Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 382 av 739 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:249 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2021/22:249
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 249
Regeringens skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2021/22:249 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 25 maj 2022 Magdalena Andersson Lena Hallengren (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200). Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt vidta åtgärder inom ett antal områden. Av tillkännagivandet framgår vidare att regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra dessa åtgärder. Det framgår även att skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022. I denna skrivelse redogör regeringen för den första återrapporteringen som ska lämnas senast den 31 maj 2022. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Regeringens insatser 4 2.1 Vårdplatser 4 2.2 Samordning av vårdköer 5 2.3 Rätt för patienterna att fritt söka vård 8 2.4 Plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser efter behovet av personal 9 2.5 Fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän m.m. 11 2.6 Översyn av arbetsmiljön inom vården m.m. 12 2.7 Förstärkning av företagshälsovården 13 Bilaga 1 Socialutskottets betänkande 2021/22:SoU36 Vårdfrågor 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022 34 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200). Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt vidta åtgärder inom ett antal områden. Av tillkännagivandet framgår vidare att regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra dessa åtgärder. Det framgår även att skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022. Denna skrivelse avser den första återrapporteringen, som ska lämnas senast den 31 maj 2022. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Enligt tillkännagivandet ska regeringen vidta följande åtgärder: 1. Regeringens övergripande målsättning bör vara att antalet vårdplatser ska öka. Regeringen ska därför ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas. Frågan behandlas i avsnitt 2.1. 2. Regeringen ska se över frågan om samordning av vårdköerna. Onödig administration bör undvikas, och enkel lättillgänglig information till patienter och deras anhöriga bör prioriteras för att utnyttja ledig kapacitet i vården. Frågan behandlas i avsnitt 2.2. 3. Regeringen ska se över frågan om att i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) införa en rätt för patienten att fritt söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet. Frågan behandlas i avsnitt 2.3. 4. Regeringen ska ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal. Behovet av specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistläkare i allmänmedicin bör beaktas särskilt. Vidare bör de problem som uppkommer när t.ex. sjuksköterskestuderande ska göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) åtgärdas. Regeringen bör efter samråd med Sveriges Kommuner och Regioner besluta om planens genomförande. Frågan behandlas i avsnitt 2.4. 5. Regeringen ska se över frågan om att införa fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän. Regeringen ska även se över frågan om att förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar. Frågan behandlas i avsnitt 2.5. 6. Regeringen ska se över frågan om arbetsmiljön inom vården. En lämplig myndighet bör få i uppdrag att genomföra en tillsyn över arbetsmiljön inom vården. Regeringen bör därefter vidta åtgärder. Vidare måste skyddet vid arbetsskador stärkas. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) bör i tilläggsdirektiv få i uppdrag att utreda hur försäkringsskyddet för utsatta yrkesgrupper, särskilt vård- och omsorgspersonal som arbetar utanför vårdinrättningar, kan stärkas genom arbetsskadeförsäkringen för den som i sitt arbete smittas av en sjukdom. I tilläggsdirektiven bör det också ingå att utredningen, med beaktande av ny kunskap om covid-19-pandemin, som t.ex. smittotillfälle och långtidscovid, ska utreda kriterierna i syfte att göra arbetsskadeförsäkringen mer ändamålsenlig. Frågan behandlas i avsnitt 2.6. 7. Regeringen ska se över frågan om att stärka företagshälsovården i syfte att förebygga och åtgärda fysisk och psykisk ohälsa. Frågan om huruvida företagshälsovården kan involveras i stora verksamhetsförändringar bör även övervägas. Frågan behandlas i avsnitt 2.7. 2 Regeringens insatser 2.1 Vårdplatser En långsiktig trend är att antalet vårdplatser per invånare på sjukhus minskar, både i Sverige och internationellt. En förklaring är att den medicinska utvecklingen har resulterat i ett minskat behov av slutenvård, vilket är positivt. Samtidigt bidrar den tekniska utvecklingen och digitaliseringen till att vård kan ges närmare invånarna. För att sjukhusens vårdplatser ska användas effektivt och ändamålsenligt krävs en väl fungerande öppen vård och en utbyggd hemsjukvård. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är också centralt. Brist på viktiga yrkesgrupper, exempelvis sjuksköterskor, kan också leda till att vårdplatser stängs eller inte kan öppnas. Regionerna och kommunerna har enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ansvar för hälso- och sjukvården. Detta ansvar innefattar bl.a. planering, dimensionering och finansiering av hälso- och sjukvård. Den kommunala självstyrelsen ger regioner och kommuner stor frihet att själva, inom ramen för befintlig lagstiftning, utforma och ansvara för sin verksamhet. Även om sektorn har ett eget ansvar så är samspelet mellan staten och sektorn viktigt för att skapa goda förutsättningar för hälso- och sjukvården. Den statliga styrningen syftar till att uppnå nationella målsättningar, bl.a. att öka likvärdigheten. Regeringen, tillsammans med landets kommuner och regioner, driver sedan flera år ett arbete för att utveckla hälso- och sjukvården som syftar till att utveckla en god och nära vård där primärvården utgör navet. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit överenskommelsen God och nära vård 2022, en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav (S2022/00607). Överenskommelsen omfattar 2022 totalt 6,37 miljarder kronor för att stötta utvecklingen av nära vård i kommuner och regioner. Trots detta anser regeringen att det finns behov av att öka antalet vårdplatser så att antalet möter det behov som finns inom hälso- och sjukvården. Med anledning av detta har regeringen tagit ett samlat grepp kring frågan och beslutat om flera myndighetsuppdrag som stöttar regionerna i deras arbete. Behovet ser dock olika ut i olika verksamheter och en förutsättning för att antalet vårdplatser ska kunna öka är en ändamålsenlig kompetensförsörjning. För att det ska vara möjligt att inrätta fler vårdplatser krävs fler kollegor, en bättre arbetssituation och en arbetsmiljö där personalen vill arbeta. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022 avsatt cirka 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska bl.a. användas för att förbättra förutsättningarna på arbetsplatserna, utbilda framtidens medarbetare och utveckla personalens kompetens. Den 17 februari 2022 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut cirka 423 miljoner kronor till regionerna för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Statsbidraget ska bl.a. kunna användas till att anställa sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal och på så vis skapa fler disponibla vårdplatser. Samma dag beslutade regeringen om fyra miljarder kronor till regionerna för att stödja hälso- och sjukvården i att hantera covid-19-relaterad vård och uppskjuten vård (S2022/01054). Den 3 mars 2022 gav regeringen Socialstyrelsen även i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering samt lämna förslag på målvärden för antalet vårdplatser (S2022/01373). I huvudsak handlar det om att skapa balans mellan inflödet av patienter och den kapacitet som hälso- och sjukvårdsystemet har att erbjuda patienter vård. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen analysera och lämna förslag på ändamålsenliga målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig beläggningsgrad, inklusive separata målvärden för antalet intensivvårdsplatser. Förslagen ska gälla målvärden på klinik- och enhetsnivå. Socialstyrelsen ska även analysera om det är lämpligt med regionala och nationella målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig beläggningsgrad, inklusive separata målvärden för antalet intensivvårdsplatser, och i sådana fall ge förslag på sådana. I uppdraget ingår vidare att Socialstyrelsen ska genomföra en genomlysning av kunskapsområdet samt av aktuella regelverk. Socialstyrelsen fick även den 24 mars 2021 i uppdrag att ta fram underlag m.m. samt att samordna, stödja, följa upp och utvärdera regionernas arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt försvar (S2021/02921). Inom ramen för uppdraget ska myndigheten redovisa en kartläggning och sammanställning av den nationella vårdkapaciteten utifrån gemensamma kriterier för vårdplatser vid höjd beredskap och krig. I redovisningen ska det även ingå en plan för regionernas arbete för utökning av vårdplatser. Regeringen föreslår även i propositionen Vårändringsbudget för 2022 (prop. 2021/22:99) att 500 miljoner kronor ska avsättas för att öka vårdens kapacitet. Resurserna ska användas bl.a. för att anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön, så att antalet vårdplatser kan öka. 2.2 Samordning av vårdköer Regeringen arbetar kontinuerligt och långsiktigt med att stödja och stärka regionernas tillgänglighetsarbete för att korta väntetiderna och vårdköerna. Gemensamt för insatserna är att de syftar till att väntande patienter snabbare ska erbjudas en god, jämlik och säker vård. Den 20 augusti 2020 tillsatte regeringen Sveriges första nationella delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12). Delegationen har bl.a. haft i uppdrag att informera om patienters valmöjligheter att få vård hos andra vårdgivare, både i hemregionen och i andra regioner, i syfte att stödja ett effektivt resursutnyttjande och korta väntetiderna (dir. 2020:81). I uppdraget ingick också att delegationen skulle: - informera berörda aktörer om patienters möjlighet att få vård hos andra vårdgivare, både i hemregionen och i andra regioner, - lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för patienter att få vård hos någon annan vårdgivare med kortare väntetider, såväl inom den egna hemregionen som i andra regioner, i syfte att verka för ett mer effektivt utnyttjande av den samlade vårdkapaciteten, - lämna förslag på insatser som stärker samarbetet mellan regionerna, - följa och stödja arbetet med att tillgängliggöra information om väntetider och kvalitets- och patientnöjdhetsdata på 1177 Vårdguidens webbplats, och - verka för att information och förslag på insatser görs tillgängliga för alla patientgrupper, oberoende av eventuell funktionsnedsättning. Delegationen lämnade ett delbetänkande i juni 2021 (SOU 2021:59) och ett slutbetänkande i maj 2022 (SOU 2022:22). Flera av utredningens förslag i delbetänkandet har regeringen gått vidare med. Det gäller t.ex. ett nationellt vårdsöksystem, stöd och ekonomiska medel för produktions- och kapacitetsplanering samt stärkt statlig uppföljning av vårdens resultat utifrån en dialog med varje region. Delegationens första betänkande har remitterats. Mot bakgrund av delegationens förslag i delbetänkandet gav regeringen den 3 mars 2022 E-hälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi (S2022/01372). Syftet med uppdraget är att ge förslag på hur ett långsiktigt arbetsverktyg i form av en teknisk lösning kan utvecklas och förvaltas i statlig regi. Verktyget ska underlätta för regionerna i deras tillgänglighetsarbete genom att möjliggöra för regionerna att i realtid se ledig och tillgänglig vårdkapacitet i hela landet, i syfte att regionerna snabbare ska kunna erbjuda vård till väntande patienter. Vårdsöksystemet ska kunna innehålla och visa information om avtal med offentliga och privata vårdgivare i såväl den egna som i andra regioner, samt villkor som gäller för nyttjande av vården. Vårdsöksystemets tilltänkta primära målgrupp är regionerna och vårdgivarna, inklusive t.ex. vårdlotsar som arbetar med att stödja och hänvisa patienten i frågor som rör vårdgarantin och väntetider. Att synliggöra ledig och tillgänglig vårdkapacitet inom specialiserad vård ska särskilt prioriteras i genomförandet av uppdraget. För att regionen ska kunna sammanställa och synliggöra ledig och tillgänglig vårdkapacitet i ett nationellt vårdsöksystem bedömer regeringen att det krävs en ändamålsenlig produktions- och kapacitetsplanering i regionen. Regeringen gav därför den 3 mars 2022 Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering samt lämna förslag på målvärden för antalet vårdplatser (S2022/01373). Flera statliga utredningar och myndigheter, däribland Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och Socialstyrelsen, har de senaste åren betonat vikten av att regionerna utvecklar sin produktions- och kapacitetsplanering. I huvudsak handlar det om att skapa balans mellan inflödet av patienter och den kapacitet som hälso- och sjukvårdssystemet har att erbjuda patienter vård. Därigenom kan väntetider och vårdköer kortas och tillgängligheten till vård kan öka. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att utveckla metodstöd och stödja regionerna i deras arbete med att implementera produktions- och kapacitetsplanering, på både kort och lång sikt. Inledningsvis ska fokus för produktions- och kapacitetsplaneringen vara vårdområden och verksamheter med särskilt många väntande patienter och långa vårdköer. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen även lämna förslag på vilken information om tillgänglig vårdkapacitet som är relevant och lämplig att presentera publikt, t.ex. som en del i ett nationellt vårdsöksystem. Inom ramen för överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården avsätter regeringen närmare tre miljarder kronor årligen till regionernas tillgänglighetsarbete med att korta väntetiderna och vårdköerna. De regioner som väljer att ta del av medlen i 2022 års överenskommelse (S2022/00608) åtar sig bl.a. att: - stärka sitt omhändertagande och minska antalet patienter på väntelistorna som har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, - utveckla arbetssätt och rutiner som innebär att åtgärder vidtas i god tid, i de fall det finns risk att patienten får vänta längre än vårdgarantins tidsgränser, - stärka sina rutiner avseende regionens informationsskyldighet till patienten vad gäller vårdgarantin och möjligheten att välja utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, - kvalitetssäkra väntelistor inom regionen så att väntelistor enbart innehåller aktivt väntande patienter och inte används i andra syften, och - utveckla rutiner som säkerställer en kontinuerlig uppföljning av väntande patienters hälsostatus och vårdbehov. I april 2022 tecknade regeringen och SKR en tilläggsöverenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2022 (S2022/02249). Tilläggsöverenskommelsen omfattar 36 miljoner kronor och syftar till att regionerna ska använda ledig och tillgänglig kapacitet till väntande patienter, oavsett i vilken region den kapaciteten finns. På så sätt används hela hälso- och sjukvårdssystemets samlade kapacitet mer effektivt och väntande patienter får vård snabbare. Regionerna ska prioritera patienter som väntat längre än 90 dagar samtidigt som patientsäkerheten och vård efter behov värnas. Målsättningen bör dock alltid vara att patienten ska erbjudas vård inom vårdgarantin i sin egen hemregion. Inom ramen för tilläggsöverenskommelsen ska regionerna bl.a.: - arbeta proaktivt med att snabbare erbjuda väntande patienter vård hos en annan vårdgivare i de fall det finns risk att patienten får vänta längre än vårdgarantins tidsgränser, - vid omförhandling eller ny upphandling av avtal, nogsamt analysera hur avtalsvillkoren kan utformas så att de bidrar till en ökad användning av tillgänglig kapacitet, - intensifiera regionöverskridande samverkan för att säkerställa att vård snabbare erbjuds till väntande patienter, - i regionöverskridande samverkan analysera hur befintliga verktyg, t.ex. 1177 Vårdguiden och remiss- och behandlingsbekräftelser, kan användas som informationskanal till patienter om vårdgarantin, med särskilt fokus på patientens möjlighet att erbjudas vård i en annan region utan extra kostnad när vårdgarantins gränser riskerar att överskridas, och - i regionöverskridande samverkan informera och tydliggöra för vårdgivare och deras personal vad som gäller avseende vårdgarantin och patientens möjlighet till vård hos en annan vårdgivare enligt vårdgarantin. I tilläggsöverenskommelsen aviserar parterna att de är överens om att återkomma till frågan om ekonomisk ersättning till patienter för sjukresor vid vårdbesök i en annan region inför 2023. I syfte att stödja regionernas arbete med att erbjuda vård till patienter som fått sin vård uppskjuten på grund av covid-19-pandemin, beslutade regeringen den 20 januari 2022 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor till regionerna under 2022 för riktade insatser för att omhänderta de uppdämda vårdbehoven (S2022/00456). Regionerna får bl.a. använda medlen till vårdlotsar som arbetar med att hjälpa patienter hitta vårdgivare med kortare väntetider, regiongemensam produktions- och kapacitetsplanering och regionövergripande upphandlingar av privata vårdgivare. Sammantaget gör regeringen bedömningen att de statligt vidtagna åtgärder som beskrivs ovan bidrar till att kontinuerligt och långsiktigt stödja och stärka regionernas tillgänglighetsarbete med att korta väntetiderna och samordna vårdköerna. Regeringen bedömer därför att den del av tillkännagivandet som avser en samordning av vårdköerna är tillgodosett. 2.3 Rätt för patienterna att fritt söka vård Regeringen har gett uppdrag till både myndigheter och statliga utredningar som på olika sätt har aktualiserat frågor om valfrihet i hälso- och sjukvården. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick den 2 april 2020 i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag (S2020/02828). I uppdraget ingick det att analysera vad individens möjlighet att, i enlighet med patientlagen, välja utförare (vårdgivare) av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården. Därutöver skulle myndigheten ge exempel på pågående initiativ som syftar till att stärka patientens ställning samt ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen om vård efter behov. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar bl.a. i rapporten En lag som kräver omtag (2021:10) att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna vissa grupper såsom yngre socioekonomiskt starka grupper med relativt sett lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Utredningen bedömer att valfrihet i sluten vård i första hand är en fråga om valfrihet och inte en faktor som i någon nämnvärd omfattning skulle påverka köer och väntetider i vården. Delegationen konstaterar också att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet. Med anledning av ovanstående ser regeringen en utveckling som på sikt kan leda till en mer ojämlik och efterfrågestyrd hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdslagens målbestämmelser om en vård på lika villkor för hela befolkningen och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården riskerar också att urholkas. 2.4 Plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser efter behovet av personal De statliga universiteten och högskolorna har långtgående möjligheter att själva bestämma hur verksamhetens resurser ska användas. Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov ska styra dimensioneringen av utbildningarna, och respektive lärosäte ansvarar självt för beslut om t.ex. utbildningsutbud och utbildningarnas upplägg och innehåll utifrån högskolelagens och högskoleförordningens bestämmelser. Trots det decentraliserade ansvaret för utbildningsutbudet bedömer regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.5.2 s.148) att det kan finnas goda skäl för regeringen att ange mål för antal examina inom vissa utbildningar som leder till legitimationsyrken inom skola och hälso- och sjukvård, där behoven av personal också är stora. Regeringen konstaterar att dessa områden är speciella, dels för att de flesta yrken kräver legitimation, dels för att det delvis är politiska reformer som ligger till grund för nuvarande och framtida behov av utbildade. Regeringen har därför beslutat om lärosätesspecifika mål för antal examina åren 2021-2024 för vissa yrkesexamensutbildningar, bl.a. hälso- och sjukvårdsutbildningar, samt att följa upp respektive lärosätes måluppfyllelse inom ramen för myndighetsstyrningen. Syftet är att fler personer ska bli examinerade för yrken inom vård och skola. Arbetet med underlag inför kommande beslut om mål för antal examina för perioden 2025-2028 pågår. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick den 16 december 2021 i uppdrag ta fram underlag för lärosätesvisa målnivåer för den kommande perioden (U2021/04889). UKÄ ska utgå från de kompetensbehov och förutsättningar som finns och utföra uppdraget i nära dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och aktörer, inklusive Nationella vårdkompetensrådet vid Socialstyrelsen. Eftersom utvecklingsarbetet är fortlöpande kan regeringen behöva komplettera eller se över och ompröva utformningen av målen. Det arbete som redan pågår inom ramen för UKÄ:s uppdrag kommer därmed att överlappa det uppdrag att ta fram en plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal som riksdagen enligt tillkännagivandet menar att regeringen ska ge till Nationella vårdkompetensrådet. UKÄ har också ett övergripande ansvar att inom högskoleområdet följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet. Regeringen har beslutat om stora utbyggnader av högskolan inom ramen för det så kallade Kunskapslyftet. Totalt innebär Kunskapslyftet inom högskolan 42 500 utbildningsplatser under 2022 varav ca 31 000 är permanenta utbildningsplatser. Detta ger lärosätena möjligheter att bygga ut hälso- och sjukvårdsutbildningarna. Det har sedan 2014 också genomförts flera utbyggnader riktade mot vissa utbildningar. Under 2015 inleddes t.ex. en riktad utbyggnad av specialistsjuksköterskeutbildningen som innebär att universitet och högskolor har tillförts resurser motsvarande ytterligare 600 utbildningsplatser per helår. Regeringen satsar även 20 miljoner kronor 2022-2030 på decentraliserad vårdutbildning vid ett antal lärosäten i landet. Satsningen ökar förutsättningarna för att fler ska utbilda sig till exempelvis sjuksköterska eller specialistsjuksköterska. Regeringens satsningar på fler utbildningsplatser har gett goda resultat. Antalet examinerade har de senaste åren ökat från flertalet hälso- och sjukvårdsutbildningar. Sedan läsåret 2014/15 har t.ex. antalet sjuksköterskeexamina som utfärdats ökat med 18 procent. Under samma period ökade antalet specialistsjuksköterskeexamina med nästan 15 procent. Det ökade antalet examinerade beräknas däremot inte vara tillräckligt för att svara mot den brist på kompetens som råder i flera hälso- och sjukvårdsyrken. UKÄ bedömer att lärosätena inte på egen hand kan möta behoven som finns utan att fler insatser krävs. Regeringen har under en längre period uppmärksammat problemet med den bristande tillgången till platser där studenter i sjuksköterskeutbildningen kan genomföra sina verksamhetsförlagda utbildningsdelar (VFU). Regeringen har också tagit initiativ till flera insatser för att bidra till att fler VFU-platser ska finnas tillgängliga. Nedan följer exempel på sådana insatser. Det genomförs också insatser på lokal och regional nivå som inte redovisas här. Även Nationella vårdkompetensrådet har självt beslutat att prioritera VFU-frågan i sitt arbete. Regeringen har avsatt medel för att möjliggöra en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser. För 2022 avsätts 25 miljoner kronor, och 50 miljoner kronor beräknas från och med 2023. Därutöver avsätts 2 miljoner kronor årligen 2022-2024 till UKÄ för stöd till förstärkt VFU-samordning. Av överenskommelsen God och nära vård 2022, en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner som beslutades den 27 januari 2022, framgår att 250 miljoner kronor 2022 ska fördelas prestationsbaserat utifrån hur många VFU-platser för sjuksköterskeutbildning som kommuner och regioner tillhandahåller. De kommuner och regioner som erbjuder fler platser under höstterminen 2022 än under höstterminen 2021 får ta del av medlen. Regeringen gav vidare den 27 september 2021 Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården bl.a. när det gäller specialister inom allmänmedicin (S2021/06575). Den 10 februari 2022 beslutade regeringen även om uppdrag till Socialstyrelsen att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ge förslag på insatser för att stärka kompetensförsörjningen av barnmorskor (S2022/00902). I uppdraget ingår att ge förslag på insatser för att attrahera, utveckla och behålla de barnmorskor som arbetar inom hälso- och sjukvården. Vidare ska en bedömning göras av tillgång och efterfrågan på barnmorskor under perioden 2022-2035 och en rekommendation om hur många barnmorskor som behöver utbildas för att säkerställa kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Den 10 februari 2022 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 372 miljoner kronor till regionerna i syfte att öka antalet allmäntjänstgöringstjänster under 2022 för att korta vägen till legitimation och bidra till att Sverige får fler specialistläkare (S2022/00882). Regeringen fortsätter att analysera frågan och överväger kontinuerligt behovet av åtgärder på området. 2.5 Fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän m.m. Regeringen bedömer att den del av tillkännagivandet om vårdfrågor som avser fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta inom vård med olika huvudmän i huvudsak är en fråga för regionerna och arbetsgivarna men kommer att fortsätta att analysera frågan. Regeringen noterar att det förekommer så kallade "karensbestämmelser" som gör att en arbetstagare inte får återkomma till en arbetsplats inom en viss tid efter att anställningen har upphört. Konkurrensverket har i en rapport från 2015 om hyrläkare konstaterat att samtliga regioner vid tillfället tillämpade regler som innebar att ett bemanningsföretag inte fick hyra ut en läkare som var eller hade varit anställd inom samma region de senaste sex månaderna (2015:10). Syftet med dessa regler var att motverka att personal från regionen övergick till att utföra sina uppgifter hos ett bemanningsföretag. Reglerna hindrade dock inte en läkare från att arbeta i en annan region. Regeringen vill även i detta sammanhang påminna om att regionerna enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning exempelvis har rätt att förbjuda bisysslor om de är av förtroendeskadande karaktär eller förbjuda arbetshindrande eller konkurrerande bisysslor med stöd av kollektivavtal. I ovan nämnda rapport från Konkurrensverket konstateras det att regionerna generellt sett varit mer tillåtande än privat sektor till att anställda läkare har som bisyssla att vara hyrläkare. I privat sektor ses ofta bisysslor som hyrläkare som konkurrerande verksamhet. Regeringen bedömer även att den del av tillkännagivandet om vårdfrågor som avser att regeringen ska se över frågan om att förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar är en fråga för hälso- och sjukvårdens huvudmän. I detta sammanhang kan det dock nämnas att de regioner som väljer att ta del av medlen inom ramen för tilläggsöverenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2022 åtar sig att bl.a. vid omförhandling eller ny upphandling av avtal nogsamt analysera hur avtalsvillkoren kan utformas så att de bidrar till en ökad användning av tillgänglig kapacitet och därigenom kortar väntetiderna och vårdköerna. 2.6 Översyn av arbetsmiljön inom vården m.m. Regeringen har höjt ambitionen på arbetslivsområdet under de senaste åren. En del av denna ambitionsökning är att Arbetsmiljöverket har fått resursökningar som har lett till att fler inspektioner har kunnat genomföras. Arbetsmiljöverket har också, efter uppdrag från regeringen, genomfört en riktad tillsynsinsats med fokus på riskutsatta branscher för smittspridning av sjukdomen covid-19 (A2021/00139). Under 2021 genomförde Arbetsmiljöverket cirka 1 400 inspektioner riktade mot näringsgrenen Vård och omsorg. Regeringen har också i förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket gett myndigheten i uppgift att planera sin tillsyn främst med utgångspunkt i analyser av arbetsmiljörisk. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att expertmyndigheten anförtros att avgöra var arbetsmiljöriskerna är som störst. I de åtgärdsplaner som myndigheten har inkommit med som en del i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 är arbetsmiljön i välfärden och frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö två prioriterade områden. Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick den 23 september 2021 i uppdrag att inhämta och sammanställa kunskap om arbetsmiljörisker och riskfaktorer bland hälso- och sjukvårdspersonal (S2021/06572). Inom ramen för uppdraget ingår även att sprida resultaten av den sammanställda kunskapen så att den kan utgöra ett stöd för bl.a. arbetsgivare, chefer, skyddsombud och andra förtroendevalda på berörda arbetsplatser. Regeringen har vidare beslutat om förordningen (2021:313) om statsbidrag för att främja ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg, en så kallad återhämtningsbonus som innebär att kommuner och regioner kan ansöka om medel för insatser som främjar ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg. För satsningen avsattes 300 miljoner kronor under 2021. För 2022 och framåt beräknas totalt en miljard kronor avsättas till satsningen årligen. Ansökan ska göras av en region eller en kommun och den ska ställas till Socialstyrelsen, som har i uppdrag att administrera satsningen. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2021. Avseende den del av tillkännagivandet om vårdfrågor som avser att skyddet vid arbetsskador behöver stärkas beslutade regeringen den 22 december 2021 att låta en särskild utredare se över arbetsskadeförsäkringen (dir. 2021:116). Syftet med översynen är att säkerställa att arbetsskadeförsäkringen fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid arbetsskada. Det ska också säkerställas att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. När det gäller undantagen från det generella arbetsskadebegreppet ska utredningen enligt direktiven analysera behovet av förändringar i undantagen från dessa. Utredaren ska - analysera behovet av förändringar i undantagen från det generella arbetsskadebegreppet, - analysera behovet av att anpassa skyddet från arbetsskadeförsäkringen vid arbete i hemmet, såväl som på andra platser, och - lämna nödvändiga författningsförslag. Regeringen anser att den del av tillkännagivandet om vårdfrågor som avser tilläggsdirektiv till utredningen ryms inom ramen för befintliga direktiv och bedömer därför att denna del av tillkännagivandet är tillgodosett. 2.7 Förstärkning av företagshälsovården Den 17 juni 2021 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor i arbetsmiljölagen (dir 2021:44). I uppdraget ingår bl.a. att analysera och föreslå hur arbetsmiljölagen kan förtydligas så att arbetsgivare som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i högre utsträckning än i dag använder företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, och utarbeta nödvändiga författningsförslag. Enligt förordningen (2018:254) med instruktion för Myndigheten för arbetsmiljökunskap har myndigheten i uppgift att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick den 3 november 2021 i uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare (A2021/02080). Socialutskottets betänkande 2021/22:SoU36 Vårdfrågor Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Hallengren, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Hallengren Regeringen beslutar skrivelse Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet