Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:50 Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden Skr. 2022/23:50 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 januari 2023 Ulf Kristersson Mats Persson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Statsbidraget till studieförbunden - kontroll och uppföljning (RiR 2022:20). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att säkerställa att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning samt uppgifter om studieförbundens ekonomi för att få bättre insyn i hur statsbidraget används. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Folkbildningsrådet. Regeringen konstaterar att enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) ska systemet för stöd till folkbildningen reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. Genom reformen ska folkbildningen effektiviseras. För närvarande gör Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden (U 2022:01) en översyn av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. I utredningens uppdrag ingår att utreda hur uppföljning, kontroll och granskning av folkbildningen säkerställs (dir. 2022:75). Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Regeringen konstaterar vidare att Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan bedriver ett utvecklingsarbete. Regeringen bedömer dock att det behövs ytterligare åtgärder på kort sikt för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll. Regeringen har därför skärpt återrapporteringskraven i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023 för användningen av statsbidraget till folkbildningen och stramat upp skrivningarna om användande av medel för egna förvaltningskostnader i regleringsbrevet för 2023 för anslag 14:1-14:4 inom utgiftsområde 17. Inom Regeringskansliet övervägs även ändringar i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen i syfte att stärka Folkbildningsrådets roll i utförandet av myndighetsuppgifter. I sammanhanget kan nämnas att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera hur vissa myndigheter och organisationer, bl.a. Folkbildningsrådet, arbetar för att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd och med att säkerställa att stödet används i enlighet med uppställda villkor. I uppdraget ingår även att kartlägga myndigheternas och organisationernas rättsliga och administrativa förutsättningar för att säkerställa korrekta utbetalningar. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.1 Bakgrund och syfte med granskningen 4 2.2 Riksrevisionens iakttagelser 5 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 7 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 9 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 13 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Statsbidraget till studieförbunden - kontroll och uppföljning 15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 2023 110 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om kontrollen och uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statsbidraget till studieförbunden - kontroll och uppföljning (RiR 2022:20). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 september 2022. Granskningsrapporten finns i bilagan. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan har yttrat sig över rapporten. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2022/03104). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund och syfte med granskningen Riksrevisionen har granskat om kontrollen och uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Statsbidraget till studieförbunden uppgår till närmare två miljarder kronor årligen. Folkbildningens aktörer har fått stort förtroende från staten att själva förvalta och kontrollera dessa medel. På senare år har det upptäckts flera fall av fusk och oegentligheter i studieförbundens verksamhet som finansieras av statsbidraget. Folkbildningsrådet gav i mitten av 2020 samtliga studieförbund i uppdrag att genomföra en utökad särskild kontroll av verksamheten under åren 2017-2019. Granskningen ledde till att Folkbildningsrådet återtog 39 miljoner kronor i statsbidrag från studieförbunden. Till följd av de senaste årens upptäckter av oegentligheter har regering och riksdag riktat ökat fokus på hur kontrollen av statsbidraget till studieförbunden genomförs. I regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet för 2021 begärde regeringen en särskild redovisning av vidtagna och planerade åtgärder i syfte att förstärka uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden. Folkbildningsrådet lämnade en sådan redovisning i april 2021. Kulturutskottet har framhållit att folkbildningens alla aktörer har ett stort ansvar för att statliga bidrag till folkbildningen uteslutande ska gå till verksamhet som uppfyller statens syften med bidraget och understrukit att de ser allvarligt på det fusk som uppdagats och att kraftiga åtgärder behöver vidtas. I sin rapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12) påtalade Riksrevisionen att Folkbildningsrådet inte utförde någon egen kontroll och inte gjort någon risk- och väsentlighetsanalys av studieförbundens inrapporterade verksamhet. Även avsaknaden av externa kontroller och granskningar uppmärksammades. Vidare påpekade Statskontoret i sin rapport En folkbildning i tiden - en utvärdering utifrån syftena med statsbidraget (2018:10) att kontroll och uppföljning av statsbidraget är ett utvecklingsområde. Riksrevisionen har därför granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Riksrevisionens övergripande revisionsfråga är om kontrollen och uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. För att besvara den övergripande frågan ställer Riksrevisionen följande delfrågor: 1. Har Folkbildningsrådet och studieförbunden ett effektivt kontrollsystem för statsbidraget till folkbildningen? 2. Har regeringen styrt kontrollen av statsbidraget på ett effektivt sätt? Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet. Anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 i statens budget omfattar statsbidrag till både studieförbund och folkhögskolor. Granskningen omfattar den del av anslaget 14:1 som avser studieförbunden. Det finns totalt elva studieförbund som kan ta del av det statsbidrag som regleras i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Tio av dessa studieförbund får statsbidraget fördelat via Folkbildningsrådet och det är dessa studieförbund som omfattas av granskningen. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ingår inte i granskningen. Riksrevisionens bedömning inriktar sig mot kontrollsystemet som helhet. Granskningen omfattar inte anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen eller måluppfyllelsen av statens syften med statsbidraget. Granskningen har främst fokus på kontrollsystemets konstruktion som det såg ut 2021. 2.2 Riksrevisionens iakttagelser Brister i alla led i kontrollsystemet Riksrevisionens övergripande bedömning är att det finns brister i alla led - från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning. Det kontrollsystem som folkbildningens aktörer tillsammans har utformat fångar inte upp felaktigheter på ett tillräckligt effektivt sätt. Regeringens styrning har inte haft tillräcklig fokus på kontrollen av hur statsbidraget används. Riksrevisionens bedömning är att såväl kontrollen av, som transparensen i, hur statsbidraget hanteras och används av studieförbunden behöver stärkas väsentligt. Detta är enligt Riksrevisionen av central vikt för att säkerställa att statsbidraget går till avsett ändamål. Folkbildningens aktörer har inte utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem Riksrevisionen konstaterar att Folkbildningsrådet och studieförbunden har utformat en omfattande kontrollapparat för hanteringen av statsbidraget med flera olika kontroller på olika nivåer. På senare tid har Folkbildningsrådet och studieförbunden genomfört ett omfattande utvecklingsarbete för att motverka felaktig användning av statsbidraget. Trots detta bedömer Riksrevisionen att det finns grundläggande problem i hur kontrollsystemet är utformat som gör att det inte tillräckligt fångar upp och rättar till felaktigheter. Riksrevisionen anser att det finns stor risk att statsbidraget går till annat än folkbildning. Granskningen visar att det fortfarande finns stora brister i hur studieförbunden hanterar kostnadsersättningar till samverkansparter och kamratcirklar och att studieförbunden i en betydande andel av de utbetalningar som Riksrevisionen granskat har betalat ut kostnadsersättning utan att säkerställa att det finns underlag som verifierar en faktisk kostnad. En viktig orsak till studieförbundens bristande hantering av utbetalningar är enligt Riksrevisionen att Folkbildningsrådet villkor är vida och inte ger tillräcklig vägledning om hur studieförbunden ska hantera kostnadsersättningar eller gränsdragningar mot annan verksamhet än folkbildning. Studieförbundens gemensamma överenskommelser har i viss mån tydliggjort rådets villkor men även dessa ger utrymme för tolkning. Studieförbundens egna riktlinjer för kostnadsersättningar skiljer sig åt. Riksrevisionen framhåller vidare att en grundläggande del i att utforma ett effektivt kontrollsystem är att ta fram risk- och väsentlighetsanalyser som kan styra kontrollen och rikta resurserna mot områden där det finns störst risk för fel. Trots att Folkbildningsrådet har haft krav på sig sedan 2012 att ta fram risk- och väsentlighetsanalyser visar granskningen att rådet inte har tagit fram dessa på ett strukturerat sätt. Riksrevisionen konstaterar att studieförbundens rapportering av kontrollverksamheter skiljer sig markant åt sett till kontrollernas omfattning och ambitionsnivå och den stora variationen innebär enligt Riksrevisionen en risk för betydande skillnader i kvalitet och träffsäkerhet mellan de olika förbundens kontrollverksamhet. Riksrevisionen ser ett behov av att öka oberoendet, tillförlitligheten och resurseffektiviteten i kontrollerna och anser att efterkontrollerna bör lyftas från studieförbunden och slås ihop med rådets uppföljning under Folkbildningsrådets ledning. Riksrevisionen påpekar också att både Folkbildningsrådet och studieförbunden de senaste åren har vidtagit vissa kontrollåtgärder som sannolikt har bidragit till stärkt kontroll av statsbidraget. Studieförbunden ska stryka felaktig verksamhet i sina kontroller så att verksamheten inte utgör underlag för Folkbildningsrådets beräkning av förbundets framtida statsbidragstilldelning. Granskningen visar enligt Riksrevisionen att studieförbundens strykningar inte genomförs på ett enhetligt sätt. Det saknas ett tydligt ramverk och gemensamma riktlinjer för vilken verksamhet som ska strykas och hur och när det ska ske. Det finns dessutom svaga incitament för förbunden att stryka sin verksamhet eftersom det kan påverka deras framtida tilldelning av statsbidrag. Riksrevisionen påpekar att detta kan få konsekvenser för Folkbildningsrådets beslut om fördelning och återkrav av statsbidrag. Riksrevisionen anser att det kan finnas anledning för regeringen att överväga att ta tillbaka statsbidrag som rådet har återkrävt. Riksrevisionen konstaterar också att Folkbildningsrådets uppföljning främst sker genom att rådet granskar dokument och inte omfattar någon egen analys eller stickprov av studieförbundens kontroller. Rådets uppföljning ger därför enligt Riksrevisionen inte ett tillräckligt underlag för att uttala sig om effektiviteten i studieförbundens kontroller och säkerställer inte att fel förebyggs, upptäcks och rättas. Riksrevisionen bedömer att Folkbildningsrådet har haft små resurser för sin uppföljning i relation till uppföljningens ambitioner. Enligt Riksrevisionen behöver Folkbildningsrådets roll i kontrollsystemet tydliggöras och stärkas. Riksrevisionen bedömer det som lämpligast att regeringen tar initiativ till att klargöra rådets roll eftersom det är staten som har tilldelat rådet myndighetsuppgifter. Slutligen konstaterar Riksrevisionen att Folkbildningsrådet sedan 2021 har en ny rutin för sin avvikelsehantering av misstänkt eller konstaterad felaktig användning av statsbidraget hos studieförbunden. Flera steg har tagits för att skapa en tydligare process och att åtgärda tidigare brister i handläggningen. Enligt Riksrevisionen klargör dock rutinen inte på ett tydligt sätt hur utredning av oegentligheter ska hanteras. Granskningen visar att syftet med rådets avvikelsehantering främst är att utreda omfattningen på felaktigheterna i studieförbundens inrapporterade underlag så att rådet kan beräkna återkrav. Mindre fokus riktas mot att utreda oegentligheter och ansvaret för att göra polisanmälningar ligger på studieförbunden. Riksrevisionen anser att Folkbildningsrådet bör säkerställa att eventuella oegentligheter utreds och leder till polisanmälningar i de ärenden där det är aktuellt. Regeringens styrning har inte haft ett tillräckligt fokus på kontrollen av statsbidraget Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt sig av de styrverktyg som den har tillgång till, inom ramen för den styrmodell som gäller för statsbidraget till folkbildningen. Regeringen har dock enligt Riksrevisionen i sin styrning inte haft tillräckligt fokus på kontrollen av hur statsbidraget används. Riksrevisionen pekar på att återrapporteringskraven som berör området endast i begränsad omfattning har ändrats trots att Folkbildningsrådets redovisningar i vissa delar varit bristfälliga. Några exempel som Riksrevisionen nämner är Folkbildningsrådets arbete med risk- och väsentlighetsanalyser, som under flera år inte redovisats till regeringen i enlighet med återrapporteringskravet. Avsaknad av utvärderingar av statsbidraget med fokus på kontroll av medlen eller hur medlen hanteras av studieförbunden är andra delar som Riksrevisionen lyfter. Enligt Riksrevisionen saknas det uppföljning av flera faktorer som är viktiga för att regeringen ska kunna bedöma hur studieförbunden använder statsbidraget. Det finns inte tillgängliga uppgifter som visar hur mycket av statsbidraget som behålls av förbundens kanslier och hur mycket som betalas ut till samverkansparter, vilket beror på att statsbidraget inte särredovisas på kostnadssidan. Förbunden särredovisar inte heller andra statliga bidrag. Riksrevisionen bedömer att statsbidraget bör särredovisas för att öka transparensen i hur det används. En sådan redovisning skulle också ge regeringen bättre underlag i styrningen av statsbidraget. Vidare visar Riksrevisionens granskning att det finns stora brister i studieförbundens dokumentation av överenskommelser om kostnadsersättningar till samverkansparter. Det finns enligt Riksrevisionen anledning att närmare utreda frågan vilka krav som bör ställas på dokumentation och om hanteringen kan ses som myndighetsutövning. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen bedömer att uppföljningen och kontrollen av statsbidraget behöver stärkas väsentligt men konstaterar att det finns betydande utmaningar för ett effektivt kontrollsystem inom nuvarande förvaltningsmodell för folkbildningen, eftersom modellen innebär att folkbildningens aktörer granskar sig själva. Den förra regeringen beslutade den 7 juni 2022 kommittédirektiv till en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen (dir. 2022:75). Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden (U 2022:01), gör en översyn av nuvarande modell för fördelning av statsbidrag till folkbildningen och utreder hur uppföljning, kontroll och granskning av statsbidrag säkerställs. Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och breda ansats är nödvändig. Riksrevisionen bedömer också att de brister som konstaterats i Riksrevisionens granskning är så pass allvarliga att det är nödvändigt att stärka kontrollerna redan nu. Riksrevisionens rekommendationer tar därför sikte på nuvarande system. För att stärka kontrollen bedömer Riksrevisionen att Folkbildningsrådet behöver ta en mer aktiv roll i både styrningen, kontrollen och uppföljningen av statsbidraget. En starkare granskningsroll förutsätter också att rådets myndighetsroll klargörs och att rådet har tillräckliga resurser. Förvaltningsmodellen anser Riksrevisionen också utgör en utmaning för regeringens styrning av statsbidraget. För att regeringen ska kunna bedöma om statsbidraget går till avsett ändamål, och förse riksdagen med ett heltäckande beslutsunderlag, behöver regeringen enligt Riksrevisionen skaffa sig mer information om hur statsbidraget används och kontrolleras. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppfölj-ningen av statsbidraget klargörs och förstärks. * Säkerställ att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning, samt uppgifter om studieförbundens ekonomi för att få bättre insyn i hur statsbidraget används. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Folkbildningsrådet: * Tydliggör villkoren så att studieförbundens utbetalning av statsbidraget baseras på tillräckliga underlag och likvärdiga bedömningar vad gäller gränsdragningar till annan verksamhet. * Se till att studieförbundens överenskommelser om kostnadsersättningar till samverkansparter dokumenteras så att objektivitet och insyn kan säkerställas. * Utveckla risk- och väsentlighetsanalyserna vid studieförbunden och Folkbildningsrådet så att de tillsammans kan användas på ett systematiskt sätt i kontrollarbetet av studieförbundens folkbildningsverksamhet. * Effektivisera kontrollen genom att slå ihop studieförbundens efterkontroller med rådets uppföljning till en samlad efterkontroll. Rådet bör ansvara för genomförandet. * Ta fram rutiner som säkerställer att oegentligheter utreds och hanteras på ett enhetligt och oberoende sätt. * Säkerställ att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt och även redovisar problem och risker i hanteringen av statsbidraget. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Övergripande bedömning Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i Riksrevisionens iakttagelser och analys. I det följande lämnas kommentarer till vissa av Riksrevisionens slutsatser. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att åtgärder behöver vidtas inom ramen för nuvarande modell för statsbidrag i avvaktan på de förslag som kommer att lämnas av Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden. Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder behövs på kort sikt för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll. Folkbildningens aktörer har inte utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem Riksrevisionen bedömer sammanfattningsvis att folkbildningens aktörer inte har utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem och pekar på ett antal problem i hur kontrollen fungerar som gör att den inte tillräckligt effektivt fångar upp och rättar felaktigheter. Flera rekommendationer lämnas med anledning av detta till Folkbildningsrådet. Regeringen delar i allt väsentligt Riksrevisionens bedömning och anser att ytterligare åtgärder på kort sikt är nödvändiga. Uppföljningen och kontrollen av hur statsbidraget används behöver stärkas ytterligare för att säkerställa att statsbidraget går till folkbildning. Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan redovisar i yttranden över Riksrevisionens rapport vilka åtgärder som planeras med anledning av rekommendationerna. Regeringen ser att det är nödvändigt att Folkbildningsrådet och studieförbunden vidtar åtgärder och förväntar sig att de agerar. Regeringen ser positivt på att arbete pågår hos Folkbildningsrådet och studieförbunden med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. För att regeringen ska kunna följa upp de åtgärder som Folkbildningsrådet planerar med anledning av Riksrevisionens rapport bedömer regeringen att Folkbildningsrådet i en särskild rapport till regeringen behöver redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas. Som framgår av avsnitt 4 har därför ett sådant återrapporteringskrav getts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023. Stor risk för att statsbidraget går till annat än folkbildning och villkoren och riktlinjerna är inte tillräckligt tydliga Riksrevisionen anger att det finns stora brister i hur studieförbunden hanterar kostnadsersättningar till samverkansparter och kamratcirklar. I en betydande andel av de utbetalningar som Riksrevisionen har granskat har kostnadsersättningar betalats ut utan att det säkerställts att det finns underlag som verifierar en faktisk kostnad. Granskningen visar också enligt Riksrevisionen att det finns flera gråzoner som skapar stor risk för att kostnadsersättningar går till annat än folkbildning. Riksrevisionen anser att en viktig orsak till studieförbundens bristande hanteringar av utbetalningar är att Folkbildningsrådets villkor är vida och inte ger tillräcklig vägledning om hur studieförbunden ska hantera kostnadsersättningar eller gränsdragningar till annan verksamhet än folkbildning. Studieförbundens egna riktlinjer för kostnadsersättningar skiljer sig åt och operationaliseringar av gränsdragningar till annan verksamhet saknas i stort. I sitt yttrande över Riksrevisionens rapport anger Folkbildningsrådet att villkoren vad gäller underlag för utbetalningar kommer att förtydligas inför kommande år. Inför år 2023 har det ställts krav på studieförbunden att var för sig redovisa till Folkbildningsrådet hur gränsdragning mot föreningars ordinarie verksamhet tillämpas i den egna verksamheten. Regeringen instämmer i att ett arbete mot ökad enhetlighet och lik-värdighet i bedömningarna behövs. Regeringen bedömer därför att det behövs ett särskilt krav på återrapportering när det gäller hur Folkbildningsrådet har arbetat för ökad transparens och enhetlighet i fråga om studieförbundens hantering av statsbidraget. Som framgår av avsnitt 4 har därför ett sådant återrapporteringskrav getts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns flera gråzoner när det gäller vilken verksamhet som kan vara statsbidragsberättigad, vilket skapar risk för att kostnadsersättningar går till annat än folkbildning. Regeringen överväger därför förtydliganden i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningsrådet har också angett att krav på dokumentation av studieförbundens överenskommelser om kostnadsersättningar kommer att införas från 2023. Regeringen välkomnar att Folkbildningsrådet inför ett sådant krav. Risk- och väsentlighetsanalyser styr inte kontrollarbetet Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att både Folkbildningsrådet och studieförbunden under de senaste åren har utvecklat risk- och väsentlighetsanalysen och vidtagit kontrollåtgärder som sannolikt har bidragit till stärkt kontroll av statsbidraget. Det saknas dock ett systematiskt och samordnat arbete med sådana analyser som kan användas som grund för kontrollen av statsbidraget. Regeringen instämmer i att det finns brister i hur risk- och väsentlighetsanalysen och resultatet av den interna kontrollen av bidragshanteringen har redovisats och att återrapporteringskravet trots detta inte har ändrats. Regeringen bedömer därför att återrapporteringskravet i denna del behöver förtydligas. Så har också skett i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023, se avsnitt 4. Flera brister i kontrollernas likvärdighet och effektivitet och upptäckta felaktigheter rättas inte på ett konsekvent sätt. Regeringen ser det som problematiskt att studieförbundens rapportering av kontrollverksamhet skiljer sig åt och att strykningar av felaktig verksamhet inte genomförs på ett enhetligt sätt. Riksrevisionen anser att studieförbundens efterkontroll behöver lyftas från studieförbunden och slås ihop med rådets uppföljning under Folkbildningsrådets ledning. I sitt yttrande över Riksrevisionens rapport anger Folkbildningsrådet att en noggrann analys krävs för att komma fram till lämplig ansvars- och arbetsfördelning mellan rådet och studieförbunden när det gäller löpande kontroll och efterkontroll. Folkbildningsrådet undersöker även om it-stöd går att utveckla för att effektivisera kontrollen. Regeringen bedömer att i den särskilda redovisning som rådet ska lämna till regeringen med anledning av Riksrevisionens rapport behöver det ingå en redovisning av hur rådet arbetar för en ökad enhetlighet bl.a. när det gäller återkrav. Ett sådant återrapporteringskrav har därför getts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023, se avsnitt 4. Rådets uppföljning säkerställer inte att fel förebyggs, upptäcks och rättas till Riksrevisionen bedömer att Folkbildningsrådet har haft för små resurser för sin uppföljning i relation till uppföljningens ambitioner. Inom den nuvarande modellen lägger Folkbildningsrådet genom sina stadgar fast hur verksamheten ska organiseras och detta gäller också vilka kansliresurser som rådet anser sig behöva för att fullgöra sin uppgift (prop. 1990/91:82 s 38). Representantskapet fastställer en ekonomisk ram för Folkbildningsrådets budget. Styrelsen upprättar och fastställer budgeten inom de ramar som Representantskapet har angett. Regeringen delar bedömningen att Folkbildningsrådets roll i kontrollsystemet behöver tydliggöras och stärkas. För att rådet ska kunna ta en mer aktiv roll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget är det nödvändigt att behövliga resurser avsätts för detta ändamål. Regeringen bedömer att det i regleringsbrevet för anslag 14:1-14:4 inom utgiftsområde 17 behöver ställas tydligare krav på att behövliga resurser avsätts för nu aktuellt ändamål. I regleringsbrevet för 2023 har därför skrivningarna om Folkbildningsrådets användande av medel för egna förvaltningskostnader om användande av medlen för egna förvaltningskostnader stramats upp, se avsnitt 4. Folkbildningsrådets avvikelsehantering har formaliserats men är inte inriktad på utredning av oegentligheter Regeringen instämmer i att Folkbildningsrådet bör säkerställa att eventuella oegentligheter utreds och leder till polisanmälningar när det är aktuellt. I kraven på den redovisning av arbetet med den interna kontrollen av bidragshanteringen som ska ske enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet ingår att återkrav ska redovisas. Folkbildningsrådet har i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport angett att rådet kommer att ta fram förtydligande rutiner och riktlinjer för ansvarsfördelning mellan Folkbildningsrådet och statsbidragsmottagarna i hanteringen av avvikelser samt anvisningar som styr hur statsbidragsmottagarna utreder och hanterar oegentligheter. Regeringen bedömer att det i den särskilda redovisning av Folkbildningsrådets åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport som rådet ska lämna till regeringen behöver ingå en fördjupad redovisning av avvikelsehanteringen och hanteringen av återkrav och ett sådant återrapporteringskrav har därför getts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023, se avsnitt 4. Regeringens styrning har inte haft tillräcklig fokus på kontrollen av statsbidraget Riksrevisionen bedömer att regeringen i sin styrning inte haft tillräcklig fokus på kontrollen av hur statsbidraget används. Regeringen instämmer i att det är en brist att återrapporteringskravet när det gäller Folkbildningsrådets arbete med den interna kontrollen av bidragshanteringen, resultat av denna kontroll och rådets risk- och väsentlighetsanslys i stort sett inte har ändrats trots att Folkbildningsrådets redovisningar varit bristfälliga i vissa delar. Regeringen instämmer även i att de utvärderingar av folkbildningen som har skett sedan det nuvarande systemet för fördelning av statsbidraget till folkbildningen infördes har varit inriktade på om statens syften med stödet till folkbildningen uppfylls och inte på hur kontrollen av bidragshanteringen fungerar. Riksrevisionen framhåller att det saknas uppföljning av faktorer som är viktiga för att regeringen ska kunna bedöma hur studieförbunden använder statsbidraget. Det finns inte uppgifter som visar hur mycket som behålls av förbundens kanslier och hur mycket som betalas ut till studieförbundens samverkansparter då statsbidraget inte särredovisas på kostnadssidan. Förbunden särredovisar inte heller andra bidrag. Studieförbunden får även andra bidrag än det statliga bidraget till folkbildningen. Regeringen bedömer att det är problematiskt ur uppföljningssynpunkt att studieförbunden endast har krav på sig att särredovisa statsbidraget på intäktssidan i sina årsredovisningar. Det finns inget krav på att studieförbundens utbetalningar ska särredovisas på kostnadssidan. Det går därmed inte att följa hur mycket av statsbidraget till folkbildningen som behålls av studieförbunden själva. Regeringen bedömer att det bör ställas krav på att Folkbildningsrådet ska redovisa de medel som studieförbunden inte har förbrukat för verksamhetsåret och hur dessa medel planeras att användas. Ett sådant återrapporteringskrav har därför ställts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023, se avsnitt 4. Folkbildningsrådet har i sitt yttrande över Riksrevisionens rapport angett att rådet kommer att utreda hur rådet kan ta in mer ekonomisk information för att kunna svara mot eventuella utökade krav på ekonomisk återrapportering vad gäller studieförbundens verksamhet. Regeringen bedömer att Folkbildningsrådet som ett första steg behöver få ett återrapporteringskrav om resultatet av den utredning som rådet angett att det ska göra. Ett krav på att det av den särskilda redovisning som Folkbildningsrådet ska lämna till regeringen ska framgå vilka åtgärder Folkbildningsrådet planerar att vidta för att säkerställa en tydligare redovisning av studieförbundens ekonomi har därför, som framgår av avsnitt 4, getts i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023. I redovisningen ska det ingå hur bidrag till studieförbunden ska kunna särredovisas på intäkts- och kostnadssidan för statliga, kommunala och andra bidrag. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen ska säkerställa att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning, samt uppgifter om studieförbundens ekonomi för att få bättre insyn i hur statsbidraget används. Regeringen instämmer i att detta är åtgärder som behövs för att stärka kontrollen av hur statsbidraget används. Det framgår av förordningen om statsbidrag till folkbildningen att Folkbildningsrådet kontinuerligt ska följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till syftena med stödet till folkbildningen och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. Regeringen bedömer att Folkbildningsrådets roll bör stärkas och överväger därför ändringar i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att förvaltningsmodellen utgör en utmaning för regeringens styrning av statsbidraget. I uppdraget till den utredning den förra regeringen tillsatt ingår att analysera om den nuvarande modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen möjliggör den styrning och kontroll som krävs för att säkerställa att statsbidraget används på rätt sätt. Utredaren ska analysera om nuvarande modell för styrning och fördelning av statsbidraget till folkbildningen bör behållas eller om det finns behov av en förändrad modell. I uppdraget ingår också att utreda hur uppföljning, kontroll och granskning av folkbildningen ska säkerställas. Vilken modell för uppföljning av statsbidraget som utredningen kommer att föreslå är beroende av vilken modell för förvaltning av medlen som föreslås och förslaget till hur kontroll och uppföljning ska utformas ska ta sin utgångspunkt i den modell för förvaltning av medlen som föreslås. Enligt Riksrevisionen kan det även finnas anledning för regeringen att överväga att återta statsbidrag som rådet har återkrävt. Frågan om möjligheten till återtag av felaktigt använda medel inom nuvarande styrmodell analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Riksrevisionen anger också att granskningen visar att det finns stora brister i studieförbundens dokumentation av överenskommelser om kostnadsersättningar till samverkansparter. Enligt Riksrevisionen finns det anledning att närmare utreda frågan om vilka krav som bör ställas på denna dokumentation och om hanteringen kan ses som myndighetsutövning. Regeringens bedömning är att huruvida denna hantering kan ses som myndighetsutövning bör vara en fråga som analyseras i samband med översynen av modellen för fördelning av statsbidraget som görs av den pågående utredningen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att dels förtydliga Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljning av statsbidraget, dels säkerställa att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning samt uppgifter om studieförbundens ekonomi. Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) ska systemet för stöd till folkbildningen reformeras. En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. Genom reformen ska folkbildningen effektiviseras. För att på kort sikt utveckla systemet för kontroll har regeringen skärpt återrapporteringskraven i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2023 samt stramat upp skrivningarna om användande av medlen för egna förvaltningskostnader i regleringsbrevet för 2023 för anslag 14:1-14:4 inom utgiftsområde 17. I riktlinjerna har regeringen förtydligat kravet på att den risk- och väsentlighetsanalys som ska ligga till grund för Folkbildningsrådets kontroll ska framgå av rådets redovisning. Det har i riktlinjerna också ställts krav på att Folkbildningsrådet i en särskild rapport senast den 1 april 2023 ska redovisa det fortsatta arbetet med de åtgärder som presenterades i de särskilda rapporterna som rådet lämnade till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i april 2021 och i april 2022. I rapporten ska Folkbildningsrådet även redovisa vilka åtgärder som rådet har vidtagit och planerar att vidta för att tillmötesgå Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten. Redovisningen ska bland annat innehålla en redogörelse för och analys av de åtgärder som vidtagits för en mer transparent hantering av statsbidraget. Folkbildningsrådet ska även redovisa vilka åtgärder som rådet planerar att vidta för att säkerställa en tydligare redovisning av studieförbundens ekonomi. Folkbildningsrådet ska dessutom redovisa hur rådet har arbetat för ökad transparens och enhetlighet i studieförbundens hantering av statsbidraget när det gäller riktlinjer, dokumentation, redovisning samt återtag av medel. Vidare ska en redovisning lämnas av hur bidrag till studieförbunden ska kunna särredovisas på intäkts- och kostnadssidan för statliga bidrag, kommunala bidrag samt andra bidrag. Inom Regeringskansliet övervägs vidare ändringar i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Som nämnts i avsnitt 2.3 finns även en pågående utredning om folkbildningen (dir. 2022:75). Statskontoret har även fått i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd från vissa myndigheter och organisationer till företag och andra juridiska personer (Fi2022/03248). En av de organisationer som ska granskas är Folkbildningsrådet. När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till Folkbildningsrådet framgår det av Folkbildningsrådets och Studieförbunden i samverkans yttranden att ett utvecklingsarbete pågår för att säkerställa kontroll och uppföljning av statsbidraget till folkbildningen med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer att fortsätta att följa upp arbetet med utgångspunkt från den återrapportering som regeringen ställer krav på i sina riktlinjer samt i den löpande kontakten med Folkbildningsrådet och i den årliga dialogen. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Statsbidraget till studieförbunden - kontroll och uppföljning Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Föredragande: statsrådet M Persson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden