Post 257 av 741 träffar
Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2022/23:112
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 112
Regeringens proposition
2022/23:112
Ändrade transparensregler inom energibeskattningen
Prop.
2022/23:112
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 april 2023
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet.
Kommissionen har föreslagit förändringar i de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras. Ändringarna i förordningarna innebär också att den rättsliga grunden för statligt stöd i form av skattenedsättning för bränsle och el som används inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ändras den 1 juli 2023. Slutligen innebär förändringarna att nedsättningen av skatten på viss dieselanvändning inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet inte får vara större än att stödmottagarna betalar minst den minimiskattenivå som föreskrivs i det så kallade energiskattedirektivet.
I propositionen föreslås ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 8
3 Ärendet och dess beredning 9
4 Bakgrund 9
4.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi 10
4.2 EU:s statsstödsregler 10
4.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och deras tillämpning 10
4.2.2 Offentliggörande och information 12
5 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet 12
6 Skatteverkets utlämnande av uppgift för offentliggörande 16
7 Personuppgiftsbehandling 17
8 Konsekvensanalys 18
8.1 Syfte och alternativa lösningar 18
8.2 Offentligfinansiella effekter 19
8.3 Effekter för företagen 19
8.4 Effekter för statliga myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar 21
8.5 Effekt för miljön och övriga effekter 21
9 Författningskommentar 22
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 22
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 24
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 25
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen 26
Bilaga 2 Promemorians lagförslag 27
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 2023 33
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
1.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 1 kap. 11 c § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 13 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 12 a § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
13 §
Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om
1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,
2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och
3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.
För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om
1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.
9 kap.
2 §
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst
1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller
2. 200 000 euro i övriga fall.
1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller
2. 100 000 euro i övriga fall.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.
11 kap.
12 a §
Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.
Återbetalning får endast göras om sökanden omfattas av kategorin små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 11 kap. 17 § i stället för lydelsen enligt lagen (2022:1781) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:1781) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2022:1781
Föreslagen lydelse
11 kap.
17 §
Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om
Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om
1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och
2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.
Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret.
Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret.
3. Bestämmelserna i 11 kap. 17 § andra stycket i den nya lydelsen ska dock tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs efter ikraftträdandet.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 6 a kap. 2 a § i stället för lydelsen enligt lagen (2023:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2023:000) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2022/23:69 lagförslag 2.2
Föreslagen lydelse
6 a kap.
2 a §
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 262 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2. vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 582 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
3. För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2023 till och med den 20 oktober 2023 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket 1 medges med 2 491 kronor per kubikmeter.
3 Ärendet och dess beredning
Europeiska kommissionen har beslutat respektive godkänt ändringar i flera s.k. gruppundantagsförordningar för statliga stöd på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras.
I en promemoria från Finansdepartementet, Ändrade transparensregler inom energibeskattningen, lämnades förslag på ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi för att kunna uppfylla de nya kraven. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/00720).
I denna proposition behandlas förslagen i promemorian. Därutöver innehåller propositionen förslag på ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi innebärande en mindre begränsning av den utvidgning av skattenedsättningen för s.k. jordbruksdiesel som föreslås i propositionen Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2022/23:69). Detta för att kraven i den allmänna gruppundantagsförordningen fortsatt ska uppfyllas. En förutsättning för att nedsättningarna ska vara tillåtna är att villkoren i gruppundantagsförordningen uppfylls. Finansdepartementet har tidigare remitterat promemorian Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk som legat till grund för nämnda proposition. Vid remitteringen av den promemorian anfördes att dessa skattenedsättningar kan behöva anpassas för det fall att förändringarna i gruppundantagsförordningarna kräver detta. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/03353).
Lagrådet
Lagförslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.
4 Bakgrund
Inom energibeskattningen finns det en rad olika skattenedsättningar för bränsle och el. Vissa av dessa skattenedsättningar utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Huvudregeln inom EU-rätten är att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Från denna huvudregel finns det undantag som gör att statligt stöd kan vara tillåtet. En förutsättning för att stöd av det här slaget ska få förekomma är att vissa uppgifter om stödet och stödmottagaren lämnas till kommissionen för offentliggörande. Även övriga villkor i kommissionens gruppundantagsförordningar, riktlinjer och statsstödsbeslut behöver uppfyllas för att ett stöd ska vara tillåtet.
Kommissionen har aviserat ändringar i förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, som innebär förändringar av dels tröskelvärden för rapporteringsskyldighet, dels beloppsintervall för rapportering. Förändringarna i GBER innebär också att nedsättningen av energiskatten och koldioxidskatten på viss dieselanvändning inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet inte längre får vara större än att stödmottagarna betalar minst den minimiskattenivå som föreskrivs i bilaga I till energiskattedirektivet.
4.1 EU:s energiskattedirektiv och lagen om skatt på energi
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (kallat energiskattedirektivet) är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle och el ska uppfylla vissa i direktivet föreskrivna minimiskattenivåer. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Som exempel kan nämnas lägre skattenivåer för bränsleförbrukning och elförbrukning i vissa sektorer av näringslivet.
På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Skattereglerna är anpassade till direktivet. I lagen finns också särskilda bestämmelser om offentliggörande och information av de skattenedsättningar som är att anse som statliga stöd för att anpassa de svenska reglerna till EU-rätten.
4.2 EU:s statsstödsregler
4.2.1 Allmänt om EU:s statsstödsregler och deras tillämpning
Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Gruppundantagsförordningarna omfattar bl.a. viss möjlighet till stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter.
Flertalet stöd i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för GBER. Några av de statliga stöd som ges i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för vissa verksamheter inom vattenbrukssektorn har tidigare rymts inom tillämpningsområdet för gamla FIBER. I och med de föreslagna förändringarna i GBER kommer den rättsliga grunden för de aktuella stöden inom energiskatteområdet framöver att vara GBER.
Den 14 december 2022 beslutade kommissionen om förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, här kallad nya FIBER. Den nya förordningen innebär bl.a. förändrade regler om offentliggörande och information beträffande stödmottagare verksamma inom viss vattenbruksverksamhet.
Kommissionen meddelade den 9 mars 2023 att den godkänt en engelsk språkversion av en förordning med förändringar i GBER, för offentliggörande och information beträffande stödmottagare verksamma inom bl.a. primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbrukssektorn. Det formella antagandet av ändringsförordningen sker efter att den översatts till Europeiska unionens alla officiella språk. Den kommer träda i kraft dagen efter att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förändringarna i GBER innebär vidare att den rättsliga grunden för statligt stöd inom energiskatteområdet till fiskeri- och vattenbrukssektorn ändras. Från och med den 1 juli 2023 ska den rättsliga grunden för reglerna om statligt stöd i form av skattenedsättning för bränsle och el som används inom vattenbruksverksamhet vara GBER. Det innebär att inga av de skattestöd som har sin grund i energiskattedirektivet kommer ha sin rättsliga grund i nya FIBER efter den 1 juli 2023. De förändringar i beloppsnivåer som föreslogs i den remitterade promemorian med anledning av kommissionens beslut om nya FIBER överförs dock oförändrade till GBER. Samtliga energiskattestöd till jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet kommer framöver följa reglerna i GBER.
Det finns även andra gruppundantagsförordningar, t.ex. kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. I artikel 2.44 i ABER finns det en definition av primär jordbruksproduktion. Motsvarande definition av primär jordbruksproduktion finns även i artikel 2.9 i GBER.
4.2.2 Offentliggörande och information
Enligt artikel 9.1 i GBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden samt den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger vissa tröskelvärden beroende på sektor och typ av stöd. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning. Den tillkommande information som avses för statligt stöd som ges i form av skattenedsättningar är i huvudsak följande:
1. Stödmottagarens namn och referens (organisationsnummer).
2. Typ av företag (små eller medelstora respektive stora).
3. Region där stödmottagaren är belägen, på NUTS 2-nivå.
4. Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå.
5. Stödbeloppets storlek per stödmottagare, redovisat i beloppsintervall.
Reglerna om offentliggörande och information för skattestöd innebär dels att offentliggörandet ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades, dels att skattestöden ska räknas samman över ett kalenderår för varje stödmottagare. Det innebär att rapportering ska ske av det samlade stödet för respektive stödmottagare som den fått inom en stödordning under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet. De gränsvärden för rapportering och offentliggörande som gällde tidigare för gamla FIBER-stöd var 30 000 euro per stödmottagare, stödordning och år. De motsvarande gränsvärdena för GBER-stöd var för vattenbruksverksamhet 30 000 euro, för primär jordbruksproduktion 60 000 euro och för övrig verksamhet 500 000 euro per stödmottagare och år. De nya tröskelvärdena för rapportering enligt GBER är 10 000 euro för vattenbruksverksamhet, 10 000 euro för primär jordbruksproduktion och 100 000 euro för övrig verksamhet. Alla stöd över tröskelvärdena ska rapporteras.
5 Skattebefrielser för bränsle och el för förbrukning i jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet
Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet samt för el som framställts från förnybara källor för egen förbrukning ska sänkas. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 10 000 euro.
Även beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagare ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet ska sänkas till 100 000 euro.
Hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion ska ändras till att avse definitionen i GBER i stället för i ABER.
Nedsättning av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska medges för förbrukning som sker under tiden den 1 juli-31 december 2023 med 2 262 kronor per kubikmeter. För förbrukning som sker i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet från och med den 1 juli till och med den 20 oktober 2023 ska nedsättning av koldioxidskatt dock medges med 2 491 kronor per kubikmeter. Hänvisningen till FIBER ska slopas.
Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet. De nya beloppsgränserna för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas ska dock tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs från och med ikraftträdandet.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås bestämmelser som genomför bestämmelser i nya FIBER, vilka inte är aktuella längre från den 1 juli 2023.
I promemorian föreslås inte att skattenedsättningen för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet anpassas för att undvika att minimiskattenivån underskreds.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Ekonomistyrningsverket, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Integritetsskyddsmyndigheten, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.
Företagarna anför dock att ett ikraftträdande av de svenska reglerna som är tidigare än vad GBER kräver kan i någon mån betraktas som en tidsmässig överimplementering.
Skälen för regeringens förslag: De av kommissionen aviserade ändringarna i GBER innebär att gränsvärden för rapportering och offentliggörande av statliga stöd sänks. De nya nivåerna är 10 000 euro för vattenbruksverksamhet, 10 000 euro för primär jordbruksproduktion och 100 000 euro för övrig verksamhet per stödmottagare, stödordning och år.
Medlemsstaterna har sex månader på sig att anpassa sig till de nya reglerna i GBER från det att den slutliga versionen är publicerad i Europeiska unionens offentliga tidning. Det innebär gällande de skattestöd som i dag regleras enligt GBER att en anpassning av reglerna i lagen om skatt på energi måste träda i kraft under oktober månad om de ändrade reglerna i GBER publiceras under april månad. Ändringarna i GBER innebär att de skattenedsättningar som i dag är tillåtna med stöd av gamla FIBER inte kommer att vara tillåtna med stöd av nya FIBER från den 1 juli 2023. Den möjlighet till nedsättning som finns i nya FIBER kommer då föras över till GBER. Bestämmelsen 1 kap. 11 c § LSE slopas samtidigt då hänvisning till FIBER som rättslig grund därefter är obehövlig. Från den 1 juli 2023 behöver därför LSE anpassas för att uppfylla kraven i GBER gällande de statliga stöden till fiskeri- och vattenbrukssektorn inom energiskatteområdet. Om en anpassning inte görs till den 1 juli 2023 skulle det innebära att dessa skattenedsättningar inte uppfyller statsstödsregelverken. Detta skulle innebära att skattenedsättningarna därmed kan betraktas som otillåtna stöd. Regeringen anser därför, till skillnad från Företagarna, att ett ikraftträdande den 1 juli 2023 inte är en tidsmässig överimplementering utan en ändring som måste göras till den tidpunkten.
För att kunna uppfylla EU-rättens krav på offentliggörande och information krävs att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som ska offentliggöras och de uppgifter som behövs för att kunna bedöma i vilka fall offentliggörande ska ske. Inhämtningen av uppgifterna om stödmottagarna sker genom att sökandena lämnar uppgifter om sig själva och sin verksamhet. För att säkerställa uppgiftslämnandet är lämnande ett materiellt villkor för att statligt stöd i form av skattebefrielse ska kunna ges genom t.ex. återbetalning av skatt. Sett från den enskilda stödmottagarens perspektiv kan uppgiftslämnandet eventuellt uppfattas som en onödig administrativ pålaga, men det handlar om en förutsättning för Sveriges möjlighet att lämna statligt stöd och alltså möjligheten för sökanden att över huvud taget kunna få skattebefrielse. Villkoret gäller vidare endast vid stöd över viss nivå, och den administrativa bördan har således begränsats samtidigt som nödvändig information inhämtas. Uppgiftslämnandet gäller vidare endast ett mycket begränsat antal uppgifter per stödmottagare.
Mot denna bakgrund föreslås att medgivande av avdrag samt återbetalning av skatt i de aktuella fallen villkoras av att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare i de fall återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till
- minst 10 000 euro för skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet eller för el som framställts från förnybara källor för egen förbrukning, eller
- minst 100 000 euro vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet.
Sökanden ska i samband med avdragsyrkande eller ansökan om återbetalning bedöma om stödmottagarens sammanlagda skattenedsättning inom stödordningen sett över kalenderåret kommer att överskrida de tillämpliga beloppsgränserna och då lämna de aktuella uppgifterna. Eftersom uppgiftslämnande blir av direkt betydelse för beskattningen bedöms inga lagändringar krävas för att uppgifterna ska kunna inkrävas och hanteras av Skatteverket. Det ryms redan inom den befintliga regleringen av Skatteverkets uppgifter.
Hänvisningen i 1 kap. 13 § LSE till definitionen av primär jordbruksproduktion avser en definition i ABER. En likalydande definition av primär jordbruksproduktion finns i GBER. Mot bakgrund av att de jordbruksrelaterade skattenedsättningarna i LSE är att anse som statliga stöd som beviljas enligt GBER är det naturligt att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion i stället görs till artikel 2.9 i GBER. Regeringen föreslår därför att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion ändras till att avse definitionen i GBER.
En nedsättning av energi- eller koldioxidskatt behöver ha stöd i energiskattedirektivet och även i statsstödsregelverket för att kunna genomföras. Enligt 6 a kap. 2 a § LSE medges nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Denna möjlighet till skattenedsättning har sin grund i artikel 15.1 c och 15.3 i energiskattedirektivet som medger fullständig skattebefrielse och en skattenivå ner till noll kronor. Nedsättningar som utgör statliga stöd måste emellertid även uppfylla de regler som gäller för statliga stöd. I GBER finns villkor under vilka en skattenedsättning är tillåten utan föregående godkännande. Den nya artikel 44 i GBER innebär att en stödmottagare som får en skattenedsättning med stöd av artiklarna 15.1.c och 15.3 i energiskattedirektivet måste betala minst den minimiskattenivå som anges i bilaga I till energiskattedirektivet. För diesel som används som motorbränsle för vissa ändamål, t.ex. jordbruk och skogsbruk, gäller enligt tabell B i bilaga I en minimiskattenivå på 21 euro per 1 000 liter. Vid beräkning av skattenivån ska för medlemsstater som inte har antagit euron, växelkursen för euron i nationella valutor fastställas en gång per år. De växelkurser som ska användas ska vara de som gäller den första arbetsdagen i oktober och tillämpas från och med den 1 januari följande kalenderår. I det aktuella fallet innebär det att minimiskattenivån för bränsle som används i arbetsmaskiner i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet är drygt 228 kronor per kubikmeter för 2023. För diesel i miljöklass 1 är det sammanlagda skattebeloppet 4 073 kronor per kubikmeter varav 1 582 kronor avser energiskatt och 2 491 avser koldioxidskatt. Enligt förslag i proposition 2022/23:69 ska återbetalning medges av energiskatt på bl.a. diesel med 1 582 kronor per kubikmeter för förbrukning för berörda ändamål. Med beaktande av återbetalning av energiskatten med 1 582 kronor kan även återbetalning av koldioxidskatt beviljas med 2 262 kronor utan att minimiskattenivån underskrids (4 073-1 582-2 262=229).
För skattenedsättningar i fiske- och vattenbrukssektorn gäller reglerna i GBER från och med den 1 juli 2023. Regeringen föreslår därför att nedsättning av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig vattenbruksverksamhet ska medges med 2 262 kronor per kubikmeter för förbrukning som sker under tiden den 1 juli-31 december 2023. För skattenedsättningar i jordbruks- och skogsbrukssektorn gäller reglerna i GBER sex månader efter dagen efter att kommissionens beslut har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Skattenedsättningarna för jord- och skogsbruket behöver därför anpassas till de förändrade reglerna inom denna tidsram. Det går inte att med säkerhet säga när publicering kommer ske. Det går för närvarande inte att utesluta att publicering kommer ske den 20 april 2023. Publicering den 20 april skulle medföra att anpassning måste ske inför den 21 oktober 2023. Därför föreslår regeringen att nedsättning av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet medges med 2 491 kronor per kubikmeter från och med den 1 juli till och med den 20 oktober 2023.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet. De nya beloppsgränserna för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas ska dock tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs från och med ikraftträdandet.
Lagförslag
Förslaget medför att 1 kap. 11 c § lagen om skatt på energi upphör att gälla och ändringar i 1 kap. 13 §, 6 a kap. 2 a §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 12 a och 17 §§ samma lag.
6 Skatteverkets utlämnande av uppgift för offentliggörande
Regeringens bedömning: Gällande rätt ger tillräckliga förutsättningar för att möjliggöra sådant utlämnande av uppgift som förslaget ger upphov till.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat synpunkter om utlämnande av uppgifter för offentliggörande.
Skälen för regeringens bedömning: Skyldigheten att offentliggöra uppgifter om statliga stöd finns som tidigare nämnts i artikel 9 i GBER respektive artikel 9 i nya FIBER. Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt 27 kap. 2 § första stycket 2 OSL gäller sekretess också för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i ärende om återbetalning av skatt. Flertalet av de uppgifter som ska offentliggöras omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 eller 2 § OSL. Det gäller bl.a. vissa uppgifter om stödmottagare och om beviljade skatteförmåner inom olika stödordningar. De ytterligare uppgifter som förslaget ger upphov till, t.ex. att en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion, får också anses omfattas av den befintliga sekretessregleringen. Sekretess gäller enligt 8 kap. 3 § OSL även mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer. En uppgift för vilken sekretess gäller får dock röjas bl.a. om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning. Det är Skatteverket som är skyldigt att rapportera in aktuella uppgifter för offentliggörande till Europeiska kommissionen. Skyldigheten framgår av 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och 15 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Befintliga skyldigheter att rapportera in uppgifter för offentliggörande omfattar även sådana uppgifter som det nu aktuella förslaget ger upphov till. Befintligt regelverk bedöms därför tillräckligt för att möjliggöra sådant utlämnande.
7 Personuppgiftsbehandling
Regeringens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat synpunkter om personuppgiftsbehandling.
Skälen för regeringens bedömning: I praktiken kommer uppgifter om stödmottagare främst omfatta juridiska personer. Det är dock möjligt att fler enskilda näringsidkare kommer att omfattas av promemorians förslag eftersom de sänkta gränsvärdena för transparensrapportering innebär att fler företag behöver lämna uppgifter och därmed även fler enskilda näringsidkare. Detta kan medföra att Skatteverket kommer att behandla fler personuppgifter än tidigare. De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla utgörs primärt av näringsidkarens personnummer, adress- och kontaktuppgifter samt, i förekommande fall, om näringsidkaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion. Det står därför klart att förslaget kan ge upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten finns lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Förutom vid behandling av personuppgifter om enskilda personer gäller vissa bestämmelser i lagen även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § andra stycket). Lagen kompletteras av förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
Att ett företag ansöker om återbetalning av skatt för ett visst ändamål innebär att Skatteverket måste ha möjlighet att kontrollera att företaget har rätt till återbetalning. Den behandling av personuppgifter som sker hos Skatteverket till följd av en ansökan om återbetalning är nödvändig för att återbetalningen ska bli korrekt. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är alltså i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (1994:1776) om skatt på energi.
De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Uppgifterna är antingen sådana som relaterar till verksamheten eller nödvändiga identifikations- och kontaktuppgifter. Vid en avvägning mellan den registrerades personliga integritet och behovet av att personuppgiften behandlas anses behandlingen vara proportionerlig.
Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter (punkt 1), revision och annan analys- eller kontrollverksamhet (punkt 4) och för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande (punkt 7). Av 2 kap. 2 § framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1-9. I 2 kap. 3 § och i förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen. Den behandling av uppgifter som förslaget om uppgifter om stödmottagare ger upphov till hos Skatteverket i beskattningsdatabasen är tillåten enligt de angivna bestämmelserna.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.
8 Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
8.1 Syfte och alternativa lösningar
Syftet med ändringarna i lagen om skatt på energi är att uppfylla de nya kraven i GBER, dels kring offentliggörande och information, dels att vissa skattenedsättningar inte får innebära skattenivåer som understiger minimiskattenivån som finns i bilaga I till energiskattedirektivet. En del av förändringarna får inga materiella konsekvenser. De nya tröskelvärdena i GBER för inrapportering av information innebär att dagens gränsvärden i LSE för uppgiftslämning i samband med stödansökningar är för höga. Gränsvärdena för uppgiftslämning i LSE behöver därför ändras vilket får vissa mindre administrativa konsekvenser för några företag.
Det finns i dag flera stödordningar i form av skattebefrielser på energiskatteområdet, som utgör statligt stöd. Nedsättningarna gäller vissa typer av bränslen, specifika typer av verksamheter samt nedsatt energiskatt för elförbrukning i vissa kommuner. Vissa av nedsättningarna påverkar både företag och privatpersoner, andra är specifikt riktade till företag.
Alternativa lösningar som inte bryter mot de nya kraven i GBER inkluderar ännu lägre gränsvärden för insamling av uppgifter liksom att helt ta bort de aktuella stödordningarna. Ingen av de lösningarna har dock ansetts lämplig mot bakgrund av behovet av stödordningarna liksom behovet av att undvika ökade administrativa kostnader för företagen.
8.2 Offentligfinansiella effekter
Förslaget om ändrad nedsättning för diesel inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet medför att skatteintäkterna ökar med ca 16 miljoner kronor under en del av oktober samt under hela november och december 2023. Påverkan på skatteintäkterna blir obetydlig avseende vattenbruksverksamheten under andra halvåret 2023.
Övriga förslag bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter utan syftar enbart till att uppfylla kraven i GBER om offentliggörande och information.
8.3 Effekter för företagen
De föreslagna ändringarna vad avser offentliggörande och information påverkar endast företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet eller företag som producerar el som framställts från förnybara källor för egen förbrukning som får stöd inom en viss stödordning genom skattebefrielse på belopp mellan motsvarande 10 000 och 15 000 euro per år eller övriga företag som får stöd inom en viss stödordning genom skattebefrielse på belopp mellan motsvarande 100 000 och 200 000 euro per år. De föreslagna gränsvärdena går inte utöver de skyldigheter kring rapportering som de nya tröskelvärdena i GBER medför.
Enligt uppgifter från Skatteverket varierade värdet på stöden för alla företag inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet som under 2021 tog emot stöd från mycket låga belopp till flera miljoner kronor. Det totala värdet på stöden uppgick samma år till ca 1,2 miljarder kronor. Samma år beviljades 2 278 ansökningar om stöd från företag i denna kategori om belopp på över 10 000 euro, och 943 unika företag beviljades stöd på belopp mellan 10 000 och 15 000 euro. De företagen hade år 2021 en medianomsättning på ca 9,8 miljoner kronor. Det totala antalet företag som beviljades stöd inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet var 26 366. Medianomsättningen för alla företag var ca 1 miljon kronor.
Inom kategorin övriga företag så varierade värdet på stöden för alla företag som tog emot stöd 2021 enligt de relevanta stödordningarna från belopp under 100 000 kronor till hundratals miljoner kronor. Det totala värdet på stöden uppgick 2021 till ca 16 miljarder kronor. Samma år beviljades 974 stöd på belopp över 100 000 euro, varav 361 unika företag beviljades på belopp mellan 100 000 och 200 000 euro. De företagen hade år 2021 en medianomsättning på ca 280 miljoner kronor. Det totala antalet företag som beviljades stöd inom gruppen övriga företag var 7 227. Medianomsättningen för alla företag var ca 28 miljoner kronor.
Det saknas underlag för att på ett tydligt sätt redogöra för hur stöden påverkar företagens verksamhet och deras konkurrenskraft, men stödet bedöms vara viktigt för merparten eller alla de företag som söker stödet. De direkta konsekvenserna för företagen av de föreslagna förändringarna är att ytterligare ca 900 företag inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbrukssektorn och ca 350 företag inom gruppen övriga företag årligen kommer att behöva inrapportera de uppgifter som anges i avsnitt 4.2.2 i samband med ansökan om stöd. Uppgifter om storlek på företag, region och verksamhetsområde bedöms vara lättillgängliga för företagen som berörs av förändringen. Med andra ord bedöms konsekvenserna av förslaget i form av ökade administrativa kostnader bli begränsade. Förslaget bedöms inte heller påverka konkurrensförhållandena för företagen. Ingen särskild hänsyn bedöms heller behöva tas till små företag.
Vid kommissionens regelbundna granskningar av en medlemsstats stödordningar kan företag ingå i granskningen även om de ligger under de tröskelvärden för inrapportering som anges i GBER. En alternativ lösning skulle vara att, som i dag, fortsatt ha lägre gränser för uppgiftslämning vid ansökan om stöd än de nya föreslagna tröskelvärdena som föreslås i ändringarna av GBER. Vid kommissionens framtida granskningar av stödordningar skulle detta minska de administrativa kostnaderna för de företag som skulle innefattas av den lägre beloppsgränsen, eftersom uppgifterna annars i efterhand måste samlas in från dessa företag. Däremot skulle ett lägre gränsvärde för uppgiftslämning öka de administrativa kostnaderna för samma företag vid ansökan om stödet eftersom de måste inkomma med information som inte är nödvändig för att uppfylla reglerna om informationsskyldighet.
Förslaget om ändrad nedsättning för diesel inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet innebär att skatten efter nedsättning blir 22,9 öre per liter diesel i miljöklass 1 inom jord- och skogsbruken under en del av oktober samt under hela november och december 2023. Det innebär en ökning av skatten med 22,9 öre per liter jämfört med perioden 1 juli-20 oktober då motsvarande skattenivå är noll kronor. För vattenbruken innebär det att skatten efter nedsättning blir 22,9 öre per liter diesel i miljöklass 1 under andra halvåret 2023.
Uppskattningsvis omfattas ca 25 000 företag inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna av nedsättningen, varav under 10 företag inom vattenbruksnäringen. Främst mindre företag omfattas, med undantag från vissa större företag inom skogsindustrin. Förslaget om ändrad nedsättning bedöms inte öka företagens administrativa kostnader nämnvärt.
8.4 Effekter för statliga myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar
Förslaget om offentliggörande och information uppskattas i begränsad omfattning medföra initiala ökade kostnader för Skatteverket för anpassning till de nya reglerna. Några speciella informationsinsatser utöver vad som normalt krävs vid regeländringar bedöms inte behövas.
Förslaget om ändrad nedsättning av skatt på diesel inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förväntas inte medföra några tillkommande långsiktiga kostnader för Skatteverket. Förslaget förväntas dock medföra vissa kostnader av engångskaraktär, såsom kostnader för åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov. Det behövs troligen inte heller några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar.
Tillkommande kostnader för Skatteverket ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte påverka antalet mål eller arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i någon större omfattning. Förslagen bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.
8.5 Effekt för miljön och övriga effekter
Förslaget om offentliggörande och information bedöms inte ha någon direkt effekt på miljön då förändringen enbart innebär ett ökat offentliggörande av information.
Förslaget om ändrad skattenedsättningen för diesel inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet får enbart försumbara effekter på utsläppen av växthusgaser i Sverige. Dieselanvändningen i berörda arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar är svår att substituera. Arbetsmaskiner drivs i dag i stor utsträckning av fossila drivmedel och det finns på kort sikt färre alternativ än för lättare fordon, där elektrifieringen har fått större genomslag. Det medför att dieselanvändningen i de berörda sektorerna varit stabil över tid och att aktörerna på kort sikt är relativt prisokänsliga. Att aktörerna är prisokänsliga innebär att de använder diesel i hög utsträckning trots prisförändringar.
Förslaget bedöms inte heller leda till några konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller för sysselsättningen. I avsnitt 4 behandlas förslagets förenlighet med EU-rätten. Förslaget syftar till att uppfylla EU-rättsliga ändringar om offentliggörande av information.
Förslagen bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner.
9 Författningskommentar
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
1 kap.
13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om
1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,
2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2- nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och
3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.
För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om
1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som avses med uppgifter om stödmottagare som ska lämnas för att en stödmottagare ska kunna få skattenedsättning genom återbetalning.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till definitionen av primär jordbruksproduktion hänvisar till den definitionen i GBER i stället för som tidigare till motsvarande definition i ABER. Hänvisningen till GBER är dynamisk, dvs. avser GBER i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
9 kap.
2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst
1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller
2. 100 000 euro i övriga fall.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för den som varken är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare att få återbetalning av skatt på bränsle som förbrukats för de skattebefriade ändamål som anges i 6 a kap.
Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 10 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, eller uppgår till 100 000 euro per kalenderår inom övrig verksamhet, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
11 kap.
12 a § Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.
Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft.
Ändringen innebär att paragrafens andra stycket tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.
Av den första punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023.
Av den andra punkten framgår att äldre bestämmelser ska gälla i fråga om ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet. Det betyder att om exempelvis en ansökan om återbetalning görs före ikraftträdandet behöver uppgifter om stödmottagare bara lämnas om beloppsgränsen på 15 000 euro överskrids sett över hela kalenderåret. Om en ansökan däremot görs efter lagens ikraftträdande ska uppgifter om stödmottagare lämnas om beloppsgränsen på 10 000 euro överskrids sett över hela kalenderåret.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
11 kap.
17 § Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om
1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och
2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.
Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa villkor för återbetalning av
energiskatt på elektrisk kraft.
Ändringen i första stycket innebär ingen ändring i sak då den punkt som hänvisningen sker till upphör att gälla enligt lagen (2022:1781) om ändring i lagen om skatt på energi.
Ändringen i andra stycket innebär att sökanden, om återbetalningsbeloppet uppgår till 10 000 euro per kalenderår inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet eller för viss elförbrukning från förnybara källor, måste lämna sådana uppgifter om stödmottagare som avses i 1 kap. 13 § för att medges återbetalning.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
3. Bestämmelserna i 11 kap. 17 § andra stycket i den nya lydelsen ska dock tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs efter ikraftträdandet.
Den tredje punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna är ny. Av punkten framgår att de nya beloppsgränserna för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas ska tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs från och med ikraftträdandet. Det betyder att om en ansökan görs efter lagens ikraftträdande ska uppgifter om stödmottagare lämnas när beloppsgränsen på 10 000 euro överskrids sett över hela kalenderåret. Den nya beloppsgränsen för uppgiftslämnande ska således tillämpas oberoende av om den nedsättningsberättigande förbrukning som ansökan avser sker före eller efter ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
6 a kap.
2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 262 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2. vattenbruksverksamhet.
För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 582 kronor per kubikmeter.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lättnad avseende koldioxidskatt och energiskatt för bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.
Ändringen i första stycket innebär att befrielsen från koldioxidskatt sänks till 2 262 kronor per kubikmeter för förbrukning som sker från och med den 1 juli 2023. För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2023 till och med den 20 oktober 2023 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket 1 dock medges med 2 491 kronor per kubikmeter.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
3. För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2023 till och med den 20 oktober 2023 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket 1 medges med 2 491 kronor per kubikmeter.
Den tredje punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna är ny. Av punkten framgår att skattenedsättningen för diesel som förbrukas i jordbruks- och skogsbruksverksamhet under den angivna perioden medges med 2 491 kronor per kubikmeter.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Sammanfattning av promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen
Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet.
Kommissionen har ändrat respektive kommer att ändra de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras.
I promemorian föreslås nödvändiga ändringar för att följa EU-regelverket. Ändringarna innebär att beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet ska sänkas. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 10 000 euro. Även beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagare ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet ska sänkas till 100 000 euro.
Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 c och 13 §§, 9 kap. 2 § och 11 kap. 12 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
11 c §
Stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37). I 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § finns bestämmelser som säkerställer att villkoren i artikel 45 i förordningen är uppfyllda.
Stöd för de ändamål som anges i 11 a § 4 och 14 lämnas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 82). I 6 a kap. 2 a § och 11 kap. 12 a § finns bestämmelser som säkerställer att villkoren i artikel 56 i förordningen är uppfyllda.
13 §
Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om
1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,
2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och
3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.
För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om
1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.
9 kap.
2 §
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst
1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller
2. 200 000 euro i övriga fall.
1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller
2. 100 000 euro i övriga fall.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.
11 kap.
12 a §
Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.
Återbetalning får endast göras om sökanden omfattas av kategorin små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
Återbetalning får endast göras om sökanden omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1047) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 6 a kap. 2 a § i stället för lydelsen enligt lagen (2022:1047) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:1047) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2022:1047
Föreslagen lydelse
6 a kap.
2 a §
För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig
1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller
2. vattenbruksverksamhet.
Befrielse från koldioxidskatt enligt första stycket 2, medges endast om förbrukning skett i ett företag som omfattas av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag enligt bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
3. För förbrukning som skett före ikraftträdandet men där ansökan om återbetalning eller yrkande om avdrag kommit in till Skatteverket efter ikraftträdandet gäller dock även bestämmelsen i det nya andra stycket.
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 17 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2022:1781) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2022:1781
Föreslagen lydelse
11 kap.
17 §
Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6, 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om
Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om
1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och
2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.
Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret.
Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande över promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen kommit in från Ekonomistyrningsverket, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Integritetsskyddsmyndigheten, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturvårdsverket, Regelrådet, Skogsstyrelsen, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Tillväxtverket.
Följande remissinstanser har inte svarat. Energiföretagen Sverige, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Matfiskodlarna och SKGS.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 2023
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar proposition Ändrade transparensregler inom energibeskattningen