Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2021/22:77 Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete Prop. 2021/22:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 december 2021 Morgan Johansson Mikael Damberg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare, dvs. stöd som lämnas enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. I dag handläggs dessa ärenden av Tillväxtverket. Den föreslagna ändringen innebär att Skatteverket bland annat kommer att pröva frågor om godkännande, preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. I propositionen föreslås också att Skatteverket ska pröva frågor om ersättning för kostnader för kompetensinsatser även när stöd vid korttidsarbete lämnas vid en synnerligen djup lågkonjunktur, dvs. stöd som lämnas enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Stöd som lämnas av Skatteverket föreslås tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2022 och tillämpas första gången för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete 4 3 Ärendet och dess beredning 11 4 Bakgrund och gällande rätt 11 5 Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare 13 6 Skatteverket ska handlägga ärenden om ersättning för kostnader för kompetensinsatser när regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas 15 7 Kreditering av skattekonto 16 8 Återbetalning av stöd 18 9 Behandling av personuppgifter 20 10 Sekretessfrågor 22 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 23 12 Konsekvensanalys 24 13 Författningskommentar 27 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete (Fi2021/03047) 35 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 36 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 42 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 2021 43 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete dels att 2, 4, 5 a, 7 a, 17 a, 18, 29, 29 a, 32-37 §§ och rubrikerna närmast före 5 a och 32 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 33 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag finns bestämmelser om - vilka arbetsgivare som omfattas av lagen (3 §), - innebörden av vissa uttryck i denna lag (4 §), - när stöd vid korttidsarbete får lämnas (5-8 §§), - förutsättningar för preliminärt stöd (9-16 §§), - beräkning av preliminärt stöd (17-17 a §§), - ansökan om preliminärt stöd (18 §), - avstämning av preliminärt stöd (19-27 §§), - anmälan om avstämning (28-30 §§), - återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §), - kreditering och debitering av skattekonto (32-34 §§), - kreditering av skattekonto och återbetalning av stöd (32-34 §§), - kontroll (35 och 36 §§), - handläggande myndighet (37 §), och - överklagande (38 §). 4 § Vid tillämpning av denna lag ska följande gälla: 1. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro. 2. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer. Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del. 3. Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen. 4. Stödperiod är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5-8 a §§. 5. Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för. 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § eller, när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § eller, när Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. 7. Avstämningstidpunkt är den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning har uppkommit. 8. Avstämningsperiod är en stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser. 9. Kompetensinsats är en insats som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Stöd efter godkännande från Tillväxtverket Stöd vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter 5 a § Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Skatteverket. Ett sådant godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. 7 a § Om de ekonomiska svårigheter som avses i 5 a § andra stycket förväntas kvarstå när den tidsperiod som anges i 6 a § löper ut får den förlängas en gång med tre kalendermånader. En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § inletts. I annat fall får förlängning inte medges. En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § inletts. I annat fall får förlängning inte medges. 17 a § I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, ska ersättning lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser efter prövning av den myndighet som avses i 37 §. I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, ska ersättning lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser efter prövning av Skatteverket. Preliminär ersättning för kompetensinsatser ska betalas med ett belopp som motsvarar 60 procent av kostnaden för enskilda kompetensinsatser som planeras eller har genomförts under den tid som frigörs eller har frigjorts under perioden med stöd vid korttidsarbete. Ersättningen får dock uppgå till högst det belopp som följer av föreskrifter som avses i tredje stycket 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. underlaget för preliminär ersättning för kompetensinsatser, 2. ett högsta belopp för ersättning för kompetensinsatser per arbetstagare, 3. vilka typer av kostnader som får ingå vid beräkning av ersättning för kompetensinsatser som genomförs av arbetsgivare internt eller av företag i samma koncern, och 4. ansökan om preliminär ersättning för kompetensinsatser, avstämning av preliminär ersättning för sådana insatser, anmälan om avstämning, återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar och kontroll. 18 § En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till handläggande myndighet inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Vid stöd efter godkännande enligt 5 a § ska den första stödmånaden i stödperioden infalla senast 45 dagar efter godkännandet. I annat fall får stöd inte lämnas. 29 § En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas. 29 a § Om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid, ska den handläggande myndigheten förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan. Om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid, ska Skatteverket förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan. Kreditering och debitering av skattekonto Kreditering av skattekonto och återbetalning av stöd 32 § Preliminärt stöd och ytterligare stöd, som har lämnats enligt 5 §, ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stöd enligt denna lag ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17. Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av stödet, ska utbetalning ske om det inte finns hinder mot detta enligt 64 kap. 4 § skatteförfarandelagen. 33 § Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats enligt 5 §, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd enligt denna lag, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet. Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalning ska göras senast en annan dag. Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska debiteras ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska återbetalas genom att sättas in på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. 33 a § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. 34 § I fråga om stöd som har lämnats enligt 5 § gäller vad som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om I fråga om stöd enligt denna lag gäller vad som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §, 2. avräkning i 62 kap. 11-14 §§, 1. avräkning i 62 kap. 11-14§§, 3. vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §, 4. inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, 2. inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, 5. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-6, 8-10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§, 3. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-6, 8-10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§, 6. återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§, 4. återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 9 och 10 §§, 7. ränta i 65 kap. 2-4, 7, 8, 13-16 och 18 §§, 5. ränta i 65 kap. 2-4, 7, 8 och 16 §§, 8. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, 6. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, 9. indrivning i 70 kap., och 7. indrivning i 70 kap., och 10. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. 8. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. En fordran enligt denna lag ska vid tillämpningen av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen. 35 § En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge handläggande myndighet tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. 36 § Handläggande myndighet får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §. Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. 36 a § Handläggande myndighet får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Myndigheten får vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Myndigheten får vid besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Skatteverket får vid besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. 37 § Regeringen prövar frågor enligt 5, 6, 7 och 8 §§. Frågor enligt denna lag, utom frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§, prövas av Skatteverket. Skatteverket prövar frågor efter aktivering enligt 5 §. Den myndighet som regeringen bestämmer prövar frågor enligt 17 a § efter sådan aktivering. Skatteverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. Övriga frågor prövas av Tillväxtverket. Tillväxtverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2022. 2. Ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande som lämnats före ikraftträdandet handläggs enligt äldre föreskrifter. 3 Ärendet och dess beredning Finansdepartementet har tagit fram promemorian Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås bl.a. att Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/03047). 4 Bakgrund och gällande rätt Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stödet aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Efter det att regeringen beslutat att stöd ska lämnas handläggs stödet av Skatteverket. Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det nya systemet gäller för tid fr.o.m. den 16 mars 2020. Stödet handläggs av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter att regeringen beslutat att stöd ska lämnas eller Tillväxtverket fattat beslut om godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att det ska vara möjligt att fastställa ett slutligt stöd. Från det att det nya systemet om stöd vid korttidsarbete trädde i kraft och under resterande del av 2020 samt under januari-september 2021 har stödet med anledning av pandemin varit tillfälligt förstärkt, s.k. korttidspermittering. Förstärkningen har bl.a. bestått i att staten stått för tre fjärdedelar av den totala kostnaden i stället för den ordinarie nivån på en tredjedel av kostnaden. Stödperioden har också förlängts genom införandet och förlängning av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. De tillfälliga förstärkningar och justeringar som gjorts med anledning av pandemin behandlas i propositionerna Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132), Extra ändringsbudget för 2020 - Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166), Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83), Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121) och Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Reglerna, som finns i lagen om stöd vid korttidsarbete och förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser. Med kompetensinsatser avses insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Reglerna innebär att staten ersätter 60 procent av kostnaden upp till ett visst takbelopp för kompetensinsatser som utförs under den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete. När Tillväxtverket prövar frågan om stöd vid korttidsarbete ingår även frågan om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete ska lämnas. Om regeringen beslutar att stöd ska lämnas vid en synnerligen djup lågkonjunktur har regeringen emellertid bemyndigats att besluta vilken myndighet som ska pröva frågan om ersättning för kostnader för kompetensinsatser (37 § lagen som stöd vid korttidsarbete). Den 23 september 2021 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin för näringsliv, sysselsättning och samhällsekonomin, analysera om regelverket kan göras enklare och mer flexibelt och analysera behovet av förändrad och förstärkt reglering för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk. Den del av uppdraget som handlar om att utvärdera stödets betydelse för att lindra effekterna av pandemin ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 maj 2022. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 november 2022. 5 Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare Regeringens förslag: Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Ekonomistyrningsverket, FAR, Förvaltningsrätten i Stockholm, Skatteverket, Tillväxtverket, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenskt Näringsliv och Unionen. Skatteverket, som tillstyrker promemorians förslag, efterfrågar en ändrad definition av begreppet jämförelsemånad i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Verket anser också att det är nödvändigt att kunna använda kontrollverktyg som motsvarar kontrollverktygen som finns inom beskattningsverksamheten och att även detta behöver regleras i samma lag. Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) efterfrågar ändrade regler om karenstid när det gäller stöd som lämnats under pandemin. Konjunkturinstitutet, som delar slutsatsen att Skatteverket bör överta handläggningen av stödet som det ser ut i dag, anser att den kommitté som ska över stödet vid korttidsarbete även bör utreda myndighetshemvisten för stödet vid korttidsarbete. Skälen för regeringens förslag: Som beskrivs i avsnitt 4 kan stöd vid korttidsarbete lämnas enligt två olika system. Stöd lämnas enligt det ursprungliga konjunkturella systemet efter att regeringen har beslutat att stöd ska lämnas. Stöd enligt det andra öppna och permanenta systemet lämnas efter att respektive arbetsgivare har godkänts för stöd. Skatteverket prövar frågor om stöd enligt det konjunkturella systemet och Tillväxtverket prövar frågor om godkännande och stöd enligt det öppna och permanenta systemet. Stöd enligt det system som handläggs av Skatteverket är avsett att tillämpas i mycket allvarliga konjunkturella situationer. Valet av Skatteverket som handläggande myndighet motiverades av att den handläggande myndigheten, för att säkerställa en effektiv och snabb handläggning, inte borde bedriva en verksamhet som påverkas starkt av konjunkturvariationer och ha vana att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.1). Stöd enligt det öppna och permanenta systemet kan lämnas oberoende av det allmänna konjunkturläget. Avgörande är i stället situationen hos den enskilde arbetsgivaren. Valet av Tillväxtverket som handläggande myndighet motiverades av att prövningen av godkännande för stöd bl.a. omfattar en bedömning av de ekonomiska förhållandena hos arbetsgivaren och att Tillväxtverket redan hanterade en rad företagsstöd samtidigt som handläggning av företagsstöd inte ingick i Skatteverkets ordinarie verksamhet (prop. 2019/20:132 s. 64). Stödet vid korttidsarbete har varit förstärkt under pandemin och varit en av regeringens viktigare åtgärder för att lindra effekterna för näringsliv och samhällsekonomin av spridningen av sjukdomen covid-19. Prognoserna för antalet personer som omfattas av korttidsarbete har reviderats upp vid flera tillfällen och stödet har kommit att användas i en utsträckning som inte förutsågs när regelverket för det öppna och permanenta systemet togs fram. Erfarenheterna från pandemin visar att det även i det öppna och permanenta systemet kan bli aktuellt att skyndsamt hantera ett stort antal ärenden. Stödets omfattning har ställt stora krav på Tillväxtverket som är en mindre myndighet. För att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning bör därför stöd vid korttidsarbete enligt det permanenta och öppna systemet handläggas av en myndighet som har vana av och resurser att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid och även större möjligheter att ställa om verksamheten. I likhet med majoriteten av remissinstanserna gör regeringen bedömningen att Skatteverket uppfyller dessa krav. Skatteverket har även en etablerad verksamhet för kontroll och brottsbekämpning. Om Skatteverket övertar handläggningen av stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete skulle det innebära att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kommer att omfatta även sådana ärenden, vilket kan förebygga risken för missbruk och minska antalet brott. Regeringen anser därför, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att Skatteverket bör handlägga ärenden som rör prövningen av frågor om stöd som lämnas efter godkännande av respektive arbetsgivare. Detta innefattar också ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Regeringen anser till skillnad från Konjunkturinstitutet att det saknas skäl att ytterligare utreda myndighetshemvisten. Skatteverket efterfrågar även regeländringar avseende bestämmelserna om jämförelsemånad och ytterligare kontrollverktyg. Dessa frågor omfattas inte av detta lagstiftningsprojekt. När det gäller regelverkets framtida utformning inklusive behovet av förändrad och förstärkt reglering för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk samt för att öka möjligheterna att lagföra misstänkta brott har regeringen den 23 september 2021 tillsatt en kommitté som ska analysera dessa frågor och lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2021:75). Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och IKEM efterfrågar förändringar av reglerna om karenstid. Inte heller denna fråga omfattas av nu aktuellt lagstiftningsprojekt. Lagförslag Förslaget medför ändringar av 4, 5 a, 7 a, 17 a, 18, 29, 29 a, 35, 36, 36 a och 37 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. 6 Skatteverket ska handlägga ärenden om ersättning för kostnader för kompetensinsatser när regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas Regeringens förslag: Skatteverket ska handlägga ärenden om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser när regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas. Bemyndigandet för regeringen att bestämma vilken myndighet som ska pröva sådana frågor ska slopas. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: När det gäller stöd vid korttidsarbete som lämnas efter beslut av regeringen, har regeringen i 37 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bemyndigats att bestämma vilken myndighet som ska pröva frågor om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. I avsnitt 5 föreslås att Skatteverket ska pröva frågor om stöd vid korttidsarbete vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos den enskilde arbetsgivaren, dvs. även frågor om ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Skatteverket bör därför även pröva frågan om ersättning för sådana kostnader när stöd vid korttidsarbete lämnas efter beslut av regeringen. Något behov av att regeringen ska kunna bestämma vilken myndighet som ska administrera ersättningen, i samband med att regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas, bedöms därmed inte längre finnas. Samma ordning föreslås således gälla för båda systemen, dvs. att Skatteverket prövar alla frågor om ersättning för kostnader för kompetensinsatser enligt 17 a §. Bemyndigandet för regeringen att bestämma vilken myndighet som ska pröva sådana frågor bör därmed enligt regeringens mening slopas. Det finns i förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete bestämmelser om Tillväxtverkets handläggning av sådana ärenden. Förslaget kommer således att kräva följdändringar i förordningen. Lagförslag Förslaget medför ändringar av 17 a och 37 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. 7 Kreditering av skattekonto Regeringens förslag: Bestämmelserna om kreditering av skattekonto i lagen om stöd vid korttidsarbete ska gälla när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd till enskilda arbetsgivare samt beslutar om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av ett stöd, ska utbetalning ske om det inte finns hinder mot detta. Bestämmelsen om att stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto vissa dagar i månaden slopas. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås ingen bestämmelse om att utbetalning ska ske om det inte finns hinder mot detta enligt 64 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ), förkortad SFL. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över förslaget om att stödet ska betalas ut genom kreditering av skattekontot. Skälen för regeringens förslag: Om regeringen beslutar att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, dvs. vid en synnerligen djup lågkonjunktur, tillgodoförs preliminärt stöd och ytterligare stöd genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Bestämmelser om kreditering av skattekontot finns i 32 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. Av 32 § första stycket framgår att stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto. Enligt 32 § andra stycket ska stödet krediteras den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17. I 34 § finns ett antal hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen, som ska tillämpas vid Skatteverkets hantering i skattekontosystemet av stöd vid korttidsarbete enligt 5 §. Det är angeläget att stödet vid korttidsarbete snabbt kommer arbetsgivarna till del. Vid införandet av det ursprungliga stödet bedömdes det därför som nödvändigt att använda sig av befintliga rutiner hos Skatteverket (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.6). Det är av samma skäl lämpligt att använda den befintliga ordningen för kreditering av skattekontot även när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd enligt 5 a § samma lag samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Bestämmelserna i 32 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete föreslås därför ändras på så sätt att de är tillämpliga för allt stöd som lämnas enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. I detta sammanhang bör det nämnas att skattekontot fungerar som ett avräkningskonto som inte gör skillnad mellan olika typer av debiteringar och krediteringar. En kreditering av ett stöd vid korttidsarbete kommer därför att behandlas på samma sätt som exempelvis en inbetalning till skattekontot och räknas av från debiterade skatter och avgifter under samma period, ett eventuellt ingående underskott på skattekontot samt ränta. Detta gäller även för andra typer av stöd som krediteras skattekontot, t.ex. omställningsstödet. Utbetalning kan bli aktuellt först om det efter en avstämning på skattekontot finns ett överskott på detsamma. Det bör vidare nämnas att det kan finnas hinder mot utbetalning, även om det finns ett överskott på skattekontot. Det gäller t.ex. belopp som kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt eller avgift som har beslutats men ännu inte ska ha betalats (se 64 kap. 4 § SFL). I sådana fall spärrar Skatteverket ett belopp för att i ett senare skede kunna ta det i anspråk för betalningen av skatten eller avgiften. För att utbetalningen till arbetsgivaren ska kunna ske så skyndsamt som möjligt bör överskottet på skattekontot, efter avstämning, automatiskt betalas ut. I promemorian gjordes bedömningen att detta bör regleras i förordningsform. Av tydlighetsskäl anser dock regeringen att en sådan bestämmelse bör tas in i lagen om stöd vid korttidsarbete och ersätta den reglering som finns i dag enligt vilken stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto vissa dagar i månaden. Enligt regeringen bör därför i lagen anges att om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av ett stöd, ska utbetalning ske om det inte finns hinder mot detta enligt 64 kap. 4 § SFL. Det innebär att arbetsgivaren inte behöver begära att utbetalning från skattekontot ska ske. Fördelen med att ha en bestämmelse med innebörden att beslut om stöd vid korttidsarbete automatiskt betalas ut från skattekontot om det finns ett överskott och inte finns hinder mot återbetalning, är att beloppet på ett enkelt och snabbt sätt kommer att betalas ut till kontohavarnas bankkonton. Bestämmelsen om att stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto vissa dagar i månaden bör därför slopas. Krediteringen av stödet vid korttidsarbete påverkar normalt inte eventuella tidigare beviljade anstånd med betalning av skatt eller avgift. Det finns i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om utbetalning av stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket. Förslaget kommer således att medföra följdändringar i förordningen. Lagförslag Förslaget medför ändringar av 2, 32 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. 8 Återbetalning av stöd Regeringens förslag: Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav ska gälla när Skatteverket lämnar preliminärt stöd och ytterligare stöd till enskilda arbetsgivare samt beslutar om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ett återkrav av utbetalt stöd ska återbetalas genom att sättas in på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att återbetalningen ska göras senast en annan dag. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsräntan ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt skatteförfarandelagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås inte att återbetalningen ska göras senast den sista dagen månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. I promemorian föreslås inte heller någon egen bestämmelse om dröjsmålsränta. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skatteverket föreslår att återbetalning av stöd ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket kunna besluta att återbetalningen ska göras en annan dag. Skatteverket anser också att det bör förtydligas att förslaget till ny lydelse av 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete även omfattar återkrav av stöd. Detta gäller enligt Skatteverket främst vad gäller möjligheterna till anstånd, restföring och direkt verkställbarhet för obetalda krav på återbetalningar. Vidare anser Skatteverket att ränta vid återkrav ska regleras på samma sätt som gäller för återbetalning av omställningsstöd enligt 23 § lagen (2020:548) om omställningsstöd. Skälen för regeringens förslag Återbetalning till särskilt konto I 33 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete finns bestämmelser om återkrav och det framgår även att skattekontot ska debiteras om arbetsgivaren blir återbetalningsskyldig för stöd som lämnats. Som beskrivs i avsnitt 7 finns vidare i 34 § ett antal hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, och i samma avsnitt föreslås att 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete ändras så att den är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Förslaget omfattar även återbetalning av stöd vid korttidsarbete och innebär bl.a. att skatteförfarandelagens bestämmelser om anstånd, restföring och direkt verkställbarhet för obetalda krav på återbetalningar är tillämpliga. Stöd vid korttidsarbete ska, som framgår av avsnitt 7, tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Om återkrav avseende felaktigt utbetalt stöd skulle betalas genom insättning på skattekontot skulle inbetalningen komma att räknas av mot eventuellt underskott på kontot. En sådan ordning skulle alltså kunna medföra att en inbetalning i stället kommer arbetsgivaren till godo genom att det återbetalda stödet avräknas mot förfallna skatter och avgifter. Det bör därför enligt regeringens mening i stället regleras att återbetalningen ska göras genom insättning på ett särskilt konto. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Enligt den nuvarande utformningen av 33 § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete ska den senaste betalningsdagen för återkrav av stöd bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet. Bestämmelsen utgår från att återkraven hanteras via skattekontot. Eftersom det nu föreslås att återkrav ska hanteras utanför skattekontot och genom ett särskilt konto bör, som Skatteverket föreslår, återbetalning göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalning ska göras en annan dag. Myndigheten kan då både tidigarelägga och senarelägga återbetalningsdagen. Ett exempel på ett sådant särskilt skäl är att Skatteverket ska kunna överlämna en fordran för indrivning även om förfallodagen inte har inträffat i syfte att säkerställa att det allmänna får betalt om det är fara i dröjsmål. (jfr prop. 2019/20:181 s. 121). Med risk för dröjsmål menas då en risk för att den betalningsskyldige på något sätt försvårar för staten att få betalt, t.ex. genom att avyttra tillgångar, flytta dem utomlands eller själv vara på väg att lämna landet tillsammans med tillgångarna. Betalning av ränta Om en arbetsgivare inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska betalas tillbaka, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Detta gäller enligt 7 § andra stycket förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete och 12 § andra stycket förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Räntekravet får sättas ned om det finns särskilda skäl. Som framgår av avsnitt 7 föreslås att 34 § lagen om stöd vid korttidsarbete ska vara tillämplig även vid återbetalning. I 34 § 6 samma lag hänvisas till bestämmelser om ränta i 65 kap. SFL. Bestämmelserna om ränta i skatteförfarandelagen skulle således ersätta bestämmelserna om ränta i förordningen. Skatteverket anser att ränta vid återkrav av stöd vid korttidsarbete i stället bör regleras på samma sätt som gäller för återbetalning av omställningsstöd. Enligt 23 § lagen om omställningsstöd ska, om ett belopp som har återkrävts inte betalas rätt tid, dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att omställningsstödet tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Regeringen ser fördelar med att bestämmelserna om ränta vid återbetalning av de båda stöden utformas på ett liknande sätt. Regeringen anser därför, i likhet med Skatteverket, att ränta vid återkrav av stöd vid korttidsarbete bör regleras på samma sätt som för omställningsstödet i stället för genom hänvisningar till skatteförfarandelagen. Det innebär att om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet. Dröjsmålsräntan ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 SFL. Räntan beräknas från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Detta gäller även om ett företag har beviljats anstånd med betalningen av ett återkrav. Skatteverket får helt eller delvis avstå från kravet på ränta om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara att en felaktig utbetalning av stöd vid korttidsarbete beror på ett misstag hos Skatteverket. Det bör inte vara en förutsättning för eftergift att arbetsgivaren begär detta. Skatteverket ska således kunna pröva frågan om eftergift på eget initiativ. Förslaget föranleder följdändringar i förordningen om stöd vid korttidsarbete och i förordningen om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Lagförslag Förslaget medför en ändring av 2, 33 och 34 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete och införandet av 33 a § i samma lag. 9 Behandling av personuppgifter Regeringens bedömning: Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet bedöms vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske hos Skatteverket med anledning av förslaget. Det bör således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Integritetsskyddsmyndigheten, som är den enda remissinstans som yttrat sig särskilt över bedömningen, anser att det krävs att personuppgiftsbehandlingen är ordentligt utredd för att säkerställa att den aktuella behandlingen av personuppgifter är förenlig med dataskyddsregleringen. Detta särskilt med anledning av att samkörning av personuppgifter i olika databaser enligt myndighetens mening kan anses medföra en ökad risk för intrång i den enskildes personliga integritet. Av promemorian framgår exempelvis inte specifikt vilka personuppgifter som är tänkta att samköras. I det fortsatta beredningsarbetet behöver även det rättsliga stödet för en sådan samkörning analyseras. Skälen för regeringens bedömning: Tillväxtverkets hantering av stödet vid korttidsarbete omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Detsamma gäller för Skatteverket, vars hantering av stödet vid korttidsarbete också omfattas av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10). De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla enligt förslaget är sådana som behandlas av Tillväxtverket i dag. Det rör sig bl.a. om uppgifter om arbetsgivare, uppgifter om namn, personnummer och samordningsnummer samt arbetstagares frånvaro från arbetet och inkomstuppgifter. Tillväxtverkets personuppgiftsbehandling har tidigare bedömts vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning (se prop. 2019/20:132 s. 70-72). Något skäl att göra en annan bedömning om Skatteverket handlägger frågor enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete finns inte. Skatteverkets behandling av uppgifter i ärenden om korttidsstöd vid handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete är tillåten enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10). I samband med införandet av lagen (2020:548) om omställningsstöd infördes i tydliggörande syfte en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, som anger att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för handläggning enligt lagen om stöd vid korttidsarbete och lagen om omställningsstöd (se prop. 2019/20:181 s. 90-92). I sistnämnda förarbeten bedömdes det att Skatteverket har motsvarande möjlighet att behandla uppgifter enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för att få fram ett urval av kontrollobjekt vid handläggning enligt lagen om omställningsstöd och lagen om stöd vid korttidsarbete som gäller för beskattningsverksamheten i övrigt (s. 91). De bestämmelser i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som gäller för Skatteverkets handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete kommer också gälla om Skatteverket handlägger övriga frågor enligt samma lag (se 1 kap. 1 § och 4 § 4 och 6 f och 2 kap. 3 § 13 lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet). Skatteverket kommer vid handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete att kunna kontrollera och samköra uppgifter i ärendena mot uppgifter i beskattningsdatabasen som samlats in för andra ändamål, varav de viktigaste är uppgifter om att den sökande är registrerad som arbetsgivare och inkomstuppgifter på individnivå som arbetsgivaren normalt ska lämna månadsvis till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen. Det rör sig alltså inte om samkörning av uppgifter i olika databaser som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller som särskilt riskfyllt, utan om användande av uppgifter som finns i en och samma databas, beskattningsdatabasen. I denna databas, vars innehåll bl.a. regleras i 2 kap. 3 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, finns dock uppgifter som samlats in för såväl handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete som för andra ändamål, huvudsakligen beskattningsändamål. Regeringen anser att den som lämnar uppgifter till Skatteverket för beskattningsändamål måste kunna räkna med att sådana uppgifter sedan kan komma att användas för andra ändamål såsom för kontroll av olika förmåner och stöd. En sådan behandling bedöms således vara förenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in, den s.k. finalitetsprincipen. Det är dock bara uppgifter som är adekvata och relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas, som får behandlas (jfr prop. 2013/14:1 avsnitt 6.17.6.10, se även resonemangen i prop. 2019/20:181 s. 92). Av redogörelsen i detta avsnitt framgår att Skatteverket har stöd för sin personuppgiftsbehandling samt vilka slags personuppgifter det rör sig om. Bedömningen är sammanfattningsvis att den befintliga reglering som finns för personuppgiftsbehandling är tillräcklig och att det inte behöver införas någon ytterligare reglering om denna behandling med anledning av förslaget. 10 Sekretessfrågor Regeringens bedömning: Den befintliga reglering som finns i offentlighets- och sekretesslagen bedöms vara tillräcklig för den nya ärendehantering som kommer att ske hos Skatteverket med anledning av förslaget. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller för Tillväxtverkets och Skatteverkets handläggning av ärenden enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om bl.a. anställningsfrämjande åtgärder. För att tillgodose intresset av insyn i de ärenden som bestämmelsen omfattar föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut i ärende (andra stycket). Enligt 28 kap. 12 § första stycket OSL gäller sekretess bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- och driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Sekretessen gäller således även här med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Bestämmelsen avser att skydda i allt väsentligt företag i deras egenskap av arbetsgivare, även om också fysiska personer omfattas. Det sagda framgår av att det i bestämmelsen anges affärs- eller driftförhållanden. På så sätt skiljer sig bestämmelsen från 28 kap. 11 § OSL som gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. För att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete infördes den 1 augusti 2021 ett nytt andra stycke i 28 kap. 12 § OSL där det föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Andra stycket innebär att besluten om stöd i ärenden om korttidsstöd och skälen för besluten är offentliga (prop. 2020/21:168, bet. 2020/21:KU32, rskr. 2020/21:373). Förutom bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL aktualiseras vid Skatteverkets hantering av korttidsstödet även den s.k. databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, när Skatteverket behandlar uppgifter i beskattningsdatabasen. Enligt denna bestämmelse gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande av och uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, dvs. något skaderekvisit finns inte. Förhållandet mellan databassekretessen och sekretessbestämmelserna i 28 kap. OSL har tidigare behandlats av regeringen. Vid införandet av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete gjorde regeringen bedömningen att insynsintresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i beskattningsdatabasen får anses tillgodosett i tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). När andra stycket tillkom i 28 kap. 12 § OSL hänvisade regeringen till dessa förarbetsuttalanden och bedömde att det inte finns någon regelkonkurrens mellan det föreslagna undantaget från sekretess och bestämmelsen om databassekretess i 27 kap. 1 § andra stycket 1 som kan aktualiseras för det fall Skatteverket är handläggande myndighet för stödet (prop. 2020/21:168 s. 14 och 15). De bestämmelser i OSL som gäller för Skatteverkets handläggning av stöd enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete kommer också gälla om Skatteverket handlägger övriga frågor enligt samma lag. Bedömningen är därför att den befintliga regleringen är tillräcklig och att någon ändring inte behöver göras av sekretesslagstiftningen. 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 april 2022. Ärenden som har inletts hos Tillväxtverket genom en ansökan om godkännande som lämnats före ikraftträdandet ska handläggas enligt äldre föreskrifter. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenska Taxiförbundet anser att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2022. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna innebär att Skatteverket kommer att pröva nya ärenden som handläggande myndighet. Detta innebär att Skatteverket behöver få en viss tid före ikraftträdandet för att anpassa sin organisation. Bestämmelserna bör därför enligt regeringens mening träda i kraft den 1 april 2022. Ett tidigare ikraftträdande, vilket Svenska Taxiförbundet föreslår, bedöms inte vara möjligt. För att övergången till en ny handläggande myndighet ska bli så smidig som möjlig bör de nya bestämmelserna gälla för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Skatteverket kommer med andra ord endast att pröva frågor i ärenden som initierats genom en ansökan om godkännande som lämnas därefter. Tillväxtverket kommer fortsatt att handlägga de ärenden som initierats hos Tillväxtverket före ikraftträdandet genom en ansökan om godkännande. Detta innefattar bl.a. ansökan om preliminärt och ytterligare stöd, ersättning för kostnader för kompetensinsatser samt ansökan om förlängning av stöd som avser en stödperiod som omfattas av ett sådant godkännande. Om Tillväxtverkets beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol kommer också Tillväxtverket vara motpart i dessa ärenden (se 7 a § förvaltningsprocesslagen [1971:291]). 12 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Syfte och alternativa lösningar Syftet med förslaget är att tillgodose att den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete har goda förutsättningar att handlägga ärendena både under normala förhållanden och när ett utökat behov uppstår och ett stort antal beslut måste fattas under kort tid. Erfarenheterna från pandemin har visat att en större myndighet än Tillväxtverket bör handlägga stödet. Skatteverket handlägger redan det stöd som regeringen kan besluta om vid en synnerligen djup lågkonjunktur enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete och har vana av att hantera stora ärendevolymer samt större möjligheter att snabbt kunna ställa om verksamheten om behovet uppstår. Skatteverket har även en etablerad verksamhet för kontroll och brottsbekämpning. Ett byte av handläggande myndighet från Tillväxtverket till Skatteverket bedöms därför uppfylla syftet med förslaget. En alternativ lösning skulle vara att Tillväxtverket ges ytterligare resurser för att myndigheten ska kunna växa i storlek och därigenom vara förberedda för att kunna hantera en liknande situation som under spridningen av sjukdomen covid-19. Detta alternativ skulle innebära att kostnaderna för Tillväxtverkets organisation ökar samtidigt som det inte går att förutse när stödet återigen kommer att nyttjas i samma omfattning som under pandemin. Att Skatteverket tar över handläggningen bedöms därför vara en lösning som är mer kostnadseffektiv. Förutom att det är viktigt att förslaget träder i kraft så snart som möjligt bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Effekter för företagen Ett byte av myndighet för handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas till enskilda arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter bedöms inte medföra några administrativa merkostnader för företagen. Att en större myndighet tar över handläggningen kan däremot förväntas medföra vissa positiva effekter. Skatteverket bedöms ha goda förutsättningar att hantera stödet även om en snabb omställning skulle krävas med anledning av att det uppstår ett oväntat stort behov av stödet. Detta är en fördel för de företag som är i behov av stödet, eftersom det minskar risken för att situationen hos beslutsmyndigheten förlänger handläggningstiderna. Effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet En del av Skatteverkets verksamhet, den s.k. brottsbekämpande verksamheten, har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Bestämmelser om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet finns i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Brottskatalogen i 1 § första stycket omfattar bl.a. olika grader av bedrägeribrott med koppling till bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete. Att Skatteverket övertar handläggningen av stöd enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kommer att omfatta dessa ärenden. Det förhållandet att Skatteverket har en etablerad verksamhet för kontroll och brottsbekämpning bedöms förebygga risken för missbruk av stödet vid korttidsarbete. Vikten av en fungerande kontroll är även något som förs fram i slutrapporten Uppdrag om förhindrande av brott kopplade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset (Ds 2020:28). Effekter för förvaltningsmyndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Effekter för Skatteverket och Tillväxtverket Förslaget innebär att Skatteverket kommer att handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som initieras efter den 31 mars 2022. I och med att systemet med stöd vid korttidsarbete varit i bruk under kort tid råder stor osäkerhet om hur många företag som årligen kommer att ansöka om stöd vid korttidsarbete. Under 2020 och 2021 kom det in totalt ca 124 000 ansökningar om stöd vid korttidsarbete. De nya bestämmelserna förväntas dock träda i kraft vid mer normala ekonomiska förhållanden och vid den ordinarie utformningen av stödet vid korttidsarbete, där statens andel motsvarar en tredjedel av kostnaden för den nedsatta arbetstiden i stället för 75 procent. Därför förväntas antalet ansökningar vara betydligt lägre under 2022 och framöver jämfört med under 2020 och 2021. Vid införandet av det öppna och permanenta systemet uppskattades att ca 240 företag per år kommer att ansöka om stöd vid korttidsarbete vid en balanserad konjunktur, dvs. när ekonomin varken befinner sig i hög- eller lågkonjunktur (prop. 2019/20:132 s. 84). En ny uppskattning har gjorts med utgångspunkt i det tyska systemet som 2015-2019 omfattade i genomsnitt 0,1 procent av de sysselsatta per månad. Motsvarande omfattning i Sverige skulle innebära att ca 5 000 anställda i genomsnitt skulle vara permitterade varje månad. Utifrån antaganden om en genomsnittlig permitteringstid på 3 månader och 20 anställda per ärende skulle det innebära ca 1 000 företag inkom med lika många ärenden per år vid ett balanserat konjunkturläge. Lågkonjunkturen bedöms vara över 2022. Under perioden 1 april till 31 december 2022 uppskattas antalet till ca 750. Skatteverket kommer att få ökade kostnader för hantering och kontroll av ansökningar, it-utveckling samt kompetensutveckling av personal med anledning av förslaget. Något behov av ytterligare särskilda informationsinsatser bedöms inte finnas. Skatteverket beräknar tillkommande kostnader till 19 miljoner kronor för perioden oktober 2021 till december 2022. I budgetpropositionen för 2022 föreslogs att Skatteverkets förvaltningsanslag för 2022 skulle ökas med 7,5 miljoner kronor och för 2023 och framåt med 10 miljoner kronor årligen med anledning av förslagen i denna proposition (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Tillkommande kostnader för Skatteverket ska därmed hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget innebär att några nya ärenden inte kommer att initieras hos Tillväxtverket efter den 31 mars 2022 och antalet nya ärenden hos Tillväxtverket under 2022 kommer därför att minska. Tillväxtverkets kostnader för att administrera nya ärenden under 2022 beräknas därför minska med 7,5 miljoner kronor. Kostnaderna beräknas minska med 10 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2023 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113). Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna Beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det finns inte någon särskild forumregel för mål om stöd vid korttidsarbete. Ett överklagande ska därför ges in till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Någon ändring av den ordningen föreslås inte. Eftersom ett beslut om stöd vid korttidsarbete inte avser beslut om uttag av skatter och avgifter blir heller inte skatteförfarandelagens (2011:1244) forumregler automatiskt tillämpliga om Skatteverket blir handläggande myndighet av stödet. Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att samtliga Tillväxtverkets beslut rörande stöd vid korttidsarbete har ansetts fattade i Stockholm, vilket medfört att domstolen i dag handlägger samtliga överklaganden av verkets beslut. Beroende på hur Skatteverket väljer att organisera denna del av sin verksamhet kan en överflyttning av handläggningen till Skatteverket leda till att andra och fler domstolar kommer att bli behöriga att pröva mål om stöd vid korttidsarbete. Regeringen konstaterar att även om så blir fallet så medför den föreslagna ändringen av handläggande myndighet i sig inte någon förändring av den nu gällande ordningen. Förslaget bedöms därför inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagets förenlighet med EU-rätten Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Övriga effekter Förslaget bedöms inte medföra offentligfinansiella effekter eller påverka offentlig sektor, sysselsättning, miljön, den ekonomiska jämställdheten, jämlikhet, integration eller inkomstfördelning. 13 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete 2 § I denna lag finns bestämmelser om - vilka arbetsgivare som omfattas av lagen (3 §), - innebörden av vissa uttryck i denna lag (4 §), - när stöd vid korttidsarbete får lämnas (5-8 §§), - förutsättningar för preliminärt stöd (9-16 §§), - beräkning av preliminärt stöd (17-17 a §§), - ansökan om preliminärt stöd (18 §), - avstämning av preliminärt stöd (19-27 §§), - anmälan om avstämning (28-30 §§), - återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §), - kreditering av skattekonto och återbetalning av stöd (32-34 §§), - kontroll (35 och 36 §§), - handläggande myndighet (37 §), och - överklagande (38 §). I paragrafen anges lagens innehåll. Den tionde strecksatsen ändras till följd av att återbetalning av stöd ska ske till ett särskilt konto enligt 33 § i stället för att skattekontot debiteras. Övervägandena finns i avsnitt 8. 4 § Vid tillämpning av denna lag ska följande gälla: 1. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro. 2. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer. Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del. 3. Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen. 4. Stödperiod är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5-8 a §§. 5. Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för. 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § eller, när Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. 7. Avstämningstidpunkt är den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning har uppkommit. 8. Avstämningsperiod är en stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser. 9. Kompetensinsats är en insats som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Paragrafen innehåller definitioner av ett antal centrala uttryck i lagen. I sjätte punkten anges vilken månad som är jämförelsemånad när stöd lämnas enligt 5 § respektive 5 a §. Ändringen innebär att Skatteverket ersätter Tillväxtverket som handläggande myndighet och att jämförelsemånaden när stöd lämnas enligt 5 a § därmed ska beräknas utifrån när Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §. Övervägandena finns i avsnitt 5. 5 a § Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Skatteverket. Ett sådant godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande för stöd till arbetsgivare vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Ändringen i första stycket innebär att Skatteverket ersätter Tillväxtverket som handläggande myndighet och att stöd således ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 5. 7 a § Om de ekonomiska svårigheter som avses i 5 a § andra stycket förväntas kvarstå när den tidsperiod som anges i 6 a § löper ut får den förlängas en gång med tre kalendermånader. En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § inletts. I annat fall får förlängning inte medges. Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängning av den tidsperiod som enligt 6 a § gäller vid stöd vid korttidsarbete efter godkännande enligt 5 a §. I andra stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. En ansökan om förlängning ska således ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § har inletts. Övervägandena finns i avsnitt 5. 17 a § I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, ska ersättning lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser efter prövning av Skatteverket. Preliminär ersättning för kompetensinsatser ska betalas med ett belopp som motsvarar 60 procent av kostnaden för enskilda kompetensinsatser som planeras eller har genomförts under den tid som frigörs eller har frigjorts under perioden med stöd vid korttidsarbete. Ersättningen får dock uppgå till högst det belopp som följer av föreskrifter som avses i tredje stycket 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. underlaget för preliminär ersättning för kompetensinsatser, 2. ett högsta belopp för ersättning för kompetensinsatser per arbetstagare, 3. vilka typer av kostnader som får ingå vid beräkning av ersättning för kompetensinsatser som genomförs av arbetsgivare internt eller av företag i samma koncern, och 4. ansökan om preliminär ersättning för kompetensinsatser, avstämning av preliminär ersättning för sådana insatser, anmälan om avstämning, återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar och kontroll. Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om handläggande myndighet i 37 § tas bort och att det i stället anges att ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser lämnas efter prövning av Skatteverket. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6. 18 § En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Vid stöd efter godkännande enligt 5 a § ska den första stödmånaden i stödperioden infalla senast 45 dagar efter godkännandet. I annat fall får stöd inte lämnas. Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om preliminärt stöd. I första stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. En ansökan om preliminärt stöd ska således ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Övervägandena finns i avsnitt 5. 29 § En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas. Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan om avstämning. I första stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär således att en anmälan om avstämning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. Övervägandena finns i avsnitt 5. 29 a § Om en anmälan om avstämning inte ges in i rätt tid, ska Skatteverket förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en sådan anmälan. Paragrafen innehåller en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare som inte gett in anmälan om avstämning i rätt tid att inom viss tid ge in en sådan anmälan. I paragrafen ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär således att Skatteverket ska förelägga arbetsgivaren att inom en viss tid ge in en anmäla om avstämning om en sådan inte har getts in i rätt tid. Övervägandena finns i avsnitt 5. 32 § Stöd enligt denna lag ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av ett stöd, ska utbetalning ske om det inte finns hinder mot detta enligt 64 kap. 4 § skatteförfarandelagen. Paragrafen innehåller bestämmelser om kreditering av skattekontot för stöd som lämnas enligt 5 §. I första stycket tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Begreppen preliminärt stöd och ytterligare stöd ersätts av samlingsbegreppet stöd, som också innefattar ersättning för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Ändringen i andra stycket innebär ändrade regler för utbetalning av stöd. Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av stöd vid korttidsarbete ska utbetalning ske, om det inte finns hinder mot detta enligt 64 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Av den paragrafen framgår bl.a. att återbetalning inte ska göras om belopp behövs för avräkning enligt 62 kap. 11 § skatteförfarandelagen. Av den sistnämnda bestämmelsen framgår att inbetalda och andra tillgodoräknade belopp i första hand ska räknas av från den del av betalarens sammanlagda skuld för skatter och avgifter (sammanlagd skatteskuld) som inte har lämnats för indrivning och i andra hand från den del av skulden som har lämnats för indrivning. En kontohavare kan vilja att stödbeloppet helt eller delvis ska stå kvar på skattekontot, t.ex. för att kunna avräknas mot skatter och avgifter som kommer förfalla till betalning men ännu inte beslutats. För att undvika att sådana överskott utbetalas måste företaget begära att beloppet ska användas för betalning av framtida skatte- eller avgiftsskulder (64 kap. 4 § skatteförfarandelagen). Övervägandena finns i avsnitt 7. 33 § Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd enligt denna lag, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalning ska göras senast en annan dag. Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska återbetalas genom att sättas in på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Paragrafen innehåller bestämmelser om återbetalningsskyldighet och återkrav av utbetalt stöd. I första stycket tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Bestämmelsen gäller för preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Enligt ändringen i andra stycket första meningen ska återbetalningen göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav. Ändringen följer av att återbetalningen inte längre ska hanteras via skattekontot och att de betalningsdatum som gäller för inbetalning till skattekontot därför inte längre behöver vara styrande. Samma ordning gäller vid t.ex. återbetalning av omställningsstöd. Enligt andra stycket andra meningen får Skatteverket besluta att återbetalning ska göras senast en annan dag om det finns särskilda skäl. Verket kan då både tidigarelägga och senarelägga återbetalningsdagen. En bedömning ska göras i varje enskilt fall. Ett exempel på ett sådant särskilt skäl är att verket ska kunna överlämna en fordran för indrivning även om förfallodagen inte har inträffat i syfte att säkerställa att det allmänna får betalt om det är fara i dröjsmål (jfr prop. 2019/20:181 s. 121 ). Ändringen i tredje stycket innebär att det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. En sådan återbetalning ska alltså inte ske via skattekontot. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. Övervägandena finns i avsnitt 8. 33 a § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om dröjsmålsränta vid återkrav. I paragrafens första stycke anges att om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet. Bestämmelsen är utformad med hänsyn till att återbetalningen sker till ett särskilt konto, inte till skattekontot, och motsvarar den reglering som gäller enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd. Dröjsmålsränta ska tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att stöd vid korttidsarbete tillgodoförts till och med den dag betalning sker. Dröjsmålsräntan ska beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). I andra stycket finns en eftergiftsgrund som innebär att Skatteverket helt eller delvis får avstå från kravet på dröjsmålsränta om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses förhållanden som den skattskyldige inte kan anses råda över. Ett sådant särskilt skäl kan till exempel vara att en felaktig utbetalning av stöd vid korttidsarbete beror på ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för eftergift att arbetsgivaren begär detta utan Skatteverket kan pröva frågan om eftergift på eget initiativ. Övervägandena finns i avsnitt 8. 34 § I fråga om stöd enligt denna lag gäller vad som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. avräkning i 62 kap. 11-14 §§, 2. inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, 3. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-6, 8-10, 15, 16, 22 och 23 §§, 4. återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 9 och 10 §§, 5. ränta i 65 kap. 2-4, 7, 8 och 16 §§, 6. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, 7. indrivning i 70 kap., och 8. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. En fordran enligt denna lag ska vid tillämpningen av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen. Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) som ska gälla när stöd har lämnats. I paragrafens första mening tas hänvisningen till 5 § bort, vilket innebär att bestämmelsen är tillämplig för allt stöd som lämnas enligt lagen, dvs. både stöd som lämnas enligt 5 § och stöd som lämnas enligt 5 a §. Bestämmelsen gäller för preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Bestämmelsen gäller också för stöd som ska återbetalas. Punktlistan ändras genom att den nuvarande första punkten, som innehåller en hänvisning till 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen, tas bort eftersom den föreslagna ändringen av 33 § andra stycket reglerar när inbetalningar ska göras till det särskilda kontot för återbetalning. Punktlistan ändras också genom att den nuvarande tredje punkten, som innehåller en hänvisning till 62 kap. 15 § skatteförfarande-lagen, tas bort eftersom det inte kommer att finnas någon risk för sammanblandning av debiterade belopp på det särskilda kontot. I den fjärde punkten tas hänvisningen till 64 kap. 2 och 4 §§ bort som en följd av att det i 32 § andra stycket införs en bestämmelse som anger att om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot efter kreditering av ett stöd, ska utbetalning ske om det inte finns hinder mot detta. Även sjätte punkten ändras på så sätt att hänvisningen till 65 kap. 13-15 och 18 §§ tas bort då dessa ersätts av bestämmelsen i 33 a § respektive inte längre behövs. Övriga ändringar är endast redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 7. 35 § En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontrollmöjligheter som handläggande myndighet har. I paragrafen ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Övervägandena finns i avsnitt 5. 36 § Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontrollmöjligheter som handläggande myndighet har. I första stycket ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär att Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §, t.ex. lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Övervägandena finns i avsnitt 5. 36 a § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Skatteverket får vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Skatteverket får vid besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontroll-besöket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontrollmöjligheter som handläggande myndighet har. I första och andra styckena ändras begreppet handläggande myndighet till Skatteverket. Det innebär att Skatteverket får besluta om kontrollbesök och får vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Övervägandena finns i avsnitt 5. 37 § Frågor enligt denna lag, utom frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§, prövas av Skatteverket. Skatteverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggande myndighet. Ändringen i första stycket innebär att Skatteverket prövar frågor enligt lagen, utom frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§, vilka prövas av regeringen. Skatteverket prövar således stöd enligt både 5 och 5 a §§. I andra stycket anges att Skatteverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i tredje stycket, men gällde då Tillväxtverkets handläggning. Bemyndigandet för regeringen att bestämma vilken myndighet som ska pröva frågor enligt 17 a § tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6. Sammanfattning av promemorian Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete (Fi2021/03047) I promemorian föreslås att Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare, dvs. stöd som lämnas enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. I dag handläggs dessa ärenden av Tillväxtverket. Den föreslagna ändringen innebär att Skatteverket bland annat kommer att pröva frågor om godkännande, preliminärt stöd och ytterligare stöd samt ersättning för kostnader för kompetensinsatser enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås också att Skatteverket ska pröva frågor om ersättning för kostnader för kompetensinsatser när stöd vid korttidsarbete lämnas vid en synnerligen djup lågkonjunktur, dvs. stöd som lämnas enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Stöd som lämnas av Skatteverket föreslås tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2022 och tillämpas första gången för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Tillväxtverket kommer därmed att handlägga de ärenden som har initierats hos Tillväxtverket innan ikraftträdandet. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete Härigenom föreskrivs att 4, 5 a, 7 a, 17 a, 18, 29, 32-37 §§ och rubriken närmast före 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Vid tillämpning av denna lag ska följande gälla: 1. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro. 2. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer. Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del. 3. Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen. 4. Stödperiod är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5-8 a §§. 5. Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för. 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § eller, när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. 6. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 § eller, när Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. 7. Avstämningstidpunkt är den tidpunkt då skyldigheten att göra en avstämning har uppkommit. 8. Avstämningsperiod är en stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser. 9. Kompetensinsats är en insats som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Stöd efter godkännande från Tillväxtverket Stöd vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter 5 a § Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. Stöd ska lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Skatteverket. Ett sådant godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. 7 a § Om de ekonomiska svårigheter som avses i 5 a § andra stycket förväntas kvarstå när den tidsperiod som anges i 6 a § löper ut får den förlängas en gång med tre kalendermånader. En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § inletts. I annat fall får förlängning inte medges. En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § inletts. I annat fall får förlängning inte medges. 17 a § I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, ska ersättning lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser efter prövning av den myndighet som avses i 37 §. I den utsträckning arbetsgivare och arbetstagare enligt 15 eller 16 § reglerat att tid som frigörs i samband med korttidsarbete ska användas till kompetensinsatser, ska ersättning efter prövning av Skatteverket lämnas till arbetsgivaren för kostnader för enskilda kompetensinsatser. Preliminär ersättning för kompetensinsatser ska betalas med ett belopp som motsvarar 60 procent av kostnaden för enskilda kompetensinsatser som planeras eller har genomförts under den tid som frigörs eller har frigjorts under perioden med stöd vid korttidsarbete. Ersättningen får dock uppgå till högst det belopp som följer av föreskrifter som avses i tredje stycket 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. underlaget för preliminär ersättning för kompetensinsatser, 2. ett högsta belopp för ersättning för kompetensinsatser per arbetstagare, 3. vilka typer av kostnader som får ingå vid beräkning av ersättning för kompetensinsatser som genomförs av arbetsgivare internt eller av företag i samma koncern, och 4. ansökan om preliminär ersättning för kompetensinsatser, avstämning av preliminär ersättning för sådana insatser, anmälan om avstämning, återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar och kontroll. 18 § En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till handläggande myndighet inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Vid stöd efter godkännande enligt 5 a § ska den första stödmånaden i stödperioden infalla senast 45 dagar efter godkännandet. I annat fall får stöd inte lämnas. 29 § En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalender-månader från avstämningstid-punkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten. När preliminärt stöd har lämnats enligt 5 a § ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten. I anmälan ska det anges om arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §. En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden. Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas. 32 § Preliminärt stöd och ytterligare stöd, som har lämnats enligt 5 §, ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stöd enligt denna lag ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17. 33 § Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats enligt 5 §, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd enligt denna lag ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet. Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska debiteras ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen ska anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. 34 § I fråga om stöd som har lämnats enligt 5 § gäller vad som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om I fråga om stöd enligt denna lag gäller vad som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §, 2. avräkning i 62 kap. 11-14 §§, 3. vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §, 4. inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §, 5. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-6, 8-10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§, 6. återbetalning av skatter och avgifter i 64 kap. 2, 4, 9 och 10 §§, 7. ränta i 65 kap. 2-4, 7, 8, 13-16 och 18 §§, 8. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §, 9. indrivning i 70 kap., och 10. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap. En fordran enligt denna lag ska vid tillämpningen av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen. 35 § En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge handläggande myndighet tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. 36 § Handläggande myndighet får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §. Skatteverket får förelägga en arbetsgivare att fullgöra sina skyldigheter enligt 35 §. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. 36 a § Handläggande myndighet får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Myndigheten får vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Myndigheten får vid besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Skatteverket får vid kontroll-besöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbets-uppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Skatteverket får vid besöket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot upp-gifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. 37 § Regeringen prövar frågor enligt 5, 6, 7 och 8 §§. Frågor enligt denna lag, utom frågor som avses i 5, 6, 7 och 8 §§, prövas av Skatteverket. Skatteverket prövar frågor efter aktivering enligt 5 §. Den myndighet som regeringen bestämmer prövar frågor enligt 17 a § efter sådan aktivering. Skatteverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. Övriga frågor prövas av Tillväxtverket. Tillväxtverket ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt. 1. Lagen träder i kraft den 1 april 2022. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för ansökningar om godkännande som lämnas efter den 31 mars 2022. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Förvaltningsrätten i Stockholm, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Integritetsskyddsmyndigheten, Konjunkturinstitutet, Polismyndigheten, Skatteverket, Srf konsulterna, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Taxiförbundet, Teknikföretagen i Sverige, Tillväxtverket och Transportarbetareförbundet, Transportföretagen, Unionen och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Almega, Företagarna, Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, IF Metall, Landsorganisationen i Sverige (LO), Regelrådet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Visita. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 2021 Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Ernkrans, Nordmark, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Damberg Regeringen beslutar proposition Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete