Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 295 av 700 träffar
Propositionsnummer · 2022/23:27 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2022/23:27
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 27
Regeringens skrivelse 2022/23:27 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2022/23:27 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 november 2022 Ulf Kristersson Acko Ankarberg Johansson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200). Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt vidta åtgärder inom ett antal områden. Av tillkännagivandet framgår vidare att regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra dessa åtgärder. Det framgår även att skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022. I denna skrivelse redogör regeringen för den tredje och sista åter-rapporteringen som ska lämnas senast den 30 november 2022. Genom vidtagna åtgärder och slutförd återrapportering anser regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Regeringens åtgärder 4 2.1 Vårdplatser 4 2.2 Samordning av vårdköer 4 2.3 Plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser efter behovet av personal 5 2.4 Översyn av arbetsmiljön inom vården m.m. 6 Bilaga 1 Socialutskottets betänkande 2021/22:SoU36 Vårdfrågor 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 2022 26 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36, rskr. 2021/22:200). Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt vidta åtgärder inom ett antal områden. Av tillkännagivandet framgår vidare att regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra dessa åtgärder. Det framgår även att skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022. Den första återrapporteringen redovisas i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet (skr. 2021/22:249) som överlämnades till riksdagen den 31 maj 2022 och den andra återrapporteringen i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och sjuk-vårdsområdet (skr. 2021/22:281) som överlämnades till riksdagen den 23 augusti 2022. Denna skrivelse avser den tredje och sista återrapporteringen, som ska lämnas senast den 30 november 2022. Genom vidtagna åtgärder och slutförd återrapportering anser regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Enligt tillkännagivandet ska regeringen vidta följande åtgärder: 1. Regeringens övergripande målsättning bör vara att antalet vårdplatser ska öka. Regeringen ska därför ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas. Frågan behandlas i avsnitt 2.1. 2. Regeringen ska se över frågan om samordning av vårdköerna. Onödig administration bör undvikas, och enkel lättillgänglig information till patienter och deras anhöriga bör prioriteras för att utnyttja ledig kapacitet i vården. Frågan behandlas i avsnitt 2.2. 3. Regeringen ska se över frågan om att i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) införa en rätt för patienten att fritt söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet. 4. Regeringen ska ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal. Behovet av specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistläkare i allmänmedicin bör beaktas särskilt. Vidare bör de problem som uppkommer när t.ex. sjuksköterskestuderande ska göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) åtgärdas. Regeringen bör efter samråd med Sveriges Kommuner och Regioner besluta om planens genomförande. Frågan behandlas i avsnitt 2.3. 5. Regeringen ska se över frågan om att införa fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän. Regeringen ska även se över frågan om att förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar. 6. Regeringen ska se över frågan om arbetsmiljön inom vården. En lämplig myndighet bör få i uppdrag att genomföra en tillsyn över arbetsmiljön inom vården. Regeringen bör därefter vidta åtgärder. Vidare måste skyddet vid arbetsskador stärkas. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) bör i tilläggsdirektiv få i uppdrag att utreda hur försäkringsskyddet för utsatta yrkesgrupper, särskilt vård- och omsorgspersonal som arbetar utanför vårdinrättningar, kan stärkas genom arbetsskadeförsäkringen för den som i sitt arbete smittas av en sjukdom. I tilläggsdirektiven bör det också ingå att utredningen, med beaktande av ny kunskap om covid-19-pandemin, som t.ex. smittotillfälle och långtidscovid, ska utreda kriterierna i syfte att göra arbetsskadeförsäkringen mer ändamålsenlig. Frågan behandlas i avsnitt 2.4. 7. Regeringen ska se över frågan om att stärka företagshälsovården i syfte att förebygga och åtgärda fysisk och psykisk ohälsa. Frågan om huruvida företagshälsovården kan involveras i stora verksamhetsförändringar bör även övervägas. 2 Regeringens åtgärder Sedan tidigare skrivelser överlämnades till riksdagen den 31 maj respektive den 23 augusti 2022 har ytterligare insatser vidtagits, vilka redogörs för i det följande. I skrivelserna 2021/22:249 och 2021/22:281 finns redogörelser för den föregående regeringens insatser när det gäller punkt 1-7. 2.1 Vårdplatser Brist på disponibla vårdplatser innebär stora patientsäkerhetsrisker. Överbeläggningar kan bl.a. leda till utlokaliseringar som innebär att patienter behöver vårdas på andra vårdenheter än de som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienterna, vilket ökar risken för vårdskador. Regeringen ser ett behov av att öka antalet vårdplatser och att införa en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att uppnå detta. Vidare avser regeringen att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. I budget-propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3) föreslår regeringen därför 2 miljarder kronor 2023 och beräknar 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet. Den 15 oktober 2022 lämnade Socialstyrelsen en första delredovisning av uppdraget att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer (S2022/01664). I delredovisningen presenterades en plan för hur myndigheten ska utveckla en sådan uppföljning och dialog som avses i uppdraget. I delredovisningen ingick bl.a. att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan ansvara för en långsiktig insamling av data kopplat till belagda och disponibla vårdplatser. 2.2 Samordning av vårdköer Den 30 september 2022 lämnade Socialstyrelsen en första delredovisning av uppdraget att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitets-planering samt lämna förslag på målvärden för antalet vårdplatser (S2022/01373). I delredovisningen redogjorde myndigheten bl.a. för de delar som innebär att analysera och lämna förslag på vilken information om tillgänglig vårdkapacitet som är relevant och lämplig att presentera publikt, t.ex. som en del i ett nationellt vårdsöksystem. Socialstyrelsen föreslår att väntetider, ledig kapacitet (preciserad på åtgärdsnivå), information om vårdgivare samt avtalsvillkor mellan vårdgivare och regioner respektive avtal mellan regioner inkluderas i ett kommande system. Mycket tyder på att dessa informationsmängder kräver hög aktualitet och detaljeringsgrad, vilket kräver standardiserings- och utvecklingsarbete för att informationen ska kunna utgöra delar i ett nationellt vårdsöksystem som fyller behoven hos målgruppen, primärt vårdens medarbete samt patienter och allmänhet. Socialstyrelsen har mot bakgrund av behoven av utveckling och standardisering inte kunnat presentera mer detaljerad information om vilka exakta variabler som skulle kunna presenteras publikt i t.ex. ett vårdsöksystem. Det finns dessutom rättsliga avvägningar att göra vid presentation av information om tillgänglig vårdkapacitet, framför allt med hänsyn till 18 kap. 13 § och 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vilka avväg-ningar som kommer att behöva göras beror dock på detaljeringsgraden i det slutliga förslaget. Regeringen bedömer att insatser fortsatt behöver vidtas för att korta väntetiderna och vårdköerna och för att förbättra tillgängligheten till vård. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3) aviserar därför regeringen att en nationell statlig vårdförmedling ska inrättas för att korta köer inom hälso- och sjukvården. Genom att bl.a. synliggöra var ledig och tillgänglig kapacitet finns i landet ska väntande patienter snabbare kunna erbjudas vård i en annan region där kapacitet finns. På så sätt används hela hälso- och sjukvårdssystemets samlade kapacitet mer effektivt och väntande patienter får vård snabbare. När en patient, som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, fått vård i en annan region ska resekostnader i vissa fall kunna subventioneras. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2023 och beräknar 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024. 2.3 Plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser efter behovet av personal Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Samtidigt har kompetensförsörjningen länge varit en av vårdens stora utmaningar. Det är fortsatt svårt att rekrytera personal, inte minst till glesbygden. För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen stärkas. Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Regeringen avser därför att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. I detta ingår bl.a. att kartlägga det nationella behovet av medicinsk personal i dag och i framtiden samt tydliggöra vilka insatser som kan behövas för att förbättra personal-försörjningen för befintlig och ny vårdpersonal inom hälso- och sjuk-vården. Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. I budget-propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3) avsätter regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. För att öka vidareutbildning för sjuksköterskor avsätter regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3) 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024. För att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjlig-heter avsätter regeringen 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023. Sjukhusfysikerutbildningen är en liten men mycket viktig utbildning för bl.a. cancervården. Det råder för närvarande brist på sjukhusfysiker i flera regioner. För att utbildningen ska kunna genomföras krävs möjlighet att utföra praktiska utbildningsmoment inom regionernas verksamhet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 avsnitt 5) gör regeringen därför en särskild satsning för att lärosätena ska kunna säkerställa regionernas medverkan i utbildningen. Goda språkkunskaper är av stor vikt för att personer med en utländsk högskoleutbildning ska kunna arbeta eller komplettera tidigare studier. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 16 avsnitt 5) aviserar regeringen därför att det bör ges bättre möjligheter till språkstudier i svenska eller engelska och språkstöd för personer med utländsk högskoleutbildning. På så vis kan välfärden också stärkas genom att fler utbildade sjuksköterskor, apotekare m.m. med avslutad utländsk utbildning lättare kan komplettera sin utbildning. 2.4 Översyn av arbetsmiljön inom vården m.m. I syfte att minska riskerna för belastningsskador inom vård och omsorg inledde Arbetsmiljöverket i september 2022 cirka 1 500 inspektioner, som en del av en gemensam EU-insats där samtliga medlemsländer deltar. Inspektionerna omfattar privat verksamhet med minst fyra anställda inom exempelvis hemtjänst, vårdcentraler och specialistläkarverksamhet. Arbetsmiljöverket ska från oktober 2022 även särskilt inspektera landets akutsjukhus. Bakgrunden är de arbetsmiljöproblem som rapporterats från flera sjukhus, ofta kopplade till hög arbetsbelastning. Totalt ska cirka 70 sjukhus inspekteras. Socialutskottets betänkande 2021/22:SoU36 Vårdfrågor Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 2022 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Ankarberg Johansson Regeringen beslutar skrivelse Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet