Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:34 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 Skr. 2023/24:34 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 november 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogörs för förberedelsearbetet, genomförandet och de konkreta resultaten av ordförandeskapet. Skrivelsen beskriver hur ordförandeskapet genomfördes både i Sverige och inom EU:s institutioner och som representant för ministerrådet i andra sammanhang. I skrivelsen redovisas ordförandeskapets resultat utifrån ordförandeskapets prioriteringar. Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Förberedelsearbetet 5 2.1 Organisation 5 2.2 Utbildningsinsatser 6 2.3 Utnämning av arbetsgruppsordförande 6 3 Ordförandeskapets program 7 3.1 18-månadersprogrammet 7 3.2 Ordförandeskapsprogrammet 7 4 Ordförandeskapets prioriteringar och resultat 9 4.1 Säkrare 9 4.2 Grönare 11 4.3 Friare 12 4.4 Övriga viktiga frågor 14 4.4.1 Förbindelserna mellan EU och Storbritannien 14 4.4.2 Förbindelserna mellan EU och USA 14 4.4.3 Jämställdhet 14 5 Mötesverksamheten 15 5.1 Mötesverksamheten i Sverige 15 5.1.1 Möten med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen 15 5.1.2 EU:s ministerkonferens om regionen Indiska oceanen och Stilla havet 16 5.1.3 Trade and Technology Council i Luleå 16 5.1.4 Informella ministermöten 17 5.1.5 Sekretariatet för EU-möten i Sveriges organisation 17 5.1.6 Förberedelser och genomförande av mötesverksamheten i Sverige 17 5.1.7 Ekonomiska aspekter 18 5.1.8 Miljöhänsyn 19 5.2 Mötesverksamheten i ministerrådet och Europaparlamentet 19 5.2.1 Rådet 19 5.2.2 Europaparlamentet 19 5.2.3 Övriga möten 20 6 Kommunikation om ordförandeskapet 21 6.1 Visuell identitet 21 6.2 Digital kommunikation 21 6.3 Media 22 6.4 Språk 23 7 Kostnadsredogörelse 24 7.1 Finansiering av ordförandeskapet 24 7.2 Inriktning för fördelningen av de extra medel som tillfördes 24 7.3 Uppföljning och prognos 25 Bilaga 1 Svenska ordförandeskapets framträdanden i Europaparlamentet 26 Bilaga 2 Bilaga 2 Regeringskansliets officiella möten i Sverige under EU-ordförandeskapet 2023 32 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2023 47 1 1 Inledning Den 1 januari-30 juni 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Sverige ledde arbetet i ministerrådet och var drivande i EU:s lagstiftande och politiska arbete. Som ordförandeland hade Sverige den viktiga uppgiften att agera i alla medlemsstaters intresse och på ett professionellt sätt nå fram till överenskommelser. Det svenska ordförandeskapet hade också beredskap att hantera oförutsedda händelser. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande leder det roterande ordförandeskapet inte arbetet i Europeiska rådet och inte heller rådskonstellationen för utrikes frågor som leds av EU:s utrikesrepresentant, med undantag för när handelsministrarna möts för att diskutera den gemensamma handelspolitiken. För att förankra ordförandeskapet i Sverige hade regeringen kontinuerliga kontakter med riksdagen, men också med företrädare för arbetsmarknadens parter, näringslivet och enskilda organisationer inför och under ordförandeskapet. På samma vis som under de svenska ordförandeskapen 2001 och 2009 var utgångspunkten att ordförandena i arbetsgrupperna, Coreper och ministerrådet hade ansvar och frihet att driva förhandlingarna framåt utifrån ordförandeskapsprogrammet och de ramar som regeringen fastställt. För att säkerställa att agerandet under ordförandeskapet var samordnat genomfördes regelbundna informationsutbyten mellan Regeringskansliet i Stockholm och EU-representationen i Bryssel. Varje rådsarbetsgruppsordförande ansvarade för att rapportera om resultat och nästa steg inom två timmar från avslutat möte. Genom ordförandeskapet har Sveriges roll i EU stärkts. Kunskap, erfarenheter och nätverk tas nu tillvara i det fortsatta arbetet. 2 Förberedelsearbetet Ordförandeskapsförberedelserna inom Regeringskansliet inleddes under 2020. Utgångspunkten var att såväl förberedelsearbetet som genomförandet av ordförandeskapet i största mån skulle bedrivas inom ramen för Regeringskansliets ordinarie organisations- och arbetsformer. 2.1 Organisation Efter regeringsskiftet den 18 oktober den 2022 var statsminister Ulf Kristersson högst ansvarig för regeringens arbete inför och under ordförandeskapet. EU-minister Jessika Roswall var efter regeringsskiftet ansvarig för samordningen av förberedelsearbetet inom Regeringskansliet. På tjänstemannanivå svarade EU-samordningen i Statsrådsberedningen för samordningen av förberedelsearbetet i nära samråd med Förvaltningschefens kansli, sekretariatet för EU-möten i Sverige (SES23), kommunikationssekretariatet (Kom23), EU-representationen i Bryssel och departementen. Inför och under ordförandeskapet arbetade regeringen och Regeringskansliet enligt gängse ansvarsuppdelning. Statsministern ledde regeringens arbete. Statsråden och departementen fortsatte att driva ärenden under respektive ansvarsområde. Ordförandeskapsfrågor diskuterades varje vecka i allmän beredning. Samtliga statsråd och departement förberedde ordförandeskapet inom sina respektive ansvarsområden bland annat genom omfattande resor och möten med kollegor i medlemsstaterna och nyckelpersoner inom EU:s institutioner i framför allt Bryssel. EU-representationen i Bryssel spelade en viktig roll i detta arbete. Inför ordförandeskapet genomfördes vissa tidsbegränsade personalförstärkningar inom Regeringskansliet för att hantera den extra arbetsbelastningen. Totalt förstärktes departementen, utlandsmyndigheterna och de särskilda ordförandeskapssekretariaten med ca 300 personer. Av dem förstärktes EU-representationen i Bryssel med ca 80 personer. Ett särskilt sekretariat för mötesverksamheten, Sekretariatet för EU-möten i Sverige (SES23), inrättades den 1 januari 2021 (se avsnitt 5). Sekretariatet var ansvarigt för det logistiska och praktiska genomförandet av möten i Sverige. Det var organisatoriskt placerat i Förvaltningsavdelningen och verksamheten inom sekretariatet leddes av en generalsekreterare. Mötessekretariatet omfattade som mest cirka 70 anställda och 10 konsulter. Under högnivåmötena togs dessutom ett varierande antal deltidsanställda mötesattachéer i anspråk. Ett kommunikationssekretariat (Kom23) inrättades inom Regeringskansliets kommunikationsenhet. Kom23 samordnade den interna och externa kommunikationen inför och under ordförandeskapet. Det innebar bland annat ansvar för ordförandeskapets övergripande kommunikationsstrategi, visuell identitet och logotyp, samordningen av innehållet på ordförandeskapets webbplats och sociala medier, mediekontakter, pressträffar och foto och film. Totalt arbetade 20 personer på Kom23 under perioden (se avsnitt 6). 2.2 Utbildningsinsatser Det kompetensutvecklande arbetet bedrevs i ett nära samarbete mellan EU-samordningen i Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen genom Regeringskansliets HR-avdelning. En grundläggande utgångspunkt var att alla berörda tjänstemän i Regeringskansliet skulle involveras i de utbildningsinsatser som ett EU-ordförandeskap kräver. Särskilt fokus lades på ordföranden i arbetsgrupper, bisittare och experter. I denna grupp ingick även medarbetare vid EU-representationen i Bryssel. Utbildningarna leddes i princip uteslutande av tjänstemän från rådets generalsekretariat i samarbete med EU-samordningen i Statsrådsberedningen. På grund av pandemin skedde utbildningarna delvis digitalt och delvis fysiskt. Totalt deltog över 2500 anställda i utbildningarna. Utöver dessa utbildningar genomfördes två seminarier om trepartsmöten, det vill säga förhandlingarna mellan rådet, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, som leddes av anställda från Regeringskansliet. 2.3 Utnämning av arbetsgruppsordförande En väsentlig uppgift för ordförandeskapet är att leda arbetet i rådets arbetsgrupper och kommittéer, där de olika sakfrågorna förhandlas och bereds på teknisk nivå innan diskussion och beslut tas på ministernivå i rådet. Nomineringsprocessen för utnämning av ordförande inleddes under hösten 2021 med utgångspunkt i riktlinjer från Statsrådsberedningen om till exempel språkkunskaper, EU-erfarenhet, förhandlingsteknik samt personliga egenskaper. Ordföranden utsågs formellt genom beslut av Regeringskansliet. Totalt utsågs ca 280 ordföranden till ca 200 aktiva arbetsgrupper samt kommittéer under rådet. Huvuddelen av de utnämnda ordförandena var regeringskanslitjänstemän eller var utsända till representationen i Bryssel, medan ett fåtal kom från myndigheter. Vissa personer utsågs till ordförande i flera grupper och vissa grupper hade ett flertal olika ordförande beroende på arbetsbörda och antal frågor som skulle behandlas. 3 Ordförandeskapets program 3.1 18-månadersprogrammet I syfte att effektivisera planeringen av rådets verksamhet ska ett så kallat 18-månadersprogram för rådets verksamhet tas fram av de tre på varandra efterföljande ordförandeskapen i nära samarbete med kommissionen. Sverige ingick liksom 2009 i en trio tillsammans med Frankrike (ordförande våren 2022) och Tjeckien (ordförande hösten 2022). Kontakterna med Frankrike och Tjeckien inleddes under våren 2021 genom ett inledande möte mellan ländernas representanter i Allmänna rådet. Därefter presenterade rådets generalsekretariat ett första utkast till 18-månadersprogram i oktober 2021 och som förhandlades mellan de tre ländernas EU-representationer i Bryssel. Utrikesutskottet informerades om arbetet med 18-månadersprogrammet den 29 april respektive den 8 juli 2021. Ett andra utkast presenterades i november och efter vissa avslutande kontakter mellan huvudstäderna enades länderna om programmet i början av december 2021. Rådet godkände 18-månadersprogrammet den 14 december 2021. Genom 18-månadersprogrammet skapades förutsättningar för kontinuitet i EU:s arbete och lade grunden för förberedelserna av det svenska ordförandeskapet genom att relativt tidigt skapa en överblick över vilka frågor som skulle ligga på dagordningen. 3.2 Ordförandeskapsprogrammet Arbetet med det svenska ordförandeskapsprogrammet inleddes under hösten 2021 och intensifierades under 2022. Förutsättningarna för ordförandeskapet ändrades radikalt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det stod redan då klart att den viktigaste frågan för det svenska ordförandeskapet skulle bli att bibehålla enigheten i EU:s hantering av kriget i Ukraina samt hanteringen av konsekvenserna för EU. Samtidigt var det tydligt att det svenska ordförandeskapet skulle få hantera en stor mängd lagförslag där förhandlingar redan inletts eller behövde inledas. Ordförandeskapets prioriteringar togs fram i ett nära samarbete med riksdagen. Regeringen informerade riksdagen och förde en dialog avseende prioriteringarna och programmet vid flera tillfällen, både före och efter regeringsskiftet den 18 oktober 2022. Information om förberedelsearbetet gavs till samtliga utskott under 2022. Vidare informerade dåvarande EU-minister Hans Dahlgren och sedermera EU-minister Jessika Roswall talmannen och gruppledarna om förberedelserna vid ett flertal tillfällen. EU-minister Dahlgren informerade riksdagen om planeringen inför ordförandeskapet i plenum i juni 2022. Ordförandeskapsprogrammet presenterades den 14 december 2022 i riksdagen av statsminister Ulf Kristersson och lades samtidigt ut på ordförandeskapets webbplats sweden2023.eu. Statsministern presenterade programmet i Europaparlamentet den 17 januari 2023. Mot bakgrund av ordförandeskapsprogrammet togs indikativa rådsdagordningar fram för alla formella rådsmöten med hjälp av rådets generalsekretariat. De indikativa dagordningarna offentliggjordes den 22 december 2022. 4 Ordförandeskapets prioriteringar och resultat Det svenska ordförandeskapets inriktning var att göra EU säkrare, grönare, friare. Utifrån denna inriktning arbetade regeringen med fyra övergripande och i riksdagen förankrade prioriteringar: 1. säkerhet - enighet 2. konkurrenskraft 3. grön omställning och energiomställning 4. demokratiska värden och rättsstatsprinciper - vår grundval. I programmet lyftes också särskilt prioriterade initiativ och lagförslag fram inom respektive rådskonstellation. Totalt antogs 339 beslut och överenskommelser under det svenska ordförandeskapet. Under följande rubriker redovisas det svenska ordförandeskapets huvudsakliga resultat. 4.1 Säkrare Kraftfullt stöd till Ukraina För det svenska ordförandeskapet var stödet till Ukraina centralt. Enigheten bibehölls, detta i en utmanade tid i Europa. Skarpa sanktioner mot den ryska regimen infördes och beslut fattades för att ställa de ansvariga för aggressionsbrottet till svars. Frågor om uppbyggnad och reformstöd lyftes på ett flertal områden. Det svenska ordförandeskapet - förhandlade fram ett tionde och elfte sanktionspaket, - nådde en historisk överenskommelse om en gemensam upphandling av ammunition i syfte att tillhandahålla en miljon artillerigranater till Ukraina, - nådde en överenskommelse om ett omfattande EU-gemensamt militärt materielstöd till Ukraina, - inrättade en arbetsgrupp för att kartlägga hur frysta ryska tillgångar kan användas för återuppbyggnaden av Ukraina, - nådde en överenskommelse i rådet om kriminalisering i hela EU av överträdelser av EU:s sanktioner och om påföljder vid sådana överträdelser, - nådde en överenskommelse om ett förlängt avtal om tillfällig liberalisering av internationella vägtransporter mellan EU och Ukraina, som bidrar till att underlätta för godstransporter och handel, - kom fram till en överenskommelse om förlängd tullfrihet för ukrainsk export till EU, - bjöd in ukrainska regeringsföreträdare till formella och informella ministerrådsmöten inom flertalet olika politikområden. Under det svenska ordförandeskapet inrättades även det internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina (ICPA). Historisk uppgörelse för en mer restriktiv migrationspolitik Tydligare ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, ett mer enhetligt asylprövningsförfarande och stärkt kontroll vid EU:s yttre gräns var resultatet när EU:s medlemsstater efter flera år av förhandlingar kunde nå en överenskommelse om de mest centrala rättsakterna i EU:s migrations- och asylpakt. Överenskommelsen i ministerrådet innebär bland annat - ett effektivare och mer enhetligt förfarande för handläggning och prövning av asylansökningar, inklusive snabbare hantering vid EU:s yttre gräns av asylansökningar från personer från länder med låg beviljandegrad, - en tvingande men flexibel mekanism för stöd till medlemsstater som står under migrationstryck, tydligare regler för vilken medlemsstat som ska ansvara för att pröva en asylansökan och åtgärder för att förhindra sekundära förflyttningar från en medlemsstat till en annan. Bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten Ett starkt samarbete mellan medlemsstaternas rättsliga och brottsbekämpande myndigheter är en förutsättning för att motverka den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Under det svenska ordförandeskapet - antog rådet en allmän riktlinje om ett direktiv som ska göra det lättare att hitta brottsvinster som har gömts eller flyttats mellan olika EU-länder samt att frysa och förverka kriminellas tillgångar, - antog rådet en allmän riktlinje om ändringar i människohandelsdirektivet som bland annat innebär att det ska vara olagligt att utnyttja en tjänst i vetskap om att den som utför tjänsten är offer för människohandel, - nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om att underlätta tillgången till elektronisk bevisning för brottsbekämpande myndigheter, - nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om brottsbekämpande myndigheters tillgång till bankkontoregister samt harmonisering av information om banktransaktioner, - inleddes förhandlingarna om enhetliga regler för överföring av straffrättsliga förfaranden i syfte att effektivisera lagföring av brott med koppling till flera medlemsstater, - nåddes en överenskommelse i rådet om att stärka kontrollerna vid EU:s yttre gräns och bekämpa terrorism och grov brottslighet genom insamling av passageraruppgifter (Advance Passenger Information), - nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om digitalisering av rättsligt samarbete i syfte att effektivisera informationsutbytet, - inrättades en högnivågrupp för att stärka brottsbekämpningens tillgång till digital information, - inrättades EU:s narkotikabyrå för att bättre svara på de nya hälso- och säkerhetsutmaningar som olaglig narkotika medför. 4.2 Grönare Grön omställning och energiomställning Världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55, togs i mål av det svenska ordförandeskapet. Med den nya lagstiftningen förändras spelplanen för klimatpolitiken. Alla medlemsstater måste nu bidra när EU tar på sig ledartröjan i klimatfrågan. Paketet spänner över flera sektorer inom klimat-, energi- och transportområdet. De grundläggande delarna för klimatpaketet är - minskad klimatpåverkan från luftfart och sjöfart genom krav på ökad användning av hållbara bränslen, - minskat beroende av fossila energislag, ökad försörjningstrygghet och en mer kostnadseffektiv energi- och klimatpolitik, - erkännandet av den kärnkraftsproducerade vätgasens bidrag till utsläppsminskning, - att säkerställa att EU:s klimatregelverk effektivt bidrar till global utsläppsminskning, - EU:s utsläppshandel (ETS), som skärps, utökas och bland annat innebär att utsläppshandeln ska omfatta fler sektorer och att ett årligt utsläppstak införs för varje sektor, - förordningen om ansvarsfördelning (ESR), som ställer skarpa krav på alla medlemsstater att sänka sina utsläpp och bidra till målen, - mål för att skydda och expandera naturliga kolsänkor, som binder koldioxid i skog och mark. Andra delar i klimatpaketet handlar om att accelerera elektrifieringen, bygga ut fossilfri energiproduktion, skapa bättre förutsättningar för innovativ grön industri och en robust energipolitik. Några av de mest centrala beståndsdelarna i övrigt är - utbyggd laddinfrastruktur i hela Europa - laddstationer var sjätte mil längs större vägar och utbyggd laddeffekt i takt med antalet elbilar på vägarna, - skärpta krav på koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar, med förbud att sälja nytillverkade bilar med förbränningsmotorer i EU från 2035. Under det svenska ordförandeskapet nåddes överenskommelser i rådet om andra viktiga delar av den europeiska gröna given, bland annat om - ett reviderat industriutsläppsdirektiv som reglerar miljöpåverkan från de cirka 50 000 största industrianläggningarna i EU, - en reviderad förordning för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier, - en ny ramförordning om ekodesign för hållbara produkter, - rådsslutsatser om vikten av kompetenser för en framgångsrik och konkurrenskraftig grön omställning. 4.3 Friare Ett mer konkurrenskraftigt EU Ordförandeskapet har med framgång verkat för att få på plats en strategi för långsiktig konkurrenskraft och produktivitet. Efter svenskt initiativ presenterade kommissionen under våren ett förslag till strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Strategin välkomnades av EU:s stats- och regeringschefer som även har åtagit sig att regelbundet återkomma till frågorna. Strategin för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet med sikte på 2030 och framåt, har fokus på - en bättre fungerande och fördjupad inre marknad, med särskilt fokus på tjänster, - handel och öppenhet mot omvärlden, - ökade investeringar i forskning och innovation, - accelerera EU:s digitala omställning, - bättre lagstiftning, regelförenklingar och minskad rapporteringsbörda för företag, - ökade investeringar och tillgång till privat kapital. Regeringen tog inför ordförandeskapet även initiativet till ett meddelande "Inre marknaden 30 år" som presenterades av kommissionen och utgör en grund för det fortsatta arbetet med att stärka den inre marknaden. Under det svenska ordförandeskapet beslutade EU också om - frihandelsavtal med Nya Zeeland, att återuppta förhandlingar om frihandelsavtal med Thailand, mandat för att påbörja förhandlingar om avtal rörande digitala handelsregler med Singapore och Sydkorea samt överenskommelse om ekonomiskt samarbetsavtal med Kenya, - fler verktyg för att skydda EU:s handelsintressen och avskräcka länder utanför EU att utöva ekonomiskt tvång (ACI-förordningen), - signering av horisontellt luftfartsavtal med Japan för att främja ett gemensamt spelfält och luftfartsförbindelser, - en politisk överenskommelse i rådet om ett övergripande ramverk (SMEI) som säkerställer öppna gränser och upprätthåller den fria rörligheten av varor och tjänster även vid kris, - en EU-standard för gröna obligationer, värdepapperscentraler, marknader för finansiella instrument samt om en europeisk kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information, - en överenskommelse om att säkra tillgången på halvledare, som är avgörande i den gröna omställningen, - en politisk överenskommelse i rådet om en rättsakt för kritiska råmaterial, - en överenskommelse med Europaparlamentet om datatakten och förslaget om en europeisk digital identitet (eIDAS), - en överenskommelse med Europaparlamentet om revidering av direktivet för intelligenta transportsystem på väg och gentemot andra transportslag. Under det svenska ordförandeskapet - inleddes förhandlingar med Europaparlamentet om AI-förordningen, - inleddes förhandlingar med Europaparlamentet om ett förslag till revidering av förordningen om riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet TEN-T, - inleddes förhandlingar i rådet om förslag till revidering av fem rättsakter som lagts fram som ett så kallat sjöfartspaket, - inleddes förhandlingar i rådet om förslag till revidering av två rättsakter och ett nytt förslag som lagts fram som ett så kallat vägtrafiksäkerhetspaket, - gjordes framsteg i förhandlingarna med Europaparlamentet avseende revidering av lagstiftningen om det europeiska gemensamma luftrummet, - diskuterades omställning på arbetsmarknaden, inklusive koppling till socialt skydd, i syfte att öka Europas konkurrenskraft i ljuset av den gröna, digitala och demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, - diskuterades läkemedelsfrågor, där brist på och säker tillgång till läkemedel, jämlik tillgång till läkemedel inom EU och konkurrenskraft för EU:s läkemedelsindustri var centralt i diskussionerna. Försvar av demokratiska värden och rättsstatens principer Respekt för demokratiska värden och rättsstatsprincipen är grunden för samarbetet inom EU. Under det svenska ordförandeskapet avslutade rådet den första rundan i den årliga rättsstatsdialogen och startade en ny, vilket bidrar till att säkerställa kontinuitet. Det genomfördes också utfrågningar i rådet med Polen och Ungern inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. EU-ministern stod även värd för Stockholmssymposiet om demokrati och rättsstatsprincipen. Symposiet samlade experter från medlemsstaterna, EU-institutioner, internationella organisationer, media, rättsväsende, akademi och civilsamhället för dialog om hur det gemensamma arbetet med att stärka demokratin och värna rättsstatens principer kan intensifieras samt hur EU:s verktyg kan användas mest effektivt. Det svenska ordförandeskapet lyckades uppnå en överenskommelse i rådet om den europeiska mediefrihetsakten som syftar till att stärka medias frihet, mångfald och oberoende. Det nåddes också en överenskommelse om skydd mot rättegångsmissbruk för personer som deltar i offentlig debatt. Vidare antogs rådsslutsatser om att stärka EU:s arbete mot korruption som utvecklingshinder inom ramen för utvecklingssamarbetet. 4.4 Övriga viktiga frågor 4.4.1 Förbindelserna mellan EU och Storbritannien Under det svenska ordförandeskapet vidtog rådet ytterligare åtgärder för att genomföra det så kallade Windsor-ramverket och gav grönt ljus till de viktigaste inslagen i den politiska principöverenskommelsen om det protokoll om Irland och Nordirland som är en del av utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien. Vidare antog rådet tre förordningar som syftar till att genomföra de gemensamma lösningar som överenskommits med Storbritannien när det gäller folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, läkemedel samt vissa stålprodukter. 4.4.2 Förbindelserna mellan EU och USA Det fjärde ministermötet i handels- och teknikrådet TTC hölls i Luleå 30-31 maj. Under mötet enades EU och USA om en gemensam färdplan för utveckling av och forskning om 6G, stärkt samarbete om handel och investeringar på området för ny teknik samt en färdplan för att skynda på den gröna omställningen genom att främja handel med gröna varor och tjänster - det transatlantiska initiativet för hållbar handel. 4.4.3 Jämställdhet Under det svenska ordförandeskapet gjordes flera viktiga framsteg för jämställdhet. Bland annat fattade EU beslut om att ansluta sig till Istanbulkonventionen, den mest omfattande konventionen om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och rådet antog en allmän riktlinje om ett direktiv om våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 5 Mötesverksamheten 5.1 Mötesverksamheten i Sverige Under ordförandeskapet genomförde Regeringskansliet sammanlagt 144 möten i Sverige. Mötena i ordförandelandet är informella vilket innebär att inga beslut fattas på dessa möten. Majoriteten av mötena genomfördes i en fast möteslokal i Arlandastad. I anslutning till mötena anordnades ofta middagar och aktiviteter på närliggande platser, bland annat i Steninge, Uppsala och i Stockholm. Därutöver genomfördes cirka 40 möten på sammanlagt 16 orter runt om i landet samt ett antal möten i andra lokaler i Stockholm. Kalendariet omfattade högnivåmöten i form av tolv informella ministermöten, tre möten med tredjelandsnärvaro, ett besök av Europeiska kommissionen och ett besök av Europaparlamentet. Vid elva möten närvarade medlemmar av det svenska kungahuset. Kandidatländer, EFTA och EES-länder närvarade vid flera av de informella ministermötena. Representanter från Ukrainas regering deltog vid sju informella ministermöten samt vid fem andra möten i Sverige. Mötena genomfördes som fysiska möten. Vid behov har digitalt deltagande möjliggjorts. Deltagarantalet i Sverige var under hela ordförandeskapsperioden omkring 17 000 varav 13 000 var tillresande. Av dessa var cirka 540 representanter från media som framför allt deltog vid de informella ministermötena och vissa högnivåmöten. 5.1.1 Möten med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen Den 30 november 2022 besökte Europaparlamentets talmanskonferens Stockholm för att diskutera prioriteringar och viktiga sakfrågor under ordförandeskapet med regeringen. Talmanskonferensen består av Europaparlamentets talman och ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet. Då det svenska ordförandeskapet hade som ambition att skapa innovativa möten och visa på frågor som är viktiga för Sverige hölls mötet mellan regeringen och talmanskonferensen på Stockholm Exergi i Värtahamnen, där deltagarna även fick studera hur spill från träindustrin blir till värme för Stockholms invånare och hur negativa utsläpp kan uppnås genom infångning av koldioxid och värme. Talmanskonferensen var också inbjudna till möte med den svenska riksdagen och till en mottagning hos kungaparet på Stockholms slott. Under ordförandeskapets andra vecka, den 12-13 januari 2023 välkomnade statsministern och regeringen enligt tradition Europeiska kommissionen till Sverige. Som ett led i målsättningen att ha nyskapande möten och visa på svenska lösningar och frågor förlades kommissionens besök till Kiruna, för att på plats kunna visa på den gröna omställning som sker i norra delen av Sverige. Även kungen deltog i delar av programmet. Det var uppskattat från både kommissionen och regeringen att hålla mötet i Kiruna. Invigningen av nya uppskjutningsrampen på Spaceport Esrange, utställningen om hur arbetet med rymdfrågor kan bidra till säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och försvar av demokratiska värden, samt presentation och utställning om den nya industriella revolutionen i norr föll väl ut och gav kommissionärerna förståelse för svenska förhållanden och områden där Sverige och svensk industri ligger i framkant. Det faktum att kommissionskollegiet och regeringen träffades i Kiruna i januari utan medarbetare bidrog till intressanta samtal om ordförandeskapsprioriteringarna och till att bygga goda relationer som var till nytta under hela ordförandeskapet. Upplägget var även intressant ur ett medialt perspektiv och fick stort genomslag såväl i nationell som internationell media. 5.1.2 EU:s ministerkonferens om regionen Indiska oceanen och Stilla havet Den 13 maj 2023 anordnades "EU:s ministerkonferens om regionen Indiska oceanen och Stilla havet" i Stockholm. Värdar för ministermötet var Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande för Europeiska kommissionen, och utrikesminister Tobias Billström. Vid ministermötet samlades deltagare från EU, EU:s medlemsstater, Europeiska investeringsbanken, 26 länder i regionen kring Indiska oceanen och Stilla havet (den indopacifiska regionen) och ett antal regionala organisationer. På inbjudan av värdarna deltog även företrädare för andra länder, inom ramen för sina respektive strategier för den indopacifiska regionen. Ministermötet i Stockholm gav ny politisk skjuts åt arbetet med att stärka partnerskap mellan EU och den indopacifiska regionen, främja fred och säkerhet, regional stabilitet och delat välstånd och att utforma en gemensam framtidsvision för den indopacifiska regionen. 5.1.3 Trade and Technology Council i Luleå Som ordförande stod Sverige värd för det fjärde mötet inom handels- och teknikrådet mellan EU och USA, Trade and Technology Council (TTC), i Luleå 30-31 maj med deltagande av bland annat USA:s utrikesminister Antony Blinken, USA:s handelsminister Katherine Tai, USA:s näringsminister Gina Raimondo, EU:s kommissionär för handel Valdis Dombrovskis och EU:s kommissionär för konkurrenskraft Margrethe Vestager. Innan och efter det formella mötet arrangerades olika sidoevent i Luleå, bland annat företagsbesök, med fokus på grön och digital omställning, för att visa upp svensk spetskompetens inom hållbarhet och klimatlösningar. 5.1.4 Informella ministermöten Samtliga informella ministermöten ägde helt eller delvis rum i den fasta möteslokalen i Arlandastad. Deltagarna gavs möjlighet att ta del av svenska lösningar och möjligheter, både i anslutning till möteslokalen och på andra platser i omgivningen. Till exempel fick EU:s miljöministrar respektive telekom-, transport- och energiministrar i anslutning till sina respektive möten delta i studiebesök med provkörning av eldrivna tunga lastbilar och andra elfordon. Vid jordbruksministrarnas informella möte fick delegaterna vid ett studiebesök bland annat ta del av svenska innovativa lösningar i lantbruket. Vid konkurrenskraftsministrarnas möte med ministrar ansvariga för frågor om den inre marknaden och industri bjöds deltagarna in till en företagsmässa i möteslokalen, där svenska företag som är i framkant av den gröna omställningen visades upp. Vid sysselsättnings- och socialministrarnas informella möte fick deltagarna möta den svenska arbetsmarknadens parter och lära sig om deras arbete med omställning på arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadsmodellen. I den fasta möteslokalen fanns även en utställning om den svenska skogen. Vid de informella ministermötena har även i sammanhanget nya mötesformer använts, till exempel fördjupade diskussioner i mindre grupper och inbjudna externa gäster som har bidragit med ytterligare perspektiv. 5.1.5 Sekretariatet för EU-möten i Sveriges organisation Sekretariatet för EU-möten i Sverige, inrättades den 1 januari 2021 och avslutar sin verksamhet den 31 december 2023. Sekretariatet har ansvarat för det praktiska och logistiska genomförandet av mötena i Sverige. Departementen har ansvarat för mötenas program och innehåll i sak. Mötessekretariatets organisatoriska placering har varit i Förvaltningsavdelningen och verksamheten inom sekretariatet har letts av en generalsekreterare. Mötessekretariatet byggdes successivt upp och kom att under ordförandeskapsperioden som mest uppgå till cirka 70 tjänstgörande och 10 konsulter. Vid de informella ministermötena och mötena med tredjelandsnärvaro bemannades dessa även med deltidsanställda mötesattachéer. 5.1.6 Förberedelser och genomförande av mötesverksamheten i Sverige Mötessekretariatets förberedelser har bland annat innefattat behovsinventering, planering, organisationsuppbyggnad och rekryteringar. Som stöd i den förberedande fasen användes erfarenheter från tidigare genomförda ordförandeskap i Sverige och andra EU-länder. Den mötesspecifika planeringen skedde i samarbete med ansvarigt departement. Planeringsarbetet innefattade även kontakter med leverantörer, myndigheter, kommuner och regioner. För mötenas logistiska och praktiska genomförande tillhandahöll mötessekretariatet gestaltningskoncept, iordningsställande, konferens- och tolkteknik, bevakning, registrering, ackreditering, planering av flöden, transporter, hotellbokningar, konferensvärdar, måltider, mediacenter och utrymme för presskonferens samt profilmaterial. Under de informella ministermötena och vissa andra högnivåmöten tilldelades varje delegationsledare en mötesattaché. Vid dessa möten webbsändes bland annat presskonferenserna och delegationsledarnas uttalanden. Tolkning tillhandahölls vid samtliga informella ministermöten. Utgångspunkten var att erbjuda tolkning till och från franska, engelska, tyska, spanska, italienska och svenska vid dessa möten. För övriga möten erbjöds teckenspråkstolkning och övrig tolkning utifrån behov och tidigare praxis för tolkning av EU-möten. För säkerheten för mötena skedde ett nära samarbete med Polismyndigheten som ansvarade för den yttre säkerheten samt med Säkerhetspolisen som ansvarade för personskyddet. Mötessekretariatet ansvarade för de inre säkerhetsarrangemangen. Departementens förberedelser och genomförande har bland annat innefattat att identifiera och planera innehåll och upplägg för mötena, ta fram diskussionsunderlag, arrangera talare och externa parter som på olika sätt har bidragit till innehållet i mötena samt hantera inbjudningar och bilaterala kontakter med mötesdeltagarna. Kommuner, regioner, myndigheter, näringsliv, arbetsmarknadens parter samt intresseorganisationer har bidragit med innehåll och variation till mötesprogrammen. Europeiska kommissionen var en viktig samarbetspartner vid genomförande av ett antal möten. 5.1.7 Ekonomiska aspekter Målsättningen var att genomföra ordförandeskapet på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt samt att genomföra mötena i enlighet med den praxis som finns rörande ett EU-ordförandeskap. Inom ramen för den totala budgeten för EU-ordförandeskapet avsattes för mötesverksamheten i Sverige en budgetram för mötena om 600 miljoner kronor och drygt 100 miljoner kronor för mötessekretariatet fördelat över tre budgetår. Totalt ryms kostnaderna inom tilldelade medel. Inflationen i Sverige steg under 2021, framför allt på grund av stigande energipriser. Efter att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022 steg inflationen ytterligare. Detta innebar en kostnadsutveckling som ställde ökade krav på kostnadseffektiviteten. Kostnaderna begränsades bland annat genom att ha en fast möteslokal med ett intilliggande hotell i Arlandastad där majoriteten av mötena hölls. Möteslokalens storlek och flexibilitet innebar att flera möten genomfördes parallellt och att lokalerna anpassades utifrån olika mötens behov. Helhetslösningen för möten och logi underlättade även arbetsflöden och minskade behovet av transporter. Att samtliga informella ministermöten hölls i den fasta möteslokalen möjliggjorde även säkerhetsmässiga fördelar samt minimerade inverkan på trafik och allmänhet. 5.1.8 Miljöhänsyn Klimat- och miljöaspekter beaktades genomgående i mötesverksamheten. Helhetskonceptet med en fast möteslokal där majoriteten av mötena hölls och ett intilliggande hotell där de flesta delegater bodde höll nere behovet av transporter. Stordriftsfördelar av redan installerad teknik och möblering utnyttjades. Energibesparande åtgärder vidtogs gällande till exempel belysningslösningar. Möbler och inredning hyrdes in i stället för att köpas, vilket möjliggjorde återanvändning av redan producerat material. Vidare prioriterades digital information och trycksaker minimerades. 5.2 Mötesverksamheten i ministerrådet och Europaparlamentet 5.2.1 Rådet Ordförandelandet ansvarar för planering och genomförande av möten i Bryssel och Luxemburg med rådet, och med rådets kommittéer och arbetsgrupper som leds av det roterande ordförandeskapet. EU-representationen i Bryssel hade ett stort ansvar i planeringen av dessa möten och processer Det officiella möteskalendariet omfattar möten med Europeiska rådet, samtliga ministerrådsmöten, informella ministermöten i ordförandelandet samt vissa möten på politisk eller hög tjänstemannanivå. Arbetet med kalendariet inleddes under våren 2022. EU-samordningen i Statsrådsberedningen ansvarade för arbetet och efter en omfattande koordinering mellan Statsrådsberedningen, departementen, Sekretariatet för EU-möten i Sverige i Stockholm och EU-representationen i Bryssel kunde kalendariet presenteras den 31 maj, sju månader före ordförandeskapets inledning. Efter detta övergick ansvaret för kalendariet till EU-representationen i Bryssel. Reviderade kalendarium publicerades ett fåtal gånger under hösten 2022 och smärre revideringar av kalendariet genomfördes också under våren 2023. Totalt genomfördes under våren 2023 tre möten på stats- och regeringschefsnivå, 37 formella ministerrådsmöten, 80 formella Corepermöten och 2225 möten på arbetsgruppsnivå i rådet. 5.2.2 Europaparlamentet Under ordförandeskapet företrädde Sverige rådet i kontakterna med Europaparlamentet. Statsministern presenterade det svenska ordförandeskapsprogrammet i Europaparlamentet i Strasbourg i januari. Europaparlamentet höll sex ordinarie plenarsessioner i Strasbourg under det svenska ordförandeskapet, EU-ministern företrädde rådet vid samtliga sessioner. Därtill deltog EU-ministern, försvarsministern och landsbygdsministern vid sammanlagt tre så kallade mini-plenarsessioner i Bryssel. Sammanlagt deltog svenska ministrar i 50 olika debatter inom en rad olika ämnen. Svenska ministrar gjorde därtill 28 framträdanden i Europaparlamentets utskott för att redogöra för ordförandeskapets arbete inom utskottens respektive ansvarsområden. Vidare företrädde Sverige rådet som förhandlingspart vid ca 100 officiella trepartsmöten och vid ca 400 tekniska trepartsmöten. 5.2.3 Övriga möten Även i andra sammanhang utanför den formella rådsstrukturen företräddes rådet av det svenska ordförandeskapet. Den 20 mars 2023 stod Sverige som ordförande i ministerrådet tillsammans med Europeiska kommissionen värd för en givarkonferens till stöd för jordbävningens offer i Turkiet och Syrien. Samma dag, den 20 mars, stod Sverige tillsammans med kommissionen värd för European Humanitarian Forum i Stockholm. Den 22 mars företrädde Sverige rådet vid det sociala trepartstoppmötet i Bryssel. Vidare har Sverige som ordförande deltagit i andra internationella sammanhang och fora, till exempel representerade finansministern ministerrådet vid G20-mötet i Bangalore, Indien, den 22-25 februari och bistånds- och utrikeshandelsministern företrädde den 27 juni unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i ett möte med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Sverige som ordförandeskapsland organiserade även en inremarknadskonferens i samarbete med kommissionen för att särskilt uppmärksamma 30-årsjubileet av den inre marknaden. Inom ramen för FN-arbetet har ordförandeskapet vidare haft långtgående koordinerande ansvar som talesperson för EU-gruppen. Det gäller till exempel inom ILO och FN:s kvinnokommission. Jämställdhetsministern representerade EU och dess medlemsstater i ett linjetal inför Kvinnokommissionen den 9 mars. Socialtjänstministern representerade EU och dess medlemsstater vid FN:s kommission för social utveckling den 6 februari. Socialministern representerade EU och dess medlemsstater vid FN:s narkotikakommission i Wien den 13 mars. Socialtjänstministern representerade rådet vid den första institutionsgemensamma resan till Kiev sedan Rysslands aggression mot Ukraina i april. Sjukvårdsministern deltog som representant för EU och dess medlemsstater under Världshälsoförsamlingen, WHA, i Genève 21-22 maj. Ordförandelandet har därutöver en bred informell roll inom ramen för utrikes-och säkerhetspolitiken, genom att EU-institutionerna använder ordförandelandet i informella processer, konsultationer och i andra sammanhang. Ordförandeskapet förväntas i större utsträckning delta i seminarier, möten och konferenser för EU:s räkning med externa aktörer och tredje länder. 6 Kommunikation om ordförandeskapet Det övergripande syftet för ordförandeskapets kommunikation var att bidra till ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap och att skapa förtroende för Sverige som ordförande i EU:s ministerråd. Ett av målen var att kommunicera ordförandeskapets prioriteringar, uppnådda resultat och visa vad Sverige bidrog med som ordförande. Ambitionen var att det skulle vara lätt för målgrupperna att följa ordförandeskapet och att det skulle uppfattas som tillgängligt, professionellt och resultatinriktat. Målgrupper för kommunikationen var bland andra EU-delegater, beslutsfattare och experter vid EU:s institutioner, svenska och utländska journalister, yrkesverksamma som arbetar med EU-relaterade frågor i Sverige och i andra EU-länder samt svensk allmänhet. Kommunikationssekretariatet för EU-ordförandeskapet 2023 (Kom23) ansvarade för att samordna kommunikationen för det svenska ordförandeskapet. Kom23 hörde organisatoriskt till Regeringskansliets kommunikationsenhet, som är placerad vid förvaltningsavdelningen. Arbetet bedrevs i tre projektgrupper: digital kommunikation, press- och mediefrågor och strategisk kommunikation. Den dagliga verksamheten bedrevs i nära samarbete med EU-representationen och berörda inom Regeringskansliet. 6.1 Visuell identitet För ordförandeskapet togs det fram en visuell identitet som syftade till att skapa igenkänning för ordförandeskapet och tydliggöra avsändaren genom ett enhetligt bildspråk. Den visuella identiteten var inspirerad av det svenska ljuset och dess skiftningar från januari till juni. Färgerna hämtades från Sveriges och EU:s gemensamma färger: gult och blått. Ordförandeskapets logotyp stod för samhörighet och gemenskap. Utöver de möten som Regeringskansliet stod värd för fanns det möjlighet för offentliga aktörer att utifrån särskilda kriterier använda logotypen i samband med ett specifikt möte som rörde ordförandeskapet. Sammantaget fick över 100 aktörer, främst myndigheter, tillstånd att använda logotypen för cirka 200 möten och aktiviteter. 6.2 Digital kommunikation Den digitala kommunikationen skulle bidra till att tillhandahålla och förklara fakta, väcka nyfikenhet och intresse samt bjuda in till dialog för ökad förståelse och engagemang hos målgrupperna. EU-representationens- och utrikesförvaltningens digitala kanaler och nätverk användes för att få ett brett genomslag. Ordförandeskapet hade även ett nära samarbete med bland andra rådets generalsekretariat och fick därigenom ökad spridning av ordförandeskapets kommunikation i deras kanaler och nätverk. Den officiella ordförandeskapswebbplatsen sweden2023.eu utgjorde en grund i den digitala kommunikationen och fungerade som ett arbetsverktyg för journalister, EU-delegater och yrkesverksamma som arbetar med EU-frågor. Rådets generalsekretariat ansvarade för teknik och uppbyggnad av webbplatsen medan ordförandeskapet ansvarade för innehåll. Innehållet på webbplatsen fanns på engelska, svenska och franska. För övriga språk fanns tillgång till kommissionens program för maskinöversättning mellan samtliga officiella EU-språk. Webbplatsen lanserades i december 2022 i samband med statsministerns presentation av ordförandeskapets prioriteringar i riksdagen. Webbplatsen hade vid det svenska ordförandeskapets slut fått drygt 442 000 besök och 1,04 miljoner sidvisningar. De mest besökta sidorna var startsidan, kalendariet, ordförandeskapsprogrammet och prioriteringarna. Statistiken följer ett liknande mönster som de tre föregående ordförandeskapens webbplatser. Ordförandeskapet hade engelskspråkiga officiella konton på Twitter (numera X), Instagram och Linkedin. Kontona, som ursprungligen förvaltades av EU-representationen i Bryssel bytte under ordförandeskapet namn till @Sweden2023EU. På Twitter och Linkedin nåddes främst yrkesverksamma som arbetar med EU-frågor på olika sätt, medan Instagram i huvudsak nådde en yngre publik. Twitter hade störst genomslag med cirka 11,6 miljoner visningar under ordförandeskapshalvåret. På Linkedin kunde följarna ta del av fördjupad information om prioriteringar, sakfrågor och beslut medan Instagram var en kanal för att sätta in aktuella frågor i sitt sammanhang på ett mer lättillgängligt sätt med korta videointervjuer, frågesporter, och allmänt Sverigefrämjande. Ordförandeskapets hashtag #EU2023SE användes i cirka 30 000 inlägg på sociala medier och hade en potentiell räckvidd på drygt 284 miljoner personer under ordförandeskapsperioden. Utlandsmyndigheterna hade en central roll i att kommunicera om det svenska ordförandeskapet till målgrupper i sina respektive verksamhetsländer. Kom23 försåg dem varje vecka med underlag för kommunikation om ordförandeskapet. Sammantaget fick kommunikation om ordförandeskapet en omfattande digital spridning. Antalet följare på ordförandeskapets Twitter- och Instagramkonton mer än fördubblades under ordförandeskapsperioden och kontot på Linkedin växte med närmare 50 procent. Efter ordförandeskapet återtog EU-representationen förvaltningen av de sociala mediekontona. 6.3 Media Ett av vägvalen i kommunikationsstrategin för ordförandeskapet var att det skulle vara enkelt för journalister att bevaka och rapportera om ordförandeskapet. Detta var viktigt mot bakgrund av att medierna är en central kanal för att nå ut med information till allmänheten. Ambitionen var att erbjuda hög service och tillgänglighet gentemot medier. Under ordförandeskapshalvåret hölls cirka 60 pressträffar framför allt i samband med formella ministerrådsmöten och informella ministermöten samt regelbundna bakgrundsbriefingar i Stockholm och Bryssel. Ordförandeskapet lade även stor vikt vid att tillhandahålla bilder och filmer av bra kvalitet för fri användning av media. Ordförandeskapets bildkonto på Flickr var välbesökt med 2,5 miljoner visningar under ordförandeskapshalvåret. I januari 2023 bjöd ordförandeskapet in ett 70-tal Brysselkorrespondenter från samtliga EU-medlemsstater samt de stora internationella mediehusen för att besöka Stockholm och Kiruna. Den traditionsenliga pressresan ägde rum parallellt med att regeringen och kommissionen sammanträdde i Kiruna. Korrespondenterna fick träffa statsministern och ett flertal statsråd samt delta i studiebesök kopplade till ordförandeskapets prioriteringar. Mediegenomslaget i Sverigeunder ordförandeskapsperioden bedömdes enligt en extern undersökning vara omfattande med sammantaget 14 000 artiklar och inslag under ordförandeskapsperioden. Mediegenomslaget i samband med möten i Sverige varierade, främst beroende på vilka sakfrågor som mötena behandlade. I ett urval av engelskspråkiga internationella medier som ingick i undersökningen nämndes det svenska ordförandeskapet i cirka 25 000 engelskspråkiga artiklar - vilket motsvarar ett likvärdigt genomslag som det föregående tjeckiska ordförandeskapet. 6.4 Språk Under ordförandeskapet förstärktes UD:s språktjänst för att kunna tillhandahålla översättning och språkgranskning till tre språk; engelska, franska och svenska. I första hand översattes och granskades den information som utarbetades av Kom23 och publicerades på ordförandeskapets webbplats och sociala medier. Arbetet omfattade även den mötesinformation som togs fram av departementen och sekretariatet för EU-möten i Sverige samt annan information såsom nyhetsartiklar, rapporter och statsrådens anföranden. Språktjänsten fick visst granskningsstöd, främst för franska, från rådets översättningstjänst. 7 Kostnadsredogörelse 7.1 Finansiering av ordförandeskapet Riksdagen har efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för år 2021 anvisat Regeringskansliet tillfälliga medel för förberedelser och genomförande av ordförandeskapet i Europeiska rådet under första halvåret 2023. Sammanlagt tillfördes Regeringskansliet 1 250 miljoner kronor fördelat på 40 miljoner kronor 2021, 350 miljoner kronor 2022 och 860 miljoner kronor 2023. För att finansiera en tillfällig utökning av statsflygets verksamhet under Sveriges ordförandeskap fördes 20 miljoner kronor av dessa över till anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap i budgetpropositionen för 2023. Med tillförda ordförandeskapsmedel uppgick Regeringskansliets anslag till 8 797 miljoner kronor för 2021, 9 118 miljoner kronor för 2022 och 9 972 miljoner kronor för 2023. Ordförandeskapet har finansierats med de extra ordförandeskapsmedlen, medfinansiering från kommissionen och med anvisade medel för Regeringskansliets ordinarie verksamhet. 7.2 Inriktning för fördelningen av de extra medel som tillfördes Arbetet med att fördela ordförandeskapsmedel inom Regeringskansliet inleddes hösten 2020 och har skett inom ramen för den ordinarie planeringsprocessen med departementens behov som utgångspunkt. Inriktningen har varit att skapa goda planeringsförutsättningar för verksamheten genom tidiga besked om resurser. Merparten av arbetet inför och under ordförandeskapet har genomförts inom Regeringskansliets ordinarie organisation, i likhet med vad som gällde 2009. Departementen har i sin planering fått avsätta personella resurser för detta arbete. Den övergripande inriktningen för fördelningen har varit att de tillfälliga förstärkningarna av Regeringskansliets anslag i huvudsak ska användas till mötesverksamheten i Sverige och det särskilt inrättade mötessekretariatet, förstärkning av några centrala utlandsmyndigheter, främst EU-representationen i Bryssel, nyckelfunktioner på departementen samt till kompetensutveckling och kommunikation med allmänheten och media. I fördelningen har medel i första hand tilldelats för aktiviteter som bedömdes vara obligatoriska. Gällande regelverk, tidigare fattade beslut inom EU:s institutioner, utvecklad praxis och prioriterade frågor för ordförandeskapet har legat till grund för bedömningen av vad som var obligatoriskt i sammanhanget. I den initiala planeringsfasen när budgeten för ordförandeskapet fördelades var det svårt att förutse när i tiden kostnader skulle falla ut. Oförbrukade medel från 2021 och 2022 har därför förts över till 2023 då merparten av kostnaderna har fallit ut. I förhållande till ursprunglig budget har den ökade inflationen och effekter av coronapandemin inneburit högre kostnader för mötesverksamheten. Totalt sett har kostnaderna ändå kunnat hanteras inom anvisade medel. 7.3 Uppföljning och prognos Uppföljning av utfallet för ordförandeskapet har gjorts löpande i den månatliga ekonomiska uppföljningen av Regeringskansliets verksamhet. De kostnader som redovisats som ordförandeskapskostnader är de extra kostnader, särkostnader, som belastat Regeringskansliet till följd av ordförandeskapet. Eftersläpningar av till exempel bidrag från kommissionen samt avvecklingskostnader under 2023 gör att utfallet ännu inte är fullständigt. Prognosen är dock att myndighetens kostnader för förberedelser och genomförande av ordförandeskapet ryms inom de av riksdagen anvisade medlen. Av de 1 230 miljoner kronor som Regeringskansliet disponerat i extra medel för perioden 2021-2023 beräknas preliminärt att 1 130 miljoner redovisas som särkostnader för ordförandeskapet fördelat på 25 miljoner kronor 2021, 238 miljoner kronor 2022 och preliminärt 867 miljoner kronor 2023. Fördelat på olika verksamheter har preliminärt 660 miljoner kronor av de tillfälliga anslagsförstärkningarna använts till mötesverksamhet och sekretariatet för EU-möten i Sverige, 365 miljoner kronor till förstärkning av departementen och några centrala utlandsmyndigheter samt 105 miljoner kronor till förstärkt administration, kommunikationssatsningar och kompetensutveckling. Svenska ordförandeskapets framträdanden i Europaparlamentet Tabell.1 Svenska ordförandeskapets framträdanden i Europaparlamentet Datum Plats Aktör Anledning/programpunkt 2023 16 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, 30-årsjubileet av den inre marknaden 17 januari Strasbourg Statsminister Ulf Kristersson Plenum, presentation av det svenska ordförandeskapets program 17 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, ökningen av luftvägsinfektioner och bristen på läkemedel i Europa 17 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, EU:s svar på den fruktansvärda attacken mot civila i Dnipro: skärpta sanktioner mot Putinregimen och militärt stöd till Ukraina 18 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, en EU-strategi för att främja industriell konkurrenskraft, handel och kvalitetsjobb 18 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, terroristhot från högerextrema nätverk som bryter mot den demokratiska konstitutionella ordningen 18 januari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, avslöjanden om Ubers lobbyingmetoder i EU 23 januari Bryssel Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari Presentation ENVI 23 januari Bryssel Socialminister Jakob Forssmed Presentation ENVI 23 januari Bryssel Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson Presentation ENVI 24 januari Bryssel Finansminister Elisabeth Svantesson Presentation ECON 24 januari Bryssel Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje Presentation EMPL 24 januari Bryssel Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg Presentation EMPL 24 januari Bryssel Utrikesminister Tobias Billström Presentation AFET 24 januari Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Presentation PECH 24 januari Bryssel Civilminister Erik Slottner Presentation IMCO 24 januari Bryssel Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell Presentation IMCO 24 januari Bryssel Energi- och näringsminister Ebba Busch Presentation ITRE 24 januari Bryssel Utbildningsminister Mats Persson Presentation ITRE 24 januari Bryssel Bistånds-och utrikeshandelsminister Johan Forssell Presentation INTA 25 januari Bryssel Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg Presentation FEMM 25 januari Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Presentation REGI 25 januari Bryssel Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell Presentation DEVE 25 januari Bryssel EU-minister Jessika Roswall Presentation AFCO 25 januari Bryssel Försvarsminister Pål Jonsson Presentation SEDE 30 januari Bryssel Justitieminister Gunnar Strömmer Presentation LIBE 30 januari Bryssel Migrationsminister Maria Malmer Stenergard Presentation LIBE 30 januari Bryssel EU-minister Jessika Roswall Presentation LIBE 31 januari Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Presentation AGRI 31 januari Bryssel Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson Presentation TRAN 1 februari Bryssel EU-minister Jessika Roswall Plenum, inför extra Europeiskt råd om asyl och migration 1 februari Bryssel EU-minister Jessika Roswall Plenum, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 2 februari Bryssel Försvarsminister Pål Jonson Plenum, inför toppmöte mellan EU och Ukraina 2 februari Bryssel Försvarsminister Pål Jonson Plenum, situationen för Georgiens f.d. president 6 februari Bryssel Skolminister Lotta Edholm Presentation CULT 6 februari Bryssel Kulturminister Parisa Liljestrand Presentation CULT 6 februari Bryssel Socialminister Jakob Forssmed Presentation CULT 9 februari Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Presentation ENVI 14 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, muntlig fråga: EU:s prioriteringar inför möte i FN:s kvinnokommission 14 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, inrättandet av ett oberoende EU-organ för etiska frågor 14 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, svar på situationen i Tunisien 15 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, en industriplan i den gröna given för nettonollåldern 15 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, urholkning av rättsstatsprincipen i Grekland: avlyssningsskandalen och mediefrihet 15 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, tillgång till strategiska råvaror av avgörande betydelse 15 februari Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, Europeiska rådets slutsatser: Ett skyndsamt slutförande av färdplanen är nödvändigt 27 februari Bryssel Justitieminister Gunnar Strömmer Presentation JURI 14 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, europeiska terminen 14 mars Strasbourg EU-minister, Jessika Roswall Plenum, muntlig fråga: Tillräcklig minimiinkomst för att säkerställa aktiv inkludering 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, mer Europa, fler jobb: vi bygger morgondagens konkurrenskraftiga ekonomi till fördel för alla 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, dödsfall till sjöss: en gemensam EU-respons för att rädda liv och åtgärder för att säkerställa säkra och lagliga vägar 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, bekämpning av organiserad brottslighet i EU 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, kvinnoaktivism - människorättsförsvarare i samband med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, muntlig fråga: Bekämpning av diskriminering i EU - det efterlängtade horisontella antidiskrimineringsdirektivet 15 mars Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, förstärkning av EU:s försvar i samband med kriget i Ukraina: Påskyndande av tillverkning och leveranser till Ukraina av vapen och ammunition 18 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, skydda arbetskraftens rörlighet och sociala rättigheter för strejkande lastbilschaufförer från tredjeländer 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, barn som tvångsdeporterats från Ukraina och ICC:s arresteringsorder för Vladimir Putin 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, hålla människor friska, vatten drickbart och jord levande: Bli av med föroreningar för alltid och stärka EU:s kemikalielagstiftning nu 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, digital euro 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, dieselgate: misstänkt utbredd användning av manipulationsanordningar i bilar för att minska effektiviteten hos utsläppsbegränsande system 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, EU:s strategi för global hälsa 19 april Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, allmän avkriminalisering av homosexualitet, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Uganda 26 april Bryssel Kulturminister Parisa Liljestrand Invigning av svenska ordförandeskapets konstutställning i Europaparlamentet 9 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, översyn av stabilitets- och tillväxtpakten 9 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, ansvarsfrihet 2021 9 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, inledning av Europaåret för kompetens 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, jordbrukarnas roll som möjliggörare av den gröna omställningen och en motståndskraftig jordbrukssektor 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, externalisering av asylansökningar och villkorande av finansiering till tredjeländer av ett effektivt genomförande av avtal om återvändande 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, ukrainskt spannmål på den europeiska marknaden 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, färdplanen för ett socialt Europa: två år efter Porto 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, huruvida ett adekvat skydd säkerställs genom ramen för dataskydd mellan EU och USA 10 maj Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, inverkan på hushållen och arbetstagarna av den räntehöjning som ECB beslutat om 31 maj Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Plenum, åsidosättanden av rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Ungern - frysning av EU-medel 31 maj Bryssel Landsbygdsminister Peter Kullgren Plenum, hotet mot demokratin och rättsstatsprincipen i Polen, särskilt genom inrättandet av en utredningskommitté 13 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, gemensam debatt - Ukraina a) de humanitära och miljömässiga konsekvenserna av förstörelsen av Nova Kakhovka-dammen b) hållbar återuppbyggnad och integration av Ukraina i den euroatlantiska gemenskapen 13 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, förhandlingar om den europeiska vallagen 14 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, förberedelser inför Europeiska rådets möte den 29-30 juni 14 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, vallagen, undersökningskommittén och rättsstatsprincipen i Polen 14 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, att göra Europa till en plats för investeringar 14 juni Strasbourg EU-minister Jessika Roswall Plenum, utvidgning av EPPO:s mandat med avseende på brottet överträdelse av unionens restriktiva åtgärder Klicka här för att ange Källa eller Anm. Bilaga 2 Regeringskansliets officiella möten i Sverige under EU-ordförandeskapet 2023 Mötesnamn Start Slut Ansvarigt departement Ort 2022 Europaparlamentets talmanskonferens besök i Sverige inför det svenska ordförandeskapet 2022-11-30 2022-11-30 Statsrådsberedningen Stockholm Informellt möte för statssekreterare och generalsekreterare 2022-12-08 2022-12-09 Utrikesdepartementet Stockholm Möte för generaldirektörer för industriella relationer 2022-12-12 2022-12-13 Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm 2023 Journalistresa i samband med Europeiska kommissionens besök 2023-01-10 2023-01-13 Regeringskansliets kommunikationsavdelning Stockholm/Kiruna Besök av Europeiska kommissionen 2023-01-12 2023-01-13 Statsrådsberedningen Kiruna Svenska ordförandeskapets workshop inom ramen för EU:s civilskyddssamarbete 2023-01-17 2023-01-18 Justitiedepartementet Arlandastad Workshop om FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) 2023-01-18 2023-01-20 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Möte för generaldirektörerna med ansvar för EU-frågor 2023-01-19 2023-01-20 Statsrådsberedningen Arlandastad Hur EU:s plattformsreglering påverkar det demokratiska samtalet och mediepolitiken 2023-01-23 2023-01-24 Kulturdepartementet Arlandastad Konferens för direktörer och experter inom bättre lagstiftning i EU 2023-01-23 2023-01-24 Klimat- och näringslivsdepartementet Stockholm Möte med chefer vid nationella departement med ansvar för EU-frågor 2023-01-23 2023-01-24 Utbildningsdepartementet Arlandastad Möte i Frontex styrelse 2023-01-24 2023-01-25 Justitiedepartementet Stockholm Informellt möte med ministrarna för rättsliga och inrikes frågor 2023-01-26 2023-01-27 Justitiedepartementet Arlandastad /Uppsala Konferens om EU:s försvarssamarbete 2023-01-30 2023-01-31 Försvarsdepartementet Uppsala Högnivåmöte Accelerera transporternas elektrifiering i Europa (ACCENT) 2023-01-30 2023-01-31 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Möte för EU:s försvarspolitiska direktörer (DPD) 2023-01-31 2023-02-01 Försvarsdepartementet Arlandastad Konferens om cancer 2023-02-01 2023-02-01 Socialdepartementet Arlandastad Konferens om jämställdhet 2023-02-01 2023-02-02 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Möte om etablering av tredjelandsmedborgare 2023-02-02 2023-02-03 Justitiedepartementet Arlandastad Möte i högnivågruppen för jämställdhetsintegrering 2023-02-02 2023-02-03 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Informellt möte med konkurrenskraftsministrarna 2023-02-06 2023-02-08 Utrikesdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Utbildningsdepartementet Arlandastad/Stockholm Möte i expertgrupperna för klimatanpassning och implementering 2023-02-06 2023-02-08 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Möte i expertgruppen för övergripande och tvärgående frågor 2023-02-09 2023-02-09 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Högnivåmöte om ett aktivt och självständigt åldrande 2023-02-13 2023-02-14 Socialdepartementet Arlandastad Konferens för att förebygga och bekämpa smuggling av skjutvapen mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina 2023-02-14 2023-02-15 Finansdepartementet Arlandastad Frihet att skapa - Europeiska unionens konferens om konstnärlig frihet och kulturella och kreativa branscher 2023-02-16 2023-02-17 Kulturdepartementet Umeå Från plan till handling - konferens om implementering av nationella handlingsplaner mot rasism 2023-02-16 2023-02-17 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Möte för arbetsgruppen för tullunionen 2023-02-20 2023-02-21 Finansdepartementet Luleå Attachéresa för kommittén för de civila aspekterna av krishantering 2023-02-22 2023-02-24 Utrikesdepartementet Arlandastad Möte om urbana frågor 2023-02-23 2023-02-23 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Leva i en bioekonomi 2023-02-27 2023-02-28 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Högnivåmöte om jämställdhet 2023-02-27 2023-02-28 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Informellt möte med telekom-, transport- och energiministrarna 2023-02-27 2023-02-28 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad/Stockholm Möte i expertgruppen för utsläppsbegränsningar 2023-02-28 2023-02-28 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen för rymdfrågor 2023-03-05 2023-03-07 Utbildningsdepartementet Kiruna Högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) 2023-03-06 2023-03-07 Socialdepartementet Arlandastad Informellt möte med försvarsministrarna 2023-03-07 2023-03-08 Försvarsdepartementet Arlandastad/Stockholm Informellt möte med utvecklingsministrarna 2023-03-08 2023-03-09 Utrikesdepartementet Arlandastad/Stockholm Informellt möte med handelsministrarna 2023-03-09 2023-03-10 Utrikesdepartementet Arlandastad /Stockholm Saltsjöbaden VII - en internationell vetenskapspolitisk workshop om vägar framåt för förbättrad luftkvalitet i en pressad värld 2023-03-12 2023-03-15 Klimat- och näringslivsdepartementet Göteborg Konferens om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism-utmaningar och åtgärder 2023-03-13 2023-03-14 Justitiedepartementet Arlandastad Möte i styrelsen för Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) 2023-03-14 2023-03-15 Justitiedepartementet Arlandastad Konferens om interoperabilitet 2023-03-16 2023-03-16 Justitiedepartementet Arlandastad EU-USA möte på högre tjänstemannanivå, rättsliga och inrikes frågor 2023-03-16 2023-03-17 Justitiedepartementet Arlandastad EU:s ungdomskonferens 2023-03-20 2023-03-22 Socialdepartementet Växjö Möte i sysselsättningskommittén 2023-03-20 2023-03-21 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Möte med chefer vid nationella departement med ansvar för skola 2023-03-20 2023-03-21 Utbildningsdepartementet Arlandastad Möte med chefer vid nationella departement med ansvar för yrkesutbildning 2023-03-21 2023-03-22 Utbildningsdepartementet Arlandastad Möte för chefer för ungdomsfrågor i EU 2023-03-22 2023-03-23 Socialdepartementet Växjö Konferens om kompetenser för den gröna omställningen- för ett konkurrenskraftigt Europa 2023-03-23 2023-03-23 Utbildningsdepartementet Arlandastad Möte med chefer vid nationella departement med ansvar för högre utbildning 2023-03-23 2023-03-24 Utbildningsdepartementet Uppsala Möte i högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt (HLG COMPCRO) 2023-03-27 2023-03-28 Utrikesdepartementet/ Klimat- och näringslivsdepartementet Västerås Möte för direktörer inom nedrustning och ickespridning i EU 2023-03-27 2023-03-28 Utrikesdepartementet Arlandastad Konferens om preventionsmodeller för att bekämpa efterfrågan som främjar människohandel för sexuella ändamål 2023-03-29 2023-03-30 Justitiedepartementet Arlandastad Möte för miljödirektörer i EU 2023-03-30 2023-03-30 Klimat och näringslivsdepartementet Malmö Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (Cosi) 2023-03-30 2023-03-31 Justitiedepartementet Arlandastad Informellt möte mellan EU:s generaldirektörer för utveckling 2023-03-30 2023-03-31 Utrikesdepartementet Stockholm Informellt möte i rådsarbetsgruppen för handelsfrågor (WPTQ) 2023-04-03 2023-04-04 Utrikesdepartementet Stockholm Möte för utrikespolitiska direktörer i EU 2023-04-03 2023-04-04 Utrikesdepartementet Malmö Möte i kommittén för social trygghet 2023-04-03 2023-04-04 Socialdepartementet Arlandastad Konferens om social inkludering och tillgång till ett tryggt boende 2023-04-04 2023-04-04 Socialdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen mot terrorism 2023-04-04 2023-04-05 Utrikesdepartementet Arlandastad Konferens om förverkligandet av hbtqi-personers lika rättigheter inom EU 2023-04-12 2023-04-12 Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Informellt möte med miljöministrarna 2023-04-18 2023-04-19 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad/Uppsala Attachéresa för EU:s militära kommitté 2023-04-19 2023-04-21 Försvarsdepartementet Stockholm Högnivåmöte om ensamhet - politiska initiativ för att bryta ensamhet och stärka psykisk hälsa inom EU 2023-04-20 2023-04-21 Socialdepartementet Arlandastad Möte i strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (Scifa) 2023-04-20 2023-04-21 Justitiedepartementet Arlandastad Möte i handelspolitiska kommittén 2023-04-20 2023-04-21 Utrikesdepartementet Stockholm Möte i kommittén för den europeiska fredsfaciliteten 2023-04-20 2023-04-21 Utrikesdepartementet Arlandastad Konferens om institutionellt skydd för grundläggande rättigheter i tider av kris 2023-04-20 2023-04-21 Arbetsmarknadsdepartementet Lund Möte för finansmarknadsattachéer 2023-04-24 2023-04-25 Finansdepartementet Stockholm Informellt möte i rådsarbetsgruppen för exportkrediter 2023-04-24 2023-04-26 Utrikesdepartementet Stockholm Möte för chefsveterinärer i EU 2023-04-25 2023-04-28 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Varberg Attachéresa för arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex-gruppen) 2023-04-26 2023-04-28 Utrikesdepartementet Stockholm Informellt möte mellan EU:s ekonomi- och finansministrar och centralbankschefer 2023-04-28 2023-04-29 Finansdepartementet Arlandastad Single Market Forum (SIMFO) 2023-05-02 2023-05-02 Utrikesdepartementet Stockholm Möte för generaldirektörerna för livsmedelsmyndigheter i EU 2023-05-02 2023-05-03 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Evenemang på temat hållbar artificiell intelligens och artificiell intelligens för hållbarhet 2023-05-02 2023-05-04 Finansdepartementet Göteborg Tjänstemannamöte för EU:s nationella narkotikasamordnare 2023-05-02 2023-05-04 Socialdepartementet Malmö Informellt möte med ministrarna för sysselsättning och sociala frågor, informellt möte med sjukvårdsministrarna 2023-05-03 2023-05-05 Arbetsmarknadsdepartementet/Socialdepartementet Arlandastad/Uppsala /Stockholm Möte för budgetattachéer 2023-05-03 2023-05-05 Finansdepartementet Visby Attachéresa för EU:s militära kommittés arbetsgrupp (EUMCWG) 2023-05-03 2023-05-05 Försvarsdepartementet Göteborg Informellt möte i arbetsgruppen för skattefrågor, hög nivå 2023-05-04 2023-05-05 Finansdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen för sociala frågor 2023-05-04 2023-05-05 Socialdepartementet/ Arbetsmarknadsdepartementet Arlandastad Europeiska konferensdagen 2023-05-05 2023-05-05 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen för folkhälsa 2023-05-05 2023-05-06 Socialdepartementet Arlandastad Attachéresa för den övergripande arbetsgruppen för förstärkning av motståndskraft och motverkande av hybridhot 2023-05-10 2023-05-10 Utrikesdepartementet Arlandastad Möte inom ramen för EU:s gemensamma enhet för hybridhot 2023-05-11 2023-05-11 Försvarsdepartementet Arlandastad Möte för ombuden vid Europeiska unionens domstol 2023-05-11 2023-05-13 Statsrådsberedningen Stockholm Informellt möte med utrikesministrarna (Gymnichmöte) 2023-05-12 2023-05-12 Utrikesdepartementet Arlandastad /Stockholm EU:s ministerkonferens om regionen Indiska oceanen/Stilla havet 2023-05-13 2023-05-13 Utrikesdepartementet Arlandastad/Uppsala Möte för generaldirektörer inom territoriell sammanhållning och den territoriella agendan i EU 2023-05-15 2023-05-15 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Högnivåmöte om arbetsmiljö 2023-05-15 2023-05-16 Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm 50:e generaldirektörsmötet inom ramen för EU:s civilskyddssamarbete 2023-05-15 2023-05-16 Justitiedepartementet Arlandastad Möte inom det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet (EUCPN) 2023-05-15 2023-05-16 Justitiedepartementet Arlandastad Möte i handelspolitiska kommittén (tjänster och investeringar) 2023-05-15 2023-05-16 Utrikesdepartementet Stockholm Möte för skogsdirektörer i EU 2023-05-15 2023-05-17 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Skellefteå Möte om urbana frågor 2023-05-16 2023-05-16 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Möte om genomförandet av moderniseringen av statsstödsreglerna 2023-05-16 2023-05-17 Klimat- och näringslivsdepartementet Åre Attachéresa för arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna 2023-05-22 2023-05-23 Utrikesdepartementet Arlandastad Möte för chefer för växtskyddsmyndigheter i EU 2023-05-22 2023-05-24 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Uppsala Konferens om framgångsrikt miljöarbete inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023-05-23 2023-05-24 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Malmö Möte i rådsarbetsgrupperna för utvecklingssamarbete och internationella partnerskap (CODEV-PI) och för humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd (COHAFA) 2023-05-24 2023-05-25 Utrikesdepartementet Arlandastad Möte med representanter för Mutual Information System on Social Protection (Missoc) 2023-05-24 2023-05-26 Socialdepartementet Göteborg Möte för naturvårdsdirektörer i EU 2023-05-24 2023-05-26 Klimat- och näringslivsdepartementet Färnebofjärden/Gysinge Attachéresa för energiattachéer 2023-05-24 2023-05-26 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Luleå Coreper I 2023-05-25 2023-05-27 Statsrådsberedningen Göteborg Möte för direktörer inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023-05-30 2023-05-31 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Malmö Attachéresa för gruppen för politiska och militära frågor 2023-05-30 2023-05-31 Utrikesdepartementet Arlandastad Möte i handels- och teknikrådet mellan EU och USA (TTC) 2023-05-30 2023-05-31 Utrikesdepartementet Luleå Attachéresa för arbetsgruppen för atomfrågor 2023-05-31 2023-06-02 Klimat- och näringslivsdepartementet Lund Konferens om teknikintensivt entreprenörskap för en innovativ, resilient och konkurrenskraftig inre marknad 2023-06-01 2023-06-02 Klimat- och näringslivsdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen för allmänna frågor 2023-06-01 2023-06-02 Statsrådsberedningen Stockholm Högnivåmöte om skydd av barn: EU-stöd för återuppbyggnad och reform av Ukrainas barnskyddssystem 2023-06-01 2023-06-02 Socialdepartementet Arlandastad Coreper II 2023-06-02 2023-06-04 Statsrådsberedningen Stockholm/Visby Möte för marina direktörer och vattenvårdsdirektörer i EU 2023-06-04 2023-06-06 Klimat- och näringslivsdepartementet Stockholm Möte i Europols styrelse 2023-06-07 2023-06-08 Justitiedepartementet Arlandastad Möte för direktörerna för EU:s utbetalande organ inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-06-07 2023-06-09 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Attachéresa för arbetsgruppen för strukturåtgärder och de yttersta randområdena 2023-06-07 2023-06-09 Klimat- och näringslivsdepartementet Luleå & Skellefteå Möte för fiskedirektörer och fiskeattachéer i EU 2023-06-08 2023-06-09 Klimat- och näringslivsdepartementet Grisslehamn Attachémöte för utbildningskommittén 2023-06-09 2023-06-09 Utbildningsdepartementet Arlandastad Informellt möte med jordbruksministrarna 2023-06-11 223-06-13 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad /Uppsala / Torsåker Attachéresa för särskilda jordbrukskommittén 2023-06-12 2023-06-12 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Attachéresa för den övergripande arbetsgruppen för cyberfrågor 2023-06-12 2023-06-14 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Plenarmöte för Europeiska rättsliga nätverket 2023-06-12 2023-06-14 Justitiedepartementet Arlandastad Konferens om den gröna staden 2023-06-14 2023-06-15 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Malmö Högnivåmöte i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP och Nicolaidis-resa) 2023-06-14 2023-06-16 Utrikesdepartementet Visby/ Stockholm Digital Assembly 2023 2023-06-15 2023-06-16 Finansdepartementet Arlandastad Möte för generaldirektörer inom idrottsfrågor i EU 2023-06-15 2023-06-16 Socialdepartementet Stockholm Attachéresa för arbetsgruppen för telekommunikation och informationssäkerhet 2023-06-15 2023-06-16 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Stockholm Potentialen i forskningsdata - nya möjligheter och fördelar för samhället genom forskningsinfrastruktur 2023-06-19 2023-06-20 Klimat- och näringslivsdepartementet/Utbildningsdepartementet Lund Möte om global hälsa 2023-06-19 2023-06-20 Utrikesdepartementet/ Socialdepartementet Arlandastad EU-USA ministermöte, rättsliga och inrikes frågor 2023-06-20 2023-06-21 Justitiedepartementet Arlandastad Möte i kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation 2023-06-20 2023-06-22 Utbildningsdepartementet Lund Attachéresa för arbetsgruppen för forskning 2023-06-20 2023-06-22 Utbildningsdepartementet Lund Informellt ministermöte i allmänna rådet 2023-06-21 2023-06-22 Statsrådsberedningen Arlandastad /Uppsala Stockholmssymposiet om demokrati och rättsstatsprincipen 2023-06-21 2023-06-22 Statsrådsberedningen Arlandastad Life science- precisionsmedicinens era 2023-06-26 2023-06-27 Klimat- och näringslivsdepartementet/Socialdepartementet/Utbildningsdepartementet Stockholm Efsa:s rådgivande grupp i EU 2023-06-27 2023-06-28 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Arlandastad Attachéresa med arbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt 2023-06-27 2023-06-28 Utrikesdepartementet/Klimat- och näringslivsdepartementet Sundsvall Attachéresa för miljöattachéer 2023-06-27 2023-06-30 Klimat- och näringslivsdepartementet Luleå Attachéresa för transportarbetsgrupperna 2023-06-28 2023-06-30 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Stockholm Möte om ett europeiskt samarbete kring stärkt multilateralism 2023-06-28 2023-06-30 Utrikesdepartementet Arlandastad Konferens om djurskydd 2023-06-29 2023-06-30 Klimat- och näringslivsdepartementet Uppsala Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, M Persson, Wykman, Kullgren, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Roswall Regeringen beslutar skrivelse Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023