Regeringskansliets rättsdatabaser

1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024 (avsnitt 2.8.1). 2. Riksdagen anvisar anslaget för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt tabell 1.1. Tabell 1.1 Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 Summa anslag inom utgiftsområdet 40 759 809 av detta bedöms den svenska BNI-baserade avgiften bli lägre än vad som tidigare beräknats. Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Utfall 2021 Utfall 2022 Budget 20231 Prognos 2023 Förslag 2024 Beräknat 2025 Beräknat 2026 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 52 262 48 240 45 870 43 358 40 760 52 188 52 897 Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 52 262 48 240 45 870 43 358 40 760 52 188 52 897 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Utfallet för 2022 var 4 022 miljoner lägre än för 2021 (ca 7,7 procent lägre). Detta berodde på att den BNI-baserade avgiften minskade med 6 329 miljoner för 2022 jämfört med 2021, vilket dock motverkades av att den mervärdesskattebaserade avgiften och tulluppbörden ökade mellan 2021 och 2022. EU:s utgifter blev marginellt högre 2022 jämfört med 2021. Anledningen till att Sveriges EU-avgift minskade trots att EU:s utgifter ökade var att EU:s intäkter i stället ökade från de övriga medlemsstaterna. Utfallet för 2022 blev 403 miljoner kronor högre än det anslag som riksdagen ursprungligen hade anvisat i statens budget. Den tullbaserade avgiften och den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med ca 1 526 respektive ca 827 miljoner kronor mellan 2021 och 2022, medan den plastbaserade avgiften minskade med ca 46 miljoner kronor. Den tullbaserade avgiften ökade på grund av att den svenska importen från tredjeland ökade, vilket i sin tur ökade tullintäkterna. Den ökade importen förklaras bl.a. av att Storbritannien lämnade EU, vilket har inneburit att handel med Storbritannien fr.o.m. den 1 januari 2021 utgör handel med tredjeland. I tabell 2.2 redovisas de faktorer som styr EU-avgiften under posten Övrigt. Prognosen för 2024 baseras på Europeiska kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2024. Av tabell 2.3 framgår att hela EU-avgiften utgörs av transfereringar i form av utbetalningar från Sverige till kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2024-2026 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor 2024 2025 2026 Anvisat 20231 45 870 45 870 45 870 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer varav BP24 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt -5 110 6 318 7 027 Ny utgiftsram 40 760 52 188 52 897 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Tabell 2.3 Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor 2024 Transfereringar1 40 760 Summa utgiftsram 40 760 Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Det finns betydande risker för att Sveriges EU-avgift utvecklas på annat sätt än vad som förutses i prognosen. Sveriges avgift beror på storleken på EU:s faktiska utgifter och hur stor andel av EU:s utgifter som Sverige ska finansiera. Utgiftsprognosen försvåras också av att EU-budgetens utgiftsnivå vid vissa tillfällen justeras under det aktuella budgetåret genom antagandet av ändringsbudgetar. Därtill kan även tidpunkterna för antagandet och genomförandet av EU:s ändringsbudgetar påverka Sveriges avgift ett annat år än beslutsåret. Kommissionen lade i december 2021 fram ett förslag om att introducera tre nya avgiftskomponenter: en baserad på EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), en baserad på en mekanism för justering av koldioxidutsläpp vid EU:s yttre gräns och en baserad på medlemsstaternas intäkter från omfördelningen av beskattningsrätt avseende stora multinationella företags vinster. Under 2023 presenterade kommissionen ett förslag om avgiftskomponenter, som innehåller revideringar av förslagen från december 2021 och ett nytt förslag till temporär avgiftskomponent som baseras på en befintlig statistisk bas som avser en ungefärlig uppskattning av företagsvinster. Införandet av nya avgiftskomponenter minskar den andel av EU:s intäkter som kommer från medlemsstaternas BNI-baserade avgifter. Om de nya avgiftskomponenterna införs minskar således den andel av Sveriges avgift till EU som utgörs av den BNI-baserade avgiften. Om införandet av nya avgiftskomponenter innebär en ökning eller minskning av Sveriges avgift till EU är dock beroende av om Sveriges andel av beräkningsbasen för respektive ny avgiftskomponent blir större eller mindre i förhållande till Sveriges andel av medlemsstaternas sammanlagda BNI. Hur stor andel av EU-budgeten som finansieras av Sverige påverkas, som framgår av avsnittet, bl.a. av hur Sveriges BNI utvecklar sig jämfört med övriga medlemsstaters BNI. Dessutom påverkas samtliga medlemsstaters EU-avgift av storleken på EU:s faktiska inkomster från den mervärdesskattebaserade avgiften, tulluppbörden och från avgiften baserad på mängden icke återvunna plastförpackningar. EU-avgiften för samtliga medlemsstater påverkas därmed av den ekonomiska utvecklingen i varje enskild medlemsstat. Initialt baseras Sveriges och andra medlemsstaters EU-avgift på prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Beroende på hur väl de initiala prognoserna överensstämmer med utfallet, kan resultatet av tillämpningen av de gemensamma reglerna komma att avvika och respektive medlemsstats avgift behöva justeras. 2.3 Mål för utgiftsområdet Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att prioritera gemensamma utmaningar som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för sig, exempelvis miljö och klimat, forskning, migration, säkerhet och att utveckla den inre marknaden. Målet innebär att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde prioriteras. instrument utanför den fleråriga budgetramen), vilket ger en marginal om 30 600 miljoner euro i förhållande till betalningstaket. Detta motsvarar en minskning på 15,2 procent och beror på att åtagandena från den fleråriga budgetramen 2014-2020 håller på att avslutas samtidigt som utbetalningarna från budgetramen 2021-2027 har släpat efter till följd av försenad implementering av programmen inom framför allt sammanhållningspolitiken. Förseningarna förklarar också varför betalningstaken (143 100 miljoner euro) är lägre än åtagandetaken (189 300 miljoner euro) i kommissionens förslag till årsbudget för 2024. Utbetalningarna förväntas öka i takt med att programmen genomförs under de sista åren av den fleråriga budgetramen för 2021-2027. Utöver den ordinarie budgetramen för 2024 föreslås dessutom 113 900 miljoner euro i åtaganden och 130 700 miljoner euro i betalningar inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU (NGEU). Medel inom NGEU är inte en del av den ordinarie EU-budgeten och årsbudgetförhandlingen. Inklusive NGEU och övriga mindre instrument utanför den ordinarie budgetramen omfattar kommissionens förslag för 2024 totalt 299 500 miljoner euro i åtaganden och 297 000 miljoner euro i betalningar. Förhandlingarna om årsbudgeten för 2024 pågår. Nivåerna för betalningar och åtaganden kan komma att förändras fram tills att budgeten slutligt fastställs. En överenskommelse mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om budgeten för 2024 kommer sannolikt att nås i november eller december 2023. Rådets position för 2024 innebär 188 600 miljoner euro i åtaganden och 142 500 miljoner euro i betalningar, vilket innebär en minskning med 772 miljoner euro respektive 515 miljoner euro jämfört med kommissionens förslag. Därtill pågår även förhandlingar om en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2021-2027. Utfallet av halvtidsöversynen kan komma att påverka utgiftsnivån på EU-budgeten och därmed även Sveriges EU-avgift. I enlighet med vad som ovan anförts är restriktivitet en grundläggande hållning för regeringen i den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2024. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer, att ändamålsenliga och effektiva program som ger ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras samt att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan årsbudgeten och utgiftstaken för både åtaganden och betalningar. 2.8 Budgetförslag 2.8.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor 2022 Utfall 48 239 731 Anslagssparande -1 482 640 2023 Anslag 45 869 8521 Utgiftsprognos 43 358 274 2024 Förslag 40 759 809 2025 Beräknat 52 187 910 2026 Beräknat 52 896 875 1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition. Ändamål Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel. Skälen för regeringens förslag Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2024-2026 för 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor 2024 2025 2026 Anvisat 20231 45 869 852 45 869 852 45 869 852 Beslutade, föreslagna och aviserade reformer Makroekonomisk utveckling Volymer Överföring till/från andra anslag Övrigt -5 110 043 6 318 058 7 027 023 Förslag/beräknat anslag 40 759 809 52 187 910 52 896 875 1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2024 uppgå till 40 759 809 000 kronor. EU-avgiftens avgiftskomponenters prognostiserade förändring mellan år redovisas under posten övrigt i tabell 2.7. Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör, som framgår av avsnitt 2.1, ett av EU:s egna medel och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tulluppbörden. Beloppen i tabell 2.6 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2024 kommer att uppgå till 7 376 miljoner kronor. Den mervärdesskattebaserade avgiftskomponenten beräknas som andel av medlemsstaternas mervärdesskattebas. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift beräknas 2024 uppgå till 8 306 miljoner kronor. Avgiftskomponenten baserad på icke återvunna plastförpackningar beräknas 2024 uppgå till 1 432 miljoner kronor. Inklusive den svenska reduktionen (se avsnitt 2.1) beräknas Sveriges BNI-baserade avgift under 2024 uppgå till 23 645 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 40 759 809 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 52 187 910 000 kronor respektive 52 896 875 000 kronor. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaternas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar både innevarande och kommande år. I kommissionens budgetförslag föreslås att åtagandebemyndiganden om 143 053 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2024. I enlighet med beslutet om unionens egna medel beräknas Sverige under 2024 betala in ca 2,3 procent av medlemsstaternas totala inbetalda avgifter till EU för att finansiera årsbudgeten. Utöver medlemsstaternas inbetalda avgifter har EU även andra intäktskällor, men de är små i jämförelse med medlemsstaternas avgift. Av den anledningen kan huvuddelen av 2024 års budgets åtagandebemyndiganden på 143 053 miljoner euro antas finansieras av medlemsstaterna, varav ca 2,3 procent kommer att finansieras av Sverige. Förhandlingar om EU:s årsbudget Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 27 Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 27 3 1 Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 27 Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 3 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 1 Förslag till riksdagsbeslut, tabell 1.1. Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 27 Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 27 Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 7 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.8.1, tabell 2.7 samt efterföljande text under tabell. Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 6 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.2 Utgiftsutveckling, tabell 2.1 och text under tabellen samt tabell 2.2. 2 Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 7 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.8.1, tabell 2.3. Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 7 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.2 Utgiftsutveckling, tabell 2.3. Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 12 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.8.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen, tabell 2.6. Obs! Detta rättelseblad ersätter s. 13 av prop. 2023/24:1, utgiftsområde 27. Rättelsen avser avsnitt 2.8.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen, tabell 2.7 och text under.