naloxon. Regeringen beslutade den 10 juni 2021 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Myndigheten har för 2021 fått använda två miljoner kronor för uppdraget. I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen ska årligen lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024. För uppdraget får Socialstyrelsen under 2022 använda 2 000 000 kronor. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska att beaktas inom ramen för utredningen. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:246 Livmoderhalscancer Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.). Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. I överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård för 2022 har regeringen avsatt 30 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. I detta belopp ingår, förutom de 25 miljoner kronor som beslutats av riksdagen, ytterligare 5 miljoner kronor för nationell samordning för att effektivisera implementeringen. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2020/21:249 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021: Den 22 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten. Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan samt om anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 1.6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 51. Rskr. 2020/21:259 Förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Om förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande sjukpenning för riskgrupper (bet. 2020/21:SfU25 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 32 f.) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen föreslog i Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416) ett ökat anslag om 75 miljoner kronor för att ersättning till riskgrupper i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte skulle kunna lämnas för tiden fram t.o.m. september 2021. Riksdagen biföll regeringens förslag den 23 juni 2021, och samma dag beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden av förordningen (2021:60) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 t.o.m. den 30 september 2021. Regeringen ansåg mot bakgrund av vad som framförts i budgetpropositionen för 2022 att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 52. Rskr. 2020/21:261 Vaccininköp och vaccinleveranser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vaccininköp och vaccinleveranser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser (bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Processer och arbete med att säkra vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2020/21:273 Fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2020/21:107, bet. 2020/21:SoU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 325). 54. Rskr. 2020/21:274 Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar Prop. 2020/21:57, bet. 2020/21:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 363-366). 55. Rskr. 2020/21:307 Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden Prop. 2020/21:139, bet. 2020/21:SoU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 401och 402). 56. Rskr. 2020/21:316 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 530 och 531). 57. Rskr. 2020/21:327 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022. Socialstyrelsen ska samverka med Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheter och bör föra dialog med Sveriges Kommuner och Regioner och andra aktörer som t.ex. utredningen Författningsberedskap inför framtida pandemier (S 2021:04) vid utförandet av uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 22 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142). Inom ramen för uppdraget ska utredaren bland annat överväga och ta ställning till om det finns behov av och är ändamålsenligt att det inom varje kommun ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering på samma sätt som det i dag finns krav på medicinskt ansvarig sjuksköterska. Om det finns ett sådant behov ska utredaren lämna de förslag som krävs för att reglera en sådan funktion. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om vårdgaranti för personer med beroendeproblem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdgaranti för personer med beroendeproblem (bet. 2020/21:SoU16 s. 37 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att tillkännagivandet ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12. 58. Rskr. 2020/21:335 Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring Prop. 2020/21:177, bet. 2020/21:SoU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 448). 59. Rskr. 2020/21:348 Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om samordnade digitala system*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för journalföring och dokumentation (bet. 2020/21: SoU27 s. 5 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg lämnade ett första delbetänkande Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) i januari 2021. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen sitt huvudbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Betänkandena har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 13 januari 2022 lagrådsremissen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2020/21:349 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21: SoU17 s. 10 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) anger regeringen följande. För att långsiktigt kunna planera för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården behövs en dialog och samverkan mellan alla berörda aktörer. Regeringen inrättade därför den 1 januari 2020 Nationella vårdkompetensrådet. Det finns ett behov att rådets roll och uppdrag utvecklas i syfte att stärka hälso- och sjukvårdens långsiktiga kompetensförsörjning. Regeringen anger även i budgetpropositionen för 2022 att den fortsatte att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Medlen ska bl.a. användas för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens medarbetare och utveckla personalens kompetens 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49). Av budgetpropositionen framgår även att regeringen har en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020-2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år. Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag att att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 maj 2022 och slutredovisas senast den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2022. Av regleringsbrevet för 2021 framgår det även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Regeringen avser avvakta myndighetens återrapportering av uppdraget och därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5. 61. Rskr. 2020/21:368 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under 2022 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget kommer slutredovisas den 31 mars 2023. Regeringen avser återkomma därefter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Regeringen avser återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredingar (bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har regeringens uppdrag att bidra med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och använda kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. SBU ska inom det befintliga uppdragets ram utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat arbete inom socialtjänsten, inklusive att sammanställa det vetenskapliga underlaget avseende utredningsmetoder för barn och ungdomar som utreds inom socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas den 25 februari 2022. Därefter bedöms tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om översyn av anhörigstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet. 2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har, på regeringens uppdrag, tagit fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I uppdraget gick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär för den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt regelverk samt en redovisning av eventuella brister. Regeringen planerar att under 2022 ta fram en nationell strategi avsesende anhörigstödet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten har remitterats. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en proposition i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anföt om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Regeringen har den 29 april 2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa våld mot barn. Utredaren ska bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Regeringen avser återkomma efter det. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Skolverket har fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget ska redovisas den 16 juni 2023. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021-2024 genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och en obruten skolgång. Regeringen avser att återkomma efter att båda dessa uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Regeringen har den 29 april 2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2022. Därefter avser regeringen ta ställning till vilka eventuella ytterligare åtgärder som bör vidtas med anlending av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att införa skyddat boende som en ny placeringsform i socialtjänstlagen (2001:453) med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen kommer då även att lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Arbete pågår med att ta fram en proposition utifrån förslagen som lämnats i betänkandet Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) och promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende - förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (Ds 2020:16). Dessa har båda remissbehandlats och bedömningen är att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdsöverflyttningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s. 104 f.). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020-2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Regeringen anser att uppdragets genomförande bör inväntas och avser återkomma i frågan efter det. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 13, 15, 25, 27, 29, 32, 34, 40 och 43. 62. Rskr. 2020/21:370 Internationella adoptioner Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om internationella adoptioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet. 2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag. Regeringen har den 28 oktober 2021 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag (dir. 2021:95). Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 63. Rskr. 2020/21:375 En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021-2025 Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU17 s. 17 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vetenskapliga riskbedömning av skadeverkningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. 2020/21:SoU17 s. 18). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte att förbättra beroendevården (bet. 2020/21:SoU17 s. 53 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken. Avsikten är att denna fråga ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Folkhälsomyndigheten har ett pågående uppdrag föreslå hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast i maj 2022. Regeringen avser vidare att ge Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att klargöra om det finns vetenskapligt påvisade gradskillnader av skadeverkningar till följd av bruk av olika tobaks- och nikotinprodukter. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4, 22 och 28. 64. Rskr. 2020/21:376 Stärkt kompetens i vård och omsorg - reglering av undersköterskeyrket Prop. 2020/21:175, bet. 2020/21: SoU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 737-739). 65. Rskr. 2020/21:377 Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicintekniska produkter - del 2 Prop. 2020/21:172, bet. 2020/21:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 600-623). 66. Rskr. 2020/21:378 Frågor om tvångsvård Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21). Regeringen avser att återkomma i frågan om hur det aktuella tillkännagivandet om en bred översyn av all tvångsvård skulle kunna tas om hand. Hanteringen av tillkännagivandet behöver bland annat samordnas med övriga pågående lagstiftningsprocesser som rör av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredningen (dir. 2020:68) har lämnat sitt betänkande Från delar till helhet (SOU 2021:93) i december 2021 och fick i november ett tilläggsdirektiv (dir. 2021:96) för att utifrån sin analys av för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM och LPT lämna förslag på en gemensam lagstiftning. I maj 2021 tillsattes även utredningen Översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Regeringen inväntar betänkandena från pågående utredningar och återkommer till riksdagen efter det. Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2020/21:417 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21: FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och anslag 4.2. Riksmötet 2021/22 68. Rskr. 2021/22:1 Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förlängd giltighetstid a): 1-3. Den 23 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860-862). b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 12 november 2021 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse där regeringen redogör för vidtagna åtgärder med anledning av lagarna och sin inställning till lagarnas fortsatta giltighetstid (bet. 2021/22:SoU3 s. 12). Regeringen har i skrivelsen Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (skr. 2021/22:62) redogjort för de smittskydsåtgärder som regeringen, myndigheter och kommuner har vidtagit med stöd av lagarna sedan lagarna infördes samt för regeringens bedömning av lagarnas fortsatta giltighet. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 3 november 2021. Mot bakgrund av detta har regeringen ansett att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 8 december 2021 att lägga skrivelsen till handlingarna (rskr. 2021/22:88, bet. 2021/22:SoU8). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ekonomisk ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk ersättning (bet. 2021/22:SoU3 s. 19). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger sammanfattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 69. Rskr. 2021/22:8 Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd Prop. 2021/22:205, bet. 2021/22:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 877 och 878). 70. Rskr. 2021/22:21 Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begriplig sjukförsäkring Prop. 2020/21:171, bet. 2021/22:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 990). 71. Rskr. 2021/22:22 Justerad indragningsbestämmelse inom underhållsstödet Prop. 2020/21:203, bet. 2021/22: SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 991). 72. Rskr. 2021/22:23 Avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan Prop. 2020/21:199, bet. 2021/22: SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 989). 73. Rskr. 2021/22:29 Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19 Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1070). Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 74. Rskr. 2021/22:51 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt avseende anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 75. Rskr. 2021/22:62 Bättre uppföljning av läkemedel för djur Prop. 2020/21:220, bet. 2021/22:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1126-1128). 76. Rskr. 2021/22:63 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2020 Skrivelse 2020/21:211, bet. 2021/22:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 77. Rskr. 2021/22:64 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelse till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom SiS särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera förutsättningarna för Statens institutionsstyrelse (SiS) att bedriva vård av barn och unga som vårdas enligt lagen (1990:52) om vård av unga (LVU) på SiS särskilda ungdomshem. Särskilt fokus i uppdraget ska läggas på vården av flickor. Statskontoret ska analysera om SiS har de förutsättningar som krävs för att leva upp till sitt åtagande enligt instruktion och annan reglering när det gäller vård av barn och unga. I denna analys ska Statskontoret fokusera på dels strukturer i verksamheten, dels på styrning och planering av verksamheten. Vid behov ska Statskontoret lämna förslag på hur en mer ändamålsenlig vård av barn och unga, med särskilt fokus på vård av flickor, kan säkerställas. Uppdraget ska redovisas i mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). SiS har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete med målet att motverka konflikter som leder till hot och våld i mötet med särskilt utsatta barn och ungdomar. Arbetssätt och metoder ska vara effektutvärderade och utgå från ett tydligt barnrättsperspektiv med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. SiS ska delredovisa uppdraget senast den 31 mars 2023 och slutredovisa det senast den 31 mars 2024. Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att under tiden 1 maj 2021 till 1 maj 2022 förstärka tillsynen av SiS institutioner som vårdar unga flickor enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I uppdraget ska särskilt användandet av den särskilda befogenheten avskiljning belysas och eventuella skillnader i användandet mellan institutionerna och dess orsaker ska analyseras. Granskningen bör också uppmärksamma eventuella skillnader i användandet utifrån flickornas ålder, samt eventuell funktionsnedsättning. IVO ska redovisa uppdraget den 31 december 2022. SiS har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska antalet avskiljningar. Bland annat har SiS inlett ett samarbete med civila samhället för att öka kunskapen om alternativ till avskiljningar. Myndigheten beslutade i början av 2021 om en samlad satsning för att bättre möta flickors och kvinnors behov vilket bl.a. innebär att lokalerna är bättre anpassade, det finns specialutbildade medarbetare, personaltätheten är högre och grupperna mindre. Syftet är att minska antalet incidenter och avskiljningar för dem med de allra största vård- och behandlingsbehoven. SiS har även infört minskad gruppstorlek och förstärkt vårdorganisation på vissa avdelningar för flickor. SiS ska fortsätta med sitt arbete att bli bättre på att differentiera platser för olika målgrupper, och utöver det arbetar de för att utveckla formerna för öppna platser. Regeringen har tillfört SiS medel bl.a. för utbildningsinsatser. SiS har genomfört en särskild utbildningssatsning avseende avskiljningar under hösten 2021. Utbildningen kommer även att genomföras under fyra tillfällen våren 2022. SiS genomför även andra typer av utbildningar t.ex. samarbetet med Rädda Barnen där myndigheten utbildar i traumamedveten omsorg. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6 och 10. 78. Rskr. 2021/22:88 Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Skrivelse 2021/22:62, bet. 2021/22:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 79. Rskr. 2021/22:104 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Pensionsmyndigheten. Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslagen: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1244-1248). Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Pensionsmyndigheten. 80. Rskr. 2021/22:105 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Om statens budget inom utgiftsområde 12, c) lagförslaget om höjt underhållsstöd: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1268). 81. Rskr. 2021/22:116 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Inspektionen för socialförsäkringen och Försäkringskassan. Om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1240-1243). Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan. 82. Rskr. 2021/22:123 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt för berörda särskilda anslag. Om statens budget inom utgiftsområde 9, b) lagförslaget: Den 22 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314). Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 9, c) godkännande av en investeringsplan. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ekonomisk kompensation*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomisk kompensation (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har den 3 mars 2022 beslutat propositionen Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:137). I propositionen föreslås att lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla vid utgången av mars 2022. I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat och anger sammanfattningsvis följande. Regeringen har tidigare redovisat ett flertal stödsystem som har inrättats under pandemin och som ger kompensation till företag som drabbats av effekterna av pandemin, vilket inkluderar effekter av de föreskrifter som meddelats med stöd av covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 17). Då covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen upphör att gälla kan regeringen inte längre meddela föreskrifter med stöd av dessa lagar och det blir därmed inte heller aktuellt att i samband med utfärdande av sådana föreskrifter ta fram regler för ekonomisk kompensation eller ekonomisk ersättning (prop. 2021/22:137 s. 24). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3-5. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1), 2018/19:75 (Fi 1), 2019/20:75 (Fi 1) och 2020/21:75 (Fi 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). Regeringen aviserade i skrivelse 75 för 2019 sin avsikt att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Regeringen valde dock - med hänsyn till osäkerheten i den ekonomiska situationen och den rådande pandemin - att prioritera andra angelägna reformer före en ytterligare sänkning av reklamskatten. I budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.16) bedömde regeringen att reklamskatten bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2022. Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen Avskaffad reklamskatt (prop. 2021/22:20). Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat (s. 13). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2) och 2020/21:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet - hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram till och med den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Avsikten är att under år 2022 komma fram till ett ställningstagande i sakfrågan. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 3. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3), 2019/20:75 (Fi 3) och 2020/21:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Utvärderingen är i slutskedet och ställning kan tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan m.m. avsnitt 11.24) anges att regeringen tagit kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av öresundsavtalet. Under hösten 2021 har arbetet återupptagits och behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett svenskt förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75 (Fi 4), 2019/20:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4) och 2020/21:75 (Fi 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. I syfte att utöka statens handlingsalternativ har riksdagen under 2021 bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5) och 2020/21:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Det planeras en översyn av 3:12-reglerna. Avsikten är att förslaget ska följas upp i samband med det. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6), 2019/20:75 (Fi 6) och 2020/21:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Den del som kvarstår av tillkännagivandet rör de statliga myndigheternas organisation på regional nivå. Indelningskommitténs förslag i slutbetänkandet Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) om att tio utpekade myndigheter ska ha en gemensam regional indelning har remitterats och ärendet bereds alltjämt inom Regeringskansliet. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7) och 2020/21:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 8. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9), 2019/20:75 (Fi 10) och 2020/21:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). Regeringen beslutade den 27 januari 2022 lagrådsremissen En förstärkt spelreglering. I lagrådsremissen föreslås att lagen om visst automatspel ska upphävas. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12) och 2020/21:75 (Fi 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.) att länsstyrelserna skulle tillföras de medel som behövs för att en privat initiativrätt ska kunna genomföras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:99). Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att de förslag om privat initiativrätt som lämnas i propositionen innebär att tillkännagivandet tillgodoses (s. 62). Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 11). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), 2017/18:75 (Fi 13), 2018/19:75 (Fi 12), 2019/20:75 (Fi 13) och 2020/21:75 (Fi 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslagit en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk som bl.a. behandlade frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 11, rskr. 2014/15:244. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14), 2018/19:75 (Fi 13,) 2019/20:75 (Fi 14) och 2020/21:75 (Fi 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, jfr Fi 10, rskr. 2014/15:243. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 12. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15) och 2020/21:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, fler undantag från krav på bygglov och förenklingar i förhållande till de regler som redan finns för att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: digitalisering av grundkartor och detaljplaner, ett tydligare och enklare detaljplanekrav, fler undantag från krav på bygglov, avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och att bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: nya bestämmelser om altaner och tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Under 2020 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: större komplementbostadshus, en utvecklad översiktsplanering och undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom. Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343). Boverket överlämnade den 18 december 2020 rapporten Möjligheternas byggregler - Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler (Fi2020/05139). Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4). Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att lov ska ges. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att tillsammans med Boverket som samordnande myndighet göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse (Fi2020/00252). I uppdraget ingår bl.a. att se över och precisera kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse enligt 3 kap. 6-8 §§ miljöbalken. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning. Regeringen har den 30 januari 2020 uppdragit åt Lantmäteriet att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av minst två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (Fi2020/00358). Regeringen har den 6 februari 2020 uppdragit åt Boverket att utreda bl.a. om byggnadsnämnderna bör ges möjlighet att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna i samband med vissa tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen (Fi2020/00451). Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiv om samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar (dir. 2017:126). Regeringen utökade uppdraget den 13 februari 2020 till att även omfatta en översyn av delar av plan- och bygglagen för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer (dir. 2020:15). Regeringen har den 5 november 2020 uppdragit åt Boverket att se över om det finns hinder, och i så fall vilka, mot att omvandla lokaler till bostäder som erbjuder goda boendemiljöer (Fi2020/04391). Regeringen beslutade den 18 mars 2021 propositionen Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop. 2020/21:131). Av propositionen framgår att regeringen anser att de förändringar som har gjorts i plan- och byggregelverket sedan tillkännagivandet beslutades, tillsammans med förslagen i propositionen, innebär att plan- och bygglovsprocessen sammantaget har förkortats i sådan utsträckning att tillkännagivandet får anses vara tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska överlämnas till riksdagen under 2022. Genom förslagen i propositionen bör tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27), 2018/19:75 (Fi 20), 2019/20:75 (Fi 21) och 2020/21:75 (Fi 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen propositionen En ny riksbankslag (prop. 2021/22:41). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 14. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24) och 2020/21:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Riksdagen framhåller bl.a. behovet av att utveckla en regional planering och nå en bättre samordning mellan beslut enligt plan- och bygglagen och övrig samhällsplanering, möjligheterna till en snabbare handläggning av de beslut som tas med stöd av plan- och bygglagen och behovet av effektivisering av bl.a. länsstyrelsernas medverkan i plan- och byggprocessen. De reformer som anges i betänkandet har numera genomförts, se propositionerna En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser (prop. 2015/16:55), Fler steg för en effektivare plan- och bygglag (prop. 2016/17:151) och En ny regional planering (prop. 2017/18:266). Även de reformer som i övrigt har genomförts i plan- och bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades ligger i linje med detta (se skr. 2017/18:75 [N 69], skr. 2018/19:75 [N 50] och skr. 2019/20:75 [Fi 24]). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1) redovisat att de åtgärder som anges i betänkandet har genomförts och att regeringen anser att de ändringar som har gjorts i plan- och byggregelverket sedan tillkännagivandet beslutades innebär att detta är tillgodosett. Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av förra årets skrivelse 75 (skr. 2020/21:75) framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Utredningen visar dock att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 19). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28), 2019/20:75 (Fi 25) och 2020/21:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75), som innehåller förslag om skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa planer. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och det övervägs samtidigt om det finns anledning att ytterligare utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29), 2019/20:75 (Fi 26) och 2020/21:75 (Fi 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och budgetpropositionen för 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet förväntas slutbehandlas under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 17. Rskr. 2017/18:168 Offentlig upphandling Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36), 2019/20:75 (Fi 31) och 2020/21:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Genom de förslag som lämnades i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:5 s. 73). Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:199 Punktskatter Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41), 2019/20:75 (Fi 32) och 2020/21:75 (Fi 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen uppdrog den 28 november 2019 åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor, avsnitt 11.15) att den utvärdering som efterfrågades i det ovan nämnda tillkännagivandet från riksdagen är genomförd och att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:219 Civilt försvar och krisberedskap Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47), 2019/20:75 (Fi 34) och 2020/21:75 (Fi 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas krisberedskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.2) anfört att det i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 avsattes medel särskilt för civilt försvar på länsstyrelsernas förvaltningsanslag samt att uppnådda resultat redovisats i myndigheternas årsredovisningar för 2019 och 2020. Länsstyrelserna har även enligt planeringsanvisningarna för det civila försvaret för försvarsbeslutet 2016-2020 årligen redovisat vidtagna åtgärder och uppnådda resultat avseende planeringen för civilt försvar. Regeringen konstaterar mot denna bakgrund i budgetpropositionen att de avsatta medlen på länsstyrelsernas förvaltningsanslag för myndigheternas arbete med civilt försvar och krisberedskap har gått till avsedd verksamhet, samt att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Försvarsutskottet har i behandlingen av redovisningen konstaterat att det inte har några invändningar mot regeringens bedömning (bet. 2021/22:FöU1 s. 27, rskr. 2021/22:93). Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:230 Offentlig förvaltning Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48), 2019/20:75 (Fi 35) och 2020/21:75 (Fi 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. Tillitsdelegationen redovisade den 24 juni 2020 betänkandet En gemensam utbildning inom statsförvaltningen (SOU 2020:40). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 redogör regeringen för att den, efter beaktande av remissinstansernas synpunkter, avser att ge Statskontoret i uppdrag att utarbeta och förvalta en elektronisk introduktionsutbildning som ska tillhandahållas för nyanställda vid myndigheter under regeringen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.5.1). Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att ge Statskontoret ett sådant uppdrag (Fi2018/01688, Fi2020/02978 och Fi2022/00504). Punkten är tillgodosedd och slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:356 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67), 2019/20:75 (Fi 36) och 2020/21:75 (Fi 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter - såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75, skr. 2016/17:75, skr. 2017/18:75, skr. 2018/19:75 och skr. 2019/20:75). Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till IVO att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, men att arbetet med att på andra sätt säkerställa kvalitet och mångfald, och att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor, skulle fortsätta. Regeringen angav vidare att den har gett IVO i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar, och att IVO i april 2021 lämnade rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning - Slutrapport, som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37) och 2020/21:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Regeringen har 28 september 2021 gett Skolverket i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket ska vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket ska vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket ska även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Vidare har regeringen den 2 november 2021 överlämnat propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 221/22:45) till riksdagen. Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bland annat innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet är att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 23. Rskr. 2018/19:31 En ny regional planering Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91), 2019/20:75 (Fi 40) och 2020/21:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk planering. Regionens och kommunernas hemställan har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet, med avsikten att en proposition ska överlämnas till riksdagen under 2022. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75) och 2020/21:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g)-j): Beredningen av ärendet är avslutad i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. Det bedöms finnas förutsättningar för att regeringen ska kunna fatta beslut i ärendet under våren 2022. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk. Det bedöms även i detta ärende finnas förutsättningar för att regeringen ska kunna fatta beslut under våren 2022. Följande punkter är inte slutbehandlade: Lagstiftning och andra förslag som ligger tillgrund för inkomstberäkning, g-j). Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a) Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Luleås tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet respektive Stockholms universitet. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c) och d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet. Punkterna är slutbehandlade. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:291 Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77) och 2020/21:75 (Fi 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2018/19:299 Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80) och 2020/21:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 27. Rskr. 2019/20:28 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 89) och 2020/21:75 (Fi 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet såvitt avser punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr. 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), som trädde i kraft den 1 april 2021. Den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna är tillgodosedd genom lagförslag som finns intagna i propositionen En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2021/22:74) som beslutades den 16 december 2021. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:48 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96) och 2020/21:75 (Fi 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hur sådana bestämmelser som nämns i tillkännagivandet kan utformas. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:59 Statens budget 2020 Rambeslutet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 98) och 2020/21:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:133 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 118) och 2020/21:75 (Fi 45). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:163 Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). 32. Rskr. 2019/20:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:191 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Avsikten är att regeringen ska återkomma till riksdagen i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:194 Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU53 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 65). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, b): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). 35. Rskr. 2019/20:204 Extra ändringsbudget för 2020 - Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 67). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad beräkning av statens inkomster för 2020: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). 36. Rskr. 2019/20:257 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 78). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) den 23 juni. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet delvis var tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att Tullverket skulle tilldelas extra medel för bland annat brottsbekämpning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 3, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2019/20:276 Extra ändringsbudget för 2020 - Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 79). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). 38. Rskr. 2019/20:340 Vårändringsbudget för 2020 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, a): Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Om övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning, a) och b): Den 24 mars 2021 beslutade regeringen att medge att Statens fastighetsverk får överlåta de byggnader som Stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen. Myndigheten har meddelat att överlåtelsen har genomförts med tillträde för stiftelsen per den 1 november 2021. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigade regeringen om att besluta om försäljning av två ubåtar av Södermanlandklass med syfte att ubåtarna ska ägas av Polen. Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att lämna erbjudande och förhandla internationell överenskommelse. Försäljningen av två ubåtar av Södermanlandklass till Polen genomfördes inte eftersom den inte kunde fullföljas inom de tidsramar som var nödvändiga för att Försvarsmakten och Försvarets materielverk skulle kunna genomföra en affär. Regeringen har inte fattat något beslut om försäljning av ubåtar till Polen. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet respektive Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lunds universitet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c). Riksmötet 2020/21 39. Rskr. 2020/21:4 Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 99). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 40, rskr. 2020/21:5. Punkten är slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:5 Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 100). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat, jfr Fi 39, rskr. 2020/21:4. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2020/21:12 Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott den 23 juni 2021 och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. Mot bakgrund av förslagen i propositionen samt genom tillsättandet av utredningen En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28) gjorde regeringen bedömningen att tillkännagivandet tillgodosetts. Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:63 Statens budget 2021 - rambeslutet Prop. 2020/21:1, prop. 2019:20:122 och prop. 2020/21:14, bet.2020/21:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: I beslut den 16 december 2021 medgav regeringen Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor i enlighet med myndighetens framställan och bedömning av fastigheternas värde (Fi2017/04023). Information kommer att lämnas när överlåtelsen har skett. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2022 och 2023: Skrivelsen har i denna del slutbehandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a, c, d, i, j, och 7. 43. Rskr. 2020/21:64 Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 116). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020 (skr. 2020/21:101 avsnitt 2). 44. Rskr. 2020/21:116 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 128). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Finansinspektionen har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:129 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2020/21:150 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 131). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Uppföljning av målet kommer, i likhet med andra mål för utgiftsområden, att ske i kommande budgetpropositioner. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för 2021 har redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2020/21:153 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 134). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. 48. Rskr. 2020/21:163 Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020-juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:165 Tullfrågor och Tullverkets utökade möjligheter att besluta om postspärrar Prop. 2020/21:49, bet. 2020/21:SkU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 44-47). 50. Rskr. 2020/21:175 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021, 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 52 och 53). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om sänkta kostnader för anstånd med skatteinbetalning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatteinbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 s. 18 f.). Den 1 april 2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) I propositionen lämnas förslag om att nivån på anståndsavgiften ska sänkas från 0,2 procent till 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 a. 51. Rskr. 2020/21:182 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 25 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 54-56). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: a. 52. Rskr. 2020/21:188 Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2020/21:33, bet. 2020/21:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 130). 53. Rskr. 2020/21:189 Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet Prop. 2020/21:66, bet. 2020/21:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 102-111). 54. Rskr. 2020/21:192 Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning Prop. 2020/21:50, bet. 2020/21:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 124). 55. Rskr. 2020/21:197 Tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (bet. 2020/21:SkU32 s. 5). Den 1 april 2021 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) där förslag lämnas att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att gälla även under 2021. För gåvor föreslås skattefriheten gälla upp till ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd. Förslagen innebär att riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (prop. 2020/21:166 avsnitt 3.2). Den 1 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300). Punkten är slutbehandlad. 56. Rskr. 2020/21:199 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Transportstyrelsen. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, c): Den 4 mars 2021 och 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. 57. Rskr. 2020/21:206 Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus-malus-systemet Prop. 2020/21:68, bet. 2020/21:SkU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 164). 58. Rskr. 2020/21:207 Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt Prop. 2020/21:65, bet. 2020/21:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 165 och 166). 59. Rskr. 2020/21:213 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 43, rskr. 2020/21:214 och A 15, rskr. 2020/21:215. 60. Rskr. 2020/21:219 Uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta redovisning i Esef-format Prop. 2020/21:91, bet. 2020/21:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 196). 61. Rskr. 2020/21:224 Fastighetsrätt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, samt förenliga med villkor för öppna licenser. Vilka värdefulla datamängder som respektive datakategori ska innehålla kommer beslutas av Europeiska kommissionen inom ramen för en genomförandeakt. Denna genomförandeakt är en viktig grundförutsättning i arbetet med att tillgängliggöra Lantmäteriets geodata avgiftsfritt. På grund av spridningen av covid-19 har arbetet inom kommissionen försenats. Avsikten är att kommissionens arbete ska återupptas under 2022 och att arbetet med det svenska genomförandet kan inledas i nära anslutning till att genomförandeakten beslutas. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet 2024/2025. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2020/21:225 Översyn av resegarantisystemet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Om översyn av resegarantisystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda det nuvarande resegarantisystemet (bet. 2020/21:CU26 s. 5 f.). Den 22 december 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett förbättrat resegarantisystem (dir. 2021:114). Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2023. Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2020/21:227 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2020/21:76, bet. 2020/21:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 64. Rskr. 2020/21:229 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Den 25 mars 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, b): Den 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 25 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 231). 65. Rskr. 2020/21:232 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt Prop. 2020/21:87, bet. 2020/21:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 april 2021 beslutade regeringen underrättelse om Sveriges godkännande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom. 66. Rskr. 2020/21:233 En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag Prop. 2020/21:82, bet. 2020/21:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 267-269). 67. Rskr. 2020/21:238 Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 46, rskr. 2020/21:237 och U 23, rskr. 2020/21:239. 68. Rskr. 2020/21:247 Anpassning av lagen om omställningsstöd Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SkU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 284). 69. Rskr. 2020/21:248 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Om ändringar i statens budget för 2021, b): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Länsstyrelserna respektive Boverket. Den 20 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Punkten 1. lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300). Punkten 2. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall: Den 22 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 297). Följande punkt är inte slutbehandlad: a. 70. Rskr. 2020/21:267 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99. f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket ska redovisa genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts senast den 1 mars 2023. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd har genomfört flera möten med representanter från kommuner och civila samhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 71. Rskr. 2020/21:272 Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationella betalningsutjämning (BIS) Prop. 2020/21:127, bet. 2020/21:FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS): Den 10 december 2020 beslutade Sveriges regering om att ingå avtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). Punkt 2 om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 335). Punkt 3 om upphörande av författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt: Den 6 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 336-353). 72. Rskr. 2020/21:291 Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden Skr. 2020/21:53, Bet. 2020/21:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 73. Rskr. 2020/21:292 Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen Prop. 2020/21:160, bet. 2020/21:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 375-377). 74. Rskr. 2020/21:293 Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer Prop. 2020/21:97 Bet. 2020/21:SkU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 409 och 410). 75. Rskr. 2020/21:294 Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el Prop. 2020/21:113, bet. 2020/21:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 411). 76. Rskr. 2020/21:295 En heltäckande tobaksbeskattning - för ökad tydlighet och enhetlighet Prop. 2020/21:112, bet. 2020/21:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425, 427-431). 77. Rskr. 2020/21:300 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling Prop. 2020/21:110, bet. 2020/21:SfU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 407). 78. Rskr. 2020/21:301 Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda Prop. 2020/21:118, bet. 2020/21:SfU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 423 och 424). 79. Rskr. 2020/21:302 En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26, s. 5). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2020/21:310 Förbättrat stöd till företag med anledning av coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om förbättrat stöd till företag med anledning av pandemins konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020-september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteckningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har redovisat de vidtagna åtgärderna och slutbehandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (se prop. 2021/22:1, avsnitt 6.7). Punkten är slutbehandlad. 81. Rskr. 2020/21:311 Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter Skr. 2020/21:93, bet. 2020/21:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 82. Rskr. 2020/21:321 Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ. bet. 2020/21:NU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav. Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 83. Rskr. 2020/21:324 Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 467-471). 84. Rskr. 2020/21:325 Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet Prop. 2020/21:129, bet. 2020/21:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 460-462). 85. Rskr. 2020/21:326 Nya kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag Prop. 2020/21:173, bet. 2020/21:FiU50 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 480-504). 86. Rskr. 2020/21:328 Genomförande av bestämmelser i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att motverka omvända hybrida missmatchningar Prop. 2020/21:111, bet. 2020/21:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 473 och 474). 87. Rskr. 2020/21:329 Justerad beräkning av bilförmån Prop. 2020/21:156, bet. 2020/21:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 479). 88. Rskr. 2020/21:330 Ändrade regler för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot Prop. 2020/21:128. bet. 2020/21:SkU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 568). 89. Rskr. 2020/21:331 Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre Skr. 2020/21:162, bet. 2020/21:SkU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 90. Rskr. 2020/21:332 Uppsägning av skatteavtalet mellan Sverige och Grekland Prop. 2020/21:137, bet. 2020/21:SkU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 573). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Grekland om att avtalet sägs upp. 91. Rskr. 2020/21:333 Uppsägningar av skatteavtalet mellan Sverige och Portugal Prop. 2020/21:138, bet. 2020/21:SkU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 574 och 575). Samma dag beslutade regeringen om att underrätta Portugal om att avtalet sägs upp. 92. Rskr. 2020/21:354 Indelning i utgiftsområden Prop. 2020/21:100, bet. 2020/21:KU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 93. Rskr. 2020/21:362 Riksrevisionens rapport om statligt stöd med delat myndighetsansvar Skr. 2020/21:102, bet. 2020/21:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 94. Rskr. 2020/21:384 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2020/21:100, punkt 1, skr. 2020/21:145, skr. 2020/21:146, bet. 2020/21:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken: Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkt 2 om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket: Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkt 3 om utgiftstakets roll i olika tider: Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 95. Rskr. 2020/21:385 Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget - förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 Prop. 2020/21:99, prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2021) 1 Rikets styrelse 3:1 Sametinget 23 juni 4:1 Regeringskansliet m.m. 17 juni 5:1 Länsstyrelserna m.m. 1 juli 6:1 Allmänna val och demokrati 17 juni 6:2 Justitiekanslern 23 juni 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 23 juni 8:1 Mediestöd 17 juni och 22 december 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:2 Kammarkollegiet 1 juli 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 23 juni 1:15 Statens servicecenter 28 oktober 3 Skatt, tull och exekution 1:2 Tullverket 20 juni 4 Rättsväsendet 1:3 Åklagarmyndigheten 23 juni 1:4 Ekobrottsmyndigheten 23 juni 1:5 Sveriges Domstolar 23 juni 1:6 Kriminalvården 23 juni 1:8 Rättsmedicinalverket 23 juni 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 23 juni 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 23 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 23 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:4 Krisberedskap 23 juni 2:7 Statens haverikommission 23 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 20 juni 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 15 juli 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:1 Socialstyrelsen 17 juni 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna 17 juni 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 23 juni 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 17 juni 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 23 juni 5:2 Barnens rättigheter 17 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 23 juni 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:8 Bostadsbidrag 23 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 17 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 17 juni 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 17 juni 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 17 juni 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 17 juni 2:2 Arbetsdomstolen 17 juni 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 17 juni 2:4 Medlingsinstitutet 17 juni 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 17 juni 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 23 juni 1:3 Avsättning för kreditförluster 23 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 23 juni 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 23 juni 1:17 Statligt stöd till vuxenbildning 23 juni 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 23 juni 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:38 Gymnastik och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 juni 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 juni 2:63 Enskilda utbildningssamordnare på högskoleområdet 23 juni 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 23 juni 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 23 juni 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 23 juni 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 23 juni 13:5 Insatser för den ideella sektorn 23 juni 14:1 Bidrag till folkbildningen 1 juli 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 1 juli 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 23 juni 19 Regional utveckling 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 23 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket 23 juni 1:3 Åtgärder för värdefull natur 23 juni 1:10 Klimatanpassning 23 juni 1:11 Åtgärder för havs-och vattenmiljö 17 juni 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 23 juni 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 17 juni 1:16 Klimatinvesteringar 23 juni 1:17 Klimatpremier 23 juni 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 23 juni 21 Energi 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 23 juni 1:7 Energiteknik 23 juni 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 23 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 23 juni 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 juni 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 23 juni 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transporteuropeiska nätverk 23 juni 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 23 juni 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 23 juni 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 23 juni 2:7 Digital förvaltning 23 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 23 juni 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 23 juni 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 23 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 23 juni 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 23 juni 24 Näringsliv 1:1 Verket för innovationssystem 23 juni 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 23 juni 1:5 Näringslivsutveckling 23 juni 1:7 Turistfrämjande 23 juni 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 23 juni 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 23 juni 1:22 Stöd vid korttidsarbete 15 juli 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 1 juli 2:3 Exportfrämjande verksamhet 23 juni Om ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b): Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildningen inom utgiftsområde 16 som innebar ett ändrat beställningsbemyndigande ska uppgå till 9 680 000 000 kronor. Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2021) 4 Rättsväsendet 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 23 juni 16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 23 juni 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. 23 juni 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 19 augusti 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 juli 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 17 juni 14:2 Bidrag till tolkutbildning 19 augusti 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 juli 19 Regional tillväxt 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 23 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:16 Klimatinvesteringar 23 juni 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 23 juni 22 Kommunikationer 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 23 juni 1:14 Trängselskatt i Göteborg 23 juni 1:19 Lån till körkort 23 juni 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 23 juni Om lag om ändring i socialförsäkringsbalken: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 585 och 586). Om utgiftsområde 4 Rättsväsendet: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Brottsförebyggande rådet. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Punkt a) Riksdagen beslutade att anslaget 1:11 Försvarets materielverk även skulle få användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Den 17 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt b) Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av Jas 39 Gripen som nytt stridsflygsystem: Den 20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av material och anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c) Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026-2032. Finland aviserade i december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen. Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 16 juni 2021 godkände riksdagen den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Skapande skola. Anslaget fick därmed inte längre användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskolan. Regeringen bedömde redan i budgetpropositionen för 2021 att statsbidraget inte längre skulle omfatta förskolan (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34). Anslagets ändamål ändrades dock inte i samband med detta. Regeringen beslutade den 10 december 2020 om ändring av förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203) som innebär bl.a. att statsbidrag inte längre får lämnas till huvudman för förskolan. Regeringen beslutade även den 16 december 2020 om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens kulturråd av vilket framgår att anslaget 1:3 Skapande skola får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 22 december 2021 att avsluta ärendet (Ku2021/01552). Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad. Punkt b) Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Ärendet bereds vidare, se även Fi 4 och N 6. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt c) Riksdagen har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Om lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 591). Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar om ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021. Följande punkter är inte slutbehandlade: Ändrad inkomstberäkning, om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap gällande punkt b och c, och om utgiftsområde 24 Näringsliv gällande punkt b. 96. Rskr. 2020/21:387 Årsredovisning för staten 2020 Skr. 2020/21:101, redogörelse 2020/21:RR4, bet. 2020/21:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 97. Rskr. 2020/21:402 Nya EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel Prop. 2020/21:184, bet. 2020/21:SkU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 753). 98. Rskr. 2020/21:403 Redovisning av skatteutgifter 2021 Skr. 2020/21:98, bet. 2020/21:SkU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 99. Rskr. 2020/21:406 Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning Prop. 2020/21:131, bet. 2020/21:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 752). 100. Rskr. 2020/21:407 Klimatdeklaration för byggnader Prop. 2020/21:144, bet. 2020/21:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 787 och 788). 101. Rskr. 2020/21:408 Genomförande av MKB-direktivet i plan- och bygglagen Prop. 2020/21:174, bet. 2020/21:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 785). 102. Rskr. 2020/21:414 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 761-763). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter. Den 29 april beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget ska redovisas senast den 16 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7. 103. Rskr. 2020/21:416 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 1 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Ekonomistyrningsverket, Länsstyrelserna respektive Boverket. Punkt 1 om lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 702). Punkt 3 om krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020-september 2021. Ändringen innebär att det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har bedömt att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet är slutbehandlat såvitt gäller den aktuella punkten (se prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022, avsnitt 6.7). Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet (2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. Riksmötet 2021/22 104. Rskr. 2021/22:7 Pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel för 2022 Prop. 2020/21:196, bet. 2020/21:SkU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 882 och 883). 105. Rskr. 2021/22:11 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering Prop. 2020/21:206, bet. 2021/22:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 899-904. 106. Rskr. 2021/22:12 Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt Skr. 2020/21:167, bet. 2021/22:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 107. Rskr. 2021/22:13 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin Prop. 2020/21:200, bet. 2021/22:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 930). 108. Rskr. 2021/22:14 Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 Prop. 2020/21:207, bet. 2021/22:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 931-933). 109. Rskr. 2021/22:16 En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 937-939). Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Den del av uppdraget som handlar om att utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 maj 2022. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 110. Rskr. 2021/22:17 Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden Prop. 2021/22:8, bet. 2021/22:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 967-974). 111. Rskr. 2021/22:27 Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22 FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Vidare lämnas ett uppdrag om att Statens servicecenter ska redovisa anslutningsgraden och anslutningstakten till myndighetens lönerelaterade tjänster i förhållande till myndighetens planer för anslutningar, genom andra myndigheters självständiga beslut om anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Redovisningen ska innehålla information om vilka åtgärder som Statens servicecenter har vidtagit och planerar att vidta för att kunna uppnå en ökad anslutningsgrad och anslutningstakt. Regeringen avser att påbörja en uppföljning av hur bildandet av Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, i vilken utsträckning det inneburit besparingar av administrativa kostnader inom staten samt hur förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sina verksamheter har påverkats. Vid denna uppföljning kommer även frågan om förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter utredas. Punkten är inte slutbehandlad. 112. Rskr. 2021/22:28 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland Prop. 2021/22:4, bet. 2021/22:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att protokollet godkänts. 113. Rskr. 2021/22:31 Ett förenklat upphandlingsverk Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett förenklat upphandlingsverk: Den 1 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1110-1115). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar. Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) träder i kraft den 1 februari 2022. Behovet av en utvärdering av lagstiftningen kan göras först när de nya reglerna har börjat gälla. Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2021 ett återrapporteringskrav som ska redovisas i februari 2022. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att underlätta för idéburna organisationer, små företag och sociala företag att delta i offentlig upphandling samt analysera och bedöma i vilken utsträckning som åtgärderna har bidragit till detta. Myndigheten ska även lämna förslag på ytterligare åtgärder. Uppdraget ska redovisas i februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 114. Rskr. 2021/22:41 Skatteavtal mellan Sverige och Slovenien Prop. 2021/22:21, bet. 2021/22:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1106). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Slovenien om att protokollet godkänts. 115. Rskr. 2021/22:46 Statens budget 2022 - Rambeslutet Prop. 2021/22:1, prop. 2021/22:16, prop. 2021/22:20, prop. 2021/22:25, prop. 2021/22:33, prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a) beräkningen av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter 2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) avseende punkten b) om lagförslag om att sänka skatten på drivmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka skatten på drivmedel i överensstämmelse med utskottets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022. Regeringen har den 1 februari 2022 överlämnat propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84) till riksdagen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:16 Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1163-1165). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:20 Avskaffad reklamskatt: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1166-1170). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1161 och 1162). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:33 Förstärkta skattereduktioner för förvärvsinkomster, sjukersättning och aktivitetsersättning: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1159). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:34 Skattelättnad för cykelförmån och skattefri uthyrning av personliga tillgångar: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1158). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende höjt grundavdrag för personer över 65 år: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende gåvoskatteavdrag: Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1160). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Regeringen medgav vidare genom beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk (SFV) att under 2022 överlåta fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp om lägst 109 000 000 kronor (Fi2020/00135, Fi2021/02221 och Fi2021/02777). Information kommer att lämnas till riksdagen när respektive överlåtelse har skett. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, o) preliminära utgiftsramar och beräkningar i statens budget 2023 och 2024: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om lån för myndigheternas investering i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 gällande punkt a, c, d avseende punkt a beräkning av inkomster i statens budget 2022, 2 gällande punkterna m, n, o och 6. 116. Rskr. 2021/22:47 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 25 november 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket. Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna m.m., Kammarkollegiet, Skatteverket, anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader inom utgiftsområde 25 och anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret avseende Kungliga hov- och slottsstaten. 117. Rskr. 2021/22:58 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2020 Skr. 2020/21:130, bet. 2021/22:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 118. Rskr. 2021:22:67 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1. Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, anslagen för 2021: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna. 119. Rskr. 2021/22:73 Komplettering av den utvidgande fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2021/22:27, bet. 2021/22:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1147). 120. Rskr. 2021/22:74 Ändrat alkoholskattedirektiv och vissa andra ändringar Prop. 2021/22:23, bet. 2021/22:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1148-1156). 121. Rskr. 2021/22:75 Nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av EU-organ med anledning av covid-19 pandemin Prop. 2021/22:35, bet. 2021/22:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1185 och 1186). 122. Rskr. 2021/22:78 Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning Prop. 2021/22:11, bet. 2021/22:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1215-1220). 123. Rskr. 2021/22:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2022 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Konsumentverket respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter samt Lantmäteriet. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket. 124. Rskr. 2021/22:82 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Spelinspektionen. 125. Rskr. 2021/22:100 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 3, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 126. Rskr. 2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riskskatt för kreditinstitut: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1256-1259). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (s. 15). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skadliga effekter (s. 18). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 127. Rskr. 2021/22:107 En möjlighet för vissa försäkringsföreningar att tillämpa anpassade rörelseregler Prop. 2021/22:37, bet. 2021/22:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 1254 och 1322). 128. Rskr. 2021/22:109 Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket. 129. Rskr. 2021/22:119 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om statens budget inom statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kammarkollegiet. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022-2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. 130. Rskr. 2021/22:120 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2021/21:1, bet. 2021/22:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, och 1:5 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:5 inom utgiftsområde 25. Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25. 131. Rskr. 2021/22:121 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret. 132. Rskr. 2021/22:122 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2021/22:1,bet. 2021/22: FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 133. Rskr. 2021/22:125 Statens budget för 2022 Prop. 2021/22:1, bet.2021/22:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8), 2019/20:75 (U 5) och 2020/21:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). I budgetpropositionen för 2022 behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde följande. Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet (U2016/01349). Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, göra en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen skulle också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Universitetskanslersämbetet valde att genomföra uppdraget i form av två sinsemellan oberoende externa utvärderingar. Uppdraget redovisades till regeringen (Utbildningsdepartementet) i januari 2021. Båda utvärderingarna ger tydliga belägg för att det nationella kvalitetssäkringssystemet som helhet är kvalitetsdrivande och ändamålsenligt utformat, och att lärosäten och representanter för studenter och arbetsliv samt andra intressenter ser positivt på kvalitetssäkringssystemet så som det i dag är utformat. Tillkännagivandet får därmed anses slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvalitetssäkring av högre utbildning [skr. 2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016 (U2016/01132, U2016/01349). Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6) och 2020/21:75 (U 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har den 20 februari 2020 uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att myndigheten anser att nuvarande form av lärlingsutbildningen i huvudsak bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar samtidigt förslag på åtgärder för att utveckla lärlingsutbildningen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11),2019/20:75 (U 7) och 2020/21:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 lagrådsremissen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. I lagrådsremissen finns förslag om en definition av konfessionellt inslag som tydliggör att elever kan utöva både sin positiva och sin negativa religionsfrihet, såväl i skolor med offentlig huvudman som i fristående förskolor, skolor och fritidshem. Definitionen tydliggör också att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844). Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen fr.o.m. 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför borde tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har dock ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21 s. 25, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 93) att riksdagen inte anser tillkännagivandet slutbehandlat och att punkten därför åter är öppen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i mars 2019 överlämnat rapporten Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet till Utbildningsdepartementet (U2019/01776), om digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet i skolväsendet. Rapporten innehåller dels en kartläggning och analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rektorerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Sedan februari 2020 har Skolverket ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Detta innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter (18 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk). Från och med februari 2020 ska Skolverket enligt sin instruktion även svara för nationellt prioriterade fortbildnings-, kompetensutvecklings- och stödinsatser inom ramen för nationella skolutvecklingsprogram (7 §). Sammantaget ger det Skolverket möjlighet att utifrån identifierade behov ta fram relevanta stödinsatser gällande bl.a. digitaliseringens möjligheter för huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och annan personal i skolväsendet. Från och med 2021 gäller dessutom ett nytt måldokument för Rektorsprogrammet som Skolverket fattat beslut om. I kursen Styrning, organisering och kvalitet ingår nu att rektorn efter utbildningen bl.a. ska kunna identifiera verksamhetens behov av digitalisering utifrån pedagogiska, administrativa och tekniska perspektiv. Under 2020 och 2021 har delar av skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin behövt ställa om till digital undervisning. Skolverket har fått i uppdrag att bl.a. följa upp konsekvenserna av pandemin för utbildningen inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och utvärdera de åtgärder som har vidtagits på området med anledning av pandemin (U2020/06613). I uppdraget ingår även att göra en analys samt identifiera behov av, och föreslå, fortsatta åtgärder. Uppdraget delredovisades den 21 maj och den 17 december 2021. Uppdraget ska även delredovisas den 3 juni 2022 och den 16 december 2022. Vidare har Skolverket fått i uppdrag att främja digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas kompetens inom distans- och fjärrundervisning. Uppdraget ska redovisas årligen senast den sista februari (U2020/06613). Av den redovisning som Skolverket lämnade i februari 2021 framgår att myndigheten planerade att under 2021 bl.a. främja forum för samverkan mellan lärosäten som ett stöd i deras arbete med att säkerställa att skolväsendet får nyutbildade lärare med adekvat digital kompetens. Vidare avsåg myndigheten att följa upp redan genomförda insatser för skolväsendets digitalisering och fortsätta att arbeta med forskningsspridning inom ämnesområdet digitalisering. Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.5.1 s. 86) gjort bedömningen att det arbete som redovisats ovan är det mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen har inte haft några synpunkter på regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108). Punkten är slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 30. Riksmötet 2016/17 4. Rskr. 2016/17:208 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20),2018/19:75 (U 12), 2019/20:75 (U8) och 2020/21:75 (U 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget var att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen har därefter vidtagit ett flertal åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer, bl.a. beslutat om ett uppdrag till Vinnova om att ta fram korta specialistkurser som ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet. Regeringen har också tillskjutit medel för korta kurser för att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister inom flera fält. Vidare har frågan ingått i Styr- och resursutredningens uppdrag (dir. 2017:46). Mot bakgrund av de underlag som Styr- och resursutredningen och Universitetskanslersämbetet har lämnat beslutade regeringen den 17 december 2020 propositionen Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige (prop. 2019/20:60). I propositionen föreslås en lagändring för att förtydliga högskolans ansvar för samverkan. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, avsnitt 6.3.2) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utbildningarnas arbetslivsanknytning. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 148 och 149). Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10) och 2020/21:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovisade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8-11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven - aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Utredningens bedömning, som baseras på bestämmelser i läroplanerna som har ändrats efter det att riksdagen lämnat sitt tillkännagivande, är att det inte bör införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom utredningen bedömer att nuvarande bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är tillräckliga. Betänkandet har remissbehandlats under 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2021/03958). Införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd har försenats med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Skolverket bedömer nu att digitala nationella prov och bedömningsstöd kan införas successivt fr.o.m. vårterminen 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 6. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11) och 2020/21:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 7. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13) och 2020/21:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (U2020/00232). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om lagrådsremissen Skolans arbete med trygghet och studiero. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att all personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Vidare aviseras i lagrådsremissen regeringens avsikt att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18. 8. Rskr. 2017/18:333 Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27), 2019/20:75 (U 15) och 2020/21:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven - aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 17 februari 2022 lagrådsremissen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd och lagrådsremissen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 9. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16) och 2020/21:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens avsikt är att den fråga som tillkännagivandet avser ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2018/19:67 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37), 2019/20:75 (U 18), och 2020/21:75 (U 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19) och 2020/21:75 (U 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola - Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats till hösten 2021 och de omfattande förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) och 2020/21:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01). I kommittédirektiven (dir. 2021:23) anger regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22) och 2020/21:75 (U 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25) och 2020/21:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringens avsikt är att en lagrådsremiss ska beslutas senast våren 2023. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 15. Rskr. 2019/20:65 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32) och 2020/21:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. I vårändringsbudgeten för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) bemyndigades regeringen att under 2020-2022 besluta om en årlig medlemsavgift för detta ändamål om högst 900 000 kronor (se Fi 38). Punkten är slutbehandlad. d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad. e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor, Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad. f) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: d, e och f. 16. Rskr. 2019/20:349 Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta välavvägda val av studier. Redovisningen ska lämnas i myndighetens årsredovisning för 2021. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 17. Rskr. 2020/21:14 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen avser att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 18. Rskr. 2020/21:141 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att 4. under 2021-2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor och European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och att under 2021-2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2020/21:178 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, b): Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. 20. Rskr. 2020/21:196 Förskolan Bet. 2020/21:UbU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2020/21:202 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset: Ändringar i statens budget för 2021, c) Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden och Vetenskapsrådet. 22. Rskr. 2020/21:212 Möjlighet till betyg från årskurs 4 Prop. 2020/21:58, bet. 2020/21:UbU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 191). 23. Rskr. 2020/21:239 Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Bet. 2020/21:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad. a) Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan och Centrala studiestödsnämnden. b) Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan. 24. Rskr. 2020/21:254 Forskning, frihet, framtid - kunskap och innovation för Sverige Prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget i fråga om livslångt lärande och Internationalisering: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317). 25. Rskr. 2020/21:290 Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation Prop. 2020/21:141, bet. 2020721:KU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442 och 443). 26. Rskr. 2020/21:297 Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid Prop. 2020/21:136, bet. 2020/21:UbU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 27. Rskr. 2020/21:308 Bättre studiestöd högre upp i åldrarna Prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 475 och 476). 28. Rskr. 2020/21:309 Vissa insatser för ökad lärarkompetens Prop. 2020/21:152, bet. 2020/21:UbU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 452 och 453). 29. Rskr. 2020/21:393 Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet Skr. 2020/21:61, bet. 2020/21:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 30. Rskr. 2020/21:418 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021, Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden. Riksmötet 2021/22 31. Rskr. 2021/22:33 Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnadsuppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion 2021/22:1149 yrkande 1. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:52 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och nya och ändrade anslag: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Centrala studiestödsnämnden och Vetenskapsrådet. 33. Rskr. 2021/22:76 Överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella sjöfartsorganisationen att genom Världssjöfartsuniversitet utfärda examina Prop. 2021/22:28, bet. 2021/22:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om överlåtelse av förvaltningsuppgift till Internationella Sjöfartsorganisationen: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1227). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1227 och 1228). 34. Rskr. 2021/22:83 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2021/22:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag14:2 Bidrag till tolkutbildning. 35. Rskr. 2021/22:86 Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoU-verksamhet Skr. 2021/22:7, bet. 2021/22:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 36. Rskr. 2021/22:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 och 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen. b) Lagförslaget: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1282). c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att: 1. under 2022-2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europé: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. 2. under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till Mälardalens universitet och för anslaget 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om kapitaltillskott till bolaget på högst 1 500 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Mälardalens universitet där Mälardalens universitet bl.a. bemyndigas att under 2022 bilda ett holdingbolag knutet till universitetet och besluta om kapitaltillskott till bolaget. 3. under 2022 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 4. under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 900 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. 5. under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. 6. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitets- och högskolerådet. Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 c) 1 och 3. 37. Rskr. 2021/22:118 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 15: a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 264 500 000 000 kronor: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Centrala studiestödsnämnden. 2. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:6. 2.8 Miljödepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1) och 2020/21:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122) Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2) och 2020/21:75 (M 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6), 2019/20:75 (M 3) och 2020/21:75 (M 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (bet. 2015/16:FöU3 s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av ärendena. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att ärendena ska kunna avgöras under året. Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som prövas enligt miljöbalken. Utredningen ska redovisas den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4) och 2020/21:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. I lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet som regeringen beslutade om den 10 november 2021 föreslås vidare att regeringen ska få meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att bl.a. minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet våren 2022. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6) och 2020/21:75 (M 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet. Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I uppdraget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget redovisades i mars 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Naturvårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder. Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsättningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att detta tillkännagivande är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110). Regeringen bereder ärendet vidare. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. I lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet som regeringen beslutade om den 10 november 2021 föreslås vidare att regeringen ska få meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att bl.a. minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet våren 2022. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12), 2019/20:75 (M 7) och 2020/21:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (SFS 229). Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS - "Elements for an EU-strategy for PFASs". Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS. Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-förordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på kommissionens inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som underlag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömningsfaktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön. I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen), samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar. Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av PFAS har fortsatt. Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-reglerna. Regeringen avser återkomma med en redovisning av insatserna i budgetpropositionen för 2023 varefter tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8) och 2020/21:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9) och 2020/21:75 (M 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt M 13 och M 18. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20, s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104 , bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 9. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10) och 2020/21:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvar har sammanställts. Europeiska kommissionen lämnade hösten 2019 en formell underrättelse till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet innehållande bland annat kritik avseende kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remissinstanser och arbetet med att omhänderta remissvaren pågår. De förordningsändringar som Naturvårdsverket föreslog i sin redovisning från 2017 kommer att hanteras samlat med detta arbete. Enligt den nuvarande planeringen kommer en ytterligare departementspromemoria med förslag till författningsändringar att remitteras under 2022. Tillkännagivandet kommer att behandlas inom ramen för dessa ärenden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.). Regeringen gav i regleringsbrev för Naturvårdsverket för 2021 Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera de ändringar i miljöbalken avseende miljöbedömningar som infördes den 1 januari 2018. Naturvårdsverket lämnade sin redovisning den 11 juni 2021. Naturvårdsverket har undersökt hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket har också redovisat hur myndigheterna har väglett kring det nya miljöbedömningsregelverket och hur länsstyrelserna har verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen. Naturvårdsverket har bl.a. redovisat att det fortfarande råder oklarheter kring omfattningen och utformningen av en liten miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket redogör också för att omfattande vägledningsinsatser från myndigheterna har gjorts men att osäkerheter fortfarande finns framförallt vad gäller krav på underlag för prövningar, även om kvaliteten på underlaget upplevs ha höjts. Med anledning av Naturvårdsverkets slutsatser har regeringen i regleringsbrev avseende Naturvårdsverket och länsstyrelserna för 2022 uppdragit åt Naturvårdsverket och länsstyrelserna att i samråd med Domstolsverket genomföra en förstudie som syftar till att se över förutsättningar för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022 och syftar till att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och öka effektiviteten i prövningen. Kunskapen om och förutsägbarheten avseende processens olika steg behöver öka för att sökande ska ge in mer kompletta underlag och ansökningshandlingar. Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11) och 2020/21:75 (M 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20, s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:171 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19), 2019/20:75 (M 12) och 2020/21:75 (M 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.). Regeringen planerar för närvarande ingen utredning i frågan. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018-2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Naturvårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) befogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsättningar och upp till vissa nivåer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med 75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 97) redovisade regeringen sin bedömning att det behövs ytterligare insatser för avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar från avloppsvatten. Regeringen föreslog därför i propositionen att anslaget ökas med 75 miljoner kronor år 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp för samma ändamål. Regeringen avser att redovisa resultatet av satsningarna till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 varefter tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13) och M2020/21:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:217 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23), 2019/20:75 (M 15) och 2020/21:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 8 och M 18. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren får i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 31 maj 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:257 Avfall och kretslopp Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27), 2019/20:75 (M 16) och 2020/21:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produktgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.). Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbalken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta. I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet: ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirektivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven. Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhändertagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet Producentansvar för textil - en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2020:72) har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. EU-kommissionen har aviserat att ett förslag på produktpolicyramverk och en strategi för hållbara textilier ska beslutas under 2022. Hur förslagen om ett producentansvar för textil ska hanteras vidare påverkas även av dessa kommande initiativ på EU-nivå. Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning om verksamheters kommunala avfall (dir. 2020:78). Betänkandet Äga avfall - en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2021:24) har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 20 maj 2021 propositionen Producentansvar och straffansvar för nedskräpning (prop. 2020/21:198). Förslaget innebar att bemyndigandet i miljöbalken om producentansvar ändras så att föreskrifter får meddelas för att införa system för utökat producentansvar för avfallshantering av engångsplastprodukter i samband med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU4, rskr. 2021/22:3). Regeringen beslutade sedan den 3 november 2021 om att införa producentansvar för vissa tobaksvaror och filter (SFS 998), ballonger (SFS 999), våtservetter (SFS 1000) samt fiskeredskap (SFS 1001). Förordningarna om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, ballonger och våtservetter trädde med vissa undantag i kraft den 1 januari 2022. Förordningen om producentansvar för fiskeredskap träder i vissa delar i kraft den 1 januari 2023 och i övriga delar den 1 januari 2024. Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17) och 2020/21:75 (M 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om En ökad differentiering av strandskyddet våren 2022. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 16. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21) och 2020/21:75 (M 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. Kommissionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. Europeiska kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bland annat att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag från kommissionen. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2018/19:202 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22) och 2020/21:75 (M 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera samarbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 41 f.). I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Ospar kommissionsmöte beslutade den 30 september 2021 om en reviderad miljöstrategi för Nordostatlanten. Beslutet bekräftades av Ospar ministermöte den 1 oktober 2021. Regeringen har varit aktiv i att driva på en ambitiös strategi som bl.a. innehåller tydliga reduktionskrav för marint skräp. Vid Helcoms ministermöte i oktober 2021 antogs en uppdaterad aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan 2021. Aktionsplanen innehåller närmare 200 åtgärder som bland annat rör farliga ämnen, övergödning, biodiversitet och havsbaserade aktiviteter. Sverige har varit drivande inom flera områden i arbetet med att ta fram aktionsplanen. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Beredning pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen - med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26) och 2020/21:75 (M 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 8 och M 13. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren får i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 31 maj 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 19. Rskr. 2019/20:221 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2020:664). Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess, samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper, samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 20. Rskr. 2020/21:83 Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.). I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, dnr M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2020/21:143 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser att genomföra borttagningen under 2022 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats under 2019 genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser, som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget var genomfört. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:154 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.). Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med en skrivelse i enlighet med riksdagens tillkännagivande om det samlade nationella genomförandet av Agenda 2030. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:258 Hanteringen av använt kärnbränsle Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Hantering av använt kärnbränsle*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hanteringen av använt kärnbränsle (bet. 2020/21:FöU10 s. 5 f.). Svensk kärnbränslehantering AB:s ansökningar om tillstånd till ett sammanhållet system för slutförvar av använt kärnbränsle har beretts i Regeringskansliet. Den 26 augusti 2021 fattade regeringen delbeslut i ärendena enligt miljöbalken respektive lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (M2018/00217 och M2018/00221). Genom besluten tillåter regeringen fortsatt och utökad verksamhet vid centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Den 27 januari 2022 fattade regeringen slutliga beslut i ärendena med innebörden att regeringen tillåter slutförvaret för använt kärnbränsle och den inkapslingsanläggning som behövs för att hantera det använda kärnbränslet. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2020/21:268 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 51 f.). Regeringen har aviserat i förteckningen med propositioner till riksdagen att den avser att avlämna en proposition om Vägar till hållbara vattentjänster våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 25. Rskr. 2021/22:2 Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33 f.). I fråga om prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021-2027 beslutade regeringen den 16 december 2021 att regeringen avser att pröva de förslag till åtgärdsprogram för vatten som ska gälla för perioden 2021-2027. I fråga om undantag och miljöanpassningar gav regeringen den 17 juni 2021 Havs- och vattenmyndigheten, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, i uppdrag att inom ramen för nationella planen för omprövning av vattenkraften, utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. I fråga om platsspecifika bedömningar har vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer varit på samråd. Vattenmyndigheterna har gjort både samhällsekonomisk konsekvensanalys, vilken har varit på samråd, och konsekvensutredning vid regelgivning (enligt SFS 2007:1244) som godkänts av Regelrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2021/22:3 Producentansvar och straffansvar för nedskräpning Prop. 2020/21:198, bet. 2021/22:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 september 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 881). 27. Rskr. 2021/22:4 Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall Prop. 2021/22:15, bet. 2021/22:MJU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 september 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 875 och 876). 28. Rskr. 2021/22:53 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 25 november 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Klimatbonus (anslag 1:8). Den 9 december 2021 och den 10 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:60 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 49 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. 30. Rskr. 2021/22:80 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18 a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:84 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:95 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 6 a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:110 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 f.). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att tillkännagivandet är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen bereder ärendet vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20 a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Kemikalieinspektionen, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Klimatbonus (anslag 1:8), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21) samt Kompetenslyft för klimatomställningen (anslag 1:22). Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens geotekniska institut, Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19) samt Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21). Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av en investeringsplan: Regeringen avser att i vårändringsbudget för 2022 återkomma till riksdagen med förslag till justerad investeringsplan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 78) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen avser att genomföra borttagningen under 2023 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1) och 2020/21:75 (N 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 10). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2007/08 2. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2) och 2020/21:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgäldskontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgäldskontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. Fortsatta diskussioner förs med det berörda företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3) och 2020/21:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2021 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4) och 2020/21:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 10, rskr. 2015/16:90 och N 34, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 5. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75 (N 5) och 2020/21:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Uppdraget ska redovisas senast i maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8), 2019/20:75 (N 6) och 2020/21:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgäldskontoret slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgäldskontoret ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgäldskontoret som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgäldskontoret tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgäldskontoret under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgäldskontoret att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgäldskontoret infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgäldskontoret en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgäldskontoret att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgäldskontoret bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad, men konkursförvaltarna har den 21 december 2021 kommit in med ett utdelningsförslag till Vänersborgs tingsrätt. Förvaltarna har också upprättat förvaltningsredogörelse och slutredovisning. Riksgäldskontoret fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter, se vidare Fi 4. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 7. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8) och 2020/21:75 (N 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att förlänga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, inklusive lagstiftningen om slakt, till slutet av 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 8. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9) och 2020/21:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 9. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13) och 2020/21:75 (N 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Därmed är även denna del av punkt 1 tillgodosedd. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som träder i kraft 1 juli 2021. Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv under perioden 16 augusti-31 januari. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitterades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på knubbsäl. Därmed är även denna del av punkt 1 tillgodosedd. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.). Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen arbetar Naturvårdsverket för närvarande med en reviderad strategi för svensk viltförvaltning. Arbetet sker i dialog med berörda organisationer och myndigheter. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 10. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14) och 2020/21:75 (N 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220 och N 34, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17) och 2020/21:75 (N 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 9). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1, 2016/17:146 yrkandena 1 och 2, , bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50), 2018/19:75 (N 41), 2019/20:75 (N 19) och 2020/21:75 (N 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10). Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Under 2020 tog Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fram promemorian Utfodring av vilt (N2020/02817). Promemorian innehåller förslag till ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) som gör det möjligt att meddela förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Promemorian remitterades den 13 november 2020. Regeringen beslutade den 22 april 2021 propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183). Genom de i propositionen föreslagna lagändringarna är tillkännagivandet tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22) och 2020/21:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5-8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5-8 och 14 samt 1 b 2. 14. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1-6, 2016/17:3616 yrkande 1-5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1-6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1-6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23) och 2020/21:75 (N 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen konstaterade dessutom i sina årsredovisningar för 2017 och 2018 att myndigheten nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden har varit under översyn. I översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön. Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växtskyddsrådet. Ansvariga myndigheter har tagit fram en handlingsplan för 2020-2025. Utvecklingsarbetet har resulterat i att Kemikalieinspektionens handläggningstid för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att kortas. Under 2019 fattades i genomsnitt 95 procent av besluten i växtskyddsmedelsärenden och 93 procent för biocidproduktärenden inom fastställda tidsfrister. Under våren 2020 redovisade EU-kommissionen sin översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. I översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande, zonsystemet och godkännandekriterierna. Regeringen informerade sommaren 2020 riksdagen om kommissionens rapport i faktapromemorian Kommis-sionens utvärdering av EU:s förordning om växtskyddsmedel och EU:s förordning om bekämpningsmedelsrester (2019/20:FPM41). Rapporten innehöll inte några lagstiftningsförslag och inga av de aviserade förändringarna i sekundärrättsakterna bedöms påverka svenska regler. Regeringen ställde sig positiv till att kommissionen avser att stärka bestämmelserna om substitution och begränsa förekomsten av farliga tillsatsämnen i växtskyddsmedel. Regeringen välkomnade åtgärder för ett förbättrat genomförande av uteslutningskriterierna och förbättrad vägledning om nödgodkännanden. Under hösten 2020 antogs rådsslutsatser där Sverige fick gehör för flera av sina ståndpunkter. I rådsslutsatserna betonas behov av att hålla lagstadgade tidsfrister för godkännande av växtskyddsmedel samt att ett ökat samarbete mellan länder skulle bidra till att stärka zonsystemet för ömsesidiga godkännanden. I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) behandlade regeringen tillkännagivandet mot bakgrund av lämnade redovisningar av åtgärder, och ansåg det slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades i december 2019. Statens jordbruksverk utlyste via landsbygdsprogrammet 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från natur till konsument. Projekten pågick 2018 och 2019 och omfattade bl.a. sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. I april 2020 beslutade regeringen om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021-2025. I budgetpropositionen för 2021 förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021-2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.8.2.) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022-2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i budgetpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Livsmedelsverket slutredovisade uppdraget i februari 2020. Regeringen gav i juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli 2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Uppdraget förlängdes med anledning av pandemin redovisades i juni 2021. Regeringen gav vidare Livsmedelsverket i december 2019 i uppdrag att främja hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor, samt att arbeta vidare med utvecklingen av konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informationsspridning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra hälsosamma val vid köp av livsmedel. Kommissionen presenterade i maj 2020 sin strategi Från jord till bord, och vill med den bland annat främja hållbar livsmedelskonsumtion och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara matvanor. För att ge konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val av hälsosamma och hållbart producerade livsmedel avser kommissionen att föreslå en harmoniserad och obligatorisk framsidesmärkning (4:e kvartalet 2022) och överväger en utvidgning av bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning för vissa produkter (4:e kvartalet 2022). I oktober 2020 antogs rådsslutsatser om strategin Från jord till bord där medlemsstaterna välkomnade dels att kommissionen eftersträvar ett harmoniserat vetenskapsbaserat system för näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida med beaktande av befintliga nationella erfarenheter (såsom Nyckelhålet), dels att kommissionen eftersträvar förbättrad ursprungsmärkning för vissa produkter. Livsmedelverket redovisade i juni 2021 regeringsuppdraget om att ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till kommissionen om nationella bestämmelser om ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22: 1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021-2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 23 och 37. Riksmötet 2017/18 15. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25) och 2020/21:75 (N 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utgiftsområde 23) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023-2027. Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18). I skr. 2020/21:75 och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder. Åtgärderna avser dels den kontinuerliga utvecklingen av EU:s regelverk för datainsamling, dels utvecklingen av fiskerikontrollen som en viktig del i uppföljning inom fiskeområdet. Inom EU pågår förhandlingar om en reviderad förordning för fiskerikontrollen. Det spårbarhetssystem för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter i syfte att kunna följa produkten från fångst till konsument och som krävs enligt nuvarande kontrollförordning började att gälla i Sverige den 1 januari 2019. Forskningsfartyget R/V Svea togs i drift 2019 och används för forskningsinsatser och för datainsamling avseende havsmiljön och fiskbestånd. Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har även redovisat ett uppdrag om förslag på hur fiskerikontrollen kan förstärkas. I och med denna redovisning ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27) och 2020/21:75 (N 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regeringsuppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 18. Regeringen fattade beslut om att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen 27 juni 2019. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Se även rskr. 2018/19:113, N 18. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Den 11 juni 2020 beslutade regeringen tilläggsdirektiv genom vilket utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020 (dir. 2020:63). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade sitt betänkande den 10 juni 2021. Betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) remitterades t.o.m. den 25 oktober 2021. Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett såvitt avser inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31) och 2020/21:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 18. Rskr. 2018/19:113 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98), 2019/20:75 (N 32) och 2020/21:75 (N 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 18. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:131 Fiskeripolitik Skr. 2018/19:131, mot. 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 33) och 2020/21:75 (N 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det småskaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkesfiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. I skr. 2020/21:75 och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 avsnitt 2.6.2) redovisade regeringen vidtagna åtgärder. Utöver det har regeringen även i regleringsbrevet för 2020, med rapportering 31 maj 2021, gett Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utforma en gemensam strategi för fiskets framtid samt nya sektorsspecifika handlingsplaner. Strategin och planerna ska, med ett långsiktigt perspektiv, bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja i enlighet med bl.a. målen i propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104). Sverige agerar generellt i förhandlingar om olika förvaltningsåtgärder och tekniska regleringar, och särskilt i pågående förhandlingar om en revidering av EU:s fiskerikontrollförordning för förenkling av reglerna. I och med denna redovisning bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35) och 2020/21:75 (N 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimatnytta. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen har initierat en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi har regeringen 2021 hållit två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks-, och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell bioekonomistrategi. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36) och 2020/21:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:168 Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028, 2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 37) och 2020/21:75 (N 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om återköpsprogram av aktier i Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB minskar aktiekapitalet med indragning av egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 41,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget, samt att därefter genom försäljning eller på annat sätt minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst nuvarande nivå, dvs. 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionerna. Riksdagen har även godkänt att regeringen avräknar de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Telia Company AB mot försäljningsintäkterna. Den 10 april 2019 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed till 38,4 procent. Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company AB att styrelsen beslutat att inte genomföra återköp av aktier för det tredje året i det treåriga återköpsprogrammet och att det pågående programmet skulle fortsätta till och med årsstämman 2020. Den 2 april 2020 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och är i nuläget 39,5 procent. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2021 beslutat att återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget (prop. 2020/21:99 utgiftsområde 24 bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning av svenska statens ägarandel i Telia Company AB. Analysen har inkommit till Försvarsdepartementet. I vårändringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:99 utgiftsområde 24 s. 89) återrapporterade regeringen att Försvarsmaktens slutsats var att statens ägarandel i Telia Company AB i vart fall inte bör minskas. Regeringen har inte funnit skäl att ifrågasätta Försvarsmaktens slutsats och bedömer därmed att det inte bör vara aktuellt att minska statens ägande i Telia Company AB från den nuvarande nivån på 39,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:173 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38) och 2020/21:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26) och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och i början av 2021 och den 26 mars 2021 fattades beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket redovisade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt att införa möjligheten till licensjakt på knubbsäl. Regeringen avser återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39) och 2020/21:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Analysen beräknas vara klar under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40) och 2020/21:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 31 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 26. Rskr. 2019/20:179 Spelfrågor Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58) och 2020/21:75 (Fi 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i ett delbetänkande av Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen gjorde vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Betänkandet har i denna del överlämnats från Finansdepartementet till Näringsdepartementet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:183 Mineralpolitik Mot. 2019/20:2677 yrkande 26, bet. 2019/20:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast i samband med tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 (rskr. 2018/19:209) om gruv- och mineralnäringens tillståndsprocesser (bet. 2019/20:NU11 s. 12). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24 s. 37) att regeringen den 20 augusti 2020 beslutade kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2) redovisades därutöver att regeringen den 11 mars 2021 beslutat kommittédirektiv till en särskild utredare för att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, och att tillkännagivandet mot denna bakgrund bedömdes vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:185 Fiskeripolitik Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023-2027. Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:222 Handelspolitik Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som mycket små. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:236 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avser att följa utvecklingen och effekterna av länsstyrelsernas beslut. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:287 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Riksdagen informerades om hanteringen av tillkännagivandet i skrivelsen (skr. 2021/22:3 s. 23 f.). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16 s. 15). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. I skrivelsen anges att regeringen överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta kommunernas möjligheter att ansluta till Serverat. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24) förstärktes finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2023 med ytterligare redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3 s. 30 f.) bedömde regeringen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat i den del det rör solnedgångsklausuler. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-4. 32. Rskr. 2019/20:288 Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn Skr. 2019/20:76, bet. 2019/20:NU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om regeringens styrning av Konkurrensverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens styrning av Konkurrensverket. Enligt tillkännagivandet ska regeringen säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer uppnås. Regeringen bör också återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen (bet. 2019/20:NU17 s. 11). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.1) att de åtgärder som Konkurrensverket har genomfört som ett resultat av Riksrevisionens granskning, bl.a. en tydligare ansvarsfördelning mellan enheter och en mer enhetlig dokumentation av utredningsprocessen, har skapat förutsättningar för en mer effektiv tillsynsverksamhet och att tillkännagivandet är slutbehandlat med de åtgärder som har vidtagits. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:353 Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: f) Den 17 juni 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Om utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 införs. Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020 regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022. En första delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021, vilket har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). En andra delredovisning lämnades den 27 december 2021. Tillväxtanalys redovisar i denna bland annat att företagsstorlek i sig inte påverkar företags möjlighet att erhålla stöd men att det på branschnivå kan finnas vissa skillnader. Exempelvis tycks reglerna för stöd till korttidsarbete ha passat tillverkningsindustrin särskilt väl jämfört med andra branscher. En tredje delredovisning ska lämnas senast den 1 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:364 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 24 Näringsliv: e) om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Regeringskansliet har under 2021 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian remitterades i september 2021 med en remisstid till den 20 december 2021. Vidare har Regeringskansliet den 15 februari 2022 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 35. Rskr. 2020/21:71 BSÄ Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 - ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk. Den 3 december 2020 beslutade regeringen även om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket, Bolagsverket samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel och 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 1 april 2021 beslutade regeringen om utbetalning av medel till RISE Research Institutes of Sweden AB, efter det att en ny ägaranvisning hade beslutas för bolaget den 3 mars 2021. Den nya ägaranvisningen innebar i huvudsak att bolaget gavs i uppdrag att fullfölja sin ansökan om att bli, och sedan inom Sverige verka som, anmält organ enligt EU:s nya förordning om medicintekniska produkter. Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom viltskadeanslaget. När det gäller den del av tillkännagivandet som rör sekretessbestämmelser avser regeringen att inom kort ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram förslag på förändrade sekretessbestämmelser i samband med skyddsjakt och licensjakt. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2020/21:132 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 53). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om användning av det särskilda kontot under Samefonden Riksdagen har godkänt att det särskilda kontot under Samefonden som nyttjas för betalning av del av arrendekostnad för renbete i Härjedalen får användas också för finansiering av utgifter enligt avtal som avser åretruntmarker. Regeringen beslutade den 27 maj 2021 om användning av medel på det särskilda kontot i Samefonden i enlighet med det som riksdagen godkänt. Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2020/21:145BSÄ Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 54). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24: c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB. Under 2021 fattade regeringen inget beslut om kapitaltillskott till bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. 2. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO. Den 30 september 2021 beslutade regeringen om överlåtelse av statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB Sbo samt bemyndigande att vidta åtgärder för att genomföra överlåtelsen. Punkten är slutbehandlad. 3. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Regeringen beslutade den 3 juni 2021 om ett uppdrag till Riksgäldskontoret (Fi2021/02260) att ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garantier och den nya förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar som beslutades vid samma dag. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2020/21:164 Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om krisstöden för enskilda näringsidkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 s. 6). Regeringen har beslutat om förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020-september 2021. Av förordningen framgår att omsättningsstöd även kan beviljas till enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som varit föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Åtgärderna redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7) och regeringen bedömde att tillkännagivandet är slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits. Punkten är slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:170 Konkurrensverkets befogenheter Prop. 2020/21:51, bet. 2020/21:NU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 79-84). 41. Rskr. 2020/21:171 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2019/20:140, bet. 2020/21:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om företag med statligt ägande och vissa konkurrensfrågor (bet. 2020/21:NU4 s. 25). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.5) återrapporterade regeringen kring hanteringen av tillkännagivandet och bedömde sammanfattningsvis att gällande lagstiftning, både i Sverige och på EU-nivå, i kombination med den kravställning som ingår i statens ägarpolicy utgör ett tillfredsställande ramverk för att säkerställa att en sund konkurrens upprätthålls mellan statligt ägda och privat ägda bolag samt bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:173 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Skr. 2020/21:25, bet. 2020/21:NU12. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Den 4 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ansvarsfördelningen mellan olika aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och strukturfondspartnerskapen till den förestående programperioden (bet. 2020/21:NU12 s. 9). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den omgående bör tillsätta en utredning i syfte att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap (bet. 2020/21:NU12 s. 11). Den 3 november 2021 beslutade regeringen kommittédirektiv En ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel (dir. 2021:109). I utredningens uppdrag ingår att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Regeringen beslutade den 27 januari 2022 att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 43. Rskr. 2020/21:179 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021: b) Den 4 februari 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 26 februari 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. c) Den 3 juni 2021 beslutade regeringen om förlängd tid för uppdraget till Riksgäldskontoret att förbereda och verkställa förlängning av ett statligt garantiprogram till företag. Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2020/21:184 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:83, bet. 2020/210:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Om extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021: b) Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:190 Undersökningstillstånd Prop. 2020/21:67, bet. 2020/21:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 120). 46. Rskr. 2020/21:198 En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning Prop. 2020/21:43, bet. 2020/21:MJU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 167-175). 47. Rskr. 2020/21:203 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021: c) Den 11 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2020/21:209 Kompletterande bestämmelser med anledning av den nya EU-förordningen om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten Prop. 2020/21:44, bet. 2020/21:MJU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 mars 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 204 och 205). 49. Rskr. 2020/21:228 Mineralpolitik Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 31 maj 2022. Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2022. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2). Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbdeömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningnen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2020/21:230 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021: b) Den 1 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket samt anslagen 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 51. Rskr. 2020/21:250 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Ändringar i statens budget för 2021: b) Den 27 maj 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 juli 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:28 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 12 augusti 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 52. Rskr. 2020/21:257 Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2022. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.3.2). Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2020/21:260 Skogspolitik Motion 2020/21:729 yrkande 38 och 2020/21:3356 yrkande 22, bet. 2020/21:MJU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2021/22:MJU15 s. 70). Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har i regleringsbrev för budgetåret 2022 fått i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2020/21:322 Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 17 februari 2022 att skriva av ärendet. 55. Rskr. 2020/21:323 Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel Prop. 2020/21:157, bet. 2020/21:MJU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel: a): Den 3 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 552). b): Regeringen beslutade den 16 december 2021 regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket. I regleringsbrevet anges att myndigheten får disponera avgifterna för berörd verksamhet. Punkten är slutbehandlad. 56. Rskr. 2020/21:337 Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 Skr. 2020/21:133, bet. 2020/21:NU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 57. Rskr. 2020/21:364 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 579 och 580). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan. Med hänsyn till att den nya lagen trädde i kraft den 1 november 2021 har utvärderingsarbetet inte påbörjats. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2020/21:382 Riksrevionens rapport om effektutvärdering av näringspolitiken Skr. 2020/21:178, bet. 2020/21:NU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 59. Rskr. 2020/21:410 Utfodring av vilt Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 7 juli 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793). Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om utbetalningar från viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att bevilja Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag ur viltvårdsfonden för dess rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om bidrag till organisationer ur viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om jakt och renskötsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att komplettera kommittédirektiven för utredningen om en ny renskötsellagstiftning (bet. 2020/21:MJU22 s. 51). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14, 15 och 20. 60. Rskr. 2020/21:419 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare, 1:24 Omställningsstöd, 1:26 Stöd till handelsbolag och 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 15 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 november 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 24 Näringsliv: Den 22 juli 2021 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Kreditgarantier eller en låneram för SAS-koncernen: Regeringen gav den 15 juli 2021 Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut en låneram om högst 1,5 miljarder kronor. Den danska staten ställde ut en låneram på motsvarande belopp. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga (bet. 2020/21:FiU52 s. 23). Regeringen beslutade den 1 juli 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020-juni 2021 och den 3 november 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020-september 2021 (förordningen är namnändrad). Förordningsändringen som beslutades den 1 juli 2021 möjliggjorde för enskilda näringsidkare som fått föräldrapenning eller sjukpenning under sammanlagt mer än 25 procent av antalet kalenderdagar under referensperioden 2019 att i stället tillämpa motsvarande månader 2018 (alternativ referensperiod). Denna ändring avsåg stödperioderna mars 2021-september 2021. Förordningsändringen som beslutades den 3 november 2021 innebar att den bestämmelsen även skulle gälla för stödperioderna augusti 2020-februari 2021 och att ansökningsperioden för de sistnämnda stödperioderna öppnades upp på nytt. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 61. Rskr. 2021/22:5 Ändrade regler för kontroll av ekologisk produktion Prop. 2020/21:187, bet. 2021/22:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 892 och 893). 62. Rskr. 2021/22:24 Riksrevionens rapport om transportbidraget Skr. 2020/21:210, bet. 2021/22:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 63. Rskr. 2021/22:43 Riksrevionens rapport om statens ansvar för veterinär service Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:MJU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 64. Rskr. 2021/22:54 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Höständringsbudget för 2021: Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2021 avseende Statens jordbruksverk. Den 25 november 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Bolagsverket, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2021 avseende Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2021/22:61 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2020/21:MJU6 s. 33. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2020/21:MJU6 s. 34). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) (bet. 2020/21:MJU6 s. 35). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2020/21:MJU6 s. 36). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2020/21:MJU6 s. 37). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om förvaltningen av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av skarv (bet. 2020/21:MJU6 s. 52). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om förvaltningen av säl*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av säl (bet. 2020/21:MJU6 s. 53). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. 2020/21:MJU6 s. 54). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-8. 66. Rskr. 2021/22:87 Stöd till drivmedelsstationer på landsbygderna Mot. 2021/22:1107 samt 2021/22:3215 yrkandena 1 och 2, bet. 2021/22:NU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer (bet. 2021/22:NU10 s. 13). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 1:1 Regionala utveckingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. I regleringsbrevet framgår att 75 miljoner kronor ska användas till ett stöd till företag med försäljningsställen för drivmedel i landsbygdsområden där servicen är gles för att dessa företag ska kunna genomföra nödvändiga åtgärder för att nedgrävda rörledningar för brandfarlig vätska ska vara korrosionskyddade. Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2021/22:97 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 19: a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket avseende anslaget 1:2 Transportbidrag. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027. Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2021/22:99 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 23: a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet samt anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet, 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skogsstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. 69. Rskr. 2021/22:113 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för turismpolitiken: Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet såvitt avser denna punkt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24: a) anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 16 december 2021 beslutade regeringen även riktlinjer för budgetåret 2022 avseende Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket samt anslagen 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:22 Stöd vid korttidsarbete och 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: 1. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. I Riksgäldskontorets regleringsbrev för 2022 ges myndigheten ekonomiskt bemyndigande att för 2022 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar i enlighet med förordningen (2011:211) om utlån och garantier och förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar, som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till det maximala belopp som anges i regleringsbrevet. Punkten är slutbehandlad. 6. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. c) Specialfastigheter Sverige Aktiebolag: Riksdagen har godkänt att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag ändras i enlighet med regeringens förslag (prop. 2021/22:1 utg. omr. 24 avsnitt 3.5.1, bet. 2021/22:NU1). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 c. 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) 2018/19:75 (Ku 1), 2019/20:75 (Ku 1) och 2020/21:75 (Ku 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Både Kulturdepartementet och Finansdepartementet har tidigare år redovisat denna punkt i skrivelse 75. Punkten redovisas fortsättningsvis endast av Finansdepartementet (se Fi 2). Regeringen beslutade den 10 februari 2022 att skriva av ärendet (Ku2009/02288). Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5), 2018/19:75 (Ku 5), 2019/20:75 (Ku 5) och 2020/21:75 (Ku 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Regeringen har genomfört ett flertal åtgärder mot antiziganism och för romsk inkludering. Åtgärderna har bl.a. omfattat uppdrag till Statens skolverk att öka kunskapen i skolan om de nationella minoriteterna med fokus på romer och att sprida läromedelsupplement om romsk kultur, språk, religion och historia (Ku2016/01673/DISK). Vidare har kommuner fått statsbidrag för att anställa romska brobyggare i skolan och inom socialtjänsten. Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2020-2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering samt sprida information om arbetet med romsk inkludering, bl.a. via webbplatsen minoritet.se. I uppdraget ingår att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige (Ku2019/02101). Som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2022 har ytterligare åtgärder genomförts inom ramen för strategin för romsk inkludering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.5 s. 80 f.) och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fienlighet och hatbrott (utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2 s. 36 f.). Det handlar bl.a. om åtgärder för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden (Ku2021/01125) och förbättrade förutsättningar för romska ungdomsorganisationers deltagande i samhällslivet (Ku2021/00657). I propositionen föreslog regeringen vidare att medel skulle tillföras för samordning och uppföljning, statsstöd till kommuner och ytterligare insatser inom ramen för strategins temaområden: utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Åtgärden var en del av Sveriges åtaganden som presenterades på Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av anisemitism i oktober 2021. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i propositionen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (utg.omr. 1 avsnitt 11.5.2 s. 82 f.). Regeringen framhöll dock att avsikten är att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8) och 2020/21:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 4. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9) och 2020/21:75 (Ku 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna (U2021/04941). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 september 2023 och slutredovisas senast den 15 januari 2024. Frågan i övrigt bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september 2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11), 2019/20:75 (Ku 10 och 2020/21:75 (Ku 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. För att stärka detta arbete är film sedan 2021 ett officiellt statistikområde som ingår i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys. I september 2021 mottog regeringen betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin. Där föreslås att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitteras t.o.m. mitten av februari 2022 och bereds sedan vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761 [delvis]) angavs att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. Utöver rådsarbetet är filmområdets olika aktörer aktivt involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar. Regeringen har återkommande möten med centrala representanter för svensk film för att utbyta information om läget och diskutera aktuella frågor. Under covid-19-pandemin har det täta samarbetet mellan regeringen, Filminstitutet och filmområdets aktörer ytterligare stärkts och bidragit positivt till att krisstöd kunnat nå ut till drabbade aktörer på ett snabbt, enkelt och träffsäkert sätt. Regeringen har också varit i nära dialog med filmområdets aktörer angående frågor om publikrestriktioner med anledning av smittspridningen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 124) konstaterade regeringen att formerna för parts- och branschsamverkan har utvecklats i rätt riktning och fungerar tillfredsställande. Regeringen bedömde därför riksdagens båda tillkännagivanden som slutbehandlade. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2021/22:85 punkt 3) anförde riksdagen att de insatser som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga och att regeringen skyndsamt bör utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att de tidigare tillkännagivandena var slutbehandlade. I september 2021 mottog regeringen betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin. Där föreslås att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående samspelet mellan olika aktörer med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitteras t.o.m. mitten av februari 2022 och bereds sedan vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). Regeringen konstaterar att konsekvenserna av den nuvarande finansieringen följs upp inom ramen för den löpande uppföljningen av filmområdet. Exempelvis genomförde Filminstitutet under 2019 en analys av biografernas situation efter höjningen av mervärdesskatten. Regeringen följer utvecklingen och överväger vid behov justeringar. I september 2021 mottog regeringen betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin. Där föreslås att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående finansieringen med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitteras t.o.m. mitten av februari 2022 och bereds sedan vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9. Riksmötet 2016/17 6. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15), 2019/20:75 (Ku 12) och 2020/21:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer. Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart (SFS 1086-1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genomfördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelsemuseerna (Ku2019/02020 [delvis]). Regeringen har löpande varit i nära dialog med museimyndigheter som mellan 2017 och 2019 inordnat uppgifter från andra myndigheter och museer. Ett exempel är Statens historiska museer som inordnat de uppgifter som myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tidigare hade. Ytterligare ett exempel är Statens maritima och transporthistoriska museer som inordnat Järnvägsmuseet och de samlingar som Trafikverket tidigare ansvarat för. Dessa museimyndigheter har i olika sammanhang lyft fram att de, trots dessa organisationsförändringar, lyckats behålla och utveckla en tydlig profil och ett eget varumärke för vart och ett av museerna, utifrån museernas olika samlingsområden. Även Statskontorets myndighetsanalys av Statens historiska museer (rapport 2021:8) lyfter fram att museerna har fortsatt att fungera som egna varumärken efter organisationsförändringen 2018. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.3 s. 100 f.). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 9). Regeringen har i november 2021 gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag (Ku2021/02237) att utreda behov och konsekvenser av utökade möjligheter för statliga museer att donera föremål till mottagare utanför det allmänna museiväsendet. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13) och 2020/21:75 (Ku 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99). Betänkandet har remitterats och remisstiden pågår till och med den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. I budgetpropositionen för 2021 redogjorde regeringen för genomförda insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism har ökat hos berörda aktörer, däribland inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet (Ju2017/07399) och uppdrag till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.7). Regeringen har sedan 2014 vidtagit flera insatser för att yrkesverksamma ska få vägledning i arbetet med att ge stöd till individer i att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and Terrorism - Extremist Offender Management in 10 European Countries (Kings college, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutade regeringen den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag (Ju2021/03331). Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till sådant stöd. Samma dag beslutade regeringen att ge en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 s. 78). Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att 2019-2022 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517 och A2021/02395). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) framgår att regeringen avser att ge bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas långvariga uppdrag på detta område har därför permanentats. Den 3 november 2021 fattade regeringen beslut om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor långsiktigt. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum där insatser för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck samlas (Fi2020/02647). Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta har kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län permanentats. Regeringen har även uppdragit åt länsstyrelsen i Östergötlands län att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708). Vidare anges i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85) att anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder förstärks med ytterligare medel för att öka kompetensen och insatserna mot mäns våld mot kvinnor, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck. Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Den 22 december 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett särskilt brott för hedersförtryck. I lagrådsremissen föreslår regeringen ett nytt särskilt brott som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar riktade mot samma brottsoffer med fridskränkningsbrotten som förebild. Forum för levande historia har fortsatt i uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homofobi, bifobi och transfobi, till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper, vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022 (Ku2021/02377). Statens medieråd har fått i uppdrag att identifiera och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (A2021/00972). Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Denna handlingsplan avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020-2023 (A2021/00140). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11. Riksmötet 2017/18 8. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19), 2019/20:75 (Ku 15) och 2020/21:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:151 Minoritetsfrågor Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1-3, bet. 2017/18:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21), 2019/20:75 (Ku 16) och 2020/21:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.2 och utg.omr. 13, avsnitt 4.5). Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, som ägde rum i oktober 2021, har regeringen presenterat åtaganden som Sverige kommer att genomföra. Sveriges åtaganden består av åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och bekämpa antisemitism, antiziganism och andra former av rasism genom bl.a. satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 10 och 11, utg. omr. 4 avsnitt 2, utg. omr. 13 avsnitt 4, utg. omr. 16 avsnitt 4 och avsnitt 6 samt utg. omr. 17 avsnitt 11). Som exempel tillförs Statens historiska museer medel för att inrätta ett nytt museum om Förintelsen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.5). Ytterligare ett exempel är att Statens skolverk tillförs medel för insatser i syfte att förebygga antisemitism och andra former av rasism i bl.a. skolan (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.5). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:214 Kultur och fritid för barn och unga Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) , 2019/20:75 (Ku 17) och 2020/21:75 (Ku 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd (Kulturrådet) att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974). Av Kulturrådets rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten. Mot denna bakgrund har Kulturrådet åtagit sig att förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Kulturrådets översyn bedömer regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34) att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203). I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande skolas genomslagskraft, har regeringen i budgetpropositionen för 2021 även föreslagit att avsätta 25 miljoner kronor årligen, från 2021 till och med 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.6 s. 38). I regleringsbrevet för Statens kulturråd avseende budgetåret 2021 respektive 2022 framgår att myndigheten fått en förstärkning av bidraget i linje med förslaget. Regeringen har därutöver i regleringsbrevet för 2021 gett myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att Skapande skola ska nå fler barn och unga, i linje med de rekommendationer som framförs i myndighetens rapport Översyn av skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov (Ku2019/01974). De åtgärder som vidtagits ska redovisas i Statens kulturråds årsredovisning för budgetåret 2021. I en skrivelse till Kulturdepartementet (Ku2021/02502) har myndigheten även framhållit att arbetet med att utveckla bidraget kommer att fortgå under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18) och 2020/21:75 (Ku 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser på landsbygden sker inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram där det pågår ett kontinuerligt förenklingsarbete. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Regeringen har inför programperioden 2023-2027 drivit att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd från den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen uppdrog (N2020/02625) i november 2020 åt Statens jordbruksverk att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod. I uppdraget ingår att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Statens jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i december 2021. Mot bakgrund av lagstiftningsarbete för nästkommande programperiod förlängdes landsbygdsprogrammets programperiod 2014-2020 med ytterligare två år. Den 23 december 2020 beslutade regeringen om att lämna ett förslag till EU-kommissionen om insatser för genomförandet av landsbygdsprogrammet under förlängningsåren 2021 och 2022 (N2020/01640, N2020/01401, N2020/01212, N2020/01139, N2019/03278). Under förlängningsåren föreslås totalt 600 miljoner kronor tillföras insatser inom Leader. Leader arbetar med lokal utveckling och har resurser för att mobilisera och hjälpa uppstart av projekt som genomförs av bland annat föreningar på landsbygderna. I april 2021 godkände kommissionen förslaget till förlängning av landsbygdsprogrammet (N2021/01508). Regeringen har också i en programändring i augusti 2021 beslutat att de 600 miljonerna ska förstärkas med ytterligare 45 miljoner kronor (N2021/01508, N2021/00529, N2021/00379). För dessa medel föreslås inte något ytterligare krav på lokal offentlig medfinansiering (ÖOS). Regeringen har den 16 december 2021 beslutat om ett förslag till strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, där förenkling har varit en utgångspunkt. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19) och 2020/21:75 (Ku 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remitterats och remisstiden pågår till och med den 19 maj 2022. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten för stöd till trossamfund har enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s. 83) tillfördes medel till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder som bl.a. möjliggjort en permanentning av Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid myndigheten (A2020/02708). Ökningen av anslaget i budgetpropositionen för 2021 har även möjliggjort en permanentning av samtliga länsstyrelsers uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den 3 november 2021 beslutade regeringen om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete på området mäns våld mot kvinnor långsiktigt. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 13. Rskr. 2019/20:20 Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020-2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ku 22) och 2020/21:75 (Ku 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Den 18 mars 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. se över möjligheten att ändra ordningen för beslut vid så kallad förhandsprövning av nya tjänster hos public service-företagen (dir. 2021:19). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 14.3 s. 131) redovisade regeringen att denna utredning hade tillsatts och konstaterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 14. Rskr. 2020/21:204 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2021/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 18 februari 2021 beslutade regeringen om en ändring i förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (SFS 123). Den 26 februari 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:134) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 10:1 Filmstöd, anslag 13:1 Stöd till idrotten och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civilsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 s. 16). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) och propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. I budgetpropositionen för 2022 lämnade regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället som innebar tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1 Bidrag till folkbildningen (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitten 16.8 och 17.6). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet mot denna bakgrund var tillgodosett och slutbehandlat (se vol. 1a avsnitt 6.7 s. 123 f). Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2020/21:231 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete om omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 s. 13 f.). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24 Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid i syfte att stödja kulturaktörer och idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021 och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 vol. 1a avsnitt 6.7 s. 124 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:251 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021: Den 22 april 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 avseende Sametinget och Statens kulturråd för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, Statens maritima och transporthistoriska museer för anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter, anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser, anslag 8:3 Bidrag till vissa museer, anslag 10:1 Filmstöd och anslag 13:1 Stöd till idrotten. 17. Rskr. 2020/21:306 Politik för konstnärers villkor Skr. 2020/21:109, bet. 2020/21:KrU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 augusti 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 18. Rskr. 2020/21:355 Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service Skr. 2020/21:116, bet. 2020/21:KU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 19. Rskr. 2020/21:400 Barns och ungas läsning Skr. 2020/21:95, bet. 2020/21:KrU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 20. Rskr. 2020/21:401 Ungdomspolitik Skr. 2020/21:105, bet. 2020/21:KrU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 september 2021 beslutade regeringen av skriva av ärendet. 21. Rskr. 2020/21:420 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 10:1 Filmstöd, anslag 13:1 Stöd till idrotten och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. De 8 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för anslag 13:1 Stöd till idrotten. Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2021/22 22. Rskr. 2021/22:55 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 2 december 2021 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 för anslag 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter för Nationalmuseum, Moderna museet, Statens historiska museer, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Statens maritima och transporthistoriska museer samt anslag 8:3 Bidrag till vissa museer. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2021/22:68 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4056 och mot. 2021/22:4186, bet. 2021/22:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2022: Den 9 december 2021 beslutade regeringen förordningen (2021:1205) om stöd för tidningsdistribution med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag. Den 16 december 2021 beslutade regeringen förordningen om ändring i förordningen (2020:26) om statsbidrag för åtgärder som stärker demokratin (SFS 1263). Den 22 december 2021 beslutade regeringen förordningen om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige (SFS 1313). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, 8:1 Mediestöd, 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2021/22:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:3962 och mot. 2021/22:4162, bet. 2021/22:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen förordningen (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer (SFS 1249). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2022 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för Kammarkollegiet, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2022 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för Statens kulturråd, 1:3 Skapande skola, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet och anslag 13:1 Stöd till idrotten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) Lagförslag: Den 9 december 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1203). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2022 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020-2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas (bet. 2021/22:KrU1 s. 57 f.). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7 samt under rskr. 2017/18:91 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2) och 2020/21:75 (A1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom ramen för arbetet med en lagrådsremiss och proposition om arbetslöshetsförsäkringen i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 2. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3) och 2020/21:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom ramen för arbetet med en lagrådsremiss och proposition om arbetslöshetsförsäkringen i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 3. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18), 2019/20:75 (A 7) och 2020/21:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018. Regeringen har i regleringsbrevet för Diskrimineringsombudsmannen för budgetåret 2022 begärt att myndigheten ska redovisa antalet anmälningar i form av bristande tillgänglighet som inkommit till myndigheten från den 1 maj 2018 och som avser tillhandahållande av varor och tjänster för företag med färre än tio anställda. Därutöver ska myndigheten redovisa sin bedömning hur det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som trädde i kraft den 1 maj 2018 har fallit ut för de personer som bestämmelsen är avsedd att skydda. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter myndighetens redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8) och 2020/21:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2017/18:172 Integration Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11), 2019/20:75 (A 9) och 2020/21:75 (A 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmedlingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för programdeltagare. Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 beslutat att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet ska ske i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Återrapportering har skett i januari 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), 2019/20:75 (A 11) och 2020/21:75 (A 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i regleringsbrev för 2021 och 2022 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Dessa uppdrag ska redovisas den 31 mars 2022 respektive 2023. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Betänkandet, Barnombudsmannens redovisningar av uppdragen om vägledningen och resultatet av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 7. Rskr. 2018/19:300 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17) och 2020/21:75 (A 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 8. Rskr. 2019/20:128 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23) och 2020/21:75 (A 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Under 2020 har Samhalls ekonomiska mål reviderats så att avkastningen på eget kapital långsiktigt ska uppgå till 5 procent istället för tidigare 7 procent. Även Samhalls ägaranvisning har reviderats genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt sysselsättningsgraden inom bolaget. De båda målnivåerna kommer att kunna fastställas och beslutas senast till årsstämman 2022. En ökning av merkostnadsersättningen om 400 miljoner kronor per år har beslutats i budgetpropositionen för 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Medel har i regleringsbrev tillförts Kammarkollegiet avseende anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad, i linje med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.7.4). Vidare har flera uppdrag lämnats till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattar att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avser förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avser anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avser kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De tre sistnämnda uppdragen ska redovisas senast den 28 februari 2022. Regeringen avser att följa upp redovisningarna. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2021. Genom ändringen förtydligades att insatser enligt förordningen förutsätter att individens behov av stöd för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete ska ha sin grund i en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Beträffande insatsen skyddat arbete förtydligades särskilt att det ska vara till följd av funktionsnedsättningen som arbetsförmågan är så nedsatt att individen inte kan få något annat arbete. Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 avseende Arbetsförmedlingen angett att minst hälften av de som rekryteras till skyddat arbete hos Samhall ska komma från de prioriterade grupper som Samhall och Arbetsförmedlingen gemensamt definierat, vilket är en högre andel än tidigare år. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2019/20:305 Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden Prop. 2019/20:135, bet. 2019/20:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av de regionala skyddsombudens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet. Den 7 oktober 2021 fick en särskild utredare i uppdrag att utvärdera de regionala skyddsombudens verksamhet i enlighet med tillkännagivandet (dir. 2021:81). Utredaren ska i ett deluppdrag bl.a. kartlägga hur många arbetsplatsbesök de regionala skyddsombuden gör, inhämta uppgifter om antalet arbetsställen där regionala skyddsombud agerar, kartlägga antalet besök där regionala skyddsombud ställt krav på åtgärder och där åtgärder vidtagits, undersöka utvecklingen av detta över tid, samt analysera i vilken mån de regionala skyddsombudens verksamhet uppnår syftet på ett ändamålsenligt sätt. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 10. Rskr. 2020/21:23 Arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 15 om villkor för deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Regeringen har i propositionen Undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning (prop. 2020/21:123) föreslagit att det i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska införas en bestämmelse som undantar deltidsbrandmäns arbete i form av beredskap och övning vid beräkningen av arbetslöshetsersättning. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (prop. 2020/21:123, bet. 2020/21:AU14, rskr. 2020/21:287). Riksdagen har den 5 maj 2021 beslutat om regeringens proposition. Lagändringen trädde i kraft den 31 maj 2021. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2020/21:89 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (A 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Den 17 juni 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2020/21:180 Extra ändringsbudget för 2021 Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset. Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, lagförslag 2.1 och 2.2: den 4 februari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 2021:63 och SFS 2021:64). Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2020/21:186 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning Skr. 2020/21:39, bet. 2020/21:AU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 mars 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2020/21:205 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2021: Den 26 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslaget 5:2 Barnets rättigheter och avseende anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2020/21:215 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder. Regeringen har genom en ändring i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring beslutat att en företagare med bibehållen arbetslöshetsersättning kan vidta marknadsföringsåtgärder om dessa endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten. Regeringens ställningstagande har redovisats och tillkännagivandet ansetts slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 s. 124). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:242 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 s. 85 och 245-246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2020/21:287 Undantag för deltidsbrandmän vid beräkning av arbetslöshetsersättning Prop. 2020/21:123, bet. 2020/21:AU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 324). 18. Rskr. 2020/21:346 Våldsbrott och brottsoffer Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2020/21:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kunskap om våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer har relevanta kunskaper inom området. Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder inom området, t. ex genom att fördela medel till kommuner och regioner som kan användas för kompetensutveckling. Regeringen har även gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser i arbetslivet. Vidare finns frågan med i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor som presenterades och publicerades på regeringens hemsida den 16 juni 2021. Punkt 38 i åtgärdspaketet handlar om förbättrad kompetens hos yrkesverksamma som möter våldsutsatta. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer. I början av 2022 har Socialstyrelsen inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2020/21:350 Förebyggande av våld i nära relationer Prop. 2020/21:163, Bet. 2020/21:SoU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 645-648). 20. Rskr. 2020/21:356 Ett institut för mänskliga rättigheter Prop. 2020/21:143, bet. 2020/21:KU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 642-644). 21. Rskr. 2020/21:366 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 m.m. Skr. 2020/21:92, bet. 2020/21:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 22. Rskr. 2020/21:367 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:369 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 61, rskr. 2020/21:368. 24. Rskr. 2020/21:421 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhället och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 1 juli 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 5:2 Barnets rättigheter. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 25. Rskr. 2021/22:9 Genomförande av visselblåsardirektivet Prop. 2020/21:193, bet. 2021/22:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 och 15 oktober 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 890 och 898). 26. Rskr. 2021/22:10 Samhall Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:AU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om Samhall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2021/22:30 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 december 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 28. Rskr. 2021/22:69 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a om anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:106 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Diskrimineringsombudsmannen och Delegationen mot segregation och avseende anslag 1:1 Etableringsåtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar och anslag 1:3 Hemutrustningslån. Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbreven för 2022 avseende Jämställdhetsmyndigheten och avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2022 avseende Delegationen mot segregation. Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:115 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 b om statens budget inom utgiftsområde 14, lagförslagen och punkt 2 om ytterligare förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring: Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1285-1287). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 1 a om statens budget inom utgiftsområde 14, anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbreven för budgetåret 2022 avseende Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO), anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorganisationen, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning. Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrevet för 2022 avseende Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 c om statens budget inom utgiftsområde 14, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2022 avseende Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:124 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22: SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a om statens budget inom utgiftsområde 9 anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Barnombudsmannen och anslag 5:2 Barnets rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 2.12 Infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2004/05 1. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1) och 2020/21:75 (I 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 1 oktober 2020 i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021 antog riksdagen de föreslagna lagarna (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagarna (SFS 626-627), som träder i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat. Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2) och 2020/21:75 (I 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021 antog riksdagen de föreslagna lagarna, (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagarna (SFS 626-627), som träder i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat. Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12), 2019/20:75 (I 3) och 2020/21:75 (I 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfartsverket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av ändringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av förordningen ska tas fram. Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har därvid framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i förhållande till konkurrensutsättningen, men att ytterligare underlag från myndigheten kan behövas. Arbete med att ta fram ett sådant uppdrag till Transportstyrelsen pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19), 2019/20:75 (I 7) och 2020/21:75 (I 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entreprenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgades så att analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingick det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utredningstiden förlängdes och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats. Den 22 december 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som fortsatt behöver vidtas för att myndigheten ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Enligt uppdraget ska Trafikverket redovisa vilka kostnader som myndigheten bedömer uppstår till följd av ett eventuellt genomförande av visst underhåll i egen regi samt vilka konsekvenser som det bedöms medföra för övrig verksamhet. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 20 april 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12) och 2020/21:75 (I 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 14. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36), 2018/19:75 (N 30), 2019/20:75 (I 13) och 2020/21:75 (I 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Regeringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter och ändringar i kustbevakningslagen (2019:32). I juni 2021 antog riksdagen de föreslagna lagarna, (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagarna (SFS 626-627), som träder i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat. I propositionen konstaterar regeringen därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2020/21:190 s. 13). Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31), 2019/20:75 (I 14) och 2020/21:75 (I 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 gör det möjligt att öppna 70-80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Inom Regeringskansliet bereds förslag till förändringar i trafikförordningen och vägmärkesförordningen så att det blir möjligt att på vissa utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Regeringen avser hantera frågan vidare under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 8. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46), 2018/19:75 (N 37), 2019/20:75 (I 15) och 2020/21:75 (I 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973), beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Förutsättningarna för flyget har därefter förändrats påtagligt, framför allt med anledning av den pågående pandemin, men även genom att flygandet minskade även före pandemin. Swedavia AB har konstaterat att det inte finns behov av ytterligare kapacitetsutbyggnad i form av en rullbana på Arlanda flygplats under de närmaste åren. Arlandarådets arbete har varit värdefullt och kommer fortsatt kunna vara en del av regeringens arbete, samtidigt som detta arbete behöver utgå från den förändrade situationen på flygmarknaden. Swedavia AB har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. Swedavia AB:s bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av Swedavia AB:s bedömning analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att ta fram underlag inför en avveckling av driften av och verksamheterna vid Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. Samtidigt remissbehandlades Swedavia AB:s sammanfattning av konsekvensanalysen avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 9. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16) och 2020/21:75 (I 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se I 14. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18) och 2020/21:75 (I 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 14. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2016/17:220 Fossiloberoende transporter Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68), 2018/19:75 (N 49), 2019/20:75 (I 20) och 2020/21:75 (I 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) gjordes en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökades med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslår utredaren att en reduktionsplikt införs för flygfotogen från och med den 1 januari 2021. Efter lagrådsbehandling föreslog regeringen i propositionen Reduktionsplikt för flygfotogen (prop. 2020/21:135) en ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen, som innebär att en reduktionsplikt på flygfotogen införs fr.o.m. den 1 juli 2021. Riksdagen antog regeringens lagförslag (bet. 2020/21:MJU20, rskr. 2020/21:303). Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av biojetbränsle (I2019/02304). Uppdraget redovisades den 30 juni 2020. Transportstyrelsens redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till målsättningen om att minska flygets klimatpåverkan samt tillgänglighet i hela landet. Trafikverket redovisade förstudien till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 december 2020. Regeringen överlämnade i mars 2021 propositionen Miljöstyrande start- och landningsavgifter (prop. 2020/21:154) till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen en ändring i lagen (2011:866) om flygplatsavgifter, som innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl. Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start och landningsavgifter. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om en ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter som innebär att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2021 och bestämmelserna om differentierade flygplatsavgifter tillämpas första gången vid beslut om 2022 års avgifter. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 också en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2022 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 s. 24 f.). Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51), 2019/20:75 (I 21) och 2020/21:75 (I 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Inom Regeringskansliet bereds förslag till förändringar i trafikförordningen och vägmärkesförordningen (2007:90) så att det blir möjligt att på vissa utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Regeringen avser hantera frågan vidare under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:332 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29), 2018/19:75 (M 15), 2019/20:75 (I 22) och 2020/21:75 (I 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.). Regeringen uppdrog den 29 juni 2017 åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingick att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Affärsverket svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727 och M2017/01665 [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 13 april 2018. Regeringen redovisade sin bedömning med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. Riksdagen uttalade att man inte delar regeringens bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skälen till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utredning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325). Regeringen beslutade den 29 april 2021 propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen konstaterar regeringen att den avser att förtydliga i en förordning vilka samhällsekonomiska analyser Affärsverket svenska kraftnät ska göra inför investeringar i transmissionsnätet och att följa upp utfallet av den nya regleringen för att bedöma om åtgärderna varit tillräckliga. Regeringen noterar i propositionen att åtgärden har sin grund i den ovan nämnda redovisningen från Energimarknadsinspektionen. Regeringen konstaterar i propositionen att tillkännagivandet med dessa åtgärder är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 14. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23) och 2020/21:75 (I 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 14. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 14 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti-30 november 2020. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 har arbetet fortsatt präglats av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen har sett ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301. För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 15. Rskr. 2017/18:180 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39), 2019/20:75 (I 24) och 2020/21:75 (I 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information (S2014/3536) samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163). Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation (I2019/01416, och I2019/01020). Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data. Den 29 januari 2021 lämnade Myndigheten för digital förvaltning sin slutrapport för uppdraget innehållandes rekommendationer och förslag, där framgår bland annat att en av effekterna av uppdraget varit att antalet datamängder på Sveriges dataportal mer än tredubblats. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden (I2020/00911), ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna. Regeringen beslutade den 20 oktober 2021 en strategi för ökad tillgång av data "Data - en underutnyttjad resurs för Sverige" (I2021/02739). Strategin utgör ett komplement till den nationella digitaliseringsstrategin och syftar till att främja olika former av öppen och kontrollerad datadelning för ökad tillgång av data för bl.a. artificiell intelligens (AI) och digital innovation. Regeringen har vidare gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data så att data frigörs för utveckling av bl.a. artificiell intelligens (AI) och digital innovation (I2021/01826). I uppdraget ingår att etablera en digital arena för att möjliggöra samverkan kring data och innovation baserad på data. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2023. I juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som är en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Utredningen antog namnet Öppna data-utredningen. Utredningen överlämnade den 15 september 2020 delbetänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55), där det bl.a. föreslås en helt ny lag om tillgängliggörande av data. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen med utredningens delbetänkande som grund. Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värdefulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge (I2019/01415), med anledning av kommande genomförandeakter avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna datadirektivet). Lantmäteriet slutrapporterade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare uppdragit åt Statistiska centralbyrån att främja delning och nyttiggörande av data för smart statistik (I2021/02417), åt Rymdstyrelsen att analysera hur ett utvecklat nationellt rymddatalabb skulle kunna främja samhällets digitalisering (I2021/02683), åt Arbetsförmedlingen att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (N2021/01915), åt Statens väg- och transportforskningsinstitut att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av transporter genom att bl.a. genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras (I2021/02212) samt åt E-hälsomyndigheten att skapa en statlig infrastruktur för bilddata för bl.a. förbättrad cancerdiagnostik, att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet samt att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/05259, S2021/05369 och S2021/06170). Regeringen har dessutom gett Verket för innovationssystem i uppdrag att kartlägga behovet av kompetensutvecklingsinsatser för datadelning, vilket praktiskt stöd respektive vilka testmiljöer och standarder för datadelning och datahantering som finns i dag, att redogöra för aktuell spetsforskning samt att beskriva relevanta datamarknader och framgångsrika datadelningsexempel (I2021/02737). Regeringen har för avsikt att slutbehandla tillkännagivandet i den kommande propositionen om en ny lag om tillgängliggörande av data som baseras på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64), 2019/20:75 (I 25) och 2020/21:75 (I 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder. Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018). Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA - Free Route Air-space). Inför den så kallade tredje referensperioden prestationer och avgiftssättning 2020-2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen har inte fastställt prestationsplanen utan till följd av den pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021. Medlemsstaterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna. Ärendet bereds vidare men bedöms kunna slutbehandlas efter att EU-kommissionen har godkänt Sveriges förslag till reviderad prestationsplan. EU-kommissionen har meddelat sin avsikt att besluta om godkännande av medlemsstaterna prestationsplaner under april 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28) och 2020/21:75 (I 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har dessutom i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet vidtagits. Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 18. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33) och 2020/21:75 (I 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förarutbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Dessutom utvärderade Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens remissbehandlades. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehavs av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem stycken. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen beslutade den 27 januari 2022 lagrådsremissen Åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet på transportområdet. Regeringen avser att under våren 2022 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:176 Infrastrukturfrågor Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35) och 2020/21:75 (I 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infrastrukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras vidare. Regeringen följer utvecklingsarbetet. Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort. Vidare anför regeringen att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering, m.m. Trafikverket ska därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. Därutöver har Boverket, på regeringens uppdrag, under 2020 publicerat en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget remissbehandlades. Inriktningsunderlaget utgjorde underlag för den infrastrukturproposition, propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151), som regeringen beslutade den 15 april 2021. I propositionen gör regeringen förtydliganden om regional samverkan. Regeringen slår bl.a. fast att Trafikverket ska samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterar regeringen att ett arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det gäller lokaliserings- och markanvändningsfrågor. Regeringen anför i propositionen att Trafikverket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga transportinfrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag. Regeringen noterar dessutom i propositionen att den kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydliggöranden, exempelvis i samband med det kommande arbetet med infrastrukturplaneringen och fastställandet av en ny nationell plan för transportinfrastrukturen under våren 2022. Regeringen gav därefter den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. I uppdraget anges att regeringens proposition Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 30 november 2021 och remitterades till den 28 februari 2022. Regeringen uppdrog vidare den 29 april 2021 åt Statskontoret att utvärdera förhandlingsuppdrag som metod att lösa stora samhällsutmaningar som kräver att statlig transportinfrastrukturplanering samordnas med lokal och regional samhällsplanering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 6 augusti 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36) och 2020/21:75 (I 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand bl.a. i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige - artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Rapporten har remissbehandlats. Inriktningen är att regeringen ska fatta ett beslut om en tillförlitlighetsnorm under det första kvartalet 2022. Vidare beslutade regeringen 2009 om mål för driftsäkerheten under förutsebara förhållanden på stamnätet för el och på de utlandsförbindelser som är anslutna till stamnätet (N2009/06944). I regleringsbrevet för 2022 har regeringen gett Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att se över målen och vid behov föreslå uppdaterade mål. I uppdraget ingår även att redovisa hur förändringar i tillräcklighet på olika sätt kan påverka affärsverkets möjlighet att nå uppsatta driftsäkerhetsmål. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:253 Energipolitik Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39) och 2020/21:75 (I 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energimyndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Därefter har Statens energimyndighet beviljat stöd till två forskningsprojekt som avser kärnkraft. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:258 Sjöfartsfrågor Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40) och 2020/21:75 (I 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Transportstyrelsen har tidigare pekat ut ytterligare ett antal inre vattenvägar i Sverige och informerat EU-kommissionen om dessa. Kommissionen antog den 28 april 2021 en delegerad akt med reviderade bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG där de nya utpekade inre vattenvägarna återfinns. Detta innebär att fartyg certifierade enligt direktivet nu har fler inre vattenvägar i Sverige att segla på. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20) föreslog regeringen en förlängning av möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus t.o.m. 2022. Ekobonusen syftar till att ersätta vägtransporter med sjötransporter. Efter regeringens förslag avsatte riksdagen för detta ändamål 50 miljoner kronor per år för 2021 och 2022 (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2021/22:111). Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20), som en åtgärd i arbetet att främja överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart en förlängd och breddad ekobonus. Det föreslagna stödet om totalt 300 miljoner kronor under perioden 2022-2024 riktas bl.a. till sjötransporter, järnvägstransporter och intermodala transportupplägg och avser att påskynda effektiviseringen vid omlastning av gods och stimulera till nya transportlösningar. Riksdagen avsatte för detta ändamål 100 miljoner kronor för 2022 (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:111). Inom ramen för den nationella godstransportstrategin utsåg Trafikverket 2019 på regeringens uppdrag en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Samordnarens uppdrag löper t.o.m. 2024. I september 2021 redovisade Trafikverket rapporten Tilläggsuppdrag hamnar (I2021/02496) som tagits fram inom ramen för den nationella samordnarens arbete. Fokus i rapporten är hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt hur hamnars avgiftsuttag påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Åtgärder som föreslås i rapporten rör bl.a. infrastruktur, styrning respektive incitament på klimat- och miljöområdet samt breddad ekobonus. Regeringen har den 20 januari 2022 gett Trafikverket i uppdrag att bland annat föra en dialog med branschorganisationen Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med målsättningen att få till stånd en likvärdig tillämpning av hamn- och farledsavgifterna när det gäller miljö- och klimatstyrningsincitamenten. Inom ramen för den nationella godstransportstrategin överlämnade Trafikverket 2019 rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019 varav femton åtgärder rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket arbetar vidare med att genomföra åtgärdsförslagen. Bland annat följs kontinuerligt och aktivt de nya linjer och sjöfartsaktiviteter som påbörjas för att samla in information om brister i enskilda projekt. Ett antal möten har hållits mellan branschaktörer och Trafikverket, Transportstyrelsen samt Sjöfartsverket i samband med detta. Sjöfartsverket och Trafikverket utreder dessutom vilka åtgärder som krävs för att göra de nya områdena för inre vattenvägar farbara för inlandssjöfart vad gäller exempelvis krav på sjömätning, muddring, sjökort etc. Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41) och 2020/21:75 (I 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:277 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1-3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42) och 2020/21:75 (I 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen har följt detta arbete. Regeringen har i propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget understryker regeringen det trafikslagsövergripande perspektivet och i uppdraget ingår att Trafikverket även ska ta fram scenarion baserade på antaganden om bl.a. steg 1-åtgärder. Regeringen anger också i uppdraget att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva steg 1-åtgärder och steg 2-åtgärder och att regeringen betonat vikten av att effektivisera och optimera användningen av existerande infrastruktur. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Inriktningsunderlaget utgjorde underlag för den infrastrukturproposition Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) som regeringen överlämnade till riksdagen den 15 april 2021. Regeringen anger i propositionen att fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Regeringen anger vidare att ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturplanering, dvs. ett synsätt där alla trafikslag och transportsätt prövas förutsättningslöst, behöver genomsyra det kommande arbetet med åtgärdsplanering och framtagandet av en ny nationell plan. Vidare gör regeringen i propositionen förtydliganden om fyrstegsprincipen huvudsakligen enligt följande. Statliga åtgärder enligt fyrstegsprincipens första steg är huvudsakligen åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och administrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transportefterfrågan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen. Andra s.k. steg 1- och steg 2-åtgärder kan inrymmas i infrastrukturplaneringen. Trafikverket ska aktivt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och i vissa län regional nivå. Regeringen uppdrog den 23 juni 2021 åt Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I uppdraget anges att regeringens proposition Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades den 30 november 2021. Trafikverket redogör i redovisningen för hur myndigheten har utarbetat planförslaget utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt, och att fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Förslaget till en ny nationell plan har remissbehandlats och regeringen planerar att fatta beslut om att fastställa en ny nationell plan för transportinfrastrukturen under våren 2022. När det gäller utvecklingen av de samhällsekonomiska kalkylmodellerna har Trafikverket enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen tar del av Trafikanalys redovisning och avser att vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2019/20 25. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50) och 2020/21:75 (I 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock varför frågan inte behandlas i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2019/20:218 Sjöfartsfrågor Mot. 2019/20:614 yrkande 5, 2019/20:867 yrkande 1, 2019/20:2775 yrkande 52, 2019/20:867 yrkande 6, 2019/20:2490 yrkande 6, 2019/20:2597 yrkande 48 och 2019/20:3246 yrkande 20 i denna del, bet. 2019/20:TU8 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att hitta en bättre myndighetsorganisation och finansiering än den nuvarande (bet. 2019/20:TU8 s. 22 f.). Regeringen gav den 20 januari 2022 Statskontoret i uppdrag att, med stöd av Statens väg- och transportforskningsinstitut, utvärdera Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform och lämna förslag på hur Sjöfartsverkets verksamhet kan organiseras och finansieras för att mer ändamålsenligt styra mot en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Genom uppdraget är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om särskilt om farledsavgifternas miljöstyrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen av dessa skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag (bet. 2019/20:TU8 s. 31 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 58) angav regeringen att den ser behov av ett mer ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrenskraft och har bättre förutsättningar att styra mot fossilfrihet. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende Sjöfartsverket angav regeringen att som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller för Sjöfartsverket att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) samt att medel som används till miljöincitament inte omfattas av restriktionen. Detta innebär att Sjöfartsverket har möjlighet att öka miljöincitamentet i farledsavgiften i syfte att åstadkomma ytterligare klimatåtgärder, vilket Sjöfartsverket genomförde vid den senaste avgiftshöjningen, som trädde i kraft den 1 januari 2022. I och med detta är tillkännagivandet tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:223 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Uppdraget ska redovisas senast den 29 juli 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierar ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling. Rapporten analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om tillstånd för virkesupplag vid allmän väg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka dels för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, dels för att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg (bet. 2019/20:TU11 s. 114 f.). Trafikverket har genomfört förändringar i den operativa hanteringen av tillstånden för virkesupplag så att tillstånd som meddelas gäller över längre tid. Regeringen har genom beslut om ändring av vägförordningen (2012:707) tagit bort möjligheterna för den statliga väghållaren Trafikverket att från och med den 1 januari 2022 ta ut avgifter för tillstånd för upplag av virke eller skogsbränsle utmed allmän väg. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2022 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 s. 20). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 14. 28. Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav kan få körkort. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 29. Rskr. 2020/21:43 Kapacitetsbrist i elnäten Bet. 2020/21:NU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkten om kapacitetsbrist i elnäten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en uppföljning av vidtagna åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i elnäten (bet. 2020/21:NU5 s. 6 f.). Utskottet anger att regeringen bör följa upp och analysera de åtgärder som inblandade aktörer vidtog för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade de båda regionerna Skåne och Stockholm 2019. En sådan uppföljning bör enligt utskottet belysa effekterna av vidtagna åtgärder inklusive hur kostnadseffektiva de varit samt belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta och som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 2020 åt Statens energimyndighet att följa upp det gemensamma initiativet avseende kapacitetshöjningar i elnäten i Malmö och Stockholm. Statens energimyndighet skulle enligt beslutet i sin uppföljning belysa effekterna av de vidtagna åtgärderna inklusive hur kostnadseffektiva åtgärderna varit. Vidare bör uppföljningen enligt regeringens beslut belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Statens energimyndighet överlämnade den 29 april 2021 sin rapport Uppföljning av det gemensamma initiativet avseende effekten för elförsörjningen i Malmö och Stockholm (I2021/01373). I och med att rapporten har inkommit har de uppföljningar och analyser som tillkännagivandet avser genomförts. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 s. 11 f.) att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2020/21:161 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis Prop. 2020/21:80, bet. 2020/21:TU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: När det gäller a): Den 21 januari 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 22 och 23). När det gäller b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se till att en möjlighet införs att förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis och undantaget för utgångna yrkeskompetensbevis fram till utgången av 2021 (bet. 2020/21:TU5 s. 12 f.). I propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (prop. 2020/21:195) föreslog regeringen en ändring i ett förslag som möjliggjorde en förlängning av giltighetstiden för yrkesförarkompetensbevis med 6 månader från och med det datum då bevisen går ut. I propositionen anför regeringen att genom de förslag som läggs fram i propositionen anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 6). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om möjlighet till distansutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distansutbildning (bet. 2020/21:TU5 s. 13 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen en ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens som tillfälligt utökade möjligheten till distansutbildning vid fortbildning. Regeringen anför i propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis att genom förordningsändringen anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 6 f.). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om Transportstyrelsens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsam hantering av ansökningar om att bedriva verksamhet som utbildningsanordnare (bet. 2020/21:TU5 s. 14). Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har inhämtat följande information från Transportstyrelsen om hur myndigheten handlägger denna typ av ärenden (I2021/00191). Ett komplett ärende tar ca 1-3 veckor att handlägga. Ungefär 4 av 5 ansökningar behöver kompletteras på grund av ofullständiga utbildningsplaner. Transportstyrelsen arbetar med informationsinsatser, dialog och e-tjänster för att minska handläggningstiden. Under våren 2021 planerades en uppdatering av det digitala utbildningsplansstödet att tas i drift, vilket kan minska mängden kompletteringar och därmed även handläggningstiden. I propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (prop. 2020/21:195) redogör regeringen för de nämnda uppgifterna och anför att den anser att de åtgärder som Transportstyrelsen vidtar för att skynda på hanteringen av ansökningar är tillräckliga och att ingen ytterligare åtgärd krävs. Vidare anför regeringen i propositionen att med anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2020/21:195 s. 7). Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2020/21:162 Cykelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:TU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av väglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik (bet. 2020/21:TU3 s. 28 f.). I regeringens beslut den 31 maj 2018 om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 uppdrog regeringen åt Trafikverket att utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av regionala cykelplaner. Trafikverket redovisade uppdraget i januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:181 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om ändringar i statens budget för 2021 när det gäller b): Den 4 februari 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 33. Rskr. 2020/21:256 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet - investeringar i ökad nätkapacitet Prop. 2020/21:94, bet. 2020/21:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 april 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 311 och 312). 34. Rskr. 2020/21:263 Ytterligare kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. Prop. 2020/21:81, bet. 2020/21:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 320). 35. Rskr. 2020/21:264 Transportstyrelsens olycksdatabas Prop. 2020/21:124, bet. 2020/21:TU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 april 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 319). 36. Rskr. 2020/21:276 Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen Skr. 2020/21:88, bet. 2020/21:KU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 37. Rskr. 2020/21:296 Utbyte av körkort som utfärdats i Färöarna eller Förenade kungariket Prop. 2020/21:126, bet. 2020/21:TU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 432). 38. Rskr. 2020/21:303 Reduktionsplikt för flygfotogen Prop. 2020/21:135, bet. 2020/21:MJU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 maj 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 412). 39. Rskr. 2020/21:334 Luftfartsfrågor Prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget: Den 10 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 558). Punkt 2 om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (bet. 2020/21:TU14 s. 21 f.). I betänkandet anför trafikutskottet bl.a. att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör återkomma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling. Regeringskansliet har inlett arbetet med att analysera förutsättningarna för att ta fram en plan utifrån vad som anges i tillkännagivandet. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22) anger regeringen att den kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera tillkännagivanden. Vidare konstaterar regeringen i propositionen att arbetet med tillkännagivandet inte kommer kunna ske inom den tid som anges i tillkännagivandet och att regeringen avser att återkomma i frågan. Den 15 februari 2022 gav Regeringskansliet en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:374 Hållbarhetskriterier - genomförande av det omarbetade förnybarhetsdirektivet Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:MJU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 668-670). 41. Rskr. 2020/21:379 Förarbevis för vattenskoter Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 626 och 627). Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utbildningsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 15 f.). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de åtgärder som planeras i närtid för att komma tillrätta med problem relaterade till vattenskotrar innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan nya regler tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-4. 42. Rskr. 2020/21:380 Järnvägsfrågor Skr. 2020/21:86, bet. 2020/21:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 september 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 43. Rskr. 2020/21:381 Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis Prop. 2020/21:195, bet. 2020/21:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 594 och 595). 44. Rskr. 2020/21:394 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi Prop. 2020/21:181, bet. 2020/21:NU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lag med bemyndigande om tidsfrister och kontaktpunkt: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 755). Punkt 2 om ändring i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 756). Punkt 4 om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27 s. 19). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att hantera frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:409 Framtidens infrastruktur Prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om ekonomiska planeringsramar för 2022-2033: Regeringen gav den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen samt gav regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. I uppdraget till Trafikverket angav regeringen att propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet ska utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 30 november 2021 och har remissbehandlats. Länsplanerna ska vara remitterade och sammanställda och redovisas senast den 30 april 2022. Regeringen planerar att fastställa en ny nationell plan för transportinfrastrukturen och definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna under våren 2022. Därefter fastställer regionerna samt Gotlands kommun länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 i en skrivelse i juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om särskilt om anskaffning av isbrytare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att nya isbrytare bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. (bet. 2020/21:TU16 s. 102 f.). Regeringen kommer att ta ställning till om isbrytarinvesteringen ska finansieras inom den nationella transportsportinfrastrukturplanen under våren 2022. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 har anslagsändamålet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur utvidgats så att anslaget kan finansiera en sådan investering om regeringen så beslutar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22, bet. 2021/22:TU1, rskr. 2021/22:98). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utbyggnaden av laddinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om utbyggnaden av laddinfrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 105 f.). Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20) att det s.k. klimatklivet för bl.a. stöd till laddinfrastruktur förstärks kraftigt. Regeringen föreslog vidare i propositionen att medel tillförs för att genomföra en elektrifieringsstrategi, i vilken regeringen tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21). I propositionen föreslog regeringen dessutom att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022 tillförs insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21). Riksdagen fattade emellertid beslut om att bl.a. flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och inom det utgiftsområdet skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur som uppgår till 600 miljoner kronor (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). På uppdrag av regeringen redovisade Trafikverket den 30 november 2021 ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I förslaget redogör Trafikverket för hur det fortsatta genomförandet av den plan för elektrifiering av delar av det statliga vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 bör ske. Trafikverkets förslag har remissbehandlats. Elvägsutredningen överlämnade den 1 september 2021 betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Betänkandet har remitterats och arbetet med en remissammanställning pågår inom Regeringskansliet. Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. Under hösten 2022 förväntas trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, att inledas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om anslagskredit*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att Trafikverkets anslagskredit bör höjas till 10 procent för både vidmakthållande och utveckling av statens infrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 150 f.). Den maximala kreditnivån för enskilda ramanslag regleras i 8 § budgetlagen (2011:203). Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har analyserat frågan om nivåerna på Trafikverkets anslagskredit i samband med beredningen av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Trafikverket där kreditnivåerna för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur fastställs för budgetåret 2022. Regeringens beslut om regleringsbrevet för Trafikverket fattades den 16 december 2021. Av beslutet framgår att anslagskrediten på ovan nämnda anslagen har höjts till 10 procent för budgetåret 2022. Härigenom är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 8 och 9. 46. Rskr. 2020/21:411 Reduktionsplikt för bensin och diesel - kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:180, bet. 2020/21:MJU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 747). Punkt 6 om konsekvensanalyser vid kontrollstation 2022* (reservation 9): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2020/21:MJU 23 s. 34 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen vid kontrollstation 2022 ska återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Denna konsekvensanalys ska enligt tillkännagivandet bl.a. belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Konsekvensanalysen bör även omfatta reduktionspliktens effekter för andra politikområden, dess verkliga kostnader och dess samhällsekonomiska effekt. Enligt tillkännagivandet ska regeringen i samband med detta även redogöra för sin bedömning av om detta motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna. Regeringen gav den 16 december 2021 Statens energimyndighet i uppdrag att ta fram underlag för kontrollstation 2022 inom ramen för systemet med reduktionsplikt på bensin, diesel och flygfotogen (I2021/03316). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska analysera de frågor som tas upp i tillkännagivandet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 december 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2020/21:415 Moderna tillståndsprocesser för elnät Prop. 2020/21:188, bet. 2020/21:NU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 juni 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 741-743). 48. Rskr. 2020/21:422 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Skrivelsen är slutbehandlad. När det gäller Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkt om utgiftsområde 22 Kommunikationer, gällande användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur: Den 23 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Riksmötet 2021/22 49. Rskr. 2021/22:40 Ändringar i vägsäkerhetslagen Prop. 2021/22:9, bet. 2021/22:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 november 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1093 och 1094). 50. Rskr. 2021/22:56 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om lag om ändring i järnvägslagen (2004:519): Den 25 november 2021 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1090). Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket och Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkt om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 9 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. 51. Rskr. 2021/22:81 Det nationella basutbudet av flygplatser Bet. 2021/22:TU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt om det nationella basutbudet av flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser (bet. 2021/22:TU4 s. 10 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2021/22:96 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 21 Energi: När det gäller a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket Svenska kraftnät: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. 53. Rskr. 2021/22:98 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det gäller a) Anslagen för 2022: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, 1:19 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 1: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 2: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 3: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden 4: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 54. Rskr. 2021/22:111 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2020/21:1, bet. 2021/22:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20: När det gäller a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:23 Laddinfrastruktur och anslag 1:24 Biogasstöd inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:23 Laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 2004/05 178 I 1 TU7 X 2005/06 308 I 2 TU5 X 2007/08 24 N 2 FiU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 2 KrU1 X 162 N 3 NU10 X 220 N 4 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 1 AU13 X 2010/11 49 N 5 MJU6 X 132 N 6 NU1 X 279 A 2 AU9 X 2011/12 122 S 1 SoU9 X 170 Fi 3 SkU13 X 261 N 7 MJU21 X 2012/13 103 N 8 NU1 X 144 Ju 1 CU6 X 259 I 3 TU18 X 287 Fi 4 FiU21 X 2013/14 56 Fi 5 FiU1 X 158 Fi 6 KU30 X 186 Fi 7 SkU24 X 201 Ju 2 CU20 X 372 I 4 TU19 X 2014/15 77 Ju 3 JuU1 X 138 Ju 4 JuU14 X 143 Fi 8 KrU4 X 144 I 5 TU7 X 152 Ju 5 JuU16 X 153 Ju 6 JuU17 X 154 N 9 MJU9 X 156 Ku 2 KU16 X 180 Fi 9 CU10 X 182 M 2 MJU12 X 194 I 6 TU11 X 206 I 7 TU12 X 243 Fi 10 FiU32 X 244 Fi 11 FiU32 X 2015/16 36 Ju 7 CU6 X 50 M 3 FöU3 X 79 Fi 12 CU1 X 90 N 10 NU1 X 103 M 4 MJU1 X 106 Ju 8 JuU1 X 136 Ku 3 KU4 X 137 Ku 4 KU4 X 149 Ju 9 FöU8 X 155 U 1 UbU9 X 158 Ju 10 JuU25 X 169 U 2 UbU13 X 174 Ju 11 JuU21 X 187 Ju 12 CU14 X 196 Ju 13 JuU18 X 197 Ju 14 JuU20 X 205 Ju 15 KU14 X 226 I 8 TU14 X 227 N 11 MJU19 X 228 U 3 UbU14 X 289 Ku 5 KrU11 X 313 Fi 13 FiU41 X 2016/17 26 N 12 MJU4 X 45 Ju 16 JuU6 X 90 Ju 17 JuU1 X 101 I 9 TU4 X 116 M 5 MJU1 X 133 Ju 18 CU6 X 144 S 2 SfU10 X 153 M 6 MJU7 X 156 S 3 SoU11 X 175 Fö 1 FöU5 X 180 M 7 MJU9 X 185 I 10 TU10 X 189 Ju 19 CU10 X 208 U 4 UbU12 X 211 Ju 20 JuU16 X 220 I 11 TU12 X 224 Ju 21 JuU21 X 225 S 4 FöU7 X 234 Fi 14 CU15 X 238 I 12 TU14 X 250 U 5 UbU17 X 251 U 6 UbU18 X 254 S 5 SoU10 X 272 Ju 22 JuU13 X 281 Ku 6 KrU9 X 289 M 8 MJU22 X 294 Ku 7 KU23 X 318 Ju 23 SfU22 X 326 S 6 SoU18 X 332 I 13 NU21 X 333 N 13 NU24 X 335 Fi 15 KU30 X 338 N 14 MJU23 X 346 S 7 SoU19 X 349 Fi 16 FiU20 X 2017/18 20 M 9 MJU5 X 29 A 3 AU3 X 34 Ju 24 CU2 X 41 Ju 25 SfU7 X 65 Ju 26 JuU8 X 86 S 8 SoU5 X 91 Ku 8 KrU1 X 92 Ju 27 JuU1 X 100 Ju 28 FöU1 X 104 I 14 TU1 X 115 M 10 MJU1 X 121 S 9 SoU1 X 123 Ju 29 CU7 X 124 S 10 SfU1 X 145 Ju 30 JuU6 X 148 A 4 KU38 X 151 Ku 9 KU32 X 168 Fi 17 FiU34 X 171 M 11 MJU11 X 172 A 5 AU7 X 174 M 12 MJU10 X 175 Ju 31 JuU18 X 176 S 11 SoU18 X 178 Fö 2 FöU5 X 179 Fö 3 FöU5 X 180 I 15 FiU25 X 182 N 15 MJU13 X 184 Ju 32 JuU16 X 188 Ju 33 SoU13 X 198 I 16 TU10 X 199 Fi 18 SkU10 X 213 Ju 34 KU33 X 214 Ku 10 KrU6 X 216 N 16 MJU17 X 217 M 13 MJU19 X 219 Fi 19 FöU7 X 221 U 7 UbU19 X 229 Ju 35 KU37 X 230 Fi 20 KU37 X 237 Ku 11 MJU18 X 240 Ju 36 JuU14 X 242 Ku 12 KrU3 X 254 Ju 37 JuU13 X 255 Ju 38 JuU25 X 257 M 14 MJU15 X 260 S 12 SoU8 X 289 Ju 39 JuU21 X 293 S 13 SoU9 X 302 Ju 40 JuU29 X 324 I 17 TU15 X 329 S 14 SfU27 X 333 U 8 UbU10 X 353 S 15 SoU24 X 354 S 16 SoU27 X 356 Fi 21 FiU43 X 357 Fi 22 FiU44 X 359 M 15 NU19 X 389 A 6 SoU25 X 401 N 17 MJU24 X 404 Ju 41 CU36 X 406 S 17 SoU26 X 2018/19 31 Fi 23 CU2 X 44 U 9 UbU5 X 50 S 18 SoU5 X 61 S 19 SoU3 X 67 U 10 FiU11 X 73 Ju 42 JuU1 X 104 U 11 UbU1 X 113 N 18 MJU2 X 131 N 19 MJU3 X 147 N 20 MJU8 X 165 I 18 TU7 X 166 N 21 NU7 X 168 N 22 NU9 X 169 Ju 43 JuU12 X 170 Ju 44 JuU15 X 171 U 12 UbU11 X 172 M 16 MJU9 X 173 N 23 MJU9 X 176 I 19 TU5 X 177 Ju 45 SfU16 X 180 Ju 46 CU7 X 181 Ju 47 JuU11 X 182 Ju 48 JuU14 X 187 S 20 SoU9 X 188 N 24 MJU11 X 191 Ju 49 JuU10 X 192 Ju 50 JuU13 X 193 S 21 SoU15 X 194 U 13 UbU8 X 201 Ju 51 CU13 X 202 M 17 MJU13 X 209 N 25 NU11 X 210 I 20 NU12 X 214 Ju 52 KU28 X 216 Ju 53 KU30 X 233 S 22 SoU8 X 253 I 21 NU14 X 258 I 22 TU14 X 259 I 23 TU16 X 269 U 14 UbU17 X 275 M 18 MJU18 X 277 I 24 TU18 X 281 Ju 54 KU27 X 288 Fi 24 FiU21 X 291 Fi 25 FiU42 X 296 Ju 55 JuU27 X 298 Ju 56 JuU29 X 299 Fi 26 SkU25 X 300 A 7 AU14 X 2019/20 20 Ku 13 KrU2 X 28 Fi 27 FiU14 X 34 Ju 57 JuU4 X 36 Ju 58 JuU7 X 42 Ju 59 JuU6 X 43 Ju 60 JuU8 X 48 Fi 28 KU3 X 59 Fi 29 FiU1 X 65 U 15 FiU11 X 74 I 25 TU4 X 104 UD 1 UU2 X 123 UD 2 NU1 X 128 A 8 AU4 X 133 Fi 30 FiU5 X 146 Ju 61 JuU12 X 163 Fi 31 FiU49 X 169 Ju 62 CU9 X 171 S 23 SfU13 X 173 S 24 SoU5 X 174 S 25 SoU7 X 177 Ju 63 JuU30 X 178 Ju 64 JuU32 X 179 N 26 KrU6 X 183 N 27 NU11 X 185 N 28 MJU11 X 186 Fi 32 FiU22 X 191 Fi 33 FiU37 X 194 Fi 34 FiU53 X 204 Fi 35 FiU55 X 215 S 26 SoU21 X 218 I 26 TU8 X 221 M 19 NU14 X 222 N 29 NU15 X 223 I 27 TU11 X 233 Ju 65 JuU29 X 235 Ju 66 CU17 X 236 N 30 MJU15 X 255 Ju 67 JuU16 X 256 Ju 68 JuU25 X 257 Fi 36 JuU25 X 258 Ju 69 JuU26 X 275 S 27 SoU11 X 276 Fi 37 FiU59 X 287 N 31 NU16 X 288 N 32 NU17 X 291 S 28 SoU24 X 304 Ju 70 JuU33 X 305 A 9 AU13 X 309 S 29 SoU9 X 312 Ju 71 NU18 X 323 I 28 TU14 X 332 Ju 72 UU18 X 333 Ju 73 JuU34 X 340 Fi 38 FiU21 X 349 U 16 UbU21 X 353 N 33 FiU61 X 364 N 34 FiU62 X 2020/21 4 Fi 39 FiU7 X 5 Fi 40 FiU7 X 12 Fi 41 JuU2 X 14 U 17 UbU3 X 23 A 10 FöU3 X 29 Ju 74 JuU31 X 31 Ju 75 JuU5 X 43 I 29 NU5 X 46 Ju 76 SfU6 X 49 Ju 77 SfU8 X 50 Ju 78 CU2 X 57 Ju 79 JuU3 X 61 S 30 SoU2 X 63 Fi 42 FiU1 X 64 Fi 43 FiU11 X 71 N 35 FiU11 X 79 Ju 80 JuU10 X 80 S 31 SoU10 X 81 S 32 SoU11 X 82 N 36 MJU5 X 83 M 20 MJU3 X 89 A 11 KU1 X 108 Ju 81 SfU12 X 111 S 33 SfU10 X 116 Fi 44 FiU37 X 121 Fö 4 FöU1 X 124 Ju 82 JuU1 X 128 S 34 SoU5 X 129 Fi 45 FiU15 X 132 N 37 MJU2 X 133 UD 3 UFöU4 X 134 UD 4 UFöU4 X 135 Ju 83 FöU4 X 136 Fö 5 FöU4 X 141 U 18 UbU1 X 143 M 21 MJU1 X 145 N 38 NU1 X 150 Fi 46 FiU2 X 153 Fi 47 FiU5 X 154 M 22 FiU28 X 159 S 35 SoU23 X 160 UD 5 UU7 X 161 I 30 TU5 X 162 I 31 TU3 X 163 Fi 48 FiU38 X 164 N 39 FiU38 X 165 Fi 49 SkU12 X 166 Ju 84 JuU8 X 167 Ju 85 JuU11 X 168 Ju 86 JuU12 X 169 Ju 87 JuU13 X 170 N 40 NU10 X 171 N 41 NU4 X 172 UD 6 NU11 X 173 N 42 NU12 X 175 Fi 50 FiU40 X 176 Ju 88 FiU40 X 177 S 36 FiU40 X 178 U 19 FiU40 X 179 N 43 FiU40 X 180 A 12 FiU40 X 181 I 32 FiU40 X 182 Fi 51 FiU42 X 183 S 37 FiU42 X 184 N 44 FiU42 X 185 Ju 89 JuU15 X 186 A 13 AU7 X 187 S 38 SoU19 X 188 Fi 52 FiU16 X 189 Fi 53 FiU19 X 190 N 45 NU9 X 191 S 39 SoU8 X 192 Fi 54 CU15 X 193 Ju 90 CU7 X 194 Ju 91 CU8 X 195 Fö 6 FöU8 X 196 U 20 UbU7 X 197 Fi 55 SkU32 X 198 N 46 MJU6 X 199 Fi 56 FiU43 X 200 Ju 92 FiU43 X 201 S 40 FiU43 X 202 U 21 FiU43 X 203 N 47 FiU43 X 204 Ku 14 FiU43 X 205 A 14 FiU43 X 206 Fi 57 SkU16 X 207 Fi 58 SkU17 X 208 Ju 93 JuU18 X 209 N 48 MJU7 X 210 S 41 SoU28 X 211 S 42 SoU21 X 212 U 22 UbU9 X 213 Fi 59 FiU41 X 214 S 43 FiU41 X 215 A 15 FiU41 X 216 S 44 SoU9 X 217 UD 7 UU6 X 219 Fi 60 FiU39 X 220 Ju 94 JuU19 X 221 Ju 95 JuU21 X 222 Ju 96 SfU15 X 223 Ju 97 CU6 X 224 Fi 61 CU11 X 225 Fi 62 CU26 X 226 Fö 7 FöU5 X 227 Fi 63 FiU22 X 228 N 49 NU18 X 229 Fi 64 FiU44 X 230 N 50 FiU44 X 231 Ku 15 FiU44 X 232 Fi 65 FiU35 X 233 Fi 66 FiU18 X 234 Ju 98 JuU16 X 235 Ju 99 JuU22 X 236 S 45 SoU33 X 237 S 46 FiU46 X 238 Fi 67 FiU46 X 239 U 23 FiU46 X 240 Ju 100 JuU17 X 241 S 47 JuU17 X 242 A 16 JuU17 X 243 Ju 101 JuU20 X 244 Ju 102 JuU43 X 245 S 48 SoU20 X 246 S 49 SoU36 X 247 Fi 68 SkU36 X 248 Fi 69 FiU49 X 249 S 50 FiU49 X 250 N 51 FiU49 X 251 Ku 16 FiU49 X 252 UD 8 UFöU5 X 253 UD 9 UFöU5 X 254 U 24 UbU16 X 255 Ju 103 JuU39 X 256 I 33 NU15 X 257 N 52 NU16 X 258 M 23 FöU10 X 259 S 51 SfU25 X 260 N 53 MJU15 X 261 S 52 SoU37 X 262 Ju 104 JuU14 X 263 I 34 TU10 X 264 I 35 TU11 X 265 Ju 105 CU10 X 266 Ju 106 CU12 X 267 Fi 70 CU12 X 268 M 24 CU14 X 272 Fi 71 FiU45 X 273 S 53 SoU34 X 274 S 54 SoU22 X 276 I 36 KU28 X 285 UD 10 UbU22 X 287 A 17 AU14 X 288 Ju 107 NU19 X 289 Ju 108 JuU25 X 290 U 25 KU31 X 291 Fi 72 FiU17 X 292 Fi 73 SkU11 X 293 Fi 74 SkU24 X 294 Fi 75 SkU25 X 295 Fi 76 SkU26 X 296 I 37 TU13 X 297 U 26 UbU18 X 298 Ju 109 SfU23 X 299 Ju 110 SfU24 X 300 Fi 77 SfU19 X 301 Fi 78 SfU22 X 302 Fi 79 SfU26 X 303 I 38 MJU20 X 304 Ju 111 JuU26 X 305 UD 11 UU11 X 306 Ku 17 KrU9 X 307 S 55 SoU29 X 308 U 27 UbU17 X 309 U 28 UbU19 X 310 Fi 80 FiU27 X 311 Fi 81 FiU48 X 312 Ju 112 JuU33 X 313 Ju 113 JuU34 X 314 Ju 114 JuU35 X 315 Ju 115 CU17 X 316 S 56 CU17 X 317 Ju 116 CU18 X 318 Ju 117 CU19 X 319 Ju 118 CU20 X 320 Ju 119 CU25 X 321 Fi 82 NU30 X 322 N 54 NU30 X 323 N 55 MJU18 X 324 Fi 83 FiU33 X 325 Fi 84 FiU47 X 326 Fi 85 FiU50 X 327 S 57 SoU16 X 328 Fi 86 SkU23 X 329 Fi 87 SkU28 X 330 Fi 88 SkU30 X 331 Fi 89 SkU31 X 332 Fi 90 SkU34 X 333 Fi 91 SkU35 X 334 I 39 TU14 X 335 S 58 SoU31 X 336 Ju 120 NU23 X 337 N 56 NU24 X 338 UD 12 UU4 X 340 UD 13 UU13 X 343 Ju 121 JuU36 X 344 Ju 122 JuU24 X 345 Ju 123 JuU27 X 346 A 18 JuU27 X 347 Ju 124 SfU27 X 348 S 59 SoU27 X 349 S 60 SoU17 X 350 A 19 SoU26 X 351 Fö 8 FöU6 X 352 Ju 125 FöU9 X 353 SB 1 KU26 X 354 Fi 92 KU27 X 355 Ku 18 KU29 X 356 A 20 KU33 X 357 SB 2 UU10 X 358 UD 14 UU10 X 359 UD 15 UU12 X 361 UD 16 UU9 X 362 Fi 93 FiU51 X 363 Ju 126 JuU29 X 364 N 57 MJU21 X 365 SB 3 KU20 X 366 A 21 AU11 X 367 A 22 AU12 X 368 S 61 SoU24 X 369 A 23 SoU24 X 370 S 62 SoU12 X 371 SB 4 KU21 X 373 Ju 127 KU32 X 374 I 40 MJU24 X 375 S 63 SoU25 X 376 S 64 SoU30 X 377 S 65 SoU32 X 378 S 66 SoU38 X 379 I 41 TU12 X 380 I 42 TU15 X 381 I 43 TU18 X 382 N 58 NU26 X 383 UD 17 NU29 X 384 Fi 94 FiU20 X 385 Fi 95 FiU21 X 387 Fi 96 FiU30 X 389 Ju 128 JuU41 X 390 Fö 9 JuU41 X 393 U 29 UbU21 X 394 I 44 NU27 X 395 Ju 129 JuU23 X 396 Ju 130 JuU28 X 397 SB 5 - X 398 Ju 131 JuU30 X 399 Ju 132 JuU32 X 400 Ku 19 KrU7 X 401 Ku 20 KrU8 X 402 Fi 97 SkU27 X 403 Fi 98 SkU29 X 404 Ju 133 CU16 X 405 Ju 134 CU21 X 406 Fi 99 CU22 X 407 Fi 100 CU23 X 408 Fi 101 CU24 X 409 I 45 TU16 X 410 N 59 MJU22 X 411 I 46 MJU23 X 412 Ju 135 SfU28 X 413 Ju 136 SfU29 X 414 Fi 102 JuU37 X 415 I 47 NU22 X 416 Fi 103 FiU52 X 417 S 67 FiU52 X 418 U 30 FiU52 X 419 N 60 FiU52 X 420 Ku 21 FiU52 X 421 A 24 FiU52 X 422 I 48 FiU52 X 423 Ju 137 JuU38 X 2021/22 1 S 68 SoU3 X 2 M 25 MJU5 X 3 M 26 MJU4 X 4 M 27 MJU7 X 5 N 61 MJU3 X 6 Ju 138 KU2 X 7 Fi 104 SkU37 X 8 S 69 SoU2 X 9 A 25 AU3 X 10 A 26 AU4 X 11 Fi 105 FiU7 X 12 Fi 106 FiU8 X 13 Fi 107 SkU2 X 14 Fi 108 SkU3 X 16 Fi 109 NU6 X 17 Fi 110 FiU13 X 18 Ju 139 JuU2 X 19 Ju 140 JuU3 X 20 Ju 141 JuU4 X 21 S 70 SfU5 X 22 S 71 SfU6 X 23 S 72 SfU7 X 24 N 62 NU5 X 27 Fi 111 FiU12 X 28 Fi 112 SkU4 X 29 S 73 SoU5 X 30 A 27 AU5 X 31 Fi 113 FiU14 X 32 Ju 142 FöU3 X 33 U 31 UbU3 X 35 Ju 143 KU8 X 36 Ju 144 JuU5 X 37 Ju 145 JuU6 X 38 Ju 146 JuU7 X 39 Ju 147 JuU8 X 40 I 49 TU2 X 41 Fi 114 SkU7 X 42 Ju 148 CU2 X 43 N 63 MJU9 X 44 Ju 149 KU3 X 45 Fö 10 FöU2 X 46 Fi 115 FiU1 X 47 Fi 116 FiU11 X 48 Ju 150 FiU11 X 49 UD 18 FiU11 X 50 Fö 11 FiU11 X 51 S 74 FiU11 X 52 U 32 FiU11 X 53 M 28 FiU11 X 54 N 64 FiU11 X 55 Ku 22 FiU11 X 56 I 50 FiU11 X 58 Fi 117 FiU6 X 59 Ju 151 JuU9 X 60 M 29 MJU6 X 61 N 65 MJU6 X 62 S 75 SoU7 X 63 S 76 SoU4 X 64 S 77 SoU6 X 65 SB 6 KU1 X 66 Ju 152 KU1 X 67 Fi 118 KU1 X 68 Ku 23 KU1 X 69 A 28 KU1 X 73 Fi 119 SkU5 X 74 Fi 120 SkU6 X 75 Fi 121 SkU8 X 76 U 33 UbU4 X 77 UD 19 UU1 X 78 Fi 122 FiU15 X 79 Fi 123 CU1 X 80 M 30 CU1 X 81 I 51 TU4 X 82 Fi 124 KrU1 X 83 U 34 KrU1 X 84 M 31 KrU1 X 85 Ku 24 KrU1 X 86 U 35 UbU6 X 87 N 66 NU10 X 88 S 78 SoU8 X 89 Ju 153 JuU1 X 90 UD 20 UU2 X 93 Ju 154 FöU1 X 94 Fö 12 FöU1 X 95 M 32 FöU1 X 96 I 52 NU3 X 97 N 67 NU2 X 98 I 53 TU1 X 99 N 68 MJU2 X 100 Fi 125 SkU1 X 101 Fi 126 SkU11 X 102 UD 21 UFöU1 X 103 UD 22 UFöU2 X 104 S 79 SfU2 X 105 S 80 SfU3 X 106 A 29 AU1 X 107 Fi 127 FiU35 X 108 U 36 UbU1 X 109 Fi 128 MJU1 X 110 M 33 MJU1 X 111 I 54 MJU1 X 112 UD 23 NU1 X 113 N 69 NU1 X 114 Ju 155 KU6 X 115 A 30 AU2 X 116 S 81 SfU1 X 117 Ju 156 SfU4 X 118 U 37 UbU2 X 119 Fi 129 FiU2 X 120 Fi 130 FiU3 X 121 Fi 131 FiU4 X 122 Fi 132 FiU5 X 123 S 82 SoU1 X 124 A 31 SoU1 X 125 Fi 133 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2013/14 158 KU30 Fi 6 X 2014/15 156 KU16 Ku 2 X 2015/16 136 KU4 Ku 3 X 137 KU4 Ku 4 X 205 KU14 Ju 15 X 2016/17 294 KU23 Ku 7 X 335 KU30 Fi 15 X 2017/18 148 KU38 A 4 X 151 KU32 Ku 9 X 213 KU33 Ju 34 X 229 KU37 Ju 35 X 230 KU37 Fi 20 X 2018/19 214 KU28 Ju 52 X 216 KU30 Ju 53 X 281 KU27 Ju 54 X 2019/20 48 KU3 Fi 28 X 2020/21 89 KU1 A 11 X 276 KU28 I 36 X 290 KU31 U 25 X 353 KU26 SB 1 X 354 KU27 Fi 92 X 355 KU29 Ku 18 X 356 KU33 A 20 X 365 KU20 SB 3 X 371 KU21 SB 4 X 373 KU32 Ju 127 X 2021/22 6 KU2 Ju 138 X 35 KU8 Ju 143 X 44 KU3 Ju 149 X 65 KU1 SB 6 X 66 KU1 Ju 152 X 67 KU1 Fi 118 X 68 KU1 Ku 23 X 69 KU1 A 28 X 114 KU6 Ju 155 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 2 X 2009/10 220 FiU35 N 4 X 2012/13 287 FiU21 Fi 4 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 2014/15 243 FiU32 Fi 10 X 244 FiU32 Fi 11 X 2015/16 313 FiU41 Fi 13 X 2016/17 349 FiU20 Fi 16 X 2017/18 168 FiU34 Fi 17 X 180 FiU25 I 15 X 356 FiU43 Fi 21 X 357 FiU44 Fi 22 X 2018/19 67 FiU11 U 10 X 288 FiU21 Fi 24 X 291 FiU42 Fi 25 X 2019/20 28 FiU14 Fi 27 X 59 FiU1 Fi 29 X 65 FiU11 U 15 X 133 FiU5 Fi 30 X 163 FiU49 Fi 31 X 186 FiU22 Fi 32 X 191 FiU37 Fi 33 X 194 FiU53 Fi 34 X 204 FiU55 Fi 35 X 276 FiU59 Fi 37 X 340 FiU21 Fi 38 X 353 FiU61 N 33 X 364 FiU62 N 34 X 2020/21 4 FiU7 Fi 39 X 5 FiU7 Fi 40 X 63 FiU1 Fi 42 X 64 FiU11 Fi 43 X 71 FiU11 N 35 X 116 FiU37 Fi 44 X 129 FiU15 Fi 45 X 150 FiU2 Fi 46 X 153 FiU5 Fi 47 X 154 FiU28 M 22 X 163 FiU38 Fi 48 X 164 FiU38 N 39 X 175 FiU40 Fi 50 X 176 FiU40 Ju 88 X 177 FiU40 S 36 X 178 FiU40 U 19 X 179 FiU40 N 43 X 180 FiU40 A 12 X 181 FiU40 I 32 X 182 FiU42 Fi 51 X 183 FiU42 S 37 X 184 FiU42 N 44 X 188 FiU16 Fi 52 X 189 FiU19 Fi 53 X 199 FiU43 Fi 56 X 200 FiU43 Ju 92 X 201 FiU43 S 40 X 202 FiU43 U 21 X 203 FiU43 N 47 X 204 FiU43 Ku 14 X 205 FiU43 A 14 X 213 FiU41 Fi 59 X 214 FiU41 S 43 X 215 FiU41 A 15 X 219 FiU39 Fi 60 X 227 FiU22 Fi 63 X 229 FiU44 Fi 64 X 230 FiU44 N 50 X 231 FiU44 Ku 15 X 232 FiU35 Fi 65 X 233 FiU18 Fi 66 X 237 FiU46 S 46 X 238 FiU46 Fi 67 X 239 FiU46 U 23 X 248 FiU49 Fi 69 X 249 FiU49 S 50 X 250 FiU49 N 51 X 251 FiU49 Ku 16 X 272 FiU45 Fi 71 X 291 FiU17 Fi 72 X 310 FiU27 Fi 80 X 311 FiU48 Fi 81 X 324 FiU33 Fi 83 X 325 FiU47 Fi 84 X 326 FiU50 Fi 85 X 362 FiU51 Fi 93 X 384 FiU20 Fi 94 X 385 FiU21 Fi 95 X 387 FiU30 Fi 96 X 416 FiU52 Fi 103 X 417 FiU52 S 67 X 418 FiU52 U 30 X 419 FiU52 N 60 X 420 FiU52 Ku 21 X 421 FiU52 A 24 X 422 FiU52 I 48 X 2021/22 11 FiU7 Fi 105 X 12 FiU8 Fi 106 X 17 FiU13 Fi 110 X 27 FiU12 Fi 111 X 31 FiU14 Fi 31 X 46 FiU1 Fi 115 X 47 FiU11 Fi 116 X 48 FiU11 Ju 150 X 49 FiU11 UD 18 X 50 FiU11 Fö 11 X 51 FiU11 S 74 X 52 FiU11 U 32 X 53 FiU11 M 28 X 54 FiU11 N 64 X 55 FiU11 Ku 22 X 56 FiU11 I 50 X 58 FiU6 Fi 117 X 78 FiU15 Fi 122 X 107 FiU35 Fi 127 X 119 FiU2 Fi 129 X 120 FiU3 Fi 130 X 121 FiU4 Fi 131 X 122 FiU5 Fi 132 X 125 FiU10 Fi 133 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2011/12 170 SkU13 Fi 3 X 2013/14 186 SkU24 Fi 7 X 2017/18 199 SkU10 Fi 18 X 2018/19 299 SkU25 Fi 26 X 2020/21 165 SkU12 Fi 49 X 197 SkU32 Fi 55 X 206 SkU16 Fi 57 X 207 SkU17 Fi 58 X 247 SkU36 Fi 68 X 292 SkU11 Fi 73 X 293 SkU24 Fi 74 X 294 SkU25 Fi 75 X 295 SkU26 Fi 76 X 328 SkU23 Fi 86 X 329 SkU28 Fi 87 X 330 SkU30 Fi 88 X 331 SkU31 Fi 89 X 332 SkU34 Fi 90 X 333 SkU35 Fi 91 X 402 SkU27 Fi 97 X 403 SkU29 Fi 98 X 2021/22 7 SkU37 Fi 104 X 13 SkU2 Fi 107 X 14 SkU3 Fi 108 X 28 SkU4 Fi 112 X 41 SkU7 Fi 114 X 73 SkU5 Fi 119 X 74 SkU6 Fi 120 X 75 SkU8 Fi 121 X 100 SkU1 Fi 125 X 101 SkU11 Fi 126 X 4.4 Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 3 X 138 JuU14 Ju 4 X 152 JuU16 Ju 5 X 153 JuU17 Ju 6 X 2015/16 106 JuU1 Ju 8 X 158 JuU25 Ju 10 X 174 JuU21 Ju 11 X 196 JuU18 Ju 13 X 197 JuU20 Ju 14 X 2016/17 45 JuU6 Ju 16 X 90 JuU1 Ju 17 X 211 JuU16 Ju 20 X 224 JuU21 Ju 21 X 272 JuU13 Ju 22 X 2017/18 65 JuU8 Ju 26 X 92 JuU1 Ju 27 X 145 JuU6 Ju 30 X 175 JuU18 Ju 31 X 184 JuU16 Ju 32 X 240 JuU14 Ju 36 X 254 JuU13 Ju 37 X 255 JuU25 Ju 38 X 289 JuU21 Ju 39 X 302 JuU29 Ju 40 X 2018/19 73 JuU1 Ju 42 X 169 JuU12 Ju 43 X 170 JuU15 Ju 44 X 181 JuU11 Ju 47 X 182 JuU14 Ju 48 X 191 JuU10 Ju 49 X 192 JuU13 Ju 50 X 296 JuU27 Ju 55 X 298 JuU29 Ju 56 X 2019/20 34 JuU4 Ju 57 X 36 JuU7 Ju 58 X 42 JuU6 Ju 59 X 43 JuU8 Ju 60 X 146 JuU12 Ju 61 X 177 JuU30 Ju 63 X 178 JuU32 Ju 64 X 233 JuU29 Ju 65 X 255 JuU16 Ju 67 X 256 JuU25 Ju 68 X 257 JuU25 Fi 36 X 258 JuU26 Ju 69 X 304 JuU33 Ju 70 X 333 JuU34 Ju 73 X 2020/21 12 JuU2 Fi 41 X 29 JuU31 Ju 74 X 31 JuU5 Ju 75 X 57 JuU3 Ju 79 X 79 JuU10 Ju 80 X 124 JuU1 Ju 82 X 166 JuU8 Ju 84 X 167 JuU11 Ju 85 X 168 JuU12 Ju 86 X 169 JuU13 Ju 87 X 185 JuU15 Ju 89 X 208 JuU18 Ju 93 X 220 JuU19 Ju 94 X 221 JuU21 Ju 95 X 234 JuU16 Ju 98 X 235 JuU22 Ju 99 X 240 JuU17 Ju 100 X 241 JuU17 S 47 X 242 JuU17 A 16 X 243 JuU20 Ju 101 X 244 JuU43 Ju 102 X 255 JuU39 Ju 103 X 262 JuU14 Ju 104 X 289 JuU25 Ju 108 X 304 JuU26 Ju 111 X 312 JuU33 Ju 112 X 313 JuU34 Ju 113 X 314 JuU35 Ju 114 X 343 JuU36 Ju 121 X 344 JuU24 Ju 122 X 345 JuU27 Ju 123 X 346 JuU27 A 18 X 363 JuU29 Ju 126 X 389 JuU41 Ju 128 X 390 JuU41 Fö 9 X 395 JuU23 Ju 129 X 396 JuU28 Ju 130 X 398 JuU30 Ju 131 X 399 JuU32 Ju 132 X 414 JuU37 Fi 102 X 423 JuU38 Ju 137 X 2021/22 18 JuU2 Ju 139 X 19 JuU3 Ju 140 X 20 JuU4 Ju 141 X 36 JuU5 Ju 144 X 37 JuU6 Ju 145 X 38 JuU7 Ju 146 X 39 JuU8 Ju 147 X 59 JuU9 Ju 151 X 89 JuU1 Ju 153 X 4.5 Utrikesutskottet 2019/20 104 UU2 UD 1 X 332 UU18 Ju 72 X 2020/21 160 UU7 UD 5 X 217 UU6 UD 7 X 305 UU11 UD 11 X 338 UU4 UD 12 X 340 UU13 UD 13 X 357 UU10 SB 2 X 358 UU10 UD 14 X 359 UU12 UD 15 X 361 UU9 UD 16 X 2021/22 77 UU1 UD 19 X 90 UU2 UD 20 X 4.6 Försvarsutskottet 2015/16 50 FöU3 M 3 X 149 FöU8 Ju 9 X 2016/17 175 FöU5 Fö 1 X 225 FöU7 S 4 X 2017/18 100 FöU1 Ju 28 X 178 FöU5 Fö 2 X 179 FöU5 Fö 3 X 219 FöU7 Fi 19 X 2020/21 23 FöU3 A 10 X 121 FöU1 Fö 4 X 135 FöU4 Ju 83 X 136 FöU4 Fö 5 X 195 FöU8 Fö 6 X 226 FöU5 Fö 7 X 258 FöU10 M 23 X 351 FöU6 Fö 8 X 352 FöU9 Ju 125 X 2021/22 32 FöU3 Ju 142 X 45 FöU2 Fö 10 X 93 FöU1 Ju 154 X 94 FöU1 Fö 12 X 95 FöU1 M 32 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2016/17 144 SfU10 S 2 X 318 SfU22 Ju 23 X 2017/18 41 SfU7 Ju 25 X 124 SfU1 S 10 X 329 SfU27 S 14 X 2018/19 177 SfU16 Ju 45 X 2019/20 171 SfU13 S 23 X 2020/21 46 SfU6 Ju 76 X 49 SfU8 Ju 77 X 108 SfU12 Ju 81 X 111 SfU10 S 33 X 222 SfU15 Ju 96 X 259 SfU25 S 51 X 298 SfU23 Ju 109 X 299 SfU24 Ju 110 X 300 SfU19 Fi 77 X 301 SfU22 Fi 78 X 302 SfU26 Fi 79 X 347 SfU27 Ju 124 X 412 SfU28 Ju 135 X 413 SfU29 Ju 136 X 2021/22 21 SfU5 S 70 X 22 SfU6 S 71 X 23 SfU7 S 72 X 104 SfU2 S 79 X 105 SfU3 S 80 X 116 SfU1 S 81 X 117 SfU4 Ju 156 X 4.8 Socialutskottet 2011/12 122 SoU9 S 1 X 2016/17 156 SoU11 S 3 X 254 SoU10 S 5 X 326 SoU18 S 6 X 346 SoU19 S 7 X 2017/18 86 SoU5 S 8 X 121 SoU1 S 9 X 176 SoU18 S 11 X 188 SoU13 Ju 33 X 260 SoU8 S 12 X 293 SoU9 S 13 X 353 SoU24 S 15 X 354 SoU27 S 16 X 389 SoU25 A 6 X 406 SoU26 S 17 X 2018/19 50 SoU5 S 18 X 61 SoU3 S 19 X 187 SoU9 S 20 X 193 SoU15 S 21 X 233 SoU8 S 22 X 2019/20 173 SoU5 S 24 X 174 SoU7 S 25 X 215 SoU21 S 26 X 275 SoU11 S 27 X 291 SoU24 S 28 X 309 SoU9 S 29 X 2020/21 61 SoU2 S 30 X 80 SoU10 S 31 X 81 SoU11 S 32 X 128 SoU5 S 34 X 159 SoU23 S 35 X 187 SoU19 S 38 X 191 SoU8 S 39 X 210 SoU28 S 41 X 211 SoU21 S 42 X 216 SoU9 S 44 X 236 SoU33 S 45 X 245 SoU20 S 48 X 246 SoU36 S 49 X 261 SoU37 S 52 X 273 SoU34 S 53 X 274 SoU22 S 54 X 307 SoU29 S 55 X 327 SoU16 S 57 X 335 SoU31 S 58 X 348 SoU27 S 59 X 349 SoU17 S 60 X 350 SoU26 A 19 X 368 SoU24 S 61 X 369 SoU24 A 23 X 370 SoU12 S 62 X 375 SoU25 S 63 X 376 SoU30 S 64 X 377 SoU32 S 65 X 378 SoU38 S 66 X 2021/22 1 SoU3 S 68 X 8 SoU2 S 69 X 29 SoU5 S 73 X 62 SoU7 S 75 X 63 SoU4 S 76 X 64 SoU6 S 77 X 88 SoU8 S 78 X 123 SoU1 S 82 X 124 SoU1 A 31 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 2 X 2014/15 143 KrU4 Fi 8 X 2015/16 289 KrU11 Ku 5 X 2016/17 281 KrU9 Ku 6 X 2017/18 91 KrU1 Ku 8 X 214 KrU6 Ku 10 X 242 KrU3 Ku 12 X 2019/20 20 KrU2 Ku 13 X 179 KrU6 N 26 X 2020/21 306 KrU9 Ku 17 X 400 KrU7 Ku 19 X 401 KrU8 Ku 20 X 2021/22 82 KrU1 Fi 124 X 83 KrU1 U 34 X 84 KrU1 M 31 X 85 KrU1 Ku 24 X 4.10 Utbildningsutskottet 2015/16 155 UbU9 U 1 X 169 UbU13 U 2 X 228 UbU14 U 3 X 2016/17 208 UbU12 U 4 X 250 UbU17 U 5 X 251 UbU18 U 6 X 2017/18 221 UbU19 U 7 X 333 UbU10 U 8 X 2018/19 44 UbU5 U 9 X 104 UbU1 U 11 X 171 UbU11 U 12 X 194 UbU8 U 13 X 269 UbU17 U 14 X 2019/20 349 UbU21 U 16 X 2020/21 14 UbU3 U 17 X 141 UbU1 U 18 X 196 UbU7 U 20 X 212 UbU9 U 22 X 254 UbU16 U 24 X 285 UbU22 UD 10 X 297 UbU18 U 26 X 308 UbU17 U 27 X 309 UbU19 U 28 X 393 UbU21 U 29 X 2021/22 33 UbU3 U 31 X 76 UbU4 U 33 X 86 UbU6 U 35 X 108 UbU1 U 36 X 118 UbU2 U 37 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 I 1 X 2005/06 308 TU5 I 2 X 2012/13 259 TU18 I 3 X 2013/14 372 TU19 I 4 X 2014/15 144 TU7 I 5 X 194 TU11 I 6 X 206 TU12 I 7 X 2015/16 226 TU14 I 8 X 2016/17 101 TU4 I 9 X 185 TU10 I 10 X 220 TU12 I 11 X 238 TU14 I 12 X 2017/18 104 TU1 I 14 X 198 TU10 I 16 X 324 TU15 I 17 X 2018/19 165 TU7 I 18 X 176 TU5 I 19 X 258 TU14 I 22 X 259 TU16 I 23 X 277 TU18 I 24 X 2019/20 74 TU4 I 25 X 218 TU8 I 26 X 223 TU11 I 27 X 323 TU14 I 28 X 2020/21 161 TU5 I 30 X 162 TU3 I 31 X 263 TU10 I 34 X 264 TU11 I 35 X 296 TU13 I 37 X 334 TU14 I 39 X 379 TU12 I 41 X 380 TU15 I 42 X 381 TU18 I 43 X 409 TU16 I 45 X 2021/22 40 TU2 I 49 X 81 TU4 I 51 X 98 TU1 I 53 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 5 X 2011/12 261 MJU21 N 7 X 2014/15 154 MJU9 N 9 X 182 MJU12 M 2 X 2015/16 103 MJU1 M 4 X 227 MJU19 N 11 X 2016/17 26 MJU4 N 12 X 116 MJU1 M 5 X 153 MJU7 M 6 X 180 MJU9 M 7 X 289 MJU22 M 8 X 338 MJU23 N 14 X 2017/18 20 MJU5 M 9 X 115 MJU1 M 10 X 171 MJU11 M 11 X 174 MJU10 M 12 X 182 MJU13 N 15 X 216 MJU17 N 16 X 217 MJU19 M 13 X 237 MJU18 Ku 11 X 257 MJU15 M 14 X 401 MJU24 N 17 X 2018/19 113 MJU2 N 18 X 131 MJU3 N 19 X 147 MJU8 N 20 X 172 MJU9 M 16 X 173 MJU9 N 23 X 188 MJU11 N 24 X 202 MJU13 M 17 X 275 MJU18 M 18 X 2019/20 185 MJU11 N 28 X 236 MJU15 N 30 X 2020/21 82 MJU5 N 36 X 83 MJU3 M 20 X 132 MJU2 N 37 X 143 MJU1 M 21 X 198 MJU6 N 46 X 209 MJU7 N 48 X 260 MJU15 N 53 X 303 MJU20 I 38 X 323 MJU18 N 55 X 364 MJU21 N 57 X 374 MJU24 I 40 X 410 MJU22 N 59 X 411 MJU23 I 46 X 2021/22 2 MJU5 M 25 X 3 MJU4 M 26 X 4 MJU7 M 27 X 5 MJU3 N 61 X 43 MJU9 N 63 X 60 MJU6 M 29 X 61 MJU6 N 65 X 99 MJU2 N 68 X 109 MJU1 Fi 128 X 110 MJU1 M 33 X 111 MJU1 I 54 X 4.13 Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 N 3 X 2010/11 132 NU1 N 6 X 2012/13 103 NU1 N 8 X 2015/16 90 NU1 N 10 X 2016/17 332 NU21 I 13 X 333 NU24 N 13 X 2017/18 359 NU19 M 15 X 2018/19 166 NU7 N 21 X 168 NU9 N 22 X 209 NU11 N 25 X 210 NU12 I 20 X 253 NU14 I 21 X 2019/20 123 NU1 UD 2 X 183 NU11 N 27 X 221 NU14 M 19 X 222 NU15 N 29 X 287 NU16 N 31 X 288 NU17 N 32 X 312 NU18 Ju 71 X 2020/21 43 NU5 I 29 X 145 NU1 N 38 X 170 NU10 N 40 X 171 NU4 N 41 X 172 NU11 UD 6 X 173 NU12 N 42 X 190 NU9 N 45 X 228 NU18 N 49 X 256 NU15 I 33 X 257 NU16 N 52 X 288 NU19 Ju 107 X 321 NU30 Fi 82 X 322 NU30 N 54 X 336 NU23 Ju 120 X 337 NU24 N 56 X 382 NU26 N 58 X 383 NU29 UD 17 X 394 NU27 I 44 X 415 NU22 I 47 X 2021/22 16 NU6 Fi 109 X 24 NU5 N 62 X 87 NU2 N 66 X 96 NU3 I 52 X 97 NU2 N 67 X 112 NU1 UD 23 X 113 NU1 N 69 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2009/10 275 AU13 A 1 X 2010/11 279 AU9 A 2 X 2017/18 29 AU3 A 3 X 172 AU7 A 5 X 2018/19 300 AU14 A 7 X 2019/20 128 AU4 A 8 X 305 AU13 A 9 X 2020/21 186 AU7 A 13 X 287 AU14 A 17 X 366 AU11 A 21 X 367 AU12 A 22 X 2021/22 9 AU3 A 25 X 10 AU4 A 26 X 30 AU5 A 27 X 106 AU1 A 29 X 115 AU2 A 30 X 4.15 Civilutskottet 2012/13 144 CU6 Ju 1 X 2013/14 201 CU20 Ju 2 X 2014/15 180 CU10 Fi 9 X 2015/16 36 CU6 Ju 7 X 79 CU1 Fi 12 X 187 CU14 Ju 12 X 2016/17 133 CU6 Ju 18 X 189 CU10 Ju 19 X 234 CU15 Fi 14 X 2017/18 34 CU2 Ju 24 X 123 CU7 Ju 29 X 404 CU36 Ju 41 X 2018/19 31 CU2 Fi 23 X 180 CU7 Ju 46 X 201 CU13 Ju 51 X 2019/20 169 CU9 Ju 62 X 235 CU17 Ju 66 X 2020/21 50 CU2 Ju 78 X 192 CU15 Fi 54 X 193 CU7 Ju 90 X 194 CU8 Ju 91 X 223 CU6 Ju 97 X 224 CU11 Fi 61 X 225 CU26 Fi 62 X 265 CU10 Ju 105 X 266 CU12 Ju 106 X 267 CU12 Fi 70 X 268 CU14 M 24 X 315 CU17 Ju 115 X 316 CU17 S 56 X 317 CU18 Ju 116 X 318 CU19 Ju 117 X 319 CU20 Ju 118 X 320 CU25 Ju 119 X 404 CU16 Ju 133 X 405 CU21 Ju 134 X 406 CU22 Fi 99 X 407 CU23 Fi 100 X 408 CU24 Fi 101 X 2021/22 42 CU2 Ju 148 X 79 CU1 Fi 123 X 80 CU1 M 30 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2020/21 133 UFöU4 UD 3 X 134 UFöU4 UD 4 X 252 UFöU5 UD 8 X 253 UFöU5 UD 9 X 2021/22 102 UFöU1 UD 21 X 103 UFöU2 UD 22 X 5 Regelbeståndet 2021 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2022 är 4 459. Av dessa är 1 550 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2021 var 4 405, varav 1 533 lagar. Under 2021 har EU-direktiv genomförts i 89 ändringsförfattningar (44 lagar och 45 förordningar) och 18 grundförfattningar (5 lagar och 13 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2012-2022 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2021 var 1 344. Av dessa författningar var 155 grundförfattningar (36 lagar och 119 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 1 306 under 2020, 1 318 under 2019 och 2 122 under 2018. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2021 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 981 494 449 38 Utrikesdepartementet 160 37 100 23 Försvarsdepartementet 101 26 74 1 Socialdepartementet 548 127 411 10 Finansdepartementet 1032 480 541 11 Utbildningsdepartementet 248 27 217 4 Miljödepartementet 166 35 131 0 Näringsdepartementet 293 93 191 9 Kulturdepartementet 134 28 106 0 Arbetsmarknadsdepartementet 162 63 99 0 Infrastrukturdepartementet 402 139 261 2 Övriga 224 0 4 220 Totalt 4462 1550 2593 319 Regelbeståndet hos myndigheterna 2011-2021 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2021 har beräknats till ca 10 900. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 600 Utrikesdepartementet 200 Försvarsdepartementet 100 Socialdepartementet 800 Finansdepartementet 4500 Utbildningsdepartementet 1900 Miljödepartementet 200 Näringsdepartementet 500 Kulturdepartementet 100 Arbetsmarknadsdepartementet 100 Infrastrukturdepartementet 1900 Summa 10900 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsminister Andersson Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2021