Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:101 Årsredovisning för staten 2021 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 april 2022 Magdalena Andersson Max Elger (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2021. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 12 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 15 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 15 1.2 Utgiftstaket för 2021 17 2 Utfallet för statens budget 23 2.1 Saldot i statens budget 2021 24 2.1.1 Utfallet för statens budget 2021 jämfört med 2020 25 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 27 2.2.1 Effekter på utgifterna i statens budget 29 2.3 Ändringar i statens budget 2021 30 2.3.1 Beslut om ändringar i statens budget 2021 30 2.4 Inkomster i statens budget 2021 35 2.4.1 Prognosförutsättningar 35 2.4.2 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2021 och 2020 38 2.4.3 Övriga inkomster 47 2.5 Utgifter i statens budget 2021 58 2.5.1 Utgifter i statens budget - sammanfattning 58 2.5.2 Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget 66 2.5.3 Indragningar 68 2.5.4 Överskridanden 70 2.6 Utfall per utgiftsområde 70 2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 71 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 75 2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 80 2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 81 2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 85 2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 87 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 90 2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration 94 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 97 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 106 2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 109 2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 111 2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 113 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 119 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 121 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 127 2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 131 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 134 2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 135 2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi 138 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 141 2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 148 2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 151 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 159 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 160 2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 163 2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar 165 2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 168 2.6.30 Kassamässig korrigering 175 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 177 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter 181 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statensbudget 184 2.9 Beställningsbemyndiganden 194 2.10 Övriga kontokrediter 195 2.11 Låneramar för samhällsinvesteringar m.m. 195 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 197 3.1 Resultaträkning 197 3.1.1 Intäkter 198 3.1.2 Kostnader 200 3.1.3 Transfereringar 200 3.2 Balansräkning 204 3.2.1 Tillgångar 206 3.2.2 Kapital och skulder 208 3.3 Finansieringsanalys 209 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 212 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 212 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget 223 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget 224 3.4.4 Tilläggsupplysningar 225 3.4.5 Händelser efter räkenskapsårets utgång 225 3.5 Noter 226 3.5.1 Noter till resultaträkningen 226 3.5.2 Noter till balansräkningen 261 3.5.3 Noter till finansieringsanalyser 309 4 Utvecklingen av statsskulden 315 4.1 Definition av statsskulden 316 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid 316 4.3 Statsskuldens kostnader 320 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 323 5.1 Statliga garantier 323 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk 338 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 344 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 349 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen 349 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel 349 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll 350 6.2 Redovisning av samtliga EU-medel 353 6.2.1 Avgiften till EU 353 6.2.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget 354 6.2.3 Redovisning i resultaträkningen 355 6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel 356 6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen 356 6.3.2 Resultaträkning 356 6.3.3 Balansräkning 358 6.3.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning 359 6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar 360 6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll 360 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar 361 6.4.3 Uppskattad felnivå i EU programmen 2017-2021 365 6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning 366 6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel 367 6.5.1 Regeringens nationella intygande 367 Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021 Bilaga 4 Beställningsbemyndiganden Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6 Tabellsamling Bilaga 7 Statliga myndigheter Bilaga 8 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2022 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2021 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2021 uppgick till ca -13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förbättrades det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 28,8 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 78 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 90 miljarder kronor. Jämfört med 2020 förbättrades resultatet med ca 189 miljarder kronor. Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,4 procent 2020 till 21,3 procent 2021. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2021 jämfört med 2020. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2021 Procent av BNP1 2020 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -13 -0,2 -133 -2,7 Statens budgetsaldo 78 1,4 -221 -4,4 Utgiftstak 1 695 31,5 1743 34,9 Takbegränsade utgifter 1 551 28,8 1 501 30,1 Statens nettoförmögenhet 117 2,2 -27 -0,5 Statsskuld 1 145 21,3 1 218 24,4 Årets över- eller underskott i resultaträkningen 90 1,7 -100 -2,0 Utlåning3 375 7,0 412 8,3 Garantiåtaganden4 2 413 44,8 2 189 43,9 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2021 uppgår till 5 381,3 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2020 uppgår till 4 987,3 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2021 2020 Inkomster 2 637 2 434 Skatter och avgifter 2 317 2 135 Övriga inkomster 320 300 Utgifter 2 650 2 567 Finansiellt sparande -13 -133 varav staten -50 -135 varav ålderspensionssystemet 7 -10 varav kommunala sektorn 30 12 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 ökade det finansiella sparandet med 120 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP. Förstärkningen förklaras uteslutande av den starka återhämtningen i ekonomin som innebar att skattebaserna växte kraftigt. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2021 2020 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 430 1 471 Tekniska justeringar 6 10 Finanspolitiskt motiverad ändring 259 262 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 695 1 743 Takbegränsade utgifter 1 551 1 501 Budgeteringsmarginal 144 242 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 9,3 16,1 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2021 uppgick till 1 695 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 551 miljarder kronor, dvs. 144 miljarder kronor lägre än det fastställda taket. Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2021 2021 2020 Totala inkomster 1 106 1 191 999 Statens skatteinkomster 1 132 1 235 1 037 Övriga inkomster -26 -44 -39 Totala utgifter m.m. 1 173 1 113 1 219 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 166 1 216 1 171 Statsskuldsräntor m.m. 0 -1 20 Förändring av anslagsbehållningar -7,8 Riksgäldskontorets nettoutlåning 15 -97 21 Kassamässig korrigering 0 -4 7 Budgetsaldo -67 78 -221 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2020. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket var 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad antogs i beräkningarna till statens budget för 2021. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det var 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 162 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket var en förbättring med 298 miljarder kronor jämfört med 2020. Resultaträkning Miljarder kronor 2021 2020 Intäkter Skatteintäkter 1 505 1 332 Övriga intäkter 137 131 Summa intäkter 1 641 1 463 Kostnader Transfereringar m.m. -1 341 -1 309 Statens egen verksamhet -315 -287 Summa kostnader -1 656 -1 596 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 98 27 Finansiella intäkter och kostnader, netto 7 7 Årets över- eller underskott 90 -100 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2021 visade ett överskott om 90 miljarder kronor, vilket var 189 miljarder kronor högre än 2020 då det i stället var ett underskott om drygt 99 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 6 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 341 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 32 miljarder kronor jämfört med 2020. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 315 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med 2020. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 98 miljarder kronor, en ökning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2020. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket var oförändrade jämfört med 2020. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2020. Balansräkning Miljarder kronor 2021-12-31 2020-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 11 Materiella anläggningstillgångar 710 665 Finansiella anläggningstillgångar 627 493 Utlåning 375 412 Varulager m.m. 3 3 Fordringar 152 143 Periodavgränsningsposter 322 286 Kortfristiga placeringar 16 38 Kassa och bank 7 7 Summa tillgångar 2 225 2 058 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 117 -27 Fonder 224 214 Avsättningar 371 367 Statsskulden 1 145 1 218 Skulder m.m. 263 211 Periodavgränsningsposter 106 76 Summa kapital och skulder 2 225 2 058 Garantiförbindelser 7 6 Övriga ansvarsförbindelser 107 109 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 117 miljarder kronor vid utgången av 2021. I förhållande till 2020 förbättrades nettoförmögenheten med 144 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 73 miljarder kronor till 1 145 miljarder kronor vid utgången av 2021. Lån i svenska kronor minskade med 27 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 46 miljarder kronor. Statliga garantier Miljarder kronor 2021-12-31 2020-12-31 Insättningsgarantin 1 917 1 734 Investerarskyddet Kreditgarantier 291 264 Garantier om tillförsel av kapital 198 183 Pensionsgarantier 7 7 Totalt 2 413 2 189 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 224 miljarder kronor jämfört med 2020 och uppgick till 2 413 miljarder kronor vid utgången av 2021. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,8 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 917 miljarder kronor, vilket var en ökning med 183 miljarder kronor jämfört med 2020. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 291 miljarder kronor, vilket var ökning med 27 miljarder kronor i förhållande till 2020. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2020. Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2021-12-31 2020-12-31 CSN:s utlåning 228 216 Lån till Riksbanken 127 174 Övriga lån 20 22 Summa 375 412 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 375 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2021 2020 Betalningar till EU 52 47 Betalningar från EU 15 14 Nettoflöde från statens budget till EU 38 33 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 52 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2020. Merparten av ökningen berodde på att den mervärdesskattebaserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till ca 15 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2020. Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen för staten 2021 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2021 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2021 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2020. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2021 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2021, dels med utfallet för 2020. Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2022/00955). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings-bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2021 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2021. För 2021 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tio myndigheter: Delegationen mot segregation, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Riksarkivet, Sametinget, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Transportstyrelsen. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2017-2021. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Antal modifierade revisionsberättelser 2017-2021 2017 2018 2019 2020 2021 Summa 13 20 9 12 10 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet 2021 Den offentliga sektorn redovisade 2021 ett finansiellt sparande som uppgick till ca - 13 miljarder kronor eller -0,2 procent av BNP. I förhållande till 2020 förstärktes det finansiella sparandet med ca 2,4 procent av BNP (se tabell 1.1). Förstärkningen kan huvudsakligen hänföras till den snabba återhämtningen i ekonomin. I prognosen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) beräknades ett underskott på 177 miljarder kronor eller 3,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 164 miljarder kronor starkare än beräknat. Förstärkningen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör samtliga sektorer, och är störst för staten och kommunsektorn. Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges BP 2021 Utfall 2021 Utfall - BP21 Utfall 2020 Inkomster 2 473 2 637 164 2 434 Skatter och avgifter 2 155 2 317 161 2 135 Kapitalinkomster 77 70 -7 70 Övriga inkomster 241 250 9 230 Utgifter 2 650 2 650 -1 2 567 Transfereringar 943 963 20 966 Konsumtion 1 405 1 411 7 1 333 Räntor1 26 21 -4 23 Investeringar m.m.2 277 253 -23 245 Finansiellt sparande -177 -13 164 -133 procent av BNP -3,5 -0,2 3,2 -2,7 Stat -137 -50 87 -135 Ålderspensionssystem -5 7 11 -10 Kommunsektorn -36 30 66 12 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Styrkan i den ekonomiska återhämtningen under 2021 innebar att den offentliga sektorns inkomster växte oväntat snabbt. Samtliga skattebaser utvecklades betydligt starkare än enligt prognosen i budgetpropositionen. Utgifterna utvecklades netto däremot i linje med prognosen, men brutto uppvisar staten högre utgifter än beräknat medan kommunsektorns utgifter blev lägre. Att statens utgifter ökade mer än väntat beror på de åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten. Beaktas de åtgärder som tillkommit på ändringsbudgetar avseende 2021 blir dock bruttoavvikelsen betydligt större (se tabell 1.2). Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2021, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor BP21 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - totalt anvisat 2021 Utfall 2020 Inkomster 2 473 -5,0 2 637 169 2 434 Utgifter 2 650 159 2 650 -159 2 567 Finansiellt sparande -177 -164 -13 328 -133 Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den främsta orsaken till utgiftsavvikelsen kommer av att en stor del av de pandemistöd som anvisades inte utnyttjades (se avsnitt 2). Likaså innebär lägre efterfrågan på kommunsektorns välfärdstjänster samt kapacitetsbegränsningar i kommuner och regioner att utbetalda statsbidrag inte bedöms ha använts fullt ut. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2021 För att mildra lågkonjunkturen och för att begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19 bedrev regeringen 2020 och 2021 en expansiv finanspolitik. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs. ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åttaårigt genomsnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under den nu aktuella åttaårsperioden, 2014- 2021, vara i genomsnitt -0,4 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt över just en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 den nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer. Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om annat ej anges 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande -1,5 0,0 1,0 1,4 0,8 0,6 -2,7 -0,2 Varav staten -1,2 0,1 1,5 1,7 1,4 1,4 -2,7 -0,9 Varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 -0,2 0,1 Varav kommunala sektorn -0,4 -0,4 -0,6 -0,2 -0,7 -0,9 0,2 0,6 Bakåtblickande åttaårssnitt 0,0 -0,4 -0,5 -0,3 -0,1 0,0 -0,2 -0,1 Strukturellt sparande1 -0,6 -0,3 0,5 0,6 0,3 0,5 -0,9 -0,2 BNP-gap2 -1,8 0,4 0,2 0,9 1,0 1,1 -3,8 -0,9 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2022 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014-2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern. 2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Både det strukturella sparandet 2021 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2014-2021 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket. Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. 1.2 Utgiftstaket för 2021 Tabell 1.4 Utgiftstaket Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 074 1 093 1 103 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 Tekniska justeringar 10 2 4 2 7 12 5 10 10 6 Reella justeringar1 33 41 52 -51 262 259 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 084 1 095 1 107 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 Takbegränsade utgifter 1 022 1 067 1 096 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 Budgeteringsmarginal 62 28 11 23 31 45 55 43 242 144 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 6,0 2,6 1,0 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 Anm.: För åren 1997-2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008-2011 Årsredovisningen för staten 2017. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2012. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 250 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1-25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2021 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 551 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 144 miljarder kronor (tabell 1.5). Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2021 Miljoner kronor Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - totalt anvisat 2021 Utfall 2020 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 157 971 162 382 1 216 046 58 075 -104 307 1 171 467 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 336 366 334 564 -1 802 -1 802 329 365 Takbegränsade utgifter 1 494 337 162 382 1 550 609 56 272 -106 110 1 500 832 Marginal till utgiftstaket 200 663 144 391 242 168 Utgiftstak 1 695 000 1 695 000 1 743 000 De takbegränsade utgifterna blev 56 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2021. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 335 miljarder kronor, vilket var ca 2 miljarder kronor lägre än enligt beräkningen i budgetpropositionen för 2021. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2021 fastställdes av riksdagen i december 2018 till 1 430 miljarder kronor baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl. Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2021 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i den beslutade budgeten 2019 1 430 Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen Vårändringsbudget för 2019 Ny inriktning på finanspolitiken 9,00 Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2019 1 439 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 4,06 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,15 Ny nivå i budgetpropositionen för 2020 1 443 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65 år 2,23 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till periodiseringsfond -0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: justering förmånsvärden för personbilar -0,06 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2021 Åtgärder med anledning av covid-19 250,00 Ny nivå i budgetpropositionen för 2021 1 695 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2022 Utjämning LSS, ökad omslutning 0,03 Ny nivå i budgetpropositionen för 2022 1 695 Slutligt utgiftstak 1 695 Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2021 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för personer över 65 år, benämnt sänkt skatt för personer över 65 år i tabell 1.6, lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2021 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 bet. 2018/19:FiU21). Den andra ändringen motiverades av hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 bet. 2020/21:FiU1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2021 med 259 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2021 fastställdes Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2021, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2021 i december 2018, fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2021 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2021 fastställdes. Riksdagen fastställde ursprungligen utgiftstakets nivå för 2021 i beslutet om statens budget för 2019 baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Budgeteringsmarginalen för 2021 uppgick till 63,9 miljarder kronor. I utfallet för 2021 uppgick marginalen till 144,4 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 80,5 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2021 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2021 till utfallet för 2021 Miljarder kronor 2021 Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes1 63,9 Reformer -229,1 Reviderad pris- och löneomräkning -2,6 Övriga makroekonomiska förändringar -2,8 Volymförändringar 11,6 Övrigt2 44,4 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 9,0 Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå 250,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen 80,5 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2020 144,4 Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. 1 Bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62. 2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar. Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 229,1 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. Till en betydande del består dessa av ändringar i statens budget under 2021 som en följd av pandemin. Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 2,8 miljarder kronor mindre. En förklaring till detta är att arbetslösheten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än den bedömning för 2021 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes i statens budget för 2019. Det har bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 9 miljarder högre. Samtidigt var bedömningen i budgeten för 2019 att den allmänna prisnivån skulle öka snabbare t.o.m. 2021 än vad den faktiskt gjorde. Av den anledningen blev prisbasbeloppet för 2021 800 kr lägre än bedömningen när utgiftstaket för 2021 fastställdes, vilket i sin tur har medfört att utgifterna i flera transfereringssystem blivit lägre. Inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utgifterna för 2021, inom respektive utgiftsområde, ca 1 miljard kronor lägre än i den beslutade budgeten för 2019 bl.a. av denna anledning. Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit ca 11,6 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev sammantaget ca 6 miljarder kronor lägre 2021 än vad som ursprungligen bedömdes för 2021, till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det beror på att genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna får schablonersättning för uppgick till 32 200, vilket är 54 procent färre än vad beräkningen i den beslutade budgeten för 2019 baserades på. Vidare fick 13 800 personer assistansersättning under 2021, vilket är 6 procent färre än bedömningen för 2021 som ingick i beslutet om statens budget. Dessutom blev antalet beviljade timmar assistans per brukare lägre än i den ursprungliga bedömningen. Sammantaget har det bidragit till att utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder kronor lägre. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan följa av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeteringsmarginalen blivit 44,4 miljarder kronor större. Utfallet för 2021 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2021. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. 2 Utfallet för statens budget I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2021 (bet. 2020/21:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden: - Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199), - Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229), - Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 (prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385), - Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385), - Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), och - Höständringsbudget för 2021 (prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:47). En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget. 2.1 Saldot i statens budget 2021 Saldot i statens budget blev 78 miljarder kronor 2021 (tabell 2.1) och statens låne-behov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till -67 miljarder kronor. Saldot blev därmed 145 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 85 miljarder kronor högre och utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2021 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall 2021 Utfall - statens budget Totala inkomster 1 105 994 1 191 286 85 292 Statens skatteinkomster 1 132 325 1 235 063 102 738 Övriga inkomster -26 331 -43 777 -17 445 Totala utgifter m.m. 1 173 215 162 382 1 113 436 -59 779 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 165 657 162 382 1 216 046 50 388 Statsskuldsräntor m.m. 165 -1 298 -1 464 Förändring av anslagsbehållningar -7 766 7 766 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 -96 965 -111 846 Kassamässig korrigering 278 -4 346 -4 624 Budgetsaldo -67 221 77 850 145 072 Statens skatteinkomster blev 103 miljarder kronor högre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 106 miljarder kronor. Utfallet blev 1 191 miljarder kronor, vilket är 85 miljarder kronor högre än beräknat. Skatte-inkomsterna för staten blev knappt 103 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev drygt 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De högre skatte-inkomsterna beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021 och det är framför allt intäkterna från skatt på kapitalinkomster som blivit betydligt högre. Övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Eftersom EU-rådet ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan så betalades inga bidrag ut från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) till Sverige under 2021. Dessa bidrag beräknades uppgå till 14 miljarder kronor i statens budget. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2021 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Utfall - statens budget 8 Migration 9 268 8 224 -1 044 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 942 35 722 137 967 36 025 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 98 410 18 935 113 051 14 641 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 624 101 068 -2 510 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 791 165 6 212 -1 578 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 724 574 91 947 -13 777 15 Studiestöd 28 313 512 26 588 -1 725 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 791 5 035 22 683 4 892 21 Energi 4 514 180 3 332 -1 182 22 Kommunikationer 73 916 3 849 72 097 -1 819 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 581 1 254 19 630 -2 951 24 Näringsliv 15 355 79 401 30 407 15 052 26 Statsskuldsräntor m.m. 165 -1 298 -1 464 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 8 813 52 262 7 224 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 -96 965 -111 846 Kassamässig korrigering 278 -4 346 -4 624 Övriga utgifter 523 669 7 317 530 577 6 908 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 173 215 162 382 1 113 436 -59 779 Utgifterna blev 60 miljarder kronor lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 miljarder kronor. Det är 60 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 miljarder kronor (16,6 procent) lägre än totalt anvisat. För fem av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För nio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning, som redovisas på utgiftssidan i statens budget, blev 112 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. 2.1.1 Utfallet för statens budget 2021 jämfört med 2020 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2021 och 2020. Utfallet för statens budget visar för 2021 ett överskott på 78 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Budgetsaldot var därmed 298 miljarder kronor högre 2021 jämfört med 2020. Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2021-2020 Miljoner kronor Utfall 2021 Utfall 2020 Skillnad mot 2020 Totala inkomster 1 191 286 998 521 192 765 Statens skatteinkomster 1 235 063 1 037 365 197 697 Övriga inkomster -43 777 -38 844 -4 932 Totala utgifter m.m. 1 113 436 1 219 115 -105 679 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 216 046 1 171 467 44 578 Statsskuldsräntor m.m. -1 298 19 592 -20 890 Riksgäldskontorets nettoutlåning -96 965 21 283 -118 248 Kassamässig korrigering -4 346 6 773 -11 119 Budgetsaldo 77 850 -220 594 298 445 Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor Statens skatteinkomster ökade med 198 miljarder kronor medan övriga inkomster minskade med 5 miljarder kronor. Efter nedgången under 2020 så har de makroekonomiska förutsättningarna förändrats i positiv riktning under 2021. Intäkterna från skatt på arbete och på konsumtion har ökat kraftigt liksom intäkterna från skatt på kapital. En stor del av ökningen förklaras även av periodiseringseffekter som påverkat skillnaden mellan åren med 72 miljarder kronor. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt. Minskningen av övriga inkomster beror främst på lägre inkomster från böter och på högre avräknad kompensation till statliga myndigheter för mervärdeskatt. Utgifterna minskade med 9 procent Utgifterna i statens budget minskade med 106 miljarder kronor (8,7 procent) mellan 2020 och 2021. Att utgifterna minskade beror till stor del på att Riksbanken återbetalade lån i Riksgäldskontoret motsvarande 57 miljarder kronor. Det beror också på att myndigheter har ökat sin inlåning i Riksgäldskontoret. Till exempel ökade Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret med 12 miljarder kronor på grund av kraftigt ökade kapacitetsavgifter, vilket minskar utgifterna i statens budget. Utgifterna för stöd till korttidsarbete minskade med 27 miljarder kronor och statsskuldsräntorna med 21 miljarder kronor. I motsatt riktning verkade ökade utgifter, som till största delen beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2020 och 2021. Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2021-2020 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2021 Utfall 2020 Skillnad mot 2020 4 Rättsväsendet 57 172 53 027 4 145 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 580 63 092 7 488 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 137 967 101 774 36 193 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 113 051 117 899 -4 848 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 212 8 516 -2 304 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 947 87 154 4 793 16 Utbildning och universitetsforskning 91 346 82 958 8 388 20 Allmän miljö- och naturvård 16 725 10 950 5 774 22 Kommunikationer 72 097 65 167 6 930 24 Näringsliv 30 407 60 407 -30 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 235 157 964 -4 729 26 Statsskuldsräntor m.m. -1 298 19 592 -20 890 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 262 47 193 5 069 Riksgäldskontorets nettoutlåning -96 965 21 283 -118 248 Kassamässig korrigering -4 346 6 773 -11 119 Övriga utgifter 323 044 315 365 7 679 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 113 436 1 219 115 -105 679 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I många fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en viss uppfattning om de vidtagna åtgärderna. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004: 168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Mellan den 1 juli 2020 och den 31 mars 2022 angavs covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Från och med den 1 april 2022 anges covid-19 inte längre som en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (prop. 2021/22:137, 2021/22:SoU27, rskr. 2021/22:19). Under 2021 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2021 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021. Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av covid-19 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings- budget 2021 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall - totalt anvisat 2021 Utfall skillnad mot 2020 1 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 450 641 4 042 3 338 -50 704 1 8:1 Mediestöd 932 100 994 1 468 -38 -474 3 1:1 Skatteverket 8 024 390 8 173 7 904 -241 269 4 1:1 Polismyndigheten 30 488 500 30 978 28 798 -10 2 181 9 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 31 705 168 31 839 30 041 -34 1 797 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 826 30 660 53 283 28 036 5 797 25 247 9 2:1 Folkhälsomyndigheten 500 135 599 481 -36 119 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 008 4 337 9 187 1 975 -4 158 7 212 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 525 200 703 468 -22 235 9 5:2 Barnets rättigheter 22 115 125 70 -12 56 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 37 799 3 650 42 619 42 371 1 170 247 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 4 600 15 250 14 479 17 675 -5 371 -3 196 11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 274 623 10 595 10 414 -302 181 12 1:8 Bostadsbidrag 5 181 560 5 019 5 284 -721 -264 13 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 409 165 502 457 -72 45 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 52 883 -180 45 425 41 823 -7 278 3 601 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 738 628 11 425 7 276 -942 4 149 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 843 151 3 399 3 759 -1 595 -360 15 1:2 Studiemedel 20 220 461 18 856 17 440 -1 825 1 416 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 797 120 4 499 2 947 -417 1 552 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 504 246 476 133 -273 343 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 660 1 146 4 361 3 101 -446 1 259 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 2 231 -700 1 302 1 497 -229 -195 16 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 996 150 7 206 6 092 60 1 114 17 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 589 1 691 3 238 2 523 -42 715 17 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 523 358 879 475 -1 405 17 10:1 Filmstöd 553 396 949 553 0 396 17 13:1 Stöd till idrotten 1 967 1 955 3 922 3 474 0 447 17 13:5 Insatser för den ideella sektorn 72 150 208 293 -14 -86 17 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 560 210 4 770 4 462 0 308 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 955 -650 80 50 -225 29 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 150 650 3 712 2 378 -88 1 334 20 1:8 Klimatbonus 2 910 1 900 4 810 2 078 0 2 732 20 1:17 Klimatpremier 170 100 125 107 -145 18 21 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 550 -100 47 21 -403 26 21 1:7 Energiteknik 1 462 260 809 814 -914 -6 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 105 1 973 28 864 25 667 -1 214 3 197 22 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 88 277 295 186 -70 108 22 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 478 638 150 10 488 22 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 2 000 1 000 3 074 2 926 74 148 22 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 130 0 130 22 1:20 (2020) Tillskott till Luftfartsverket 22 8 22 14 22 1:21 (2020) Tillskott till Sjöfartsverket 37 263 37 -225 23 1:2 Insatser för skogsbruket 360 365 662 296 -63 366 23 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 133 430 484 148 -80 336 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 310 -389 3 195 3 274 -1 726 -79 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 732 808 2 705 3 830 -1 836 -1 126 24 1:4 Tillväxtverket 327 835 961 481 -201 479 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 2 080 15 641 7 837 35 140 -9 884 -27 303 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 1 500 9 201 2 057 339 -8 644 1 718 24 1:24 Omställningsstöd 2 000 38 401 9 932 5 677 -30 469 4 254 24 1:25 Researrangörslån 679 113 -566 113 24 1:26 Stöd till handelsbolag 2 537 364 -2 173 364 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 9 080 1 259 1 350 -7 821 -91 24 1:28 Evenemangsstöd 3 000 72 -2 928 72 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 8 813 52 262 47 193 -1 589 5 069 Övriga anslag 304 353 2 687 299 857 283 305 -7 183 16 552 Summa 681 255 162 382 748 455 690 313 -95 182 58 143 2.2.1 Effekter på utgifterna i statens budget tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag. Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makro-ekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19. Statens budget för 2021 innehåller totalt 500 anslag. Under 2021 har totalt 192 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare 162 382 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 843 637 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 748 455 miljoner kronor, vilket är 67 200 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 95 182 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag 58 143 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19. Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6). 2.3 Ändringar i statens budget 2021 Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. Till stor del innehåller ändringsbudgetarna åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. 2.3.1 Beslut om ändringar i statens budget 2021 Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2021. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2021. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna. Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 162 382 miljoner kronor i ändringsbudget under 2021. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 21 840 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 37 662 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2021. Dessutom har riksdagen medgett att låneramar och övriga kontokrediter ökas med 18 650 miljoner kronor i ändringsbudgetarna. Riksdagen har också beslutat om ökade kreditgarantiramar med 50 000 miljoner kronor. Tabell 2.6 Ändringar i statens budget 2021 Miljoner kronor Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Inkomster Beställnings-bemyndiganden Kredit-garantiramar Låneramar och övriga kontokrediter 2021-02-03 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175 30 786 -15 220 50 000 2021-02-03 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182 18 606 -1 670 2021-02-25 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199 12 393 650 2021-03-03 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213 250 2021-03-24 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229 15 534 6 500 2021-04-07 Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Bet. 2020/21:FiU46, rskr. 2020/21:237 4 333 1 280 2021-04-21 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248 23 263 -3 180 10 000 2021-06-16 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 Prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385 -1 770 2021-06-16 Vårändringsbudget för 2021 Prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385 19 520 8 888 2021-06-23 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416 15 184 1 5001 2021-11-24 Höständringsbudget för 2021 Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:47 22 514 27 494 Summa 162 382 -21 840 37 662 50 000 18 650 1 Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor. Stöd till företag och regioner Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 13 275 miljoner kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg framför allt till riktade statsbidrag för att säkerställa hälso- och sjukvården med anledning av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 16 349 miljoner kronor varav 9 000 miljoner kronor för omställningsstöd och 6 670 miljoner kronor för stöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Inkomsterna beräknades minska med 15 220 miljoner kronor till följd av utökade möjligheter till tillfälligt anstånd med betalningen av skatt. Riksdagen bemyndigade även regeringen att förlänga garantiprogrammet för kreditgarantier för lån till i första hand små och medelstora företag som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige (den s.k. Företagsakuten) som upphörde den 31 december 2020. Omställningsstöd, stöd vid korttidsarbete och nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga Den 3 februari anvisade riksdagen ytterligare 18 386 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv för framför allt omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete. Inkomsterna beräknades minska med 1 670 miljoner kronor till följd av att arbetsgivaravgifterna för unga tillfälligt sattes ner under perioden 1 januari 2021-31 mars 2023. Stöd för hyreskostnader, omsättningsstöd, ersättning för höga sjuklönekostnader och snabbtester Den 25 februari anvisade riksdagen ytterligare totalt 5 502 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades 3 080 miljoner kronor. Dessutom anvisades anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ytterligare 2 100 miljoner kronor för omsättningsstöd. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades anslaget 1:7 Ersättning vid höga sjuklönekostnader ytterligare 2 700 miljoner kronor och anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ytterligare 970 miljoner kronor med anledning av slopat karensavdrag och onormalt höga sjuklönekostnader. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 621 miljoner kronor, varav 1 400 miljoner kronor för statlig medfinansiering av antigentester (s.k. snabbtester) för att påvisa pågående infektion hos personal vid kommuner och regioner. Den minskade flygtrafiken, till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid- 19, medförde minskade intäkter för Transportstyrelsen. Riksdagen bemyndigade därför regeringen att öka Transportstyrelsens kontokredit med 650 miljoner kronor. Ändrade regler för sjukpenning när det gäller prövning av arbetsförmågan dag 180-365 Den 3 mars fattade riksdagen beslut om vissa ändrade regler för sjukpenning. Den 15 mars 2021 trädde de nya bestämmelserna om bedömningen av arbetsförmågan i ärenden om sjukpenning i kraft. De nya bestämmelserna rörde ändringar i socialförsäkringsbalkens regler för prövning av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven inom ramen för den s.k. rehabiliteringskedjan. Ändringen innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska skjutas upp, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare. Regeländringen bedömdes öka utgifterna för sjukpenning med 250 miljoner kronor 2021, därför anvisade riksdagen anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 250 miljoner kronor. Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag Den 24 mars anvisade riksdagen ytterligare 15 509 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Anslaget 1:24 Omställningsstöd anvisades ytterligare 11 700 miljoner kronor och 1:22 Stöd vid korttidsarbete anvisades ytterligare 3 544 miljoner kronor. Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med 6 500 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet Den 7 april beslutade riksdagen enligt ett förslag som finansutskottet på eget initiativ lade fram om stöd till äldreomsorgen med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Riksdagen anvisade anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 4 322 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma anslag höjdes också med 1 000 miljoner kronor. Evenemangsstöd införs, förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, anstånd med att betala skatt Den 21 april anvisade riksdagen ytterligare 14 144 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Av dessa medel avsåg 8 500 miljoner kronor omställningsstöd och 3 000 miljoner kronor det nya anslaget 1:28 Evenemangsstöd. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ytterligare 5 200 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 425 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades minska med 3 180 miljoner kronor, varav 2 600 miljoner kronor till följd nya regler för s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar ytterligare med 10 000 miljoner kronor för att ytterligare avtal om vaccin mot covid-19 skulle kunna ingås. Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 Den 16 juni beslutade riksdagen om en ändring i lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år. Lagändringen tillämpades på ersättning som gavs ut under perioden 1 juni-31 augusti 2021 och beräknades minska skatteintäkterna med 1 770 miljoner kronor 2021. Vårändringsbudget för 2021 I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 19 520 miljoner kronor, vilket medförde ändringar för 143 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisade riksdagen följande anslag ytterligare medel: - Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 5 408 miljoner kronor. - Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ytterligare 3 361 miljoner kronor och anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ytterligare 3 000 miljoner kronor. - Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning anvisades ytterligare 1 146 miljoner kronor. - Anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor. Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden med totalt 8 888 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 6 534 miljoner kronor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökades med 3 950 miljoner kronor. Förlängda ersättningar inom sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och SAS m.m. Den 23 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 15 184 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökades anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader med 7 350 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 3 123 miljoner kronor, varav anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades ytterligare 3 000 miljoner kronor. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 2 250 miljoner kronor. Riksdagen bemyndigade också regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 miljoner kronor. Valet av kreditgarantier eller låneram i Riksgäldskontoret lämnas öppet med anledning av att åtgärden måste samordnas med den danska staten och godkännas av Europeiska kommissionen (EU). Den 15 juli 2021 beslutade regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor (N2021/02123). Höständringsbudget för 2021 I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 22 514 miljoner kronor, vilket medförde ändringar av anvisade medel för 38 anslag inom 21 utgiftsområden. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 8 005 miljoner kronor. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare 8 813 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anvisade riksdagen anslaget 1:8 Klimatbonus ytterligare 1 900 miljoner kronor. Riksdagen anvisade också ytterligare 1 442 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställningsbemyndiganden för sju anslag med ytterligare totalt 27 494 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandena för anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg ökade sammantaget med 13 200 miljoner kronor med anledning av att de ekonomiska åtaganden som är finansierade med lån (inklusive räntor på lånen) ska ingå i bemyndiganderedovisningen. Dessa åtaganden har tidigare inte ingått i redovisningen av beställningsbemyndiganden. Ökningen har ingen påverkan på hur stora lån som behöver tas upp eller på framdriften i projekten som finansieras med anslagen. Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökades med 9 000 miljoner kronor med anledning av att Internationella utvecklingsfondens 20:e påfyllnad (IDA 20) har tidigarelagts för att stödja de utvecklingsländer som har drabbats hårt av pandemin. Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 1 894 miljoner kronor. Detta för att Folkhälsomyndigheten ska kunna ingå avtal med olika leverantörer för att kunna säkerställa storskalig testning kopplat till sjukdomen covid-19. 2.4 Inkomster i statens budget 2021 I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2021 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. 2.4.1 Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2021 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 28,7 miljarder kronor, medan ändringsbudgetar för 2021 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med 5,1 miljarder kronor, se tabell 2.7. Tabell 2.7 Skattereformer 2021 i statens budget för 2021 och i ändringsbudgetar för 2021 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut, miljarder kronor SB2021 ÄB2021 Totalt Skatt på arbete -25,2 -3,8 -29,0 Skatt på kapital -9,6 0,00 -9,6 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,5 0,00 0,5 Övriga skatter 0,00 -1,3 -1,3 Summa skattebeslut -34,4 -5,1 -39,5 De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2021 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete som bedöms ha minskat med 29 miljarder kronor. I december 2020 godkände riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 om bl.a. ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år, skattereduktion för förvärvsinkomster över 40 000 kr per år samt en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. I ändringsbudget har riksdagen två gånger utökat nedsättningen av arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år. Första gången genom att tidigarelägga möjligheten till nedsättningen från april till januari 2021, andra gången genom att sänka arbetsgivaravgiften ytterligare under perioden juni t.o.m. augusti. Även intäkterna från skatt på kapital har minskat genom regeländringar som införts 2021. Regeländringarna avser bl.a. justerade bestämmelser avseende skattereduktion för investeringar, avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto samt avskaffad schablonintäkt på uppskovsbeloppet. Regeländringarna antas sammantaget ha minskat skatteintäkterna med 4 miljarder kronor 2021. Skattereduktion för investeringar har dock i beslutad budget för 2022 flyttats från 2021 till 2022. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2021. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Efter inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 så har den tagit ordentlig fart under 2021 i takt med att allt fler restriktioner har kunnat lättas i Sverige och i omvärlden. Lönesumman beräknas därför ha ökat med 5,9 procent, vilket är 3,5 procentenheter högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2021. Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2021 blev KPI 0,6 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2021. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2021. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna. Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2021 blev 2,3 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2021. Detta förklaras främst av att lönesumman utvecklades 3,5 procentenheter mer än i beräkningen till statens budget. Tabell 2.8 Antaganden i utfallet för statens budget 2021 jämfört med budgetpropositionen för 2021 Procentuell utveckling om inget annat anges 2021 BNP, marknadspris1 7,9 Skillnad mot BP21 2,3 Arbetade timmar2 3,1 Skillnad mot BP21 0,1 Timlön3 2,7 Skillnad mot BP21 3,3 Utbetald lönesumma 5,9 Skillnad mot BP21 3,5 Arbetslöshet4 8,8 Skillnad mot BP21 -0,7 Hushållens konsumtionsutgifter1 7,8 Skillnad mot BP21 2,1 Kommunal medelutdebitering5 32,3 Skillnad mot BP21 0,0 Statslåneränta5 0,2 Skillnad mot BP21 0,0 KPI juni-juni 1,3 Skillnad mot BP21 0,6 Inkomstbasbelopp6 68,2 Skillnad mot BP21 0,0 Prisbasbelopp6 47,6 Skillnad mot BP21 0,0 Inkomstindex 186,5 Skillnad mot BP21 -0,1 Skiktgräns7 523,2 Skillnad mot BP21 0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15-74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusentals kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar om utfallet för 2021 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2021 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2021 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter Jan 2023 1120 Allmän pensionsavgift Dec 2022 1140 Skattereduktioner Dec 2022 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Aug 2022 1240 Egenavgifter Mars2023 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 2022 1280 Nedsättningar, 1283-1284 Feb 2023 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 2022 1320 Skatt på företagsvinster Dec 2022 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 Dec 2022 1350 Fastighetsskatt Dec 2022 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 2022 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 2022 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 2023 1630 Övriga skatter, företag Apr 2023 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer Dec 2022 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar Apr 2023 1920 Betalningsförskjutningar Dec 2022 2.4.2 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2021 och 2020 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2021 och 2020. Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1100 Direkta skatter på arbete 689,8 668,7 20,6 -6,1 1200 Indirekta skatter på arbete 637,3 581,8 25,4 -40,4 1300 Skatt på kapital 340,0 271,8 93,1 -7,5 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 654,3 604,5 43,3 -10,7 1500 Skatt på import 7,3 6,2 0,7 -1,1 1600 Restförda och övriga skatter -4,9 9,6 -20,6 -8,4 1700 Avgående poster, skatter till EU -7,3 -6,2 -0,7 1,1 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 109,3 -1 054,5 -31,6 10,8 Statens skatteintäkter 1 207,2 1 081,8 130,2 -62,3 1900 Periodiseringar 27,8 -44,4 -27,5 -58,2 1000 Statens skatteinkomster 1 235,1 1 037,4 102,7 -120,4 Statens skatteintäkter ökade snabbare än väntat Statens skatteintäkter uppgick till 1 207,2 miljarder kronor under 2021, vilket är 130,2 miljarder kronor (12,1 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2020. Det beror på att ekonomin återhämtat sig från nedgången under 2020 i en snabbare takt än vad som antogs i beräkningarna till statens budget för 2021. Jämfört med 2020 ökade intäkterna med 125,4 miljarder kronor (11,6 procent). Statens skatteinkomster högre än budgeterat för 2021 Statens skatteinkomster som avser 2021 blev 102,7 miljarder kronor (9,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 27,8 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -27,5 miljarder kronor. För 2021 blev statens skatteinkomster 197,7 miljarder kronor högre än för 2020. Periodiseringarna blev 72,3 miljarder kronor högre. Den stora skillnaden beror dels på att anstånden minskat jämfört med 2020, då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt. Dels har betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner ökat, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade intäkten från kommunal inkomstskatt. Betalningsförskjutningen för 2021 är positiv eftersom intäkterna från kommunala skatter beräknas bli betydligt högre än vad staten betalade ut i förskott till kommuner och regioner under 2021. Betalningsförskjutningen för 2020 är negativ, eftersom de kommunala skatteintäkterna för 2020 blev lägre, till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020. Skatt på arbete Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Tabell 2.11 Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1100 Direkta skatter på arbete 689,8 668,7 20,6 -6,1 1110 Inkomstskatter 858,1 816,4 25,1 -6,8 1111 varav statlig inkomstskatt 53,9 50,3 4,1 -1,1 1115 varav kommunal inkomstskatt 804,1 766,1 21,0 -5,7 1120 Allmän pensionsavgift 138,3 131,0 4,4 -1,6 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140-1160 Skattereduktioner -306,6 -278,7 -9,0 2,2 1200 Indirekta skatter på arbete 637,3 581,8 25,4 -40,4 1210 Arbetsgivaravgifter 628,8 594,9 23,2 -13,5 1240 Egenavgifter 12,0 11,7 -1,5 -1,0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -43,2 -41,3 -1,5 0,7 1270 Särskild löneskatt 53,4 50,8 4,8 1,0 1280 Nedsättningar -14,3 -34,9 0,4 -27,5 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,6 0,0 0,0 Skatt på arbete 1 327,1 1 250,5 46,0 -46,5 Intäkter från skatt på arbete ökade mer än beräknat 2021 Skatt på arbete uppgick till 1 327,1 miljarder kronor, vilket är 46,0 miljarder kronor (3,6 procent) högre än i beräkningen till statens budget och 76,5 miljarder kronor (6,1 procent) högre än 2020. Lönesumman beräknas ha ökat mer än vad som antogs i statens budget, 5,9 procent i stället för 2,4 procent. Lönesumman påverkar utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna medan KPI främst påverkar direkt skatt genom skiktgränser som påverkar statlig inkomstskatt och prisbasbeloppet som påverkar framför allt pensioner. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas. Skillnaden mot föregående år beror främst på att lönesumman ökat men även på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifter var mindre under 2021 jämför med 2020. För inkomståret 2021 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 689,8 miljarder kronor. Det är 20,6 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget för 2021. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 53,9 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 4,1 miljarder kronor högre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till 804,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 21,0 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 9,0 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 4,4 miljarder kronor högre och jobbskatteavdragen 2,3 miljarder kronor högre eftersom lönesumman utvecklades betydligt bättre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 637,3 miljarder kronor, vilket är 25,4 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 628,8 miljarder kronor för inkomståret 2021. Det är 23,2 miljarder kronor högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mer än beräknat. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbetsgivaravgiften, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Intäkterna från skatt på arbete ökade kraftigt jämfört med 2020 Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på arbete 76,5 miljarder kronor (6,1 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 21,0 miljarder kronor (3,1 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 38,0 miljarder kronor (5,0 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 5,9 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 3,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 3,6 miljarder kronor. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 27,9 miljarder kronor jämfört med 2020. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften och jobbskatteavdragen som har ökat, vilket främst beror på att lönerna ökat och att fler personer har inkomster från arbete. Husavdragen uppgår till 19,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2020. ROT-avdragen ökade med 1,2 miljarder kronor (11,0 procent) och RUT-avdragen med 1,1 miljarder kronor (18,8 procent). Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter även under 2021 Indirekta skatter på arbete ökade med 55,5 miljarder kronor (9,5 procent) jämfört med 2020. Arbetsgivaravgifterna ökade med 34,0 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman ökat med 5,9 procent jämför med 2020. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 20,6 miljarder kronor. Under 2021 har riksdagen i två ändringsbudgetar beslutat om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar. Dessa nedsättningar har dock inte minskat intäkterna lika mycket som den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som riksdagen beslutade om under 2020. Skatt på kapital Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Tabell 2.12 Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/utfall 2021 Prognos/utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1310 Skatt på kapital, hushåll 108,9 66,0 48,4 -1,3 1320 Skatt på företagsvinster 164,0 149,3 38,4 -4,1 1330 Kupongskatt 9,4 3,6 2,9 -5,5 1340 Avkastningsskatt 6,1 5,6 0,4 0,3 1350 Fastighetskatt 36,1 34,6 0,8 2,4 1360 Stämpelskatt 15,5 12,7 2,3 0,8 1300 Skatt på kapital 340,0 271,8 93,1 -7,5 Högre intäkter från skatt på kapital 2021 Intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster bedöms ha ökat kraftigt 2021, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2020 då intäkterna minskade i spåren av covid-19. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 340,0 miljarder kronor 2021. Det är 93,1 miljarder kronor (37,7 procent) högre än i statens budget för 2021. Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 48,4 miljarder kronor (79,9 procent) högre än i den beslutade budgeten. Det beror på att värdepapper, bostadspriser och utdelningar ökade mer än beräknat och därmed även skatteintäkterna från aktie- och bostadsförsäljningar samt utdelningsinkomster. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 164,0 miljarder kronor 2021, vilket är 38,4 miljarder kronor (30,6 procent) högre än beräkningen i budgeten. Det beror på att efterfrågan i Sverige och omvärlden ökade mer än vad som antogs i beräkningen till statens budget. Jämfört med 2020 blev intäkterna från skatt på kapital 68,3 miljarder kronor (25,1 procent) högre. Till följd av den kraftiga uppgången på värdepappersmarknaden och i bostadspriser ökade intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 42,9 miljarder kronor (65,1 procent). Även kraftigt ökade utdelningsinkomster har bidragit till intäktsökningen. Det beror främst på att många bolag valde att ställa in eller skjuta upp aviserade utdelningar för räkenskapsåret 2019. Antingen för att vara berättigade till stöd för korttidsarbete som riksdagen införde under våren 2020 för att mildra effekterna av pandemin eller för att säkerställa likviditeten inför en befarad konjunkturnedgång i spåren av pandemin. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 14,7 miljarder kronor. Intäkten bedöms dock ha blivit ca 4 miljarder kronor lägre med anledning av de regeländringar riksdagen beslutade om inför 2021. Som en del av nya skatteregler för företagssektorn som började införas 2019 har även bolagsskatten sänkts, från 21,4 procent 2020 till 20,6 procent 2021, vilket minskat intäkten ytterligare med 6,4 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1410 Mervärdesskatt 513,7 467,9 43,5 -6,3 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,7 28,2 0,8 0,6 1430 Energiskatt 54,5 52,6 1,5 -0,1 1440 Koldioxidskatt 21,9 20,4 0,6 -2,5 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 5,4 6,1 -3,7 -1,5 1470 Skatt på vägtrafik 22,5 21,6 -1,2 -1,9 1480 Övriga skatter 7,6 7,7 1,9 1,0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 654,3 604,5 43,3 -10,7 Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 654,3 miljarder kronor, vilket är 43,3 miljarder kronor (7,1 procent) högre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2020 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 49,9 miljarder kronor (8,2 procent). Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Hushållens konsumtion högre än väntat 2021 Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 513,7 miljarder kronor, vilket är 43,5 miljarder kronor (9,2 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror på att ekonomin återhämtat sig i en högre takt, varför intäkterna från både hushållens konsumtion och offentlig konsumtion blev betydligt högre än väntat. Hushållens konsumtion ökade med 7,8 procent, vilket är 2,1 procentenheter högre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2021. Jämfört med 2020 blev intäkterna från mervärdesskatt 45,8 miljarder kronor (9,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion ökade med 26,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,5 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar ökade med 7,8 miljarder kronor under 2021. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,7 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor (2,7 procent) högre än beräknat i budgeten och 0,5 miljarder kronor (1,8 procent) högre än 2020. Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 1,1 miljarder kronor (23,7 procent) högre än budget och ökade med 0,4 miljarder kronor (7,0 procent) jämfört med 2020. Alkoholförsäljningen via Systembolaget har ökat sedan 2020, främst med anledning av de restriktioner som drabbade restaurangnäringen för att minska spridningen av covid-19. Den trenden höll i sig även under 2021. Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1421 Skatt på tobak 11,7 11,8 -0,8 -0,6 1422 Skatt på etylalkohol 5,6 5,2 1,1 0,9 1423 Skatt på vin 6,5 6,4 0,3 0,2 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 4,5 4,5 0,1 0,0 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,2 0,1 0,1 0,1 1420 Skatt på alkohol och tobak 28,7 28,2 0,8 0,6 Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 81,8 miljarder kronor och blev därmed 1,7 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på energi och miljö med 2,7 miljarder kronor (3,5 procent). Ökad förbrukning av oljeprodukter Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor högre än budget och 1,9 miljarder kronor högre än 2020. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev högre till följd av uppgången i ekonomi. Det är framförallt industrins användning av kol och gasol i sina tillverkningsprocesser samt transportsektorns användning av biodrivmedel som ökat mer än beräknat. Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,7 miljarder kronor högre än 2020. Medeltemperaturen påverkar elförbrukningen. För 2021 var den lägre än 2020, och är den främsta orsaken till skillnaden mellan åren. Intäkterna från flygskatt fortsatt låga under 2021 Intäkterna från flygskatt blev 1,3 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget och beror på att antalet flygresenärer blev lägre än väntat. Flygresandet har dock ökat med 14 procent, eller drygt 1,4 miljoner resenärer under 2021, men från en låg nivå eftersom antalet passagerare sjönk med över 17 miljoner resenärer (75 procent) under 2020. Jämfört med 2020 så är intäkterna från flygskatt i stort sett oförändrade. Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att priset på elcertifikat har fallit kraftigt sedan riksdagen fastställde budgeten för 2021. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet). Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1430 Energiskatt 54,5 52,6 1,5 -0,1 1431 varav skatt på elektrisk kraft 27,9 27,2 0,9 1,5 1432 varav energiskatt bensin 11,5 11,2 0,0 0,0 1433 varav energiskatt oljeprodukter 14,9 14,2 0,5 -1,5 1434 varav energiskatt övrigt 0,2 0,1 0,0 -0,1 1440 Koldioxidskatt 21,9 20,4 0,6 -2,5 1441 varav koldioxidskatt bensin 7,3 7,1 -0,1 -0,1 1442 varav koldioxidskatt oljeprodukter 14,3 13,1 0,5 -2,1 1443 varav koldioxidskatt övrigt 0,4 0,2 0,2 -0,3 1450-1460 Övriga skatter på energi och miljö 5,4 6,1 -3,7 -1,5 1451 varav svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1453 varav särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 varav skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 varav skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 varav avfallsskatt 0,3 0,2 0,1 0,0 1457 varav avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 varav övriga skatter 0,3 0,3 0,2 0,2 1459 varav intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 1,1 1,6 -0,4 0,2 1461 varav kemikalieskatt 1,8 1,6 -0,1 -0,3 1462 varav flygskatt 0,5 0,5 -1,3 -1,2 1463 varav skatt på avfallsförbränning 0,5 0,2 -0,1 -0,1 1464 varav skatt på plastbärkassar 0,4 0,2 -0,1 -1,4 1465 varav elcertifikat 0,4 1,1 -2,0 1,1 Skatt på energi och miljö 81,8 79,1 -1,7 -4,1 Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till 22,5 miljarder kronor och blev därmed 1,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 1,0 miljard kronor (4,5 procent). Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,6 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende verksamhetsåret 2020 väntas uppgå till 2,9 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än beräknat. Jämfört med 2020 är intäkterna från övriga skatter 0,2 miljarder kronor lägre 2021. Skatt på import Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 7,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än beräknat i den beslutade budgeten och beror på att ekonomin återhämtat sig snabbare än beräknat. Jämfört med 2020 ökade intäkterna från skatt på import med 1,1 miljard kronor (18,1 procent) 2021. Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1610 Restförda skatter -16,1 -10,0 -10,8 -5,3 1620 Övriga skatter, hushåll -0,4 5,9 -6,6 1,7 1630 Övriga skatter, företag -3,6 -1,5 -3,7 -1,6 1640 Intäkter som förs till fonder 6,0 5,8 0,4 -3,2 1650 Avgifter till public service 9,2 9,4 0,1 0,0 1600 Restförda och övriga skatter -4,9 9,6 -20,6 -8,4 Restförda och övriga skatter uppgick till -4,9 miljarder kronor för 2021, vilket är 20,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev 10,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. Skillnaden förklaras bl.a. av mervärdesskattebedrägerier. Skatteverket har i dessa fall påfört fuskande företag mervärdesskatt men samtidigt restfört motsvarande belopp. Skillnaden mellan budget och utfall för övriga skatter förklaras, både för hushåll och företag, av att omprövningar avseende äldre år minskat skatterna. Eftersom räntan på uppskovsbelopp slopats fr.o.m. 2022 har många skattskyldiga begärt omprövning av tidigare redovisad kapitalvinst och begärt uppskov med skatten. Jämfört med 2020 bedöms intäkterna minska med 14,5 miljarder kronor 2021. Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall 2021 Prognos/ utfall 2020 Skillnad mot statens budget 2021 Skillnad mot statens budget 2020 1700 Avgående poster, skatter till EU -7,3 -6,2 -0,7 1,1 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 109,3 -1 054,5 -31,6 10,8 1811 Kommunala skatter -824,9 -785,4 -22,0 5,5 1812 Avgifter till AP-fonder -284,4 -269,1 -9,6 5,3 1900 Periodiseringar 27,8 -44,4 -27,5 -58,2 1910 Uppbördsförskjutningar -11,1 2,4 -23,0 -16,3 1920 Betalningsförskjutningar 39,4 -17,1 32,0 -12,1 1930 Anstånd -0,5 -29,7 -36,5 -29,7 Avgående poster och periodiseringar -1 088,8 -1 105,2 -59,9 -46,3 Avgående poster, skatter till andra sektorer Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 109,3 miljarder kronor. Det är 31,6 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget och 54,8 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 3,5 procentenheter högre än beräknat i statens budget för 2021. Skillnaden mot 2020 förklaras av den starka utvecklingen av lönesumman, 5,9 procent under 2021. Periodiseringar Periodiseringarna för 2021 beräknas uppgå till 27,8 miljarder kronor. I statens budget för 2021 beräknades periodiseringarna uppgå till 55,3 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -27,5 miljarder kronor. Anstånd (som upphört) blev 36,5 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att en lägre andel av de tillfälliga anstånd med att betala in skatt och som beviljades under 2020, har betalats in till skattekonto under 2021. Det beror bl.a. på att riksdagen beslutade om att företag kunde förlänga anståndstiden till maximalt två år, istället för ett år som gällde tidigare. Betalningsförskjutningarna blev 32,0 miljarder kronor högre än beräknat. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn och den beräknade slutliga kommunalskatten, blev 23,2 miljarder kronor högre. Orsaken är att lönesumman har ökat mer än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2021. Jämfört med 2020 blev periodiseringarna 72,3 miljarder kronor högre. Anstånden har minskat med 29,2 miljarder kronor jämfört med 2020 då riksdagen, för att mildra de negativa effekterna av covid-19, beslutade om att företag tillfälligt kunde få anstånd med att betala in skatt under ett år. Betalningsförskjutningarna blev 56,5 miljarder kronor högre, varav 41,2 miljarder kronor avser kommunala och regionala skatter. Betalningsförskjutningen för 2020 var negativ, eftersom lönesumman för 2020 blev lägre till följd av covid-19, än vad som antogs vid beräkningarna av de kommunala förskotten för 2020. Behållningarna på skattekonto ökade 2021 Hushåll men framför allt företag gör av olika skäl inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar s.k. överinsättningar, vilket påverkar statens skatteinkomster positivt. När dessa överinsättningar tas ut från skattekonto påverkas skatteinkomsterna omvänt negativt. För 2021 bedöms bolagens överinsättning på skattekonto ha ökat med 20 miljarder kronor, och har därmed påverkat statens skatteinkomster för 2021 positivt med samma belopp. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto. Överinsättningarna utgör en del av Skatteverkets redovisade överskott på skattekonto, se not 50 Övriga kortfristiga skulder, avsnitt 3. Tabell 2.18 Saldot på skattekontot Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Behållning på skattekontot 51 000 61 000 56 000 56 000 76 000 Påverkan på statens inkomster och budgetsaldot 6 000 10 000 -5 000 0 20 000 Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket. Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar). De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år exempelvis finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker. 2.4.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2021 uppgick till -43 777 miljoner kronor och blev därmed 17 445 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 4 932 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år. Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 2000 Inkomster av statens verksamhet 39 456 43 280 3 824 46 128 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 23 -4 977 840 4000 Återbetalning av lån 670 1 060 390 650 5000 Kalkylmässiga inkomster 17 262 17 795 533 16 224 6000 Bidrag m.m. från EU 30 316 14 609 -15 707 14 206 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -119 036 -120 544 -1 508 -116 892 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0 0 Övriga inkomster -26 331 -43 777 -17 445 -38 844 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 2100 Rörelseöverskott 8 610 7 449 -1 161 6 358 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 235 325 90 231 2300 Ränteinkomster 1 969 2 571 602 2 307 2400 Inkomster av statens aktier 15 000 17 577 2 577 17 925 2500 Offentligrättsliga avgifter 11 083 11 600 517 11 202 2600 Försäljningsinkomster 72 69 -3 74 2700 Böter m.m. 1 306 1 593 287 6 494 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 180 2 096 916 1 537 2000 Inkomster av statens verksamhet 39 456 43 280 3 824 46 128 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 43 280 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 848 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 7 449 miljoner kronor, vilket är 1 161 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 091 miljoner kronor (12,7 procent) högre. Tabell 2.21 Rörelseöverskott Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 338 404 66 382 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 59 113 54 78 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 412 132 -281 598 2131 Riksbankens inlevererade överskott 7 800 6 800 -1 000 5 300 2100 Rörelseöverskott 8 610 7 449 -1 161 6 358 Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 800 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2016 till 2020, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 8 550 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 7 782 miljoner kronor för 2020. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 404 miljoner kronor. Det är 55 procent av årets resultat för koncernen 2020. Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 440 miljoner kronor (77,0 procent) lägre än 2020. Den stora skillnaden mellan åren beror på att EKN under 2020 levererade in ett ackumulerat engångsbelopp bestående av ett administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå. Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 325 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 94 miljoner kronor högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. sålt den svenska ambassadens f.d. kansli i Oslo. Köpeskillingen uppgick till 43 miljoner kronor. Kostnadsränta på skattekontot högre än 2020 Ränteinkomster uppgick till 2 571 miljoner kronor. Det är 602 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 264 miljoner kronor (13,4 procent) högre än föregående år. Tabell 2.22 Ränteinkomster Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 33 32 -1 31 2390 Övriga ränteinkomster 1 936 2 539 603 2 277 2300 Ränteinkomster 1 969 2 571 602 2 307 I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (8,2 procent) högre än 2020. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 127 miljoner kronor högre. Inkomster av statens aktier blev lägre än 2020 Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 577 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Telia Company AB som blev lägre. Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2021 och 2020 Miljoner kronor Utfall 2021 Utfall 2020 Skillnad mot 2020 Akademiska hus AB 2 142 1 905 237 AB Svensk Bilprovning 58 19 39 Eurofima 1 2 -1 Infranord AB 0 0 0 Jernhusen AB 169 219 -50 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 5 850 6 104 -254 Nordiska investeringsbanken NIB 0 164 -164 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 14 0 14 Specialfastigheter Sverige AB 604 570 34 Sveaskog Holding AB 850 1 100 -250 AB Svensk Exportkredit 290 0 290 Svevia AB 251 88 163 Sweden House AB 2 0 2 Telia Company AB 3 229 3 955 -726 Teracom Group AB 66 51 15 Vasallen AB 50 125 -75 Vattenfall AB 4 000 3 623 377 Totalt 17 577 17 925 -349 Utdelningen från LKAB blev 5 850 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets resultat för bolaget. Telia Company AB delade ut 3 229 miljoner kronor, vilket är 726 miljoner kronor mindre än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev 4 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 62 procent av årets resultat för bolaget. Akademiska hus AB delade ut 2 142 miljoner kronor, vilket är 237 miljoner kronor mer än 2020. Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2020 Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 600 miljoner kronor, vilket är 517 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 398 miljoner kronor (3,6 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till 4 487 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2020. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 838 kr för 2021, vilket är 28 kronor högre än medeldagpenningen per dag för 2020, dels på att det genomsnittliga medlemsantalet var högre. Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 593 miljoner kronor, vilket är 287 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 901 miljoner kronor (307,6 procent) lägre. Det beror på att under 2020 betalade Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen. Återbetalning av statsbidrag Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 2 096 miljoner kronor, vilket är 916 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 559 miljoner kronor (26,7 procent) högre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 180 miljoner kronor mer i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år. Det beror också på att Skatteverket tagit ut 145 miljoner kronor mer i anståndsavgifter för de betalningsanstånd som tillkom 2020 med anledning av covid-19. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 23 -4 977 840 Lägre inkomster av försåld egendom jämfört med 2020 Inkomster av försåld egendom uppgick till 23 miljoner kronor, vilket är 4 977 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 817 miljoner kronor (97,2 procent) lägre. Skillnaden beror till största delen på att staten under 2020 utnyttjade sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes vidare till Akademiska hus AB. Försäljningen genererade ett överskott på 795 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 2.25 Återbetalning av lån Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 4100 Återbetalning av näringslån 0 0 0 0 4300 Återbetalning av studielån 433 407 -26 418 4500 Återbetalning av övriga lån 237 653 416 232 4000 Återbetalning av lån 670 1 060 390 650 Återbetalning av lån blev högre än föregående år Återbetalning av lån uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 410 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 26 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 12 miljoner kronor lägre än 2020. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 26 168. Återbetalning av övriga lån blev 416 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 422 miljoner kronor (64,5 procent) högre. Det beror i huvudsak på att Postnord AB återbetalade ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor. Återbetalningen skedde på grund av att Europeiska Kommissionen beslutade att kapitaltillskottet stred mot gällande regler om EU:s inre marknad och därför skulle återbetalas. Återbetalning av övriga lån avser också hemutrustningslån som uppgick till 147 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 48 900, vilket är en minskning med 8 000 lån jämfört med 2020. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året. Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 38 miljoner kronor högre och uppgick till 78 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 5200 Statliga pensionsavgifter 17 262 17 795 533 16 224 5000 Kalkylmässiga inkomster 17 262 17 795 533 16 224 De statliga pensionsavgifterna ökade Statliga pensionsavgifter uppgick till 17 795 miljoner kronor, vilket är 533 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 14 390 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 3 387 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 571 miljoner kronor (8,8 procent). Det beror främst på att ett större antal premier för anställda har betalats ut och större positiva retroaktiva premier. Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 Statlig tjänstepensionering 14 390 13 160 Särskild löneskatt på pensionskostnader 3 387 3 091 Statlig grupplivförsäkring 55 53 Premieskatt, gruppliv 43 42 Statlig personskadeförsäkring 128 85 Avdrag för administrationskostnader -193 -193 Administration, personskadeförsäkring -15 -15 Statliga pensionsavgifter 17 262 17 795 533 16 224 Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 984 10 160 -824 10 756 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 287 97 -190 64 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 969 1 185 -784 1 449 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 2 046 1 245 -801 1 009 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 150 506 356 318 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft 14 000 -14 000 6900 Övriga bidrag från EU 880 1 416 536 610 6000 Bidrag m.m. från EU 30 316 14 609 -15 707 14 206 Inkomsterna uppgick till 14 609 miljoner kronor, vilket är 15 707 miljoner kronor (51,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Inga bidrag från RRF påverkar jämförelsen mot budget med 14 miljarder Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och motståndskraft (RRF) beräknades uppgå till 14 000 miljoner kronor i statens budget. Det finns inget utfall för RRF under 2021. RRF är den största faciliteten inom EU:s nyinrättade återhämtningsinstrument, Next Generation EU, där medlemsstaterna kan ansöka om bidrag och lån genom sina nationella återhämtningsplaner. Planerna ska beskriva de reformer och investeringar som medlemsstaterna avser genomföra och som årligen t.o.m. 2026 ska följas upp samt återrapporteras till EU. EU-rådet har ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan. Sverige beslutade om den svenska återhämtningsplanen och lämnade därmed sin ansökan om bidrag från RRF den 27 maj 2021. Sverige ansöker inte om några lån. Den 17 juni 2021 kompletterade regeringen med en teknisk bilaga till den ursprungliga återhämtningsplanen. Den 23 september och 20 oktober 2021 samt 24 februari 2022 beslutade regeringen om revideringar av den ursprungliga återhämtningsplanen då bl.a. vissa åtgärder i den inte längre var aktuella och förändringar gjordes av vissa åtgärders mål och delmål. Sveriges återhämtningsplan godkändes av EU-kommissionen den 29 mars 2022 och regeringen beräknar att Europeiska unionens råd kommer att godkänna den under 2022. Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 300 6 851 -450 7 289 6111 varav gårdsstöd 7 159 7 101 -58 7 288 6113 varav övriga interventioner 137 131 -6 116 6119 varav övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 4 -382 -387 -116 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 684 3 310 -374 3 467 6124 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007 - 2013 -1 -1 0 -1 6125 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014 - 2020 1 667 3 311 1 644 3 468 6126 varav bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021 - 2027 2 018 -2 018 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 984 10 160 -824 10 756 Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 160 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 596 miljoner kronor (5,5 procent) lägre. Bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 450 miljoner kronor lägre än beräknat och 438 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på att de övriga bidragen från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 387 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 388 miljoner kronor under 2021, vilket är 269 miljoner kronor högre än föregående år. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 374 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 157 miljoner kronor lägre. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att regeringen hade räknat med att få högre bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021-2027 men det blev inget utfall i den nya programperioden. Projekten i den nya programperioden kommer att påbörjas tidigast under 2023, vilket förklarar skillnaden mot budget. Däremot har programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som Sverige ännu inte har reglerat mot dem, vilket också förklarar skillnaden mot budget. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 784 miljoner kronor respektive 801 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte fortskridit som förväntat på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under året. Det lägre utfallet inom socialfonden beror också på att ett nytt programområde har tillkommit under året, React-EU, som syftar till att stärka insatserna för de unga arbetslösa med anledning av covid-19. Programmet är dock fortfarande i uppstartsfasen. De lägre utfallen i både regionala och sociala fonden beror även på att det inte finns något utfall inom den nya programperioden 2021-2027, som fortfarande är i förberedelsefasen, vilket sammantaget innebär en skillnad på 200 miljoner kronor jämfört med statens budget. Bidragen från EU blev knappt 3 procent högre än 2020 Jämfört med 2020 blev inkomsterna 403 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Det beror bl.a. på högre bidrag till transeuropeiska nätverk samt bidrag från Asyl, migrations och integrationsfonden (AMIF). Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 506 miljoner kronor, vilket är 188 miljoner kronor (59,0 procent) högre än 2020. Utfallet blev högre på grund av högre medfinansiering från EU till framför allt utbyggnaden av det nya EU-gemensamma signalsystemet Europeiska systemet för trafikledning på järnvägsområdet (ERTMS) på Malmbanan. Malmbanan sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen. EU har också medfinansierat järnvägsprojektet Norrbotniabanan mellan Ytterbyn och Bureå. Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) till 1 204 miljoner kronor. Det är 643 miljoner kronor (108,2 procent) högre än 2020, vilket framför allt beror på att programperioden 2014-2020 är i sin slutfas och vi har fått högre bidrag jämfört med föregående år. Däremot blev bl.a. bidrag från EU:s jordbruksfonder 596 miljoner kronor (5,5 procent) lägre, främst pga. att valutakursförlusterna blev större jämfört med 2020. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat. Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor Statens budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall 2020 7100 Tillkommande skatter 11 251 11 835 584 10 901 7110 EU-skatter 6 567 7 119 551 6 239 7112 varav tullmedel 6 568 7 119 551 6 238 7113 varav jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 1 7120 Kommunala utjämningsavgifter 4 683 4 717 33 4 662 7121 varav utjämningsavgift för LSS-kostnader 4 683 4 717 33 4 662 7200 Avräkningar -130 286 -132 379 -2 093 -127 794 7210 Intäkter som förs till fonder -5 595 -5 984 -389 -5 829 7220 Kompensation för mervärdesskatt -113 201 -116 269 -3 068 -111 601 7221 varav avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -34 917 -40 929 -6 013 -36 692 7222 varav kompensation för mervärdesskatt, kommuner -78 284 -75 340 2 944 -74 909 7230 Övriga avräkningar -11 491 -10 126 1 365 -10 364 7231 varav avgifter till public service -9 082 -9 712 -630 -9 236 7232 Varav elcertifikat -2 409 -414 1 995 -1 128 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -119 036 -120 544 -1 508 -116 892 I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -119 036 miljoner kronor. Utfallet blev -120 544 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -1 508 miljoner kronor. Avräknad kompensation för mervärdeskatt, statliga myndigheter blev 6 013 miljoner kronor högre, vilket beror på att myndigheternas konsumtion ökade mer än beräknat. Jämfört med 2020 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 3 652 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 4 238 miljoner kronor, och beror på att den statliga konsumtionen ökade med 4,3 procent under 2021. Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor. Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2019-2021 Miljoner kronor 2021 2020 2019 Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 207 242 1 081 808 1 122 135 Allmän översyn av nationalräkenskaperna -992 Kärnavfallsfonden -3 591 Elcertifikat 2 599 Utdelat överskott från Svenska spel -1577 1 577 Mervärdesskatt, MOSS -2 Olika definitioner av sektorerna 282 593 269 300 261 410 Övrigt (t.ex. avrundning) 0 0 0 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 489 835 1 349 531 1 384 129 Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år. För 2019 och 2020 finns en skillnad på 1 577 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid- 19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år. För 2021 finns inga skillnader mellan statens budget och nationalräkenskaperna som beror på ändrade redovisningsprinciper. Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2019 och 2020 påverkar därför resultatet för staten 2021. Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner. Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2019-2021 Miljoner kronor 2021 2020 2019 Statens skatteintäkter i Statens budget 1 207 242 1 081 808 1 122 135 Skatter hänförliga till tidigare år 17 572 4 833 -371 Avgränsningsskillnader 364 172 343 919 338 119 Elimineringar -84 162 -79 660 -73 581 Omklassificering Kärnavfallsfonden -3 591 Elcertifikat 2 599 Justering för reviderad skatteprognos -18 589 -2 258 Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 504 824 1 332 310 1 383 052 Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån. 2.5 Utgifter i statens budget 2021 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. 2.5.1 Utgifter i statens budget - sammanfattning I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19 Utgifterna i statens budget 2021 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 11 tillfällen under 2021. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2021 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen. Utgifterna blev 222 miljarder lägre än totalt anvisat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 113 436 miljoner kronor. Det är 59 779 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 222 161 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 5 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2021 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 15 908 834 16 741 16 392 484 -349 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 502 48 17 550 16 921 -581 -629 3 Skatt, tull och exekution 12 414 410 12 824 12 534 120 -290 4 Rättsväsendet 56 431 967 57 398 57 172 741 -226 5 Internationell samverkan 1 999 1 999 1 782 -217 -217 6 Försvar och samhällets krisberedskap 71 153 130 71 283 70 580 -573 -702 7 Internationellt bistånd 46 829 433 47 261 47 463 635 202 8 Migration 9 268 9 268 8 224 -1 044 -1 044 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 101 942 35 722 137 664 137 967 36 025 303 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 98 410 18 935 117 345 113 051 14 641 -4 294 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 37 716 623 38 339 38 016 300 -323 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 624 104 202 101 068 -2 510 -3 134 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 791 165 7 956 6 212 -1 578 -1 743 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 105 724 574 106 299 91 947 -13 777 -14 351 15 Studiestöd 28 313 512 28 825 26 588 -1 725 -2 237 16 Utbildning och universitetsforskning 92 078 1 799 93 876 91 346 -732 -2 530 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 791 5 035 22 826 22 683 4 892 -143 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 579 13 5 592 5 188 -390 -403 19 Regional utveckling 4 173 30 4 203 3 224 -950 -980 20 Allmän miljö- och naturvård 16 202 1 998 18 200 16 725 522 -1 476 21 Energi 4 514 180 4 694 3 332 -1 182 -1 362 22 Kommunikationer 73 916 3 849 77 765 72 097 -1 819 -5 668 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 581 1 254 23 835 19 630 -2 951 -4 205 24 Näringsliv 15 355 79 401 94 756 30 407 15 052 -64 350 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 452 33 153 485 153 235 -217 -250 26 Statsskuldsräntor m.m. 165 165 -1 298 -1 464 -1 464 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 8 813 53 851 52 262 7 224 -1 589 Förändring av anslagsbehållningar -7 766 -7 766 7 766 7 766 Summa 1 158 056 162 382 1 320 438 1 214 747 56 691 -105 691 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 881 14 881 -96 965 -111 846 -111 846 Kassamässig korrigering 278 278 -4 346 -4 624 -4 624 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 173 215 162 382 1 335 597 1 113 436 -59 779 -222 161 Lägre utgifter för personal och resor vid Migrationsverket Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 8 224 miljoner kronor, vilket är 1 044 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att Migrationsverket fick lägre utgifter för personal än beräknat då antalet anställda vid myndigheten minskade mer än beräknat. Det beror också på att utgifterna för resor blev lägre än beräknat på grund av reserestriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Statsbidrag till kommuner och regioner till följd av spridningen av covid-19 Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 137 967 miljoner kronor, vilket är 36 025 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 722 miljoner kronor, främst till följd av spridningen av covid-19. Det är framför allt riktade statsbidrag till kommuner och regioner som blev högre. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 30 660 miljoner kronor i ändringsbudget, framför allt för ersättningar till kommunsektorn för bl.a. ökade utgifter för hanteringen av spridningen av covid-19 inkl. vaccin samt ersättningar för provtagning och smittspårning av sjukdomen. Utfallet blev 5 797 miljoner kronor högre än totalt anvisat i statens budget. Anslaget hade ett anslagssparande om 12 428 miljoner kronor från 2020. Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet anvisades ytterligare 4 337 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 4 158 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 10 miljarder högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 113 051 miljoner kronor, vilket är 14 641 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 18 935 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisades ytterligare 3 650 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter med anledning av olika regeländringar. Bland annat ändrades reglerna för bedömning av arbetsförmåga efter 180 dagars sjukfrånvaro. Dessutom förlängdes vissa tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Utfallet blev 42 619 miljoner kronor, vilket är 4 820 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 1 170 miljoner kronor högre än totalt anvisat. Anslaget fick belastas med en anslagskredit på 1 730 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 14 479 miljoner kronor, vilket är 9 879 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget men 5 371 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Vårdbidrag blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 101 068 miljoner kronor, vilket är 2 510 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 3 134 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 1 416 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget då vårdbidragen upphörde i snabbare takt än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 733 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är utgifterna för föräldrapenning som blev lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning blev i stället högre än beräknat. Utgifterna för barnbidrag blev 291 miljoner kronor lägre än beräknat eftersom både antalet födda barn och invandringen blev lägre än beräknat. Antalet kommunmottagna blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering uppgick till 6 212 miljoner kronor, vilket är 1 578 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet nyanlända som tagits emot i kommunerna blev lägre än beräknat. Utgifterna för arbetslöshetsersättning blev drygt 8 miljarder lägre än beräknat Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 947 miljoner kronor, vilket är 13 777 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för arbetslöshetsersättning uppgick till 21 230 miljoner kronor, vilket är 8 408 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Utgifterna för lönegarantiersättning blev 2 070 miljoner kronor lägre än beräknat då antalet konkurser och rekonstruktioner blev lägre än beräknat. Antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete blev lägre än beräknat då spridningen av covid-19 begränsade möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag. Det innebar att utgifterna blev 1 276 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det planerade införandet av etableringsjobb blev försenat och utgifterna för nystartsjobb blev lägre än beräknat, vilket innebär att utgifterna blev 1 444 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 26 588 miljoner kronor, vilket är 1 725 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 2 237 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 364 miljoner kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 1 825 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Stöd till kultur 5 miljarder blev högre än beräknat Utgifterna för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 22 683 miljoner kronor, vilket är 4 892 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att kultursektorn har fått olika stöd för att mildra de negativa konsekvenserna med anledning av spridningen av covid-19 och restriktioner kopplade till smittspridningen. I ändringsbudget anvisades ytterligare 5 035 miljoner kronor. Utgifter för laddstationer och solcellsstöd blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 21 Energi blev 3 332 miljoner kronor, vilket är 1 182 miljoner kronor lägre än den ursprungliga budgeten. Utfallet för anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter blev 47 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Anslaget används för publika stationer för snabbladdningar av laddfordon längs större vägar. Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik som används för solcellstöd blev 809 miljoner kronor, vilket är 654 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 914 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utgifterna för kommunikationer blev 2 miljarder lägre än beräknat Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 72 097 miljoner kronor, vilket är 1 819 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 5 668 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för investeringar och andra åtgärder för att utveckla statens transportsystem blev 3 423 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att vissa projekt har senarelagts. Utgifterna för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturen blev i stället 759 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 973 miljoner kronor vilket medförde att utfallet blev 1 214 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik blev 3 074 miljoner kronor, vilket är 1 074 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten men i linje med totalt anvisat. Stöd till landsbygden blev lägre än beräknat Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 19 630 miljoner kronor, vilket är 2 951 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten och 4 205 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som blev lägre än beräknat. Lägre efterfrågan av företagsstöd än beräknat Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 30 407 miljoner kronor, vilket är 15 052 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 64 349 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för omställningsstöd blev 9 932 miljoner kronor vilket är 7 932 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 30 469 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för stöd vid korttidsarbete blev 7 837 miljoner kronor, vilket är 5 757 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 9 884 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Att utfallet för omställningsstödet och stöd vid korttidsarbete blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten beror bl.a. på att riksdagen beslutade om att förlänga stödperioderna under 2021. Att utfallet blev lägre än totalt anvisat beror på att företag inte ansökte om stöd i den omfattning som beräknades i ändringsbudget. Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag anvisades totalt 9 080 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev endast 1 259 miljoner kronor då företag inte ansökte om stödet i den omfattning som beräknades. I ändringsbudget anvisades 3 000 miljoner kronor för evenemangsstöd. Utfallet blev endast 72 miljoner kronor, eftersom stödet inte efterfrågades i den omfattning som beräknades. Räntor på statsskulden minskade utgifterna i statens budget med drygt 1 miljard Inkomster från överkurser vid emission bidrog till att statsskuldsräntorna m.m. minskade utgifterna i statens budget 1 298 miljoner kronor. I budgeten anvisades 165 miljoner kronor, vilket är en skillnad om 1 464 miljoner kronor. Skillnaden beror till stor del på det låga ränteläget. Avgiften till EU blev 7 miljarder högre än beräknat Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 52 262 miljoner kronor, vilket är 7 224 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att EU fattade beslut om flera ändringsbudgetar, främst på grund av spridningen av covid-19 som medfört ekonomiska konsekvenser för EU. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 813 miljoner kronor, vilket medförde att utfallet blev 1 589 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för nettoutlåningen blev 112 miljarder lägre än beräknat Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -96 965 miljoner kronor. I statens budget beräknades nettoutlåningen bli 14 881 miljoner kronor, vilket betyder att utfallet blev 111 846 miljoner kronor lägre än beräknat. Lånen till Riksbanken minskade med 56 897 miljoner kronor under 2021. I statens budget beräknades i stället lånen öka med 3 300 miljoner kronor, vilket betyder en skillnad mellan budget och utfall på 60 197 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät ökade sina behållningar i Riksgäldskontoret på grund av att kapacitetsavgifterna ökade kraftigt. Med anledning av detta minskade nettoutlåningen med 17 350 miljoner kronor. I budgeten saknades denna post. Även Kärnavfallsfonden ökade sina insättningar i Riksgäldskontoret vilket minskade nettoutlåningen med 7 030 miljoner kronor. Inte heller denna post fanns med i budgeten. Tabell 2.34 Utfallet för statens budget för 2021-2020 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall 2021 Utfall 2020 Skillnad mot 2020 1 Rikets styrelse 16 392 15 749 643 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 921 17 003 -82 3 Skatt, tull och exekution 12 534 12 055 479 4 Rättsväsendet 57 172 53 027 4 145 5 Internationell samverkan 1 782 2 070 -288 6 Försvar och samhällets krisberedskap 70 580 63 092 7 488 7 Internationellt bistånd 47 463 46 525 938 8 Migration 8 224 9 579 -1 355 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 137 967 101 774 36 193 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 113 051 117 899 -4 848 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 38 016 36 652 1 363 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 101 068 99 939 1 129 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 6 212 8 516 -2 304 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 947 87 154 4 793 15 Studiestöd 26 588 25 060 1 528 16 Utbildning och universitetsforskning 91 346 82 958 8 388 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 22 683 20 417 2 266 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 188 3 779 1 409 19 Regional utveckling 3 224 3 184 40 20 Allmän miljö- och naturvård 16 725 10 950 5 774 21 Energi 3 332 3 334 -2 22 Kommunikationer 72 097 65 167 6 930 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 630 20 020 -390 24 Näringsliv 30 407 60 407 -30 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 153 235 157 964 -4 729 26 Statsskuldsräntor m.m. -1 298 19 592 -20 890 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 262 47 193 5 069 Summa 1 214 747 1 191 059 23 688 Riksgäldskontorets nettoutlåning -96 965 21 283 -118 248 Kassamässig korrigering -4 346 6 773 -11 119 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 113 436 1 219 115 -105 679 Återbetalning av Riksbankslån minskar utgifterna Utgifterna i statens budget minskade med 105 679 miljoner kronor (8,7 procent) mellan 2020 och 2021. Att utgifterna minskade beror till stor del på att Riksbanken återbetalade lån i Riksgäldskontoret motsvarande 56 897 miljoner kronor 2021. Utgifterna för stöd till korttidsarbete blev 27 303 miljoner kronor lägre och statsskuldsräntorna 20 851 miljoner kronor lägre än 2020. I motsatt riktning verkade ökade utgifter för åtgärder för att minska de negativa effekterna kopplade till restriktioner och sjuka med anledning av spridningen av covid-19. Fler anställda vid polisen och kriminalvården Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 57 172 miljoner kronor, vilket är 4 145 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2020. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade. Antal anställda vid Polismyndigheten ökade med 1 748 årsarbetskrafter (5,8 procent) och vid Kriminalvården ökade årsarbetskrafterna med 830 (8,1 procent). Utökat försvar medför högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 70 580 miljoner kronor, vilket är 7 488 miljoner kronor (10,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler blev högre än 2020. Utgifterna för vaccin och provtagning ökade Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 36 193 miljoner kronor (35,6 procent). Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 25 247 miljoner kronor (47,4 procent) högre än 2020. Anslaget finansierar bl.a. åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, exempelvis vacciner och provtagning. En generell äldreomsorgssatsning medförde att utgifterna ökade med 7 212 miljoner kronor (365,2 procent). Ersättning för höga sjuklönekostnader blev lägre än 2020 Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade utgifterna med 4 848 miljoner kronor (4,1 procent). Ersättning för höga sjuklönekostnader minskade med 3 196 miljoner kronor (18,1 procent), vilket beror på att den pandemirelaterade ersättningen till arbetsgivare har begränsats under 2021. Utgifterna blev också lägre eftersom färre personer fick sjukersättning jämfört med 2020. Lägre ersättningar till kommuner för mottagande av nyanlända Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 2 304 miljoner kronor (27,1 procent) lägre än 2020. Det beror på att utgifterna för ersättning till kommuner och regioner för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och unga minskade. Tillfällig höjning av ersättning vid arbetslöshet medförde högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 793 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2020. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ökade med 6 038 miljoner kronor (44,8 procent). Det beror dels på att fler personer får stöd och ersättning, dels på att den tillfälliga höjningen av ersättningsnivåerna som infördes i april 2020 har gällt under hela 2021. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program ökade med 4 149 miljoner kronor (57,0 procent). Det beror på att fler har anvisats extratjänster och att utgifterna för inköp av utbildningar och tjänster blev högre. Bidragen till lönegarantiersättning minskade i stället med 2 156 miljoner kronor (72,2 procent), då antalet konkurser och rekonstruktioner minskade. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 942 miljoner kronor (41,2 procent). Statsbidragen för skolområdet blev högre Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 8 388 miljoner kronor (10,1 procent). Det är olika statsbidrag för flera olika insatser och satsningar som medförde ökade utgifter. Fler bilar berättigade till klimatbonus Utfallet för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 5 774 miljoner kronor (52,7 procent) högre än 2020. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, ökade med 2 732 miljoner kronor (65,3 procent). Det beror på att antalet bilar som är berättigade till bonusen ökade. Åtgärder för och skydd av värdefull natur ökade med totalt 1 561 miljoner kronor. Utgifterna för satsningen Klimatklivet ökade med 1 017 miljoner kronor. Klimatklivet är ett investeringsstöd som t.ex. används till laddstationer för laddfordon. Högre utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 6 930 miljoner kronor (10,6 procent). Utgifterna för drift och underhåll av vägar och järnvägar ökade med 3 197 miljoner kronor (12,5 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar ökade med 2 159 miljoner kronor (19,5 procent). Lägre utgifter för stöd till korttidsarbete Inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskade utgifterna med 30 000 miljoner kronor (49,7 procent). Stöd vid korttidsarbete minskade med 27 303 miljoner kronor (77,7 procent), då efterfrågan av stödet minskade jämfört med 2020. Utgifterna för omställningsstöd ökade i stället med 4 254 miljoner kronor (74,9 procent). Under 2021 gjordes inga kapitaltillskott i statligt ägda bolag. År 2020 utbetalades kapitaltillskott till flera statligt ägda bolag med 10 722 miljoner kronor, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Lägre bidrag till kommuner och regioner Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 4 729 miljoner kronor (3,0 procent). Det beror framför allt på att de tillfälliga tillskott som kommuner och regioner fick för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19 under 2020 minskades. Lägre utgifter för statsskuldsräntor Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 20 890 miljoner kronor (106,6 procent) lägre än 2020. Det beror främst på att en gammal obligation med hög kupongränta förföll 2020 samt att ett stort antal realobligationer förföll. Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021. Dessutom var kursförlusterna i samband med återköp av obligationer lägre under 2021 jämfört med föregående år. Ny avgift till EU - för icke-materialåtervunnen plast Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev utgifterna 5 069 miljoner kronor (10,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen blev 3 711 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror också på att Sverige betalat 1 027 miljoner kronor i avgift baserad på icke materialåtervunnen plast. Denna avgiftsdel är ny för 2021, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Utlåningen till Riksbanken minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 118 248 miljoner kronor lägre än 2020. Förändringar i utlåningen till Riksbanken innebar att nettoutlåningen blev 62 963 miljoner konor lägre. Förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts placeringar i Riksgäldskontoret innebar att nettoutlåningen minskade med 11 714 miljoner kronor mer än 2020, eftersom inflödet av kapacitetsavgifter ökade kraftigt. Förändringar i Kärnavfallsfondens, Insättningsgarantifondens och Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret innebar att nettoutlåningen blev totalt 14 831 miljoner kronor lägre än 2020. 2.5.2 Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget Utgifterna i statens budget blev 59,8 miljarder kronor lägre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.35 och kommenteras därefter. Tabell 2.35 Förklarande faktorer till skillnaden mellan budget för 2021 och utfall Miljarder kronor Totalt Volym3 Makro4 Beslut5 Övrigt6 Utgiftsområden, exklusive räntor1 58,1 -8,4 -11,1 109,2 -31,5 Statsskuldsräntor m.m. -1,4 0,0 -1,4 0,0 -0,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning2 -116,5 0,0 0,0 0,0 -116,5 Budgetens utgifter m.m. -59,8 -8,4 -12,5 109,2 -148,1 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. 3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. 4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar. 5 Här redovisas budgeteffekterna inkl. revideringar i enlighet med 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.3). 6 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem Utgifterna blev 8,4 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Bland annat var antalet uttagna föräldrapenningdagar 5,7 miljoner eller 10,2 procent färre än beräknat. Vidare medförde pandemin sämre möjligheter att genomföra utbildningssatsningar, vilket medförde lägre utgifter för studiebidrag. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 12,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 11,1 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makro-ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste förklaringen är att utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 1,4 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att kronans växelkurs mot euron och den amerikanska dollarn blev något starkare. Tabell 2.36 Makroekonomiska förutsättningar SB 2021 Utfall 2021 Utfall - SB 2021 Utfall 2020 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fasta priser) 4,1 4,8 0,7 -2,9 KPI (årsgenomsnitt) 1,1 2,0 0,9 0,5 Antal sysselsatta, 15-74 år 0,3 0,0 -0,3 -1,3 Nivåer: Arbetslöshet, 15-74 år, procent av arbetskraften 9,5 8,8 -0,7 8,3 Växelkurs SEK per euro1 10,4 10,1 -0,3 10,5 Växelkurs SEK per USD1 9,0 8,6 -0,4 9,2 6-mån statsskuldväxel, årsgenomsnitt -0,25 -0,2 0,05 0,0 5-årig statsobligation, årsgenomsnitt -0,1 0,0 0,1 -0,3 Anm.: SB = statens budget. 1 Årsgenomsnitt. Skillnader till följd av beslut De totala utgifterna blev 109,2 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2021 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2021). Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i 2022 år ekonomiska vårproposition. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budget-effekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020-2022 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är stöd vid korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare, ökade resurser till bidrag till folkhälsa och sjukvård för merkostnader på grund av spridningen av covid-19 och medel för utökad testverksamhet, tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag samt evenemangsstöd. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare 2022 år ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100, avsnitt 6.3). Skillnader till följd av övriga orsaker Av övriga orsaker blev utgifterna 148,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 31,5 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande sex utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitetsforskning, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 24 Näringsliv. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten. Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen blev 116,5 miljarder kronor lägre än i statens budget. Den främsta orsaken är att Riksbanken i början av året beslutade att påbörja en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv. Det innebär att de valutalån som Riksgälden tagit upp för Riksbankens räkning beräknas återbetalas i den takt som de förfaller i stället för att refinansieras. Under 2021 förföll tre lån vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning med 56,9 miljarder kronor. Vidare ökade behållningen på myndigheternas räntekonton med 22,1 miljarder kronor vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning med motsvarande belopp. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. Även Svenska Kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret ökade med 17,4 miljarder kronor på grund av höga kapacitetsavgifter, vilket minskade nettoutlåningen med motsvarande belopp. Under året ökade därtill Kärnavfallsfonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 7 miljarder kronor vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Ingen av dessa två poster var specificerade i budgeten. Slutligen blev posten Kassamässig korrigering 2,1 miljarder kronor lägre på grund av att Post- och telestyrelsen under början av året genomförde en auktion för frekvenstillstånd, och där hela betalningen för tillståndet som gäller t.o.m. 2025 betalades in i februari. 2.5.3 Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2021 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 147 381 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2020. Indragningarna som gjordes 2021 är de mest omfattande någonsin och beror på att en stor del av de medel som anvisades i ändringsbudgetar med anledning av spridningen av covid-19 inte förbrukades. Indragningarna är 123 663 miljoner kronor högre än 2020. De 52 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 98 procent av totalbeloppet under 2021. I tabell 2.37 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 53 770 miljoner kronor, avsåg stöd till korttidsarbete. Den näst största indragningen gjordes av omställningsstöd och uppgick till 36 323 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg 90 procent av anslagssparandet från 2020. Tabell 2.37 Indragningar 2021 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 2 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 316 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 176 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 447 8 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 120 8 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 156 9 1:1 Socialstyrelsen 104 9 1:4 Tandvårdsförmåner 1 075 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 191 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 127 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 923 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 6 627 10 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 108 10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 328 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 3 364 11 1:1 Garantipension till ålderspension 461 12 1:1 Barnbidrag 138 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 382 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 714 12 1:8 Bostadsbidrag 446 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 459 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 260 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 3 465 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 064 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 287 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 215 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 554 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 195 14 1:14 (2020) Lån till körkort 105 15 1:1 Studiehjälp 108 15 1:2 Studiemedel 1 577 15 1:7 Studiestartsstöd 258 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 484 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 247 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 546 16 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 112 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 173 18 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 115 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 361 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 253 20 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 104 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 477 20 1:19 Industriklivet 435 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 103 22 1:15 Sjöfartsstöd 359 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 144 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 434 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 226 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 379 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 53 770 24 1:24 Omställningsstöd 36 323 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 450 26 1:1 Räntor på statsskulden 10 037 Övriga indragningar 3 099 Summa 147 381 2.5.4 Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade inte om något medgivet överskridande för 2021. Icke-medgivna överskridanden Under 2021 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.38 visar detta anslagsöverskridande. Tabell 2.38 Icke-medgivna överskridanden 2021 Miljoner kronor Ingående överförings-belopp Årets tilldelning enligt reg.brev Indragningar Totalt tilldelade medel Utgifter Anslags-kredit Utgående överförings-belopp Icke-medgivet överskridande UO Anslag Anslagsnamn 13 4:2 Delegationen mot segregation 0,54 18,21 0,00 18,75 21,64 0,55 -2,89 -2,35 Summa icke-medgivet överskridande -2,35 Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 4:2 Delegationen mot segregation inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, har överskridits med 2,35 miljoner kronor. Delegationen mot segregation ska enligt regleringsbrevet för 2022 förbereda avveckling av myndigheten till den 31 december 2022. Med anledning av det gjorde myndigheten redan under 2021 avsättningar för avvecklingskostnader och nedskrivningar av anläggningstillgångar, vilket resulterade i ett icke medgivet överskridande. 2.6 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt (2.6.1-2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2021 med utfallet 2020. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3. Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2021 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2021 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31). 2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Anslag Tabell 2.39 UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 148 30 178 30 20,3 186 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 977 918 -59 -6,0 913 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 915 12 894 -21 -2,3 859 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 91 -9 -8,8 87 2:5 Riksrevisionen 352 332 -20 -5,7 330 4:1 Regeringskansliet m.m. 8 176 -2 8 112 -64 -0,8 7 729 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 450 641 4 042 591 17,1 3 338 6:1 Allmänna val och demokrati 107 15 110 3 2,8 142 6:2 Justitiekanslern 53 25 57 3 6,4 51 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 112 10 119 7 6,2 114 8:1 Mediestöd 932 100 994 62 6,7 1 468 Övriga anslag 585 3 545 -39 -6,8 532 Summa 15 908 834 16 392 484 3,0 15 749 Utfallet uppgick till 16 392 miljoner kronor och blev därmed 484 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 834 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 643 miljoner kronor (4,1 procent) högre. Intäktsbortfall medför högre utgifter än anvisat för Kungliga slottsstaten Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 178 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (20,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 30 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöksverksamheten vid de kungliga slotten på grund av de restriktioner som införts till följd av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under året. Antalet besökare ökade med 11 procent till 195 000 besök jämfört med 2020. För 2019 uppgick antalet besökare till 1,6 miljoner. Högre utgifter för länsstyrelserna jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. uppgick till 4 042 miljoner kronor, vilket är 591 miljoner kronor (17,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 641 miljoner kronor, främst till följd av länsstyrelsernas uppdrag att handlägga omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag samt de nya uppgifterna till följd av den tillfälliga pandemilagen, lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Att utfallet blev högre beror framför allt på att utgifterna för handläggning av omsättningsstöd samt tillsyn enligt pandemilagen blev 526 miljoner kronor högre än budget. Anslaget anvisades även 60 miljoner kronor för att bistå regioner med att genomföra vaccinationer, vilket också påverkar jämförelsen med budget. Pandemilagen trädde i kraft den 10 januari 2021 och gällde t.o.m. den 31 mars 2022. Under 2022 kommer länsstyrelserna att återbetala nästan 300 miljoner kronor till staten som de inte behövt använda för främst handläggning av omsättningsstöd som varit utbetalda under 2020-2021 samt för att utöva tillsyn enligt pandemilagen som varit utbetalda under 2021. Jämfört med föregående år blev utfallet 704 miljoner kronor (21,1 procent) högre. Det beror framför allt på: - Länsstyrelsernas hantering av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag som blev 239 miljoner kronor högre än 2020. - Länsstyrelsernas nya uppgifter för 2021 till följd av pandemilagen som blev 232 miljoner kronor. Länsstyrelserna har haft informationsinsatser till berörda verksamheter som omfattas av pandemilagen och genomfört 2 575 tillsynsbesök. - Länsstyrelsen i Örebro läns nya uppgift för 2021 att bistå regioner med att genomföra vaccinationer som uppgick till 60 miljoner kronor. Länsstyrelsen har bl.a. genomfört informationsinsatser i områden med låg vaccinationstäckning. Högre utgifter än anvisat med anledning av det nya it-systemet för val Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 110 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 15 miljoner kronor för att utgifterna för valadministrationens nya it-system som ska användas vid de allmänna valen 2022, beräknades blir högre än vad regeringen tidigare räknat med. Investeringen i det nya it-systemet finansierades dock i högre grad av lån, vilket innebär att de extra tilldelade medlen inte nyttjades till fullo. Högre utfall än anvisat för Justitiekanslern med anledning av tvist med kinesiskt telekombolag Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern uppgick till 57 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (6,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 25 miljoner kronor då Justitiekanslern fick i uppdrag att bevaka statens rätt i ingångna investeringsskyddsavtal. Uppdraget tillkom med anledning av en underrättelse om tvist i enlighet med Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina. De stora osäkerheterna kring ärendets utveckling har medfört lägre nyttjande av de extra anvisade medlen. Ett kinesiskt telekombolag lämnade den 21 januari 2022 in en stämningsansökan mot den svenska staten till den internationella skiljedomstolen International Center for Solution of Investment Disputes, ICSID. Telekombolaget menar att Sverige brutit mot det investeringsskyddsavtal som Sverige har med Kina då de utestängdes från att delta i den svenska auktionen av nya generationen telekomnät, 5G. Utgifterna för mediestöd blev högre än anvisat Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 994 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor främst för att möjliggöra stöd för fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där införandet av varannandagsutdelning påverkat tidningsdistributionen. Att utfallet blev högre beror framför allt på att driftsstöd har betalats ut till 78 dagstidningar, vilket är fyra fler än föregående år. Dessutom blev utgifterna för stöd för lokal journalistik högre, vilket beror på att aktörerna hade möjlighet att söka stöd för en period om tre år istället för ett år. Högre utgifter för Regeringskansliet än 2020 Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 8 112 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (5,0 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på högre utgifter för löner då antalet årsarbetskrafter ökat och ersättningar betalats ut till avgående politiskt anställda med anledning av regeringsombildningar. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 4 601, en ökning med 96 årsarbetskrafter jämfört med 2020. Lägre utgifter för mediestöd än 2020 Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 474 miljoner kronor (32,3 procent) lägre än föregående år. Det beror framför allt på att utgifterna för redaktionsstöd blev drygt 400 miljoner kronor lägre jämfört med 2020. Redaktionsstöd lämnas i mån av tillgång till medel och stödnivån justeras därmed. Under 2020 införde regeringen dessutom nya mediestödsformer med anledning av covid-19. Under 2020 betalades t.ex. ett tillfälligt utgivningsstöd ut med stöd av förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2021 och därför blev utfallet för anslaget lägre under året. Antalet ärenden som Myndigheten för press, radio och tv hanterat under 2021 minskade med 1 113 stycken (18,3 procent) jämfört med 2020. Beställningsbemyndigande Tabell 2.40 UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 200 136 Summa 369 262 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 369 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 262 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 107 miljoner kronor. Låneramar Tabell 2.41 UO 1 Låneramar Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2021-12-31 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 000 1 586 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i verksamheten 130 101 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 30 12 Summa 2 160 1 699 Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 130 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2021 var 1 699 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har felaktigt belastat anslag utgiftsområde 19, anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, anslagspost 17 med 171 tusen kronor, som grundar sig på beslut fattat 2020. Enligt regleringsbrevet får anslaget endast användas till utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2019 och tidigare. Kostnaderna som belastat anslaget 2021 är därför inte förenliga med 10 § anslagsförordningen (2011:223). Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas uppgift om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. I årsredovisningen saknas uppgift om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Sametinget Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sametinget har inte följt ett av villkoren vid användning av anslag utgiftsområde 1, anslag 7:1, anslagspost 13 Statsbidrag till kommuner och regioner i förvaltningsområden, m.m. Enligt villkoret ska 600 tusen kronor användas för utbetalning av bidrag. Anslagsmedlen har därmed inte använts i enlighet med 10 § anslagsförordningen (2011:223). 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Anslag Tabell 2.42 UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:2 Kammarkollegiet 73 18 82 10 13,3 71 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -1 -50,9 1 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 14 107 13 711 -396 -2,8 13 579 1:8 Ekonomistyrningsverket 188 10 178 -10 -5,4 172 1:9 Statistiska centralbyrån 586 580 -5 -0,9 590 1:10 Bidragsfastigheter 341 341 0 0,0 266 1:11 Finansinspektionen 655 645 -9 -1,4 638 1:12 Riksgäldskontoret 330 332 2 0,7 317 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 23 3 -108 -97,6 238 1:15 Statens servicecenter 761 -3 704 -57 -7,5 643 1:18 (2020) Myndigheten för digital förvaltning 4 4 0,0 167 Övriga anslag 350 339 -11 -3,1 322 Summa 17 502 48 16 921 -581 -3,3 17 003 Utfallet uppgick till 16 921 miljoner kronor, vilket är 581 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 82 miljoner kronor (0,5 procent) lägre. Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 711 miljoner kronor, vilket är 396 miljoner kronor (2,8 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre. Små infrianden av garantier förklarar skillnaden mot budget Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 3 miljoner kronor. Det är 108 miljoner kronor (97,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 23 miljoner kronor då svenska statens infrianden av garantiåtagande beräknades att öka. Garantiåtaganden avser Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19. Förutom åtaganden i EIB:s garantifond har Sverige även garantiåtagande avseende SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency), som är EU:s tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19. Dessa två garantiprogram utgör några av de stödåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 under 2021. Garantiåtaganden motsvarande enbart 362 000 kronor har infriats från EIB:s garantifond under året, vilket förklarar skillnaden mot statens budget. För delen för SURE har inga infrianden gjorts. Statens servicecenters utfall blev lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 704 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifterna för etablering av de nya servicekontoren blev lägre än planerat. Högre utgifter för bidragsfastigheter jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 341 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (28,0 procent) högre än föregående år. Det beror på att utgifterna för framför allt underhållsåtgärder, men även drift som el och fjärrvärme samt löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar, blev högre än 2020. Bland de största underhållsprojekten som bedrivits under året finns renoveringen av Stockholms slotts fasader som kommer att pågå t.o.m. 2040. Lägre utgifter då kapitaltillskottet till AIIB slutreglerades 2020 Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 3 miljoner kronor, vilket är 235 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än föregående år. Att utfallet blev lägre beror på att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska banken för infrastrukturinvestering (AIIB) slutreglerades under 2020. Sverige betalade kapitaltillskott till AIIB under 2016-2020. Utgifterna för Statens servicecenter blev högre än 2020 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter 61 miljoner kronor (9,6 procent) högre. Under 2021 har två nya servicekontor inrättats - ett i Ulricehamn och ett vid Liljeholmen, Stockholm - vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2020. Under 2021 har etableringen av nya servicekontor i Värnhem, Malmö och Gamlestaden, Göteborg påbörjats och de planeras att öppnas under våren 2022. Förutom dessa har arbetet med att etablera ytterligare 14 nya servicekontor påbörjats under 2021 och dessa kontor planeras att öppnas löpande under 2022. Myndigheten för digital förvaltning har bytt utgiftsområde Utfallet för anslaget 1:18 (2020) Myndigheten för digital förvaltning blev 4 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor (97,5 procent) lägre än föregående år. Från och med budgetåret 2021 redovisas utgifterna för Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och på anslagen 2:6 Myndigheten för digital förvaltning samt 2:7 Digital förvaltning i stället för inom detta utgiftsområde. Det förklarar skillnaden mot föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 2.43 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 46 1:16 Finansmarknadsforskning 40 37 Summa 140 84 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 140 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 84 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.44 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Riksbanken1 200 000 126 979 Summa 200 000 126 979 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 125 177 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Garantier Tabell 2.45 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin1 Obegränsad 1 917 375 1 917 375 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Investerarskyddet3 Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 7 825 80 030 7 825 80 030 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 26 593 2 600 26 593 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)5 EUR 542 5 539 542 5 539 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)6 EUR 124 1 265 124 1 265 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus7 Obegränsad 55 55 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 USD 504 4 558 504 4 558 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 7 779 761 7 779 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-199 EUR 863 194 19 194 Summa 2 043 387 2 043 387 1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2020. 2 Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. 3 Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 6 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014. 8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. 9 Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 2.46 UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 194 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 22 500 17 426 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 1 656 0 Summa 39 356 30 620 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. Riksdagen har beslutat om låneramar på 39 356 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2021 var 30 620 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 2.47 UO 2 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 20 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 41 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0 Summa 150 450 61 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:3 Administrationen i statliga myndigheter - en verksamhet i förändring Riksrevisionen har granskat om regeringens åtgärder för att säkerställa en bra balans mellan administration och kärnverksamhet har varit effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter (skr. 2020/21:218) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FiU12, rskr. 2021/22:27). Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12, punkt 2, rskr. 2021/22:27). RiR 2021:8 Var god dröj, myndigheterna digitaliserar - service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala Riksrevisionen har granskat myndigheternas arbete med att säkerställa service av god tillgänglighet och kvalitet till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med dem. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala (skr. 2021/22:12) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och den rekommendation som riktats till regeringen i rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:KU7, rskr. 2021/22:134). RiR 2021:18 AP-fondernas hållbarhetsarbete - investeringar och ägarstyrning Riksrevisionen har granskat om AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete (skr. 2021/22:54) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2021:31 Det finanspolitiska ramverket - regeringens tillämpning 2021 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2021 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finans-politiska ramverket 2021 (skr. 2021/22:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område. Anslag Tabell 2.48 UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Skatteverket 8 024 390 8 173 149 1,9 7 904 1:2 Tullverket 2 280 20 2 276 -4 -0,2 2 142 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 110 2 085 -25 -1,2 2 009 Summa 12 414 410 12 534 120 1,0 12 055 Utfallet uppgick till 12 534 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2020 blev utgifterna 479 miljoner kronor (4,0 procent) högre. Skatteverkets utgifter blev högre än budgeterat och jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 8 173 miljoner kronor. Det är 149 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 390 miljoner kronor för att hantera och kontrollera omställningsstöden och tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt som regering och riksdag infört och förlängt med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Dessutom har myndigheten lånat ut personal till Tillväxtverket för hanteringen av korttidsstöd. Utlåningen av personal till Tillväxtverket uppgick till 72 årsarbetskrafter, vilket är en ökning med 38 årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Ersättningen från Tillväxtverket till Skatteverket för inlånad personal uppgick till ca 76 miljoner kronor. På grund av tillkommande uppgifter och utlån av personal omprioriterade Skatteverket den ordinarie verksamheten vilket bl.a. ledde till färre antal företagskontroller och revisioner i beskattningsverksamheten. Jämfört med 2020 blev utfallet 269 miljoner kronor (3,4 procent) högre. Utfallet för Tullverket i nivå med budget Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 276 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att stärka Tullverkets operativa verksamhet med teknisk utrustning. Jämfört med föregående år blev utfallet 134 miljoner kronor (6,3 procent) högre. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:16 Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin Riksrevisionen har granskat Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin (skr. 2021/22:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU10, rskr. 2021/22:143). 2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslag Tabell 2.49 UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Polismyndigheten 30 488 500 30 978 490 1,6 28 798 1:2 Säkerhetspolisen 1 740 1 731 -9 -0,5 1 588 1:3 Åklagarmyndigheten 1 719 90 1 831 112 6,5 1 694 1:4 Ekobrottsmyndigheten 745 30 779 35 4,6 743 1:5 Sveriges Domstolar 6 421 50 6 463 42 0,7 6 138 1:6 Kriminalvården 10 448 206 10 612 164 1,6 9 586 1:8 Rättsmedicinalverket 500 10 499 -1 -0,3 470 1:11 Ersättning för skador på grund av brott 122 105 -17 -13,7 96 1:12 Rättsliga biträden m.m. 3 651 3 669 18 0,5 3 407 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 40 55 73 33 82,6 106 1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 62 6 62 0 0,4 57 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 224 20 102 -122 -54,3 95 Övriga anslag 271 266 -5 -1,7 250 Summa 56 431 967 57 172 741 1,3 53 027 Utfallet uppgick till 57 172 miljoner kronor och blev därmed 741 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 4 145 miljoner kronor (7,8 procent) högre. Fler anställda vid Polismyndigheten Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 30 978 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 181 miljoner kronor (7,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på ett ökat antal anställda som medfört högre personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 1 748 (5,8 procent) jämfört med föregående år. Av dessa var 958 poliser och 790 civilanställda. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 32 028. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 500 miljoner kronor, bl.a. för upprätthållandet av det inreseförbud från vissa länder som har gällt under covid-19-pandemin. Antalet sökande till polisutbildningen uppgick enligt Polismyndighetens årsredovisning till 23 538 personer, vilket är 2 969 personer (11,2 procent) färre än 2020. Totalt påbörjade 1 602 personer grundutbildningen till polisman, vilket är en ökning med 223 personer (16,2 procent) jämfört med 2020. Det innebär att 78,5 procent av de 2 040 utbildningsplatserna fylldes under 2021, vilket är 10,9 procent fler än föregående år. Under året har Polismyndigheten tillsammans med Totalförsvarets plikt- och prövningsverk sett över de krav som de sökande måste svara mot för att bli antagna till polisutbildningen och tagit fram en ny kravprofil. Polismyndigheten har dessutom omfördelat utbildningsplatser enligt de sökandes efterfrågan. För att svara mot den högre efterfrågan av utbildningsplatser i Stockholmsregionen så kommer Polismyndigheten bl.a. att upplåta myndighetens övningsområde Sörentorp åt Södertörns högskola för att bedriva delar av sin utbildning under 2022-2024. Högre utgifter för Åklagarmyndigheten jämfört med budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten blev 1 831 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (6,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 137 miljoner kronor (8,1 procent) högre än 2020. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 90 miljoner kronor för att hantera ett större ärendeinflöde. Det högre utfallet beror främst på löneökningar och att antalet årsarbetskrafter ökade vid Åklagarmyndigheten med 84 årsarbetskrafter (6,2 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 449. Under 2021 har inflödet av inkomna brottsmisstankar minskat med 6,2 procent jämfört med föregående år och uppgick till 428 671 stycken. Utveckling av inflödet varierar inom de olika brottstyperna. Inkomna brottsmisstankar har minskat för alla brottstyper förutom sexualbrott samt brott mot frihet och frid som ökat med 10,1 respektive 2,7 procent jämfört med 2020. Bland de särskilt resurskrävande ärendena finns bl.a. sexualbrotten våldtäkt mot vuxna som ökat med 10,5 procent jämfört med 2020. Högre utgifter för Ekobrottsmyndigheten jämfört med budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten blev 779 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (4,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 36 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2020. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att hantera ett ökat inflöde av särskilt krävande ärenden. Att utfallet blev högre beror på att Ekobrottsmyndigheten rekryterat mer personal. Antalet inkomna ärenden uppgick till 7 473, en minskning med 21,5 procent jämfört med 2020. Det är i huvudsak antalet mängdärenden, dvs. ärenden vars genomsnittliga utredningstid understiger åtta timmar, som minskat, särskilt antalet inkomna ärenden vid försenade eller uteblivna årsredovisningar. Antalet inkomna ärenden vid försenade eller uteblivna årsredovisningar minskade med 88 procent jämfört med 2020. Antalet avslutade ärenden uppgick till 7 699, en minskning med 17,5 procent jämfört med föregående år. Under året har däremot antalet avslutade särskilt krävande ärenden ökat med 63,2 procent jämfört med 2020. Särskilt krävande ärenden är sådana ärenden som avser komplicerad brottslighet som normalt kräver en utredningsgrupp under förundersökningsledning av en åklagare. Under 2021 har antalet årsarbetskrafter ökat vid Ekobrottsmyndigheten med 21 personer (5,9 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 379. Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än budget och 2020 Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 10 612 miljoner kronor, vilket är 164 miljoner kronor (1,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 026 miljoner kronor (10,7 procent) högre. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 206 miljoner kronor framför allt för att hantera beläggningssituationen på landets häkten och anstalter. Kriminalvården har utökat platskapaciteten både i häkten och på anstalter. Det bidrog till en lägre beläggningsgrad jämfört med 2020. Beläggningen uppgick till 94 procent i både häkte och anstalt, vilket är 5 respektive 1 procentenheter lägre än 2020. Under 2021 fanns i genomsnitt 2 482 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 282 platser jämfört med 2020. Motsvarande siffra på landets anstalter var 5 113, vilket är 354 fler än föregående år. Medelbeläggningen i häkte uppgick till 2 323 intagna. Det är 135 fler intagna än 2020. Medelbeläggningen i anstalt uppgick till 4 818 intagna. Det är en ökning med 305 intagna jämfört med 2020. Under 2021 har antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården ökat med 830 personer (8,1 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2021 uppgick antalet årsarbetskrafter till 11 125. Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 73 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (82,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 55 miljoner kronor främst med anledning av ett större ärende om anspråk på ersättning och att antalet skadeståndsärenden har ökat. Lägre utgifter än budgeterat för EU-finansierade insatser Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 102 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (54,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 20 miljoner kronor, vilka avsåg det nationella programmet inom ramen för Fonden för inre säkerhet programperioden 2014-2020. Utfallet för programperioden 2014-2020 blev dock 22 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror på att ett antal projekt inte fortskridit i planerad takt, bl.a. till följd av pandemin. Det lägre utfallet för anslaget beror framför allt på att utfallet inom den nya programperioden 2021-2027 blev 1 miljon kronor, vilket är 99 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det förklaras av att den första utlysningen av projektmedel inom den nya programperioden 2021-2027 flyttades fram med anledning av försenade beslut om legala förutsättningar. Utgifterna för rättsliga biträden blev högre än 2020 Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 3 669 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor (7,7 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att antalet förordnande för offentliga försvarare har ökat. Även den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen har bidraget till de högre utgifterna. För 2021 ökade timkostnadsnormen med 1,5 procent. Utgifterna för skaderegleringar blev lägre än 2020 Jämfört med 2020 blev utfallet för 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 33 miljoner kronor (31,1 procent) lägre. Det beror i sin helhet på att utgifterna för skadeståndsärenden m.m. minskade. Utgifterna för ersättningar vid frihetsinskränkning uppgick till 73 miljoner kronor, vilket är på samma nivå som 2020. Höge utgifter för Fonden för inre säkerhet än 2020 Jämfört med 2020 blev utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 8 miljoner kronor (8,1 procent) högre. Anslaget finansierar bl.a. projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet med programperioden 2014-2020. Att utfallet blev högre än föregående år beror främst på att projekten inom programperioden 2014-2020 är i slutskedet, vilket har lett till högre utgifter. Beställningsbemyndigande Tabell 2.50 UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 140 97 Summa 140 97 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 140 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 97 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:20 Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta, i synnerhet om den interna styrningen och stödet för hur brottsutsatta ska informeras är effektiva och om de bygger på ändamålsenliga analyser. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (skr. 2021/22:57) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:JuU12, rskr. 2021/22:144). Riksdagen har tillkännagett det utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2021/22:JuU12, punkt 1, rskr. 2021/22:144). RiR 2021:25 Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn - stora utmaningar för polis och åklagare Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (skr. 2021/22:105) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2021:27 Ersättning till rättsliga biträden i brottmål - allvarliga brister i uppföljning och kontroll Riksrevisionen har granskat om tingsrätterna och Domstolsverket utövar en betryggande kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål (skr. 2021/22:109) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2021:30 Ekobrottsmyndigheten - arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten (skr. 2021/22:205) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Anslag Tabell 2.51 UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 329 1 151 -177 -13,3 1 426 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 165 143 -23 -13,8 173 1:9 Svenska institutet 130 129 -2 -1,5 131 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 173 161 -12 -7,1 169 Övriga anslag 202 199 -3 -1,4 172 Summa 1 999 1 782 -217 -10,9 2 070 Utfallet uppgick till 1 782 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (10,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 288 miljoner kronor (13,9 procent) lägre. Lägre avgift till FN:s fredsbevarande operationer Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 151 miljoner kronor, vilket är 177 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att avgiften till FN för fredsbevarande operationer blev lägre jämfört med den ursprungliga beräkningen till statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 275 miljoner kronor (19,3 procent). Avgiften till FN för fredsbevarande operationer minskade med 228 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 2.52 UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 50 18 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 161 146 Summa 211 164 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 211 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 164 miljoner kronor. 2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet Anslag Tabell 2.53 UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 41 920 6 41 845 -76 -0,2 37 812 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 467 1 212 -254 -17,3 1 004 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 17 808 17 700 -108 -0,6 14 872 1:8 Försvarets radioanstalt 1 418 1 352 -66 -4,7 1 217 2:1 Kustbevakningen 1 354 1 338 -16 -1,2 1 313 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 18 -9 -33,2 32 2:4 Krisberedskap 1 304 -22 1 282 -23 -1,7 1 292 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 382 15 397 15 3,9 396 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 436 109 1 492 57 3,9 1 460 2:7 Statens haverikommission 48 22 52 4 8,1 48 Övriga anslag 3 989 3 893 -96 -2,4 3 645 Summa 71 153 130 70 580 -573 -0,8 63 092 Utfallet uppgick till 70 580 miljoner kronor och blev därmed 573 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 130 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 7 488 miljoner kronor (11,9 procent) högre. Försvarets internationella insatser fortsatte påverkas av covid-19 Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 212 miljoner kronor, vilket är 254 miljoner kronor (17,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror generellt på försenade materielleveranser och fördröjda personalrotationer på grund av karantänstider. Andra händelser som också gett lägre utfall är bl.a. USA:s tillbakadragande och Natos beslut om att avsluta uppdraget Resolut Support Mission (RSM) i Afghanistan. Försvarsmakten avslutade sin truppnärvaro i Afghanistan den 25 maj vilket var tidigare än beräknat. Ersättning för räddningstjänst m.m. lägre än beräknat i statens budget Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. är helt händelsestyrt och beror på vad som inträffar och när ansökningar inkommer till staten. Utfallet uppgick till 18 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (32,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Av den totala ersättningen avser 11 miljoner kronor ersättning till länsstyrelser för de bidrag som lämnas för bevakning med skogsbrandsflyg. Botkyrka kommun fick under året 5 miljoner kronor i ersättning på grund av en brand i en avfallsanläggning i kommunen. Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 492 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (3,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 109 miljoner kronor för att använda för kommunikationsinsatser riktade till allmänheten på grund av covid-19. Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Från och med 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV. Implementering av den nya modellen sker successivt de kommande åren. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning sker enligt den äldre modellen. Till följd av detta tillämpas den nya modellen ännu endast i begränsad omfattning 2021. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen. Högre utgifter för försvaret jämfört med föregående år Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag innan redovisningen sker helt enligt den nya modellen. Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev sammantaget 6 860 miljoner kronor högre än 2020. Det beror främst på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler är högre än föregående år. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 2 828 miljoner kronor högre än 2020. Under 2021 har bl.a. den första av fyra eldenheter av Luftvärnsrobotsystem 103 (Patriot) levererats, uppgradering av HMS Carlskrona samt de fem Visbykorvetterna har gjorts och en leverans av stridsbåt 90 har skett. Dessutom har två Gripen E levererats till Försvarsmakten. Beställningsbemyndigande Tabell 2.54 UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 19 000 16 286 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 73 300 62 363 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 45 26 2:4 Krisberedskap 1 800 1 177 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 80 79 Summa 94 225 79 931 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 94 225 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 79 931 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 294 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 714 miljoner kronor. Försvarsmakten ingick inte nya åtaganden i planerad omfattning. De huvudsakliga skälen var kapacitetsbrist hos ett antal externa leverantörer, komponentbrist inom vissa sektorer samt påverkan av pandemin. Huvuddelen av bemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar disponeras av Försvarets materielverk. Skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden uppgick till 10 937 miljoner kronor. Differensen kan bl.a. förklaras av effekter till följd av spridningen av covid-19, att vissa ledtider i utarbetandet av beställningsunderlag blev längre än planerat samt att ett antal planerade anskaffningar överklagats med förseningar som följd. För anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 623 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att ett flertal beslut som var planerade för 2021 har flyttats till kommande år på grund av pandemin. Garantier Tabell 2.55 UO 6 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum1 24 6 6 Summa 24 6 6 1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 2.56 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 550 1 257 Summa 1 550 1 257 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 257 miljoner kronor vid utgången av 2021. Övriga kontokrediter Tabell 2.57 UO 6 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 46 500 11 119 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 86 500 11 119 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 86 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2021 uppgick till 11 119 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:7 Projektbidrag från anslag 2:4 krisberedskap - ett styrmedel med utmaningar Riksrevisionen har granskat om anslag 2:4 Krisberedskap är ett effektivt styrmedel för att stärka myndigheternas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (skr. 2021/22:6) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FöU3, rskr. 2021/22:32). Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen uppmanas att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig (bet. 2021/22:FöU3, punkt 1, rskr. 2021/22:32). RiR 2021:23 Att bygga nationell försvarsförmåga - statens arbete med att stärka arméstridskrafterna Riksrevisionen har granskat regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga - statens arbete med att stärka arméstridskrafterna (skr. 2021/22:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:FöU4, rskr. 2021/22:181). 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Anslag Tabell 2.58 UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Biståndsverksamhet 44 966 430 45 655 689 1,5 44 921 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 583 3 1 547 -37 -2,3 1 403 Övriga anslag 280 262 -18 -6,5 200 Summa 46 829 433 47 463 635 1,4 46 525 Utfallet blev 47 463 miljoner kronor, vilket är 635 miljoner kronor (1,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 938 miljoner kronor (2,0 procent) högre. Lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde högre utgifter för biståndsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 45 655 miljoner kronor, vilket är 689 miljoner kronor (1,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande inom utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av spridningen av covid-19 blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen inom utgiftsområde 8 Migration och 14 Arbetsmarknad lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2021. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) anvisade därför riksdagen i ändringsbudget anslaget för biståndsverksamhet ytterligare 430 miljoner kronor. Biståndsverksamheten ökade med 734 miljoner kronor jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 734 miljoner kronor (1,6 procent) högre jämfört med 2020. Det är framför allt utbetalningar av strategiskt inriktade bidrag, bistånd till Afrika samt bistånd till humanitära insatser som ökat under 2021. Utöver de ytterligare medel riksdagen anvisade i ändringsbudget har både anslagssparande från 2020 tagits i anspråk och del av anslagskrediten utnyttjats. Biståndsramen Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Den preliminära rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår, medan slutligt utfall sammanställs under sommaren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader inom andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 och utgiftsområde 14), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen (utgiftsområde 1) samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27). Höjd biståndsram för 2021 Biståndsramen för 2021 budgeterades till 52 280 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 170 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2020. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebär att den del av biståndsramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med sammanlagt 430 miljoner kronor. Rapportering av bistånd till OECD/DAC Det slutliga biståndsutfallet för 2020 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 58 469 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,14 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2021 uppgår till 50 819 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,92 procent av preliminär BNI. Att preliminära utfallet för 2021 understiger biståndsramen beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD/DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Tabell 2.60 Utfall för bistånd 2012-2021 Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Totalt utbetalt bistånd 35 468 37 954 42 756 59 758 41 873 47 549 52 151 49 215 58 469 50 819 Totalt bistånd i procent av BNI1 0,97 1,01 1,09 1,4 0,94 1,02 1,07 0,96 1,14 0,92 1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Under 2021 deponerades nya skuldsedel till ett värde av 3 866 miljoner kronor, vilka ingick i utfallet till OECD/DAC, medan utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar uppgick till 5 417 miljoner kronor, vilka inte ingick i utfallet till OECD/DAC. De nya deponerade skuldsedlarna avsåg bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) och Internationella utvecklingsfonden (IDA). Utbetalningarna på tidigare lagda skuldsedlar avsåg bidrag till Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), Gröna Klimatfonden (GCF), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Afrikanska utvecklingsfonden samt Globala miljöfonden (GEF). Tabell 2.59 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande Miljoner kronor Anslag Utfall, totalt Procent Utfall, bistånd 1:1 Migrationsverket 496 15,4 76 1:2 Ersättningar och boendekostnader 2595 15,4 399 varav kost och logi 1195 15,4 184 varav undervisning 484 15,4 74 varav vård 620 15,4 95 varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle 296 15,4 46 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 146 6,8 10 1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden 184 7,9 15 Källa: Migrationsverket. Det slutliga biståndsutfallet för 2020 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 1 375 miljoner kronor, varav 988 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 387 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det preliminära utfallet för 2021 för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 754 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor inom utgiftsområde 8 Migration och 254 miljoner kronor inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Beställningsbemyndigande Tabell 2.60 UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 117 000 99 328 Summa 117 000 99 328 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 117 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 99 328 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 17 672 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (SIDA) utestående åtaganden uppgick till 98 855 miljoner kronor, varav 41 879 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala och internationella organisationer och fonder. De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Asien, Afrika och Mellanöstern och Nordafrika. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom har den kvarvarande effekten av spridningen av covid-19 medfört förseningar i Sidas insatshantering och därmed en ökad osäkerhet och försiktighet i att ingå nya åtaganden samt att flera strategier förlängdes under året och det har funnits osäkerhet om framtida strategibelopp, vilket resulterat i att Sida har använt en lägre andel av den tilldelade ramen. Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Av detta avser 1,7 miljarder kronor IDA (från 2032 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 2.61 UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)1 USD 3 891 22 378 2 474 22 378 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)2 UA 2 913 32 795 2 570 32 795 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)3 USD 538 4 868 538 4 868 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)4 SDR 343 4 378 343 4 378 Garantier inom biståndsverksamheten 17 000 6 635 6 993 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet5 EUR 152 938 92 938 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 147 16 147 Summa 72 139 72 497 1 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. 2 Prop . 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2, rskr. 2019/20:104. 3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,22 per 30 december 2016. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2021 (för SDR 23 december 2021). USD = 9,0437, EUR = 10,2269, CHF = 9,8545 och SDR = 12,7593. Övriga kontokrediter Tabell 2.62 UO 7 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 Summa 0 1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:28 Svenskt bistånd till multilaterala organisationer - regeringens och Sidas arbete Riksrevisionen har granskat om regeringens, Utrikesdepartementets (UD) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) hantering av stöd till multilaterala organisationer är ändamålsenligt utformad. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer (skr. 2021/22:144) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Anslag Tabell 2.63 UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Migrationsverket 4 421 4 090 -331 -7,5 4 343 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 880 2 604 -276 -9,6 3 489 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 128 117 -11 -8,7 120 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 771 795 24 3,1 830 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 227 146 -81 -35,7 182 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 362 184 -178 -49,1 282 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 324 152 -172 -53,1 193 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 155 136 -19 -12,3 140 Summa 9 268 8 224 -1 044 -11,3 9 579 Utfallet uppgick till 8 224 miljoner kronor och är därmed 1 044 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 355 miljoner kronor (14,1 procent) lägre. Migrationsverkets förvaltningsutgifter lägre än budget Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 090 miljoner kronor. Det är 331 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än i statens budget. Det är främst utgifterna för personal som blivit lägre. Det beror på att antalet anställda minskade mer än beräknat, delvis på grund av att Migrationsverket införde ett anställningsstopp under det första kvartalet 2021 och att fler än väntat sa upp sig. Med anledning av fortsatta restriktioner till följd av spridningen av covid-19 blev även utgifterna för personalens och asylsökandes resor lägre. Ersättningar till kommuner och regioner för asylsökande blev lägre 2021 Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 604 miljoner kronor. Det är 276 miljoner kronor (9,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är dels lägre styckkostnad för vissa ersättningar, t.ex. för skola och sjukvård, dels lägre utgifter för asylsökandes boende än beräknat. Till följd av det minskade behovet av tillfälliga bostäder avvecklade Migrationsverket under 2021 ca 6 000 platser mätt som årsgenomsnitt. Det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev dock 755 (3 procent) fler än beräknat. Tabell 2.64 Antal asylsökande m.m. 2021 2021 20201 Förändring Förändring, procent Antal asylärenden, förstagångsansökningar 11 414 13 097 -1 683 -12 varav män (inkl. pojkar) 7 198 7 952 -754 -10 varav kvinnor (inkl. flickor) 4 216 5 145 -929 -18 varav ensamkommande barn och unga 507 500 7 1 - pojkar 381 343 38 11 - flickor 126 157 -31 -20 Genomsnittlig handläggningstid i dagar, förstagångsansökningar 257 305 -48 -16 Förlängningsansökningar 32 007 27 637 4 370 16 Avgjorda asylärenden, förstagångsansökningar 12 802 21 036 -8 234 39 varav bifall 4 097 6 100 -2 004 33 Bifallsandel 32% 29% Beviljade uppehållstillstånd 95 163 88 814 6 349 7 varav asylsökande 11 443 10 409 1 034 10 varav anhöriga till asylsökande 4 142 5 507 -1 365 -25 varav arbetsmarknad 25 077 19 869 5 208 26 varav anhöriga, arbetsmarknad 14 140 12 510 1 630 13 varav övriga 12 948 9 822 3 126 32 varav anhöriga, övriga 27 413 30 697 -3 284 -11 Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 23 930 30 634 -6 704 -24 anläggningsboende (ABO) 8 728 12 080 -3 352 -28 eget boende (EBO) 13 598 17 727 -4 129 -23 övrigt boende 1 604 827 777 94 Genomsnittligt inskrivna under året2 26 765 37 621 -10 856 -29 varav ensamkommande barn och unga 672 664 8 1 varav övriga 26 093 36 957 -10 864 29 1 Sammanställningen över 2021 och 2020 utgår från situationen den sista december respektive år. 2 Genomsnittligt antal inskrivna skiljer sig jämfört med tidigare års redovisade statistik, dels på grund av att genomsnittet mäts per dag istället för vid två mätpunkter per månad, dels ingår numera även personer som avvikit men som fortfarande är inskrivna i mottagningssystemet. Källa: Migrationsverket. Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 178 miljoner kronor (49,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 97 miljoner kronor (34,6 procent). Antalet beslut i migrationsdomstol med offentligt biträde minskade med 26 procent. Färre utresor till följd av covid-19 Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 172 miljoner kronor (53,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och 41 miljoner kronor (21,3 procent) lägre än 2020. Det beror på att möjligheten till utresor varit fortsatt begränsade av restriktioner till följd av spridningen av covid-19. Behovet av rättsliga biträden vid domstolsprövning mindre än väntat Utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål blev 81 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än väntat. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 36 miljoner kronor (19,9 procent). Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskade med 29 procent Jämfört med 2020 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 885 miljoner kronor (25,4 procent). Det är främst ersättningarna till asylsökande, kommuner och regioner som har minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 29 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensam-kommande barn och unga blev 144 miljoner kronor lägre än 2020. Ersättningar till asylsökande blev 177 miljoner kronor lägre och ersättningar enligt förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. blev 152 miljoner kronor lägre än föregående år. Migrationsverkets utgifter fortsatte att minska under 2021 Jämfört med 2020 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 253 miljoner kronor (5,8 procent). Migrationsverket har med anledning av det minskande antalet asylsökande fortsatt att minska sin personalstyrka. Personalkostnaderna minskade med 199 miljoner kronor (3,8 procent) till 3 050 miljoner kronor. Drygt 600 personer slutade under 2021 och det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 447 personer (9,2 procent) till 4 421 jämfört med 2020. Beställningsbemyndigande Tabell 2.65 UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 920 147 Summa 920 147 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 920 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 147 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet utgick från beräkningar om att åtaganden för den nya programperioden 2021-2027 skulle kunna göras under 2021. Eftersom regelverket för den nya programperioden inte har godkänts har inga åtaganden kunnat göras under 2021. De åtaganden som var planerade att tecknas 2021 beräknas i stället kunna tecknas under 2022 när EU-kommissionen har godkänt regelverket för den nya programperioden. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:9 Att komma till Sverige som anhörig - rättssäkerheten i anknytningsärenden Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas handläggningsrutiner i anknytningsärenden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig (skr. 2021/22:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2021:24 Att ställa om i en föränderlig omvärld - neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020 Riksrevisionen har granskat omställningen på Migrationsverket under åren 2017-2020. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020 (skr. 2021/22:82) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik. Anslag Tabell 2.66 UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Socialstyrelsen 750 22 770 20 2,7 783 1:4 Tandvårdsförmåner 7 295 6 784 -511 -7,0 5 964 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 31 705 168 31 839 134 0,4 30 041 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 826 30 660 53 283 36 457 216,7 28 036 1:9 Läkemedelsverket 160 25 189 29 18,2 142 2:1 Folkhälsomyndigheten 500 135 599 99 19,9 481 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 91 -30 -24,7 90 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 783 50 755 -27 -3,5 778 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 138 -125 -47,6 136 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 476 24 135 -341 -1,4 23 528 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 008 4 337 9 187 179 2,0 1 975 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 525 200 703 178 33,9 468 5:2 Barnets rättigheter 22 115 125 103 462,4 70 Övriga anslag 9 508 10 9 369 -139 -1,5 9 283 Summa 101 942 35 722 137 967 36 025 35,3 101 774 Utfallet uppgick till 137 967 miljoner kronor och blev därmed 36 025 miljoner kronor (35,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 722 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 36 193 miljoner kronor (35,6 procent) högre. Förlängda ersättningsperioder blev mindre kostsamma än beräknat Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 6 784 miljoner kronor, vilket är 511 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på utgifterna för de förlängda ersättningsperioderna för de som inte kunnat besöka tandvården på grund av pandemin, som infördes i september 2020, blev lägre än beräknat. Det beror också på att antalet besök var färre under de perioder när spridningen av covid-19 var hög under året. Under 2021 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 8 879 400, en ökning med 928 581 beslut (11,7 procent). Innan utbrottet av covid-19, under 2019, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 31 839 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 168 miljoner kronor då läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad regeringen tidigare hade beräknat. I januari 2021 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2021. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1 797 miljoner kronor (6,0 procent) högre. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 och förlängning av covid-19-lagen Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård uppgick till 53 283 miljoner kronor, vilket är 36 457 miljoner kronor (216,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 25 247 miljoner kronor (47,4) högre än 2020. I ändringsbudget anvisades ytterligare 30 660 miljoner kronor. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska den fortsatta spridningen av covid-19. I tabell 2.67 Bidrag för folkhälsa och sjukvård specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av covid-19 och även de största övriga posterna inom anslaget 2021. Tabell 2.67 Bidrag för folkhälsa och sjukvård Miljoner kronor SB 2021 ÄB 2021 Utfall 2021 Utfall 2020 Professionssatsningen 897 863 774 Personalsatsning 2 000 1 913 1 994 Beredskapsläkemedel - del till Folkhälsomyndigheten 20 4 000 2 734 17 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 1 500 1 489 997 Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården 3 300 3 254 3 000 Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-191 1 945 11 379 10 300 Provtagning för covid-19 875 3 587 4 139 1 000 Provtagning, smittspårning och utbrottshantering 1 125 11 013 11 845 6 026 Uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård 4 000 2 000 6 000 Vacciner covid-19 6 040 5 658 Antigentester 1 450 466 Övrigt 3 109 625 3 642 3 928 Summa anslag Bidrag till folkhälsa och sjukvård 16 826 30 660 53 283 28 036 1 Ingående överföringsbelopp uppgick till 9 700 miljoner kronor. Högre utgifter än beräknat för Folkhälsomyndigheten Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 599 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 135 miljoner kronor för informationsinsatser om vaccination mot covid-19, både generellt och mot särskilda grupper med låg vaccinationsgrad. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 138 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor (47,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Dock har ökningen uteblivit och därför blev utfallet lägre än beräknat. Höjning av schablonbeloppet inom assistansersättning ger högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 135 miljoner kronor. Det är 341 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda timmar blev lägre än antalet på förhand beviljade timmar. Jämfört med föregående år blev utfallet 606 miljoner kronor (2,6 procent) högre. För 2021 var schablonbeloppet 315,0 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Sedan 2015 har beloppet räknats upp med 1,5 procent eller mindre. Det högsta möjliga timbeloppet var 352,8 kronor och det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2021 var 318,2 kronor. Under 2021 hade 7 849 män och 6 476 kvinnor assistansersättning, totalt 14 325 personer. Det är en minskning med 1,4 procent jämfört med föregående år. Bidrag för lovaktiviteter och stöd till organisationer för utsatta barn på grund av spridningen av covid-19 Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 703 miljoner kronor, vilket är 178 miljoner kronor (33,9 procent) högre än anvisat i staten budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 200 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna genomföra avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter under 2021. Jämfört med 2020 blev utgifterna 235 miljoner kronor högre vilket i huvudsak också beror på utbetalningen av stöd för lovaktiviteter. Utfallet för anslaget 5:2 Barnets rättigheter blev 125 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (462,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 115 miljoner kronor för utgifter i enlighet med 1 § första stycket i förordningen (2021:133) om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Av dessa medel har 105 miljoner kronor lämnats i bidrag till ideella organisationer och knappt 1 miljon kronor använts till administration. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 56 miljoner kronor (79,8 procent) högre. Bred satsning på äldreomsorg ger högre utgifter än föregående år Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 187 miljoner kronor, vilket är 7 212 miljoner kronor (365,2 procent) högre än föregående år. Inför 2021 förstärktes anslaget med 4 000 miljoner kronor i statsbidrag för en generell äldreomsorgssatsning. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 4 337 miljoner kronor. Bland annat anvisades 3 000 miljoner kronor för att minska antalet timanställningar och för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen. Av dessa 3 000 miljoner kronor har drygt 1 miljon kronor betalats ut under 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 2.68 UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 894 1 894 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 008 1 199 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 300 1 482 Summa 6 202 4 575 2:2 (2020) Insatser för vaccinberedskap 273 4:7 (2019) Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 2 Totalt 4 850 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 6 202 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 575 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 627 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning, där kommande åtaganden väntas i enlighet med forsknings- och innovationspropositionen. Skillnaden avseende anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet beror på det utökade bemyndigande och anslag kopplade till statsbidraget för investeringsstöd för äldrebostäder som riksdagen beslutade om i finansutskottets betänkande (bet. 2020/21:FiU46). Efterfrågan på investeringsstöd till äldrebostäder har inte motsvarat de utökade anslag och bemyndigande som riksdagen beslutat om. Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndigande för anslagen 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. och 2:2 Insatser för vaccinberedskap. De utestående åtagandena uppgick till 275 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där bemyndigandet har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 2.69 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 5 000 744 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 21 000 947 Summa 26 000 1 691 Riksdagen har beslutat om låneramar på 26 000 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 691 miljoner kronor vid utgången av 2021. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:14 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna - statens subventionering av läkemedel Riksrevisionen har granskat statens subventionering av läkemedel. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel (skr. 2021/22:43.) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU21, rskr. 2021/22:199). RiR 2021:17 Öppna jämförelser i socialtjänsten - begränsat bidrag till god kvalitet Riksrevisionen har granskat öppna jämförelser i socialtjänsten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten (2021/22:38) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SkU20, rskr. 2021/22:198). RiR 2021:26 Statens suicidpreventiva arbete - samverkan eller verkan? Riksrevisionen har granskat statens suicidpreventiva arbete. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete (skr. 2021/22:107) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp-ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Anslag Tabell 2.70 UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 37 799 3 650 42 619 4 820 12,8 42 371 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 40 473 40 745 272 0,7 42 611 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 355 1 252 -103 -7,6 1 300 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 421 2 380 -41 -1,7 2 567 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 37 0 -0,3 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 442 2 211 -231 -9,5 2 137 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 4 600 15 250 14 479 9 879 214,8 17 675 2:1 Försäkringskassan 9 212 35 9 262 49 0,5 9 141 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 67 -5 -6,6 60 Summa 98 410 18 935 113 051 14 641 14,9 117 899 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 113 051 miljoner kronor och blev därmed 14 641 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 848 miljoner kronor (4,1 procent) lägre. Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och rehabilitering Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 42 619 miljoner kronor, vilket är 4 820 miljoner kronor (12,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för sjukpenning blev högre än beräknat på grund av olika regeländringar. Reglerna för bedömning av arbetsförmåga efter 180 dagars sjukfrånvaro ändrades. Vidare förlängdes tillfälliga pandemirelaterade regler om ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare till september 2021. Även tiden för rätt till sjukpenning i förebyggande syfte förlängdes. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 50,8 miljoner. Utfallet blev 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 7,1 procent högre än beräknat. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 3 650 miljoner kronor för ökade utgifter i samband med de ovan nämnda regeländringarna. Tabell 2.71 Statistik över sjukpenning och sjukfall 2021 2020 Förändring, procent Antal personer som fick sjukpenning i december månad 209 975 202 629 3,6 varav kvinnor 136 364 131 438 3,7 varav män 73 611 71 191 3,4 varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 88 930 86 161 3,2 varav män med sjukpenning på normalnivå 49 173 47 882 2,7 varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 43 542 41 326 5,4 varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 21 493 20 314 5,8 Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till oktober 46 000 53 000 -13,2 varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 62 62 varav startade sjukfall gällande män, procent 38 38 Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner dagar) 54,4 54,5 -0,2 Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent, september månad 45,7 45,3 Källa: Försäkringskassan. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 202 629 personer i december 2020 till 209 975 personer i december 2021. Av dessa ökade antalet kvinnor med 3,7 procent och antalet män ökade med 3,4 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå ökade med 4 060 (3,0 procent). Vidare ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 3 395 (5,5 procent). Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2021 uppgick till 64,9 procent, vilket är på samma nivå som i december 2020. Andelen män är 35,1 procent. Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 46 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2021, vilket är en minskning med 13,2 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade 2021 och var 45,7 procent i september 2021, vilket ska jämföras med 45,3 procent i september 2020. Under 2021 avslogs 1,9 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,5 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 3,2 procent 2020 till 1,8 procent år 2021. För kvinnor uppgick andelen avslag till 1,9 procent 2021, vilket ska jämföras med 3,6 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall minskade från 7,2 procent 2020 till 3,2 procent 2021. Det beror delvis på regeringens beslut att tillfälligt stoppa bedömningar i förhållande till normalt förekommande arbete för personer mellan dag 181 och 365 i rehabiliteringskedjan samt införandet av utökade undantagsmöjligheter vid bedömningen av arbetsförmågan. Andelen avslag för män minskade från 6,8 procent 2020 till 3,3 procent 2021. För kvinnor minskade andelen avslag från 7,5 procent 2020 till 3,2 procent under 2021. Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 252 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för såväl merkostnadsersättning som handikappersättning blev lägre än beräknat. Det lägre utfallet kan till en del förklaras av långa handläggningstider för merkostnadsersättning vilka medför förskjutningar av beviljandetidpunkter och åtföljande utbetalning av ersättningar. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 211 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkringsmedicinska utredningar samt bidrag till hälso- och sjukvården blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 14 479 miljoner kronor, vilket är 9 879 miljoner kronor (214,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det finns flera anledningar till att utgifterna blev högre än beräknat. Riksdagen beslutade att förlänga tiden t.o.m. september 2021 för den tillfälliga ersättningen för höga sjuklönekostnader respektive undantaget från krav på läkarintyg. Dessutom blev arbetsgivares ersättningsanspråk högre än vad som beräknats. Det fanns också eftersläpningar i utbetalning av ersättningen då vissa utgifter som beräknats för 2020 uppstod först under 2021. Anslaget anvisades därför ytterligare totalt 15 250 miljoner kronor i ändringsbudget. Anslaget 2:1 Försäkringskassan anvisades ytterligare 35 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade kostnader för handläggning av ärenden gällande graviditetspenning samt förberedelser i samband med det planerade införandet av familjeveckan. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 40 745 miljoner kronor, vilket är 1 866 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än 2020. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år. Försäkrade i åldrarna 19-64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2021 till 222 012 (129 706 kvinnor och 92 306 män), vilket är en minskning med 11 857 personer (5,1 procent) jämfört med december 2020. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Under 2021 blev 5 433 personer (2 916 kvinnor och 2 517 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 336 personer (5,8 procent) jämfört med 2020. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 58,8 procent (61,5 procent för kvinnor och 55,5 procent för män) under 2021. För 2020 uppgick andelen avslag till 65,9 procent (68,4 procent för kvinnor och 62,9 procent för män). Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19-29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2021 uppgick antalet personer med aktivitets-ersättning till 28 947, vilket är en minskning med 317 personer (1,1 procent) jämfört med december 2020. Under 2021 har 6 713 personer (3 162 kvinnor och 3 551 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 147 personer (2,1 procent) färre än 2020. Under 2021 avslogs 2 916 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 37,0 procent jämfört med föregående år. I december 2021 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 250 959 personer. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 142 894 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2020. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 108 065 personer, vilket är en minskning med 3,8 procent jämfört med december 2020. Tabell 2.72 Ohälsomått 2021 2020 Ohälsotalet 22,0 22,6 varav kvinnor 26,4 27,2 varav män 17,8 18,2 Sjukpenningtalet 9,2 9,3 varav kvinnor 12,0 12,1 varav män 6,6 6,6 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. I december 2021 var ohälsotalet 22,0 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 22,6 dagar 2020. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2020 minskat med 3,1 procent för kvinnor och med 2,5 procent för män. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16-64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2021 var sjukpenningtalet 9,2 dagar, vilket är en minskning med 0,1 dagar sedan december 2020. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,0) än män (6,6). Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 380 miljoner kronor, vilket är 187 miljoner kronor (7,3 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror huvudsakligen på att färre personer fick arbetsskadelivränta eller yrkesskadelivränta. I december 2021 fick 14 972 personer arbetsskadelivränta, vilket är en minskning med 9,7 procent jämfört med december 2020. Antalet mottagare av yrkesskadelivränta i december 2021 uppgick till 16 737 personer, vilket är en minskning med 8,7 procent jämfört med december 2020. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 3 196 miljoner kronor (18,1 procent) lägre än föregående år. Det förklaras främst av att det under perioden april-juli 2020 inte fanns något tak för hur stor ersättning arbetsgivare kunde få och att full kompensation av sjuklönekostnaderna skedde dessa månader. Under 2021 har ersättningen till arbetsgivare begränsats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek. Övriga kontokrediter Tabell 2.73 UO 10 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 Summa 170 140 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2021 uppgick till 140 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:19 Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning (skr. 2021/22:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:SfU9, rskr. 2021/22:154). Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro, säkerställa att effekterna av de förebyggande insatserna som ges med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas samt vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen (bet. 2021/22:SfU9, punkt 2, rskr. 2021/22:154). 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd samt inkomstpensionstillägg) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31. Anslag Tabell 2.74 UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Garantipension till ålderspension 14 141 14 044 -97 -0,7 14 386 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 9 343 9 360 17 0,2 9 966 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 10 274 623 10 595 321 3,1 10 414 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 190 1 204 14 1,2 1 180 1:5 Inkomstpensionstillägg 1 990 2 035 45 2,3 2:1 Pensionsmyndigheten 778 778 0 0,0 706 Summa 37 716 623 38 016 300 0,8 36 652 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 38 016 miljoner kronor och blev därmed 300 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 1 363 miljoner kronor (3,7 procent). Utgifterna för bostadstillägg blev högre än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 10 595 miljoner kronor, vilket är 321 miljoner kronor (3,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att både det genomsnittliga beloppet som betalas ut i bostadstillägg och de retroaktiva utbetalningarna blev högre än beräknat. Vid ingången av 2021 hade dessutom anslaget ett underskott på 388 miljoner kronor från 2020. I ändringsbudget anvisades därför ytterligare 623 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 181 miljoner kronor (1,7 procent) högre. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick i december 2021 till ungefär 295 000 personer, vilket är ca 5 000 personer fler än i december 2020. För 2021 var det genomsnittliga årsbeloppet 35 600 kronor, vilket är en ökning med 100 kronor jämfört med 2020. Färre personer får garantipension Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 14 044 miljoner kronor, vilket är 342 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än föregående år. Både medelbelopp och antalet med garantipension minskade på grund av att prisbasbeloppet endast ökade med 0,6 procent 2021. Yngre personer har också lägre belopp än äldre pensionärer och det påverkar utgifterna över tid. Ungefär 688 900 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2021, vilket är ca 11 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 400 kronor per år 2021, vilket är en minskning med 200 kronor jämfört med 2020. Totalt 75 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 25 procent är män. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 9 360 miljoner kronor, vilket är 606 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2020 och 2021 minskade antalet med ca 11 100 personer, till ca 208 200 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Utgifter för äldreförsörjningsstöd ökade med 2 procent De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 204 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (2,0 procent) högre än föregående år. Det beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garanti-pension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. Högre boendekostnader ger också högre utgifter för äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 5,1 procent jämfört med 2020 och uppgick till ca 26 500 personer i december 2021. Det genomsnittliga årsbeloppet minskade med 2,1 procent och uppgick till 46 800 2021. Utgifterna för den nya pensionsförmånen IPT blev 2 miljarder Den nya förmånen inkomstpensionstillägg betalades ut för första gången i september 2021. Utfallet för det nya anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg blev 2 035 miljoner kronor för de fyra månader som förmånen betalades ut. Antalet personer med inkomstpensionstillägg uppgick till 1 247 450 i december 2021, av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Det genomsnittliga årsbeloppet var 4 900 kronor. Övriga kontokrediter Tabell 2.75 UO 11 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 3 177 Summa 8 000 3 177 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 3 177 miljoner kronor vid utgången av 2021. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande. Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. 2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Anslag Tabell 2.76 UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Barnbidrag 33 681 33 390 -291 -0,9 33 326 1:2 Föräldraförsäkring 47 652 1 46 919 -733 -1,5 46 125 1:3 Underhållsstöd 2 594 2 692 98 3,8 2 636 1:4 Adoptionsbidrag 15 9 -6 -41,2 9 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 019 63 1 018 -1 -0,1 1 034 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 367 3 951 -1 416 -26,4 3 960 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 071 8 071 0 0,0 7 565 1:8 Bostadsbidrag 5 181 560 5 019 -161 -3,1 5 284 Summa 103 578 624 101 068 -2 510 -2,4 99 939 Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 101 068 miljoner kronor. Det är 2 510 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 129 miljoner kronor (1,1 procent) högre. Lägre utgifter för barnbidrag än beräknat Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 390 miljoner kronor, vilket är 291 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet födda barn samt invandringen till Sverige blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 46 919 miljoner kronor, vilket är 733 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för föräldrapenning blev 3 045 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna föräldrapenningdagar uppgick till knappt 50,4 miljoner, vilket är 5,7 miljoner dagar (10,2 procent) färre än beräknat. De lägre utgifterna för föräldrapenning motverkades delvis av att utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 1 363 miljoner kronor (17,3 procent) högre än beräknat samt att utgifterna för graviditetspenning blev 950 miljoner kronor (147,1 procent) högre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev knappt 9,3 miljoner, vilket är 1,5 miljoner dagar (19,2 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på spridningen av sjukdomen covid-19 som bidragit till att många förskolor och skolor skärpt sina regler kring barns hälsotillstånd. Det innebär att barn hålls hemma under längre perioder med mildare symptom än annars, vilket medfört att benägenheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning har varit högre än normalt. Socialstyrelsen har under 2021 identifierat gravida som riskgrupp för att drabbas av allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19, vilket har medfört att utgifterna för graviditetspenning blev högre än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 miljon kronor på grund av förlängd tid för möjligheten att ansöka om viss tillfällig föräldrapenning i samband med sjukdomen covid-19. Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 9 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (41,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Globala reserestriktioner till följd av spridningen av covid-19 har medfört att antalet internationella adoptioner blev färre än beräknat. År 2021 genomfördes 118 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 92 adoptioner. Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 1 018 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (0,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 63 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna beräknades överskrida tillgängliga medel, vilka var begränsade av en ingående utnyttjad anslagskredit på 69 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 951 miljoner kronor, vilket är 1 416 miljoner kronor (26,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för vårdbidrag blev 1 383 miljoner kronor (62,1 procent) lägre än beräknat. Från och med den 1 januari 2019 ersätter omvårdnadsbidrag den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Beslut om vårdbidrag enligt äldre bestämmelser kommer dock att fortsätta gälla under en övergångsperiod. Under året har vårdbidragen upphört i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Utgifter för bostadsbidrag blev lägre än beräknat och jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 5 019 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 264 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Det beror främst på att antalet mottagare av bostadsbidrag har minskat mer än vad som beräknades i statens budget och jämfört med föregående år. Antalet hushåll som fick bostadsbidrag uppgick till 210 871 vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med 2020. Huvuddelen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag uppgick till 168 478, vilket är en minskning med 3,7 procent från föregående år. Anslaget anvisades ytterligare 560 miljoner kronor i ändringsbudget för finansiering av ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer under perioden juli-december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 540 miljoner kronor. Det är 38 miljoner kronor lägre jämfört med 2020 då utgifterna för tillfälligt tilläggsbidrag uppgick till 578 miljoner kronor. Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år Jämfört med 2020 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 794 miljoner kronor (1,7 procent) högre. Det beror framför allt på utgifterna för graviditetspenning som blev 969 miljoner kronor (154,7 procent) högre jämfört med 2020. Socialstyrelsen har under 2021 identifierat gravida som riskgrupp för att drabbas av allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Det har inneburit ett ökat antal mottagare av graviditetspenning och ett ökat antal uttagna dagar per mottagare. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till knappt 2,5 miljoner under 2021, vilket är en ökning med 155,8 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 228 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner kronor (2,3 procent) högre än föregående år. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev knappt 9,3 miljoner, vilket är 0,8 procent högre jämfört med 2020. Utgifterna för föräldrapenning blev 31 768 miljoner kronor, vilket är 290 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än 2020. Under 2021 tog män ut 29,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,0 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 39,7 procent av dagarna vilket är en ökning från en andel på 39,2 procent 2020. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 071 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (6,7 procent) högre än 2020. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0-4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det högre utfallet förklaras främst av en högre preliminär avgift jämfört med 2020. 2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik. Anslag Tabell 2.77 UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 195 4 676 -1 519 -24,5 7 042 1:3 Hemutrustningslån 172 33 -138 -80,6 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 409 165 502 93 22,8 457 Övriga anslag 1 015 1 001 -15 -1,4 977 Summa 7 791 165 6 212 -1 578 -20,3 8 516 Utgifterna uppgick till 6 212 miljoner kronor och är därmed 1 578 miljoner kronor (20,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 2 304 miljoner kronor (27,1 procent). Antalet kommunmottagna lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 676 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (24,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror framförallt på att utgifterna för ersättningar till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är att det genomsnittliga antalet mottagna blev 6 785 (18,5 procent) lägre än vad som antogs i statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna för ersättningar till kommuner och regioner med 2 366 miljoner kronor (33,6 procent). Utgifterna för schablonersättning för mottagande av nyanlända samt ersättningarna för ensamkommande barn och unga minskade med 1 326 miljoner kronor respektive 1 032 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som tagits emot i kommunerna och som kommunerna därmed får ersättning för minskade med 44 procent mellan 2020 och 2021. Enbart det genomsnittliga antalet mottagna ensamkommande barn och unga minskade med 66 procent. Tabell 2.78 Kommunmottagna m.m. 2021 20211 2020 Förändring Förändring, procent Antal kommunmottagna 13 548 14 106 -558 -4 varav kvinnor 6 780 6 691 89 1 varav män 6 768 7 415 -647 -9 andel kvinnor 50,0% 47,4% andel män 50,0% 52,6% Antal kommunmottagna under 18 år 6 004 5 874 130 2 varav pojkar 3 166 3 140 26 1 varav flickor 2 838 2 734 104 4 andel pojkar 52,7% 53,5% andel flickor 47,3% 46,5% Antal ensamkommande barn och unga 606 1 578 -972 -62 varav pojkar 428 1 346 -918 -68 varav flickor 178 232 -54 -23 andel pojkar 70,6% 85,3% andel flickor 29,4% 14,7% Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får ersättning för 26 585 39 915 -13 330 -33 varav ensamkommande 2 169 6 396 -4 227 -66 Genomsnitt för respektive år 29 920 53 117 -23 197 -44 varav ensamkommande 3 324 9 784 -6 460 -66 1 Sammanställningen över 2021 och 2020 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket. Hemutrustningslånen blev lägre även 2021 Utfallet för anslaget 1:3 Hemutrustningslån uppgick till 33 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor (80,6 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansöka om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre. Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 503 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (22,8 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare totalt 165 miljoner kronor. Förstärkningen handlade framför allt om att möta ökade och ändrade behov hos organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer till följd av spridningen av covid-19. Men förstärkningen avsåg även andra delar av arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Beställningsbemyndigande Tabell 2.79 UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 28 28 4:1 Åtgärder mot segregation 300 15 Summa 367 82 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 367 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 285 miljoner kronor och hänför sig till anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation. Det låga nyttjandet av bemyndigandet beror bl.a. på att handläggande myndighet endast beviljat fleråriga bidrag i undantagsfall, med fokus på utvärdering eller följeforskning respektive insatser som syftade till att skapa långsiktiga samverkansstrukturer. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Delegationen mot segregation Delegationen mot segregation har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Delegationen mot segregation har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget utgiftsområde 13, anslag, 4:2, anslagspost 1 Delegationen mot segregation (ram) med 2 345 tusen kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt villkoren i 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:29 Bosättningslagen - har reformen levt upp till intentionerna? Riksrevisionen har granskat om reformen av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bosättningslagen (skr. 2021/22:191) redovisat regeringens bedömning och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Anslag Tabell 2.80 UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 854 -5 7 740 -114 -1,5 7 522 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 52 883 -180 45 425 -7 458 -14,1 41 823 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 11 738 628 11 425 -314 -2,7 7 276 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 482 19 205 -1 276 -6,2 19 063 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 996 1 300 -696 -34,9 1 164 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 50 -50 0,0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 900 830 -2 070 -71,4 2 986 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 4 843 151 3 399 -1 444 -29,8 3 759 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 696 -21 1 347 -350 -20,6 2 288 Övriga anslag 1 283 2 1 278 -5 -0,4 1 273 Summa 105 724 574 91 947 -13 777 -13,0 87 154 Utfallet uppgick till 91 947 miljoner kronor, vilket är 13 777 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 4 793 miljoner kronor (5,5 procent) högre. Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader uppgick till 7 740 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor lägre än vad som avisades i statens budget. Anslaget minskades i ändringsbudget med 5 miljoner kronor för att finansiera en senareläggning av avvecklingen av de bidrag till mindre arbetslöshetskassor som betalas för att kompensera höga administrativa kostnader per medlem. Antalet arbetslösa ökade med 4,8 procent från föregående år Tabell 2.81 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Tabell 2.81 Arbetslöshet 2021 2021 2021 2021 2020 2020 2020 2020 Antal personer Procent Kvinnor Män Antal personer Procent Kvinnor Män Antal arbetslösa, 15-74 år 488 800 238 800 250 000 466 400 218 900 247 500 varav heltidsstuderande 167 000 34,2 89 200 77 800 144 600 31,0 71 300 73 300 varav ungdomar,15-24 år 153 900 31,5 72 900 81 000 140 300 30,1 63 900 76 500 Arbetslösa som andel av arbetskraften, 15-74 år 8,8 9,1 8,5 8,5 8,5 8,6 Arbetslösa ungdomar som andel av samtliga ungdomar i arbetskraften, 15-24 år 24,8 24,2 25,4 23,4 22,4 24,3 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2021 respektive 2020. Jämförelsetalen för 2020 har räknats om med hänsyn till att AKU fr.o.m. 2021 har anpassats till EU:s ramlag (förordning 2019/1700) för den sociala statistiken. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Källor: Statistiska centralbyrån. Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15-74 år ökade enligt AKU med 22 400 personer (4,8 procent) mellan 2020 och 2021. Antalet kvinnor ökade med 19 900 (8,3 procent) och antalet män ökade med 2 500 (1,0 procent). Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 22 400 personer (15,5 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 20,1 procent och antalet män med 5,8 procent. Ungdomar i åldern 15-24 år utgjorde 31,5 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 13 600 personer (9,7 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 12,3 procent och antalet män med 5,6 procent. Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning än beräknat Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 45 425 miljoner kronor, vilket är 7 458 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på utvecklingen på arbetsmarknaden som medfört att utgifterna för bidrag för arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning uppgick till 21 230 miljoner kronor, vilket är 8 408 miljoner kronor (28,4 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. De lägre utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifter för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev 959 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Anslaget minskades med 180 miljoner kronor i extra ändringsbudget, då utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd förväntades minska, främst på grund av förlängning av den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb samt insatser för att öka antalet extratjänster och introduktionsjobb samt matchningstjänster. I ändringsbudget anvisades anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ytterligare 448 miljoner kronor, främst för att möta behov med anledning av ett ökat antal långtidsarbetslösa och förstärka arbetet med reformeringen av Arbetsförmedlingen. Dessutom ökades anslaget med 180 miljoner kronor för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar. Tabell 2.82 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2021 2021 2021 2020 2020 2020 Antal personer Kvinnor Män Antal personer Kvinnor Män Sökande i program totalt med aktivitetsstöd/etableringsersättning 211 089 103 590 107 499 185 393 90 701 94 692 varav utrikesfödda 127 624 65 694 61 931 117 615 59 825 57 790 Därav jobb- och utvecklingsgarantin 128 001 63 040 64 961 118 505 57 306 61 199 varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin 81 538 42 396 39 141 76 584 38 443 38 141 Därav förberedande insatser 38 913 20 590 18 323 19 205 10 516 8 689 varav utrikesfödda 20 391 10 856 9 535 8 587 4 576 4 011 Därav etableringsprogrammet 13 609 7 928 5 681 22 684 13 357 9 327 varav utrikesfödda 13 537 7 888 5 649 22 628 13 327 9 301 Därav jobbgaranti för ungdomar 21 513 8 522 12 991 20 460 7 834 12 626 varav utrikesfödda 8 672 3 281 5 391 7 861 2 797 5 064 Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnittligt antal deltagare per månad under 2020 respektive 2021 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till 409 361 personer vilket är en minskning med 6,4 procent jämfört med 2020. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Antalet öppet arbetslösa uppgick under 2021 till i genomsnitt 198 272 personer per månad vilket är en minskning med 21,3 procent jämfört med 2020. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till i genomsnitt 211 089 personer per månad vilket är en ökning med 13,9 procent jämfört med 2020. Tabell 2.82 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 51,6 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2021, vilket är en minskning med 9,2 procentenheter jämfört med föregående år. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 60,6 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb- och utvecklings-garantin ökade med 8,0 procent jämfört med 2020. Det beror främst på att spridningen av sjukdomen covid-19 fick negativa konsekvenser för arbetsmarknaden, vilket har medfört ett ökat antal långtidsarbetslösa personer. Av samma anledning ökade också antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar med 5,1 procent. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 8,5 procent jämfört med 2020. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde förberedande insatser. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 38 913 personer per månad, vilket är en ökning med 102,6 procent jämfört med föregående år. Det beror på att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning har erbjudit förberedande insatser till arbetssökande utanför garantierna i syfte att förhindra långtidsarbetslöshet. I etableringsprogrammet deltog i genomsnitt 13 609 personer per månad, vilket är en minskning med 40,0 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på utvecklingen av antalet beviljade uppehållstillstånd de senaste åren. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 205 miljoner kronor, vilket är 1 276 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på färre beslut om lönebidragsanställningar än beräknat. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag och skyddat arbete (exklusive skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag) uppgå till i genomsnitt 72 100 personer under 2021. Utfallet blev ett årsgenomsnitt på 64 917 personer, vilket är 10 procent lägre än beräknat. Det beror på att spridningen av sjukdomen covid-19 har begränsat möjligheterna för arbetsgivare att anställa med lönebidrag. Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 blev 696 miljoner kronor (34,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 300 miljoner kronor. Medelsförbrukningen i de beviljade projekten blev lägre än beräknat. Det beror till stor del på spridningen av sjukdomen covid-19 och svårigheter att upparbeta kostnader i projekten. I statens budget anvisades anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021- 2027 50 miljoner kronor. Det blev inte något utfall för anslaget eftersom programmet har försenats och ännu inte godkänts av EU-kommissionen. Regeringen beslutade den 9 december att överlämna förslag till nationellt program för Europeiska socialfonden plus till EU-kommissionen. Utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 399 miljoner kronor, vilket är 1 444 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det planerade införandet av etableringsjobb blivit försenat och att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för etableringsjobb beräknades komma att uppgå till 814 miljoner. Det blev dock inget utfall under 2021. Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala ersättning till arbetsgivare. Stödet omfattas av EU:s regler om statligt stöd och behöver därför godkännas av EU-kommissionen innan det kan införas. Regeringen inledde processen att få stödet prövat av EU-kommissionen i oktober 2021. EU-kommissionen har inte meddelat något beslut under 2021. Utgifterna för nystartsjobb beräknades till 4 001 miljoner kronor. Utfallet blev 3 385 miljoner kronor, vilket är 617 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än beräknat. Det beror på spridningen av sjukdomen covid-19 som begränsat arbetsgivares möjligheter att nyanställa respektive förlänga befintliga nystartsjobb. Anslaget anvisades ytterligare 151 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en förlängning av den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb med 12 månader för de som redan har nystartsjobb. Bidrag till lönegarantiersättning blev lägre än beräknat och föregående år Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 830 miljoner kronor, vilket är 2 070 miljoner kronor (71,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 2 156 miljoner kronor (72,2 procent) lägre. Det beror på att färre anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 10 593 personer under 2021 vilket är en minskning med 55,8 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 4 099 personer, vilket är en minskning med 58,7 procent jämfört med 2020. Utfallet för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 1 347 miljoner kronor, vilket är 350 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 942 miljoner kronor (41,2 procent) lägre. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år. Under 2021 fick 25 410 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 37,8 procent jämfört med 2020. I ändringsbudget minskades anslaget med 21 miljoner kronor då satsningar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknades medföra att färre personer får etableringsersättning. Högre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 3 601 miljoner kronor (8,6 procent) högre jämfört med 2020. Det förklaras främst av att utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ökade med 6 038 miljoner kronor (44,8 procent). Under 2021 fick 298 230 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en ökning med 24,8 procent från föregående år. Dessutom ökade den genomsnittliga ersättningen per person då den tillfälliga höjningen av ersättningsnivåer som infördes i april 2020 har fortsatt att gälla under 2021. De ökade utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning motverkades delvis av att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 3 138 miljoner kronor (12,9 procent) jämfört med 2020. Antalet utbetalda ersättningsdagar under 2021 blev knappt 26,3 miljoner vilket är en minskning med 18,7 procent jämfört föregående år. Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 11 425 miljoner kronor, vilket är 4 149 miljoner kronor (57,0 procent) högre jämfört med 2020. Det beror framför allt på fler anvisningar till extratjänster samt ökade utgifter för inköp av utbildningar och tjänster från kompletterande aktörer. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 360 miljoner kronor (9,6 procent) lägre. Det beror främst på en lägre genomsnittskostnad för personer med nystartsjobb. Beställningsbemyndigande Tabell 2.83 UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 14 300 4 823 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 15 000 10 159 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 3 618 2 963 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 1 000 0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20 Summa 33 947 17 972 1:10 (2019) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 17 Totalt 17 989 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 33 947 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 17 972 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 15 975 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror främst på att tidigare tillämpade redovisningsprinciper för de utestående åtagandena för resultatbaserade upphandlade tjänster i stor utsträckning överskattade åtagandena. Resultatersättningen betalas ut i efterskott och samtliga beslut omfattades av åtagandena trots att endast en mindre andel av besluten innebar att ersättning betalades ut. Redovisningsprincipen för åtaganden har ändrats fr.o.m. 2022 och utgår från prognosticerade utestående åtaganden i stället för att samtliga beslut avser utestående åtaganden. Skillnaden för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. beror på att antalet lönebidragsanställningar blivit lägre än beräknat. Det beror delvis på kvarvarande effekter av pandemin som försvårat Arbetsförmedlingens arbete riktad till arbetsgivare och minskat efterfrågan på lönebidragsanställningar. För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 förklaras skillnaden av låg efterfrågan trots omfattande projektutlysningar inom det berörda programmet. Orsaken till att bemyndigandet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021-2027 inte har utnyttjats är förseningar av uppstarten av programperioden, bl.a. till följd av sent antagande av EU-lagstiftningen. Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2020:27 Statens insatser mot exploatering av arbetskraft - regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade Riksrevisionen har granskat statens insatser mot exploatering av arbetskraft. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft (2020/21:169) redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:AU12, rskr. 2020/21:367). Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor (bet. 2020/21:AU12, punkt 2, rskr. 2020/21:367). RiR 2021:6 Arbetssökande över 55 år - regeringens och Arbetsförmedlingens styrning och prioriteringar Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning möjliggör för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Regeringen har redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år (skr. 2021/22:13). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:AU5, rskr. 2021/22:30). 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. Anslag Tabell 2.84 UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Studiehjälp 4 389 4 345 -44 -1,0 4 275 1:2 Studiemedel 20 220 461 18 856 -1 364 -6,7 17 440 1:3 Avsättning för kreditförluster 2 030 30 1 863 -166 -8,2 1 855 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 26 -1 -4,1 30 1:7 Studiestartsstöd 542 420 -122 -22,6 294 1:8 Centrala studiestödsnämnden 927 21 913 -14 -1,5 916 Övriga anslag 179 166 -14 -7,6 249 Summa 28 313 512 26 588 -1 725 -6,1 25 060 Utfallet uppgick till 26 588 miljoner kronor och blev därmed 1 725 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 512 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 1 528 miljoner kronor (6,1 procent) högre. Utfallet för utgiftsområdet har även under 2021 påverkas av regelförändringar till följd av åtgärder och effekter av covid-19. Bland annat slopades inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet. Under 2021 fick 588 700 personer studiemedel, vilket är 29 400 personer fler jämfört med 2020. Antalet studerande med studiemedel har ökat de senaste åren, vilket bl.a. beror på högre arbetslöshet men också på satsningar inom utbildningsområdet. Det tillfälliga slopandet av fribeloppet har lett till att fler studerande får bidrag och att utbetalningarna av bidrag totalt sett är högre. Även anslaget för avsättningar för kreditförluster påverkas av det slopade fribeloppet. Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 18 856 miljoner kronor och blev därmed 1 364 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 461 miljoner kronor, framför allt för förlängningen av det slopade fribeloppet för studiemedel och ett utökat antal studieplatser inom utbildningsområdet. Utfallet för de generella bidragen blev 852 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidragen, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 660 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på lägre utgifter för utbildningssatsningar i samband med covid-19. Avsättning för kreditförluster blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 1 863 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror både på att avsättningsprocenten för förväntade förluster minskade under 2021 och lägre avsättningar kopplade till utbildningssatsningar som gjorts i samband med covid-19. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 122 miljoner kronor (22,6 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på att kommuner som har outnyttjade medel inte har använt möjligheten att lämna tillbaka medel som sedan kan omfördelas till andra kommuner. Fler studerande innebär högre utgifter för studiemedel jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev anslaget 1:2 Studiemedel 1 416 miljoner kronor (7,5 procent) högre, varav bidragen ökade med 755 miljoner kronor. Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts. Utgifterna för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 126 miljoner kronor (30,1 procent) högre än 2020. År 2021 betalades studiestartstöd ut till 7 900 personer, vilket är en ökning med 2 000 personer. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och uppfyller vissa villkor. Beställningsbemyndigande Tabell 2.85 UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 0 Summa 4 0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 0,2 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.86 UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Studielån 250 184 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån 252 000 250 789 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) före reserveringar uppgick till 250 184 miljoner kronor vid utgången av 2021. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 250 789 miljoner kronor vid utgången av 2021. 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Anslag Tabell 2.87 UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Statens skolverk 1 157 1 152 -4 -0,4 1 114 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 797 120 4 499 -298 -6,2 2 947 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 315 236 -80 -25,3 240 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 3 903 3 896 -7 -0,2 3 896 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 209 206 -3 -1,5 199 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 110 92 -18 -16,5 99 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 504 246 476 -28 -5,5 133 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 247 -628 -12,9 4 124 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 230 6 180 -50 -0,8 4 840 1:16 Bidrag till vissa studier 18 8 -10 -55,3 6 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 660 1 146 4 361 700 19,1 3 101 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 135 4 137 2 1,7 123 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 629 6 3 580 -49 -1,4 3 011 2:2 Universitets- och högskolerådet 243 218 -25 -10,4 194 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 025 18 2 043 18 0,9 1 849 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 286 49 2 335 49 2,2 2 259 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 339 9 2 347 9 0,4 2 165 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 349 58 2 407 58 2,5 2 323 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 368 9 2 376 9 0,4 2 293 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 684 41 1 725 41 2,4 1 664 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 957 10 2 000 43 2,2 1 847 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 724 36 1 760 36 2,1 1 710 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 795 776 -18 -2,3 761 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 684 47 1 731 47 2,8 1 663 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 393 1 393 0 0,0 1 217 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 773 61 1 834 61 3,5 1 712 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 30 319 30 10,3 287 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 132 19 151 19 14,4 132 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 774 63 3 731 -43 -1,1 3 452 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 2 231 -700 1 302 -929 -41,6 1 497 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 734 2 734 0 0,0 2 681 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 6 996 150 7 206 210 3,0 6 092 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 117 1 086 -32 -2,8 1 094 4:1 Internationella program 82 67 -14 -17,6 82 Övriga anslag 22 563 377 22 734 171 0,8 22 149 Summa 92 078 1 799 91 346 -732 -0,8 82 958 Utfallet uppgick till 91 346 miljoner kronor och blev 732 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 799 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 8 388 miljoner kronor (10,1 procent) högre. För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Lägre utgifter än beräknat för lovskola och lärarassistenter Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 298 miljoner kronor (6,2 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola, vilket medförde att statsbidraget för undervisning under skollov betalades ut i lägre omfattning än beräknat. Statsbidraget för anställning av lärarassistenter betalades heller inte ut i den utsträckning som beräknats. En orsak till detta kan vara att bidraget kräver medfinansiering av huvudmännen. Anslag 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev 80 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten vilket beror på ett lägre elevantal än beräknat. Låg nyttjandegrad av statsbidrag för fortbildning av lärare och bidrag till lärarlöner Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 476 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för utbildning av lärare i svenska som andraspråk blev lägre än beräknat. Även utgifterna för fortbildning inom specialpedagogiska insatser inom det s.k. Lärarlyftet och fortbildning av förskolelärare i förskoleklass blev lägre än beräknat. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 246 miljoner kronor för att användas inom fortbildning inom specialpedagogik samt speciallärarutbildning som tidigare finansierades av medel från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Utfallet för anslag 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 247 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad om anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen inte använder den bidragsram de tilldelats eller bara använder den delvis för bl.a. satsningarna Karriärsteg för lärare och Lärarlönelyftet. Högre statsbidrag till vuxenutbildning Anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning uppgick till 4 361 miljoner kronor, vilket är 700 miljoner kronor (19,1 procent) högre än statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 146 miljoner kronor framför allt för att kunna kombinera vuxenutbildningar och utbildningar i svenska för invandrare och i svenska som andra språk. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 259 miljoner kronor (40,6 procent) högre. Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 1 302 miljoner kronor, vilket är 929 miljoner kronor (41,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget minskades anslaget med 700 miljoner kronor som i stället fördelades på universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Förstärkningar av anslag gav högre utfall jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 1 552 miljoner kronor (52,7 procent) högre jämfört med 2020, vilket beror på att Skolverket betalat ut statsbidrag för olika insatser. Bland annat för gymnasial lärlingsutbildning, läxhjälp, och ett generellt bidrag för att säkerställa barn och elevers utbildnings trots spridningen av covid-19. Även utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 1 340 miljoner kronor (21,7 procent) högre då statsbidragen i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ökade. Anslag 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 569 miljoner kronor (18,9 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar för utökade resurser till korta yrkeshögskoleutbildningar samt en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskoleutbildningar. Antal utbetalda årsplatser uppgick till 49 761 under 2021, en ökning med 7 278 årsplatser jämfört med 2020. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation uppgick till 7 206 miljoner kronor, vilket är 1 114 miljoner kronor (15,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på nya eller förstärkta satsningar i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020 inklusive en förstärkning av bidraget till European Spallation Source ERIC (ESS) på 340 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 2.88 UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 012 2 009 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 1 729 1 729 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 552 303 1:12 Praktiknära skolforskning 69 69 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 230 6 230 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 656 3 656 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 9 680 8 653 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 25 200 22 956 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 150 1 980 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 2 600 2 600 4:1 Internationella program 168 90 Summa 56 508 52 733 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 56 508 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 52 733 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 775 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning uppgick till 9 680 miljoner kronor. Av dessa har 8 653 miljoner kronor utnyttjats. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 244 miljoner kronor bl.a. på att vissa nya satsningar från den forsknings- och innovationspolitiska propositionen har intecknats på en lägre nivå än vad som planerats. Garantier Tabell 2.89 UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB1 Obegränsad 311 311 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC2 600 600 600 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC3 600 600 600 Summa 1 511 1 511 1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 2 Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. 3 Gäller t.o.m. 2025. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:1 Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor - regeringens styrning genom utformning och uppföljning Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning av riktade utbyggnadsuppdrag till lärosäten på ett effektivt sätt bidrar till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (skr. 2020/21:213) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU3, rskr. 2021/22:33). Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnadsuppdragen (bet. 2021/22:UbU3, punkt 2, rskr. 2021/22:33). RiR 2021:5 Statliga myndigheters FoU-verksamhet - styrning och processer för kvalitet, relevans och hushållning Riksrevisionen har granskat om forsknings- och utvecklingsverksamhet fungerar effektivt vid myndigheter som inte är forskningsråd eller universitet och högskolor. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters FoU-verksamhet (skr. 2021/22:7) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU6, rskr. 2021/22:86). RiR 2021:12 Pisa-undersökningen 2018 - arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande Riksrevisionen har granskat Sveriges deltagande i Pisa-undersökningen 2018, med fokus på exkluderingar och bortfall av elever. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018 (skr. 2021/22:39) redovisat sina bedömningar samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU5, rskr. 2021/22:145). RiR 2021:13 Yrkeshögskolan - ambitioner, styrning och uppföljning Riksrevisionen har granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan (skr. 2021/22:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:UbU8, rskr. 2021/22:157). 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Anslag Tabell 2.90 UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 589 1 691 3 238 1 649 103,8 2 523 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 719 63 1 781 62 3,6 1 667 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 116 21 1 137 21 1,8 1 195 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 523 358 879 357 68,2 475 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 268 20 288 20 7,5 273 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 401 152 1 519 118 8,4 1 477 8:2 Centrala museer: Stiftelser 269 28 297 28 10,4 381 8:3 Bidrag till vissa museer 71 30 101 30 41,7 107 10:1 Filmstöd 553 396 949 396 71,6 553 13:1 Stöd till idrotten 1 967 1 955 3 922 1 955 99,4 3 474 13:5 Insatser för den ideella sektorn 72 150 208 136 189,4 293 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 560 210 4 770 210 4,6 4 462 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 140 -40 100 -40 -28,6 140 Övriga anslag 3 544 2 3 496 -48 -1,3 3 397 Summa 17 791 5 035 22 683 4 892 27,5 20 417 Utfallet uppgick till 22 683 miljoner kronor och blev 4 892 miljoner kronor (27,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 2 266 miljoner kronor (11,1 procent). Högre utgifter för kulturverksamhet än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturbyte och samarbete blev 3 238 miljoner kronor, vilket är 1 649 miljoner kronor (103,8 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 691 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Att utfallet blev högre beror framför allt på att utgifterna för regeringens krisstöd inom olika konstområden blev högre än vad regeringen tidigare räknat med. Utgifterna för statsbidragen inklusive hanteringen av dem blev 1 677 miljoner kronor högre jämfört med den ursprungliga budgeten. De högre bidragen består i huvudsak av regeringens krisstöd till aktörer inom kulturområdet som drabbats hårt av covid-19-pandemin. Det var framför allt musik och scenkonstområdena som påverkades av restriktioner och skärpta allmänna råd till följd av covid-19 under 2021. Stöd har även fördelats till aktörer för kulturevenemang som ställts in eller skjutits upp med anledning av covid-19 som uppgick till 300 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner lägre än föregående år. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fördelat stöd på 250 miljoner kronor, vilket är 175 miljoner kronor lägre än för 2020. Dessutom fick konstnärer krisstipendier där utfallet blev 154 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor lägre än föregående år. Sammantaget blev utfallet för anslaget 715 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet uppgick till 1 781 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (3,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 63 miljoner kronor under 2021 främst på grund av att regionala och lokala kulturverksamheter förlorat intäkter med anledning av de restriktioner som införts i och med spridningen av covid-19. Under året har samtliga regioner i landet fått ökade bidrag att fördela, inklusive utpekade konst- och kulturverksamheter i Region Stockholm. De tre regioner som fått tilldelats högst statligt stöd per invånare 2020 är Gotland, Västerbotten och Västernorrland. De tre regioner som fått störst andel av de totala bidragen är Västra Götaland, Skåne samt vissa verksamheter i Stockholm. Utfallet för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer uppgick till 879 miljoner kronor. Det är 357 miljoner kronor (68,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 405 miljoner kronor (85,3 procent) högre. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 358 miljoner kronor framför allt för att stödja konstnärer ekonomiskt med anledning av covid-19, vilket förklarar skillnaden från föregående år. Stöd har betalats ut enligt förordningen (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer. Högre utgifter för statliga museer än anvisat på grund av förlorade avgiftsintäkter Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 519 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor (8,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 152 miljoner kronor framför allt för de verksamheter inom de centrala museerna som är finansierade med avgiftsintäkter och som haft intäktsbortfall med anledning av de restriktioner som införts med anledning av covid-19 under året. Bland de verksamheter som fick ytterligare medel finns bl.a. Vasamuseet inom Statens maritima och transporthistoriska museer (134 miljoner kronor), Cosmonova inom Naturhistoriska riksmuseet (10 miljoner) och Moderna museet (2 miljoner). Högre stöd till filmbranschen än anvisat och jämfört med 2020 Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 949 miljoner kronor. Det är 396 miljoner kronor (71,6 procent) högre än anvisat i statens budget och föregående år. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 396 miljoner kronor för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av de restriktioner och allmänna råd som medfört intäktsbortfall för biografer och andra aktörer inom filmbranschen. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har fått 826 miljoner kronor i filmstöd under året, vilket är 396 miljoner kronor mer än föregående år. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i sin tur uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film. Stöd till idrotten blev högre än anvisat och 2020 Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 3 922 miljoner kronor. Det är 1 955 miljoner kronor (99,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och lika mycket som riksdagen anvisade anslaget ytterligare i ändringsbudget. Jämfört med föregående år blev utfallet 447 miljoner kronor (12,9 procent) högre. Att utfallet blev högre än anvisat i den ursprungliga budgeten och jämfört med föregående år beror i sin helhet på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag under året för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i landet till följd av covid-19 under året. Högre utgifter än anvisat för stöd till den ideella sektorn Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 208 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (189,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 150 miljoner kronor i syfte att stödja organisationer som riktar sig till människor i socialt utsatta situationer som blivit särskilt drabbade till följd av covid-19 under året. Att utfallet blev högre beror på att statsbidrag enligt förordningen (2021:134) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer har betalats ut. Bland stödmottagarna finns t.ex. Sveriges Stadsmissioner och Svenska Röda Korset. Högre bidrag till folkbildningen än anvisat Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen uppgick till 4 770 miljoner kronor, vilket är 210 miljoner kronor (4,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 210 miljoner kronor för att bygga ut antalet utbildningsplatser inom folkhögskolan. Att utfallet blev högre beror framför allt på att Folkbildningsrådet fått 154 miljoner kronor mer i bidrag för utbyggnad av folkhögskolans allmänna kurs och yrkesutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå, med viss inriktning mot yrken inom vård och omsorg jämfört med föregående år. Lägre utgifter för särskilda insatser inom folkbildningen än anvisat och 2020 Utfallet för anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen uppgick till 100 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (28,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 40 miljoner kronor (28,6 procent) lägre. Att utfallet blev lägre beror på att stöd utbetalt enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare till Folkbildningsrådet blev 40 miljoner kronor lägre än föregående år. Folkbildningsrådet har i sin tur uppdrag att fördela ut statsbidrag till landets studieförbund. Beställningsbemyndigande Tabell 2.91 UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 25 9 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 9 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 30 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 167 111 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 40 34 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 14 0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 196 131 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 79 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 262 262 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 36 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 13:5 Insatser för den ideella sektorn 39 28 14:2 Bidrag till tolkutbildning 120 72 Summa 1 047 787 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 047 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 787 miljoner kronor, vilket är 260 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet inte har utnyttjats är att Statens kulturråd har valt att avvakta resultatet av den interna genomlysningen av bidragen inom Kultursamverkansmodellen innan fleråriga utvecklingsbidrag initieras. Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater- dans- och musikändamål inte fullt ut har utnyttjats är att Statens kulturråd inväntade tilldelning av de aviserade förstärkningarna i budgetpropositionen så att dessa kunde inkluderas i ordinarie bidragsomgång i stället för att göra en särskild utlysning. Vissa beslut skedde därför senare än under ett normalår. Orsaken till att beställningsbemyndigandet på anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet inte har utnyttjats är att Statens kulturråd inväntade tilldelning av de aviserade förstärkningarna i budgetpropositionen så att dessa kunde inkluderas i ordinarie bidragsomgång i stället för att göra en särskild utlysning. Vissa beslut skedde därför senare än under ett normalår. Utlåning Tabell 2.92 UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Kungliga Operan AB 126 103 Kungliga Dramatiska teatern AB 70 50 Nordiska museet 52 51 Tekniska museet 30 30 Summa 278 234 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 278 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2021 var 234 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Moderna museet Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen den 23 februari 2022. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Moderna museet har lämnat årsredovisningen för sent och följer därför inte förordningens krav. Moderna museet har redovisat felaktiga intäkter och kostnader i tabell 1 i resultatredovisningen. Enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska en myndighets totala intäkter och kostnader fördelas enligt den indelning som resultatredovisningen har. Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Riksarkivet har under ett stort antal dagar under året överskridit av regeringen beslutad räntekontokredit. Överskridandet har som mest uppgått till 43,6 miljoner kronor. 2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Anslag Tabell 2.93 UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 4 -9 -68,6 2 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 2 -41 -95,2 4 1:4 Boverket 343 10 330 -13 -3,8 315 1:6 Lantmäteriet 669 671 2 0,4 655 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 955 -650 80 -875 -91,7 50 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 150 650 3 712 562 17,9 2 378 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 52 3 56 3 6,7 54 Övriga anslag 354 333 -21 -5,9 321 Summa 5 579 13 5 188 -390 -7,0 3 779 Utfallet uppgick till 5 188 miljoner kronor, vilket är 390 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 ökade utgifterna med 1 409 miljoner kronor (37,3 procent). Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 4 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (68,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2021 och att utfallet för infriande av tidigare åtaganden blev lägre än beräknat. Vid årets slut återstod ett tidigare ingånget avtal med en kommun och det utestående åtagandet uppgick till knappt 5 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 2 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (95,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 89 garantier till 13 kommuner, jämfört med 146 garantier till 19 kommuner för 2020. Anslaget 1:4 Boverket anvisades ytterligare 10 miljoner kronor på ändringsbudget för Boverkets administrativa kostnader i samband med ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag (se anslagen 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 80 miljoner kronor, vilket är 875 miljoner kronor (91,7 procent) lägre än anvisat. Huvuddelen av utfallet avser stöd enligt två förordningar. Stödet enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden är under avveckling. Utgifterna för infriande av tidigare åtaganden för detta stöd blev lägre än beräknat. Det nya tidsbegränsade stödet enligt förordningen (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus var inte möjligt att söka innan den 1 oktober och utgifterna för det stödet blev därför lägre än beräknat. I ändringsbudget minskades anslaget med 650 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden anvisades ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget för Allmänna reklamationsnämndens hantering av en kraftigt ökad ärendetillströmning och uppfyllande av de krav på handläggningstider som ställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning). Högre utgifter för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 3 712 miljoner kronor, vilket är 562 miljoner kronor (17,9 procent) högre än anvisat. Utfallet blev 1 334 miljoner kronor (56,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt blev högre än vad som beräknades i statens budget och föregående år. Intresset för stödet var högt och antalet beviljade ärenden under året omfattade 14 791 lägenheter och 5 726 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 935 lägenheter (24,8 procent) respektive 1 378 miljoner kronor (31,7 procent) jämfört med 2020. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 650 miljoner då ansökningarna om utbetalning av investeringsstöd för färdigställda projekt bedömdes bli mer omfattande än tidigare beräknat. Beställningsbemyndigande Tabell 2.94 UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 5 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 1 500 63 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 9 300 9 126 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 15 6 Summa 10 828 9 199 1:4 (2020) Boverket 6 1:7 (2018) Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 70 Totalt 9 275 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 828 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 199 miljoner kronor. Utestående åtaganden på anslag 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick till 9 126 miljoner kronor. Orsaken till att beställningsbemyndigandet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer inte nyttjades var att stödet inte kunde sökas förrän den 1 oktober 2021 och att beslut om stöd därför inte hann tas före årsskiftet för alla de inkomna ansökningarna. Inom utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 76 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.95 UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 4 376 4 376 Summa 8 000 4 376 4 376 Övriga kontokrediter Tabell 2.96 UO 18 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 Summa 0 1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Anslag Tabell 2.97 UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 1 804 5 1 531 -273 -15,1 1 587 1:2 Transportbidrag 401 25 415 14 3,4 430 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 819 1 278 -540 -29,7 1 166 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 150 -150 0,0 Summa 4 173 30 3 224 -950 -22,8 3 184 Utfallet uppgick till 3 224 miljoner kronor, vilket är 950 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utgifterna 40 miljoner kronor (1,3 procent) högre. Lägre utbetalningar än beräknat för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 531 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att det inte blev något utfall för medfinansiering till Fonden för en rättvis omställning. I statens budget beräknades 150 miljoner kronor för detta ändamål. Anslaget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor i ändringsbudget för att utöka kommuners och regioners kapacitet att genomföra omställningsinsatser i samband med ökat antal varsel på arbetsmarknaden. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 415 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner (3,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 25 miljoner kronor i ändringsbudget då utbetalningarna av transportbidrag bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 blev 1 278 miljoner kronor, vilket är 540 miljoner kronor (29,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att flera projekt, på grund av pandemin, inte har rekvirerat medel från fonden i den takt som beräknats. Det blev inte något utfall för det nya anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027. I statens budget anvisades anslaget 150 miljoner kronor. Orsaken till att det inte blev något utfall är att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmen under 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 2.98 UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 4 175 2 082 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 2 500 2 291 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027 1 200 0 Summa 7 875 4 373 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 875 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 373 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 502 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Orsaken till att hela beställningsbemyndigandet inte nyttjades var för att beslut inte fattats om medfinansiering av Fonden för en rättvis omställning p.g.a. att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmet. Dessutom har vissa förseningar med anledning av pandemin påverkat projektgenomförandet. Verksamheten inom regionalfondsprogrammen, som finansieras av anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027, omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Orsaken till att beställningsbemyndigandet inte nyttjades var att kommissionen inte fattade beslut om att godkänna programmen under 2021. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:2 Transportbidraget - bristande underlag och oklar måluppfyllelse Riksrevisionen har granskat om transportbidraget på ett effektivt sätt bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för den regionala utvecklingspolitiken, samtidigt som bidragets klimatpåverkan regelbundet bedöms och beaktas. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om transportbidraget (skr. 2020/21:210) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:NU5, rskr. 2021/22:24). 2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande bl.a. vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Anslag Tabell 2.99 UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Naturvårdsverket 596 12 603 7 1,2 605 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 962 10 1 916 -46 -2,4 1 146 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 147 652 -495 -43,1 657 1:8 Klimatbonus 2 910 1 900 4 810 1 900 65,3 2 078 1:10 Klimatanpassning 78 40 108 30 38,5 106 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 400 6 1 348 -52 -3,7 1 277 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 265 -15 97 -168 -63,4 151 1:14 Skydd av värdefull natur 1 686 1 670 -16 -0,9 878 1:16 Klimatinvesteringar 1 935 -20 2 026 91 4,7 1 009 1:17 Klimatpremier 170 100 125 -45 -26,3 107 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 150 149 -1 -0,9 12 1:19 Industriklivet 750 1 266 -484 -64,5 165 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 215 -40 74 -141 -65,7 50 Övriga anslag 2 940 5 2 882 -58 -2,0 2 711 Summa 16 202 1 998 16 725 522 3,2 10 950 Utfallet uppgick till 16 725 miljoner kronor och blev därmed 522 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 998 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 5 774 miljoner kronor (52,7 procent) högre. Spridningen av covid-19 fortsatte påverka saneringsarbete och anslaget för sanering Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 652 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner kronor (43,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på konsekvenser av covid-19 genom att länsstyrelser och kommuner behövt omprioritera sin verksamhet samt att tidsplaner och genomförande för upphandlade entreprenader och resursbrist hos huvudmän har medfört att flera projekt har försenats eller senarelagts. Utgifterna för klimatbonus högre än beräknat - bonuspremier för 123 231 fordon betalades ut Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 4 810 miljoner kronor. Det är 1 900 miljoner kronor (65,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 1 900 miljoner kronor eftersom antalet bilar som var berättigade till bonusen blev fler än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 732 miljoner kronor (131,5 procent) högre, vilket beror på att antalet bilar berättigade till bonus har ökat. Under året utbetalades bonuspremier för 123 231 fordon, vilket är 66 094 fordon fler än 2020. Klimatbonusen ingår i det s.k. bonus-malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Lägre utgifter än beräknat för internationella klimatinvesteringar Utfallet för anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till 97 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor (63,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att inga nya åtaganden har ingåtts. Det beror också på lägre utgifter än beräknat för digitaliseringen av ansöknings-processen för handel med utsläppsrätter. Det blev också lägre utgifter för insatser inom ramen för Parisavtalet, främst på grund av att spridningen av covid-19 gjort det svårt att etablera samarbetsavtal med andra länder. Lägre utfall för klimatinvesteringar inom industrin än anvisat Utfallet för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 266 miljoner kronor. Det är 484 miljoner kronor (64,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre beror på att söktrycket varit lägre än beräknat och att ansökningar har blivit försenade inom omfattande projekt. Klimatinvesteringarna högre jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefullnatur uppgick till 1 916 miljoner kronor, vilket är 770 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror främst på att 343 miljoner kronor mer har betalats ut för skötsel av arter och naturtyper i skyddade områden. Dessutom har 141 miljoner kronor mer betalats ut för skötsel av våtmarker. Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur blev 791 miljoner kronor (90,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror bl.a. på att ersättningen till markägare är högre än 2020 och att flera avtal till högre belopp har ingåtts. Naturvårdsverket har fattat 672 beslut, 219 fler än 2020, om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden. Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 017 miljoner kronor (100,8 procent) högre jämfört med 2020. Under 2021 beviljades 723 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 214 fler beviljade ansökningar än föregående år. Antalet inkomna ansökningar uppgick till 1 605, vilket är 586 fler än föregående år. Av de inkomna ansökningarna avser 34 procent laddstationer. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Utfallet för anslag 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 74 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att bidragen under anslaget fr.o.m. december 2020 kan finansiera hela kostnaden för vidtagna åtgärder. Det har i sin tur lett till högre utbetalt belopp och flera ansökningar under 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 2.100 UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 150 133 1:3 Åtgärder för värdefull natur 490 411 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 2 065 881 1:5 Miljöforskning 102 86 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 770 465 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 610 187 1:13 Internationellt miljösamarbete 9 2 1:14 Skydd av värdefull natur 42 20 1:16 Klimatinvesteringar 4 000 3 819 1:17 Klimatpremier 185 184 1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen 200 189 1:19 Industriklivet 1 800 1 008 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 76 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 000 1 669 Summa 12 588 9 130 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 12 588 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 130 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 458 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden beror framför allt på att antalet ansökningar om sanering blev lägre än förväntat samt att flera projekt senarelagts som en av konsekvens från covid-19. Skillnaden för anslaget 1:19 Industriklivet uppgick till 792 miljoner kronor. Det beror på förseningar för flera större ansökningar och en större nedskrivning av ett pågående projekt. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror bland annat på att det har varit mycket få utlysningar inom det internationella området då det nya ramprogrammet Horisont Europa inte kommit igång med utlysningar som planerat. Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har lämnat årsredovisningen till regeringen den 23 februari 2022. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. SMHI har lämnat årsredovisningen för sent och följer därför inte förordningens krav. 2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området. Anslag Tabell 2.101 UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Statens energimyndighet 365 352 -14 -3,7 306 1:2 Insatser för energieffektivisering 28 24 -4 -15,8 193 1:4 Energiforskning 1 515 1 482 -33 -2,2 1 542 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 550 -100 47 -503 -91,4 21 1:7 Energiteknik 1 462 260 809 -654 -44,7 814 1:8 Elberedskap 270 285 15 5,7 208 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 120 20 134 14 11,8 64 Övriga anslag 203 200 -3 -1,6 185 Summa 4 514 180 3 332 -1 182 -26,2 3 334 Utfallet uppgick till 3 332 miljoner kronor och blev därmed 1 182 miljoner kronor (26,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 180 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 2 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat i statens budget för infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter Utfallet för anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter uppgick till 47 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor (91,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av laddfordon för tillgänglighet längs större vägar och för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning. Att utfallet blev så mycket lägre än anvisat beror på att inget stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter har betalats ut. Utbetalning av stöd sker efter beslut av regeringen. Skattereduktion för grön teknik ersatte solcellsstödet Från och med 2021 ersatte en skattereduktion för personer som gör gröna investeringar de tidigare stöden för solceller, lagring av egenproducerad energi samt för installation av laddningspunkter till elfordon. Skattereduktionen ges för kostnaderna för arbete och material med 15 procent för installation av solceller, 50 procent för installation av lagring av egenproducerad elenergi och 50 procent för installation av laddningspunkter till elfordon. Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 809 miljoner kronor. Det är 654 miljoner kronor (44,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 260 miljoner kronor. Att utfallet blev lägre än beräknat beror främst på att antalet utbetalningsansökningar om solcellsstöd blev lägre än beräknat. Det är länsstyrelserna som betalar ut stödet till slutmottagarna. Beställningsbemyndigande Tabell 2.102 UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:3 Insatser för förnybar elproduktion 35 21 1:4 Energiforskning 3 300 1 994 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter 598 22 1:7 Energiteknik 1 468 1 231 1:8 Elberedskap 2 000 1 081 1:9 Avgifter till internationella organisationer 26 26 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning 240 101 Summa 7 667 4 476 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 667 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 476 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 191 miljoner kronor och är till stor del hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning. Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Ingående åtaganden för energiforskning har minskat något jämfört med 2020. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden för anslaget 1:7 Energiteknik beror på att få åtaganden kunde ingås under 2021 då arbetet med att införa en ny förordning för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter med fokus på regionala nätverk drog ut på tiden. Vidare finns ett större bemyndigande för anslaget 1:8 Elberedskap för att kunna svara upp mot totalförsvarets behov av investeringar för kommande år. Skillnaden mellan bemyndigande och utestående åtaganden beror till stor del på att några åtgärder, bl.a. för ödrift, ännu inte har påbörjats. Utlåning Tabell 2.103 UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 550 327 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 161 Summa 1 250 488 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2021 var 488 miljoner kronor. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 2.104 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 200 0 Summa 7 200 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 7 200 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2021 ökade dock intäkterna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Utlåningen uppgick den 1 januari 2021 till 0 miljoner kronor. Under året har nya lån tagits för 21 860 miljoner kronor. Vid årets slut var samtliga lån amorterade och utestående lån 2021 uppgår till 0 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:21 Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål Riksrevisionen har granskat systemet med energideklarationer av byggnader. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer (skr. 2021/22:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:CU14, rskr. 2021/22:160). 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället Anslag Tabell 2.105 UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 30 804 15 27 381 -3 423 -11,1 25 722 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 105 1 973 28 864 759 2,7 25 667 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 88 277 295 207 235,0 186 1:7 Trafikavtal 1 058 925 -133 -12,5 1 022 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 150 478 638 488 325,2 150 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 239 2 135 -104 -4,6 2 297 1:12 Transportstyrelsen 2 233 2 187 -46 -2,1 2 157 1:14 Trängselskatt i Göteborg 1 008 1 001 -7 -0,7 1 155 1:15 Sjöfartsstöd 1 630 1 182 -448 -27,5 1 227 1:16 Internationell tågtrafik 5 1 -4 -80,4 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 231 122 -109 -47,2 85 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik 2 000 1 000 3 074 1 074 53,7 2 926 1:19 Lån till körkort 151 44 -107 -70,7 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 130 130 0,0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 845 -25 1 778 -67 -3,6 288 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 146 6 147 1 0,9 2:7 Digital förvaltning 74 -6 66 -8 -10,4 Övriga anslag 2 149 1 2 127 -22 -1,0 2 285 Summa 73 916 3 849 72 097 -1 819 -2,5 65 167 Utfallet uppgick till 72 097 miljoner kronor och blev därmed 1 819 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 849 miljoner kronor. Jämfört med 2020 blev utgifterna 6 930 miljoner kronor (10,6 procent) högre. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Kompensation för minskade intäkter från banavgifter och senareläggning av projekt Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 27 381 miljoner kronor, vilket är 3 423 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av olika projekt. Det beror också på ett lägre ränteläge som i sin tur gett lägre räntekostnader för exempelvis lån för järnvägar. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 28 864 miljoner kronor, vilket är 759 miljoner kronor (2,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Operatörer av såväl persontrafik som godstrafik på järnväg har påverkats ekonomiskt av covid-19-pandemin. Anslaget tillfördes därför 1 370 miljarder kronor så att Trafikverket helt eller delvis kunde avstå från att ta ut banavgifter. Dessutom anvisades ytterligare 453 miljoner kronor eftersom Trafikverket numera ska betala skatt på förbrukning av el inom tågtrafiken. I samband med att lagen om skatt på energi (1994:1776) ändrades den 1 januari 2018 har Trafikverket inte längre avdragsrätt för den skatten. År 2021 belastades därför anslaget med 453 miljoner kronor i skatt på el för perioden juni-december 2020. Spridningen av covid-19 medförde att efterfrågan på godstransporter på järnväg minskade. För att undvika överflyttning av godstransport från järnväg till väg tillfördes anslaget ytterligare 150 miljoner kronor som miljökompensation. Utvidgat anslag för utlåning till leverantörer av flygtrafiktjänst Utfallet för anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser uppgick till 295 miljoner kronor, vilket är 207 miljoner kronor (235,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 277 miljoner kronor och ändamålet med anslaget utvidgades så att det även får användas för utlåning i enlighet med de utbetalningar som gjordes tidigare under 2021. Jämfört med föregående år blev utgifterna 108 miljoner kronor högre. Det beror främst på att Trafikverket har lånat ut medel till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall till följd av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. I normala fall finansieras dessa delar av flygtrafiktjänst vid regionala flygplatser via den svenska undervägsavgiften. TEN-bidrag Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 638 miljoner kronor, vilket är 488 miljoner kronor (325,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 478 miljoner kronor eftersom beloppet som belastar anslaget blev högre än beräknat. De största bidragen avsåg markutrustning för signalsystem, ERTMS, på Malmbanan som uppgick till 242 miljoner kronor och åtgärder för intelligenta transportsystem som uppgick till 47 miljoner kronor. Högre bidrag till upprätthållande av kollektivtrafiken på grund av fortsatt spridning av covid-19 Precis som under föregående år har råd, restriktioner och smittbegränsande åtgärder till följd av spridningen av covid-19 medfört ett minskat resande och därmed lägre biljettintäkter för såväl kollektivtrafik som flygtrafik och sjöfart. Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 182 miljoner kronor, vilket är 448 miljoner kronor (27,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att sjöfarten har minskat till följd av spridningen av covid-19. Utfallet för anslag 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik uppgick till 3 074 miljoner kronor, vilket är 1 074 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 000 miljoner kronor på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Anslaget har använts för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter. I ändringsbudget anvisades anslaget 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 130 miljoner kronor. Hela anslaget utnyttjades för att stärka Sjöfartsverkets ekonomi till följd av covid-19. Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökar jämfört med 2020 I tabell 2.106 och tabell 2.107 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag föregående år. Tabell 2.106 Utveckling av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2021 2020 Investeringar i regional plan 2 628 2 946 Räntor och återbetalning av lån för järnvägar 1 389 1 550 Räntor och återbetalning av lån för vägar 274 276 Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet 515 517 Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan 13 222 11 062 Större väginvesteringar enligt nationell plan 3 942 4 487 Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar 2 918 2 808 Planering, stöd och myndighetsutövning 1 222 1 158 Övrigt 1 271 918 Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur 27 381 25 722 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 27 381 miljoner kronor, vilket är 1 658 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2020. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018-2029. Dessa utgifter uppgick till 13 222 miljoner kronor, en ökning med 2 159 miljoner kronor (19,5 procent). Som exempel på stora järnvägsprojekt som ingår i den nationella planen och som påbörjats eller pågick under 2021 kan nämnas: - Varberg-Hamra, dubbelspår och tunnelprojektet, en del av utbyggnaden till dubbelspår längs Västkustbanan - Ostlänken, nytt dubbelspår Järna-Linköping, projektet är en del av det nya stambanenätet på järnväg - Flackarp-Arlöv, utbyggnad till fyra spår - Olskroken, planskildhet, en ombyggnad till planskilda järnvägsspår vid Olskroken som är en knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet - Ökad kapacitet för sträckan Tomteboda-Kalhäll (Mälarbanan), en utbyggnad från två till fyra spår nordväst om Stockholm - Införande av European Rail Traffic Management System (ERTMS) Luleå-Riksgränsen. Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 3 942 miljoner kronor, vilket är 546 miljoner kronor (12,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Som exempel på stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2021 kan nämnas Umeåprojektet, som omfattar en ringled runt Umeå med E4 och E12. Även ombyggnation till motorväg för sträckan E20 Tollered-Alingsås. Tabell 2.107 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur Miljoner kronor 2021 2020 Drift och underhåll av vägar 12 741 11 374 Bärighet och tjälsäkring av vägar 1 501 1 232 Bidrag för drift av enskild väg 1 260 1 232 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 13 055 11 557 Forskning och innovation 306 271 Summa anslag, vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 28 864 25 667 Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 28 864 miljoner kronor. Det är en ökning med 3 197 miljoner kronor (12,5 procent) jämfört med föregående år. Utgifterna för vidmakthållande järnväg ökade med 1 498 miljoner kronor (13,0 procent) och uppgick till 13 055 miljoner kronor. Utökat stöd för bredbandsutbyggnad jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation uppgick till 1 778 miljoner kronor, vilket är 1 490 miljoner kronor (83,8 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att 1 400 miljoner kronor har betalats ut i stöd för bredbandsutbyggnad. Stödet är inte nytt men har utökats jämfört med föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 2.108 UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 118 650 97 251 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 32 000 25 119 1:7 Trafikavtal 5 400 3 332 1:11 Trängselskatt i Stockholm 49 200 45 498 1:14 Trängselskatt i Göteborg 12 200 9 111 1:16 Internationell tågtrafik 395 317 1:19 Lån till körkort 100 57 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 300 238 2:3 Grundläggande betaltjänster 45 26 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 545 232 Summa 218 835 181 182 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 218 835 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 181 182 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 37 653 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i Stockholm. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 21 399 miljoner kronor. Differensen beror i huvudsak på att det inträffat senareläggningar i väg- och järnvägsobjekt samt trimning- och miljöåtgärder jämfört med den prognos Trafikverket hade inför 2021. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden 6 881 miljoner kronor. Differensen förklaras huvudsakligen av att underhållsåtgärder och reinvesteringar inte kontrakterats som planerats eftersom det varit brist på personal, maskiner och material hos såväl myndighetens leverantörer som inom Trafikverket. För anslaget 1:7 Trafikavtal uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 068 miljoner kronor. Differensen beror huvudsakligen på att kontraktssumman för de avtal som tecknades för nattågstrafiken varit lägre än beräknat. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är skillnaden 3 702 miljoner kronor. Differensen beror i huvudsak på att Trafikverket bedömt att en mindre del av investeringen i tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm (Stockholmsöverenskommelsen) ska redovisas mot bemyndigandet. Istället kommer anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur belastas i högre utsträckning. För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg är skillnaden 3 089 miljoner kronor. Differensen beror i huvudsak på att Trafikverket bedömer att en mindre del av det utestående åtagandet på kontrakten inom ramen för Västsvenska paketet ska belasta anslaget. Istället kommer anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur belastas i högre utsträckning. Utlåning Tabell 2.109 UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 A-train AB1 1 000 804 SVEDAB AB2 5 580 5 490 Summa 6 580 6 294 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 580 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2021 var 6 294 miljoner kronor. Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (SVEDAB) får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2021 till 5 490 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 2 004 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2020. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 256 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 179 miljoner kronor i 2009 års priser. Garantier Tabell 2.110 UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning1 Obegränsad 9 426 9 426 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB2 1 724 1 724 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB AB3 4 943 4 943 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), PostNord AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB4 Obegränsad 5 223 5 223 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 410 42 410 Kreditgarantier för lån till flygföretag 5 000 180 180 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 512 52 512 Summa 22 419 22 419 1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. 2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. 3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Källa: Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2021 (CHF = 9,8545). Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 2.111 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneramar för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 51 000 48 536 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 4 550 0 Summa 55 650 48 536 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 55 650 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2021 var 48 536 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 2.112 UO 22 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 600 1 434 Summa 1 600 1 434 1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Transportstyrelsen Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Transportstyrelsen har under flera års tid byggt upp ett överskott om 14 041 tusen kronor i avgiftsområdet Övriga uppdrag. Det ackumulerade överskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:11 Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon har infriats. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (skr. 2021/22:32) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:TU7, rskr. 2021/22:152). RiR 2021:15 Statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik - Sverigeförhandlingens storstadsavtal Riksrevisionen har granskat om regeringen har säkerställt att den statliga medfinansieringen av regional kollektivtrafikinfrastruktur inom de avtal som Sverigeförhandlingen tog fram har stämt överens med riksdagens transportpolitiska mål där val av åtgärder utgår från transportbehov och samhällsekonomi. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik - Sverigeförhandlingens storstadsavtal (skr. 2021/22:56) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2021:22 Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen i Trafikverkets investeringsverksamhet och om Trafikverkets kostnadskalkyler utgör tillförlitliga beslutsunderlag för att möjliggöra en effektiv prioritering av infrastrukturprojekt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (skr. 2021/22:80) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. 2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Anslag Tabell 2.113 UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:2 Insatser för skogsbruket 360 365 662 302 83,9 296 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 133 430 484 350 262,8 148 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 159 6 946 -213 -3,0 7 189 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 137 13 129 -8 -6,1 143 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 31 12 -19 -61,4 21 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 194 174 -20 -10,2 256 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 5 310 -389 3 195 -2 115 -39,8 3 274 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 732 808 2 705 -1 028 -27,5 3 830 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 144 26 2 170 26 1,2 1 985 Övriga anslag 3 380 3 154 -226 -6,7 2 877 Summa 22 581 1 254 19 630 -2 951 -13,1 20 020 Utfallet uppgick till 19 630 miljoner kronor, vilket är 2 951 miljoner kronor (13,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 390 miljoner kronor (1,9 procent). Statens ersättningsskyldighet till skogsägare ledde till högre utgifter än anvisat och 2020 Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 662 miljoner kronor. Det är 302 miljoner kronor (83,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 366 miljoner kronor (123,7 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 365 miljoner kronor till följd av att Mark- och miljödomstolen fastslog domar om skogsägares rätt till intrångsersättning som tidigare nekats tillstånd att avverka fjällnära skog på grund av höga naturvärden. Kostnaderna för intrångsersättning till skogsägare i samband med dessa nekade avverkningstillstånd uppgick till 318 miljoner kronor under 2021, vilket förklarar skillnaden jämfört med den ursprungliga budgeten och föregående år. Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar jämfört med anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar blev 484 miljoner kronor, vilket är 350 miljoner kronor (262,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 336 miljoner kronor (227,6 procent) högre. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 430 miljoner kronor till följd av fågelinfluensautbrott och spridning av viruset SARS-CoV-2 hos minkar. Att utfallet blev högre än beräknat och föregående år, beror framför allt på utgifter som uppkommit i samband med hanteringen av och ersättningar till djurägare för fågelinfluensa, salmonella och SARS-CoV-2 hos minkar. Lägre utgifter för gårdsstödet än beräknat Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. uppgick till 6 946 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att utbetalda stöd uppgick till lägre belopp än beräknat och att kronan blev starkare än förväntat. Lägre utgifter för åtgärder för fiske och vattenbruk än beräknat Utfallet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 12 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (61,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror på att mängden utbetalningsärenden som kommit in till Statens jordbruksverk blev färre än beräknat eftersom flera beviljade projekt inte kunnat genomföras som planerat, framför allt på grund av pandemin. Förlängning av projekt innebär en förskjutning av utbetalningar från 2021 till 2022 och framåt. Lägre utgifter inom landsbygdsprogrammet jämfört med anvisat Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 3 195 miljoner kronor, vilket är 2 115 miljoner kronor (39,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att landsbygdsprogrammet för 2014-2020 förlängdes med två år, t.o.m. 2022, samt att förhandlingarna om övergångsförordningen för den gemensamma jordbrukspolitiken innebar att Sverige tilldelades ytterligare medel från EU. Sverige har därför minskat på den nationella medfinansieringen för åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Förlängningen av landsbygdsprogrammet med två år innebär att utbetalningar kan ske t.o.m. 2025, vilket bidrar till det låga utnyttjande under året. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 2 705 miljoner kronor. Det är 1 028 miljoner kronor (27,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 808 miljoner kronor för att Sverige skulle kunna tillgodoräkna sig en ökning av EU:s finansieringsandel av landsbygdsprogrammet. Förlängningen av landsbygdsprog-rammet med två år innebär att utbetalningar kan ske t.o.m. 2025, vilket bidragit till det låga utnyttjande under året. Lägre utgifter inom landsbygdsprogrammet jämfört med 2020 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 79 miljoner kronor (2,4 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 126 miljoner kronor (29,4 procent) lägre. Det beror framför allt på lägre utgifter till följd av de programändringar som genomförts inom landsbygdsprogrammet under 2021, som gjordes med anledning av att landsbygdsprogrammet förlängdes t.o.m. 2022, och att EU:s medfinansiering ökat. Programändringarna under 2021 innebar bl.a. nya satsningar inom landsbygdsprogrammet som t.ex. utveckling av digital dataplattform för jordbruks- och livsmedelssektorn. De nya satsningarna är fortfarande i uppstartsfasen, vilket förklarar skillnaden mot föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 2.114 UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 85 47 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 105 60 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 40 31 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 209 202 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 44 34 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 132 2 943 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 604 3 518 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 162 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 34 0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 135 0 Summa 8 988 7 998 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 988 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 998 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 990 miljoner kronor. Utestående åtaganden på bemyndigandet för anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning har påverkats av att olika satsningar kopplade till forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2020/21:60) som regeringen beslutade i december 2020 igångsatts i olika takt - något senare med medel från UO23. EU:s nya ramprogram Horisont Europa har inte kommit igång som förväntat, varför det varit få utlysningar. Anslagen 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 och 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 avser finansieringen av det sjuåriga nationella programmet för genomförandet av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021-2027. Ett förslag till program är skickat till Europeiska kommissionen för godkännande, vilket ännu inte har skett. Ett godkänt program krävs för att beslut om programmedel ska kunna fattas, varför bemyndigandena inte kunnat nyttjas. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2021:4 Statens ansvar för veterinär service - Jordbruksverkets styrning och genomförande Riksrevisionen har granskat Jordbruksverkets arbete med att säkerställa tillgången till veterinär service, inklusive verksamheten vid Distriktsveterinärerna. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service (skr. 2020/21:223) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:MJU9, rskr. 2021/22:43). 2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande. Anslag Tabell 2.115 UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Verket för innovationssystem 255 16 268 13 4,9 249 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 548 -15 3 568 20 0,6 2 958 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 1 054 1 069 15 1,4 759 1:4 Tillväxtverket 327 835 961 634 193,7 481 1:5 Näringslivsutveckling 977 -9 729 -248 -25,3 549 1:7 Turistfrämjande 145 10 155 10 6,9 115 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 401 -1 401 0,0 10 722 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 0 -18 -99,9 16 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 10 279 10 3,7 319 1:22 Stöd vid korttidsarbete 2 080 15 641 7 837 5 757 276,8 35 140 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 1 500 9 201 2 057 557 37,2 339 1:24 Omställningsstöd 2 000 38 401 9 932 7 932 396,6 5 677 1:25 Researrangörslån 679 113 113 0,0 1:26 Stöd till handelsbolag 2 537 364 364 0,0 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 9 080 1 259 1 259 0,0 1 350 1:28 Evenemangsstöd 3 000 72 72 0,0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 340 10 337 -3 -0,8 405 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 95 -5 -4,8 25 Övriga anslag 1 340 5 1 311 -29 -2,2 1 302 Summa 15 355 79 401 30 407 15 052 98,0 60 407 Utfallet uppgick till 30 407 miljoner kronor, vilket är 15 052 miljoner kronor (98,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 30 000 miljoner kronor (49,7 procent) lägre. Högre utgifter för Verket för innovationssystem jämfört med anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Verket för innovationssystem blev 268 miljoner kronor vilket är 13 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 16 miljoner kronor för kostnadsökningar då Verket för innovationssystem fått ett antal nya och mer omfattande uppdrag i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2020/21:60). I ändringsbudget minskades anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling med 15 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 729 miljoner kronor, vilket är 248 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att spridningen av sjukdomen covid-19 medfört förseningar i projekt gällande flytande biogas respektive uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet. I ändringsbudget minskades anslaget med 9 miljoner kronor netto, huvudsakligen för att finansiera ökningar av andra anslag. Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande blev 155 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (6,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor i syfte att främja besöksnäringen genom att marknadsföra Sverige som destination. Inga kapitalinsatser i statligt ägda företag Det blev inget utfall för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag. I statens budget anvisades anslaget 1 401 miljoner kronor, huvudsakligen för ett planerat kapitaltillskott till Green Cargo AB. Efter underhandskontakter med EU-kommissionen bedömde regeringen att det planerade kapitaltillskottet till bolaget inte var en framkomlig väg. Regeringen har därför inte beslutat om kapitaltillskott. Utfallet för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation blev 279 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet avser i sin helhet statsbidrag till Almi Företagspartner AB för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för att säkerställa Almis hantering av ökade mängder kreditansökningar och kapacitet för att hantera den lånestock som spridningen av sjukdomen covid-19 medförde under 2020. Förlängda och förstärkta stöd för korttidsarbete och omställning medförde avvikelser mot budget Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 7 837 miljoner kronor, vilket är 5 757 miljoner kronor (276,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att riksdagen under 2021 beslutade att förlängda stödperioden för det förstärkta korttidsstödet t.o.m. september 2021, ändringar av beräkningsgrunder för korttidsstödet samt införande av ett nytt stöd vid korttidsarbete i vissa fall. För att finansiera dessa åtgärder och då efterfrågan på stöd vid korttidsarbete förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats anvisades anslaget ytterligare 15 641 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet blev 9 884 miljoner kronor (55,8 procent) lägre än totalt anvisade medel. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd vid korttidsarbete i den omfattning som beräknades. Ytterligare en förklaring är att det fanns obehandlade ansökningar vid årets slut. Utfallet för anslaget 1:24 Omställningsstöd blev 9 932 miljoner kronor, vilket är 7 932 miljoner kronor (396,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror på att riksdagen under 2021 beslutade om ändrade beräkningsgrunder för stöd och förlängning av stödperioderna t.o.m. september 2021. Det medförde högre utgifter än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare totalt 38 401 miljoner för att finansiera förlängda stödperioder, ändrade beräkningsgrunder samt införande av ett förstärkt omställningsstöd (s.k. nedstängningsstöd). Utfallet blev 30 469 miljoner kronor (75,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. Det beror på att företag inte har ansökt om stöd i den omfattning som beräknades och att regeringen inte fattade beslut om ikraftträdande för nedstängningsstödet. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet anvisades ytterligare 10 miljoner kronor i ändringsbudget för ytterligare statsbidrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) i syfte att upprätthålla nivån på den regionala expertrådgivningen. Högre utgifter för Tillväxtverket jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 961 miljoner kronor, vilket är 634 miljoner kronor (193,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 479 miljoner kronor (99,6 procent) högre. Det beror främst på att Tillväxtverkets kostnader för administration av stöd vid korttidsarbete blev högre än vad som ursprungligen beräknades och föregående år. De direkta kostnaderna för hanteringen av stödet uppgick till 675 miljoner kronor, vilket är 430 miljoner kronor högre jämfört med 2020. Ökningen förklaras av förändringar i lagstiftning och rättstillämpning vilket har påverkat behovet av personal och systemstöd. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 835 miljoner kronor för Tillväxtverkets administration av stöd vid korttidsarbete. Utfallet för anslag 1:19 Finansiering av rättegångskostnader blev 0 miljoner kronor (19 tusen kronor). Det är 18 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget och 16 miljoner kronor lägre jämfört med 2020. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrensverket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år. Förlängd period för stöd till enskilda näringsidkare Utfallet för anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare blev 2 057 miljoner kronor, vilket är 557 miljoner kronor (37,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2020 blev utfallet 1 718 miljoner kronor (506,5 procent) högre. Det beror på att stödperioderna förlängdes t.o.m. september 2021 och att fler ansökningar om stöd har beviljats jämfört med vad som beräknades i statens budget och föregående år. Det beräknade beloppet i statens budget avsåg utbetalningar för stödperioden mars- juli 2020. Riksdagen har under 2021 beslutat att förlänga stödet till att omfatta stödperioder från augusti 2020 t.o.m. september 2021. Totalt inkom 29 394 ansökningar om stöd, vilket är en ökning med 265,6 procent jämfört med 2020. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 9 201 miljoner kronor för att finansiera förlängning av stödperioderna. Utfallet blev 8 644 miljoner kronor (80,8 procent) lägre än totalt anvisade medel. Det beror på att enskilda näringsidkare inte har ansökt om stödet i den omfattning som beräknades. Lägre utgifter än beräknat för researrangörslån, stöd till handelsbolag, stöd till hyreskostnader och evenemangsstöd. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp anslaget 1:25 Researrangörslån och anvisa det 679 miljoner kronor. Anslaget har använts för utgifter för lån till arrangörer eller återförsäljare av paketresor för återbetalning eller prisavdrag till resenärer enligt paketreselagen till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 och för administrationen av dessa lån. Utfallet blev 113 miljoner kronor, vilket är 566 miljoner kronor (83,4 procent) lägre än anvisat i ändringsbudget. Det beror i huvudsak på att researrangörer inte ansökte om lån i den omfattning som beräknades. Totalt inkom 47 ansökningar om lån, varav 40 stycken (85,1 procent) beviljades. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag och anvisade totalt 2 537 miljoner kronor. Anslaget har använts för utgifter för ett ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk delägare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Utfallet blev 364 miljoner kronor vilket är 2 173 miljoner kronor (85,7 procent) lägre än anvisade medel. Det beror på att handelsbolag inte har ansökt om stödet i den omfattning som beräknades. Under 2021 inkom 2 216 ansökningar om stöd. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag och anvisade totalt 9 080 miljoner kronor. Utfallet blev 1 259 miljoner kronor, vilket är 7 821 miljoner kronor (86,1 procent) lägre än anvisade medel och 91 miljoner kronor (6,7 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror på att företag inte har ansökt om stödet i den omfattning som beräknades och i lägre omfattning än 2020. Under 2021 inkom 14 824 ansökningar om stöd, vilket är en minskning med 56,1 procent jämfört med föregående år. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att föra upp anslaget 1:28 Evenemangsstöd och anvisade det 3 000 miljoner kronor. Anslaget har använts för stöd till evenemang som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19 inte har kunnat genomföras eller har begränsats i stor utsträckning. Utfallet blev 72 miljoner kronor, vilket är 2 928 miljoner kronor (97,6 procent) lägre än anvisat belopp. Det beror främst på att stödet inte efterfrågades i den omfattning som beräknats. Under 2021 inkom totalt 320 ansökningar och det totalt ansökta beloppet uppgick till 115 miljoner kronor. Högre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 610 miljoner kronor (20,6 procent) högre jämfört med 2020. Det beror bl.a. på högre utgifter för insatser kopplade till nya och mer omfattande uppdrag i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2020/21:60) såsom nyttiggörande av forskningsresultat, utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, forskning och innovation inom livsvetenskap (life-science) samt digitalisering. Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 310 miljoner kronor (40,8 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på ökade statsbidrag till RISE Research institutes of Sweden AB till följd av nya och mer omfattande uppdrag i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2020/21:60). Ökningen avser främst medel för utveckling och modernisering av test- och demonstrationsmiljöer för bioraffinaderier respektive medel för forskning inom bl.a. digitalisering och samhällets omställning. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 181 miljoner kronor (33,0 procent) högre jämfört med 2020. Det beror främst på utbetalning av stöd till Northvolt AB för utveckling av battericeller och utbyggnad av ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås. Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande blev 40 miljoner kronor (34,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på ökade aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB för effektivisering och omställning av bolagets verksamhet samt för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Lägre utgifter för kapitalinsatser i statligt ägda företag jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 10 722 miljoner kronor (100,0 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror på att anslaget under 2020 användes för att finansiera olika åtgärder för att motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av covid-19. Bland annat utbetalades kapitaltillskott till SAS AB, Swedavia AB och Almi företagspartner AB. Under 2021 har motsvarande kapitaltillskott inte utbetalats. Lägre utgifter för stöd vid korttidsarbete jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 27 303 miljoner kronor (77,7 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror främst på lägre efterfrågan på stödet jämfört med 2020. Totalt inkom 46 254 ansökningar om stöd under 2021, vilket är en minskning med 48,9 procent jämfört med 2020. Av de inkomna ansökningarna hade 39 337 (85,0 procent) beviljats vid utgången av året. Motsvarande utfall 2020 var 73 420 beviljade ansökningar (81,1 procent). Antalet personer som någon gång under året var permitterade uppgick till 112 307, vilket är en minskning med ca 479 000 personer (81,0 procent) jämfört med 2020. Högre utgifter för omställningsstöd jämfört med föregående år Jämfört med 2020 blev utfallet för anslaget 1:24 Omställningsstöd 4 254 miljoner kronor (74,9 procent) högre. Det beror främst på att företag har ansökt om omställningsstöd i högre omfattning. Under 2021 inkom totalt 56 266 ansökningar, vilket är en ökning med 6,0 procent jämfört med föregående år. Det ansökta beloppet uppgick till sammanlagt 12 819 miljoner kronor vilket är en ökning med 85,2 procent jämfört med 2020. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 68 miljoner kronor (16,8 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror främst på lägre utgifter för det svenska deltagandet i världsutställningen Expo 2020. Utfallet för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 95 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (286,7 procent) högre jämfört med föregående år. Anslaget används för ersättning till AB Svensk Exportkredit för underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Eventuellt överskott i CIRR-systemet redovisas på inkomsttitel 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit. Utgifterna motsvarar underskottet i CIRR-systemet för 2020. De ökade utgifterna jämfört med föregående år beror på att underskottet i CIRR-systemet var högre 2020 jämfört med 2019. Beställningsbemyndigande Tabell 2.116 UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 460 3 310 1:5 Näringslivsutveckling 670 517 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 4 1:14 Konkurrensforskning 6 6 Summa 4 141 3 837 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 141 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 837 miljoner kronor. Utlåning Tabell 2.117 UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2021-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt1 1 110 55 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 200 000 10 000 SAS-koncernen 1 500 0 Summa 202 610 10 055 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 202 610 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2021 var 10 055 miljoner kronor. Garantier Tabell 2.118 UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2021-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 500 000 266 331 296 539 Gröna kreditgarantier 10 000 0 0 Investeringsgarantier 10 000 0 0 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan1 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten2 55 55 55 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB3 Obegränsad 396 396 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB3 Obegränsad 924 924 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot)3 Obegränsad 109 109 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut3 Obegränsad 15 15 Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom3 Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB3 Obegränsad 4 4 Kreditgarantier för lån till företag 50 000 1 274 1 274 Summa 269 459 299 667 1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2015. Övriga kontokrediter Tabell 2.119 UO 24 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 Summa 0 1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). Riksrevisionens iakttagelser - årlig revision Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har lämnat årsredovisningen till regeringen den 24 februari 2022. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har lämnat årsredovisningen för sent och följer därför inte förordningens krav. Exportkreditnämnden Exportkreditnämnden har fått en revisionsberättelse med en upplysning av särskild betydelse avseende sin årsredovisning för 2021. Som grund för upplysningen av särskild betydelse anger Riksrevisionen följande. Utan att det påverkar våra uttalanden ovan vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på sidan 34 i årsredovisningen (tabell 6.4), där Exportkreditnämnden redovisar utestående garantier till de volymmässigt 15 största länderna. Där framgår att utestående garantier till Ryssland uppgår till 4 290 miljoner kronor per 2021- 12- 31. EKN avlämnade sin årsredovisning till regeringen 2022-02-22. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina beslutade EKN 2022-02-24 att stoppa all garantigivning till bland annat Ryssland. EKN beslutade 2022-03-10 även att nedgradera Ryssland till landriskklass 7, den högsta landriskklassen. Händelserna som har inträffat efter det att Exportkreditnämnden avlämnade sin årsredovisning till regeringen innebär en osäkerhet i värderingen av utestående garantier till Ryssland. Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision RiR 2020:30 Effektutvärderingar av näringspolitiken - bristande tillförlitlighet Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter utvärderar effekter av näringspolitiken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken - bristande tillförlitlighet (skr. 2020/21:178) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Regeringen har genomfört en översyn av Almis ägaranvisning och de uppdragsmål som förutsätter att Almi genomför årliga utvärderingar i förhållande till en jämförelsegrupp. Staten har som aktieägare inför bolagsstämman föreslagit att Almis ägaranvisning ska ändras så att bolaget inte längre utvärderas mot jämförelsegrupper (N2021/01444 (delvis)). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:NU26, rskr. 2020/21:382). RiR 2021:10 Hållbart företagande - regeringens styrning av de statligt ägda bolagen Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning mot hållbart företagande i de statligt ägda bolagen har lett till att ambitionerna som regeringen uttrycker i statens ägarpolicy uppnåtts. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen (skr. 2021/22:31) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2021/22:NU4, rskr. 2021/22:132). 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5). Anslag Tabell 2.120 UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 148 511 148 511 0 0,0 120 809 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 683 33 4 717 33 0,7 4 662 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 250 -250 0,0 1:4 (2020) Stöd med anledning av flyktingsituationen 0 0,0 3 000 1:5 (2020) Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 0 0,0 29 486 Summa 153 452 33 153 235 -217 -0,1 157 964 Utfallet uppgick till 153 235 miljoner kronor och blev därmed 217 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2020 minskade utgifterna med 4 729 miljoner kronor (3,0 procent). Permanent tillskott till kommuner och regioner Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 148 511 miljoner kronor, vilket är 27 702 miljoner kronor högre än 2020. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 105 403 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 251 miljoner kronor (22,3 procent). Bidragen till regionerna uppgick till 43 108 miljoner kronor, en ökning med 8 452 miljoner kronor (24,4 procent). Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning anvisades 27 702 miljoner kronor mer än 2020. Anslaget ökades med 10 000 miljoner kronor i ett generellt tillskott för 2021. Av dessa fick kommunerna 7 000 miljoner kronor och regionerna fick 3 000 miljoner kronor. För att kompensera kommuner och regioner för det intäktsbortfall som förhöjt grundavdrag för pensionärer medför anvisades anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 2 230 miljoner kronor 2021. Kommunerna fick 1 431 miljoner kronor och regionerna 799 miljoner kronor. Förändringar i anslagsstrukturen inom utgiftsområdet innebär att det är svårt att göra jämförelser mellan 2020 och 2021. Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Stegvis har stödet överförts till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. I flera ändringsbudgetar för 2020 anvisades anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden totalt 29 486 miljoner kronor, varav 22 000 miljoner kronor var temporära för att mildra effekterna av spridningen av covid-19. För 2021 ingår de permanenta statsbidragen som under 2020 finansierades med anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden i stället med anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). Utgifterna för anslaget uppgick till 4 717 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor högre än 2020. Bidragen och avgifterna i utjämningssystemet är beräknade så att de sammanlagda avgifterna och bidragen uppgår till samma belopp. Jämfört med 2020 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 729 miljoner kronor (3,0 procent) lägre. Det beror framför allt på att det tillfälliga tillskottet som kommuner och regioner fick för att mildra de negativa konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19 under 2020 minskades 2021. Beställningsbemyndigande Tabell 2.121 UO 25 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2021-12-31 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 750 0 Summa 750 0 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 750 miljoner kronor. Under året har inga åtaganden ingåtts. Orsaken till att beställningsbemyndigandet för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner inte nyttjades 2021 är att inrättandet försenades av det inom Kammarkollegiet särskilda beslutsorganet Delegation för kommunal ekonomi i balans. Beslut om stöd hann därför inte tas under 2021. 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Anslag Tabell 2.122 UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Räntor på statsskulden 10 -1 388 -1 398 -13 978,0 19 463 1:2 Oförutsedda utgifter 10 1 -9 -90,8 2 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 88 -57 -39,1 127 Summa 165 -1 298 -1 464 -886,0 19 592 Utfallet för utgiftsområdet blev -1 298 miljoner kronor, vilket är 1 464 miljoner kronor (886,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 20 890 miljoner kronor (106,6 procent) lägre än 2020. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning. Ränteutgifterna blev 1,4 miljarder kronor lägre än budgeterat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev -1 388 miljoner kronor, vilket är 1 398 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror till stor del på det låga ränteläget. Utgifterna blev lägre än beräknat för räntor på lån i svenska kronor och inkomsterna från överkurser vid emission blev högre. Dessutom blev valutakurs-förlusterna lägre än beräknat. Genomsnittskursen för kronan blev starkare mot både euro och dollar jämfört med vad som beräknades i statens budget. Vidare ändrade Riksgäldskontoret redovisningsprincip för valutakonton, vilket medförde en valutakursvinst på 1 562 miljoner kronor. Tabell 2.123 Räntor på statsskulden 2017-2021, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 SB 2021 Utfall 2021 Utfall - SB 2021 Räntor på lån i svenska kronor 15 080 15 871 22 023 23 043 9 500 8 537 -963 Räntor på lån i utländsk valuta1 1 948 3 105 3 532 2 103 1 000 1 063 63 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -9 520 -4 409 -8 324 -10 404 -11 000 -11 978 -978 Summa räntor 7 508 14 567 17 231 14 742 -500 -2 378 -1 878 Räntor på in- och utlåning1 -4 578 -5 149 -5 233 -3 618 -2 000 -1 988 12 Valutakursförluster (+)/valuta-kursvinster (-) -1 945 765 5 666 2 380 2 000 661 -1 339 Kursförluster (+)/kursvinster (-) 9 519 3 353 4 461 5 960 500 2 317 1 817 Summa ränteutgifter 10 504 13 536 22 126 19 463 10 -1 388 -1 398 Anm.: Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av underliggande avrundningar till hela hundratal miljoner i fördelningen av budget på olika komponenter. 1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1 748 miljoner kronor 2021) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 9 500 miljoner kronor. Utfallet blev 8 537 miljoner kronor, vilket är 963 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 11 000 miljoner kronor i statens budget. Utfallet för inkomster av överkurser blev 11 978 miljoner kronor, dvs. 978 miljoner kronor högre än beräknat. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst. I statens budget beräknades valutakursförlusterna, netto komma att uppgå till 2 000 miljoner kronor. Utfallet blev 661 miljoner kronor vilket är 1 339 miljoner kronor lägre än beräknat. Genomsnittskursen för kronan blev starkare mot både euro och dollar jämfört med vad som beräknades i statens budget (se tabell 2.124). Dessutom ändrade Riksgäldskontoret redovisningsprincip för valutakonton. Ändringen gav upphov till en valutakursvinst på 1 562 miljoner kronor som redovisades mot anslaget. I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 500 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust på 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 817 miljoner kronor högre än beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Tabell 2.124 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev högre 2021 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev starkare än beräknat. Tabell 2.124 Räntor och valutakurser 2017-2021 årsgenomsnitt Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 SB 2021 Utfall 2021 Ränta 5 år % -0,06 0,08 -0,36 -0,29 -0,13 -0,04 Ränta 6 mån % -0,70 -0,68 -0,42 -0,15 -0,25 -0,18 KIX-index1 112,8 117,6 122,1 118,5 116,1 114,3 Växelkurs SEK per euro 9,63 10,26 10,59 10,49 10,35 10,14 Växelkurs SEK per USD 8,54 8,69 9,46 9,20 9,03 8,58 1 Växelkurs, kronindex KIX. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 88 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Lägre utgifter för statsskuldsräntor jämfört med 2020 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 20 851 miljoner kronor (107,1 procent) lägre än 2020. Det beror främst på att en gammal obligation med hög kupongränta förföll 2020 samt att ett stort antal realobligationer förföll. Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021. Dessutom var kursförlusterna i samband med återköp av obligationer lägre under 2021 jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 38 miljoner kronor (30,1 procent) lägre än 2020. Det beror i huvudsak på lägre utgifter för försäljningsprovisioner då Riksgälden bara sålde en 50-årig obligation via syndikering, dvs. att Riksgäldskontoret anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen. Under 2020 såldes två obligationer via syndikering (en grön obligation och en 25-årig statsobligation). Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2021 med 76 127 miljoner kronor (5,9 procent) till 1 204 265 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 77 850 miljoner kronor. Att skuldminskningen under året var mindre än storleken på budgetöverskottet beror bl.a. på att det finns transaktioner som påverkar värdet av statsskulden men inte saldot i statens budget, exempelvis värdering av skuld i utländsk valuta till aktuella valutakurser. 2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, momsskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslag Tabell 2.125 UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2021 Ändrings-budget 2021 Utfall 2021 Utfall - statens budget 2021 Utfall - statens budget Procent 2021 Utfall 2020 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 037 8 813 52 262 7 224 16,0 47 193 Summa 45 037 8 813 52 262 7 224 16,0 47 193 Avgiften till EU blev 16 procent högre än beräknat Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 52 262 miljoner kronor och blev därmed 7 224 miljoner kronor (16,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 8 813 miljoner kronor, eftersom EU fattat beslut om flera ändringsbudgetar under året, främst på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19 som medfört ekonomiska konsekvenser för EU. Det högre utfallet beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) blev 7 254 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av dessa beror drygt 1 700 miljoner kronor på att EU gjorde en justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter som inte fanns med i den ursprungliga budgeten. Det anvisade beloppet i statens budget utgår främst från EU:s förslag till årsbudget för 2021 som tas fram i slutet av 2020, men ändringsbudgetarna under 2021 har inneburit en höjning av de samlade utgifterna i EU:s budget som framför allt påverkat den del av avgiften som baseras på BNI. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker EU-budgetens finansieringsbehov med hänsyn till de andra avgiftsdelarna. EU justerar därför BNI-avgiften vid behov för att EU:s budget ska vara i balans. Att BNI-avgiften blev högre än beräknat beror också på att regeringen hade räknat med en genomsnittlig rabatt på ca 9 000 miljoner kronor per år i den nya budgetramen som omfattar perioden 2021-2027. Den faktiska rabatten på BNI-avgiften blev 1 100 miljoner kronor lägre och uppgick till drygt 7 900 miljoner kronor under 2021. Dessutom användes 2 519 miljoner kronor av anslagskrediten under 2020. Utfallet för den nya avgiften baserad på icke materialåtervunnen plast blev 150 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Jämfört med statens budget blev utfallet för avgiftsdelen som baseras på inkomster från tullar 754 miljoner kronor högre, då de faktiska inkomsterna från tullar blev högre än beräknat. Däremot blev utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen 633 miljoner kronor lägre, då mervärdesskattebasen blev lägre än beräknat. Sammantaget innebär det att skillnaden mot statens budget för de avgiftsdelar baserade på tullar och mervärdesskatt blev drygt 120 miljoner kronor högre. Avgiften till EU ökade med drygt 5 miljarder 2021 Jämfört med 2020 ökade avgiften till EU med 5 069 miljoner kronor (10,7 procent). Det beror framför allt på att den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen blev 3 711 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror också på att Sverige betalat 1 027 miljoner kronor i avgift baserad på icke materialåtervunnen plast. Denna avgiftsdel är ny för 2021, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Fr.o.m. 2021 består därför EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, av fyra delar. Dessa är baserade på BNI, icke-materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Den BNI-baserade avgiften blev 39 018 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (0,3 procent) högre än föregående år. Den BNI-baserade avgiftsdelen ligger i nivå med föregående år och avgiftsnivån har påverkats av att EU fattat beslut om flera ändringsbudgetar. EU gjorde under 2021 en justering av Sveriges tidigare års inbetalda avgifter som innebar att vi fick betala drygt 1 700 miljoner kronor, vilket är ungefär 300 miljoner kronor lägre än motsvarande justering för 2020 som uppgick till drygt 2 000 miljoner kronor. Under 2021 trädde Europeiska unionens råds beslut om en ny avgift baserad på icke-materialåtervunnen plast i kraft. Uttagssatsen för avgiften är 0,80 euro per kilogram icke materialåtervunnen plast. Vikten av plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns beräknas som skillnaden mellan vikten av det plastförpackningsmaterial som genereras i Sverige under året och vikten av det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under året. Den nya avgiften uppgick till 1 027 miljoner kronor under 2021. Avgiftsdelen som baseras på inkomster från tullar uppgick till 5 302 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (4,5 procent) högre än för 2020. Det beror på att inkomsterna från tullar blev högre under 2021 då Sveriges import ökat jämfört med 2020, bl.a. med anledning av brexit där handel från Storbritannien nu räknas som handel från tredjeland och att covid-19-pandemin har lett till att e-handeln ökat i Sverige. Tullavgiften blev högre trots att Sverige får behålla 25 procent av tullinkomsterna för att täcka de administrativa kostnaderna i den nya budgetramen som omfattar perioden 2021-2027. Motsvarande behållning var 20 procent i den tidigare budgetramen för 2014-2020. Den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen uppgick till 6 914 miljoner kronor, vilket är 3 711 miljoner kronor (115,8 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på att EU:s uttagssats för Sveriges mervärdesskattebaserade avgift fastställts till 0,30 procent i den nya budgetramen som omfattar perioden 2021-2027. I den tidigare budgetramen för perioden 2014-2020 var uttagssatsen reducerad till 0,15 procent för Sverige. EU har dessutom i den nya budgetramen som omfattar perioden 2021-2027 höjt taket för egna medel med 0,2 procent till drygt 1,4 procent. Detta för att täcka EU:s betalningar och åtaganden. I den nya budgetramen har EU inrättat ett nytt återhämtningsinstrument, Next Generation EU, för att finansiera reformer och investeringar i syfte att stödja medlemsstaterna som påverkats negativt med anledning av covid-19. Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är den största delen inom EU:s återhämtningsinstrument. Med anledning av EU:s återhämtningsinstrument har Europeiska unionens råd dessutom beslutat om att höja taket för egna medel tillfälligt med ytterligare 0,6 procent, till dess att skulderna är återbetalda men som längst t.o.m. den 31 december 2058. Det höjda taket syftar till att skapa ett garantiutrymme för EU:s betalningar och åtaganden för den skuld som EU lånar upp inom ramen för återhämtningsinstrumentet. EU-kommissionen har i slutet av 2021 även föreslagit att införa nya avgifter, bl.a. EU:s handel med utsläppsrätter, för att generera högre inkomster till EU för att snabbare betala tillbaka de lån som finansierar åtgärderna inom ramen för återhämtningsinstrumentet. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Nettoflödet till EU ökade med knappt 5 miljarder kronor Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 37 652 miljoner kronor. Det är en ökning med 4 666 miljoner kronor jämfört med 2020. Det beror till största delen på högre mervärdesskattebaserad avgiftsdel jämfört med 2020. 2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.126 Förändring av anslagsbehållningar 2017-2021 Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 44 374 47 708 33 056 24 933 169 861 Anvisat i statens budget 954 701 989 160 1 005 057 1 032 731 1 165 657 Ändringsbudget 15 860 15 611 6 099 304 437 162 382 Utnyttjade medgivna överskridanden 18 31 0 0 0 Indragningar -37 064 -44 529 -28 573 -20 772 -137 317 Utfall 930 181 974 924 990 706 1 171 467 1 216 046 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26) 47 709 33 056 24 933 169 861 144 537 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26) 3 335 -14 652 -8 123 144 928 -25 324 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -3 127 -5 842 2 888 7 118 -8 600 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 207 -20 494 -5 235 152 046 -33 924 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -7 766 miljoner kronor i budgeten för 2021. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. I stället minskade anslagsbehållningarna med 33 924 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Anslagsbehållningarna blev väldigt höga både 2021 och 2020 på grund av att flera åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 inte har utnyttjats i den omfattning som budgeterades. Det medförde även stora variationer i Förändring av anslagsbehållningar. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 80 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 8 600 miljoner kronor, från 10 064 miljoner kronor vid början av året till 1 464 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket minskade med 25 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2021 från 169 861 miljoner kronor vid ingången av året till 144 537 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 25 324 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 7 686 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 33 010 miljoner kronor. Indragningarna ökade med nästan 117 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 137 317 miljoner kronor under året. Det är en ökning med 116 545 miljoner kronor jämfört med 2020. I tabell 2.127 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2017-2021. Tabell 2.127 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2017 2018 2019 2020 2021 4 1:1 Polismyndigheten 79 1 021 301 49 58 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader -1 099 684 509 1 447 276 9 1:4 Tandvårdsförmåner -34 -159 -31 1 075 511 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 327 199 216 12 428 6 440 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 2 621 385 812 923 341 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 142 68 298 85 4 158 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 4 064 1 265 -304 6 624 -1 174 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 005 1 104 -165 -630 -902 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 11 3 2 3 364 5 371 12 1:2 Föräldraförsäkring -252 -22 -183 2 382 733 12 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 31 192 500 714 1 416 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 6 466 3 630 1 213 1 459 1 519 13 1:4 (2017) Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare 1 084 0 - - - 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 655 -491 -604 3 260 7 278 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 722 879 733 3 465 942 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 211 969 -211 1 064 1 276 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 279 220 -153 1 215 2 070 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 184 230 332 1 554 1 595 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 073 255 141 195 329 15 1:2 Studiemedel 2 232 2 519 1 651 1 410 1 659 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 2 238 1 774 573 22 88 20 1:16 Klimatinvesteringar 581 106 939 1 877 289 21 1:7 Energiteknik 23 111 1 632 73 987 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 5 775 3 261 4 362 4 360 7 695 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 081 -578 -572 1 169 2 384 22 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 838 1 045 132 50 154 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 339 764 654 445 1 737 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 109 349 -270 226 1 836 24 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 401 2 1 1 379 1 401 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete - - - 59 770 15 884 24 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare - - - 3 161 11 804 24 1:24 Omställningsstöd - - - 40 323 34 469 24 1:26 Stöd till handelsbolag - - - - 2 173 24 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag - - - 3 650 8 021 24 1:28 Evenemangsstöd - - - - 2 928 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 5 362 4 551 3 230 -2 519 -930 Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Näringsliv uppgick till 78 miljarder kronor Inom utgiftsområde 24 Näringsliv uppgår anslagsbehållningarna till totalt 77 851 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete uppgick till 15 884 miljoner kronor. Anslaget 1:24 Omställningsstöd fick en anslagsbehållning på 34 469 miljoner kronor. Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2021 har anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10. Anslagskrediten uppgick till 1 174 miljoner kronor. 2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Tabell 2.128 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2021 Miljoner kronor SB1 2021 Utfall 2021 Utfall - SB 2021 Utfall 2020 Premiepensionsavgifter, inbetalning -46 706 -46 706 -45 155 Premiepensionsmedel, utbetalning 45 384 45 384 44 614 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -4 595 -4 595 153 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS 2 019 2 019 -3 139 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -22 151 -22 151 -3 159 CSN, studielån 9 600 11 810 2 210 9 926 CSN, kreditreserv -1 280 -1 280 -1 142 CSN, servicekonto för räntebetalningar -23 -23 3 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 1 100 731 -369 3 706 Kärnavfallsfonden -7 030 -7 030 263 Stabilitetsfonden (se separat tabell) 7 7 9 Resolutionsreserven (se separat tabell) -3 400 -3 664 -264 -3 451 Insättningsgarantifonden -3 394 -3 394 595 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 5 400 6 276 876 4 304 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 1 796 1 796 1 638 Transportstyrelsen, rörelsekapital 1 434 1 434 Folkhälsomyndigheten, beredskapslager och förskottsbetalningar 886 886 10 Exportkreditnämnden 0 -3 448 -3 448 101 Public service-konto -1 038 -1 038 -792 Försvarets materielverk, rörelsekapital ny finansiell styrmodell 2 831 2 831 -443 Försvarsmakten -1 042 -1 042 111 Statliga bolag m.m. Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 250 250 189 AB Svensk exportkredit 10 000 Övriga statliga bolag m.m. 30 30 -41 Affärsverk Affärsverket Svenska kraftnät -17 350 -17 350 -5 636 Luftfartsverket -135 -135 -178 Sjöfartsverket 0 Övrigt Lån till Riksbanken 3 300 -56 897 -60 197 6 066 Övrigt, netto -1 119 -1 666 -547 2 730 Summa 14 881 -96 965 -111 846 21 283 1 Endast vissa delposter är specificerade. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -96 965 miljoner kronor under 2021, vilket är 111 846 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 118 248 miljoner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.128 specificeras nettoutlåningens största poster. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 46 706 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 45 384 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 5 917 miljoner kronor 2021. År 2020 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 388 miljoner kronor. I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions-systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 2 019 miljoner kronor 2021. År 2020 minskade nettoutlåningen i stället med 3 139 miljoner kronor med anledning av detta. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 22 miljarder Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade 2021 med 22 151 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.129 redovisas de största förändringarna. Nettobehållningarna på myndigheternas räntekonton är 85 724 miljoner kronor den 31 december 2021. Att myndigheternas nettobehållningar på räntekonto i Riksgäldskontoret ökar kan bero på många olika saker och är ofta svåra att analysera och specificera i detalj. Om ett anslag som redovisas i det räntebärande flödet har ett anslagssparande vid årets slut innebär det ofta att räntekontobehållningen ökar. Eftersom förvaltningsutgifter redovisas på kostnadsmässig grund påverkar även förändringar av fordringar och skulder räntekontobehållningarna. Det kan exempelvis handla om inköp av varor och tjänster, periodavgränsningsposter eller vissa avsättningar. Därutöver påverkar också fakturerade inkomster som redovisas mot räntebärande anslag, men ännu inte betalats till räntekonto, behållningarna. En annan orsak till att räntekontobehållningarna ökar är att det finns utgifter för samhällsinvesteringar som har redovisats mot anslag men som inte har reglerats vid årets slut. Framför allt universitet och högskolor får bidrag bl.a. för att finansiera olika forskningsprojekt. Bidragen kan komma både från staten och från bidragsgivare utanför staten. När en myndighet har fått bidragsmedel, som den inte ännu har använt för det avsedda ändamålet, redovisas detta som oförbrukade bidrag. Oförbrukade bidrag påverkar räntekontobehållningarna. I avgiftsfinansierad verksamhet påverkas räntekontobehållningarna både av verksamhetens resultat och förändringar av fordringar och skulder. I det följande specificerar vi de största orsakerna till myndigheternas förändringar av räntekonton i miljarder kronor, eftersom det är svårt att specificera i detalj. För analysen har myndigheternas finansieringsanalyser använts. Trafikverkets behållningar på räntekonto ökade med 8,9 miljarder kronor. Kassaflödet från driften ökade räntekontobehållningarna med 3,9 miljarder kronor dels på grund av intäkter i verksamheten var större än kostnaderna, dels på grund av förändringar av kortfristiga fordringar och skulder. Kassaflödet från investeringar ökade räntekontobehållningarna med 1,7 miljarder kronor främst på grund av att skulder hänförbara till anskaffade väg- och bananläggningar ökade under året. Därutöver ökade anslagssparandet på räntebärande anslag räntekontobehållningarna med 3,6 miljarder kronor och banktillgodohavanden utanför staten minskade behållningarna med 0,3 miljarder kronor. Försvarsmaktens behållning på räntekontot ökade med 2,1 miljarder kronor. Kassaflödet från driften ökade räntekontobehållningen med 2,0 miljarder kronor, främst på grund av att kortfristiga skulder i verksamheten ökade. Dessutom minskade Försvarsmaktens lager under året. Båda dessa effekter har en positiv effekt på nettobehållningen på räntekontot. Försvarsmaktens anslagssparande för räntebärande anslag ökade räntekontobehållningen med 0,2 miljarder kronor och banktillgodohavanden utanför Riksgäldskontoret minskade behållningen med 0,1 miljarder kronor. Transportstyrelsens behållning ökade med 0,9 miljarder kronor. Nästan hela ökningen är hänförbar till kassaflöde från driften. Förändringar i kortfristiga skulder ökade räntekontobehållningen med 1,1 miljarder kronor och förändringar av kortfristiga fordringar minskade behållningen med 0,2 miljarder kronor. Polismyndighetens behållning på räntekontot ökade med 0,7 miljarder kronor. Det beror huvudsakligen på att kortfristiga skulder, som till stor del består av retroaktiv lön och semesterlöneskuld, ökade med ca 0,9 miljarder kronor. Samtidigt minskade kortfristiga fordringar med ca 0,2 miljoner kronor, vilket påverkar nettobehållningen i motsatt riktning. Statens fastighetsverks behållning minskade med 0,8 miljarder kronor 2021. Det beror nästan helt på att Statens fastighetsverk fick en försäljningsinkomst kopplad till försäljningen av Fysikhuset som sattes in på myndighetens räntekonto 2020. Försäljningsinkomsten överfördes från verkets räntekonto till staten under 2021 och minskade då Statens fastighetsverks behållning på räntekontot. Karolinska institutets behållning på räntekontot ökade med 0,7 miljarder kronor. Det beror främst på att oförbrukade bidrag ökade med 0,3 miljarder kronor och att oförbrukade anslagsmedel ökade med 0,2 miljarder kronor. Därutöver finns även förändringar av fordringar och skulder som påverkade nettobehållningen. Lunds universitets behållning ökade med 0,7 miljarder kronor. Det beror på att oförbrukade bidrag ökade med 0,3 miljarder kronor, oförbrukade anslag ökade med 0,1 miljarder kronor och kortfristiga skulder ökade med 0,3 miljarder kronor. Samtliga dessa förändringar ökade nettobehållningen på räntekontot. Uppsala universitets behållning på räntekontot ökade med 0,5 miljarder kronor. Det beror på att oförbrukade bidrag och oförbrukade anslag ökade med 0,3 respektive 0,1 miljarder kronor. Därutöver finns även förändringar av fordringar och skulder som påverkade nettobehållningen. Tabell 2.129 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2021 Utfall 2020 Arbetsförmedlingen 187 -43 Domstolsverket -63 374 Folkhälsomyndigheten 107 105 Fortifikationsverket 570 -479 Försvarsmakten 2 091 -755 Försäkringskassan 243 241 Göteborgs universitet 572 -154 Karlstads universitet 107 30 Karolinska institutet 691 280 Kriminalvården -278 119 Kronofogdemyndigheten 341 45 Kungliga tekniska högskolan 372 99 Kärnavfallsfonden 118 43 Linköpings universitet 374 195 Livsmedelsverket -100 -127 Luleå tekniska universitet 163 222 Lunds universitet 743 399 Länsstyrelsen i Skåne län -187 233 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 116 83 Migrationsverket 414 118 Mittuniversitetet 135 64 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 386 -27 Pensionsmyndigheten 123 -124 Polismyndigheten 745 -802 Regeringskansliet 169 146 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv 200 8 Skatteverket 197 250 Statens fastighetsverk -802 1 221 Sveriges lantbruksuniversitet 319 -73 Tillväxtverket 235 6 Trafikverket 8 857 114 Transportstyrelsen 947 -565 Tullverket 128 45 Umeå universitet 316 235 Uppsala universitet 549 169 Övriga räntekonton 3 066 1 464 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton 22 151 3 159 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -22 151 -3 159 Studielånen m.m. blev nästan 1 miljard kronor högre än i budgeten Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2021 med 11 810 miljoner kronor. CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 280 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 23 miljoner kronor 2021. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 10 507 miljoner kronor, vilket är 907 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mindre än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2021 med 731 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 100 miljoner kronor, vilket är 369 miljoner kronor högre än utfallet. Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker. Under 2021 ökade fonden tillfälligt sina placeringar i Riksgäldskontoret med 7 030 miljoner kronor, vilket därmed minskade årets nettoutlåning. År 2020 minskade i stället fonden sina placeringar med 263 miljoner kronor, en skillnad på 7 293 miljoner kronor. Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2021 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 3 664 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 3 664 miljoner kronor. I tabell 2.130 och tabell 2.131 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2021 och 2020. Under 2021 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 7 miljoner kronor till 39 912 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 50 614 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 3 664 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 3 400 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 264 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2021 påverkades fondens konto inte av några ränteinkomster eller ränteutgifter eftersom räntan var noll. Under 2020 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 2 miljoner kronor. Även Resolutionsreservens konto hade nollränta 2021, men belastades med ränteutgifter på 2 miljoner kronor 2020. Tabell 2.130 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2021 Utfall 2020 Ingående balans på kontot 39 919 39 928 Ränteinkomster (+)/ränteutgifter (-) m.m. 0 -2 Administrativa kostnader m.m. -7 -7 Utgående balans på kontot 39 912 39 919 Summa kontoförändring -7 -9 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 7 9 Tabell 2.131 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2021 Utfall 2020 Ingående balans på kontot 46 949 43 498 Resolutionsavgifter 3 664 3 453 Överföring från stabilitetsfonden Ränteinkomster (+)/ränteutgifter (-) m.m. 0 -2 Utgående balans på kontot 50 614 46 949 Summa kontoförändring 3 664 3 451 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -3 664 -3 451 Insättningsgarantifonden ökade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret ökade med 3 394 miljoner kronor 2021. År 2020 minskade i stället behållningarna med 595 miljoner kronor, en skillnad på 3 989 miljoner kronor mellan åren. Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 6 276 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 876 miljoner kronor mer än beräknat. Minskad flygtrafik medför ökat behov av rörelsekapital Transportstyrelsen fick 2021 en ny särskild kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av rörelsekapital för transfereringar. Då flygtrafiken minskade kraftigt till följd av spridningen av covid-19 ökade Transportstyrelsens behov av rörelsekapital. Rörelsekapitalet behövs för att hantera det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) samt det internationella systemet för undervägsavgifter och terminalavgifter (avgift för flygtrafiktjänster). Krediten utnyttjades med 1 434 miljoner kronor 2021, vilket ökar nettoutlåningen. Inköp av covid-19-vaccin ökar nettoutlåningen Under 2021 har Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret ökat med 886 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Folkhälsomyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar. Ökningen beror på att Folkhälsomyndigheten köpt in covid-19-vaccin. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens (EKN) placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 1 194 miljoner kronor 2021, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt minskade EKN:s valutakoncernkonton, vilket minskade nettoutlåningen med 2 254 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN nettoutlåningen med 3 448 miljoner kronor 2021. År 2020 ökade i stället nettoutlåningen med 101 miljoner kronor med anledning av EKN, en skillnad på 3 549 miljoner kronor mellan åren. Public service-kontot minskar nettoutlåningen Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 1 038 miljoner kronor 2021, vilket minskar nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 2 152 miljoner kronor vid slutet av 2021. Ny finansieringsmodell för försvaret påverkar nettoutlåningen Under en övergångsperiod ska försvaret gå över till en ny finansiell styrmodell. Det berör både Försvarsmakten och Försvarets materielverk och påverkar deras lån i Riksgäldskontoret. Under 2021 ökade Försvarets materielverks lån i Riksgäldskontoret med 2 831 miljoner kronor samtidigt som Försvarsmaktens lån minskade med 1 042 miljoner kronor. Tillsammans ökade dessa två myndigheters lån nettoutlåningen med 1 789 miljoner kronor. Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Denna utlåning ökade med 250 miljoner kronor till 5 490 miljoner kronor. Svenska kraftnäts insättningar av kapacitetsavgifter minskar nettoutlåningen Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Under 2021 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 17 350 miljoner kronor och nettoutlåningen minskade med samma belopp. Detta beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var, vid utgången av 2021, 20 506 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar. Riksbanken har återbetalat 57 miljarder kronor 2021 Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen senast ska betalas. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Under 2021 förföll lån motsvarande 24 086 miljoner kronor i februari, i september 17 081 miljoner kronor och i oktober 15 730 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken har återbetalat sammanlagt 56 897 miljoner kronor under 2021. Det minskar nettoutlåningen. I statens budget beräknades att lånen till Riksbanken i stället skulle öka med 3 300 miljoner kronor. En skillnad på 60 197 miljoner kronor. Under 2020 ökade lånen med 6 066 miljoner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser, vilket ökade nettoutlåningen. Förändringar i utlåningen till Riksbanken innebär alltså skillnad mellan åren på totalt 62 963 miljoner kronor. Nettoutlåningen har minskat, vilket påverkar saldot positivt. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 125 177 miljoner kronor den 31 december 2021. Osäkerhet på marknaden medförde att AB Svensk Exportkredit lånade i Riksgäldskontoret 2020 I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags kunder kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR- systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, t.ex. i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av spridningen av covid-19. Utlåningen till AB Svensk Exportkredit ökade nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor 2020. 2.6.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.132 Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2021 Utfall 2021 Utfall 2020 Utfall - SB 2021 EU-avgiftsbetalningar -2 321 864 -2 321 Trafikverkets räntekonto/anslag 3 590 1 115 3 590 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 167 1 224 167 Räntor på statsskulden -87 -48 -87 Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -2 114 116 -2 114 Ersättning för höga sjuklönekostnader, krediteringar skattekonto -1 797 1 835 -1 797 Övrigt -1 947 1 504 -1 947 Summa 278 -4 346 6 773 -4 624 För 2021 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -4 346 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 278 miljoner kronor. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2021 en negativ kassamässig korrigering på 2 321 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2020 medförde betalningen av EU-avgiften en positiv kassamässig korrigering på 864 miljoner kronor. Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investerings-verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets ränte-bärande betalningsflöde uppgick 2021 till 3 590 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick till 167 miljoner kronor 2021. Även Försvarsmakten har redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -87 miljoner kronor för 2021. Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa-mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018-31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år. Frekvenstillstånd och frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel I februari 2021 betalade telekomföretag 2 317 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 3,5 GHz och 2,3 GHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 25 januari 2021- 31 december 2045. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som PTS har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 114 miljoner kronor 2021. I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018-31 december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till -1 947 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket och Försvarsmakten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev -4 346 miljoner kronor 2021, vilket kan jämföras med den positiva korrigeringsposten om 6 773 miljoner kronor 2020. Det är en minskning med 11 119 miljoner kronor. 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings-mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst-utvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2021 beräknades till 186,52. Det innebär en indexökning med 2,2 procent jämfört med 2020 års indextal 182,58. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2019 och 2020. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2019 och 2020 beräknades till 2,2 procent. Därför räknas inkomstindex för 2021 upp med 2,2 procent jämfört med inkomstindex för 2020. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938-1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första-Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.133. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2021 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 336 366 miljoner kronor. Tabell 2.133 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor SB 2021 Utfall 2021 Utfall - SB 2021 Utfall - SB Procent 2021 Utfall 2020 AP-fonderna, pensionsutgifter 333 245 331 545 -1 700 -0,5 326 266 Administrationsutgifter 3 121 3 018 -103 -3,3 3 098 varav - Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 943 838 - AP-fonderna, rörelsens kostnader 1 055 1 018 - AP-fonderna, provisionskostnader 569 617 - AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 451 625 336 366 334 564 -1 802 -0,5 329 365 Utfallet uppgick till 334 564 miljoner kronor och är därmed 1 802 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 331 545 miljoner kronor, vilket är 1 700 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 182 789 miljoner kronor och tilläggspension med 148 753 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3,1 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 018 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 943 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomst-grundad ålderspension 2021 den 10 december 2020 [S2020/04228]). Pensionerna räknades upp med 0,5 procent För 2021 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 0,5 procent. Jämfört med 2020 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 5 199 miljoner kronor (1,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP- fonderna ökade med 5 279 miljoner kronor (1,6 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar. I december 2021 hade 2 249 461 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 21 901 personer jämfört med december 2020. 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990-2021 Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Det finns inget regelverk som definierar vad som är en engångseffekt. I detta avsnitt är det Ekonomistyrningsverkets bedömning av vilka poster som ska definieras som engångsposter som redovisas. Större poster av engångskaraktär för 2021 och 2020 redovisas i tabell 2.135 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2021 och 2020. De största posterna för 2021 kommenteras. I diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2021 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990- 2021. I början av perioden har även gjorts justering för ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren. Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990-2021 Miljarder kronor År 2021 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 78 miljarder kronor medan det underliggande överskottet var 81 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försvaga saldot. Det beror främst på att flera av de tillfälliga åtgärder som har satts in för att mildra de ekonomiska effekterna med anledning av spridningen av covid-19 förlängdes till att gälla även för 2021. Dessutom tillkom några nya åtgärder under året. Det motverkades i hög grad av positiva engångseffekter på Riksgäldens nettoutlåning. År 2020 var nettot av engångseffekterna kraftigt negativt. Det faktiska saldot då var ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket innefattade engångseffekter på sammanlagt 174 miljarder kronor. Det berodde främst på de omfattande stödåtgärder som sattes in för att mildra de ekonomiska effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. Under åren 1990-2021 var engångseffekterna i genomsnitt 12 miljarder kronor per år. Tabell 2.134 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo 2017-2021 Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Faktiskt saldo 61 775 80 049 111 946 -220 594 77 850 Engångseffekter m.m. 9 650 1 158 64 982 -174 180 -3 438 Underliggande saldo 52 125 78 892 46 964 -46 415 81 288 Engångseffekter 2021 Engångseffekterna 2021 försvagade saldot med drygt 3 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 2.4 och 2.6). Inkomsttitlar På budgetens inkomstsida var nettot av engångseffekterna svagt positiv 2021. Negativa effekter i form av åtgärder för att lindra effekterna av spridningen av covid- 19, motverkades av att kapitalplaceringarna på skattekontot ökade med 20 miljarder kronor. Netto stärktes inkomstsidan med 4 miljarder kronor på grund av engångseffekter. Anslag Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 medförde stora negativa engångseffekter på budgetens utgiftssida även under 2021. För att mildra de ekonomiska effekterna har omfattande stöd och stimulanser införts. Det handlar bl.a. om stöd till korttidspermitteringar, omställningsstöd, att staten tar över arbetsgivarnas sjuklönekostnader, tillfällig rabatt för hyreskostnader, höjda generella statsbidrag till kommunerna, samt kostnader för provtagning och vaccinationer. Riksgäldskontorets nettoutlåning Engångseffekterna på nettoutlåningen var kraftigt positiva under 2021 och stärkte budgetsaldot med nästan 88 miljarder kronor. Den enskilt största posten berodde på att Riksbanken i början av året beslutade att påbörja en övergång till en helt egenfinansierad valutareserv. Det innebär att de valutalån som Riksgäldskontoret tagit upp för Riksbankens räkning ska återbetalas i den takt som de förfaller. Under 2021 förföll lån motsvarande 57 miljarder kronor, vilket minskade nettoutlåningen. En ytterligare positiv engångseffekt var att Affärsverket svenska kraftnät minskade sina investeringslån med 17 miljarder kronor. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till pensionsspararnas valda fonder. Inbetalning av premiepensionsavgifter uppgick till nästan 47 miljarder kronor 2021 och utbetalning av premiepensionsmedel till strax över 45 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en ökad behållning på kontot med 5 miljarder kronor. Det finns också ett konto för Pensionsmyndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde en temporär ökning av nettoutlåningen med 2 miljarder kronor. Under posten Övrigt, netto (-4 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Tabell 2.135 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2021 och 2020 Miljoner kronor 2020 2021 Inkomsttitlar -55 969 4 044 Kapitalplaceringar på skattekonto 20 000 Tillfälligt anstånd med skatteinbetalningar -29 733 -488 Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter -26 933 -11 050 Exportkreditnämnden, inleverans av överskott 572 132 Vasallen, extrautdelning 125 50 Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster -4 600 Anslag -106 345 -95 047 Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar -235 Kapitaltillskott till SAS -4 272 Kapitaltillskott till Swedavia -2 500 Kapitaltillskott till Lernia -150 Kapitaltillskott till Apoteket -150 Kapitaltillskott till Almi -3 350 Kapitaltillskott till Statens Bostadsomvandling AB -300 Stöd vid korttidsarbete -13 906 -3 101 Omställningsstöd till företag -5 677 -9 932 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag -2 421 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag -1 350 -1 259 Tillfälligt höjd arbetslöshetsersättning (nettoeffekt) -4 200 -2 168 Ersättning för sjuklönekostnader (nettoeffekt) -15 509 -12 681 Ersättning för karensavdrag (nettoeffekt) -2 250 -2 231 Förebyggande sjukpenning (nettoeffekt) -131 -284 Provtagning för covid-19 -7 726 -15 983 Stöd till idrott & kultur -4 413 -5 035 Statsbidrag till följd av covid-19 -10 300 -11 379 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden -26 000 -10 000 Kompensation till kommunerna för minskat skatteunderlag -1 000 167 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik -2 926 -3 074 Evenemangsstöd -72 Stöd till kommuner och regioner för tillsyn av tillfälliga smittskyddsåtgärder -190 Tillfälligt stopp av prövning vid 180 dagar till följd av uppskjuten vård -550 Uppskjuten vård -6 000 Vacciner covid-19 -8 388 Antigentester -466 Riksgäldskontorets nettoutlåning -11 866 87 565 Lån till Riksbanken -6 066 56 897 Lån till affärsverket Svenska kraftnät 5 636 17 350 Lån till AB Svensk Exportkredit -10 000 Exportkreditnämnden -101 3 448 Kärnavfallsfonden -263 7 030 Insättningsgarantifonden -595 3 394 Premiepensionsavgifter, inbetalning 45 155 46 706 Premiepensionsmedel, utbetalning -44 614 -45 384 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK -153 4 595 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS 3 139 -2 019 Övrigt, netto -4 004 -4 452 Kassamässig korrigering 0 0 Summa -174 180 -3 438 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statensbudget Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade. Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade Tabell 2.136 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2020-2021 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2021 Utfall 2020 Förändring 2020-2021 Procentuell förändring 2020-2021 Transfereringar 864 943 837 699 27 243 3,3 varav till - hushållssektorn 349 356 342 315 7 042 2,1 - kommunala sektorn 300 260 271 763 28 497 10,5 - företagssektorn 88 397 102 839 -14 442 -14,0 - ålderspensionssystemet 25 790 24 999 791 3,2 - statliga ideella organisationer 7 172 6 441 731 11,3 - internationell verksamhet 93 967 89 343 4 624 5,2 - varav till EU-institutioner 52 262 47 193 5 069 10,7 Konsumtionsutgifter 291 744 265 854 25 891 9,7 varav - löner inklusive sociala avgifter 169 302 158 995 10 307 6,5 - omkostnader för konsumtion 85 361 73 319 12 042 16,4 - lokaler 22 091 21 257 834 3,9 - sociala naturaförmåner 14 991 12 283 2 708 22,0 Investeringsverksamhet 46 638 44 089 2 549 5,8 Räntor -1 020 19 995 -21 015 -105,1 varav räntor på statsskulden -1 388 19 463 -20 851 -107,1 Finansiella transaktioner 12 443 23 422 -10 979 -46,9 Summa utgiftsområden 1 214 747 1 191 059 23 688 2,0 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna uppgick till 864 943 miljoner kronor, vilket motsvarar 71,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2021. Utgifter för aktivitetsstöd, klimatbonus och inkomstpensionstillägg bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Hushållssektorn fick 40,4 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 349 356 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7 042 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2020. Transfereringar till hushåll från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 28 534 miljoner kronor, vilket är en ökning med 553 miljoner kronor (2,0 procent) jämfört med 2020. Det beror framför allt på att schablonbeloppet för ersättning ökade med 3,5 procent jämfört med 2020. Under 2021 fick totalt 14 325 personer assistansersättning, vilket är en minskning med 1,4 procent från föregående år. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 444 miljoner kronor vilket är en ökning med 319 miljoner kronor (255,7 procent) jämfört med 2020. Det beror på högre utbetalningar av smittbärarpenning på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 36 687 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 430 miljoner kronor (3,8 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjukersättningar. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick till 9 360 miljoner kronor, vilket är en minskning med 606 miljoner kronor (6,1 procent) jämfört med 2020. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Transfereringar till hushåll från det nya anslaget 1:5 Inkomstpensionstillägg inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgick till 2 035 miljoner kronor. Inkomstpensionstillägg är en ny förmån. Antalet personer med inkomstpensionstillägg uppgick till 1 247 450 i december 2021, av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick till 43 180 miljoner kronor. Det är en ökning med 854 miljoner kronor (2,0 procent) från 2020. Det beror främst på ökade utgifter för graviditetspenning. Socialstyrelsen har under 2021 identifierat gravida som riskgrupp för att drabbas av allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Det har inneburit ett ökat antal mottagare av graviditetspenning och ett ökat antal uttagna dagar per mottagare. Antalet utbetalda nettodagar med graviditetspenning uppgick till knappt 2,5 miljoner under 2021, vilket är en ökning med 155,8 procent jämfört med föregående år. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 2 975 miljoner kronor (7,7 procent). Det beror i första hand på att utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning ökade. Under 2021 fick 298 230 personer aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, vilket är en ökning med 24,8 procent från föregående år. Dessutom ökade den genomsnittliga ersättningen per person då den tillfälliga höjningen av ersättningsnivåer som infördes i april 2020 har fortsatt att gälla under 2021. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 830 miljoner kronor, vilket är 2 156 miljoner kronor (72,2 procent) lägre än 2020. Det beror på att färre anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda som är berörda av konkurser uppgick till totalt 10 593 personer under 2021 vilket är en minskning med 55,8 procent jämfört med föregående år. Lönegaranti kan även betalas ut när en arbetsgivare har beviljats företagsrekonstruktion. Antalet anställda som är berörda av offentliga ackord, ett särskilt förfarande vid företagsrekonstruktion, uppgick till 4 099 personer, vilket är en minskning med 58,7 procent jämfört med 2020. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 1 347 miljoner kronor. Det är en minskning med 942 miljoner kronor (41,2 procent) från 2020. Det beror på att antalet deltagare i etableringsuppdraget blivit färre jämfört med föregående år. Under 2021 fick 25 410 personer etableringsersättning, vilket är en minskning med 37,8 procent jämfört med 2020. Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 829 miljoner kronor (5,6 procent). Det är främst de generella bidragen som har ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet studenter har ökat men även på att bidragsbeloppet har höjts. Transfereringar till hushåll från anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 830 miljoner kronor, vilket är en ökning med 406 miljoner kronor (95,9 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på högre utbetalningar av statsbidrag för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för konstnärer och upphovsmän. Transfereringar till hushåll från anslaget 10:1 Filmstöd inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 949 miljoner kronor, vilket är en ökning med 396 miljoner kronor (71,7 procent) jämfört med 2020. Det beror på ökade bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet i syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna för filmbranschen i samband med spridningen av sjukdomen covid-19. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i sin tur uppdrag att fördela ut krisstöd enligt förordningen (2016:989) om statsbidrag till film till aktörer inom filmproduktion samt distribution och visning av film. Transfereringar till hushåll från anslaget 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 3 876 miljoner kronor, vilket är en ökning med 404 miljoner kronor (11,6 procent) jämfört med 2020. Det beror på att Sveriges Riksidrottsförbund fått högre bidrag under 2021 för att mildra negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i landet till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Transfereringar till hushåll från anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppgick till 4 810 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2 732 miljoner kronor (131,5 procent) jämfört med 2020. Klimatbonusen ingår i bonus-malus-systemet som innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Ökningen beror på att antalet bilar berättigade till bonus har ökat. Under året utbetalades bonuspremier för 123 231 fordon, vilket är 66 094 fordon fler än 2020. Åtgärder för att hantera konsekvenserna av covid-19 och satsningar på äldreomsorgen medförde ökade transfereringar till kommunsektorn Den kommunala sektorn omfattar kommuner, regioner och kommunalförbund. Under 2021 fick kommunsektorn 34,7 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar. Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 300 260 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28 497 miljoner kronor (10,5 procent) jämfört med 2020. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 661 miljoner kronor (28,6 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 29 procent. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 810 miljoner kronor (6,0 procent). Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 47 826 miljoner kronor. Det är en ökning med 23 295 miljoner kronor (95,0 procent) från 2020. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska spridningen av covid-19. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 8 096 miljoner kronor. Det är en ökning med 6 689 miljoner kronor (475,4 procent) från 2020. Det beror i första hand på en generell satsning på äldreomsorgen samt en satsning för ökad kompetens bland baspersonalen i äldreomsorgen. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 2 525 miljoner kronor (36,6 procent) jämfört med 2020. Det förklaras främst av att det under perioden april-juli 2020 inte fanns något tak för hur stor ersättning arbetsgivare kunde få. Under 2021 har ersättningen till arbetsgivare begränsats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek. Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade med 2 418 miljoner kronor (34,6 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 44 procent mellan 2020 och 2021. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 66 procent. Transfereringar till kommuner och regioner från anslaget 1:3 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 3 712 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 433 miljoner kronor (62,9 procent) jämfört med 2020. Det beror bl.a. på fler anvisningar till extratjänster. Transfereringar till kommuner och regioner från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 1 524 miljoner kronor (72,2 procent). Det beror på ökade statsbidrag för olika insatser. Bland annat för gymnasial lärlingsutbildning, läxhjälp, och ett generellt bidrag för att säkerställa barn och elevers utbildnings trots spridningen av covid-19. Transfereringar till kommuner och regioner från det äldre anslaget 1:11 Fler anställda i lågstadiet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 894 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att anslaget inte längre är uppfört i statens budget. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick till 5 543 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 169 miljoner kronor (26,7 procent) från 2020. Ökningen förklaras av en förstärkning av anslaget i syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklasser, grundskolor och fritidshem. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick till 4 358 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 256 miljoner kronor (40,5 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på att antalet platser vid yrkeshögskolan successivt utökas inom ramen för kunskapslyftet 2018-2022. Antal utbetalda årsplatser uppgick till 49 761 under 2021, en ökning med 7 278 årsplatser jämfört med 2020. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppgick till 900 miljoner kronor, vilket är en ökning med 406 miljoner kronor (82,4 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på högre utbetalningar för skötsel av arter och naturtyper i skyddade områden samt skötsel av våtmarker. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 942 miljoner kronor, vilket är en ökning med 299 miljoner kronor (46,6 procent) jämfört med 2020. Det beror bl.a. på ökade utbetalningar av statlig medfinansiering för investeringar i regional transportinfrastruktur. Transfereringarna till kommuner och regioner från anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 934 miljoner kronor, vilket är en ökning med 827 miljoner kronor (773,6 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på ökade utbetalningar av statlig medfinansiering för tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen. Transfereringar till kommuner och regioner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 27 702 miljoner kronor (22,9 procent). Förändringar i anslagsstrukturen inom utgiftsområdet innebär att det är svårt att göra jämförelser mellan 2020 och 2021. Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Stegvis har stödet överförts till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. I flera ändringsbudgetar för 2020 anvisades anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden totalt 29 486 miljoner kronor, varav 22 000 miljoner kronor var temporära för att mildra effekterna av spridningen av covid-19. För 2021 ingår de permanenta statsbidragen som under 2020 finansierades med anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden i anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Lägre utgifter för stöd vid korttidsarbete medförde minskning av transfereringarna till företagssektorn Företagssektorn fick 10,2 procent av de totala transfereringarna 2021. Transfereringarna till företagssektorn blev 88 397 miljoner kronor, vilket är 14 442 miljoner kronor (14,0 procent) lägre jämfört med 2020. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppgick till 994 miljoner kronor. Det är en minskning med 474 miljoner kronor (32,3 procent) från 2020. Det beror framför allt på att utgifterna för redaktionsstöd blev drygt 400 miljoner kronor lägre än föregående år. Under 2020 betalades t.ex. ett tillfälligt utgivningsstöd ut med stöd av förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2021, därför blev utfallet för anslaget lägre 2021. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 983 miljoner kronor, vilket är en ökning med 489 miljoner kronor (99,0 procent) jämfört med 2020. Det beror på högre utgifter för investeringsstöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 1 688 miljoner kronor, vilket är 477 miljoner kronor (39,4 procent) högre jämfört med 2020. Det beror framför allt på fler anvisningar till extratjänster samt ökade utgifter för inköp av utbildningar och tjänster från kompletterande aktörer. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev 2 267 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor (24,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror bl.a. på satsningar för utökade resurser till korta yrkeshögskoleutbildningar samt en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskoleutbildningar. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick till 1 057 miljoner kronor, vilket är en ökning med 529 miljoner kronor (100,2 procent) jämfört med 2020. Det beror ökade bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS), en forskningsanläggning för neutronspridning. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgick till 2 016 miljoner kronor. Det är en ökning med 854 miljoner kronor (73,5 procent) från 2020. Det beror främst på högre utgifter för krisstöd till olika konstområden som påverkats av restriktioner och skärpta allmänna råd till följd av covid-19. Transfereringar till företagssektorn från anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 578 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 357 miljoner kronor (61,1 procent) jämfört med 2020. Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt blev högre än föregående år. Intresset för stödet var högt och antalet beviljade ärenden under året omfattade 14 791 lägenheter och 5 726 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 935 lägenheter (24,8 procent) respektive 1 378 miljoner kronor (31,7 procent) jämfört med 2020. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 1 841 miljoner kronor, vilket är 1 085 miljoner kronor (143,5 procent) högre jämfört med 2020. Det beror på ett ökat antal inkomna och beviljade ansökningar om bidrag till utsläppsminskande åtgärder och laddstationer för elbilar. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 1 528 miljoner kronor, vilket är 1 336 miljoner kronor (695,4 procent) högre jämfört med 2020. Det beror i huvudsak på högre utbetalningar av stöd för bredbandsutbyggnad. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 2 593 miljoner kronor, vilket är 1 029 miljoner kronor (28,4 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror framför allt på lägre utgifter till följd av de programändringar som genomförts inom landsbygdsprogrammet under 2021 med anledning av att landsbygdsprogrammet förlängdes t.o.m. 2022. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv blev 7 092 miljoner kronor, vilket är 26 772 miljoner kronor (79,1 procent) lägre jämfört med 2020. Det beror främst på lägre efterfrågan på stödet jämfört med 2020. Totalt inkom 46 254 ansökningar om stöd under 2021, vilket är en minskning med 48,9 procent jämfört med 2020. Antalet personer som någon gång under året var permitterade uppgick till 112 307, vilket är en minskning med ca 479 000 personer (81,0) procent) jämfört med 2020. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv blev 2 057 miljoner kronor, vilket är 1 718 miljoner kronor (506,5 procent) högre jämfört med 2020. Det beror på att fler ansökningar om stöd har beviljats jämfört föregående år. Totalt inkom 29 394 ansökningar om stöd, vilket är en ökning med 265,6 procent jämfört med 2020. Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv blev 9 932 miljoner kronor, vilket är 4 254 miljoner kronor (74,9 procent) högre jämfört med 2020. Det beror främst på att företag har ansökt om omställningsstöd i högre omfattning. Under 2021 inkom totalt 56 266 ansökningar, vilket är en ökning med 6,0 procent jämfört med föregående år. Det ansökta beloppet uppgick till sammanlagt 12 819 miljoner kronor vilket är en ökning med 85,2 procent jämfört med 2020. Högre EU-avgift medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet Av de totala transfereringarna år 2021 gick 93 967 miljoner kronor (10,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 4 624 miljoner kronor (5,2 procent) jämfört med 2020. Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 5 069 miljoner kronor (10,7 procent). Det beror framför allt på att den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen blev 3 711 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror också på en ny avgiftsdel för 2021 baserad på icke-materialåtervunnen plast. Utfallet för denna avgiftsdel blev 1 027 miljoner kronor. Jämfört med föregående år minskade transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med 279 miljoner kronor (98,3 procent). Minskningen avser framför allt bidrag till EU:s förköpsavtal för vacciner mot covid-19. Under 2020 utbetalades 275 miljoner kronor för detta ändamål. Någon motsvarande utbetalning har inte gjorts 2021. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2021 till 291 744 miljoner kronor, vilket motsvarar 24,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största utgifterna för konsumtion 2021 fanns inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsområden svarade sammanlagt för 64,5 procent av utgifterna för konsumtion 2021. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 58,0 procent. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 10 307 miljoner kronor (6,5 procent) jämfört med 2020. De anslag som hade högst utgifter för löner inklusive sociala avgifter 2021 var anslagen 1:1 Polismyndigheten och 1:6 Kriminalvården inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Dessa fyra anslag svarade sammanlagt för 32,0 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2021. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 488 miljoner kronor (20,7 procent) för Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. De högre utgifterna avser främst länsstyrelsernas uppdrag att handlägga omsättningsstöd till enskilda näringsidkare samt nya uppgifter till följd av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. För anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 1 780 miljoner kronor (8,4 procent). Det förklaras främst av ett ökat antal anställda hos Polismyndigheten. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 5,6 procent eller 1 748 personer jämfört med föregående år. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 734 miljoner kronor (11,8 procent) för anslaget 1:6 Kriminalvården inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Det beror främst på ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick till 11 125, vilket är en ökning med 830 årsarbetskrafter (8,1 procent) jämfört med 2020. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 904 miljoner kronor (5,5 procent) för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Det beror främst på ett ökat antal anställda. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten uppgick till 23 096, vilket är en ökning med 926 årsarbetskrafter (4,2 procent) jämfört med 2020. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter minskade med 904 miljoner kronor (68,9 procent) för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Minskningen gäller framför allt löner inklusive sociala avgifter i samband med insatser för provtagning, smittspårning och utbrottshantering på grund av spridningen av covid-19. Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 238 miljoner kronor (86,6 procent) för anslaget 1:4 Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Det beror främst på ökad tillfällig bemanning och övertidsersättning för att hantera stöd vid korttidsarbete. Antalet årsarbetskrafter vid Tillväxtverket uppgick till 875 vilket är en ökning med 78,6 procent jämfört med 2020. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 85 361 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 042 miljoner kronor (16,4 procent) jämfört med 2020. De största anslagen med omkostnader för konsumtion 2021 är anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 49,0 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2020. Omkostnader för konsumtion för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 2 940 miljoner kronor (17,1 procent) högre jämfört med 2020. Det beror på satsningar i syfte att stärka det militära försvaret. Omkostnader för konsumtion för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 2 917 miljoner kronor (213,1 procent) högre jämfört med 2020. De högre utgifterna avser framför allt provtagning för covid-19. Omkostnader för konsumtion för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 705 miljoner kronor (108,2 procent) högre jämfört med 2020. Det beror bl.a. på att ersättningen till markägare är högre än 2020 och att flera avtal till högre belopp har ingåtts. Naturvårdsverket har fattat 672 beslut, 219 fler än 2020, om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden. Omkostnader för konsumtion för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 2 245 miljoner kronor (14,9 procent) högre jämfört med 2020. För vidmakthållande av väg uppgår ökningen till 1 150 miljoner kronor och för vidmakthållande av järnväg är ökningen 1 086 miljoner kronor. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värde-föremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,8 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (29 791 miljoner kronor eller 63,9 procent). Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 15 612 miljoner kronor för detta utgiftsområde, vilket motsvarar 33,5 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 46 638 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 549 miljoner kronor (5,8 procent) jämfört med 2020. Ökningen avser främst anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och andra finansieringskällor såsom finansiell leasing och affärsverkens egna medel. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev -1 020 miljoner kronor vilket innebär en reduktion av utgifterna. Det beror framför allt på utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ränteutgifterna för anslaget minskade med 20 851 miljoner kronor (107,1 procent) jämfört med 2020. Det beror främst på att en gammal obligation med hög kupongränta förföll 2020 samt att ett stort antal realobligationer förföll. Vid förfall av realobligationer betalar Riksgälden ut inflationskompensation till investerarna för den inflation som varit sedan utgivandet. Något motsvarande förfall ägde inte rum under 2021. Dessutom var kursförlusterna i samband med återköp av obligationer lägre under 2021 jämfört med föregående år. Utgifterna för finansiella transaktioner uppgick till 12 443 miljoner kronor vilket är en minskning med 10 979 miljoner kronor (46,9 procent) jämfört med 2020. Det beror huvudsakligen på att utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv blev 10 722 miljoner kronor (100,0 procent) lägre jämfört med 2020. Under 2020 användes anslaget för att finansiera olika åtgärder för att motverka negativa effekter för företag i samband med spridningen av covid- 19. Bland annat utbetalades kapitaltillskott till SAS AB, Swedavia AB och Almi företagspartner AB. Under 2021 har motsvarande kapitaltillskott inte utbetalats. 2.9 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.137 Beställningsbemyndiganden 2021 Miljoner kronor Beställningsbemyndiganden Utestående åtaganden 2021-12-31 1 Rikets styrelse 369 262 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 140 84 4 Rättsväsendet 140 97 5 Internationell samverkan 211 164 6 Försvar och samhällets krisberedskap 94 225 79 931 7 Internationellt bistånd 117 000 99 328 8 Migration 920 147 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 202 4 850 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 367 82 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 33 947 17 988 15 Studiestöd 4 0 16 Utbildning och universitetsforskning 56 508 52 733 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 047 787 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 10 828 9 275 19 Regional tillväxt 7 875 4 373 20 Allmän miljö- och naturvård 12 588 9 130 21 Energi 7 667 4 476 22 Kommunikationer 218 835 181 182 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 8 988 7 998 24 Näringsliv 4 141 3 837 25 Allmänna bidrag till kommuner 750 0 Summa utgiftsområden 582 751 476 725 Varav äldre bemyndiganden 0 368 2.10 Övriga kontokrediter Tabell 2.138 Övriga kontokrediter Miljoner kronor UO Övriga kontokrediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2021-12-31 2 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 20 2 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 41 2 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 2 Resolutionsreserven 100 000 0 2 Stabilitetsfonden 50 000 0 6 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 46 500 11 119 6 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 7 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 140 11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 8 000 3 177 18 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 22 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 22 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 600 1 434 24 Krediter för garantiverksamheten1 Obegränsad 0 Summa 15 931 1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om, med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). 2.11 Låneramar för samhällsinvesteringar m.m. Tabell 2.139 Låneram för riksdagsmyndigheternas verksamhetsinvesteringar och låneram för samhällsinvesteringar Miljoner kronor UO Låneram för verksamhetsinvesteringar och samhällsinvesteringar Låneram Lån 2021-12-31 1 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i verksamheten 130 101 1 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 30 12 1 Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 000 1 586 2 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 194 2 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 22 500 17 426 2 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 1 656 0 6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 550 1 257 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 5 000 744 9 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 21 000 947 21 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 7 200 0 22 Vissa infrastrukturprojekt 51 000 48 536 22 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 22 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 4 550 0 Summa 131 916 83 803 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135. 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 3.1 Resultaträkning 90 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2021 visade ett överskott om 90 miljarder kronor, vilket är 189 miljarder kronor högre än 2020 då resultaträkningen visade ett underskott om 99 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor liksom intäkter av avgifter och andra ersättningar som ökade med 9 miljarder kronor. Transfereringskostnaderna ökade netto med 30 miljarder kronor varav transfereringar till kommuner och hushåll ökade och transfereringar till företag minskade jämfört med 2020. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 28 miljarder kronor. Nettot före resultat från andelar och finansiella poster jämfört med 2020 ökade med 118 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag ökade med 70 miljarder kronor. Detta, tillsammans med förändringar av övriga poster i resultaträkningen, bidrog sammantaget till resultatförbättringen om 189 miljarder kronor. Tabell 3.1 Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor Not 2021 2020 Intäkter Skatteintäkter 1 1 504 824 1 332 310 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 68 761 60 153 Intäkter av bidrag 3 67 754 70 628 Summa intäkter 1 641 339 1 463 091 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -729 179 -712 949 Transfereringar till företag 4 -103 659 -123 478 Transfereringar till kommuner 4 -403 460 -372 871 Transfereringar till utlandet 4 -94 426 -91 402 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -10 231 -8 369 Summa transfereringar m.m. -1 340 955 -1 309 069 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -146 658 -142 479 Kostnader för lokaler 7 -22 912 -22 796 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -122 -415 Övriga driftkostnader 9 -114 255 -91 669 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -30 979 -29 852 Summa statens egen verksamhet -314 926 -287 212 Summa kostnader -1 655 881 -1 596 281 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -14 542 -133 190 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 97 607 27 105 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -7 647 -4 770 Övriga finansiella intäkter 13 18 940 15 151 Övriga finansiella kostnader 14 -4 529 -3 839 Summa finansiella poster 6 764 6 542 Årets över- eller underskott 89 829 -99 543 3.1.1 Intäkter Diagram 3.1 Statens intäkter Skatteintäkterna ökade kraftigt Statens skatteintäkter uppgick till 1 505 miljarder kronor vilket motsvarar 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2020. Det är främst en effekt av den ekonomiska återhämtningen som skett under 2021. Statens intäkter från skatt på arbete minskade De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2020. Kommunala inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor medan statens intäkter från direkta skatter på arbete minskade med 24 miljarder kronor eftersom skattereduktionerna ökade. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 7 miljarder kronor. Statens minskade intäkter förklaras bl.a. av ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år, skattereduktion för förvärvsinkomster över 40 000 kronor per år samt en tillfällig reduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av sjukdomen covid-19. De indirekta skatterna på arbete ökade med 56 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras framför allt av den starka utvecklingen av lönesumman under 2021 men även av att de tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenföretagaravgifterna var betydligt mindre jämfört med året innan. Hushållens kapitalskatter ökade Intäkterna från hushållens kapitalskatter uppgick till 109 miljarder kronor vilket är 43 miljarder kronor högre än 2020. De högre intäkterna förklaras framför allt av ökade skatteintäkter från hushållens vinst på försäljning av bostäder och värdepapper liksom skatt på hushållens utdelningar som ökade mycket under 2021. Företagens inkomstskatt ökade Företagens verksamhet och resultat återhämtade sig efter nedgången under pandemin vilket resulterade i att skatteintäkterna från företagsvinster ökade med 15 miljarder kronor eller 10 procent jämfört med 2020. Intäkterna från mervärdesskatt ökade Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 51 miljarder kronor och uppgick till 662 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med nästan 46 miljarder kronor jämfört med en ökning på 7 miljarder kronor året innan. Ökningen är framför allt en effekt av den ekonomiska återhämtningen men till viss del även av stora omprövningar till följd av momsbedrägerier. Liksom intäkter från skatt på energi och miljö Som en följd av den ekonomiska återhämtningen i form av ökad produktion och ökad efterfrågan på transporter, ökade intäkterna av skatt på energi och miljö med 3 miljarder kronor varav intäkterna från såväl energi- som koldioxidskatt på olje- och bensinprodukter ökade med drygt 2 miljarder kronor. Oförändrade intäkter från spelverksamhet Intäkterna av skatt på spel består av såväl skatt på spel som inlevererat överskott från Svenska Spel AB. Skatteintäkterna från spelverksamhet var i stort sett oförändrade jämfört med 2020. Restförda skatter ökade medan övriga skatter minskade Restförda skatter ökade med 6 miljarder kronor jämfört med 2020. Hushållens restförda skatter ökade med 1 miljard kronor och företagens restförda skatter ökade med 5 miljarder kronor. Övriga skatter minskade med 8 miljarder kronor varav hushållens minskade med 6 miljarder kronor. Det förklaras främst av att räntan på uppskovsbelopp har slopats från och med inkomstår 2021 och flera hushåll har begärt omprövningar. Skatteintäkterna 2020 blev högre än tidigare beräknat Skatter hänförliga till 2020 har nu beräknats 19 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av skatteintäkter som gjordes i årsredovisningen 2020, vilket ytterligare bidrar till de ökade skatteintäkterna för 2021. Intäkter av avgifter ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 9 miljarder kronor. Avgifterna till Affärsverket svenska kraftnät ökade kraftigt med 9 miljarder kronor vilket till största delen beror på elpriset som ökade markant jämfört med föregående år. Folkhälsomyndighetens intäkter ökade med knappt 3 miljarder kronor vilket främst beror på vidareförsäljning av covid-19-vaccin till andra länder. Ersättningarna till Finansinspektionen minskade däremot med 5 miljarder kronor vilket beror på de sanktionsavgifter som betalades av banker år 2020 för brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker. Intäkter av bidrag minskade Allmänna pensionsfondernas (AP-fonderna) nettobidrag till staten minskade med 1 miljard kronor liksom även intäkter av bidrag från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som minskade med 1 miljard kronor. Även bidrag till Kärnavfallsfonden från reaktorinnehavare minskade med knappt 1 miljard kronor jämfört med föregående år. 3.1.2 Kostnader Diagram 3.2 Statens kostnader Av statens totala kostnader 1 668 miljarder kronor utgjorde 80 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent. 3.1.3 Transfereringar Diagram 3.3 Transfereringar De totala transfereringarna ökade med 30 miljarder kronor De totala kostnaderna för transfereringar ökade med 30 miljarder kronor 2021. Ökningen 2020, då transfereringarna ökade i mycket stor omfattning, var hela 167 miljarder kronor som en effekt av regeringens ekonomiska åtgärder för att mildra effekterna av covid-19. Trots detta ökade alltså transfereringarna ytterligare. Transfereringarna till hushåll ökade Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor 2021. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (13,6 procent 2021) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 29 miljarder kronor 2021, vilket var 1 miljard kronor lägre än 2020. Högre kostnader för pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 11 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 5 miljarder kronor. Att pensionsutgifterna ökade berodde framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökade men även på utbetalningar från det nya anslaget Inkomstpensionstillägg som uppgick till 2 miljarder kronor under året. Premiepensionerna ökade med 3 miljarder kronor eller 19 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Antalet dagar med sjukpenning fortsätter att minska Kostnaderna för sjukpenning ökade något, med knappt 1 miljard kronor. Ökningen beror på tillfälliga regeländringar, bland annat ersättning för karensavdrag. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9,23 dagar vilket var en minskning med 0,4 procent jämfört med december 2020. Sjukpenningtalet för kvinnor i december 2021 var 81,4 procent högre än sjukpenningtalet för män. I december 2020 var sjukpenningtalet för kvinnor 83,2 procent högre än sjukpenningtalet för män. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1 miljard kronor (3,6 procent). Under 2021 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 11 900 och uppgick i december 2021 till strax över 222 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Kostnaderna för föräldraförsäkringen ökade Kostnaderna för föräldraförsäkringen ökade med 1 miljard kronor. Sedan slutet av februari 2021 har gravida klassificerats som riskgrupp för covid-19 vilket medförde att utgifterna för graviditetspenning ökade med 1 miljard kronor. Färre arbetslösa Arbetsmarknaden återhämtade sig i en snabb takt och arbetslösheten minskade stadigt under 2021. I slutet av december var 370 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det var en minskning med drygt 86 000 personer eller 19 procent jämfört med december 2020. Arbetslösheten uppgick till 7,2 procent jämfört med 8,8 procent motsvarande period 2020. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade dock med 3 miljarder kronor för helåret 2021 som en följd av bland annat ökad arbetslöshet under pandemin. Åtgärder och regeländringar har medfört ökade studiebidrag Studiebidragen ökade med 1 miljard kronor och uppgick till 20 miljarder kronor 2021. Förändringen berodde främst på att antalet studerande som fått utbetalning av generellt bidrag har ökat. Volymökningen förklaras av åtgärder och regelförändringar med anledning av sjukdomen covid-19. Ökat antal klimatbonusfordon Bonusbeloppet för nollutsläppsfordon höjdes från 1 april 2021. Detta i kombination med ett ökat antal klimatbonusfordon tagna i trafik medförde att utbetalningar av klimatbonus uppgick till 5 miljarder kronor 2021 vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2020. Transfereringar till företag minskade Transfereringarna till företag minskade med 20 miljarder kronor 2021. Flera olika stöd som påverkades av sjukdomen covid-19 blev lägre under 2021 än 2020. Riksdagen har infört ett omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av covid- 19. Stödet uppgick till 10 miljarder kronor för året 2021 vilket var en ökning med 4 miljarder kronor. Bidragen till kommuner ökade däremot Transfereringarna till kommuner ökade med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 2 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Stödet för att stärka välfärden en engångseffekt Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden minskade med 29 miljarder kronor. Stödet betalades ut under 2020 och var en engångsutbetalning, vilket förklarar minskningen mellan åren. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med drygt 2 miljarder kronor. Bidrag till hälso- och sjukvården som en följd av covid-19 För bidrag till folkhälsa och sjukvård fick regionerna 31 miljarder kronor vilket var en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2020. Minskad ersättning för höga sjuklönekostnader Kommuner och regioner fick 4 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader under 2021 vilket var en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2020, då ersättningarna var höga på grund av covid-19. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 6 miljarder kronor under 2021 för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling vilket är en ökning med 1 miljard kronor mellan åren. Bidrag för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt vuxenutbildning ökade med 3 miljarder kronor tillsammans. Bidrag till kollektivtrafiken Trafikverket betalade ut Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik som uppgick till 3 miljarder kronor. Stödet är en förstärkning för att mildra effekterna av minskat resande med anledning av covid-19. Stimulansbidrag och åtgärder för äldre Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 7 miljarder kronor. Det förklaras av Äldreomsorgssatsning och Äldreomsorgslyftet som syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorg genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att genomgå viss utbildning. Transfereringarna till utlandet ökade något Transfereringarna till utlandet ökade med 3 miljarder kronor under 2021. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 3 miljarder kronor netto och uppgick till 51 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 2 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på den mervärdesskattebaserade avgiften som ökade med 4 miljarder kronor under året och den nya avgiften baserad på icke materialåtervunnen plast. Utfallet för denna avgiftsdel uppgår till 1 miljard kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade marginellt. Avsättningarna till fonder ökade Totalt uppgick avsättningarna till fonder till 10 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2020. Avsättningarna avser främst Kärnavfallsfonden, Resolutionsreserven, och Insättningsgarantifonden. Ökningen gäller Kärnavfallsfonden. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 28 miljarder kronor och uppgick till 315 miljarder kronor 2021. Statens lönekostnader ökade medan pensionskostnaderna minskade Statens kostnader för personal ökade totalt med 4 miljarder kronor 2021. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 8 miljarder kronor (6 miljarder kronor efter eliminering av arbetsgivaravgifter) jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 5,4 procent. Ökningen är främst en effekt av ett ökat antal anställda. Statens totala pensionskostnader minskade däremot med 2 miljarder kronor jämfört med 2020, vilket motsvarar en minskning på 11,3 procent. Förändringen beror huvudsakligen på att indexeringen av utbetalda pensioner och fribrev, till följd av förändrat prisbasbelopp, har påverkat avsättningen med ett betydligt lägre belopp än föregående år. Statens driftkostnader ökade Driftkostnaderna uppgick till 114 miljarder kronor, vilket var en ökning med 23 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med 9 miljarder kronor vilket främst beror på det markant högre elpriset jämfört med föregående år. Försvarets materielverks driftkostnader ökade med drygt 5 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på en ökning av kostnader för varor och materiel som hänför sig till tillväxt inom materielområdena Armé och Flyg. Folkhälsomyndighetens ökade kostnader med 5 miljarder kronor beror framför allt på inköp av covid-19-vaccin för vidareförsäljning enligt regeringsuppdrag. De ökade kostnaderna avser även storskalig testning för covid-19. Kraftigt positivt resultat för statens hel- och delägda företag Resultatandelarna i statliga företag ökade med 70 miljarder kronor och uppgick sammanlagt till 98 miljarder kronor vid utgången av 2021. Den största förändringen vad gäller resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande uppvisar Vattenfall AB där resultatet förbättrades med 40 miljarder kronor jämfört med föregående år, till en vinst på 47 miljarder kronor. LKAB ökade sitt resultat med 13 miljarder kronor vilket uppgick till 23 miljarder kronor 2021. Resultatet för Akademiska Hus AB uppgick till 14 miljarder kronor vilket är en ökning med 8 miljarder kronor. Däremot försämrade Sveaskog Holding AB sitt resultat med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år och resultat uppgick för 2021 till drygt 1 miljard kronor. Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande ökade med 14 miljarder kronor vilket främst förklaras av Telia Company AB som uppvisade ett positivt resultat om 5 miljarder kronor. Det var en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2020 då resultatet var negativt med 9 miljarder kronor. Högre nettokostnad trots lägre statsskuld År 2021 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till knappt 8 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år, trots att statsskulden har minskat. Den ökade kostnaden förklaras till stor del av att kronan har försvagats mot andra valutor trots att det låga ränteläget bidragit till att sänka kostnaden, när skulden successivt omsätts till lägre räntor. 3.2 Balansräkning I balansräkningen (se tabell 3.2) redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2021. Tabell 3.2 Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Not 2021-12-31 2020-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 9 429 9 175 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 2 757 2 055 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 - 1 Summa immateriella anläggningstillgångar 12 186 11 231 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 146 527 143 392 Statliga järnvägsanläggningar 19 172 357 169 684 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 50 156 47 105 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 7 441 7 311 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 46 086 40 632 Pågående nyanläggningar 23 148 345 132 950 Beredskapstillgångar 24 134 324 120 224 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 997 3 697 Summa materiella anläggningstillgångar 710 233 664 995 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 26 551 852 417 706 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 62 754 62 417 Långfristiga fordringar 28 12 722 12 565 Summa finansiella anläggningstillgångar 627 329 492 688 Summa anläggningstillgångar 1 349 748 1 168 914 Utlåning 29 375 481 412 272 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 2 659 2 405 Pågående arbeten 31 452 441 Fastigheter 32 154 173 Förskott till leverantörer 33 61 2 Summa varulager m.m. 3 325 3 021 Fordringar Kundfordringar 34 5 518 5 671 Övriga kortfristiga fordringar 35 146 348 137 117 Summa fordringar 151 866 142 788 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 9 324 9 124 Upplupna bidragsintäkter 37 4 034 3 927 Övriga upplupna intäkter 38 308 739 272 766 Summa periodavgränsningsposter 322 097 285 817 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 15 953 38 364 Summa kortfristiga placeringar 15 953 38 364 Kassa och bank 40 6 879 6 749 SUMMA TILLGÅNGAR 2 225 349 2 057 925 KAPITAL OCH SKULDER Not 2021-12-31 2020-12-31 Nettoförmögenhet 41 116 871 -27 155 Fonder 42 223 764 213 533 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 350 710 350 353 Avsättningar för garantier 44 12 238 10 892 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 45 3 902 2 381 Övriga avsättningar 46 3 727 3 690 Summa avsättningar 370 577 367 316 Statsskulden Lån i svenska kronor 916 424 943 977 Lån i utländsk valuta 228 086 273 763 Summa statsskulden 47 1 144 510 1 217 740 Skulder m.m. Långfristiga skulder 48 38 926 19 982 Leverantörsskulder 49 30 131 20 768 Övriga kortfristiga skulder 50 190 578 166 496 Depositioner 51 3 665 3 198 Förskott från uppdragsgivare och kunder 52 184 174 Summa skulder m.m. 263 484 210 618 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 53 28 321 25 923 Oförbrukade bidrag 54 14 310 13 518 Övriga förutbetalda intäkter 55 63 511 36 432 Summa periodavgränsningsposter 106 142 75 873 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 225 349 2 057 925 Garantiförbindelser 56 6 667 5 949 Övriga ansvarsförbindelser 57 106 859 108 691 Positiv nettoförmögenhet Vid utgången av 2021 var statens nettoförmögenhet 117 miljarder kronor. Det är en förbättring med 144 miljarder kronor jämfört med 2020 då nettoförmögenheten var negativ, -27 miljarder kronor. Förändringen av nettoförmögenheten påverkas främst av årets överskott i resultaträkningen om 90 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas på följande sätt: Tabell 3.3 Nettoförmögenhetens förändring enligt balansräkningen Miljarder kronor Ökning av tillgångar 167 Ökning av fonder -10 Ökning av avsättningar -3 Minskning av statsskulden 73 Ökning av övriga skulder -83 Summa 144 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Tabell 3.4 Nettoförmögenhetens förändring Miljarder kronor Årets överskott enligt resultaträkningen 90 Värdeförändring av aktier och andelar 54 Invärdering av beredskapsvaror 1 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -1 Summa 144 3.2.1 Tillgångar De materiella anläggningstillgångarna ökade Värdet av de materiella anläggningstillgångarna ökade med 45 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 710 miljarder kronor. Stora pågående nyanläggningar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick, liksom 2020, till 44 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 36 miljarder kronor, och avser många stora väg- och järnvägsprojekt. Affärsverket svenska kraftnäts investeringar uppgick till 3 miljarder kronor. Beredskapstillgångarna ökade Beredskapstillgångarnas värde ökade med 14 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2021 till 134 miljarder kronor. Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 18 miljarder kronor, vilket bl.a. innefattade utveckling och anskaffning av JAS 39E och den nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Nyanskaffningen av civila beredskapsinventarier uppgick till 2 miljarder kronor och bestod främst av Folkhälsomyndighetens anskaffningar relaterat till covid-19-vaccin. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 1 miljard kronor under året, vilket bl.a. beror på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel samt en fortsatt översyn av beredskapsvarulagrets prissättning. Finansiella anläggningstillgångar ökade kraftigt Värdet av de finansiella anläggningstillgångarna ökade med 135 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 627 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 127 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde ökade med 83 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 47 miljarder kronor minskat med årets utdelning på 4 miljarder kronor men också av poster redovisade direkt mot eget kapital som uppgick till 40 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 19 miljarder kronor, Akademiska hus AB:s andelsvärde ökade med 12 miljarder kronor och andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 3 miljarder kronor. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2020. Det förklaras huvudsakligen av att andelsvärdet i Telia Company AB ökade med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Statens utlåning minskade Statens utlåningsfordringar minskade med 37 miljarder kronor under 2021 och uppgick till 375 miljarder kronor vid årets slut. Det är främst Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken som minskat. CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 228 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 12 miljarder kronor mer än föregående år. Riksdagens beslut att höja lånebeloppen för studenterna och att ge fler rätt att låna på grund av covid-19-pandemin har bidragit till ökade utbetalningar. Riksgäldskontoret redovisar 147 miljarder kronor i utlåningsfordringar, varav 127 miljarder kronor avser fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Riksgäldskontorets utlåning utgör 39 procent av statens utlåningsfordringar. Utlåningsfordringarna har minskat med 49 miljarder kronor, varav 47 miljarder kronor avser Riksbanken, dels till följd av att Riksbanken har amorterat lån under året, dels av värdeförändringar på lån i utländsk valuta. Ökning av de kortfristiga fordringarna Posten Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 146 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av Skatteverkets fordringar på skattekontot som ökade med 9 miljarder kronor till 80 miljarder kronor. Den del av fordringarna som gäller beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 1 miljard kronor och uppgick vid årets slut till 30 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. Fordringarna består även av avräkningsfordringar för kommunalskatt samt skatt till trossamfund som resulterade i en fordran på 7 miljarder kronor vid utgången av 2021. De upplupna skatteintäkterna ökade Upplupna skatteintäkter utgör den övervägande delen av posten Övriga upplupna intäkter. Upplupna skatteintäkter består av de skatteintäkter som beräknats för 2021, men som vid årets slut ännu inte debiterats. En stor del är de skatter som redovisas i januari 2022. De upplupna skatteintäkterna ökade med 43 miljarder kronor och uppgick till drygt 300 miljarder kronor vid utgången av 2021. Värdepapper och andelar minskade Värdet av värdepapper och andelar uppgick till 16 miljarder kronor och minskade därmed med 22 miljarder kronor. Minskningen är hänförlig till Riksgäldskontorets affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. 3.2.2 Kapital och skulder Fonderna ökade Värdet av de statliga fonderna ökade med 10 miljarder kronor jämfört med 2020, och uppgick vid årets slut till 224 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 5 miljarder kronor, Resolutionsreserven ökade med 4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med drygt 1 miljard kronor. Avsättningarna ökade marginellt Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgick till 351 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket var en marginell ökning med 1 miljard kronor. Under 2021 har räntan i beräkningsgrunderna varit oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till -1,4 procent. Det innebär att avsättningen inte har förändrats till följd av ändrad bruttoränta. Statsskulden minskade Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor och uppgick vid 2021 års utgång till 1 145 miljarder kronor. Statens skuld i svenska kronor har minskat med 27 miljarder kronor och uppgick till 916 miljarder kronor liksom skulden i utländsk valuta som minskade med 46 miljarder kronor och uppgick till 228 miljarder kronor. Statens budgetsaldo vände 2021 återigen till ett överskott och landade på 78 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. De långfristiga skulderna ökade Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder utgör 97 procent av statens långfristiga skulder. De består av aktiverade kapacitetsavgifter och uppgår till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 19 miljarder kronor från föregående år. Under 2021 har det varit ett mycket högt inflöde av kapacitetsavgifter. Liksom även övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder ökade med 24 miljarder kronor vilket till största delen förklaras av ökade kontoöverskott på Skatteverkets skattekonto med 21 miljarder kronor. Överskotten på skattekontot uppgick vid årets slut till 110 miljarder kronor. Övriga förutbetalda intäkter ökade Övriga förutbetalda intäkter uppgick vid årets slut till 64 miljarder kronor vilket var en ökning med 27 miljarder kronor. Posten innehåller bland annat beräknat slutregleringsbelopp för skatter till kommuner, regioner och trossamfund som för 2021 beräknas till 25 miljarder kronor. 3.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 3.5 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2021 2020 Statens verksamhet Skatter 58 1 476 466 1 303 242 Avgifter och andra ersättningar 59 87 528 79 439 Intäkter av bidrag 67 754 70 628 Summa justerade intäkter 1 631 748 1 453 309 Transfereringar 60 -1 331 015 -1 301 024 Statens egen verksamhet 61 -281 966 -253 234 Summa justerade kostnader -1 612 981 -1 554 258 Justeringar till betalningar 62 73 698 3 511 Saldo statens verksamhet 92 467 -97 439 Investeringar 63 Finansiella investeringar -959 -14 913 Materiella investeringar -75 493 -68 035 Immateriella investeringar -3 614 -3 376 Summa investeringsutgifter -80 066 -86 324 Försäljning av anläggningstillgångar 4 232 7 803 Summa investeringsverksamhet -75 834 -78 521 Utlåning 64 Nyutlåning -26 154 -42 786 Amorteringar 72 304 12 828 Summa utlåning 46 151 -29 958 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 65 -5 212 -10 834 Övrigt finansiellt netto 66 11 052 9 941 Justeringar till betalningar 67 16 820 12 416 Summa finansiella aktiviteter 22 660 11 524 Summa 85 443 -194 395 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -73 230 163 706 Orealiserade valutakursförändringar -12 213 30 689 Summa -85 443 194 395 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 92 miljarder kronor, 190 miljarder kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 178 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar som rör skatter ökade med 173 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 59 miljarder kronor varav transfereringar ökade med 30 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 29 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 74 miljarder kronor netto, vilket var 70 miljarder kronor högre än föregående år. Det beror främst på att skulderna har ökat med 65 miljarder kronor. Minskade investeringar och lägre försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 76 miljarder kronor, jämfört med 79 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 80 miljarder kronor, en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar minskade med 14 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med drygt 7 miljarder kronor och uppgår till 75 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 4 miljarder kronor. Statens nyutlåning minskade och amorteringarna ökade Summa nettoutlåning gav ett positivt kassaflöde med 46 miljarder kronor, vilket var 76 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Statens nyutlåning uppgick till 26 miljarder kronor, varav 25,5 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Riksgäldskontorets nyutlåning var marginell, vilket var 19 miljarder kronor lägre jämfört med 2020. Amorteringarna av lån uppgick till 72 miljarder kronor, vilket var 59 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att Riksbanken gjorde stora amorteringar till Riksgäldskontoret på sina lån i euro och amerikanska dollar under 2021. Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 23 miljarder kronor, vilket är 11 miljarder högre än föregående år. Det positiva kassaflödet beror främst på att förändringar i kortfristiga placeringar minskade statsskulden 2021 med 22 miljarder kronor. Statens nettoupplåning minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 279 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 73 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var 12 miljarder kronor för 2020. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 3.6 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2021 Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 89 829 Justeringar för poster som inte medför betalningar -54 388 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 62 161 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -12 159 Finansieringsanalysens saldo 85 443 Justeringar hänförbara till statsskulden -7 593 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -21 851 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster 14 258 Statens budgetsaldo 77 850 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 54 miljarder kronor och ger en negativ påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader för avskrivningar och nedskrivningar med knappt 31 miljarder kronor och avsättningar och fondering på 13 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 98 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper om totalt 1 miljard kronor har förbättrat resultatet utan att påverka betalningar. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 62 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder för skatter på 28 miljarder kronor som påverkat kassaflödet negativt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har förbättrat kassaflödet genom att minska statsskulden med 17 miljarder kronor. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med knappt 74 miljarder kronor, vilket främst är kopplat till ökade skulder hos Affärsverket svenska kraftnät hänförbara till kapacitetsavgifter och skatteintäkter som inte har betalats ut till kommuner och trossamfund (se not 48 och not 55). Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 12 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 46 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med knappt 18 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med 76 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt 85 miljarder kronor, vilket är knappt 8 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var 78 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 22 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden men inte påverkat statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 14 miljarder kronor. Den enskilt största effekten är förändringar i fordringar och skulder vid tillämpning av affärsdagsredovisning som ökat statsskulden vid årets slut med drygt 5 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar. 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13-15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter. Gemensam brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3-5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. Avskrivningstider tillämpas enligt vad som anges i tabell 3.7. Tabell 3.7 Avskrivningstider Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3-5 år Statliga väganläggningar 10-95 år Statliga järnvägsanläggningar 25-110 år Byggnader 10-50 år, för vissa komponenter 75 år. En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3-25 år Maskiner, inventarier, installationer mm 3-5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15-25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3-10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation. Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget-kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras). Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Värdering av ansvarsförbindelser Inom linjen i balansräkningen redovisar myndigheter de ansvarsförbindelser de har. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag - intäkt av bidrag - eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoden för den beräkning av upplupna skatteintäkter i balansräkningen och anslutande poster som infördes i årsredovisningen för staten 2018. Arbetet har syftat till att säkerställa specifikationen av de balansposter som är knutna till de etablerade metoderna för beräkning av årets skatteintäkter. Justering i beräkningen av skatter 2020 En justering har gjorts av beräknade upplupna intäkter och nettoförmögenheten. Denna justering avsåg utsläppsrätter vilket minskade nettoförmögenheten med 1,6 miljarder kronor. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Kontanta beslag har år 2021 omklassificeras i Polismyndighetens balansräkning från posten Övriga kortfristiga skulder till posten Depositioner. Till den del kontanta beslag inte är insatta på räntekonto har ytterligare en omklassificering skett, från Övriga kortfristiga fordringar till Kassa. Jämförelsetal från 2020 har räknats om. Riksgäldskontoret har ändrat redovisningsprincip för valutakonton under 2021 från orealiserad till realiserad valutakursförändring. Den ändrade principen har gett upphov till en valutakursvinst på 1,6 miljarder kronor 2021. Ändringen påverkar anslaget 26 1:1 Räntor på statsskulden, anslagspost 1. Se även not 12. Riksgäldskontoret har även gjort en rättning av ingående balanser för realobligationer (över- och underkurser) för ett antal som varit felaktigt registrerade i affärssystemet. Felet har inneburit att resultaten för dessa obligationer inte har blivit korrekt periodiserade över tid mellan utgivandet och 2021. Rättningen ger en ackumulerad resultateffekt 2021 om cirka 3 miljarder kronor på posten finansiella intäkter och 0,2 miljarder kronor på posten finansiella kostnader. Från och med 2021 klassificerar Transportstyrelsen fordringar avseende Eurocontrol (en organisation som hanterar och koordinerar flygningarna i europeiskt luftrum) för bl.a. undervägsavgift som långfristiga. Jämförelsetalet för 2020 har justerats ned med 0,2 miljarder kronor. Transportstyrelsen har bytt redovisningsprincip från kontantmetod till faktureringsmetod för fordonskatt, vägavgift, saluvagnsskatt, avgift för ursprungskontroll samt avgift inom området för tillsyn av yrkestrafik. Ny redovisningsprincip tillämpades per augusti 2021 avseende felparkeringsavgift från kontantmetod till fakturametod. Andra justeringar av jämförelsetal Inga ändringar av jämförelsetal som påverkar 2020 års underskott har gjorts i årsredovisningen för staten 2021. Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national-räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP- fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet - AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. Den redovisade avsättningen omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, exempelvis Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som bidrag till staten (se not 3 Intäkter av bidrag). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4 Transfereringar). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Numera tillämpar även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken). Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: - Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2021 är bruttoräntan -1,4 procent (-1,4 procent). - Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent (0,10 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent (0,75 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år. - Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. - Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år respektive 23,7 år. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: - förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar - förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning - förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige (se vidare not 5 och 42). Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5 och 42). Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari till och med december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38 Övriga upplupna intäkter. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Denna redovisning avser den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013- 2020). De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Regeringen avser att annullera de utsläppminskningsenheter som Sverige har tilldelats för 2020 och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU. Annulleringen bedöms kunna genomföras 2023, i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess vid tidpunkten för avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen erhöll efter förslag i budgetpropositionen för 2021 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013-2020 och som levererats till Sverige under 2019, vilket motsvarar ca 4,6 miljoner utsläppsminskningsenheter (prop. 2020/21:1, bet. 2020:21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget var genomfört. 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 3.8 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt eller betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad kostnad Andel av företagsvinst eller förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst eller förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna. 3.4.4 Tilläggsupplysningar Sverige avser att under 2022 ansöka om ersättning i form av bidrag från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) för åren 2020 och 2021. EU:s medlemsländer kan ansöka om bidrag och lån genom sina nationella återhämtningsplaner. Europeiska unionens råd har ännu inte godkänt Sveriges återhämtningsplan. Tidpunkten för utbetalning till Sverige liksom beloppets storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2021 osäker varför ingen redovisning av intäkt eller förväntad intäkt kan göras. 3.4.5 Händelser efter räkenskapsårets utgång Rysslands invasion av Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har gett Riksgäldskontoret anledning att under första kvartalet 2022 genomföra en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till 76 garantier med en sammanlagd volym om cirka 4,7 miljarder kronor. Bedömningen är att denna, i sammanhanget begränsade volym, endast i liten grad påverkar risken för stora förluster i den ordinarie portföljen. Se även avsnitt 5.3. 3.5 Noter 3.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2021 2020 Direkta skatter på arbete Statlig inkomstskatt 53 936 50 347 Kommunal inkomstskatt 804 126 766 082 Allmän pensionsavgift 138 287 131 044 Skattereduktioner m.m. -306 566 -278 728 Summa Direkta skatter på arbete 689 783 668 744 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 614 521 559 916 Särskild löneskatt, egenavgifter m.m. 65 978 63 184 Avgifter till premiepensionssystemet -43 215 -41 328 Summa Indirekta skatter på arbete 637 284 581 772 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 108 917 65 975 Skatt på företagsvinster 164 005 149 310 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 36 136 34 558 Övriga skatter på kapital 30 990 21 920 Summa Skatt på kapital 340 048 271 762 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 513 696 467 879 varav kommunmoms 75 340 74 909 Skatt på alkohol och tobak 28 697 28 191 Skatt på energi och miljö 81 811 79 071 Skatt på vägtrafik 22 549 21 581 Skatt på spel 6 928 6 977 Skatt på import 7 339 6 212 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 649 765 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 661 668 610 675 Restförda och övriga skatter Restförda skatter -16 127 -10 042 Övriga skatter -3 970 4 410 Intäkter som förs till fonder 5 984 5 829 Avgifter till public service 9 213 9 369 Summa Restförda och övriga skatter -4 900 9 565 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 323 882 2 142 519 Avgår: Kommunala skatter -824 881 -785 407 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -284 421 -269 092 Avgår: EU-skatter -7 339 -6 212 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 207 242 1 081 808 Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2020 - -19 481 Totala skatteintäkter enligt årsredovisningen 2 323 882 2 123 038 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2020 - -18 016 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 207 242 1 063 792 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2020 18 589 3 275 varav 2019 -1 017 1 557 Avgifter till ålderspensionssystemet 284 421 269 092 Avgifter till premiepensionssystemet 43 215 41 328 EU-skatter 7 339 6 212 Kommunala utjämningsavgifter LSS 4 717 4 662 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 24 481 22 625 Elimineringar m.m. Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -40 929 -36 692 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -38 504 -36 467 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -4 502 -4 366 Eliminering av myndigheters skatter m.m. -226 -2 136 Summa Total före justering 1 504 824 1 332 883 Justering till belopp enligt ÅRS 2020 - -573 Summa 1 504 824 1 332 310 Skatteintäkterna ökade med 173 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 173 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2020. Det kan jämföras med en minskning av skatteintäkterna på 51 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019. Det är i allt väsentligt den ekonomiska återhämtning som skett under 2021 som gör att intäkterna från flertalet skatteslag är högre än förra året. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Den övergripande analysen utgår från "Totala skatteintäkter enligt statens budget" som beräknas till 2 324 miljarder kronor för 2021 och som ska jämföras med 2 143 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2020. Det innebär en ökning med 181 miljarder kronor. Statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 141 miljarder kronor medan den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 39 miljarder kronor. Den stora ökningen av statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter 2021 förklaras främst av den ekonomiska återhämtningen efter sjukdomen covid-19. Skattesänkningar minskade statens intäkter från skatt på arbete även 2021 De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, ökade med 21 miljarder kronor jämfört med 2020. Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är utbetalda löner som ökade med 5,9 procent jämfört med endast 0,9 procent 2020. Kommunsektorns skatteintäkter ökade med 38 miljarder kronor medan statens intäkter, inkomstskatt minus skattereduktioner, minskade med 24 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 7 miljarder kronor. Skattereduktionerna ökade med 28 miljarder kronor vilket främst förklaras av reduktionerna för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdragen. Statens minskade intäkter förklaras också av bl.a. ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år, skattereduktion för förvärvsinkomster över 40 000 kronor samt en tillfällig reduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av sjukdomen covid-19. Sammantaget innebar besluten skattesänkningar om 15 miljarder kronor varav 2 miljarder kronor påverkade kommunsektorns inkomstskatter.. De indirekta skatterna på arbete ökade med 56 miljarder kronor, vilket är en ökning med 9,5 procent. Den stora ökningen förklaras framför allt av den starka utvecklingen av lönesumman under 2021 men även av att de tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenföretagaravgifterna var betydligt mindre jämfört med året innan. Under 2020 uppgick de totala nedsättningarna till 36 miljarder kronor jämfört med 14 miljarder kronor 2021. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan. Hushållens kapitalskatter ökade med 43 miljarder kronor Hushållens kapitalskatter uppgick till 109 miljarder kronor vilket är 43 miljarder kronor högre jämfört med 2020. De högre intäkterna förklaras framför allt av skatt på hushållens kapitalvinster. Jämfört med året innan ökade vinsterna från försäljning av bostäder och värdepapper med drygt 100 miljarder kronor och skatteintäkterna med drygt 30 miljarder kronor. Även hushållens utdelningar ökade mycket och skatteintäkterna blev 12 miljarder kronor högre. Avskaffad schablonintäkt på uppskov minskar hushållens skatter med ca 2 miljarder kronor. Företagens inkomstskatt ökade med 15 miljarder kronor Skatt på företagsvinster ökade med 15 miljarder kronor eller 10 procent jämfört med en minskning om 3 procent 2020. Företagens verksamhet och resultat återhämtade sig efter nedgången under pandemin. Sveriges BNP ökade med knappt 8 procent i löpande priser, exporten steg med 12 procent och importen med drygt 13 procent under 2021. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 46 miljarder kronor Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 51 miljarder kronor jämfört med 11 miljarder kronor året innan. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med nästan 46 miljarder kronor jämfört med en ökning på 7 miljarder kronor året innan. Ökningen är framför allt en effekt av den ekonomiska återhämtningen men till viss del även av stora omprövningar till följd av momsbedrägerier. I beloppet mervärdesskatt, 514 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 41 miljarder kronor. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Intäkter av skatt på alkohol och tobak uppgick till 29 miljarder kronor Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 0,5 miljarder kronor och uppgick till 29 miljarder kronor. Högre intäkter från skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 2,7 miljarder kronor. Intäkterna från såväl energi- som koldioxidskatt på olje- och bensinprodukter ökade, totalt med 2,4 miljarder kronor. Det är bl.a. en följd av den ekonomiska återhämtningen i form av ökad produktion och ökad efterfrågan på transporter. Intäkterna från skatt på avfallsförbränning samt plastbärkassar ökade sammantaget med 0,4 miljarder kronor. Däremot minskade intäkterna från skatt på elcertifikat och handel med utsläppsrätter med ungefär 1,2 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade med 1 miljard kronor. Ökningen avser fordonsskatten vilket delvis förklaras av förstärkningen av det införda bonus-malus-systemet från och med 1 april 2021, som innebar höjd fordonsskatt för nya bensin- och dieseldrivna lätta fordon. Intäkter från spelverksamhet uppgick till 6,9 miljarder kronor Intäkterna av skatt på spel består av såväl skatt på spel som inlevererat överskott från Svenska Spel AB. Intäkterna från skatt på spel betalas månadsvis men inleveransen av överskottet sker året efter verksamhetsåret. Intäkterna från skatt på spelverksamhet var i stort sett oförändrade jämfört med 2020. Inleveransen av Svenska Spel AB:s överskott uppgick till 3,2 miljarder kronor 2021 och avser både verksamhetsår 2019 och 2020. Ökade restföringar av mervärdesskatt Restförda skatter ökade med 6 miljarder kronor jämfört med 2020. Restförda skatter är obetalda skatteskulder som lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Hushållens restförda skatter ökade med 0,8 miljarder kronor och företagens ökade med 5,3 miljarder kronor. Övriga skatter minskade med 8 miljarder kronor varav hushållens minskade med 6,3 miljarder kronor och företagens med 2,1 miljarder kronor. Minskningen är främst en effekt av att hushållen begärt omprövningar av tidigare redovisade kapitalvinster och i stället begärt uppskov med skatten eftersom räntan på uppskovsbelopp har slopats från och med inkomstår 2021. Intäkter som förs till fonder, så som insättningsgaranti-, stabilitetsfonds- och resolutionsavgifter, är i stort sett oförändrade mellan åren. Motsvarande gäller även avgifter till public service. Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunsektorns del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsavgift, ökade med 39 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 15 miljarder kronor. Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Kommunernas skatter betalar staten ut dels som förskott dels som slutregleringar baserat på beskattningsbar inkomst två år bakåt i tiden samt innevarande års aktuella skattesatser. Eftersom lönesumman och därmed skatteintäkterna ökade mycket under 2021 är den beräknade slutliga skatten nästan 25 miljarder kronor högre än vad som hittills betalats ut till kommunsektorn. I årsredovisningen för staten återfinns återstående belopp att reglera i not 55 Övriga förutbetalda intäkter. Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen. Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och regioner på sammanlagt 24 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 75 miljarder kronor för kommuner och regioner som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 100 miljarder kronor högre än i statens budget för 2021. Skatteintäkterna 2020 blev högre än tidigare beräknat Skatteintäkterna 2020 blev 19 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2020 års skatt som gjordes våren 2021 (raden Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2020 i tabellen). Direkta skatter på arbete blev 2 miljarder kronor lägre. Intäkterna av skatt på kapital blev 17 miljarder kronor högre än vid beräkningen våren 2021. Hushållens skatt på kapital blev 6 miljarder kronor högre och skatt på företagsvinster blev 11 miljarder kronor högre. Skillnaderna mot tidigare beräkning avser alltså främst kapitalinkomster som inte preliminärbeskattas, till exempel vinster vid försäljning av bostäder eller värdepapper samt bolagsskatter där preliminärskatten baseras på bolagens slutliga skatter två år bakåt i tiden. I kolumnen för jämförelsetalen från 2020 redovisas för varje skatteslag utfall efter det att beskattningen av 2020 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2020 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. En justeringsrad, "Justering till totala skatteintäkter enligt ÅRS 2020", har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2020. Skillnaden uppkommer som följd av att jämförelsetalet i resultaträkningen (summa skatter) inte ändras, men för uppgifterna om enskilda skatteslag används de aktuella uppgifterna efter beslutsprocess och andra händelser. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2021 2020 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 1 912 1 814 Kronofogdemyndigheten 1 474 1 522 Trafikverket 1 444 2 528 Lantmäteriet 1 143 1 189 Finansinspektionen 802 763 Polismyndigheten 800 531 Centrala studiestödsnämnden 687 675 Läkemedelsverket 680 653 Bolagsverket 534 531 Strålsäkerhetsmyndigheten 350 330 Migrationsverket 341 341 Elsäkerhetsverket 338 335 Patent- och registreringsverket 329 327 Post- och telestyrelsen 296 279 Livsmedelsverket 226 239 E-hälsomyndigheten 219 214 Affärsverk Sjöfartsverket 1 671 1 619 Luftfartsverket 1 632 2 332 Övriga myndigheter 1 573 1 481 Summa offentligrättslig verksamhet 16 451 17 703 Uppdragsverksamhet Trafikverket 3 631 3 902 Exportkreditnämnden (-2005 exkl. BA och SI) 2 409 1 224 Statens institutionsstyrelse 2 074 2 033 Försvarets materielverk 1 559 1 059 Pensionsmyndigheten 1 064 890 Statens fastighetsverk 820 782 Lunds universitet 625 592 Statens jordbruksverk 606 579 Skatteverket 534 520 Sveriges lantbruksuniversitet 443 427 Uppsala universitet 427 389 Karolinska institutet 410 313 Specialpedagogiska skolmyndigheten 400 379 Lantmäteriet 389 365 Kungl. Tekniska högskolan 373 405 Affärsverk Svenska kraftnät 18 813 9 490 Sjöfartsverket 239 12 Luftfartsverket 208 264 Övriga myndigheter 4 906 4 529 Summa uppdragsverksamhet 39 930 28 154 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 487 4 161 Folkhälsomyndigheten 2 563 23 Polismyndigheten 1 134 1 021 Statens skolverk 956 777 Trafikverket 443 654 Centrala studiestödsnämnden 307 265 Karolinska institutet 201 236 Skatteverket 197 77 Transportstyrelsen 194 216 Kammarkollegiet 189 143 Kronofogdemyndigheten 162 213 Finansinspektionen 78 5 084 Brottsoffermyndigheten 37 188 Affärsverk Svenska kraftnät 647 431 Sjöfartsverket 21 33 Övriga myndigheter 764 774 Summa andra ersättningar 12 380 14 296 Summa 68 761 60 153 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 8 608 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet minskade med 1 252 miljoner kronor och utgör cirka 24 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 11 776 miljoner kronor och utgör 58 procent av posten. Andra ersättningar minskade med 1 916 miljoner kronor och utgör ca 18 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag. Offentligrättsliga avgifter minskade De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna jämfört med föregående år rör Trafikverket, Polismyndigheten och Luftfartsverket. Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter har minskat med 1 084 miljoner kronor, Det beror främst på en retroaktiv nedsättning av banavgifterna för perioden mars 2020 till september 2021 med anledning av sjukdomen covid-19. Polismyndigheten tar ut avgifter för utfärdande av pass, nationella ID-kort, stämningsmannadelgivning, utbildning av ordningsvakter samt tillståndsgivning. Polismyndighetens offentligrättsliga avgifter har ökat med 269 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet sålda pass har ökat med cirka 460 000 (53 procent) jämfört med föregående år. Det totala antalet sålda pass uppgick till ca 1 330 000 pass. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter består av undervägs- och terminalavgifter via det EU-baserade avgiftssystemet för flygtrafiktjänst och utgör en del av luftfartsintäkterna som Luftfartsverket erhåller som ersättning för tillhandahållande av flygtrafiktjänst. Luftfartsverkets avgifter har minskat med 700 miljoner kronor, vilket kan hänföras till att 2020 påverkades av högre ersättning för pensionskostnader till följd av omvärdering av pensionsskulden enligt nya beräkningsgrunder 2020. Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Det är framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Exportkreditnämnden, Försvarets materielverk, Pensionsmyndigheten, och Sjöfartsverket som visar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet. Trafikverket har däremot minskade intäkter. Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Intäkterna ökade kraftigt med 9 323 miljoner kronor, i det närmaste en fördubbling, vilket till största delen beror på elpriset som ökade markant jämfört med föregående år och som har haft påverkan på många poster i resultaträkningen. Även intäkter från kapacitetsavgifter har ökat kraftigt jämfört med föregående år där ett högre belopp, enligt gällande regelverk har kunnat nyttjas under 2021 till att täcka kostnader. Även denna post har påverkats av det höga elpriset. Till detta kommer ökade avgiftsintäkter från de balansansvariga, främst beroende på att grundavgiften för förbrukning och produktion höjdes med ca 30 procent inför 2021. Därutöver höjdes de genomsnittliga avgifterna med ytterligare knappt 25 procent i samband med övergången till den nya avgiftsmodellen. Under 2021 höjdes också effektavgiften med 3 procent. Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet minskade med 271 miljoner kronor, ca 7 procent. Det beror främst på minskade intäkter för uppdrag på andras anläggningar. Trafikverkets uppdragsverksamhet består huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik. I samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar utför även Trafikverket uppdrag på andras anläggningar, främst då åt kommuner. Exportkreditnämndens intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet består av garantiavgifter. EKN:s intäkter har ökat med 1 185 miljoner kronor, nära en fördubbling, främst till följd av några större affärer. Intäkterna från garantiavgifter är väsentligt högre än tidigare år, vilket beror på några större affärer där vissa löper under en längre tidsperiod och avser länder i de högsta riskklasserna. Även avsättningar för ej intjänad premie och kvardröjande risk ökar. Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och produkter. Pensionsmyndigheten tar främst ut avgifter från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet och administration av premiepensionssystemet. Pensionsmyndighetens intäkter av uppdragsverksamhet ökade med 174 miljoner kronor, där intäkter från AP-fonderna ökade med 86 miljoner kronor och intäkter från premiepensionssystemet ökade med 88 miljoner kronor. Det ökade avgiftsuttaget avseende avgifter från premiepensionssystemet avser främst att täcka tidigare uppkommet underskott för avgiftsområdet. Sjöfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet ökade med 227 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på högre intäkter från polarexpeditionen och intäkter för forskningsfartyg. Polarexpeditionen blev inställd under 2020. Intäkter från helikoptertjänster och sjö- och flygräddning (Eurocontrol) blev också högre jämfört med föregående år. Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Totalt redovisar omkring 172 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet. Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster. De tar även in intäkter hänförliga till hyresgästanpassningar, som vidarefaktureras hyresgästen. Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studieavgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Statens jordbruksverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet. Skatteverket tar emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Intäkter av andra ersättningar minskade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Folkhälsomyndigheten, Polismyndigheten, Statens skolverk, Skatteverket och Affärsverket svenska kraftnät visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar medan Trafikverket, Finansinspektionen och Brottsoffermyndigheten visar en minskning av andra ersättningar. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 326 miljoner kronor beror på att finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna var högre på grund av det genomsnittliga medlemsantalet och att den genomsnittliga dagpenningen var högre. Folkhälsomyndighetens intäkter av andra ersättningar består huvudsakligen av vidarefakturerade läkemedel, testmateriel och analyser. Myndighetens intäkter här har tidigare varit små och den kraftiga ökningen med 2 540 miljoner kronor beror främst på vidareförsäljning av covid-19-vaccin till andra länder. Polismyndighetens intäkter av andra ersättningar har ökat med 113 miljoner kronor. Det avser i huvudsak ökade intäkter av böter. Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Ökningen med 179 miljoner kronor beror huvudsakligen på att planerade insatser inte har genomförts och att bidragsmottagarna själva betalar tillbaka outnyttjade medel. Trafikverkets intäkter av andra ersättningar minskade med 211 miljoner kronor. Det beror främst på att det under 2020 förekom stora vitesintäkter kopplade till entreprenadkontrakt. Skatteverkets intäkter av andra ersättningar ökade med 120 miljoner kronor vilket i huvudsak beror på anståndsavgifter för de betalningsanstånd som tillkom 2020 med anledning av covid-19. Finansinspektionens intäkter av andra ersättningar består av olika typer av straffavgifter såsom sanktioner, böter eller förseningsavgifter. Minskningen med 5 006 miljoner kronor beror på att Swedbank och SEB år 2020 fick betala 4 000 miljoner kronor respektive 1 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker. Brottsoffermyndighetens intäkter av andra ersättningar minskade med 151 miljoner kronor, vilket till största delen beror på en ändrad värderingsmodell för beräkning av regressfordran fr.o.m. 2020. Med regressfordran menas återkrav av tidigare utbetald brottsskadeersättning. Affärsverket svenska kraftnäts intäkter av andra ersättningar består främst av kapacitetsavgifter. Intäkterna ökade med 216 miljoner kronor, vilket förklaras både av höga prisskillnader och av att volymen överförd el var stor. Övrigt om intäkter av andra ersättningar Totalt redovisar omkring 160 myndigheter intäkter av andra ersättningar. Centrala studiestödsnämndens (CSN) andra ersättningar är huvudsakligen återkravsintäkter från återkrav som uppstår om en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att meddela CSN. Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensions- och lönekostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar. Transportstyrelsen redovisar bl.a. felparkeringsavgifter, dröjsmålsavgifter och avgifter vid överträdelser av kör- och vilotider som andra ersättningar. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2021 2020 AP-fondsmedel 29 268 30 733 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 6 975 6 977 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 717 3 938 Havs- och fiskerifonden EHFF 150 159 Regionala utvecklingsfonden ERUF1 12 18 Socialfonden ESF2 17 24 Summa Statens jordbruksverk 9 871 11 116 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1 1 352 1 205 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 2 1 147 1 004 Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt FEAD, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige 9 10 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 386 857 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 102 95 Interregionala bidrag (Interreg) 289 502 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 470 318 Universitet och högskolor 1 363 1 328 Övriga myndigheter 1 093 1 158 Summa EU-bidrag 16 082 17 593 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 10 241 9 853 Försäkringskassan assistansersättning 4 400 4 453 underhållsstöd 1 157 1 131 Kärnavfallsfonden 2 191 2 794 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 530 1 626 Statens tjänstepensionsverk 707 661 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 2 178 1 784 Summa 67 754 70 628 1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 364 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 1648 miljoner kronor. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har minskat med 2,9 miljarder kronor under 2021 jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2021 uppgick nettobidraget till 29,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 5,3 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 6,8 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 1,5 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2021 minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framför allt minskade bidrag från jordbruksfonderna med 1,2 miljarder kronor. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer, bl. a. statliga bolag, som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2021 2020 Socialförsäkring 588 580 577 791 Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd 249 549 248 992 Arbetsmarknad 100 183 121 946 Överföring till premiepensionssystemet 28 840 30 074 Avgiften till Europeiska gemenskapen 51 344 48 679 Bistånd och andra internationella bidrag 41 773 41 570 Migration och integration 11 747 18 311 Utbildning, studiestöd 49 730 45 039 Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner 67 119 57 161 Stöd till företag exkl. arbetsmarknad och utbildning 51 888 47 415 Övrigt 89 973 63 723 Summa 1 330 724 1 300 700 Transfereringar Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring Pensioner, Pensionsmyndigheten Ålderspensioner vid sidan av statens budget 331 559 326 262 Premiepensioner 17 837 15 016 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner) 37 218 35 944 Övrig socialförsäkring, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning 83 942 83 778 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 39 044 38 295 varav aktivitets- och sjukersättning 36 011 37 345 Assistansersättning m.m. 28 662 28 108 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 89 363 88 682 Summa socialförsäkring 588 580 577 791 Arbetsmarknad Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 40 732 37 833 varav Arbetsförmedlingen 21 230 24 369 varav Försäkringskassan 19 501 13 464 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen 5 549 3 519 Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 007 1 985 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 799 2 912 Summa arbetsmarknad 49 088 46 249 Utbildningspolitik Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 20 178 19 262 Varav kostnad/återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden 375 459 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 4 870 4 602 Summa utbildningspolitik 25 047 23 863 Bistånd m.m. Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 4 463 4 450 Migration och integration Migrationsverket 376 440 Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen 1 347 2 288 Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet 97 137 Summa Migration och integration 1 820 2 865 Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda 436 1 729 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 28 840 30 074 Övriga transfereringar till hushåll 30 905 25 469 Summa Transfereringar till hushåll 729 179 712 949 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Stöd för korttidsarbete, Tillväxtverket 7 787 35 575 Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen 7 892 7 850 Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet 6 594 6 316 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 210 206 Anställningsstöd, Skatteverket 23 505 22 655 varav Ersättning för höga sjuklönekostnader 8 155 11 929 varav Omställningsstöd 9 932 5 677 Omsättningsstöd, Boverket 2 421 339 Summa Arbetsmarknad 48 408 72 941 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 12 791 13 672 Bidrag till public servicebolagen 8 735 8 598 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 363 3 122 Investeringsstöd m.m., Boverket 8 429 4 558 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 2 246 1 904 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 2 759 2 708 Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna 193 185 Elcertifikat 414 1 128 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 1 214 1 252 Trafikupphandling, Trafikverket 798 919 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 450 1 427 Kultur, Statens kulturråd 2 345 1 422 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 2 327 1 880 Presstöd, Myndigheten för radio och tv, Presstödsnämnden 1 009 1 458 Transportstyrelsen 704 664 Övriga transfereringar till företag 5 474 5 638 Summa Transfereringar till företag 103 659 123 478 Transfereringar till kommuner och regioner Allmänna bidrag till kommuner och regioner Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden, Skatteverket - 29 486 Kommun-och regionmoms, Skatteverket 75 340 74 909 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 4 717 4 662 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner Skatteverket 120 694 100 294 Kommunalekonomisk utjämning till regioner, Skatteverket 48 799 39 640 Summa Allmänna bidrag exkl. stöd med anledning av flyktingsituationen 249 549 248 992 Allmänna bidrag, stöd för migration och integration Stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket - 3 000 Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning av flyktingsituationen, Skatteverket 3 500 3 500 Summa Allmänna bidrag, stöd för migration och integration 3 500 6 500 Summa Allmänna bidrag till kommuner och regioner 253 049 255 492 Migration och integration, Migrationsverket Ersättningar och bostadskostnader inkl. periodiseringar 1 734 1 706 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 338 6 721 Summa Migration och integration, Migrationsverket 6 072 8 427 Hälso- och sjukvårdspolitik Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 31 839 30 041 Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19 Socialstyrelsen 11 379 10 300 Provtagning, smittspårning och utbrottshantering, Socialstyrelsen 11 815 4 717 Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården, Kammarkollegiet 3 173 3 000 Startbidrag provtagning, smittspårning och utbrottshantering, Kammarkollegiet - 700 Statsbidrag för kris- och traumastöd, Kammarkollegiet - 350 Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Kammarkollegiet 1 452 970 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 725 1 551 Personalsatsning, Kammarkollegiet 1 905 1 980 Professionsmiljard, Kammarkollegiet 859 655 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, Kammarkollegiet 2 972 2 896 Summa Hälso- och sjukvårdspolitik 67 119 57 161 Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 687 2 756 varav: Lönebidrag m.m. 2 347 2 412 Summa Arbetsmarknadspolitik 2 687 2 756 Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning): Maxtaxa i barnomsorgen 3 657 3 707 Bidrag till lärarlöner 3 531 3 418 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 635 2 106 Fler anställda i lågstadiet - 894 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 358 3 101 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket 5 543 4 374 Övrigt, Skolverket 595 453 Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning) 21 319 18 053 Ersättning för höga sjuklönekostnader 4 379 6 904 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 1 425 1 398 Transportpolitik, Trafikverket 6 353 5 194 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 552 313 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 7 759 1 153 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 2 117 2 011 Övriga transfereringar till kommuner 30 629 14 009 Summa Transfereringar till kommuner och regioner 403 460 372 871 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska unionen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 38 100 39 826 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 6 914 3 203 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 1 027 - Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet - 576 Tullavgift, Tullverket 5 302 5 074 Summa Avgiften till Europeiska unionen 51 344 48 679 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 37 310 37 120 Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket 355 519 Övriga transfereringar till utlandet 5 417 5 084 Summa Transfereringar till utlandet 94 426 91 402 Summa 1 330 724 1 300 700 Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensions-myndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 30 miljarder kronor mellan 2020 och 2021. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2021. De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (13,6 procent 2021) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 29 miljarder kronor 2021, vilket var 1,2 miljarder kronor lägre än 2020. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen redovisas som bidrag från AP- fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Högre pensioner Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 11 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 5 miljarder kronor. För 2021 har inkomst- och tilläggspensionerna räknats upp med 0,5 procent. Att pensionsutgifterna ökade berodde framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökade men även på utbetalningar från det nya anslaget Inkomstpensionstillägg som uppgick till 2 miljarder kronor under året. I december 2021 fick 2 249 461 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 21 901 personer fler än i december 2020. Premiepensionerna ökade med 3 miljarder kronor eller 19 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 1 miljard kronor. Garantipension till ålderspension och efterlevandepensioner till vuxna minskade tillsammans med 0,9 miljarder kronor under 2021. Utgifterna minskade eftersom det var färre personer som hade garantipension. Nyblivna pensionärer har en högre pension jämfört med de som avlider, vilket medför att färre får garantipension. Änkepension utgör över 90 procent av de totala utgifterna för efterlevandepension till vuxna. Utgifterna minskar till följd av att änkepensionen är under avveckling. Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Sjukpenningkostnaderna ökade med 0,7 miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Ökningen beror på tillfälliga regeländringar (bland annat ersättning för karensavdrag) samt ökad sjukfrånvaro med anledning av covid-19. Under rubriken sjukpenning och rehabilitering redovisas bland annat även rehabiliteringspenning och närståendepenning. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9, 23 dagar vilket var en minskning med 0,4 procent jämfört med december 2020. Sjukpenningtalet för kvinnor i december 2021 var 81,4 procent högre än sjukpenningtalet för män. I december 2020 var sjukpenningtalet för kvinnor 83,2 procent högre än sjukpenningtalet för män. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskade Aktivitets­ och sjukersättningen minskade med 1,3 miljarder kronor (3,6 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19-64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2021 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 11 900 och uppgick i december 2021 till strax över 222 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Numera förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som får ersättningen minskar eftersom många av dem har fyllt 30 och inte längre kan ansöka om stödet. Statlig assistansersättning ökade Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaderna ökade med 0,6 miljarder kronor (2 procent) vilket beror på att schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och var 350 kronor 2021 jämfört med 304 kronor 2020. Antal personer som har beviljats ersättning har däremot minskat. I december 2021 hade 13 683 personer assistansersättning vilket är en minskning med 184 personer jämfört med 2020. Kostnader för föräldraförsäkringen ökade Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 0,7 miljarder kronor. Sedan slutet av februari 2021 har gravida klassificerats som riskgrupp för covid-19 vilket medförde att utgifterna för graviditetspenning ökade med 1 miljard kronor. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning minskade med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2020. Färre arbetslösa jämfört med december 2020 I slutet av december var 370 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det var en minskning med drygt 86 000 personer eller 19 procent jämfört med december 2020. Arbetslösheten uppgick till 7,2 procent jämfört med 8,8 procent motsvarande period 2020. Arbetsmarknaden återhämtade sig i en snabb takt och arbetslösheten minskade stadigt under 2021. I genomsnitt var 409 000 personer inskrivna som arbetslösa under året och närmare hälften var långtidsarbetslösa. Samtidigt som arbetslösheten minskade, ökade antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i tolv månader eller mer uppgav Arbetsförmedlingen. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade 2021 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 3 miljarder kronor för helåret 2021. Utgifterna har varit högre på grund av bland annat ökad arbetslöshet under pandemin. Lönegarantiersättning minskade Färre antal konkurser minskade utbetalningar från anslaget Bidrag till lönegarantiersättning med 2 miljarder kronor mellan åren. Studiestöd Studiebidragen ökade med 1 miljard kronor och uppgick till 20 miljarder kronor 2021. Förändringen berodde främst på att antalet studerande som fått utbetalning av generellt bidrag har ökat. Volymökningen förklaras av åtgärder och regelförändringar med anledning av sjukdomen covid-19, bl.a. slopat fribelopp inom studiemedlen under hela 2021. Fribeloppet inom studiestartsstödet var borttaget under 2020, men under 2021 gäller ordinarie regler. Klimatbonus ökade Utbetalningar av klimatbonus uppgick till 5 miljarder kronor 2021 vilket var en ökning med 3 miljarder kronor. Ökningen förklarades av att bonusbeloppet för nollutsläppsfordon höjdes från 1 april 2021 och att antal klimatbonusfordon tagna i trafik har ökat under 2021 jämfört med 2020. Minskade utgifter för nyanlända invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 1 miljard kronor. Antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande. 29 miljarder kronor till premiepensionssystemet Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (18 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag minskade Transfereringar till företag minskade med 20 miljarder kronor. Stöd vid korttidsarbete minskade med 28 miljarder kronor och uppgick till 8 miljarder kronor. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Riksdagen har infört ett omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av covid-19. Stödet kan användas av fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt. Skatteverket är den myndighet som beslutar om omställningsstöd och stödet betalas ut genom en kreditering av skattekontot. Stödet uppgick till 10 miljarder kronor för året 2021 vilket var en ökning med 4 miljarder kronor. Ersättning för höga sjuklönekostnader till företag uppgick till 8 miljarder kronor under 2021. Ersättningen avser att stödja arbetsgivare vars sjuklönekostnader ökat på grund av sjukdomen covid-19. Ersättningen betalas ut via företagens skattekonto. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 0,9 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,3 miljarder kronor. Public service-avgift Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till 9 miljarder kronor under 2021 vilket var en ökning med 0,1 miljarder kronor. Omsättningsstöd och hyresbostäder Bidragen till privata företag och kommunala bolag från Boverket ökade med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror delvis på utbetalningar av investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande som ökade med 1,3 miljarder kronor. Utbetalning i omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och till handelsbolag uppgick till 2,4 miljarder kronor för helåret 2021. Utbetalningar administreras av Boverket men länsstyrelserna handlägger och beslutar om ärendena. Elcertifikat Elcertifikat är ett stöd för att främja förnybar energiproduktion i Sverige, som till exempel sol-, vind och vågkraft. De elproducenter som finns på marknaden får elcertifikat då de producerar förnybar el. När en elleverantör köper el från producenten får de, utöver själva elen, även betala för elcertifikatet. Transfereringar för elcertifikat uppgick till 0,4 miljarder kronor under 2021 vilket var en minskning med 0,8 miljarder kronor jämfört med utfallet 2020 som uppgick till 1,1 miljarder kronor. Klimatinvesteringar Naturvårdsverket stöd inom miljöpolitik ökade med 1 miljard kronor. Det är utbetalningar för anslaget Klimatinvesteringar som står för ökningen i sin helhet. Bidraget används till åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen. Exempelvis genom Klimatklivet. Stöd till kultur Statens kulturråd betalade ut 2,4 miljarder kronor i stöd för kultur. Från anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete betalades 1,9 miljarder kronor. Stödåtgärderna betalades ut främst med anledningen av covid-19. Transfereringar till kommuner ökade Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 31 miljarder kronor eller 8 procent. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 2 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Stöd för att stärka välfärden Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden minskade med 29 miljarder kronor. Stödet betalades ut under 2020 och var en engångsutbetalning. Det förklarar minskningen mellan åren. Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 0,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 2,4 miljarder kronor. Kommunersättningar vid flyktingmottagande förklarar minskningen mellan åren. Läkemedelsförmånerna ökade Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,8 miljarder kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Bidrag till hälso- och sjukvården ökade Regionerna fick 31 miljarder kronor för bidrag till folkhälsa och sjukvård vilket var en ökning med 7,9 miljarder kronor mellan åren. Ökningen berodde framför allt på statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19, dels provtagning, smittspårning och utbrottshantering, dels förlossningsvård och kvinnors hälsa. Ersättning för höga sjuklönekostnader Kommuner och regioner fick 4,4 miljarder kronor i ersättning för höga sjuklönekostnader under 2021 vilket var en minskning med 2,5 miljarder kronor. Satsningar inom skolområdet Kommunerna fick 5,5 miljarder kronor under 2021 för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Bidrag för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet samt vuxenutbildning ökade med 2,8 miljarder kronor tillsammans. Däremot togs bidrag för fler anställda i lågstadiet bort under 2021 vilket förklarar minskningen med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Trafikverket betalade ut bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik som uppgick till 2,9 miljarder kronor. Stödet är en förstärkning för att mildra effekterna av minskat resande med anledning av covid-19. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av Äldreomsorgssatsning och Äldreomsorgslyftet som syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorg. Ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 3 miljarder kronor och uppgick till 51 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 1,7 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Ökningen beror framför allt på den mervärdesskattebaserade avgiften som ökade med 4 miljarder kronor under året och den nya avgiften baserad på icke-materialåtervunnen plast. Avgiften baserad på icke-materialåtervunnen plast är ett nytt anslag 2021 till Naturvårdsverket. Avgiften består av en enhetlig uttagssats på vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns. Uttagssatsen är 0,80 EUR per kilogram. Utfallet för denna avgiftsdel uppgår till 1 miljard kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade marginellt med 0,2 miljarder kronor. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning gäller både ersättningar och bostadskostnader och ersättningar till asylsökande. Även ersättningar för utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,2 miljarder kronor. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2021 2020 Kärnavfallsfonden 5 063 2 881 Resolutionsreserven 3 664 3 451 Insättningsgarantifonden 1 436 2 119 Stabilitetsfonden -8 -8 Övriga fonder 76 -74 Summa 10 231 8 369 Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven och Insättningsgaranti-fonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 3 664 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgifter. Ingen avkastning redovisades 2021 eftersom räntan har varit noll. Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade med 2 182 miljoner kronor. Ökningen beror på att finansiella intäkter och framför allt orealiserade värdeförändringar har varit högre 2021 jämfört med 2020. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden minskade från 2 119 till 1 436 miljoner kronor till följd av negativa marknadsvärdeförändringar. Insättningsgarantiavgifterna ökade marginellt. Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2021 har den förändrats endast marginellt. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42). Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2021 2020 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 20 468 19 006 Försvarsmakten 14 503 13 752 Trafikverket 6 880 6 521 Försäkringskassan 6 795 6 695 Kriminalvården 6 318 5 715 Arbetsförmedlingen 5 923 5 545 Skatteverket 5 820 5 647 Lunds universitet 5 237 4 911 Regeringskansliet 4 561 4 343 Uppsala universitet 4 521 4 340 Domstolsverket 4 514 4 386 Göteborgs universitet 3 837 3 720 Stockholms universitet 3 434 3 360 Karolinska institutet 3 248 3 112 Kungl. Tekniska högskolan 2 780 2 662 Migrationsverket 2 618 2 827 Umeå universitet 2 577 2 446 Linköpings universitet 2 406 2 291 Statens institutionsstyrelse 2 228 2 208 Sveriges lantbruksuniversitet 2 124 2 042 Försvarets materielverk 1 566 1 365 Tullverket 1 382 1 300 Linnéuniversitetet 1 248 1 185 Transportstyrelsen 1 229 1 186 Lantmäteriet 1 227 1 204 Åklagarmyndigheten 1 194 1 136 Kronofogdemyndigheten 1 130 1 056 Affärsverk Sjöfartsverket 1 112 1 062 Luftfartsverket 1 056 1 025 Svenska kraftnät 489 440 Övriga myndigheter 40 855 38 436 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 163 280 154 924 Eliminering av arbetsgivaravgifter -38 861 -36 977 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 124 419 117 947 Pensionskostnader Polismyndigheten 3 075 2 781 Försvarsmakten 3 012 2 842 Trafikverket 1 196 1 135 Regeringskansliet 968 908 Domstolsverket 933 863 Lunds universitet 912 839 Försäkringskassan 839 785 Skatteverket 827 771 Arbetsförmedlingen 810 738 Uppsala universitet 789 719 Göteborgs universitet 678 659 Kriminalvården 623 525 Stockholms universitet 586 552 Karolinska institutet 567 532 Kungl. Tekniska högskolan 484 451 Umeå universitet 476 431 Linköpings universitet 451 411 Migrationsverket 365 358 Riksdagsförvaltningen 355 411 Sveriges lantbruksuniversitet 322 314 Affärsverk Luftfartsverket 500 673 Sjöfartsverket 207 227 Svenska kraftnät 153 156 Övriga myndigheter 8 531 7 780 Statens tjänstepensioner Utbetalda pensioner 11 095 10 986 Förändring av försäkringstekniska avsättningar -100 3 947 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -19 827 -19 563 Summa pensionskostnader 18 827 21 230 Övriga personalkostnader Regeringskansliet 459 467 Försvarsmakten 356 352 Polismyndigheten 276 274 Trafikverket 149 154 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 128 117 Kriminalvården 114 103 Arbetsförmedlingen 102 104 Affärsverk Sjöfartsverket 34 37 Svenska kraftnät 30 28 Luftfartsverket 20 23 Övriga myndigheter 1 744 1 643 Summa Övriga personalkostnader 3 412 3 302 Summa 146 658 142 479 Statens kostnader för personal ökade med 4,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 2,9 procent jämfört med 2020. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 5,4 procent medan pensionskostnaderna minskade med 11,3 procent. Lönekostnaderna ökade med 5,4 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 8,4 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 5,4 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2021 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2020. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in avser statsinterna transaktioner och utgör därmed inga kostnader för staten och elimineras i sin helhet i statens resultaträkning. Lönekostnaderna hos Försvarets materielverk ökade med 14,7 procent under 2021. Ökningen är ett resultat av att myndigheten har ökat antalet anställda för att kunna möta och realisera myndighetens produktionsökning. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 10,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på myndighetens fortsatta ökning av antalet anställda, men också på ökade kostnader för övertid till följd av det svåra rekryteringsläget. Ökningen förklaras även av ökade kostnader för obekvämtidstillägg samt övertidsersättning till följd av ett tillfälligt avtal i samband med jul- och nyårshelgerna relaterat till covid- 19-pandemin. Lönekostnaderna hos Polismyndigheten ökade med 7,7 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av den pågående utökningen av antalet anställda hos Polismyndigheten. Bland annat har myndighetens upprätthållande av det inreseförbud som har gällt under pandemin inneburit behov av ett ökat antal anställda. Under 2021 ökade lönekostnaderna hos Arbetsförmedlingen med 6,8 procent jämfört med föregående år. Ökningen är en direkt konsekvens av den stigande arbetslösheten till följd av pandemin. För att klara den ökade belastningen har myndigheten främst använt sig av visstidsanställningar. Migrationsverkets lönekostnader fortsatte att minska under 2021. I jämförelse med föregående år minskade lönekostnaderna med 7,4 procent, vilket främst förklaras av en fortsatt minskad personalstyrka till följd av den omställning som myndigheten genomfört. Lönekostnaderna hos Affärsverket svenska kraftnät ökade med 11,1 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras till stor del av ett ökat antal anställda. Under 2021 påbörjade Affärsverket svenska kraftnät en storskalig rekryteringssatsning med syfte att säkerställa rätt kompetens för verkets uppdrag, idag och i framtiden. Pensionskostnaderna minskade med 11,3 procent Pensionskostnaderna i staten består huvudsakligen av förändringen av den avsättning för förmånsbestämda tjänstepensioner som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, men också av kostnader för pensionspremier som myndigheterna betalar avseende anställda födda från och med 1988. Förändringen av pensionsavsättningen som SPV redovisar beräknas med utgångspunkt från årets ingående saldo. Avsättningen ökar med årets intjänande och minskar till följd av årets utbetalningar. Utöver dessa delar påverkas avsättningen även av ett flertal andra faktorer, såsom exempelvis förändrade beräkningsgrunder, indexering, utfall av antaganden om livslängd med mera. Mer detaljerad beskrivning av dessa faktorer återfinns i not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Statens totala pensionskostnader minskade med 2,4 miljarder kronor jämfört med 2020, vilket motsvarar en minskning på 11,3 procent. Förändringen beror huvudsakligen på att indexeringen av utbetalda pensioner och fribrev, till följd av förändrat prisbasbelopp, har påverkat avsättningen med ett betydligt lägre belopp än föregående år. Prisbasbeloppet för 2021 har höjts med 0,63 procent vilket kan jämföras med ökningen för 2020 på 1,72 procent. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen har i sin helhet redovisats som en del av årets resultat. Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Årets förändring av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsavsättningar uppgår sammanlagt till 0,5 miljarder kronor. Även denna förändring har redovisats som en pensionskostnad i resultaträkningen. Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier för kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och för den valbara premien (individuell ålderspension). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Det statliga pensionsavtalet PA 16 innebär att anställda födda från och med 1988 i princip har helt premiebestämda tjänstepensioner. Det betyder att tjänstepensioner för anställda födda från och med 1988 inte är en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV. Under 2021 har myndigheternas pensionspremier, i likhet med föregående år, höjts. Höjningen förklaras huvudsakligen av de fortsatt låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. Den delen av pensionskostnaderna har därför eliminerats i statens resultaträkning. Däremot finns det särskilda organisationer, som inte är myndigheter, som ansvarar för den kompletterande och den individuella ålderspensionen samt för de nya premierna enligt PA 16. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Samma förhållande gäller för de myndigheter som i vissa fall gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte. Övriga personalkostnader ökade med 3,3 procent Övriga personalkostnader består bland annat av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. För 2021 har övriga personalkostnader ökat med 3,3 procent jämfört med föregående år. Antal årsarbetskrafter Myndighet 2021 2020 Polismyndigheten 32 028 30 280 Försvarsmakten 23 096 22 170 Försäkringskassan 12 468 12 671 Kriminalvården 11 125 10 295 Arbetsförmedlingen 10 240 9 671 Skatteverket 9 456 9 361 Trafikverket 8 973 8 678 Lunds universitet 7 380 7 333 Uppsala universitet 6 582 6 403 Domstolsverket 6 166 6 087 Göteborgs universitet 5 529 5 471 Stockholms universitet 4 940 4 929 Karolinska institutet 4 787 4 735 Regeringskansliet 4 601 4 505 Migrationsverket 4 421 4 868 Kungl. Tekniska högskolan 4 051 3 895 Statens institutionsstyrelse 3 712 3 771 Umeå universitet 3 704 3 809 Linköpings universitet 3 527 3 360 Sveriges lantbruksuniversitet 3 193 3 155 Lantmäteriet 2 138 2 027 Tullverket 2 083 2 024 Kronofogdemyndigheten 2 051 1 976 Försvarets materielverk 1 955 1 744 Linnéuniversitetet 1 906 1 835 Transportstyrelsen 1 887 1 823 Malmö universitet 1 630 1 564 Statens jordbruksverk 1 549 1 494 Pensionsmyndigheten 1 488 1 371 Luleå tekniska universitet 1 476 1 429 Åklagarmyndigheten 1 449 1 365 Örebro universitet 1 412 1 357 Statens servicecenter 1 313 1 323 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 222 1 195 Skogsstyrelsen 1 161 863 Karlstads universitet 1 123 1 086 Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 098 1 081 Statistiska centralbyrån 987 1 043 Affärsverk Sjöfartsverket 1 199 1 159 Luftfartsverket 964 986 Svenska kraftnät 821 724 Övriga myndigheter 41 507 39 420 Totalt 242 398 234 336 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat i statens informationssystem Hermes. Under 2021 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 8 062, vilket motsvarar en ökning på 3,4 procent jämfört med föregående år. Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 5,8 procent eller 1 748 jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av den pågående utökningen av antalet anställda vid Polismyndigheten och 82 procent av ökningen avser poliser och resterande del civilanställda. Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med totalt 830 jämfört med 2020, vilket motsvarar en ökning på 8,1 procent. Den största delen av ökningen avser medarbetare vid anstalter, häkten och inom frivården. Inom frivården beror ökningen främst på ny lagstiftning som innebär att klienterna står under övervakning en längre tid, att det finns större möjlighet att använda elektronisk övervakning samt att det krävs fler kontroller, vilket leder till ett ökat resursbehov. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarets materielverk har under 2021 ökat med 211, vilket motsvarar en ökning på 12,1 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den höga rekryteringstakt som myndigheten har haft under året där syftet är att skapa förutsättningar för att kunna möta tillväxten i försvarsmateriel enligt totalförsvarsbeslutet för perioden 2021-2025. Hos Migrationsverket minskade antalet årsarbetskrafter med 447 jämfört med föregående år. Minskningen motsvarar 9,2 procent och är en direkt konsekvens av den omställning som myndigheten genomfört. På grund av förändringar i migrationen med en minskad budget som följd har Migrationsverket under de senaste åren avvecklat delar av verksamheten vilket resulterat i en kraftig minskning av antalet anställda. Hos Pensionsmyndigheten har antalet årsarbetskrafter ökat med 117 eller 8,5 procent jämfört med 2020. Ökningen förklaras dels av fler anställda inom Produktionsavdelningen, där myndighetens förmåner administreras och handläggs, dels av fler anställda inom IT. Skogsstyrelsen har ökat antalet årsarbetskrafter med 298 jämfört med 2020. Ökningen uppgår till 34,5 procent och förklaras främst av den fortsatta satsningen på arbetsmarknadsåtgärden Naturnära jobb. Verksamheten syftar till att lyfta individer mot anställningsbarhet genom arbete med samhällsviktiga arbetsuppgifter och utbildning och är ett samarbete tillsammans med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska undersökning, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna. Antalet årsarbetskrafter hos Affärsverket svenska kraftnät har ökat med 97 jämfört med 2020, vilket motsvarar en ökning på 13,4 procent. Ökningen av antalet årsarbetskrafter är huvudsakligen ett resultat av att affärsverket under 2021 påbörjade en storskalig rekryteringssatsning i syfte att möta verkets framtida uppdrag. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2021 2020 Försvarsmakten 2 989 2 788 Polismyndigheten 2 954 2 830 Kriminalvården 1 701 1 658 Regeringskansliet 1 601 1 581 Lunds universitet 1 104 1 100 Domstolsverket 1 005 985 Kungl. Tekniska högskolan 973 963 Karolinska institutet 964 982 Stockholms universitet 883 778 Uppsala universitet 826 788 Migrationsverket 805 816 Göteborgs universitet 654 648 Försäkringskassan 619 612 Skatteverket 559 516 Arbetsförmedlingen 555 641 Linköpings universitet 553 547 Statens institutionsstyrelse 551 478 Trafikverket 506 463 Fortifikationsverket 489 475 Umeå universitet 447 463 Sveriges lantbruksuniversitet 399 391 Malmö universitet 266 261 Affärsverk Sjöfartsverket 59 58 Svenska kraftnät 58 54 Luftfartsverket 33 34 Övriga myndigheter 6 857 6 715 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -5 498 -4 829 Summa 22 912 22 796 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 201 miljoner kronor eller 7 procent. Försvarsmaktens utökade verksamhet kräver mer lokaler. Den största delen består av hyresökningar på upplåtelseavtal (119 mnkr), varav 34 mnkr är tillkommande hyror på Gotland för utökad verksamhet och 14 mnkr för nybyggnad av elevbostäder i Karlberg. Polismyndighetens kostnader för lokaler ökade med 124 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på utökade lokalytor, men även på indexuppräkning. De utökade lokalytorna medför en ökning av tillkommande lokalkostnader, därtill kommer årets höga priser för el och gas. Kostnaderna för reparation och underhåll är däremot något lägre för att möta övriga ökade kostnader. Stockholms universitets kostnader för lokaler ökade med 105 miljoner kronor. Ökningen beror på att lokalytor har tillkommit, främst i Albano, att befintliga kontrakt omförhandlats och på indexuppräkning av befintliga kontrakt. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2021 2020 Exportkreditnämnden 300 438 Riksgäldskontoret -177 -10 Boverket -1 -13 Summa 122 415 Varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 Exportkreditnämnden 799 1 637 Riksgäldskontoret 2 1 Boverket 0 14 Summa utbetalade skadeersättningar 801 1 652 Varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 Exportkreditnämnden -323 -571 Riksgäldskontoret -142 0 Boverket -3 -3 Summa återvunna förluster för skadeersättningar -468 -574 Varav förändring av skadeersättningar och regressfordringar1 Exportkreditnämnden -176 -628 Riksgäldskontoret -37 -11 Boverket 2 -24 Summa förändringar av skadeersättningar och regressfordringar -211 -663 Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster 0 0 Summa 122 415 1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna samt värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar. Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 122 miljoner kronor, vilket var en minskning med 293 miljoner kronor jämfört med 2020. Minskning beror främst på att Exportkreditnämndens (EKN) skadeutbetalningar minskade med 838 miljoner kronor jämfört med 2020. Kostnaderna för EKN uppgick till 300 miljoner kronor, vilket var en minskning med 138 miljoner kronor jämfört med 2020. Skadeutbetalningar har minskat från 1 637 miljoner kronor 2020 till 799 miljoner kronor 2021. Skadeutbetalningar 2021 har främst gjorts i affärer i Spanien, Armenien, Indien och Zambia. EKN:s återvunna förluster från tidigare skadeutbetalningar har minskat från 571 miljoner kronor 2020 till 323 miljoner kronor 2021. Årets återvunna förluster för skadeutbetalningar var främst från Chile, Irak, Zambia och Qatar. EKN:s värdeförändringar av oreglerade skador och regressfordringar har minskat kostnaderna med 176 miljoner kronor, jämfört med 628 miljoner kronor 2020. Kostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till -177 miljoner kronor, vilket var en förbättring med 167 miljoner kronor jämfört med 2020. Minskningen förklaras främst av utdelningar från likvidationen i Saab Automobile Tools på 142 miljoner kronor och en värdeökning av Orion AB på 23 miljoner kronor. Skadeutbetalningar i garantiverksamheten uppgick till 2 miljoner kronor 2020, vilket var en ökning med 1 miljon kronor. Riksgäldskontorets minskning av kostnaderna på grund av värdeförändringar på regressfordringar har gått från 11 miljoner kronor 2020 till 37 miljoner kronor 2021. Riksgäldskontoret redovisade inga förändringar av nedskrivningar för förväntade låneförluster 2021 eller 2020. Kostnaderna för Boverket uppgick till -1 miljon kronor, vilket var en försämring med 12 miljoner kronor jämfört med 2020. Att nettokostnaderna ökade 2021 beror främst på värdeförändringar av utestående skadeersättningar och regressfordringar. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2021 2020 Övriga driftkostnader - tjänster Trafikverket 52 237 48 973 Försvarsmakten 18 443 16 089 Försvarets materielverk 5 347 4 903 Folkhälsomyndigheten 4 787 1 982 Polismyndigheten 3 388 3 189 Övriga myndigheter 41 974 38 987 Summa tjänster 126 176 114 123 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 17 716 12 638 Trafikverket 5 188 4 999 Försvarsmakten 3 508 3 641 Folkhälsomyndigheten 2 621 145 Polismyndigheten 1 250 1 282 Övriga myndigheter 6 519 6 508 Summa varor 36 802 29 213 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 16 688 7 364 Sjöfartsverket 1 231 1 041 Luftfartsverket 452 441 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 18 371 8 846 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 4 060 3 862 Trafikverket 710 2 692 Riksdagsförvaltningen 427 578 Kustbevakningen 315 282 Kriminalvården 312 309 Affärsverk Svenska kraftnät 510 506 Luftfartsverket 91 89 Sjöfartsverket 79 79 Övriga myndigheter 1 881 2 112 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 8 385 10 509 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -36 729 -35 783 Myndigheter i försvarssektorn -17 993 -13 249 Affärsverk Sjöfartsverket -421 -311 Luftfartsverket -2 -6 Övriga myndigheter -3 474 -3 307 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -58 619 -52 656 Eliminering av inomstatliga transaktioner -16 860 -18 366 Summa 114 255 91 669 Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 22 586 miljoner kronor eller 25 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med 1 471 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 946 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 525 miljoner kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 2 419 miljoner kronor. Ökningen utgörs bl.a. av anskaffning och återanskaffning av kaliberbunden och övrig ammunition enligt planerad tillväxt. Ökningen beror även på avsättning för avhjälpande av miljöskador enligt analyser under 2021. Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 5 522 miljoner kronor. De ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som hänför sig till tillväxt inom materielområdena Armé och Flyg. Folkhälsomyndighetens ökade kostnader med 5 281 miljoner kronor är särskilt väsentliga i relation till verksamhetens tidigare omfattning och rör både varor och tjänster. De beror framför allt på inköp av covid-19-vaccin för vidareförsäljning enligt regeringsuppdrag. De ökade kostnaderna avser även storskalig testning för covid- 19. Polismyndighetens driftkostnader ökade med 167 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att kostnaden för drivmedel för motorfordon har ökat. Därtill har försäkringskostnaden för motorfordon ökat på grund av en premiehöjning. Reparation och underhåll av inventarier har ökat på grund av myndighetens pågående tillväxt och ökade digitalisering. Även en ökning av reaförluster vid avyttring av anläggningstillgångar, i huvudsak utrangerade kamerasystem, har bidragit till de ökade kostnaderna. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor och tjänster ökade med 9 324 miljoner kronor. Den kraftiga ökningen beror främst på det markant högre elpriset jämfört med föregående år. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 4 744 miljoner kronor mer jämfört med föregående år. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2021 2020 Trafikverket 12 390 11 794 Försvarsmakten 6 068 6 346 Fortifikationsverket 1 235 1 098 Polismyndigheten 1 203 1 031 Försäkringskassan 656 667 Statens fastighetsverk 584 575 Lunds universitet 512 537 Kriminalvården 422 407 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 347 346 Karolinska institutet 341 341 Skatteverket 319 256 Regeringskansliet 319 290 Domstolsverket 298 274 Affärsverk Svenska kraftnät 1 016 865 Luftfartsverket 192 158 Sjöfartsverket 183 182 Övriga myndigheter 4 894 4 685 Summa 30 979 29 852 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 596 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19). Försvarsmaktens avskrivningar minskade med 278 miljoner kronor vilket främst beror på lägre avskrivningskostnader för beredskapsinventarier. Polismyndighetens avskrivningar ökade med 172 miljoner kronor till 1 203 miljoner kronor. Även Affärsverket Svenska kraftnäts och Fortifikationsverkets avskrivningar har ökat jämfört med 2020, ökningen är 151 miljoner kronor respektive 137 miljoner kronor. Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2021 2020 Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 46 828 6 489 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 22 603 9 757 Akademiska Hus AB 13 790 5 440 Specialfastigheter Sverige AB 2 999 888 SBAB Bank AB 2 081 1 839 Jernhusen AB 1 628 128 Sveaskog Holding AB 1 494 10 867 PostNord AB 1 206 1 037 AB Svensk Exportkredit 1 034 968 Green Cargo AB 400 -229 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 383 382 Samhall AB 367 283 Apoteket AB 356 285 Svevia AB 326 272 Swedfund International AB 220 -375 Almi Företagspartner AB 218 63 Saminvest AB 212 384 Lernia AB 119 -11 Teracom Group AB 87 135 AB Svensk Bilprovning 79 66 Infranord AB 61 2 Metria AB 27 -8 Kungliga Operan AB 25 21 Apotek Produktion & Laboratorier AB 17 -44 Arlandabanan Infrastructure AB 16 15 Kungliga Dramatiska Teatern AB 5 5 Voksenåsen AS 4 2 Miljömärkning Sverige AB 3 0 AB Göta Kanalbolag 0 0 VisitSweden AB -3 8 RISE Research Institutes of Sweden AB -14 -92 Statens Bostadsomvandling AB -15 -16 Svenska Rymdaktiebolaget -23 -31 Systembolaget AB -95 212 Svenska Spel AB -500 1 474 SJ AB -965 -1 491 Swedavia AB -1 182 -1 282 Vasallen AB - -16 Summa Kammarkollegiet 93 791 37 427 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 27 -6 Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 13 0 Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 0 0 Övriga myndigheter 39 24 Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 93 870 37 445 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 4 611 -9 046 Nordiska Investeringsbanken NIB 563 572 Sweden House 2 2 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) -16 26 SAS -1 422 -2 022 Affärsverk Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. -1 128 Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 3 737 -10 340 Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 93 870 37 445 Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 3 737 -10 340 Summa 97 607 27 105 Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 70,5 miljarder kronor jämfört med 2020 och uppgår sammanlagt till 97,6 miljarder kronor för 2021. Vattenfall AB:s resultat blev 40,3 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Förändringen förklaras främst av jämförelsestörande poster såsom kompensation för nedläggning av kärnkraft i Tyskland på 12,5 miljarder kronor, reavinst från försäljning av distributionsverksamhet i Berlin på 8,4 miljarder kronor och marknadsförändringar för energiderivat och varulager på 10 miljarder kronor. Resultatet för LKAB förbättrades med 12,8 miljarder kronor jämfört med 2020, främst drivet av höga järnmalmspriser. Akademiska Hus AB redovisade ett resultat på 13,8 miljarder kronor vilket var en förbättring med 8,3 miljarder kronor jämfört med 2020. Resultat före värdeförändringar och skatt uppgick till 4,1 miljarder kronor och förklaras huvudsakligen av ett ökat driftöverskott. Specialfastigheter Sverige AB redovisade ett ökat resultat med 2,1 miljarder kronor vilket främst beror på högre orealiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter. Jernhusens resultat blev 1,5 miljarder kronor högre jämfört med föregående år vilket var en effekt av positiva värdeförändringar på fastigheter i jämförelse med den negativa påverkan föregående år till följd av covid-19-pandemin. Sveaskog AB redovisade en resultatandel på 1,5 miljarder kronor vilket är 9,4 miljarder kronor sämre än föregående år. Det lägre resultatet beror på att värdeförändringen på marktillgångar var betydligt högre föregående år till följd av ändrade redovisningsprinciper under 2020. Svenska Spel AB redovisade ett resultat på 2 miljarder kronor för 2021, vilket är 0,1 miljarder kronor bättre än föregående år. I årsredovisningen för staten omförs den del av resultatet som betraktas som utdelning till skatteintäkt i stället för resultat från andelar. För 2021 omfördes 2,5 miljarder kronor till skatt. Följaktligen minskade resultatandelar från 2 miljarder kronor till -0,5 miljarder kronor och det totala egna kapitalet från 3,5 miljarder kronor till 1 miljard kronor. Aktier i Vasallen AB övertogs under oktober 2021 av Statens Bostadsomvandling AB. Telia Company AB redovisade en resultatandel som var 13,7 miljarder kronor högre jämfört med 2020. Förändringen beror främst på att resultatet 2020 påverkades av nedskrivning hänförlig till goodwill i Finland samt en realisationsförlust från försäljningen av Turkcell. SAS redovisade en resultatandel på -1,4 miljarder kronor för perioden 2020/2021. Resultatet blev 0,6 miljarder kronor högre jämfört med 2019/2020. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2021 2020 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 7 409 9 667 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 644 749 Summa ränteintäkter 8 053 10 416 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -21 717 -21 421 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -1 369 -2 605 Summa räntekostnader -23 086 -24 026 Realiserade valutakursförändringar (netto) -383 -2 329 Orealiserade valutakursförändringar (netto) -2 435 6 064 Över-/underkurs vid emission (netto) 12 610 11 233 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 0 0 Realiserade kursförändringar (netto) -2 317 -5 997 Provisioner till banker m.fl. -89 -131 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -7 647 -4 770 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2021 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 7,6 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 2,8 miljarder kronor från föregående år trots att skulden har minskat. Den ökade kostnaden förklaras till stor del av orealiserade valutakursförluster då kronan försvagats mot andra valutor. Samtidigt har det låga ränteläget under en lång period bidragit till att sänka kostnaden, när skulden successivt omsätts till lägre räntor. Påverkan från valutakursförändringar har försämrats med 6,6 miljarder kronor samtidigt som ränteintäkterna har minskat med 2,4 miljarder kronor. Den största kostnadsminskningen avser realiserade kursförändringar, vilka minskade med 3,7 miljarder kronor. Realiserade kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och statsskuldsväxlar och beror på att marknadsräntan avviker från kupongräntan. Nettot av över- och underkurser vid emission har förbättrats med 1,4 miljarder kronor. Räntekostnaderna har minskat med 0,9 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har gjort en rättning av ingående balanser (över- och underkurser) för ett antal realobligationer som varit felaktigt inlästa i affärssystemet. Felet har inneburit att resultaten för dessa obligationer inte blivit korrekt periodiserade över löptiden. Rättningen påverkar överkurser i svenska kronor med 3 miljarder kronor som finansiell intäkt och 0,2 miljarder kronor underkurser i svenska kronor som finansiell kostnad. Under året har Riksgäldskontoret ändrat princip för hantering av valutakursförändringar på bankkonton. Ändringen från orealiserat till realiserat valutaresultat har gett upphov till en valutakursvinst på 1,6 miljarder kronor, vilket påverkar posten Realiserade valutakursförändringar positivt och orealiserade valutakursförändringar omvänt. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2021 2020 Riksbankens inlevererade överskott 6 800 5 300 Kärnavfallsfonden 2 805 1 972 Exportkreditnämnden 2 598 2 382 Skatteverket 2 413 2 229 Centrala studiestödsnämnden 192 426 Statens Fastighetsverk 3 798 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 3 289 1 357 Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kammarkollegiet m.fl. 127 70 Affärsverk Sjöfartsverket 19 0 Svenska kraftnät 9 7 Luftfartsverket 5 11 Övriga myndigheter 680 599 Summa 18 940 15 151 Övriga finansiella intäkter ökade med 3 789 miljoner kronor jämfört med 2020 främst på grund av orealiserade värdeförändringar i finansiella instrument och ränteintäkter hos Kärnavfallsfondens samt Riksbankens inlevererade överskott. Riksbanken levererade in ett överskott på 6 800 miljoner kronor 2021, vilket är en ökning med 1 500 miljoner kronor jämfört med 2020. Kärnavfallsfondens finansiella intäkter omfattar orealiserade värdeförändringar hänförliga till utländska och svenska aktier samt ränteintäkter för nominella placeringar. Intäkterna har ökat med sammanlagt 2 765 miljoner kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter ökade med 216 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av orealiserade kursvinster hänförbara till engagemang i utländsk valuta. Under posten Övriga finansiella kostnader redovisas ökningar av kursförluster på motsvarande belopp. Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka ökade med 184 miljoner kronor jämfört med föregående år. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Finansiella intäkter har minskat med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket förklaras av att räntan för studielån har sänkts från 0,16 procent 2020 till 0,05 procent 2021. Finansiella intäkter hos Statens Fastighetsverk (SFV) var föregående år 798 miljoner kronor men uppgår 2021 till endast 3 miljoner kronor. Beloppet för 2020 avsåg i allt väsentligt en realisationsvinst om drygt 800 miljoner kronor vid försäljning av andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag. Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2021 2020 Exportkreditnämnden 2614 2 320 Riksgäldskontoret 966 - Kärnavfallsfonden 443 190 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Riksgäldskontoret 254 912 Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Karolinska institutet m.fl. 58 46 Kammarkollegiet 0 9 Affärsverk Luftfartsverket 4 15 Sjöfartsverket 1 8 Svenska kraftnät 1 1 Övriga myndigheter 196 377 Aktivering av finansiella kostnader -8 -39 Summa 4 529 3 839 Övriga finansiella kostnader ökade med 690 miljoner kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens finansiella kostnader ökade med 294 miljoner kronor jämfört med 2020. Ökningen förklaras främst av orealiserade kursförluster vid omvärderingar av skulder och avsättningar i utländsk valuta. Under posten Övriga finansiella intäkter redovisas ökningar av kursvinster på motsvarande belopp. Riksgäldskontorets värdeförändringar på finansiella instrument ökade med netto 308 miljoner kronor jämfört med föregående år. De realiserade värdeförändringarna uppgick nu till 966 miljoner kronor, medan de orealiserade värdeförändringarna sjönk kraftigt. Kärnavfallsfondens finansiella kostnader har ökat med 253 miljoner kronor och består främst av räntekostnader på placeringar samt realisationsförluster. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. 3.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 32 499 30 662 Årets anskaffningsutgifter 776 762 Årets utgifter, egen utveckling 1 989 1 940 Utrangering/försäljning -822 -591 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 34 442 32 773 Ingående ackumulerade avskrivningar -23 630 -21 953 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 156 -2 172 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 773 527 Utgående ackumulerade avskrivningar -25 013 -23 598 Summa 9 429 9 175 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Försäkringskassan 1 245 1 327 Trafikverket 1 209 1 123 Polismyndigheten 685 595 Skatteverket 657 607 Kronofogdemyndigheten 449 470 Pensionsmyndigheten 377 296 Transportstyrelsen 324 276 E-hälsomyndigheten 300 233 Migrationsverket 274 317 Centrala studiestödsnämnden 256 208 Försvarets materielverk 240 190 Arbetsförmedlingen 233 252 Tullverket 204 186 Affärsverk Svenska kraftnät 255 544 Sjöfartsverket 59 53 Övriga myndigheter 2 662 2 498 Summa 9 429 9 175 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 254 miljoner kronor 2021. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 245 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutveckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten faktureras kostnaderna för de avskrivningar som avser dessa anläggningstillgångar. Under 2021 har Polismyndighetens balanserade utgifter för utveckling inklusive pågående ökat med 90 miljoner kronor jämfört med 2020. Några stora projekt under året är Durtvå (polisens utredningsstöd), utveckling av Linuxplattformen och vidareutveckling av registerutdragstjänst. Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 209 miljoner kronor respektive 657 miljoner kronor. Av de totala investeringarna under 2021 på 2 765 miljoner kronor står Försäkringskassan för 379 miljoner kronor, Polismyndigheten för 257 miljoner kronor och Skatteverket för 217 miljoner kronor. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 6 489 5 543 Årets anskaffningsutgifter 717 659 Årets utgifter, egen utveckling 133 15 Utrangering eller försäljning -346 -162 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 993 6 055 Ingående ackumulerade avskrivningar -4 013 -3 699 Årets avskrivningar och nedskrivningar -545 -443 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering eller försäljning 322 142 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 236 -4 000 Summa 2 757 2 055 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 402 390 Polismyndigheten 143 118 Trafikverket 117 35 Arbetsförmedlingen 80 114 Bolagsverket 49 10 Försäkringskassan 46 23 Länsstyrelsen i Västar Götalands län 35 23 Fortifikationsverket 27 16 Affärsverk Svenska kraftnät 894 362 Luftfartsverket 616 567 Sjöfartsverket 20 9 Övriga myndigheter 328 388 Summa 2 757 2 055 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 702 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största ökningen, 532 miljoner kronor, avser Affärsverket svenska kraftnäts investeringar i bland annat i systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet och systemlösningar för att uppfylla de europeiska nätkoderna. Affärsverket svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 894 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 402 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Mittuniversitetet - 1 Summa - 1 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten utsträckning. För 2021 finns inga förskott avseende immateriella anläggningstillgångar. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 255 882 249 674 Årets anskaffning 9 -7 Överföringar från Pågående nyanläggningar 9 346 6 218 Utrangering eller försäljning -2 -3 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 265 235 255 882 Ingående ackumulerade avskrivningar -112 490 -106 498 Årets avskrivningar -6 218 -5 992 Utgående ackumulerade avskrivningar -118 708 -112 490 Summa 146 527 143 392 Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2021 var 9 346 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Bland färdigställda projekt ingår till exempel E22 Sätaröd-Vä motorväg där syftet var att öka trafiksäkerheten, minska trafikens påverkan på boendemiljöer samt minska restider, E20 Alingsås-Vårgårda och Kirunaprojektet. E45 delen Lilla Bommen-Marieholm har också färdigställts vilket har medfört att kapaciteten på väg under maxtimmen i Göteborg har ökat under 2021. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 252 793 247 027 Årets anskaffning 54 58 Överföringar från Pågående nyanläggningar 8 219 5 765 Utrangering eller försäljning -6 -57 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 261 060 252 793 Ingående ackumulerade avskrivningar -83 109 -77 789 Årets avskrivningar -5 594 -5 320 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering eller försäljning - - Utgående ackumulerade avskrivningar -88 703 -83 109 Summa 172 357 169 684 Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2021 var 8 219 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Värdet av färdigställda järnvägsanläggningar var 2 454 miljoner kronor högre än för 2020. I objekt som färdigställts under 2021 ingår bland annat ökad kapacitet Söderhamn-Kilafors, triangelspår Bergsåker, dubbelspår Hemfosa-Tungelsta samt spår och växelbyte Flens övre-Eskilstuna. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 79 424 76 330 Årets anskaffningsutgifter 1 573 1 290 Årets utgifter, egen utveckling 1 1 Överföringar från Pågående nyanläggningar 3 678 2 125 Utrangering/försäljning -194 -327 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 84 482 79 419 Ingående ackumulerade avskrivningar -32 396 -30 568 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 151 -1 969 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 144 146 Utgående ackumulerade avskrivningar -34 403 -32 391 Ingående ackumulerade uppskrivningar 77 80 Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 0 -3 Utgående ackumulerade uppskrivningar 77 77 Summa 50 156 47 105 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Statens fastighetsverk 16 651 16 720 Fortifikationsverket 14 585 12 563 Naturvårdsverket 12 243 12 055 Riksdagsförvaltningen 1 173 1 181 Sveriges lantbruksuniversitet 977 1 017 Trafikverket 804 846 Affärsverk Svenska kraftnät 1 784 1 032 Luftfartsverket 1 206 929 Sjöfartsverket 690 717 Övriga myndigheter 43 45 Summa 50 156 47 105 Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsminnen. Riksdagsförvaltningen förvaltar bland annat riksdagsbyggnaderna. Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 50 156 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 051 miljoner kronor jämfört med 2020. Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom minskade med 69 miljoner kronor under 2021 till 16 651 miljoner kronor. Detta beror främst på att årets avskrivningar är större än årets aktiveringar. Av årets totala av- och nedskrivningar på 2 151 miljoner kronor står Fortifikationsverket för 1 190 miljoner kronor och Statens fastighetsverk för 568 miljoner kronor. Det bokförda värdet på Fortifikationsverkets fastigheter ökade med 2 022 miljoner kronor till 14 585 miljoner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2021 till 3 217 miljoner kronor inklusive direktavskrivna anläggningar. Det är främst tillträdd nybyggnation som ökat och omfattas till exempel av objekt på Gotland, i Karlberg och i Revinge. Luftfartsverkets bokförda värde för byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 277 miljoner kronor. Ökningen beror framför allt på ökat bokfört värde för teleutrustning. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 17 274 15 855 Årets anskaffningsutgifter 1 528 2 103 Årets utgifter, egen utveckling 11 68 Utrangering/försäljning -680 -734 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18 133 17 292 Ingående ackumulerade avskrivningar -9 985 -9 450 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 374 -1 239 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 667 708 Utgående ackumulerade avskrivningar -10 692 -9 981 Summa 7 441 7 311 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Polismyndigheten 1 618 1 522 Regeringskansliet 861 829 Domstolsverket 346 349 Kriminalvården 337 254 Försvarsmakten 335 415 Kungl. Tekniska högskolan 300 338 Stockholms universitet 292 223 Försvarets materielverk 247 239 Karolinska institutet 215 218 Göteborgs universitet 209 208 Uppsala universitet 200 213 Lunds universitet 187 214 Affärsverk Luftfartsverket 20 1 Övriga myndigheter 2 274 2 288 Summa 7 441 7 311 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade det bokförda värdet på statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 130 miljoner kronor 2021. Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten som har ökat med 96 miljoner kronor. Årets investeringsprojekt är kopplade till polisens fortsatta tillväxt och säkerhetshöjande åtgärder. Hos Kriminalvården var ökningen 83 miljoner kronor. Kriminalvården har haft omfattande investeringar i samband med kapacitetsökningen. Investeringar har gjorts bland annat i en ny serverhall, nya bostadsrum på häktet Sollentuna, ombyggnad av kök på anstalten Färingsö och ombyggnation på anstalten Östragård. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 109 687 104 622 Årets anskaffningsutgifter 5 142 5 296 Årets utgifter, egen utveckling 29 57 Överföringar från pågående nyanläggningar 7 156 2 731 Utrangering eller försäljning -2 704 -3 243 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 119 310 109 463 Ingående ackumulerade avskrivningar -68 982 -65 516 Årets avskrivningar och nedskrivningar -6 824 -6 451 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering eller försäljning 2 582 3 136 Utgående ackumulerade avskrivningar -73 224 -68 831 Summa 46 086 40 632 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Polismyndigheten 2 222 2 175 Kustbevakningen 2 009 1 963 Försvarsmakten 1 680 1 872 Lunds universitet 1 344 1 457 Trafikverket 1 215 1 275 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 073 1 054 Karolinska institutet 1 032 1 140 Kriminalvården 955 896 Moderna Museet 850 784 Sveriges lantbruksuniversitet 764 835 Domstolsverket 742 661 Affärsverk Svenska kraftnät 21 350 16 134 Sjöfartsverket 1 165 1 183 Luftfartsverket 9 7 Övriga myndigheter 9 676 9 196 Summa 46 086 40 632 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 5 171 miljoner kronor. Årets investeringar för Polismyndigheten uppgår till 755 miljoner kronor. Ökningen av maskiner och inventarier består till stor del av nya passtationer samt inredning och utrustning av lokaler till följd av polisens fortsatta tillväxt. Innehavet för Kustbevakningen består bl.a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 153 miljoner kronor. Årets anskaffningar omfattar bland annat anskaffning av ett elektrooptiskt system till flygplanen, livstidsförlängning av miljöskyddsfartyg och utsjöövervakningsfartyg. Under 2021 har Kustbevakningen även anskaffat nytt länssystem, nya fordon och kustlänsor. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar och tele- och informationssystem. Årets investeringar uppgår till 40 miljoner kronor, medan postens ökning i övrigt beror på överföring från Pågående nyanläggningar med 6 072 miljoner kronor. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 132 937 106 339 Årets anskaffningsutgifter 7 910 7 981 Årets utgifter, egen utveckling 36 639 35 806 Överföringar från Pågående nyanläggningar -28 919 -16 909 Utrangering eller försäljning -3 -8 Årets nedskrivningar -219 -259 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 148 345 132 950 Summa 148 345 132 950 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 130 630 112 140 Fortifikationsverket 3 327 3 935 Statens fastighetsverk 2 691 1 922 Riksdagsförvaltningen 1 176 779 Försvarsmakten 387 236 Affärsverk Svenska kraftnät 5 867 9 761 Sjöfartsverket 2 422 2 179 Luftfartsverket 338 524 Övriga myndigheter 1 507 1 474 Summa 148 345 132 950 Av det totala bokförda värdet på 148 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar finns 130,6 miljarder kronor hos Trafikverket, 5,9 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät och 3,3 miljarder kronor hos Fortifikationsverket. Årets investeringar uppgår totalt till 44,5 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 36,4 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt såsom till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska väg- och järnvägspaketet, E4/E12 Umeåprojektet som omfattar en ringled runt Umeå, Tvärförbindelse Södertörn, ökad kapacitet för järnväg på sträckan Tomteboda- Kallhäll, nytt dubbelspår för sträckan Järna-Linköping samt projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Under 2021 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 17,7 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. För järnvägsanläggningar har bland annat ökad kapacitet för Söderhamn-Kilafors, triangelspår vid Bergsåker och dubbelspår Hemfosa-Tungelsta färdigställts. Färdigställda väganläggningar omfattar bland annat motorväg E22 Sätaröd-Vä, E20 Alingsås-Vårgårda och Kirunaprojektet. Affärsverket svenska kraftnät har 5,9 miljarder kronor som pågående nyanläggningar och årets investeringar på 3,1 miljarder kronor avser främst investeringar inom program Stockholm Station som omfattar ett stort antal stationsprojekt där stationsförnyelsen av Grundfors och Tovåsen är de enskilt största projekten. Investeringar har även gjorts i Program Stockholm med markkabel vid Snösätra- Högdalen och Anneberg-Skanstull tunnel. Därutöver har ett antal stora investeringar skett i Program Ledning med ny ledning Långbjörn-Storfinnforsen och ledningsförnyelse Storfinnforsen-Midskog. Även projekt inom Program Västkusten ingår i årets investeringar, exempelvis förbindelserna mellan Hurva-Sege. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 210 233 197 117 Förändring IB på grund av omklassificering -236 -370 Årets anskaffning 20 156 13 907 Utrangering eller försäljning -998 -422 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 229 155 210 233 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 30 815 28 721 Förändring IB på grund av omklassificering 684 2 386 Årets anskaffning 1 142 1 270 Årets övriga förändringar -884 -1 562 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 31 757 30 815 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 260 912 241 047 Ingående ackumulerade avskrivningar -120 823 -115 282 Förändring IB på grund av omklassificering - -5 Årets avskrivningar eller nedskrivningar -5 791 -5 959 Utrangering eller försäljning 26 414 Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -126 588 -120 823 Summa 134 324 120 224 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap och som delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 102,6 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 31,8 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 132,3 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 18,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,5 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS 39E och nya generationens ubåt samt anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 2,1 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,3 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens anskaffning av investeringar relaterat till covid-19-vaccin. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 0,9 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel samt en fortsatt översyn av beredskapsvarulagrets prissättning. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Försvarets materielverk 4 045 2 311 Trafikverket 930 1 343 Övriga myndigheter 22 43 Summa 4 997 3 697 Under denna post redovisas förskott som lämnats vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 411 miljoner kronor och förskotten till utländska leverantörer uppgår till 3 634 miljoner kronor. Förskotten till utländska leverantörer har ökat med 1 860 miljoner kronor under 2021. Förändringen avser nästan helt förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA. Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten finns i järnvägsprojekten Västlänken, Varbergstunneln, Olskroken, Luleå-Riksgränsen införande av ERTMS, Ängelholm-Maria dubbelspårsutbyggnad och Hamnbanan i Göteborg samt vägprojekten Förbifart Stockholm och E4/E12 Umeå. Not 26 Andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 504 578 377 525 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 46 274 39 181 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 551 852 417 706 Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Statens ägarandel Vattenfall AB 180 710 97 724 100,0% Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 67 532 48 412 100,0% Sveaskog Holding AB 62 516 59 493 100,0% Akademiska Hus AB 62 101 50 292 100,0% AB Svensk Exportkredit 20 808 20 064 100,0% SBAB Bank AB 20 645 20 282 100,0% Specialfastigheter Sverige AB 14 804 12 409 100,0% Almi Företagspartner AB 11 071 10 853 100,0% Jernhusen AB 9 437 7 979 100,0% Swedavia AB 8 527 9 552 100,0% Apoteket AB 7 559 5 294 100,0% Swedfund International AB 7 314 6 094 100,0% Saminvest AB 6 154 5 942 100,0% PostNord AB 5 542 2 976 60,7% Teracom Group AB 3 758 3 701 100,0% SJ AB 2 715 3 652 100,0% Samhall AB 1 995 1 629 100,0% Systembolaget AB 1 699 1 794 100,0% Svevia AB 1 613 1 529 100,0% Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 1 018 946 100,0% Svenska Spel AB 994 1 474 100,0% Statens Bostadsomvandling AB 972 816 100,0% Infranord AB 814 728 100,0% RISE Research Institutes of Sweden AB 750 871 100,0% Green Cargo AB 644 243 100,0% Lernia AB 433 296 100,0% Svenska Rymdaktiebolaget 398 431 100,0% Apotek Produktion & Laboratorier AB 303 286 100,0% AB Svensk Bilprovning 176 155 100,0% Metria AB 106 79 100,0% Kungliga Operan AB 84 60 100,0% Arlandabanan Infrastructure AB 47 31 100,0% AB Göta Kanalbolag 40 39 100,0% Kungliga Dramatiska Teatern AB 32 27 100,0% Miljömärkning i Sverige AB 20 17 100,0% VisitSweden AB 19 22 100,0% Voksenåsen A/S 10 5 100,0% Vasallen AB - 224 100,0% Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 379 357 100,0% Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 267 247 100,0% Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 10 10 100,0% Övriga andelar 562 490 - Summa 504 578 377 525 Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts. Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 127,1 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde ökade med 83 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 46,8 miljarder kronor minskat med årets utdelning på 4 miljarder kronor. Engångseffekter som kompensation för nedläggning av tysk kärnkraft och avyttring av distributionsverksamhet i Berlin stärkte årets resultat med 12,5 respektive 8,4 miljarder kronor. Ökningen förklaras också av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom resultat av kassaflödes- och valutasäkringar på 49,3 miljarder kronor, omräkningsdifferenser på 3,7 miljarder kronor, effekten av ägarförändringen i koncernföretaget på 2,5 miljarder kronor, negativ effekt avseende inkomstskatter på 15,2 miljarder kronor, negativ effekt av omvärdering av pensionsskulden på 0,7 miljarder kronor och övriga poster på 0,5 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 19 miljarder kronor, vilket främst förklaras av nettot av årets vinst på 22,6 miljarder kronor och årets utdelning på 5,8 miljarder kronor samt av poster redovisade direkt mot eget kapital på 2,4 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska hus AB ökade med 11,8 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 13,8 miljarder kronor minskat med utdelning på 2 miljarder kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 3 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 1,5 miljarder kronor minskat med utdelning till staten på 0,8 miljarder kronor, dels av en positiv värdeförändring på marktillgångar som redovisats direkt mot eget kapital netto 2,3 miljarder kronor. Postnord AB ökade i värde med 2,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras dels av årets resultat på 1,2 miljarder kronor, dels av poster redovisade direkt mot eget kapital såsom effekt av omvärdering av pensionsskuld på 2 miljarder kronor och övriga poster på -0,7 miljarder kronor. I övriga poster ingår återbetalning av ovillkorat kapitaltillskott på 0,4 miljarder kronor inklusive räntan. Specialfastigheter Sverige AB ökade i värde med 2,4 miljarder kronor som en följd av årets resultat på 3 miljarder kronor minskat med årets utdelning på 0,6 miljarder kronor. Andelsvärde för Apoteket AB ökade med 2,3 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av årets resultat på 0,4 miljarder kronor, dels av en post på 1,9 miljarder kronor som redovisades direkt mot eget kapital och bestod av avkastning på tillgångar i Apotekets Pensionsstiftelse samt en omvärdering av pensionsskulden. Jernhusen AB ökade i värde med 1,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat. Andelsvärde för Swedfund International AB ökade med 1,2 miljarder kronor till följd av ett kapitaltillskott på 1 miljard kronor och årets resultat på 0,2 miljarder kronor. Swedavia AB minskade i värde med 1 miljard kronor. Minskningen förklaras främst av årets resultat på -1,2 miljarder kronor samt en mindre post redovisad direkt mot eget kapital på 0,2 miljarder kronor som avser värdeförändringar. Aktier i Vasallen AB övertogs under oktober 2021 av Statens Bostadsomvandling AB. Svenska Spel AB redovisade ett eget kapital som uppgick till 3,5 miljarder kronor vid årsskiftet. I årsredovisningen för staten redovisas 2,5 miljarder kronor av dessa som upplupen skatteintäkt. Andelsvärdet för Svenska Spel AB uppgår därmed till resterande 1 miljard kronor för 2021. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Statens ägarandel Telia Company AB 31 873 24 808 39,5% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 14 149 13 408 34,6% SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 156 190 50,0% Sweden House 11 10 36,0% SAS - 627 21,8% Affärsverk Svenska kraftnät - TSO Holding AS m.fl. 85 138 Summa 46 274 39 181 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande ökade med 7,1 miljarder kronor jämfört med 2020. Andelsvärdet i Telia Company AB ökade med 7,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras till stor del av andelen av årets resultat som uppgår till 4,6 miljarder kronor samt av till staten betald utdelning som uppgår till 3,2 miljarder kronor. Övriga poster som har redovisats direkt mot eget kapital uppgår till 5,7 miljarder kronor och består främst av positiva valutakursdifferenser, omvärdering av pensionsskulden och förändring av innehav utan bestämmande inflytande. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 57,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,7 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och därtill har övriga poster på 0,1 miljarder kronor redovisats direkt mot eget kapital. Statens ägarandelar i SAS inkluderar hybridobligationer som redovisas under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. SAS eget kapital, exklusive hybridobligationer, var negativt i årsbokslutet 2020/2021. Följaktligen anges statens andelar i SAS som noll. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS uppgick vid årsskiftet till 2,0 miljarder kronor. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Kärnavfallsfonden Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 29 301 25 864 Bostadsobligationer 19 857 22 889 Summa Kärnavfallsfonden 49 158 48 753 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 246 1 113 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 930 816 Internationella finansbolaget, IFC 436 436 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 110 107 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 9 037 8 787 Kammarkollegiet, övrigt Hybridobligationer, SAS 2 500 2 500 Orio AB (Saab Automobile Parts AB) 471 448 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 251 225 Summa Kammarkollegiet, övrigt 3 222 3 173 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 398 389 Riksgäldskontoret, obligationer m.m. - 500 Övriga myndigheter 939 815 Summa 62 754 62 417 1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Kärnavfallsfondens placeringsmodell innebär att förvaltningen är uppdelad i två portföljer. I den s.k. långsiktiga portföljen kan fonden placera i svenska och utländska företagsobligationer och aktier. Den andra portföljen, den s.k. basportföljen, består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2021 uppgick statsobligationerna som eliminerades till 24 351 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 757 miljoner kronor jämfört med 2020. Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Avkastningen på totalnivå har varit positiv både för 2021 och den senaste femårsperioden. Den orealiserade värdeökningen hänförlig till den långsiktiga portföljens innehav uppgick till 7 693 miljoner kronor per balansdagen, vilket är en ökning med 4 343 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 251 miljoner kronor. Kammarkollegiet har inte gjort någon utbetalning av kapitaltillskott till investerings- eller utvecklingsbankerna under 2021. Staten köpte år 2020 andelar i hybridobligationer som SAS emitterat. Dessa andelar redovisas till anskaffningsvärde under posten Andra långfristiga värdepappersinnehav. Hybridobligationerna har inget fastställt marknadsvärde då de inte handlas på marknaden. Obligationerna kan återkallas av SAS till nominellt värde under löptiden. Aktieinnehavet i SAS redovisas under posten Andelar i hel- och delägda företag och värderas enligt förenklad substansvärdering. Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom det är en del av statens garantitillgångar. Alla inkomster från Orio AB ska användas för att finansiera förluster i Riksgäldskontorets garantiverksamhet. Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar. Under året har Riksgäldskontorets innehav av nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar (ASJ) minskat med 500 miljoner kronor. Minskningen beror på att samtliga instrument som övertogs från ASJ har förfallit. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottspremier garantiavgifter 4 871 5 314 Skadefordringar 1 918 1 743 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 290 363 Summa Exportkreditnämnden 7 079 7 420 Trafikverket 459 1 081 Transportstyrelsen 317 182 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 323 232 Riksgäldskontoret 186 171 Göteborgs universitet 72 77 Affärsverk Luftfartsverket 3 502 2 676 Svenska kraftnät 618 602 Sjöfartsverket 112 68 Övriga myndigheter 54 56 Summa 12 722 12 565 Långfristiga fordringar uppgick till 12 722 miljoner kronor vilket är 157 miljoner högre än föregående år. Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 341 miljoner kronor och uppgår till totalt 7 079 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier minskade med 443 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 918 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 13 970 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 290 miljoner kronor i slutet av 2021, vilket är en minskning med 73 miljoner kronor jämfört med 2020. Trafikverkets fordringar har minskat med 622 miljoner kronor till 459 miljoner kronor, vilket beror på att fordran som utgörs av depositionen som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel, är lägre än föregående år. Under 2021 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat. Det sänker värdet av de finansiella tillgångarna. Sidas fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 323 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken. Riksgäldskontorets regressfordringar ökade med 15 miljoner och uppgick till 186 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs samt en utdelning från bolaget. Göteborgs universitets fordringar uppgår till 72 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har ökat med 826 miljoner kronor till 3 502 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar bidrar med 771 miljoner kronor till ökningen av LFV:s långfristiga fordringar. Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 618 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag. Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 112 miljoner kronor, vilket är en ökning med 44 miljoner kronor. Ökningen är hänförlig till en långfristig fordran på Eurocontrol, det europeiska avgiftssystemet för flygtrafiktjänst. Posten inkluderar också kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto 223 454 208 243 Reserveringar för låneförluster -12 534 -12 261 Netto, bokfört värde annuitetslån 210 920 195 982 Studielån (beviljade 1989-30 juni 2001), brutto 26 729 30 263 Reserveringar för låneförluster -10 424 -10 996 Netto, bokfört värde studielån 16 305 19 267 Studiemedel (beviljade före 1989), brutto 761 934 Reserveringar för låneförluster -450 -515 Netto, bokfört värde studiemedel 311 419 Hemutrustningslån, brutto 1 000 1 143 Reserveringar för låneförluster -682 -728 Netto, bokfört värde hemutrustningslån 318 415 Körkortslån, brutto 141 122 Reserveringar för låneförluster -46 -25 Netto, bokfört värde körkortslån 96 97 Övriga lån (skuldsaneringslån och äldre lån), brutto 381 349 Reserveringar för låneförluster -357 -330 Netto, bokfört värde, övriga lån 24 19 Summa Centrala studiestödsnämnden 227 974 216 201 Riksgäldskontoret Riksbanken 126 979 174 001 Svensk Exportkredit 10 000 10 000 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 5 490 5 240 Premiepensionssystemet 3 302 5 462 A-train AB 804 819 Kungliga Operan 103 111 Royaltylån till flygindustrin 55 70 Övriga 131 64 Summa Riksgäldskontoret 146 865 195 767 Trafikverket 164 - Statens energimyndighet, utlånat belopp 469 531 Reserveringar för låneförluster -307 -383 Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet 162 147 Kammarkollegiet 111 - Affärsverk Svenska kraftnät 161 127 Övriga myndigheter 44 30 Summa 375 481 412 272 Statens utlåningsfordringar minskade med 36,8 miljarder kronor eller 9 procent. CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 228 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 11,8 miljarder kronor mer än föregående år. Det är 61 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av annuitetslån, som är benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001. CSN administrerar ett flertal lånetyper; annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till 25,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 2,1 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på att nyutlåningen för lånetypen annuitetslån ökat. Riksdagens beslut att höja lånebeloppen till studenterna på grund av sjukdomen covid-19 samt att fler personer har lånat, har bidragit till ökade utbetalningar. Amorteringarna, vilka uppgår till 13 miljarder kronor har ökat något jämfört med tidigare år. CSN:s reservering för låneförluster är 0,4 miljarder kronor lägre än föregående år och uppgår vid utgången av 2021 till 25 miljarder kronor, vilket utgör 10 procent av CSN:s totala utlåning. Riksgäldskontoret redovisar 146,9 miljarder kronor i utlåningsfordringar, vilket är 48,9 miljarder kronor lägre än föregående år. Det är 39 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Lånet minskade med 47 miljarder kronor dels till följd av att Riksbanken har amorterat lån under året, dels av värdeförändringar av lån i utländsk valuta. Svensk Exportkredit har en låneram som under 2020 utnyttjades för första gången, ingen nyutlåning har skett under året och fordran varit oförändrad. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat något jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Minskningen med 2,1 miljarder kronor jämfört med föregående år rör främst utlåning för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar. Riksgäldskontorets utlåning till Kungliga Operan avser renovering och ombyggnation. Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering. Affärsverket svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiet med utlåningsfordringar som avser lån till researrangörer, och Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst. Vidare ingår Tillväxtverket och några länsstyrelser. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 1 196 1 158 Försvarsmakten 572 477 Polismyndigheten 257 230 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 155 90 Försvarets materielverk 143 121 Kriminalvården 66 54 Affärsverk Sjöfartsverket 59 69 Övriga myndigheter 211 206 Summa 2 659 2 405 Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Ökningen av varulagervärdet beror främst på att posten hos Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ökat. Trafikverkets varulager och förråd består i huvudsak av material för underhåll, reparation och byggnation av järnvägsanläggningar. Försvarsmaktens varulager och förråd består till största delen av drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker. Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett internationellt lager (bistånd) och ett lager som är ett stöd till EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse II). Under 2021 har ett nytt medicinskt lager för EU:s beredskap tillkommit. Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem. Kriminalvårdens varulager består främst av råvaror och helfabrikat. Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst reservdelar till räddningshelikoptrar och drivmedel. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Lantmäteriet 245 245 Försvarets materielverk 196 185 Övriga myndigheter 11 11 Summa 452 441 Pågående arbeten hos Lantmäteriet består i huvudsak av fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Ett större uppdrag är omarronderingsprojektet Västra Leksand som berör ett stort antal skiften och sakägare. Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag består av upparbetade kostnader för försäljning av ubåtar till Singapore. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Länsstyrelsen i Dalarnas län 136 151 Länsstyrelsen i Värmlands län 17 21 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 1 Övriga myndigheter 0 0 Summa 154 173 Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 58 0 Affärsverk Sjöfartsverket 2 1 Övriga myndigheter 1 1 Summa 61 2 Endast några få myndigheter redovisar förskott till leverantörer. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 662 2 071 Livsmedelsverket 495 387 Statens institutionsstyrelse 270 204 Transportstyrelsen 262 109 Karolinska institutet 212 183 Försvarsmakten 142 225 Försvarets materielverk 134 41 Uppsala universitet 112 62 Lantmäteriet 111 127 Lunds universitet 108 125 Läkemedelsverket 95 55 Affärsverk Svenska kraftnät 1 473 770 Sjöfartsverket 298 289 Luftfartsverket 28 37 Övriga myndigheter 1 115 987 Summa 5 518 5 671 Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär. Jämfört med föregående år har posten minskat med 153 miljoner kronor. Trafikverkets kundfordringar har minskat med 1 409 miljoner kronor, varav 1 379 miljoner kronor som en konsekvens av att Trafikverket i december krediterade kunder med trafikeringsavtal till följd av en tillfällig nedsättning av banavgifter med anledning av sjukdomen covid-19. Livsmedelsverkets kundfordringar har ökat med 108 miljoner kronor, vilket främst förklaras av att fakturerade kontrollavgifter från 2017 t.o.m. 2021 har överklagats. Affärsverket svenska kraftnäts kundfordringar har ökat med 703 miljoner kronor. Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning. Not 35 Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 79 796 70 553 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år Skatt till kommuner och regioner (Skatteverket) 7 251 8 671 Trossamfund och begravningsavgifter -308 -422 Summa Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 6 943 8 249 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 32 170 31 579 CSA-avtal 1 181 1 361 OMX-säkerheter 679 1 012 Övrigt 78 165 Summa Riksgäldskontoret 34 108 34 117 Statens jordbruksverk 9 010 9 228 Försäkringskassan 4 514 4 043 E-hälsomyndigheten 2 604 2 532 Transportstyrelsen 1 804 1 820 Centrala studiestödsnämnden 1 331 1 250 Tillväxtverket 1 271 143 Kronofogdemyndigheten 855 1 032 Affärsverk Luftfartsverket 309 360 Svenska kraftnät 244 62 Sjöfartsverket 51 66 Övriga myndigheter 3 508 3 662 Summa 146 348 137 117 Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 146,3 miljarder kronor vilket var en ökning med 9,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9,2 miljarder kronor till 79,8 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms har ökat med ungefär 1 miljard kronor och uppgick vid årets slut till 30 miljarder kronor. Anstånden ges till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och regioner. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2021 resulterade i en fordran på 6,9 miljarder kronor vid utgången av 2021. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade med 0,6 miljarder kronor. Fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Försäkringskassans kortfristiga fordringar har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av ökade återkravsfordringar. Tillväxtverkets kortfristiga fordringar uppgick till 1,3 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre jämfört med 2020. Det beror på ökade återkravsfordringar avseende stöd till korttidsarbete. Tillväxtverket konstaterar i sin årsredovisning att det finns en viss osäkerhet kring återbetalningsgraden av dessa fordringar. Från och med 2021 klassificerar Transportstyrelsen fordringar avseende Eurocontrol för bl.a. undervägsavgift som långfristiga. Jämförelsetalet för 2020 har därför justerats ned med 0,2 miljarder kronor. Även jämförelsetalet för Övriga myndigheter har justerats ned något till följd av att Polismyndigheten har omklassificerat kontanta beslag från Övriga kortfristiga fordringar till Kassa och Bank. Not 36 Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Polismyndigheten 1 075 875 Kriminalvården 474 589 Trafikverket 421 588 Försäkringskassan 413 424 Försvarsmakten 301 366 Lunds universitet 295 276 Domstolsverket 293 278 Skatteverket 265 261 Riksgäldskontoret underkurser, upplåning i svenska kronor 185 30 underkurser, upplåning i utländsk valuta 49 135 Övrigt 26 84 Summa Riksgäldskontoret 260 249 Kungl. Tekniska högskolan 255 247 Försvarets materielverk 251 331 Arbetsförmedlingen 248 211 Uppsala universitet 246 221 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 236 249 Stockholms universitet 234 220 Karolinska institutet 234 240 Affärsverk Luftfartsverket 90 43 Svenska kraftnät 39 29 Sjöfartsverket 81 55 Övriga myndigheter 3 613 3 372 Summa 9 324 9 124 En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda hyreskostnader uppgår totalt till 4 634 miljoner kronor, dvs. omkring hälften av det totala beloppet. Polismyndigheten redovisar förutbetalda hyreskostnader på 599 miljoner kronor. Kriminalvårdens förutbetalda hyreskostnader uppgår till 374 miljoner kronor. Lunds universitets förutbetalda hyreskostnader uppgår till 245 miljoner kronor. Polismyndigheten redovisar förutbetalda it-kostnader på 427 miljoner kronor vilket är en ökning med 149 miljoner kronor från föregående år. Kriminalvårdens förutbetalda kostnader utgörs huvudsakligen av förutbetalda hyreskostnader. Balansposten har minskat med 115 miljoner kronor. Det förklaras av att 2020 års belopp innehöll moms på hyresfakturor som inte blev betalda innan årsskiftet. Dessutom redovisades en lokal löneöverenskommelse på 67 miljoner kronor i balansposten. Trafikverkets förutbetalda kostnader utgörs till största del av förutbetalda it-kostnader på 205 miljoner kronor vilket är en ökning med 14 miljoner kronor från föregående år. Förutbetalda kostnader för investeringar i järnväg har minskat med 150 miljoner kronor. Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. För 2021 är underkurserna högre än föregående år för upplåning i svensk valuta. För upplåning i utländsk valuta är underkurserna lägre än föregående år. Not 37 Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 649 632 Kungl. Tekniska högskolan 457 432 Lunds universitet 424 410 Karolinska institutet 401 448 Uppsala universitet 319 329 Stockholms universitet 290 237 Göteborgs universitet 276 268 Linköpings universitet 213 205 Umeå universitet 149 129 Sveriges lantbruksuniversitet 131 138 Övriga myndigheter 725 699 Summa 4 034 3 927 Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten. Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt. Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner. Not 38 Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Upplupna skatteintäkter 300 540 257 173 Upplupna intäkter reglering kommuner o trossamfund - 7 422 Riksgäldskontoret Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 688 1 288 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 18 37 Övriga upplupna intäkter 512 1 229 Summa Riksgäldskontoret 1 218 2 554 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 953 607 Kärnavfallsfonden 746 752 Försäkringskassan 629 616 Trafikverket 625 578 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 374 374 Transportstyrelsen 253 259 Tillväxtverket 157 58 Folkhälsomyndigheten 119 - Statens tjänstepensionsverk 107 160 Migrationsverket 0 744 Affärsverk Svenska kraftnät 1 982 616 Luftfartsverket 163 147 Sjöfartsverket 50 75 Övriga myndigheter 823 631 Summa 308 739 272 766 Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats till och med december månad. Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt 2021-12-31 Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i januari 2022 Upplupen intäkt 2020-12-31 Förändring 2021/2020 Belopp Andel Belopp Belopp Belopp Fysiska personers skatter 149 942 50 80 076 112 469 37 473 Juridiska personers skatter 21 563 7 -1 486 21 427 136 Arbetsgivaravgifter m.m. 55 257 18 690 53 400 1 857 Mervärdesskatt 80 937 27 47 530 73 718 7219 Övriga skatter 20 216 7 8 932 17 825 2 391 Förskottsdebiteringar F-skatt -13 549 -5 -16 151 -12 525 -1 023 Förskott utsläppsrätter -2 726 -1 -2 726 -1 552 -1 175 Elimineringar m.m. -11 099 -4 -11 099 -7 589 -3 510 Totalt upplupna skatteintäkter 300 540 100 105 766 257 173 43 368 De upplupna skatteintäkterna vid utgången av 2021 uppgår till drygt 300 miljarder kronor, vilket är en ökning med 43 miljarder kronor jämfört med 2020. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är också i allt väsentligt upplupna intäkter från fysiska personer som har förändrats jämfört med 2020. Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2022, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2021 till ungefär 106 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter uppbörden i februari har den upplupna intäkten avseende mervärdesskatt minskat till knappt 8 miljarder kronor. Fysiska personers inkomstskatter har ökat med 75 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen 2020. Ökningen förklaras av såväl högre intäkter från skatt på kapital som högre intäkter från skatt på förvärvsinkomst. De upplupna intäkterna har ökat med drygt 37 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatter har ökat med 31 miljarder kronor medan de upplupna intäkterna i stort sett är oförändrade. Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för både fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. Arbetsgivaravgifterna har ökat med 51 miljarder kronor, vilket framför allt är en följd av den ekonomiska återhämtning som skett under 2021. Skillnaden mot föregående år beror främst på att lönesumman ökat men även på att nedsättningarna av arbetsgivaravgifter var mindre under 2021 jämfört med 2020. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter är däremot på ungefär samma nivå som förra året och har ökat med knappt 2 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat med 46 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2020 medan de upplupna intäkterna har ökat med drygt 7 miljarder kronor. Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2020 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett mindre skillnadsbelopp som för 2021 uppgår till 0,1 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten, på justeringar för äldre år för juridiska personers skatter som kan identifieras först senare eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken. Även de övriga upplupna intäkterna har minskat jämfört med föregående år. Det beror främst på att samtliga instrument som Riksgäldskontoret tidigare övertog av Affärsverket Statens Järnvägar nu har förfallit. Det beror också på att de upplupna ränteintäkterna på utlåning till Riksbanken har minskat. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från EU:s fonder, främst Socialfonden. De upplupna intäkterna uppgår till 953 miljoner kronor, vilket är en ökning med 346 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 603 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar. Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 327 miljoner kronor, vilka har minskat med 26 miljoner kronor. Beloppet varierar mellan åren beroende på när krav på ersättning framställs till respektive berört land. I övrigt består beloppet främst av upplupna ränteintäkter för återkrav på 294 miljoner kronor. Tillväxtverkets upplupna intäkter utgörs i huvudsak av fordringar på EU avseende EU:s strukturfond, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Folkhälsomyndigheten redovisar upplupna intäkter avseende vidareförsäljning av covid-19-vaccin. Migrationsverket redovisar inga upplupna intäkter, vilket är en minskning med 744 miljoner kronor. Föregående år hade Migrationsverket en fordran på EU-kommissionens Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF), till följd av upplupna projektkostnader. Under 2021 har Migrationsverket erhållit ersättning för tidigare år samt årlig förfinansiering, vilket medför att staten i stället har en skuld gentemot EU-kommissionen gällande AMIF. Affärsverket svenska kraftnät redovisar bland annat upplupna nätintäkter på 729 miljoner kronor, upplupna intäkter från systemansvariga på 773 miljoner kronor samt periodiserade kapacitetsavgifter på 467 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Riksgäldskontoret 12 760 34 614 Försäkringskassan 1 005 1 303 Pensionsmyndigheten 313 346 Affärsverk Luftfartsverket 1 875 2 084 Övriga myndigheter 0 17 Summa 15 953 38 364 Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Reporna har minskat med 21,9 miljarder kronor och uppgår till 12,8 miljarder kronor 2021. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Skatteverket 513 67 Försäkringskassan 411 116 Trafikverket 340 73 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 262 224 Regeringskansliet 217 175 Länsstyrelsen i Västerbottens län 189 191 Länsstyrelsen i Norrbottens län 152 150 Karolinska institutet 131 138 Polismyndigheten 120 67 Kärnavfallsfonden 104 282 Tillväxtverket 103 81 Universitets- och högskolerådet 0 502 Affärsverk Luftfartsverket 2 071 2 690 Sjöfartsverket 645 551 Svenska kraftnät 627 66 Övriga myndigheter 993 1 376 Summa 6 879 6 749 Posten Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Den har ökat med 130 miljoner kronor. Luftfartsverket har den största andelen bankmedel men den har minskat med 619 miljoner kronor på grund av att myndigheten haft lägre fakturerade luftfartsintäkter till följd av lägre trafikvolymer. Skatteverkets bankmedel har ökat med 446 miljoner kronor vilket förklaras av inbetalningar till valutakonto rörande systemet för redovisning av moms på elektroniska tjänster och från den 1 juli 2021 inbetalningar av moms enligt tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen. Andra länder har inte kunnat leverera fördelningsunderlag i tid vilket gör att medlen ligger kvar på valutakontot. Universitets- och högskolerådet redovisar från och med 2021 medel från Nordplus och Erasmus i statens valutakoncernkonto på Riksgäldskontoret vilket förklarar minskningen på 502 miljoner kronor. Not 41 Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Uppskrivningskapital 53 53 Donationskapital 1 302 1 233 Resultatandelar i hel- och delägda företag 364 321 300 951 Balanserad kapitalförändring -338 634 -229 850 Årets över- eller underskott enligt resultaträkningen 89 829 -99 543 Summa 116 871 -27 155 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2020 uppgick till -27,2 miljarder kronor. Under 2021 ökade nettoförmögenheten med 144 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 116,9 miljarder kronor och har därmed övergått från en negativ till en positiv nettoförmögenhet. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Ändringar av utgående balansen 2020 För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper. Upplupna skatteintäkter har justerats och medfört en minskad balanserad kapitalförändring med 1,6 miljarder kronor. Justeringen avsåg fordran för utsläppsrätter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet är oförändrat jämfört med föregående år. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 69 miljoner kronor under året. Ökningen består till största delen av donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet. Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 63,4 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (27,1 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2021 (-18,0 miljarder kronor), övriga förändringar av eget kapital i företagen (53,5 miljarder kronor) samt övriga förändringar om 0,3 miljarder kronor. Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,5 miljarder kronor). Vattenfall AB har redovisat en ökning med 40,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består främst av orealiserade värdeförändringar som redovisats direkt mot eget kapital. Telia Company AB har rapporterat 5,7 miljarder kronor i ökning av eget kapital vid sidan av resultatet, vilket främst avser orealiserade värdeförändringar redovisade direkt mot eget kapital samt förändring av innehav utan bestämmande inflytande. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen minskade med 108,8 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som inte är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 126,6 miljarder kronor. Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp, 18,0 miljarder kronor. Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,5 miljarder kronor). Vid beräkningen av skatteperiodiseringar uppstår ett skillnadsbelopp som inte kan fördelas på olika skatteslag och som förs till balanserad kapitalförändring. Beloppet uppgår till -0,1 miljarder kronor för 2021. Försvarsmakten redovisar invärdering av beredskapsvaror i lager m.m. direkt mot eget kapital till en summa av 0,8 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings-kapital Donations-kapital Resultatandelar i hel och delägda företag Balanserad kapital-förändring Årets under/-överskott Summa Utgående balans 2020 53 1 233 300 951 -228 276 -99 543 -25 581 Justeringar av skatteperiodiseringar -1 574 -1 574 Ingående balans 2021 53 1 233 300 951 -229 850 -99 543 -27 155 Föregående års kapitalförändring 27 105 -126 648 99 543 0 Utdelning från hel- och delägda företag -18 045 18 045 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 53 546 53 546 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 471 -471 0 Saldo vid beräkning av skatteperiodiseringar -104 -104 Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m., Försvarsmakten 797 797 Utjämningspost vid eliminering av statspapper 497 497 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 44 44 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder -84 -84 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -688 -688 Underskott av den avgiftsbelagda verksamheten avs. premiepensionen hos Pensionsmyndigheten -157 -157 Övriga förändringar 69 293 -15 346 Årets över- eller underskott 89 829 89 829 Summa årets förändring 0 69 63 370 -108 784 189 372 144 026 Utgående balans 53 1 302 364 321 -338 634 89 829 116 871 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2020 och 2019 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte framställda för 2021 och jämförelsen görs därför mellan 2020 och 2019. Tabell 3.9 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder 2020-12-31 2019-12-31 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -27 75 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 161 153 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -46 -53 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 25 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 186 246 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 085 1 058 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -62 -82 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 146 164 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 89 89 Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 60 52 Övrigt -24 -13 Statens förmögenhet enligt NR-principer 1 593 1 714 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2020 på -27 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2022 års ekonomiska vårproposition på 1 593 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 620 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 67 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för att aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 42 Fonder Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Kärnavfallsfonden 82 538 77 475 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 50 613 46 949 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 47 845 46 409 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 39 911 39 919 Trafiklivräntefonden, Försäkringskassan 1 075 1 097 Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m. 499 453 Bygdemedel m.m., länsstyrelser 419 415 Försäkringskassans övriga fonder 273 280 Batterifonden, Naturvårdsverket 168 167 Övriga 423 369 Summa 223 764 213 533 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2021 liksom de senaste åren. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med större risk börjat byggas upp, med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen. Hösten 2020 avslutades implementeringsfasen och 2021 är det första helåret då fonden är fullinvesterad i den långsiktiga portföljen. Vid utgången av 2021 uppgick tillgångarna i den långsiktiga portföljen till ca 36 procent av de totala placeringarna. Sammantaget uppgick Kärnavfallsfondens avkastning till 7,44 procent under 2021. I allt väsentligt förklaras förvaltningsresultatet av avkastningen i den långsiktiga portföljen som uppgick till 21,01 procent vilket motsvarar 17,11 procent real avkastning. Basportföljens avkastning stannade på måttliga 0,36 procent motsvarande -3,54 procent i reala termer. Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser. Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden. Resolutionsreserven har vuxit under 2021 och är nu den största av dessa. Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än tre procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2021 uppgick reserven till 50,6 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2,7 procent av de garanterade insättningarna. Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2021 till 47,8 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 917 miljarder kronor (se not 56). Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Försäkringskassan redovisar några fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och övriga fonder vid Försäkringskassan består av Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan många år gäller numera producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt. Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Statens tjänstepensionsverk 333 333 333 424 Riksdagsförvaltningen 5 555 5 453 Försvarsmakten 244 219 Regeringskansliet 65 54 Polismyndigheten 35 44 Umeå universitet 24 24 Lunds universitet 23 28 Trafikverket 18 22 Affärsverk Luftfartsverket 7 285 7 032 Sjöfartsverket 2 725 2 694 Svenska kraftnät 1 208 1 138 Övriga myndigheter 195 221 Summa 350 710 350 353 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2020 och uppgår 2021 till 333,3 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ingående skuld 332 854 294 037 Justering av ingående skuld -48 -14 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta 0 34 826 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 0 0 Grundränta, brutto -4 703 -4 679 Grundränta, frigjorda driftkostnader -333 -334 Indexering 2 068 5 527 Utfall av antaganden om livslängd 30 -81 Nya och tillfälliga sjukpensioner 72 92 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 32 -77 Nya inaktuella, temporära efterlevandepensioner 132 113 Nyintjänande 13 276 14 162 Förändring av antastbar förmån -58 14 Nya temporära efterlevandepensioner 98 99 Utbetald pension -10 692 -10 611 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -83 -83 Aktualisering -176 -162 Övrigt 246 25 Summa utgående skuld 1 332 715 332 854 1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 618 miljoner kronor (570 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Den redovisningsprincip som staten tillämpar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Under 2021 har räntan i beräkningsgrunderna varit oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till -1,4 procent. Det innebär att avsättningen inte har förändrats till följd av ändrad bruttoränta. För 2020 var motsvarande effekt en ökning av avsättningen med 34,8 miljarder kronor som ett resultat av att räntan då sänktes från -0,7 procent till -1,4 procent. Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2021 är räntan precis som föregående år -1,4 procent, vilket leder till en minskning av avsättningen med 4,7 miljarder kronor (4,7 miljarder kronor även för 2020). Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändringen av prisbasbeloppet. För 2021 har prisbasbeloppet höjts med 0,63 procent i jämförelse med föregående år vilket ökar avsättningen med 2,1 miljarder kronor (5,5 miljarder kronor). Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2021 har effekten av nyintjänande ökat avsättningen med 13,3 miljarder kronor (14,2 miljarder kronor). Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som årets utbetalningar medför. Årets utbetalningar har minskat avsättningen med 10,7 miljarder kronor (10,6 miljarder kronor). I Övrigt ingår effekter som uppstår i avsättningen när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden, exempelvis på grund av samordning. I posten ingår även nytillkomna pensioner för vilka reserveringar inte tidigare har gjorts, framför allt gällande äldre och övriga förmåner. Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer precis som SPV den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet istället för som en del av årets resultat. Under 2021 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning ökat med 0,1 miljarder kronor (0,9 miljarder kronor). Eftersom bruttoräntan har varit oförändrad jämfört med föregående år har avsättningen inte påverkats av försäkringstekniska omvärderingar och ökningen har därför i sin helhet redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2021 uppgår till 5,6 miljarder kronor (5,5 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,5 miljarder kronor (0,5 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 57 procent (60 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter. Även Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar numera i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar även den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens sammanlagda pensionsavsättning har under 2021 ökat med totalt 0,4 miljarder kronor (1,8 miljarder kronor), där Luftfartsverket står för 0,3 miljarder kronor (1,3 miljarder kronor). Att bruttoräntan inte har förändrats i jämförelse med föregående år innebär att ökningen av affärsverkens pensionsavsättningar i sin helhet har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Not 44 Avsättningar för garantier Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Avsättningar för garantier risker som kan finansieras av garantiavgifter 9 981 8 519 kvardröjande risker 989 1 068 oreglerade skador 1 268 1 305 Summa avsättningar för garantier 12 238 10 892 Avsättningar för garantier per myndighet Exportkreditnämnden 10 581 9 461 Riksgäldskontoret 1 090 1 114 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 439 210 Boverket 128 107 Summa för avsättningar för garantier per myndighet 12 238 10 892 Under posten Avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och skadeersättningar som inte är utbetalade vid bokslut (oreglerade skador). Avsättningar för garantier uppgick till 12 238 miljoner kronor 2021 jämfört med 10 892 miljoner kronor 2020. Det innebär att avsättningar för garantier ökade med 1 346 miljoner kronor. Den främsta orsaken är att risker som kan finansieras av garantiavgifter har ökat från 8 519 miljoner kronor 2020 till 9 981 miljoner kronor 2021. Kvardröjande risker och oreglerade skador minskade med 79 miljoner kronor respektive 37 miljoner kronor jämfört med 2020. Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. EKN har 89 procent av statens garantiengagemang och redovisar 86 procent av statens avsättningar för garantier. Vid utgången av 2021 hade EKN garantier i 146 länder och garantiengagemanget var i slutet av året 266,3 miljarder kronor, jämfört med 238,6 miljarder kronor 2020. Avsättningar för garantier uppgick till 10 581 miljoner kronor, vilket var en ökning med 1 120 miljoner kronor jämfört med 2020. Av EKN:s avsättningar för garantier 2021 var 8 851 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter. EKN har till följd av sjukdomen covid-19 erbjudit stora och medelstora företag att teckna rörelsekreditgarantier under perioden mars 2020 till juni 2021. Rörelsekreditgarantier täcker 75 procent av bankens risk vid rörelsefinansiering till företag. Vid slutet av året var garantiengagemanget i rörelsekreditgarantier 42,4 miljarder kronor och den förväntade förlusten i dessa engagemang och som påverkat avsättningar var 1,1 miljarder kronor. Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 20,0 miljarder kronor, jämfört med 24,2 miljarder kronor 2020. Avsättningar för garantier uppgick till 1 090 miljoner kronor, vilket var en minskning med 24 miljoner kronor jämfört med 2020. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2021 var 745 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 7,6 miljarder kronor, jämfört med 6,3 miljarder kronor 2020. Avsättningar för garantier uppgick till 439 miljoner kronor, vilket var en ökning med 229 miljoner kronor jämfört med 2020. Ökningen kan främst härledas till att risker som kan finansieras med garantiavgifter som ökade med 157 miljoner kronor. Av Sidas avsättningar för garantier 2021 var 257 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 4,4 miljarder kronor, jämfört med 2,7 miljarder kronor 2020. Avsättningar för garantier uppgick till 128 miljoner kronor, vilket var en ökning med 21 miljoner kronor jämfört med 2020. Av Boverkets avsättningar för garantier 2021 var hela beloppet hänförbart till risker som kan finansieras med garantiavgifter. Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Försvarsmakten Pågående rättsliga tvister miljöärenden 692 490 Drivmedel och olja 535 50 Ammunitionsrester 322 92 Deponier och vrak 111 71 Övrigt, avhjälpande verksamhet 206 39 Summa Försvarsmakten 1 866 742 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 763 667 Impregneringsplatser 321 283 Bangårdar och stationsområden 206 111 Övrigt 164 157 Summa Trafikverket 1 454 1 218 Affärsverk Svenska kraftnät 515 392 Sjöfartsverket 2 2 Övriga myndigheter 65 27 Summa 3 902 2 381 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Posten består i huvudsak av Försvarsmaktens och Trafikverkets och avsättningar. Affärsverket svenska kraftnäts avsättning avser framtida utgifter för sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament. Not 46 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Försvarsmakten 881 567 Pensionsmyndigheten 320 351 Trafikverket 255 300 Statens jordbruksverk 215 466 Regeringskansliet 154 53 Migrationsverket 146 155 Polismyndigheten 145 157 Försäkringskassan 110 98 Arbetsförmedlingen 79 118 Skatteverket 68 65 Göteborgs universitet 67 60 Lunds universitet 66 66 Uppsala universitet 62 65 Skogsstyrelsen 60 118 Kriminalvården 57 52 Affärsverk Luftfartsverket 40 44 Svenska kraftnät 38 12 Sjöfartsverket - 60 Övriga myndigheter 964 883 Summa 3 727 3 690 Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel. Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Trafikverkets avsättningar avser främst skadestånd och regress. Statens jordbruksverks avsättningar består till stor del av avsättningar för EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) och EU:s landsbygdsfond 2014-2020 (EJFLU). Not 47 Statsskulden Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Lån i svenska kronor Nominella statsobligationer 655 983 573 483 Real skuld i svenska kronor 206 690 178 298 Statsskuldväxlar 107 483 172 711 Likviditetsförvaltningsinstrument 81 215 135 781 Gröna obligationer 20 000 20 000 Privatmarknadslån 0 2 889 Säkerheter i svenska kronor 989 2 788 Valutaderivat -96 181 -79 321 Summa Lån i svenska kronor 976 179 1 006 629 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -59 755 -62 652 Lån i svenska kronor totalt 916 424 943 977 Lån i utländsk valuta Obligationer m.m. i utländsk valuta 127 370 189 605 Valutaderivat 100 715 83 682 Säkerheter i utländsk valuta 1 476 Summa Lån i utländsk valuta 228 086 273 763 Summa 1 144 510 1 217 740 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,0 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 38,7 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta har under året minskat med 45,7 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 73,2 miljarder kronor totalt jämfört med 2020. Statens budgetsaldo vände 2021 återigen till ett överskott och landade på 77,9 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2021. Lån i form av nominella statsobligationer svarar för den största ökningen med 82,5 miljarder kronor. Dessutom har real skuld i svenska kronor ökat med 28,4 miljarder kronor. Den största minskningen avser lån i form av statsskuldsväxlar som har minskat med 65,2 miljarder kronor. En nästan lika stor minskning avser obligationer m.m. i utländsk valuta, som har minskat med 62,2 miljarder kronor. Likviditetsförvaltningsinstrument har minskat med 54,6 miljarder kronor och valutaderivat i svenska kronor med 16,9 miljarder kronor. Not 48 Långfristiga skulder Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 710 959 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 103 101 Transportstyrelsen 62 128 Riksgäldskontoret 46 187 Affärsverk Svenska kraftnät 37 886 18 538 Luftfartsverket 117 66 Övriga myndigheter 2 3 Summa 38 926 19 982 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 547 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 162 miljoner kronor. Rådet för Europeiska socialfonden redovisar en skuld på 103 miljoner kronor till EU- kommissionen som uppstod vid räkenskapsåret 2018/2019 och regleras vid programmets slut. Transportstyrelsens långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 176 miljoner kronor. Riksgäldskontoret redovisar inte längre någon skuld knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde. Det är en minskning med 155 miljoner kronor från föregående år. Övriga poster avser skulder om knappt 42 miljoner kronor avseende terminskontrakt Statens internbank och 4 miljoner kronor avseende outtagna medel Riksgäldsspar. Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder består av aktiverade kapacitetsavgifter och uppgår till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 19 miljarder kronor från föregående år. Kapacitetsavgifter uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och Affärsverket svenska kraftnät använder dem till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Under 2021 har det varit ett mycket högt inflöde av kapacitetsavgifter. Luftfartsverkets långfristiga skulder består av betalningsutfästelser till SVEDAB 547 miljoner kronor och innehållna garantibelopp 162 miljoner kronor. Not 49 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Trafikverket 10 829 8 840 Försvarsmakten 3 269 1 637 Försvarets materielverk 2 777 2 008 Folkhälsomyndigheten 1 271 428 Polismyndigheten 815 560 Fortifikationsverket 619 301 Statens fastighetsverk 522 448 Uppsala universitet 441 130 Kriminalvården 396 749 Försäkringskassan 332 216 Arbetsförmedlingen 328 129 Kungl. Tekniska högskolan 295 60 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 266 114 Affärsverk Svenska kraftnät 1 814 685 Sjöfartsverket 156 115 Luftfartsverket 105 207 Övriga myndigheter 5 897 4 142 Summa 30 131 20 768 Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Posten uppgår till 30,1 miljarder kronor vilket är en ökning från föregående år med drygt 9 miljarder kronor. Trafikverket redovisar leverantörsskulder om 10,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 2 miljarder kronor. Försvarsmaktens leverantörsskulder uppgår till 3,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,6 miljarder kronor. Försvarets materielverk, Folkhälsomyndigheten och Affärsverket svenska kraftnät redovisar också betydligt högre leverantörsskulder än föregående år. Not 50 Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 109 703 88 576 Övrigt, Skatteverket 641 588 Summa Skatteverket 110 344 89 164 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 32 273 37 035 Skuld till premiepensionssystemet 21 184 17 228 EU-avgifter 5 548 3 227 Övrigt, Riksgäldskontoret 177 52 Summa Riksgäldskontoret 59 182 57 542 Pensionsmyndigheten 6 695 6 562 Försäkringskassan 3 665 3 592 E-hälsomyndigheten 2 677 2 630 Trafikverket 805 921 Exportkreditnämnden 536 676 Statens tjänstepensionsverk 451 448 Polismyndigheten 354 440 Transportstyrelsen 353 214 Skogsstyrelsen 420 54 Affärsverk Luftfartsverket 436 396 Svenska kraftnät 149 43 Sjöfartsverket 24 30 Övriga myndigheter 4 487 3 784 Summa 190 578 166 496 Posten Övriga kortfristiga skulder uppgick till 190,6 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket är 24,1 miljarder kronor högre än föregående år. Den största delen av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares extra inbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2022. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Förändringar av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket motsvarar en ökning på 21,1 miljarder kronor. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning var 4,8 miljarder kronor lägre 2021 än föregående år. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består främst av innehållen skatt på dagersättningar, så som sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. E-hälsomyndighetens övriga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer. Skogsstyrelsens skulder har ökat med 0,4 miljarder kronor, vilket främst beror på nekade avverkningstillstånd i fjällnära skog. Polismyndigheten har omklassificerat kontanta beslag från övriga kortfristiga skulder till depositioner vilket minskar förra årets jämförelsebelopp med 0,2 miljarder kronor. Även Transportstyrelsens jämförelsetal har justerats något. Not 51 Depositioner Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Kronofogdemyndigheten 2 162 1 866 Tullverket 490 439 Länsstyrelserna 370 542 Polismyndigheten 330 242 Övriga myndigheter 313 109 Summa 3 665 3 198 Den största delen av posten depositioner består av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten. Tullverkets depositioner avser ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten. Länsstyrelsernas depositioner består främst av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kund Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Sveriges lantbruksuniversitet 31 30 Kemikalieinspektionen 28 22 Bolagsverket 21 19 Patent- och registreringsverket 19 21 Högskolan i Gävle 15 11 Högskolan Dalarna 8 5 Affärsverk Svenska kraftnät 60 63 Luftfartsverket 0 0 Sjöfartsverket 0 0 Övriga myndigheter 3 3 Summa 184 174 Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten pågår under en längre tid och när arbetet inte har avslutats eller projektet slutavräknats redovisas medlen som ett förskott från uppdragsgivare och kund. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning. Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls. Not 53 Upplupna kostnader Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Riksgäldskontoret 6 546 6 627 Trafikverket 3 218 2 825 Försvarsmakten 1 851 1 791 Polismyndigheten 1 713 1 315 Försvarets materielverk 1 703 1 169 Migrationsverket 1 464 1 612 Försäkringskassan 899 820 Arbetsförmedlingen 739 756 Skatteverket 484 439 Folkhälsomyndigheten 417 112 Kriminalvården 410 336 Lunds universitet 398 245 Statens jordbruksverk 386 72 Regeringskansliet 308 272 Kammarkollegiet 271 1 151 Affärsverk Svenska kraftnät 2 174 1 002 Sjöfartsverket 106 173 Luftfartsverket 16 8 Övriga myndigheter 5 218 5 198 Summa 28 321 25 923 Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter. Riksgäldskontorets upplupna kostnader består av räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats. Trafikverkets största delposter avser markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med 786 miljoner kronor respektive 1 285 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör 701 miljoner kronor. Försvarsmaktens största delpost avser ledighetsskuld och upplupen lön. Polismyndighetens största delpost avser upplupna semester- och löneskulder. Försvarets materielverks största delpost avser interimsskulder till leverantörer. Migrationsverkets upplupna kostnader avser till största delen placering av barn, ersättning för ensamkommande barn och schablonersättningar. Not 54 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Lunds universitet 2 395 2 232 Karolinska institutet 2 168 2 098 Göteborgs universitet 1 585 1 513 Uppsala universitet 1 014 963 Kungl. Tekniska högskolan 600 626 Stockholms universitet 540 467 Universitets- och högskolerådet 462 505 Sveriges lantbruksuniversitet 394 344 Linköpings universitet 358 296 Umeå universitet 358 336 Luleå tekniska universitet 195 178 Södertörns högskola 152 169 Linnéuniversitetet 137 125 Mälardalens högskola 135 125 Kustbevakningen 125 132 Örebro universitet 111 97 Malmö universitet 103 89 Affärsverk Svenska kraftnät 1 934 1 648 Sjöfartsverket 71 219 Övriga myndigheter 1 473 1 356 Summa 14 310 13 518 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. I första hand universitet och högskolor redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet, Karolinska institutet och Göteborgs universitet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke-statliga finansiärer. Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Universitet och högskolor 22 630 20 897 varav inomstatliga 11 918 10 832 varav utomstatliga 10 712 10 065 Länsstyrelser 2 398 1 575 varav inomstatliga 2 148 1 353 varav utomstatliga 250 222 Övriga 7 259 6 901 varav inomstatliga 3 911 3 670 varav utomstatliga 3 348 3 231 Totala inomstatliga1 17 977 15 855 Totala utomstatliga 14 310 13 518 Summa 32 287 29 373 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 2 095 miljoner kronor (1 118 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 2 914 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 792 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 2 122 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 59 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är en något lägre andel än föregående år, beroende på att länsstyrelsernas andel har ökat. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2021. Beloppet uppgick till 2 169 miljoner kronor vilket var 18 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 2 027 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har ökat kraftigt hos länsstyrelserna. Den största ökningen återfinns hos Länsstyrelsen i Stockholms län och består av oförbrukade bidrag främst från Länsstyrelsen i Örebro län, vilka ökade med 190 miljoner kronor jämfört med 2020. Ökningen beror framför allt på stora bidragsinbetalningar för att finansiera arbetet med att administrera stöd till företag som drabbats av pandemin. Även hos Länsstyrelsen i Skåne har de oförbrukade bidragen ökat kraftigt. Det beror främst på ökade uppdrag finansierade av Naturvårdsverket samt på ökade dispositionsrätter för Länsstyrelsen i Örebro. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 18 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till 1 år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 15 781 4 039 9 273 1 957 513 varav universitet och högskolor 11 918 2 857 7 638 1 227 196 varav länsstyrelser 2 148 550 1 051 401 146 varav övriga 1 715 632 583 329 171 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 2 196 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1) 17 977 I tabellen ovan visas hur 88 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 55 Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Riksgäldskontoret 27 388 27 958 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 24 787 - Post- och telestyrelsen 4 444 2 330 Försvarets materielverk 3 071 2 623 Myndigheten för press, radio och tv 748 911 Statens jordbruksverk 642 641 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 603 344 Karolinska institutet 246 251 Lunds universitet 235 201 Statens fastighetsverk 148 150 Trafikverket 117 78 Affärsverk Luftfartsverket 20 20 Svenska kraftnät 16 25 Sjöfartsverket 12 9 Övriga myndigheter 1 034 891 Summa 63 511 36 432 Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts. Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Efter justering för andra myndigheters innehav har den minskat jämfört med föregående år med 0,6 miljarder kronor och uppgår till 27,4 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter. Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2021 beräknas 24,8 miljarder kronor komma att regleras till kommuner och trossamfund. Post- och telestyrelsen har under 2021 genomförda auktioner i 3,5 och 2,3 GHz-banden, vilket gett en ökning av posten med 2,1 miljarder kronor. Förutbetalda auktionsintäkter uppgick vid årsskiftet till drygt 4,4 miljarder kronor. Försvarets materielverk redovisar förutbetalda intäkter som rör pågående arbeten för andra än Försvarsmaktens räkning. Myndigheten för press - radio och tv har fått in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela tillståndsperioden 2018-2026. De avgifter som avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till knappt 0,7 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med drygt 0,6 miljarder kronor, i första hand från EU:s landsbygdsfond 2014-2020. Not 56 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 4 943 4 169 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 724 1 780 Summa 6 667 5 949 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 0,7 miljarder kronor, se även not 48. Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 12,3 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier. Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantin, investerarskyddet eller garantikapital. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Åtgärder relaterade till sjukdomen covid-19 innefattar även garantiförbindelser. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fortsatt att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bland annat ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till 42,4 miljarder kronor. Riksgäldskontoret ställer ut garantier under den s.k. Företagsakuten, där staten tar risken vid utlåning till ekonomiskt påverkade företag. Utestående garantier uppgår till 1,3 miljarder kronor vid utgången av 2021. Utöver det förvaltar Riksgäldskontoret bland annat statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 7,8 miljarder kronor. Garantiåtaganden totalt Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Garantier för vilka avsättningar görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret 405 405 Exportgarantier m.m. Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden 266 330 238 556 U-kreditgarantier, Sida 425 488 Fristående krediter, Sida 6 210 4 888 Kreditgarantier Infrastruktur, Riksgäldskontoret 9 606 13 607 Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret 1 712 1 081 Internationella åtaganden, Sida 941 944 Bostadskrediter, Boverket 4 376 2 731 Övrigt, Riksgäldskontoret 6 6 Garantier till företag 1 274 1 796 Övriga garantier Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret 7 039 7 322 Summa Garantier för vilka avsättningar görs 298 324 271 824 Garantier för vilka avsättningar inte görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 1 917 375 1 734 196 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital 182 961 169 402 Garanti till Europeiska unionen för SURE 7 779 7 694 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag 194 - Garantiförbindelser 6 667 5 949 Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs 2 114 976 1 917 241 Garantiåtaganden totalt 2 413 300 2 189 065 Not 57 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 25 011 40 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Sveriges geologiska undersökning 517 1 040 Naturvårdsverket 104 175 Affärsverk Svenska kraftnät 15 000 15 000 Sjöfartsverket 44 44 Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 46 676 62 259 Andra övriga ansvarsförbindelser Justitiekanslern 24 750 6 723 Riksgäldskontoret 18 965 20 487 Naturvårdsverket 6 212 175 Kriminalvården 5 625 1 534 Riksantikvarieämbetet 1 881 8 319 Statens jordbruksverk 928 1 282 Försvarets materielverk 290 3 006 Fortifikationsverket 366 - Karolinska institutet 153 51 Affärsverk Luftfartsverket 51 51 Övriga myndigheter 962 4 804 Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 60 183 46 432 Summa 106 859 108 691 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Beräkningen av värdet för det framtida åtagandet för Trafikverkets egna fastigheter har uppdaterats under år 2021 utifrån en ny översiktlig bedömning av miljöskulden. Försvarsmaktens post består bl.a. av framtida åtaganden för avhjälpande av miljöskador för förorenade områden som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. Justitiekanslern har i uppdrag från regeringen att företräda staten med anledning av bl.a. ett anspråk på skadestånd där käranden är ett bolag som verkar inom gruvnäringen och som begär ersättning med ett belopp som uppskattas till 18 miljarder kronor. Ökningen mellan åren förklaras av ändrad bedömning. Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner. Övriga ansvarsförbindelser hos Naturvårdsverket består i huvudsak av två markägares anspråk på ersättning som en följd av utökning av Natura 2000-områden. Skadan uppskattas till 6,2 miljarder kronor. Sverige har ingått avtal om framtida leverans av covid-19-vaccin. Avtalen är under sekretess och därmed kan varken belopp eller antal doser redovisas. Då behovet i Sverige och andra EU-länder av covid-19-vaccin sedan avtalen ingicks 2021 kraftigt har minskat råder en osäkerhet om hur vaccinet kan omsättas. 3.5.3 Noter till finansieringsanalyser Not 58 Skatter Miljoner kronor 2021 2020 Enligt resultaträkningen 1 504 824 1 332 310 Tillkommer/avgår Förändring av fordringar och skulder -28 358 -29 068 Summa 1 476 466 1 303 242 Statens betalningar från skatter ökade med 173 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 173 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 28 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter. Främst har upplupna skatteintäkter ökat, vilket innebär ett minskat kassaflöde i förhållande till intäkterna. Not 59 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2021 2020 Enligt resultaträkningen 68 761 60 153 Avsättning för garantier 1 384 1 515 Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering 17 525 17 924 Avgår: realisationsvinster -142 -153 Summa 87 528 79 439 Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 8 miljarder kronor. Det beror huvudsakligen på att intäkter från avgifter och andra ersättningar är 9 miljarder kronor högre än föregående år varav avgifter för uppdragsverksamhet stod för den högst ökningen, se not 2. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar på statens aktier i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt s.k. förenklad substansvärdering och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. De största minskningarna gäller Telia och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Högst utdelningar gav Vattenfall AB och LKAB. Not 60 Transfereringar Miljoner kronor 2021 2020 Enligt resultaträkningen 1 340 956 1 309 069 Avgår: Avsättningar till fonder -10 232 -8 369 Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl. 291 324 Summa 1 331 015 1 301 024 Utbetalningarna av transfereringar ökade med 30 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till kommuner. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar. Avsättning till fonder avser främst Kärnavfallsfonden och Resolutionsreserven. Not 61 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2021 2020 Enligt resultaträkningen 314 925 287 212 Avgår: Avskrivningar -30 979 -29 852 Avsättningar -1 878 -4 003 Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav - 18 Realisationsförluster -103 -141 Summa 281 966 253 234 Utbetalningarna i statens egen verksamhet ökade med 29 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 62 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2021 2020 Förändring av långfristiga fordringar -340 -3 148 Förändring av omsättningstillgångar 8 940 997 Förändring av kassa och bank -130 236 Förändring av skulder 65 229 5 425 Summa 73 698 3 511 Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 74 miljarder kronor, jämfört med 4 miljarder kronor föregående år. Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor. Förändring av skulder påverkade betalningsflödet positivt med 65 miljarder kronor. Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67. Not 63 Investeringar Miljoner kronor 2021 2020 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 959 14 913 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 21 296 15 177 Väganläggningar 14 852 15 480 Järnvägsanläggningar 21 313 19 909 Maskiner och inventarier 5 171 5 353 Fastigheter och markanläggningar 1 574 1 291 Övriga investeringar 11 287 10 824 Summa materiella investeringar 75 493 68 035 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 3 614 3 376 Total summa 80 066 86 324 Investeringar uppgick till 80 miljarder kronor, en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till 1 miljard kronor, vilket innebär en minskning med drygt 14 miljarder kronor. Beloppet för 2021 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International. Därutöver har Sida betalat ut kapitaltillskott till tre internationella utvecklingsbanker på knappt 0,3 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 75 miljarder kronor vilket är 7 miljarder kronor mer än föregående år. Det beror främst på att investeringar i beredskapstillgångar ökade med 6 miljarder kronor. Investeringar i väganläggningar minskade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 1 miljard kronor, se not 18, 19 och 23. Investeringar i maskiner och inventarier samt i fastigheter och markanläggningar har i princip varit oförändrade jämfört med föregående år, se not 22 och 20. Övriga investeringar ökade med knappt 0,5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16. Not 64 Utlåning Miljoner kronor 2021 2020 Nyutlåning Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 25 540 23 392 Riksgäldskontoret 317 19 376 Övriga myndigheter 297 18 Summa nyutlåning 26 154 42 786 Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 13 185 12 752 Riksgäldskontoret 59 094 60 Övriga myndigheter 25 16 Summa amorteringar 72 304 12 828 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har endast haft marginell nyutlåning under året. Amorteringarna på 59 miljarder kronor består främst av att Riksbanken amorterat ca 57 miljarder kronor på lån i euro och dollar. Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2021 2020 Ränteintäkter 8 053 10 416 Räntekostnader -23 086 -24 026 Övriga poster, netto 7 386 8 840 Tillkommer/Avgår Orealiserade valutadifferenser 2 435 -6 064 Summa -5 212 -10 834 Det finansiella netto som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 5 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående år. Minskningen förklaras av lägre nettoutflöde för realiserade valutakursförändringar jämfört med föregående år, se not 12. Justeringen för orealiserade poster görs eftersom de inte medför något kassaflöde. Not 66 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2021 2020 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 18 940 15 152 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -4 530 -3 839 Marknadsvärdesförändringar -3 358 -1 372 Summa 11 052 9 941 Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14. Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av värdepapper eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna. Not 67 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2021 2020 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 847 723 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -524 -1 375 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning -5 354 24 474 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen 21 851 -11 406 Summa 16 820 12 416 Justeringar till betalningar har förbättrat kassaflödet och därmed minskade statsskulden med 17 miljarder kronor, jämfört med 12 miljarder kronor förgående år. Det beror främst på nettot av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen, vilket ökade kassaflödet med 22 miljarder kronor. Förgående år ökade statsskulden med 11 miljarder kronor till följd av förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen. Förändringar i fordringar och skulder i affärsdagsredovisningen har påverkat kassaflödet negativt och därmed ökade statsskulden med 5 miljarder kronor. Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av dessa tillgångar och skulder har förbättrat kassaflödet med knappt 0,5 miljarder kronor. 4 Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett överskott på 78 miljarder kronor 2021. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 299 miljarder kronor jämfört med 2020, då budgeten visade ett underskott på 221 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken. Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 218 miljarder kronor 2020 till 1 145 miljarder kronor 2021, dvs. med 73 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet. Återhämtningen i svensk ekonomi ledde till starkare finanser än vad som hade prognostiserats i början av året. Det fick till följd att Riksgäldskontoret drog ned på emissionsvolymerna både i nominella statsobligationer och statsskuldväxlar. Upplåningen i realobligationer lämnades oförändrad. Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som löper ut. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som löper ut, uppgick till 279 miljarder kronor 2021, jämfört med 481 miljarder kronor 2020. Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (statspapper). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen sker i reala statsobligationer (realobligationer), som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Under 2021 motsvarade Riksbankens innehav av statspapper i genomsnitt omkring en tredjedel av statsskulden. Volymen av statsskuldväxlar minskade under året. Den utestående stocken av stats-skuldväxlar uppgick till 107 miljarder kronor i slutet av året, jämfört med 173 miljarder kronor 2020 (se tabell 4.3). Under 2021 var upplåningen i nominella statsobligationer 83 miljarder kronor, jämfört med 100 miljarder kronor 2020. År 2018 och 2019 var den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer nere på cirka 30 miljarder kronor. En ny 50-årig statsobligation emitterades i juni 2021. Upplåningen uppgick till 10 miljarder kronor. Den samlade bedömningen var att en 50-årig obligation skulle minska risken i statsskulden till en kostnad som var låg i ett historiskt perspektiv. Under 2021 ökade emissionerna av realobligationer till 21 miljarder kronor, jämfört med 13 miljarder kronor 2020. Riksgäldskontoret gjorde inga emissioner av gröna obligationer eller obligationer i utländsk valuta under året. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 59,8 miljarder kronor 2021 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var knappt 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 59,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Myndigheternas innehav av svenska statspapper minskade från 62,7 miljarder kronor 2020 till 59,8 miljarder kronor 2021. Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav av statspapper minskade med 1,0 respektive 1,9 miljarder kronor 2021. Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2021 Miljarder kronor Insättningsgarantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 38,7 8,6 0,1 47,4 Reala statsobligationer 12,4 12,4 Totalt 38,7 21,0 0,1 59,8 4.1 Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på dagen dessa löper ut. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2021, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i Insättningsgarantifonden som kan uppstå. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden under beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2015-2019 lämnades i april 2020 (skr. 2019/20:104). Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot. Riktlinjer för sammansättning av statsskulden - Andelen real kronskuld ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden. - Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad. - Resterande del ska bestå av nominell kronskuld. Regeringen har inte gjort några ändringar i riktlinjerna jämfört med 2020. Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att inom givna mandat fatta beslut om ränte- och valutapositioner i utländsk valuta. Positionerna tas med derivatinstrument på likvida marknader. Andelen real skuld ökade under året och riktvärdet om 20 procent av den totala skulden uppnåddes under 2021. Marknaden för realobligationer är relativt liten och likviditeten är sämre än för nominella statsobligationer. Därmed är det svårt att göra stora förändringar i upplåningen utan att kostnaden blir hög. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska vara oförändrad enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Valutaexponeringen var i stort oförändrad 2021 jämfört med 2020. Riktlinjer för statsskuldens löptid De senaste åren har styrningen av statsskuldens löptid gått mot att bli mer övergripande. I riktlinjerna för 2020 beslutades att de tidigare separata löptidsmålen för kronskuld respektive valutaskuld skulle slås ihop till ett gemensamt löptidsmål för hela statsskulden. Enligt regeringens riktlinjer skulle löptiden för statskulden 2021 vara 3,5-6 år. Statsskuldens löptid låg inom riktlinjernas styrintervall under året. Att utfallet från och med juni var högre än 5 år berodde på att den kortfristiga finansieringen minskade i snabbare takt än den långfristiga, men även att den nya 50-åriga obligationen emitterades i juni 2021. Historiskt har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har statsskuldens löptid successivt förlängts. Statsskuldens löptid påverkar både kostnaden och risken. Riktvärdet för löptiden bestäms genom att väga nyttan av att minimera kostnaden (ha en kort löptid) mot nyttan av att ha en låg ränteomsättningsrisk (ha en lång löptid). Även om löptiden på en övergripande nivå styrs genom riktlinjer, fastställs fortfarande styrintervall för respektive skuldslag i Riksgäldskontorets finans- och riskpolicy. De senaste årens utveckling mot en mer övergripande styrning av löptiden har medfört att Riksgäldskontoret haft god flexibilitet att snabbt anpassa de separata styrintervallerna och upplåningen för respektive skuldslag. Utveckling av marknadsräntor och svenska kronan De räntor som Riksgäldskontoret i genomsnitt lånade till i nominella statsobligationer var 0,14 procent, jämfört med -0,14 procent 2020. Ökningen beror både på att marknadsräntorna steg och att Riksgäldskontoret emitterade obligationer med längre löptid jämfört med året innan. Den tioåriga statsobligationsräntan i Sverige stod i slutet av året på 0,29 procentenheter, jämfört med 0,03 procent i slutet av 2020. Skillnaden mellan den tyska och svenska räntan minskade med 0,13 procentenheter till 0,47 procent. För realobligationer minskade den genomsnittliga räntan i auktionerna från -1,42 procent 2020 till -1,62 procent 2021. Motsvarande ränta för statsskuldsväxlar var -0,17 procent 2020 jämfört med -0,24 procent 2021. Räntan på den nya 50-åriga statsobligationen var 1,39 procent. Den svenska kronan handlades till 9,04 mot dollarn i slutet av 2021, jämfört med 8,23 ett år tidigare. Mot euron försvagades kronan från 10,05 till 10,23. Statsskuldens sammansättning Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 4.2 då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Nominella lån i svenska kronor 712 629 593 779 723 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 758 680 639 829 769 varav statliga myndigheters innehav -47 -51 -46 -50 -46 Reala lån i svenska kronor 184 198 180 165 194 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 200 212 192 178 207 varav statliga myndigheters innehav -16 -14 -13 -13 -13 Nominella lån i utländsk valuta 370 371 281 274 228 Summa konsoliderad statsskuld 1 265 1 197 1 054 1 218 1 145 Den konsoliderade statsskulden minskade med 73 miljarder kronor jämfört med 2020. De nominella lånen i svenska kronor var 723 miljarder kronor 2021, vilket var en minskning med 56 miljarder kronor jämfört med 2020. Den reala lånestocken uppgick till 194 miljarder kronor, vilket var en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2020. Valutaskulden uppgick till 228 miljarder kronor i sluter av året, vilket var en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2020. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera vidareutlåning till Riksbanken. Riksgäldskontoret slutade 2021 att låna i utländsk valuta för Riksbankens räkning till följd av att Riksbanken beslutade att själv finansiera valutareserven. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta minskade därmed och uppgick i slutet av 2021 till 127 miljarder kronor, vilket var en minskning med 47 miljarder kronor jämfört med 2020 (se not 29 Utlåning). Tabell 4.3 Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Nominella statsobligationer 565 587 524 523 610 Gröna obligationer 0 0 0 20 20 Statsskuldväxlar 88 20 20 173 107 Likviditetsförvaltningsinstrument 118 94 105 136 81 Säkerheter i svenska kronor 7 4 3 3 1 Privatmarknadslån 11 5 3 3 0 Valutaderivat i svenska kronor -76 -82 -61 -79 -96 Nominella lån i svenska kronor 712 629 593 779 723 Den nominella skulden i svenska kronor var 56 miljarder kronor lägre vid utgången av 2021 jämfört med 2020. De nominella statsobligationerna ökade med 87 miljarder kronor jämfört med 2020. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder, vilket var oförändrat jämfört med 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 107 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket var 66 miljarder lägre jämfört med 2020. Likviditetsförvaltningsinstrumenten minskade med 55 miljarder kronor jämfört med 2020. I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2021 med 5 miljoner kronor. För femårsperioden 2017-2021 uppgick merkostnaden till totalt 51 miljoner kronor. Positionstagning Riksgäldskontoret tar positioner för att minska statens kostnader och risker baserat på bedömningar om den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat i utländsk valuta som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. När Riksgäldskontoret bedömer att marknadspriset markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan, då Riksgäldskontoret normalt tar relativt små positioner. Enligt regeringens riktlinjer ska Riksgäldskontoret fastställa interna riktlinjer för den löpande positionstagningen. För 2021 visade den löpande positionstagningen en vinst på 16 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en vinst på 39 miljoner kronor föregående år. Resultatet för Riksgäldskontorets totala positionstagning varierar mellan åren och utvärderas därför i femårsperioder. År 2017-2021 var det genomsnittliga resultatet -10 miljoner kronor per år, inklusive den externa förvaltning som numera är avvecklad. I maj 2018 beslutade Riksgäldskontoret att ta en position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Vid utgången av 2021 omfattade positionen 6,8 miljarder kronor och det orealiserade resultatet uppgick till 223 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad. 4.3 Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till -1,3 miljarder kronor 2021 jämfört med 19,6 miljarder kronor 2020. Utfallet har aldrig tidigare varit negativt för ett helt budgetår. Det beror främst på överkurser som uppstår vid emissioner av statspapper och en ändrad redovisningsprincip för valutakursförändringar. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.4 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 4.4 Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Räntekostnader på lån i svenska kronor 27,6 29,8 26,5 21,6 21,8 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 3,2 4,8 4,9 2,6 1,4 Realiserade valutakursförändringar -1,9 0,8 5,6 2,3 0,4 Realiserade kursförändringar 9,5 3,4 4,5 6,0 2,3 Orealiserade valutakursförändringar -31,4 11,9 -0,8 -26,3 11,9 Över- /underkurs vid emission m.m. -13,2 -11,3 -10,8 -11,2 -12,6 Summa kostnader -6,1 39,3 29,8 -5,0 25,2 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -14,2 -14,5 -14,9 -10,4 -8,1 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder -20,4 24,8 14,9 -15,4 17,1 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning 31,1 -5,0 -1,4 20,2 -9,5 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 10,8 19,9 13,6 4,8 7,6 Enligt resultaträkningen för 2021 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 7,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,8 miljarder kronor jämfört med 2020. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2021 var att kursen på den svenska kronan försämrades i jämförelse med många valutor, vilket resulterade i orealiserade valutakursförändringar som ökade kostnaderna jämfört med 2020. Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån senast ska betalas, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 0,4 miljarder kronor 2021, vilket var en minskning med 1,9 miljarder kronor jämfört med 2020. Nettokostnaden för realiserade kursförändringar var 2,3 miljarder kronor 2021, vilket var en minskning med 3,7 miljarder kronor jämfört med 2020. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 9,5 miljarder kronor hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning samt en orealiserad valutakursförlust på 11,9 miljarder kronor för övrig statsskuldsförvaltning. De totala orealiserade valutakursförändringarna ökade nettokostnaden för statsskulden med 2,4 miljarder kronor 2021, vilket var en försämring med 8,5 miljarder kronor jämfört med 2020. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 12,6 miljarder kronor 2021. Skillnaden 2021 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 8,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att olika principer används för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. För 2020 var motsvarande skillnad 14,7 miljarder kronor. För 2021 var dock nettokostnaden högre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden, medan det omvända gällde för 2020. 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning 5.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Riksdag och regering har fortsatt under året beslutat om en rad åtgärder för att motverka de negativa ekonomiska effekter som spridningen av covid-19 medfört på samhällsekonomin. Riksgäldskontoret fick i uppdrag att ställa ut en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden. Dessutom fick Riksgäldskontoret ytterligare uppdrag gällande garantiprogrammet till företag, Företagsakuten. Riksdag och regering har också gett i uppdrag till Riksgäldskontoret att bevilja statliga kreditgarantier för gröna investeringar för att på så sätt bidra till att miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkreditnämnden har möjlighet att ställa ut garantier för att finansiera klimatomställning. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med cirka 224 miljarder kronor under 2021 och uppgick vid årsskiftet till 2 413 miljarder kronor, jämfört med 2 189 miljarder kronor 2020. Näst efter insättningsgarantin (1 917 miljarder kronor per den 31 december 2020) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (291 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (198 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till drygt 7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 31 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier. I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen. Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2021-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti Utfärdade garantier 2021 Utfärdade garantier 2020 Under året utfärdade garantier 2021 Under året utfärdade garantier 2020 Bundna garantiutfästelser 2021 Bundna garantiutfästelser2020 2 Insättningsgarantin 1 1 917 375 1 734 196 2 Investerarskyddet 2 Kreditgarantier 290 880 264 100 89 493 124 259 30 566 44 843 24 Exportkreditgarantier3 266 331 238 556 83 964 118 916 30 208 44 064 7 U-kreditgarantier 425 488 7 Fristående garantier4 6 210 4 888 1 830 1 144 358 599 22 Infrastruktur 9 606 13 607 180 1 500 180 18 Bostadskrediter 4 376 2 731 2 858 903 16, 22, 7 Internationella åtaganden 2 651 2 027 600 24 Garantier till företag 1 274 1 796 61 1 796 6 Övrigt 6 6 Garantier om tillförsel av kapital 198 005 183 450 599 8 099 22 Kapitaltäckningsgarantier5 6 667 5 949 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 182 961 169 402 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE 7 779 7 694 7 694 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag 194 194 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 7 039 7 322 Totalt 2 413 299 2 189 068 90 092 132 358 30 566 44 843 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2020. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 42 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte längre åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalet, vilket också avser jämförelsetalet. Detta åtagande om 92 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2020. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens (EIB:s) garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Statens garantiåtaganden under de senaste fem åren visas i diagram 5.1. Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2017-2021 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE. Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 17 miljarder kronor för 2021 jämfört med 15 miljarder kronor 2020. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2021. Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2021-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar 2021 Beslutade garantiramar 2020 Utfärdade garantier 2021 Utfärdade garantier 2020 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2021 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2020 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 1 917 375 1 734 196 1 917 375 1 734 196 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 9 426 13 607 9 426 13 607 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 600 600 600 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 7 039 7 322 7 039 7 322 6 Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum 24 24 6 6 6 6 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 512 481 512 481 22 Kreditgaranti, Flygföretag 5 000 5 000 180 0 180 180 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 100 000 1 274 1 796 1 274 1 796 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 10 000 0 0 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 80 030 78 548 80 030 78 548 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 539 5 436 5 539 5 436 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 265 1 242 1 265 1 242 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 26 593 26 100 26 593 26 100 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 558 4 127 4 558 4 127 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 22 378 19 332 22 378 19 332 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 147 133 147 133 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 2 913 UA 2 913 32 795 25 587 32 795 25 587 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 378 4 104 4 378 4 104 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 868 4 408 4 868 4 408 22 Garantikapital, Eurofima CHF 42 CHF 42 410 385 410 385 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 7 779 7 694 7 779 7 694 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter EUR 863 EUR 863 194 0 194 0 EKN 24 Exportkreditgarantier 6 500 000 500 000 266 331 238 305 296 539 282 233 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 0 251 0 387 Sida Totalram 17 000 15 000 7 därav u-kreditgarantier 425 488 425 488 7 därav fristående garantier 6 210 4 888 6 568 5 487 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet EUR 152 EUR 152 938 946 938 946 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 7 8 000 8 000 4 376 2 731 4 376 2 731 Summa 2 406 632 2 183 119 2 437 198 2 227 963 Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2020. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 42 miljarder kronor. 7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Riksgäldskontoret höjde per den 1 januari 2021 ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin från 950 000 kronor till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (maximalt 5 miljoner kronor) kan fås för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa specifika händelser, till exempel försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 1 917 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2020, vilket är en ökning med 183 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk. Inga händelser inträffade under 2021 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit mycket hög efterfrågan på exportkreditgarantier och garantivolymen vid årsskiftet uppgick till hela 84 miljarder kronor inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin för stora företag. De krisåtgärder EKN införde under våren 2020 för att dämpa effekterna av covid-19, en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag, upphörde vid halvårsskiftet. Utestående belopp för rörelsekreditgarantin var vid årsskiftet 42 miljarder kronor. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 30 miljarder kronor och garantier för 84 miljarder kronor. Utfästelserna minskade med 14 miljarder kronor jämfört med 2020 medan garantigivningen minskade med 35 miljarder kronor. Engagemangen i form av exportgarantier, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin till stora företag, och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid årsskiftet till 297 miljarder kronor fördelade på 146 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 0 kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen. Av det totala engagemanget hänförs 66 procent till affärer till de fem största länderna. Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög och förklaras framför allt av stora infrastruktursatsningar. Utställda garantier uppgick till 33,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med året innan. Vidare har garantigivningen till Afrika ökat kraftigt under året till 20,8 miljarder kronor. Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 0,8 miljarder kronor för 2021, vilket ska jämföras med 1,6 miljarder kronor året innan. Årets utbetalningar berodde på utbetalningar avseende affär i Spanien, Armenien, Indien och Zambia. EKN har under 2021 redovisat 132 miljoner kronor mot inkomsttitel vilket avsåg ej förväntansriktiga garantiavgifter. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,4 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2021 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 6,6 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 6,2 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,4 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 9,4 miljarder kronor jämfört med 13,6 miljarder kronor året innan. Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen (Kommissionen) 2014, gällande om det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, är ännu inte beslutad. Under våren 2020 gav regeringen i uppdrag till Riksgäldskontoret att genomföra ett garantiprogram till förmån för flygföretag om högst 5 miljarder kronor mot bakgrund av pandemins påverkan på flygbranschen. Garantiprogrammet omfattade flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell luftfart och som hade sin huvudsakliga verksamhet eller säte i Sverige. Riksgäldskontoret beviljade den 30 december 2020 en kreditgaranti till förmån för Braathens Regional Airways om 180 miljoner kronor. Garantiprogrammet stängde per årsskiftet 2020 för nytecknande. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade 128 garantier och uppgick vid årsskiftet till knappt 4,4 miljarder kronor, vilket är betydligt högre jämfört med föregående år. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut. Internationella åtaganden De internationella åtagandena ökade under året från 2 miljarder kronor till 2,7 miljarder kronor då ytterligare en kreditgaranti om 600 miljoner kronor ställdes ut till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) för initial drift och färdigställande. Riksgäldskontoret ingick 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor för ESS gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av Nordiska investeringsbanken (NIB), AB Svensk Exportkredit (SEK) samt Europeiska investeringsbanken (EIB). Garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet på 0,9 miljarder kronor ingår från och med i år under internationella åtaganden i stället för som tidigare redovisas under Sidas fristående garantier. Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för företag om 100 miljarder kronor för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Möjligheten att bevilja lån under garantiprogrammet förlängdes under året och stängde för nyteckning den 30 september 2021, från att ursprungligen ha gällt fram till den 30 juni 2020. Samtidigt sänktes garantiramen till 50 miljarder kronor. Vidare beslutade regeringen under året om en möjlighet att förlänga maximal löptid från tre år till fem år på redan beviljade lån. Utestående lånebelopp uppgick till 1,8 miljarder kronor vid årsskiftet, varav 1,3 miljarder kronor var garanterat. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2021 om 1,7 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 4,9 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 183 miljarder kronor vid utgången av 2021 jämfört med 169 miljarder kronor året innan. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Garantier till Europeiska investeringsbanken och EU:s sysselsättningsfond SURE Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 194 miljoner kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 7,8 miljarder kronor. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Pensionsåtagandena uppgick till 7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2020. Av dessa var närmare 5 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2021-12-31 Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl. Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2021 Utfärdade garantier 2020 Avsättningar för garantiförluster 2021 Avsättningar för garantiförluster 2020 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2021 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2020 Riksgäldskontoret1 20 043 24 218 1 090 1 114 5,4% 4,6% EKN2 266 331 238 556 10 581 9 461 4,0% 4,0% Sida3 7 573 6 322 438 209 5,8% 3,3% Boverket 4 376 2 731 128 107 2,9% 3,9% Summa 298 323 271 827 12 238 10 892 4,1% 4,0% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 335 miljoner kronor från 10 581 miljoner kronor till 10 246 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2021 från 11 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. EKN:s avsättningar i relation till åtagandet låg i paritet med föregående år. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 47,8 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,5 procent av de garanterade insättningarna per den 31 december 2020 om 1 917 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 16 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,3 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2021-12-31 Miljoner kronor Myndighet Värdepappersinnehav och övriga likvida tillgångar 2021 Värdepappersinnehav och övriga likvida tillgångar 2020 Konton hos Riksgäldskontoret 2021 Konton hos Riksgäldskontoret 2020 Övriga garantitillgångar 2021 Övriga garantitillgångar 2020 Regress-fordringar (netto) 2021 Regress-fordringar (netto) 2020 Ännu inte fakturerade avgifter 2021 Ännu inte fakturerade avgifter 2020 Totalt 2021 Totalt 2020 Riksgäldskontoret, insättnings garantin1 42 447 44 150 5 087 1 824 47 534 45 974 Riksgäldskontoret 471 448 706 470 186 171 1 363 1 090 EKN2 23 075 20 075 7 740 7 492 3 1 1 918 1 743 4 929 5 429 37 665 34 741 Sida 301 402 2 154 1 927 4 3 173 155 113 44 2 746 2 531 Boverket 2 376 2 309 6 8 5 7 2 388 2 324 Summa 66 294 65 075 18 064 14 022 7 4 2 283 2 078 5 048 5 481 91 696 86 660 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. 2 Av utestående värdepappersinnehav är 23 075 miljoner kronor placerade i Riksgälden. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2021-12-31 Miljoner kronor Utfärdade garantier 2021 Utfärdade garantier 2020 Avsättningar för garantiförluster 2021 Avsättningar för garantiförluster 2020 Garantitillgångar enligt tabell 5.4 1 2021 Garantitillgångar enligt tabell 5.4 2020 Myndighet Riksgäldskontoret 20 043 24 218 1 090 1 114 1 363 1 090 EKN2 266 331 238 556 10 581 9 461 37 665 34 741 Sida3 7 573 6 322 438 209 2 746 2 531 Boverket 4 376 2 731 128 107 2 388 2 324 Summa 298 323 271 827 12 238 10 892 44 162 40 686 1 Summan 44 162 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 47 534 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 335 miljoner kronor från 10 581 miljoner kronor till 10 246 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (dessa redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2021 ökade garantitillgångarna, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2021 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garantiförluster 2021 Avgifter för garantiförluster 2020 Avgifter övriga 2021 Avgifter övriga 2020 Återvinningar 2021 Återvinningar 2020 Skadeutbetalning 2021 Skadeutbetalning 2020 Summa 2021 Summa 2020 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 1 791 1 772 1 791 1 772 Riksgäldskontoret, övriga garantier 48 34 142 0 -2 -1 188 34 EKN 1 3 847 1 703 364 313 -785 -1 637 3 426 379 Sida 124 86 0 0 -5 -89 119 -3 Boverket 63 37 3 3 0 -14 66 26 Summa 4 083 1 861 1 791 1 772 509 317 -792 -1 742 5 591 2 208 Anm.: Avgifter för 2021 och 2020 avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Avgifter Under 2021 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 5,9 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Chile, Irak, Zambia och Qatar. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna var under året på en betydligt lägre nivå än föregående år och infriade garantier uppgick till 0,8 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 5,6 miljarder kronor 2021. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE. Under 2021 utbetalades 98 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om 0,4 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg administrativa avgifter. Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2021 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2021 Utfall 2020 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter Riksgäldskontoret Garantier till EIB:s garantifond samt till EU för SURE 0,4 0,0 7 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Strategiskt inriktade bidrag samt reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 97,8 66,6 7 7 1:1 Biståndsverksamhet Riksgäldskontoret NIB 0,0 0,3 22 1:2 Trafikverket: Banhållning Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 98,2 67,0 Totalt har 157 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2021 jämfört med 594 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8. Tabell 5.8 Redovisning av inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2021 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2021 Utfall 2020 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 3,7 3,2 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 131,9 572,5 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 21,4 18,3 Summa 157,0 593,9 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 18 miljoner kronor och 98 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,5 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2017-2021 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret. 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten, medan den vid garantier sköts av en bank eller ett annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2021-12-31 Miljoner kronor Utgiftsområde Myndighet /ändamål Utlåningsram 2021 Utlåningsram 2020 Lånefordran 2021 Lånefordran 2020 Reserveringar för låneförluster 2021 Reserveringar för låneförluster 2020 Lånefordran efter reservering 2021 Lånefordran efter reservering 2020 Lånelöften 2021 Lånelöften 2020 Lånefinansierad utlåning 15 CSN, studielån 252 000 240 500 250 184 238 506 22 957 23 257 227 227 215 249 22 Riksgäldskontoret, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 804 819 0 0 804 819 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB1 3 361 3 361 5 490 5 240 0 0 5 490 5 240 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 200 000 200 000 10 000 10 000 0 0 10 000 10 000 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 55 70 0 0 55 70 24 Riksgäldskontoret, SAS 1 500 0 0 0 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museet 52 20 51 13 0 0 51 13 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 126 126 103 111 0 0 103 111 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 70 50 50 0 0 50 50 20 20 17 Riksgäldskontoret, Tekniska museet 30 30 0 30 Delsumma 266 767 254 809 22 957 23 257 243 810 231 552 20 20 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 1 000 1 143 682 728 318 415 15 CSN, studielån 766 939 454 519 312 420 22 CSN, körkortslån 151 122 54 25 97 97 15 CSN, övrigt 377 348 356 327 21 20 7 Sida, biståndskrediter 0 0 0 0 0 0 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 106 110 69 89 37 22 11 20 21 Energimyndigheten, villkorslån 469 531 307 383 162 147 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 15 17 8 9 7 8 22 Trafikverket, flygplatstjänster 164 0 164 61 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 111 0 111 Delsumma 3 436 3 486 2 206 2 356 1 230 1 130 72 20 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät2 700 700 161 127 0 0 161 127 223 414 Delsumma 161 127 0 0 161 127 223 414 Summa 270 363 258 422 25 163 25 613 245 200 232 809 314 455 Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt. 2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 126 979 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2021 till 270 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 267 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande dryga 3 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 251 miljarder kronor, vilket motsvarade 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1 miljard kronor samt körkortslån inklusive skuldsanering om 152 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 16,6 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt, exportfinansiering samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till cirka 1 miljard kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 25 miljarder kronor eller 9 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 24 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2021 till 245 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2017-2021 Miljoner kronor Källa: Riksgäldskontoret I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2021-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran 2021 Lånefordran 2020 Reserveringar för låneförluster 2021 Reserveringar för låneförluster 2020 Lånefordran efter reservering 2021 Lånefordran efter reservering 2020 CSN Lånefordringar 225 316 210 417 13 718 13 545 211 598 196 872 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 27 162 30 640 10 785 11 310 16 377 19 330 Delsumma 252 478 241 057 24 503 24 855 227 975 216 202 Riksgäldskontoret Lånefordringar 15 724 15 414 0 0 15 724 15 414 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital och royalty 859 889 0 0 859 889 Delsumma 16 583 16 303 0 0 16 583 16 303 Summa 269 061 257 360 24 503 24 855 244 558 232 505 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,7 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på sammanlagt 251 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier: - Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. - Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen. Hemutrustningslån Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1 miljard kronor varav 0,7 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansierades t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:3 Hemutrustningslån inom Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,3 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,5 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2021 uppgick till 16 miljoner kronor och totalt har royalty om 196 miljoner kronor betalats till staten. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 200 miljarder kronor, där 15 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 185 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen hade vid årsskiftet utnyttjats med 10 miljarder kronor. Lån till flygindustrin Royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2021 till 55 miljoner kronor, jämfört med 70 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen. Låneram till SAS Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden på grund av de omfattande reserestriktionerna och den minskade efterfrågan på flygresor som spridningen av covid-19 medfört. Låneramen hade vid årsskiftet inte tagits i anspråk. Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Nordiska museet och Stiftelsen Tekniska museet Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut låneramar till Kungliga Operan AB om 126 miljoner kronor och Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått ytterligare uppdrag att utöka Stiftelsen Nordiska museets låneram till högst 52 miljoner kronor samt tillhandahålla en låneram till Stiftelsen Tekniska museet om 30 miljoner kronor. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till drygt 1 miljard kronor, vilket låg på ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2021 bedömdes 0,7 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 60 procent av beloppet. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Vid årsskiftet var Energimyndighetens utlåning störst om knappt 0,5 miljarder kronor, för vilka reserveringar gjordes med 0,3 miljarder kronor. Kammarkollegiet har under året fått i uppdrag att handlägga och besluta om statligt lån till paketreseföretag för att dessa ska ges möjlighet att återbetala skulder till resenärer för inställda paketresor med anledning av covid-19. Utestående lån uppgick till 111 miljoner kronor per årsskiftet. Även Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 164 miljoner kronor utlånade. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 141 miljarder kronor av CSN:s utlåning 2014-2021 omfattas av utlåningsmodellen. För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2021. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster. Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten 2021-12-31 Miljoner kronor Myndighet Reserveringar för låneförluster 2021 Reserveringar för låneförluster 2020 Medel placerade i kreditreserver 2021 Medel placerade i kreditreserver 2020 CSN 7 004 5 365 9 512 8 232 Riksgäldskontoret 0 0 579 614 Summa 7 004 5 365 10 090 8 846 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 5.12. Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2021 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Utfall 2021 Utfall 2020 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 33,2 38,9 22 1:19 Lån till körkort CSN 44,4 46,0 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 1 849,4 1 841,7 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 102,0 184,6 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:4 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 2,4 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 164,0 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 112,5 Summa 2 309,6 2 117,6 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13. Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2021 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2021 Utfall 2020 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 109,5 74,8 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,18 0,03 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 17,6 22,3 2394 Ränteinkomster körkortslån CSN 1,64 0,07 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,1 0,1 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,06 0,02 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 128,4 162,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 147,5 172,8 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 14,2 2,1 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 2,5 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 11,3 11,8 Summa 430,5 448,9 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Den utdragna pandemin har i viss grad påverkat risken negativt i såväl den ordinarie portföljen som i insättningsgarantin. Även förändringarna i risknivå på grund av kriget i Ukraina bedöms vara begränsade, främst på grund av att exponeringen mot de aktuella länderna är låg. På samlad nivå bedöms risken för stora förluster som fortsatt låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten "Statens garantier och utlåning - en riskanalys" som lämnades till regeringen den 15 mars 2022 (Fi2022/00958). Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14. Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2021-12-31 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala: låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2021 Risk för stora förluster 2020 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Låg Låg Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den begränsade exponeringen mot engagemang med hög kreditrisk. Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör cirka 43 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det råder omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer har förbättrats. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 41 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 75 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,4 miljarder kronor under analysens tidshorisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Rysslands invasion av Ukraina, och det förändrade säkerhetsläget i Europa, har gett Riksgäldskontoret anledning att under första kvartalet 2022 genomföra en fördjupad analys av statens garantier och utlåning med exponering mot Ukraina, Ryssland och Belarus. Totalt uppgick denna exponering vid årsskiftet till 76 garantier med en sammanlagd volym om cirka 4,7 miljarder kronor, varav drygt 3,4 miljarder kronor kan infrias inom analysens tidshorisont. Bedömningen är att denna, i sammanhanget begränsade volym, endast i liten grad påverkar risken för stora förluster i den ordinarie portföljen. Utifrån hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs alternativt likvidation eller i särskild ordning i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna eller konverterade till aktiekapital, eller både och, utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 30,7 miljarder kronor per institut. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och som därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2021 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: - myndighetsförordningen (2007:515) - internrevisionsförordningen (2006:1228) - förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll - förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen inte på medlemsstaten, utan på kommissionen och andra institutioner inom EU. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) för åren 2020 och 2021 berörs inte i det här kapitlet eftersom fonden ligger under direkt förvaltning. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EU-medel från och med programperioden 2014-2020. Intygandet för 2021 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Europeiska socialfonden (ESF) - Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) - Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - Fonden för inre säkerhet (ISF) - Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD). Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga för respektive fond. Europeiska garantifonden för jordbruket EGFJ finansierar olika former av direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera marknaden för jordbruksprodukter. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalningsställe och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU finansierar insatser för att främja miljön och bidra till ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden ESF finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling (LLU) finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt FEAD syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet. 6.2 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2021. Utöver utfallet för 2021 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar sker vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. 6.2.1 Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. EU:s inkomster utgjordes under 2021 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. De inkomstkällor som initialt utgjorde egna medel för det aktuella året fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen bestod under perioden 2017-2020 av tre delar. Den första delen var tullavgiften som bestod av handelstullar som togs ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid import från länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna fick dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader för uppbörd. Den andra delen av avgiften var den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknades som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen var harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justerades för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av avgiften baserades på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter räknades som en restpost och storleken fastställdes för att försäkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen. En ny avgiftskomponent som beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram plastförpackningar som inte materialåtervinns trädde i kraft den 1 juni 2021 och infördes retroaktivt från och med den 1 januari 2021. EU-avgiften bestäms därmed från 2021 och framåt av fyra avgiftskomponenter. Den nya avgiftskomponenten påverkar inte EU:s totala intäktsvolym eftersom medlemsstaternas BNI-baserade avgifter minskar med en totalsumma motsvarande intäkterna från plastbaserade avgifter. Däremot påverkas fördelningen av avgiftsbördan mellan medlemsstaterna. Från och med 2021 har nedsättningen av Sveriges samt ett antal andra medlemsstaters EU-avgifter förenklats. Sveriges BNI-baserade avgift är från 2021 och framåt nedsatt med ett belopp motsvarande 1 069 miljoner euro per år brutto, uttryckt i 2020 års priser. Nedsättningen av BNI-baserade avgiften blev något mindre, 7 921 miljoner kronor 2021, eftersom nedsättningen minskade med kostnaden för nedsättningen av Österrikes, Tysklands, Danmarks och Nederländernas BNI-baserade avgifter. 6.2.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. - faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, - revideringar av medlemsstaternas BNI, - revideringar av baser för mervärdesskatt, - utfallet av EU-budgeten för tidigare år eller - ändringsbudgetar på unionsnivå. Högre avgift till EU än beräknat i budgeten Sveriges avgift till EU uppgick 2021 till 52 262 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 7 224 miljoner kronor (16 procent) högre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Högre EU-avgift 2021 Avgiften till EU ökade med 5 069 miljoner kronor (10,7 procent) 2021, jämfört med 2020. Merparten av ökningen beror på att den mervärdesskattebaserade avgiften har blivit högre. Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2021 uppgick till 51 344 miljoner kronor. Det var 918 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet som uppgick till 52 262 miljoner kronor. Det berodde framför allt på att 910 miljoner kronor av den BNI-baserade avgiften 2020 betalades i januari 2021. Återflödet från EU ökade marginellt Betalningarna från EU ökade med 403 miljoner kronor 2021, jämfört med 2020. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från jordbruksfonderna och strukturfonderna. I tabellen nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU budgeten och den svenska statens budget under perioden 2017-2021. Uppgifterna i tabellen ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av flödena från EU-budgeten. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 6.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2017 2018 2019 2020 2021 Förändring 2021-2020 Tullavgift 5 800 5 079 5 483 5 074 5 302 228 Sockeravgifter 34 - - - - - Mervärdesskattebaserad avgift -4 650 3 097 3 181 3 203 6 914 3 711 BNI-baserad avgift 22 365 26 362 28 537 38 339 39 018 679 Storbritannien-avgift 675 422 482 576 - -576 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast - - - - 1 027 1 027 Summa betalningar till EU¹ 24 224 34 960 37 683 47 193 52 262 5 069 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 775 6 962 7 435 7 289 6 851 -438 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 004 1 924 2 356 3 467 3 310 -158 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 15 237 143 64 97 33 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 213 1 557 792 1 449 1 185 -264 Bidrag från Europeiska socialfonden 578 1 312 1 123 1 009 1 245 237 Bidrag till transeuropeiska nätverk 215 104 114 318 506 188 Övriga bidrag från EU 675 272 594 610 1 416 807 Summa bidrag m.m.² 10 476 12 367 12 557 14 206 14 609 403 Nettoflöde från statens budget till EU 13 749 22 593 25 126 32 987 37 652 4 666 ¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. 6.2.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Bidrag vid sidan av statens budget Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2021 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 2 456 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen. 6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2021 omfattar den fleråriga budgetramen 2014-2020. Enstaka transaktioner för programperioden 2007-2013 samt 2021-2027 kommenteras under respektive tabell. 6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker, men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. 6.3.2 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts. Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014-20201 Miljoner kronor 2021 2020 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 6 975 6 977 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2 718 3 938 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 150 195 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 286 1 224 Europeiska socialfonden (ESF) 1 164 1 028 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 386 857 Fonden för inre säkerhet (ISF) 102 95 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 9 10 Interregionala Nord 105 96 Interregionala Norra Periferin och Arktis 64 84 Interregionala Botnia-Atlantica 56 71 Interregionala Sverige-Norge 53 69 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak 10 182 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 13 078 14 826 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -189 -172 Kostnader för lokaler -9 -6 Övriga driftkostnader -109 -151 Summa verksamhetens kostnader -307 -329 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 081 -7 334 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -2 564 -3 656 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -144 -135 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -1 257 -1 143 Europeiska socialfonden (ESF) -1 105 -917 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -91 -52 Fonden för inre säkerhet (ISF) -21 -38 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) -9 -9 Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak -210 -150 Interregionala Nord -96 -89 Interregionala Norra Periferin och Arktis -60 -80 Interregionala Botnia-Atlantica -55 -69 Interregionala Sverige-Norge -50 -66 Summa lämnade bidrag -12 742 -13 738 Summa kostnader -13 049 -14 067 Nettokostnad/intäkt 29 759 1 Under 2021 redovisade Jordbruksverket återbetalning för programperioden 2007-2013 för EJFLU, ca 0,9 miljoner kronor. Tillväxtverket redovisade intäkt för programperioden 2007-2013 från ERUF, ca 78 miljoner kronor. Polismyndigheten redovisade Intäkter och motsvarande kostnader för programperioden 2021-2027 för ISF och instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI), ca 0,4 miljoner kronor vardera. Intäkter - återflödet från EU-budgeten minskade De totala intäkterna från EU minskade med 1 748 miljoner kronor under 2021, jämfört med 2020. Det beror främst på att intäkterna från EJFLU minskade med 1 220 miljoner kronor. Även intäkterna från AMIF minskade med 471 miljoner kronor. Kostnader - lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 996 miljoner kronor under 2021, jämfört med 2020. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 1 337 miljoner kronor under året. Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket har redovisat en ökning av lämnade bidrag på 188 miljoner kronor respektive 114 miljoner kronor. 6.3.3 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten. Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014-20201 Miljoner kronor 2021-12-31 2020-12-31 Tillgångar Övriga kortfristiga fordringar 8 980 9 200 Upplupna intäkter 1 230 1 485 Summa tillgångar 10 210 10 685 Kapital 7 958 9 030 Avsättningar 212 461 Skulder Kortfristiga skulder 164 Långfristiga skulder 103 101 Upplupna kostnader 315 2 Oförbrukade bidrag 137 107 Förutbetalda intäkter 1 321 984 Summa kapital och skulder 10 210 10 685 1 Under 2021 redovisade Polismyndigheten upplupna intäkter för programperioden 2021-2027 för ISF och BMVI, ca 0,4 miljoner kronor vardera. Tillgångarna består huvudsakligen av fordringar avseende gårdsstöd Fordringarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2021. Skulderna består främst av förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter för programperioden 2014-2020 redovisades av Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet. Jordbruksverket redovisar avsättningar för utestående revisionsärenden när ärendena inte kan redovisas som en skuld på grund av osäkerheter kring belopp och utbetalningstidpunkt. Dessa avsättningar minskade med 249 miljoner kronor under 2021, jämfört med föregående år. Svenska ESF-rådet redovisade en långfristig skuld som uppstod vid räkenskapsavslutet 2018/2019 och regleras först efter programavslutet. 6.3.4 Redovisning på statens budget - kassamässig redovisning I tabellen nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Tabell 6.4 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014-2020 (exkl. TEN-bidrag)1 Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2021 Utfall 2020 Ackumulerat för programperioden 04 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 101 618 94 721 399 107 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 120 886 132 430 711 516 09 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014-2020 9 176 9 867 63 381 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 1 111 767 917 311 5 350 737 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 1 278 056 1 166 457 6 794 435 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 945 563 7 188 846 54 374 814 23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 128 703 142 796 1 026 315 23 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 152 069 151 107 779 955 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 704 513 3 830 119 17 053 467 Summa anslag 12 552 351 13 633 654 86 553 727 Inkomsttitlar2 6111 Gårdsstöd 7 101 250 7 288 280 53 354 579 6113 Övriga interventioner 131 465 116 363 968 907 6115 Djurbidrag - - 337 61193 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -382 125 -115 611 232 259 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020 3 310 559 3 468 206 15 662 760 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 97 054 103 230 652 965 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 1 184 646 1 449 104 6 743 434 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020 1 245 406 1 008 869 5 573 704 6911 Övriga bidrag från EU 1 336 635 627 719 4 180 880 Summa inkomsttitlar 14 024 890 13 946 160 87 369 825 Saldo -1 472 539 -312 506 -816 098 1 Under 2021 har 506 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. 2 Under 2021 har 0,9 miljoner kronor återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013 samt 78 miljoner kronor har inbetalats till inkomsttitel 6911 från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013. 3 Under 2021 har kursförlust på 388 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6119. EU-finansierade bidrag på statens budget minskade Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 1 081 miljoner kronor under 2021. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som minskade med 1 382 miljoner kronor jämfört med 2020. Inkomsterna på statens budget ökade Inkomster av EU-medel på statens budget ökade med ca 79 miljoner kronor jämfört med 2020. Inkomster från AMIF ökade med 626 miljoner kronor och inkomster från ESF ökade med 237 miljoner kronor under 2021. Inkomster från ISF ökade med 66 miljoner kronor. Inkomsterna från jordbruksfonderna minskade dock med 602 miljoner kronor jämfört med 2020. Inkomster från ERUF minskade med 264 miljoner kronor under 2021. 6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2021. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2022 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2021. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. 6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden samt Lokalt ledd utveckling Hösten 2020 ställde regeringen Jordbruksverkets godkännande som utbetalande organ under prövning med anledning av kritik rörande jordbrukarstöden och återkravshanteringen samt brister vid överföring av kontrollresultat. Jordbruksverket fick i uppdrag av regeringen att i samråd med länsstyrelserna och ESV upprätta en handlingsplan för att åtgärda bristerna. Handlingsplanen är genomförd och regeringen beslutade slutligen om avslut av prövningen den 25 november 2021. Kommissionen, revisionsrätten, det attesterande organet (ESV), Riksrevisionen samt internrevisionen vid Jordbruksverket reviderar regelbundet myndighetens verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd. Hösten 2021 gjorde kommissionen en ny revision av projekt och företagsstöden. Kommissionens rapport från revisionen är ännu ej publicerad. Under 2021 genomförde ESV två uppföljande systemrevisioner inom jordbruks- och landsbygdsfonderna. Revisionerna avser skuldförvaltning och processen för att överföra resultat från kontroller på plats. I dessa revisioner har myndigheten fått betyget att systemen fungerar, men att vissa förbättringar krävs. Under 2021 genomförde ESV flera systemrevisioner inom EHFF samt de LLU-program som finansieras via social- och regionalfonderna. Revisionerna avser betalningsansökningar, räkenskaper och räkenskaper för återkrav, förvaltningskontroller och verifieringskedja, bedrägeribekämpning och framtagande av förvaltningsförklaringen och den årliga sammanfattningen. För samtliga revisioner får myndigheten betyget att systemen fungerar, men att vissa förbättringar krävs. Det finns enligt Jordbruksverket brister och förbättringsområden avseende genomförandet av EU-stöden, men sammantaget är myndighetens bedömning att Jordbruksverket har god kontroll över stödhanteringen. Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2021 har på ett systematiskt sätt uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. I årsredovisningen för 2021 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2021. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2021 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande. Europeiska socialfonden samt Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2021 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2021 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Fonden för inre säkerhet Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2021 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Myndigheten har haft svårigheter att rapportera i enlighet med de krav som ställs ifrån externa finansiärer som till exempel EU:s fond för inre säkerhet (ISF) och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Bedömningen är dock att vidtagna åtgärder, bland annat i form av manuella rättningar, har säkerställt en korrekt rapportering till externa finansiärer samt en rättvisande redovisning i det finansiella bokslutet 2021. 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta - att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, - att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna, och - att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Av förvaltningsförklaringens bilaga framgår att myndigheten har åtgärdat de brister gällande återkravshantering, kontrollstatistik samt projekt- och företagsstöden som framkom 2020. ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU under räkenskapsåret 2021 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med förordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Generaldirektören bekräftar att oriktigheter som fastställts i de slutliga revisions- eller kontrollrapporterna för räkenskapsåret och som rapporterats i den årliga sammanfattningen har behandlats på lämpligt sätt i räkenskaperna. Generaldirektören bekräftar också att de brister i förvaltnings- och kontrollsystemet som konstaterats i dessa rapporter har i de fall där det var nödvändigt följts upp på lämpligt sätt. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Dock anser ESV att i tidigare revisioner upptäckta brister i förvaltnings- och kontrollsystemen fortsatt finns kvar och har därför lämnat en reservation med begränsad inverkan. Myndigheten arbetar med att åtgärda bristerna. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte står i strid med vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska regionala utvecklingsfonden Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: - Nationellt regionalfondsprogram - Mellersta Norrland - Norra Mellansverige - Skåne-Blekinge - Småland och Öarna - Stockholm - Västsverige - Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) - Östra Mellansverige - Övre Norrland. Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/ 2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Fonden för inre säkerhet Chefen för ekonomiavdelningen vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. 6.4.3 Uppskattad felnivå i EU programmen 2017-2021 I tabellen nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den förvaltande myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2017/2018-2020/2021 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014-2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Tabell 6.5 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen redovisningsperioderna 2017/18-2020/21 Procent Fond Program 2020/21 2019/20 2018/19 2017/18 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0,06 0,22 1,89 0,03 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,34 2,41 0,00 0,17 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 0,00 0,13 3,35 0,00 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Nationella program 1-9 1,97 0,77 0,07 0,28 Botnia Atlantica 0,94 0,01 0,29 0,05 Nord 0,43 1,40 0,17 0,15 Sverige Norge 0,13 0,78 0,00 0,00 Öresund Kattegatt Skagerak 0,26 0,24 0,20 0,37 Norra Periferin och Arktis 0,27 0,01 0,02 0,00 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0,00 0,00 0,47 0,00 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0,53 0,03 0,01 0,06 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,07 5,092 0,09 0,00 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS1 0,11 0,25 0,10 0,02 Garantifonden ej IAKS Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Landsbygdsutvecklings-fonden IAKS 0,51 0,58 2,453 0,00 Landsbygdsutvecklings-fonden ej IAKS 1,69 1,40 0,06 1,73 1 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioder från och med 2017/2018 eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder. 2 För ISF redovisningsperioden 2019/20 har felnivån höjts eftersom EU-kommissionen har valt en annan beräkningsmetod än den som ESV har använt. 3 För EJFLU IAKS redovisningsperioden 2018/2019 har felnivån sänkts efter dialog med EU-kommissionen till följd av ny information. 6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för 2021 förutom Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2021 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Länsstyrelsen i Norrbottens län är inte kopplad till EU-medelshantering eller redovisning av EU-medel. 6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter förutom Polismyndigheten har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering. Rikspolischefen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Bedömningen är dock att vidtagna åtgärder har säkerställt en korrekt rapportering till externa finansiärer samt en rättvisande redovisning i det finansiella bokslutet 2021. Regeringen har tidigare år bedömt att det funnits brister i Jordbruksverkets förvaltnings- och kontrollsystem. Det fanns brister och förbättringsområden även 2021 avseende genomförandet av EU-stöden, men Jordbruksverket har under 2021 vidtagit åtgärder i linje med den handlingsplan som upprättats i samråd med länsstyrelserna och ESV. Myndighetens sammantagna bedömning är att den interna styrningen och kontrollen vid Jordbruksverket har varit betryggande under 2021. Riksrevisionens granskning visar att med ett undantag har samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. 6.5.1 Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 6.5. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2 Skr. 2021/22:101 Skr. 2021/22:101 3 1 2