Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:101 Årsredovisning för staten 2025 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2026 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson(Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat-räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning5 Inledning13 1Uppföljning av de budgetpolitiska målen17 1.1Den offentliga förvaltningens finansiella sparande17 1.2Utgiftstaket för 202519 2Utfallet för statens budget23 2.1Saldot i statens budget 202523 2.2Ändringar i statens budget 202526 2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens26 2.4Inkomster i statens budget 202527 2.5Utgifter i statens budget 202546 2.6Förändring av anslagsbehållningar55 2.7Riksgäldskontorets nettoutlåning57 2.8Kassamässig korrigering63 2.9Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget65 2.10Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget68 3Utfall per utgiftsområde73 3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse73 3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning76 3.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution80 3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet82 3.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan86 3.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap87 3.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd92 3.8Utgiftsområde 8 Migration95 3.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg98 3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdomoch funktionsnedsättning102 3.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom105 3.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn108 3.13Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet110 3.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv111 3.15Utgiftsområde 15 Studiestöd117 3.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning118 3.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid125 3.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik128 3.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling131 3.20Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur133 3.21Utgiftsområde 21 Energi137 3.22Utgiftsområde 22 Kommunikationer139 3.23Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel145 3.24Utgiftsområde 24 Näringsliv148 3.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner154 3.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.156 3.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen159 4Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys161 4.1Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar161 4.2Resultaträkning176 4.3Balansräkning180 4.4Finansieringsanalys182 4.5Noter186 5Utvecklingen av statsskulden237 5.1Definition av statsskulden238 5.2Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen238 5.3Statsskuldens sammansättning239 5.4Statsskuldens kostnader241 6Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning243 6.1Statliga garantier243 6.2Statlig utlåning med kreditrisk257 6.3Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier263 7Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU267 7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen267 7.2Redovisning av samtliga EU-medel272 7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel275 7.4Ansvariga myndigheters bedömningar281 7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel288 Bilaga 1Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3Specifikation av beslut om ändringar i statens budget Bilaga 4Beställningsbemyndiganden Bilaga 5Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6Tabellsamling Bilaga 7Statliga myndigheter Bilaga 8Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2025 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2025 uppgick till -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -102 miljarder kronor, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor. Jämfört med 2024 försämrades resultatet med nästan 6 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP ökade statsskulden från 16,9 procent 2024 till 17,6 procent 2025. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2025 jämfört med 2024. Tabell 0.1Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2025 Procent av BNP1 2024 Procent av BNP2 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande -85 -1,3% -97 -1,5% Statens budgetsaldo -102 -1,6% -104 -1,6% Utgiftstak 1 856 28,2% 1 747 27,3% Takbegränsade utgifter 1 759 26,8% 1 686 26,4% Statens nettoförmögenhet 363 5,5% 330 5,2% Statsskuld 1 156 17,6% 1 077 16,9% Årets överskott i resultaträkningen 29 0,4% 35 0,5% Utlåning3 295 4,5% 276 4,3% Garantiåtaganden4 3 057 46,5% 2 974 46,5% Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2025 uppgår till 6 570,0 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2024 uppgår till 6 391,6 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande Tabell 0.2Den offentliga förvaltningens finansiella sparande Miljarder kronor 2025 2024 Inkomster 3 130 3 046 Skatter och avgifter 2 690 2 627 Övriga inkomster 440 418 Utgifter 3 214 3 143 Finansiellt sparande -85 -97 varav staten -85 -68 varav ålderspensionssystemet 27 29 varav kommunsektorn -26 -58 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av BNP -0,3 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga förvaltningen redovisade 2025 ett underskott som uppgick till 85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025. Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån. Utgiftstaket för staten Tabell 0.3Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2025 2024 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 825 1 595 Tekniska justeringar 6 4 Reella justeringar 25 148 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 856 1 747 Takbegränsade utgifter 1 759 1 686 Budgeteringsmarginal 97 61 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 5,5 3,6 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2025 uppgick till 1 856 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 759 miljarder kronor, dvs. 97 miljarder kronor lägre än det fastställda taket. Utfallet för statens budget Tabell 0.4Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2025 2025 2024 Totala inkomster 1 374 1 304 1 273 Statens skatteinkomster 1 402 1 349 1 331 Övriga inkomster -28 -46 -59 Totala utgifter m.m. 1 428 1 406 1 377 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 413 1 372 1 319 Statsskuldsräntor m.m. 29 30 45 Förändring av anslagsbehållningar -11 Riksgäldskontorets nettoutlåning -3 -1 -2 Kassamässig korrigering 0 4 14 Budgetsaldo -55 -102 -104 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2024. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket var 70 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror främst på att inkomster från skatt på arbete blev lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det var 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 8,2 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Resultaträkning Tabell 0.5Resultaträkning Miljarder kronor 2025 2024 Intäkter Skatteintäkter 1 690 1 666 Övriga intäkter 171 135 Summa intäkter 1 861 1 801 Kostnader Transfereringar m.m. -1 453 -1 427 Statens egen verksamhet -425 -401 Summa kostnader -1 878 -1 828 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 46 66 Finansiella intäkter och kostnader, netto 1 -4 Årets överskott 29 35 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor, vilket var nästan 6 miljarder kronor lägre än 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 36 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 453 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2024. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 425 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2024. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2024. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 1 miljard kronor, en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025. Balansräkning Tabell 0.6Balansräkning Miljarder kronor 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 14 Materiella anläggningstillgångar 1 013 914 Finansiella anläggningstillgångar 709 704 Utlåning 295 276 Varulager m.m. 8 5 Fordringar 130 120 Periodavgränsningsposter 344 338 Kortfristiga placeringar 9 7 Kassa och bank 11 14 Summa tillgångar 2 534 2 392 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 363 330 Fonder 262 250 Avsättningar 335 335 Statsskulden 1 156 1 077 Skulder m.m. 344 319 Periodavgränsningsposter 74 82 Summa kapital och skulder 2 534 2 392 Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 96 89 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. I förhållande till 2024 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor. Statliga garantier Tabell 0.7Statliga garantier Miljarder kronor 2025-12-31 2024-12-31 Insättningsgarantin 2 516 2 375 Investerarskyddet Kreditgarantier 324 361 Garantier om tillförsel av kapital 212 233 Pensionsgarantier 5 6 Totalt 3 057 2 974 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 83 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgick till 3 057 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,5 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 516 miljarder kronor, vilket var en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med 2024. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 324 miljarder kronor, vilket var en minskning med ca 37 miljarder kronor i förhållande till 2024. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 212 miljarder kronor, vilket var en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2024. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig. Statlig utlåning Tabell 0.8Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2025-12-31 2024-12-31 CSN:s utlåning 278 262 Lån till Riksbanken 9 5 Övriga lån 8 9 Summa 295 276 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 295 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Tabell 0.9Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2025 2024 Betalningar till EU 46 41 Betalningar från EU 32 16 Nettoflöde från statens budget till EU 14 25 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 46 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till 32 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket var en minskning med 11 miljarder kronor jämfört med 2024. Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisning för staten 2025 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2025 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2025 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2024. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2025 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2025, dels med utfallet för 2024. Statskontoret och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2026/00677). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Statskontoret och Riksgäldskontoret. Statskontorets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings-bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Statskontorets konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2025 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025. För 2025 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugotvå myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2021–2025. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Tabell 0.10Antal modifierade revisionsberättelser 2021–2025 2021 2022 2023 2024 2025 Antal 10 13 17 25 22 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Den offentliga förvaltningens finansiella sparande Underskott i de offentliga finanserna 2025 Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP.I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.1). Brutto förekommer dock större avvikelser. Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades. Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat. Tabell 1.1Den offentliga förvaltningens finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges BP 2025 Utfall 2025 Utfall - BP25 Utfall 2024 Inkomster 3 160 3 130 -30 3 046 Skatter och avgifter 2 736 2 690 -46 2 627 Kapitalinkomster 94 105 11 99 Övriga inkomster 330 335 4 319 Utgifter 3 249 3 214 -34 3 143 Transfereringar 1 060 1 032 -28 1 033 Konsumtion 1 760 1 730 -30 1 689 Räntor1 48 55 7 58 Investeringar m.m.2 380 397 17 363 Finansiellt sparande -89 -85 4 -97 procent av BNP -1,3 -1,3 0,0 -1,5 Stat -90 -85 4 -68 Ålderspensionssystem 32 27 -5 29 Kommunsektorn -31 -26 5 -58 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.2). Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar. Tabell 1.2Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2025, offentliga förvaltningens finanser Miljarder kronor BP25 Ändringsbudget 2025 Utfall 2025 Utfall - totalt anvisat 2025 Utfall 2024 Inkomster 3 160 -4,4 3 130 -30 3 046 Utgifter 3 249 8,2 3 214 -34 3 143 Finansiellt sparande -89 -12,6 -85 4 -97 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av förslag i propositioner om ändringar i statens budget skiljer sig från motsvarande effekt på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används skattningar av det strukturella sparandet. Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. Avstämning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Det strukturella sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån. Tabell 1.3Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Procent av BNP om inte annat anges 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Finansiellt sparande 0,7 0,4 -3,2 -0,2 1,0 -0,9 -1,5 -1,3 varav staten 1,3 1,3 -2,9 -0,7 0,4 -0,1 -1,1 -1,3 varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 -0,2 0,0 0,4 0,3 0,5 0,4 varav kommunala sektorn -0,8 -1,0 -0,2 0,5 0,3 -1,0 -0,9 -0,4 Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt -0,4 -0,3 -0,2 -0,5 -0,3 0,1 0,0 -0,3 Strukturellt sparande1 -0,3 0,1 -0,9 0,2 0,8 -0,5 -0,3 -0,3 Strukturellt sparande exkl. stöd till Ukraina2 - - - - - - -0,1 0,2 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen av det strukturella sparandet över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se. 2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utgiftstaket för 2025 Tabell 1.4Utgiftstaket Miljarder kronor om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595 1 825 Tekniska justeringar 7 12 5 10 10 6 2 2 4 6 Reella justeringar1 41 52 0 -51 262 259 130 124 148 25 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 1 747 1 856 Takbegränsade utgifter 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 1 575 1 686 1 759 Budgeteringsmarginal 31 45 55 43 242 144 75 90 61 97 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 3,6 5,5 1 Utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 höjdes med 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Nivån höjdes för 2025 med 25 miljarder kronor och för 2026 med 25 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2025. Nivån höjdes för 2026 med 37 miljarder kronor, för 2027 med 66 miljarder kronor, och för 2028 med 24 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån-och-ner-perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2016). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2025 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 759 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 97 miljarder kronor (se tabell 1.5). Tabell 1.5Takbegränsade utgifter 2025 Miljoner kronor Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - totalt anvisat2025 Utfall2024 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.1 1 402 346 8 197 1 372 111 -30 235 -38 432 1 319 453 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 382 967 387 121 4 154 4 154 366 582 Takbegränsade utgifter 1 785 313 8 197 1 759 232 -26 082 -34 278 1 686 035 Budgeteringsmarginal 70 687 96 768 60 965 Utgiftstak 1 856 000 1 856 000 1 747 000 1 Utgiftsområdena 1–25 och 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till 1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl. Tabell 1.6Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025 Miljarder kronor 2025 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023 1 825 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid ränteförmån -0,22 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för pensionärer 2,11 Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 (avrundat) 2 Ny nivå i budgetpropositionen för 2024 1 827 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad avtrappning i jobbskatteavdraget 0,33 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2,38 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag -0,58 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för enskilda näringsidkare 0,05 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbeloppSverige-Danmark 0,36 Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 (avrundat) 4 Finanspolitiskt motiverad höjning i budgetpropositionen för 2025 25 Ny nivå i budgetpropositionen för 2025 1 856 Slutligt utgiftstak 1 856 Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån (se tabell 1.6). Detta har medfört tekniska justeringar av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Utfallet för statens budget I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget 2025 som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året medan intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2025 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 . I avsnitt 3 redovisas utfall per utgiftsområde. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner och riksdagsbeslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget. Saldot i statens budget 2025 Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed 47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1Utfallet för statens budget 2025 Miljoner kronor Statens budget Ändrings-budget Utfall2025 Utfall - statens budget Totala inkomster 1 373 862 1 303 865 -69 997 Statens skatteinkomster 1 402 146 1 349 378 -52 768 Övriga inkomster -28 283 -45 513 -17 230 Totala utgifter m.m. 1 428 414 8 197 1 405 812 -22 603 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 412 841 8 197 1 372 111 -40 729 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 30 220 1 465 Förändring av anslagsbehållningar -10 567 10 567 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -946 2 039 Kassamässig korrigering 371 4 427 4 056 Budgetsaldo -54 552 -101 947 -47 395 Statens inkomster blev 70 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket är 70 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till 35 miljarder kronor i statens budget. Utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än totalt anvisat. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Utfall - statens budget 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 -862 163 509 -6 171 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 255 216 116 298 -3 956 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 059 303 119 943 -3 116 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 100 610 -3 921 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 3 516 91 328 -2 211 15 Studiestöd 33 793 189 30 610 -3 184 20 Klimat, miljö och natur 16 439 40 13 447 -2 992 22 Kommunikationer 94 447 680 89 110 -5 338 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 45 714 -2 048 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -946 2 039 Kassamässig korrigering 371 4 427 4 056 Övriga utgifter 627 522 4 116 631 761 4 240 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 428 414 8 197 1 405 812 -22 603 Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2025 och 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren. Tabell 2.3Utfallet för statens budget 2024 och 2025 Miljoner kronor Utfall2025 Utfall2024 Skillnad mot2024 Totala inkomster 1 303 865 1 272 749 31 116 Statens skatteinkomster 1 349 378 1 331 324 18 054 Övriga inkomster -45 513 -58 575 13 062 Totala utgifter m.m. 1 405 812 1 377 021 28 790 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 372 111 1 319 453 52 658 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 Riksgäldskontorets nettoutlåning -946 -1 973 1 027 Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917 Budgetsaldo -101 947 -104 272 2 326 Statens inkomster ökade med 31 miljarder kronor 2025 Statens skatteinkomster ökade med 18 miljarder kronor (1,4 procent) och övriga inkomster ökade med 13 miljarder kronor (22,3 procent). De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från arbetsgivaravgifter till följd av att lönesumman ökade med 3,3 procent och högre övriga inkomster som främst beror på att Sverige under 2025 tog emot sin första utbetalning från RRF. Utgifterna ökade med 2,1 procent Utgifterna i statens budget ökade med 29 miljarder kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 35 miljarder kronor (27,6 procent). Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet 2025 jämfört med 2024. Tabell 2.4Utgifter för statens budget 2024 och 2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2025 Utfall2024 Skillnad mot2024 3 Skatt, tull och exekution 14 434 16 924 -2 490 4 Rättsväsendet 86 140 78 298 7 842 6 Försvar och samhällets krisberedskap 163 509 128 177 35 332 7 Internationellt bistånd 45 410 49 604 -4 193 8 Migration 10 174 11 765 -1 591 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 412 63 565 -1 153 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 102 877 -2 267 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 328 88 531 2 797 15 Studiestöd 30 610 28 039 2 571 16 Utbildning och universitetsforskning 101 957 98 133 3 824 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 976 4 629 -1 653 22 Kommunikationer 89 110 81 216 7 894 26 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 41 187 4 527 Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917 Övriga utgifter 526 782 524 536 2 246 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 405 812 1 377 021 28 790 Ändringar i statens budget 2025 Tabell 2.5 visar riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2025. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2025. Totalt har riksdagen under 2025 anvisat ytterligare 8 197 miljoner kronor efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget. Ändringarna gäller bl.a. ökade anslag för bidrag till lönegarantiersättning, arbetslöshetsersättning, kriminalvården, avgifter till internationella organisationer och stöd till Ukraina. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden om högst 54 525 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2025. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till ett värde av högst 4 512 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien. Beslutet om kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB påverkar inte statens lånebehov då utgiften för kapitaltillskott finansieras genom omfördelning av anvisade medel. Tabell 2.5Ändringar i statens budget 2025 Miljoner kronor Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Inkomster Utgifter Beställnings-bemyndiganden Övrigt 2025-02-19 Prop. 2024/25:94 bet. 2024/25:FiU29,rskr. 2024/25:144–145 Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina - -6 186 8 830 3 889 2025-04-29 Prop. 2024/25:146,bet. 2024/25:FiU31,rskr. 2024/25:181–182 Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina - 11 731 7 028 432 2025-05-07 Prop. 2024/25:156,bet. 2024/25:FiU32,rskr. 2024/25:187 Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget -4 350 - - - 2025-06-11 Prop. 2024/25:99,bet. 2024/25:FiU21,rskr. 2024/25:252–263 Vårändringsbudget för 2025 - 7 236 30 190 - 2025-06-17 Prop. 2024/25:185,bet. 2024/25:FiU33,rskr. 2024/25:281–282 Extra ändringsbudget för 2025 - Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB - - - - 2025-10-01 Prop. 2025/26:14,bet. 2025/26:FiU8,rskr. 2025/26:5–6 Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina - -6 119 7 673 191 2025-11-26 Prop. 2025/26:2,bet. 2025/26:FiU11,rskr. 2025/26:66–76 och 98 Höständringsbudget för 2025 -- 1 535 805 - Summa - - -4 350 8 197 54 525 4 512 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram t.o.m. 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in till EU-kommissionen innan den 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkterna för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda. Inkomster i statens budget 2025 I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2025 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en betydande del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens ursprungliga budget för 2025 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedömdes minska med 18 miljarder kronor och som främst beror på ett utökat jobbskatteavdrag. Riksdagen beslutade även i enlighet med en extra proposition om ändringar i statens budget för 2025 att tillfälligt höja subventionsgraden för rottjänster, vilket bedömdes minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare drygt 4 miljarder kronor (se tabell 2.6). Tabell 2.6Skattereformer i statens budget för 2025 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut Statens budget2025 Ändringsbudget2025 Totalt Skatt på arbete -18,30 -4,35 -22,65 Skatt på kapital -0,32 -0,32 Skatt på konsumtion och insatsvaror -4,92 -4,92 Övriga skatter 0,25 0,25 Summa skattebeslut -23,28 -4,35 -27,63 Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2025. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,3 procent. Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni-juni var 0,7 procent 2025. Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2025. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar främst intäkterna från mervärdesskatt. BNP ökade nominellt med 2,8 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre än vad som förväntades i statens budget för 2025. Ökningen förklaras även i år till viss del av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,5 procent. Tabell 2.7Antaganden i utfallet för statens budget 2025 jämfört med budgetpropositionen för 2025 Procentuell utveckling om inget annat anges 2025 BNP, marknadspris1 2,8 Diff. BP25 -1,2 Arbetade timmar2 -0,2 Diff. BP25 -1,0 Timlön3 3,4 Diff. BP25 -0,3 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,3 Diff. BP25 -1,3 Arbetslöshet4 8,8 Diff. BP25 0,6 Hushållens konsumtionsutgifter1 4,4 Diff. BP25 -0,2 Kommunal medelutdebitering5 32,4 Diff. BP25 0,0 Statslåneränta5 2,4 Diff. BP25 -0,1 KPI juni-juni 0,7 Diff. BP25 0,0 Inkomstbasbelopp6 80,6 Diff. BP25 0,8 Prisbasbelopp6 58,8 Diff. BP25 0,0 Inkomstindex 220,2 Diff. BP25 1,9 Skiktgräns7 625,8 Diff. BP25 0,1 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet, nivå, 15–74 år. 5 Medelvärde under året. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar av utfallet för 2025 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2025 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.8Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2025 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter Jan 27 1120 Allmän pensionsavgift Jan 27 1140 Skattereduktioner Dec 26 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Dec 26 1240 Egenavgifter Dec 26 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 26 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 27 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 26 1320 Skatt på företagsvinster Dec 26 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 26 1350 Fastighetsskatt Dec 26 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 26 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 26 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 27 1630 Övriga skatter, företag Apr 27 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer Dec 26 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar Apr 27 1920 Betalningsförskjutningar Dec 26 Källa: Inkomstliggaren 2025. Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2025 och 2024 I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2025 och 2024. Tabell 2.9Statens skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1100 Direkta skatter på arbete 769,1 769,3 -17,8 7,7 1200 Indirekta skatter på arbete 781,9 755,7 -9,1 6,9 1300 Skatt på kapital 412,2 389,8 -6,4 12,8 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713,4 703,6 -14,9 -20,7 1500 Skatt på import 9,1 8,5 1,1 -1,1 1600 Restförda och övriga skatter 13,5 8,8 2,8 -3,4 1700 Avgående poster, skatter till EU -9,1 -8,5 -1,1 1,1 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8 Statens skatteintäkter 1 366,4 1 348,1 -32,7 -4,6 1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1 1000 Statens skatteinkomster 1 349,4 1 331,3 -52,8 -13,6 Statens skatteintäkter Statens skatteintäkter uppgick till 1 366,4 miljarder kronor. Det är 32,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev statens skatteintäkter 18,3 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Statens skatteinkomster Statens skatteinkomster uppgick till 1 349,4 miljarder kronor. Det är 52,8 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev 17,0 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli 3,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 20,1 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Jämfört med 2024 blev statens skatteinkomster 18,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Skatt på arbete Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegruppliv. Tabell 2.10Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1100 Direkta skatter på arbete 769,1 769,3 -17,8 7,7 1110 Inkomstskatter 1 023,2 992,3 -10,6 9,0 1111 Statlig inkomstskatt 64,0 63,9 -0,2 1,1 1115 Kommunal inkomstskatt 959,3 928,4 -10,4 7,8 1120 Allmän pensionsavgift 164,0 158,1 -2,7 -1,1 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -418,0 -381,1 -4,6 -0,2 1200 Indirekta skatter på arbete 781,9 755,7 -9,1 6,9 1210 Arbetsgivaravgifter 759,7 734,5 -11,4 2,1 1240 Egenavgifter 11,7 11,4 -0,1 -0,4 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -52,0 -50,5 1,3 0,3 1270 Särskild löneskatt 67,3 65,1 -0,3 4,6 1280 Nedsättningar -5,4 -5,3 1,4 0,4 1290 Tjänstegruppliv 0,6 0,5 0,0 -0,1 Skatt på arbete 1 551,0 1 525,0 -26,9 14,5 Intäkter från skatt på arbete ökade mindre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på arbete uppgick till 1 551,0 miljarder kronor. Det är 26,9 miljarder kronor (1,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. För inkomståret 2025 beräknas direkta skatter på arbete uppgå till 769,1 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor lägre och beror på att lönesumman ökade svagare än väntat, 3,3 procent i stället för 4,6 procent. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 4,6 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för hushållsarbete blev 10,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att riksdagen i ändringsbudget beslutade att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget, från 30 procent till 50 procent under perioden 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 för att stimulera byggbranschen. Jobbskatteavdraget blev däremot 2,9 miljarder kronor lägre som en följd av den svagare utvecklingen av lönesumman. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 781,9 miljarder kronor, vilket är 9,1 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 759,7 miljarder kronor för inkomståret 2025. Det är 11,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med statens budget och beror främst på att lönesumman utvecklades svagare än väntat. Skattereduktionerna ökade med knappt 10 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på arbete 26,0 miljarder kronor (1,7 procent) högre. Direkta skatter på arbete minskade med 0,2 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade med 30,9 miljarder kronor (3,1 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökade med 3,3 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 4 öre under 2025. Timlönen ökade med 3,4 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren. Ökningen förklaras alltså i stort sett bara av löneökningar. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,9 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 blev 4 400 kronor högre än 2024. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp och redovisas även som en skattereduktion eftersom den dras av från den skatt som den skattskyldige ska betala. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 37,0 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med 2024. Jobbskatteavdraget ökade med 20,2 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökat med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med 10,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att efter förslag i en proposition om ändringar i statens budget tillfälligt höja subventionsgraden i rotavdraget. Intäkter från arbetsgivaravgifter ökade med 3,4 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från indirekta skatter på arbete 26,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,3 miljarder kronor (3,4 procent), vilket beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent jämfört med 2024. Särskild löneskatt ökade med 2,2 miljarder kronor (3,4 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att inkomstbasbeloppet ökade med 4 400 kronor, vilket medfört högre premier för bl.a. tjänstepensionsförsäkring. Eftersom flera gränsvärden i tjänstepensionssystemet är knutna till inkomstbasbeloppet kan ett högre belopp leda till att pensionsavsättningarna ökar, vilket i sin tur ökar underlaget för särskild löneskatt. Skatt på kapital Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Tabell 2.11Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1310 Skatt på kapital, hushåll 88,2 85,3 -3,9 3,8 1320 Skatt på företagsvinster 222,0 202,9 -3,2 3,3 1330 Kupongskatt 9,0 11,1 -0,3 3,4 1340 Avkastningsskatt 30,4 31,6 0,4 2,7 1350 Fastighetskatt 43,6 41,6 0,4 0,3 1360 Stämpelskatt 12,3 10,6 -0,6 -3,0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6,7 6,7 0,7 2,2 1300 Skatt på kapital 412,2 389,8 -6,4 12,8 Intäkter från skatt på kapital lägre än beräknat 2025 Intäkterna från skatt på kapital uppgick till 412,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 3,9 miljarder kronor (4,2 procent) lägre än beräknat och beror på att bostads- respektive aktiemarknaden utvecklades svagare än väntat och därmed även hushållens reala och finansiella kapitalvinster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 0,9 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev lägre än beräknat. Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 3,2 miljarder kronor (1,4 procent) lägre. Intäkterna från skatt på kapital ökade med knappt 6 procent jämfört med 2024 Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på kapital 22,3 miljarder kronor (5,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19,0 miljarder kronor (9,4 procent) och skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster med 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med 2024. Ökningen i hushållens kapitalinkomster beror i huvudsak på att avdragen för ränteutgifter minskat betydligt, både på grund av lägre räntenivåer och att avdragsrätten för lån utan säkerhet successivt tagits bort. De lägre räntorna jämfört med 2024 har också lett till att hushållens inkomster från räntor och schablonbeskattade sparformer minskat, men sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ökat mellan åren. Intäkterna från kupongskatt, dvs. skatt på utdelning från svenska aktier eller fonder till personer eller företag som är skattemässigt bosatta utomlands, minskade med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Skatteverket förstärkt arbetet med kupongskatt och avslutat fler ärenden om återbetalning av kupongskatt under 2025. Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 2.12Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1410 Mervärdesskatt 583,2 561,9 -6,4 -22,3 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,6 32,8 -4,2 1,4 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4 1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5 1470 Skatt på vägtrafik 21,4 21,6 -1,1 -2,4 1480 Övriga skatter 7,7 6,9 -0,2 -0,8 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713,4 703,6 -14,9 -20,7 Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 713,4 miljarder kronor. Det är 14,9 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror 9,7 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i näringsliv och offentlig förvaltning. Hushållens konsumtion något lägre än väntat 2025 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 583,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2025. Jämfört med 2024 blev intäkterna från mervärdesskatt 21,3 miljarder kronor (3,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 8,8 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på sällanköpsvaror och tjänster som blev högre, vilket för tjänsterna är en följd av fortsatta prisökningar medan det för sällanköpsvarorna rör sig om ökad försäljning. Intäkterna från mervärdesskatt på offentlig konsumtion och investeringar ökade med 11,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från statlig sektor som ökat, både till följd av ökad förbrukning och ökade investeringar. Intäkterna av mervärdesskatt från bostadsinvesteringar och övriga investeringar ökade svagt jämfört med 2024 och 2023 då de minskade. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om den också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 27,6 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor (13,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 5,3 miljarder kronor (16,0 procent) lägre. Intäkterna från skatt på tobak blev 3,6 miljarder kronor (28,3 procent) lägre än budget och 5,2 miljarder kronor (36,4 procent) lägre jämfört med 2024. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025. Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,0 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2024 så minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor (1,4 procent). Tabell 2.13Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1421 Skatt på tobak 9,0 14,2 -3,6 1,6 1422 Skatt på etylalkohol 5,6 5,4 -0,6 -0,4 1423 Skatt på vin 6,8 7,0 -0,4 -0,2 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,1 0,2 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 5,2 5,4 0,1 0,2 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,0 0,0 0,0 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,8 0,6 0,3 0,2 1420 Skatt på alkohol och tobak 27,6 32,8 -4,2 1,4 Skatt på energi och miljö Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 73,5 miljarder kronor. Det är 3,1 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre, eftersom konsumtionen blev lägre än väntat. Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på energi och miljö 6,9 miljarder kronor (8,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänkts i två steg under 2025, den 1 januari och därefter den 1 juli. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Dessutom blev inkomsterna från koldioxidskatt för övriga bränslen lägre. På grund av en dom från EU-domstolen har Sverige under en tid inte kunnat skattebefria biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som förbrukats eller sålts som motorbränsle. Skattebefrielserna godkändes dock av EU-kommissionen i oktober 2024 och det är därför möjligt att bli skattebefriad för dessa bränslen och begära omprövning och återbetalning av tidigare inbetald skatt. Intäkterna för skatt på elektrisk kraft beräknas dock öka något, vilket i huvudsak beror på att skattesatsen höjdes med 1,4 öre 2025. Tabell 2.14Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1430 Energiskatt 43,2 46,5 -1,3 2,4 1431 Skatt på elektrisk kraft 31,8 31,1 -3,1 -0,5 1432 Energiskatt bensin 4,6 7,0 0,3 1,5 1433 Energiskatt oljeprodukter 6,8 8,1 1,8 1,4 1434 Energiskatt övrigt 0,0 0,3 -0,3 0,0 1440 Koldioxidskatt 23,4 24,6 -1,1 0,5 1441 Koldioxidskatt bensin 9,1 8,6 0,5 0,9 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15,1 15,3 -0,3 -0,8 1443 Koldioxidskatt övrigt -0,8 0,7 -1,3 0,4 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 6,8 9,3 -0,7 0,5 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,0 0,1 0,0 0,1 1453 Särskild skatt mot försurning 0,0 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,2 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,4 0,4 0,0 0,1 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter -0,1 0,1 -0,2 -0,1 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 2,7 3,7 -0,8 0,1 1461 Kemikalieskatt 2,6 2,5 0,3 0,5 1462 Flygskatt 0,9 1,7 0,1 -0,1 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,0 0,0 0,0 1464 Skatt på plastbärkassar 0,0 0,4 0,0 0,0 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,1 0,1 -0,1 0,0 1467 Flaskhalsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på energi och miljö 73,5 80,3 -3,1 3,4 Skatt på vägtrafik Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 21,4 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2025. Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på vägtrafik 0,2 miljarder kronor (1,0 procent) lägre. Övriga skatter Intäkterna från posten Övriga skatter uppgick till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från övriga skatter 0,8 miljarder kronor (10,9 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,5 miljarder kronor främst till följd av höjd skatt på spel från 18 till 22 procent. Skatt på import Skatt på import består av tull på varor utanför EU. För 2025 uppgick intäkterna från tull till 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (14,1 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Efterfrågan på importvaror blev högre, delvis som en följd av att den svenska kronan blev starkare än beräknat och importvaror därmed billigare. Intäkterna från skatt på import ökade med 0,6 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2024. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen maskiner, apparater m.m. där debiterad tull ökat med 0,3 miljarder kronor eller 18 procent. Det totala importvärdet har dock minskat, främst till följd av att priset på oljeprodukter minskat. Men då dessa varor ofta är tullfria påverkas inte debiterad tull. Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (befarade uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd, skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service. Tabell 2.15Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1610 Restförda skatter -10,9 -16,5 1,8 -5,6 1620 Övriga skatter, hushåll 8,3 7,5 1,3 1,3 1630 Övriga skatter företag -0,4 1,7 -0,1 1,9 1640 Intäkter som förs till fonder 7,5 7,3 0,1 0,4 1650 Avgifter till public service 9,1 8,9 -0,3 -1,5 1600 Restförda och övriga skatter 13,5 8,8 2,8 -3,4 Intäkterna från restförda och övriga skatter uppgick till 13,5 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor (26,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för restförda skatter blev 10,9 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är 1,8 miljarder kronor och beror i huvudsak på att redovisade uppbördsförluster, främst för företag, blev lägre än beräknat. Jämfört med 2024 blev intäkterna från restförda och övriga skatter 4,7 miljarder kronor (53,9 procent) högre. Restförda skatter beräknas öka statens skatteintäkter, till följd av lägre uppbördsförluster hos både företag och hushåll. Övriga skatter från företag blev 2,1 miljarder kronor lägre och beror främst på att företagens netto 2025, av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör, minskat jämfört med 2024. Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna. I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 2.16Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall2025 Prognos/ utfall2024 Skillnad mot statens budget2025 Skillnad mot statens budget2024 1700 Avgående poster, skatter till EU -9,1 -8,5 -1,1 1,1 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 323,7 -1 279,2 12,7 -7,8 1811 Kommunala skatter -984,5 -952,5 7,5 -10,1 1812 Avgifter till AP-fonder -339,2 -326,7 5,2 2,3 1900 Periodiseringar -17,0 -16,7 -20,1 -9,1 1910 Uppbördsförskjutningar 18,5 7,0 6,4 -19,0 1920 Betalningsförskjutningar -49,7 -39,4 -25,3 11,6 1930 Anstånd 14,2 15,6 -1,2 -1,8 Avgående poster och periodiseringar -1 349,8 -1 304,4 -8,5 -15,8 Avgående poster, skatter till andra sektorer Intäkterna från avgående poster och periodiseringar uppgick till -1 349,8 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 45,4 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2024. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev lägre än beräknat i statens budget för 2025. Skillnaden mot 2024 förklaras av att lönesumman ökat med 3,3 procent under 2025. Periodiseringar Periodiseringar uppgick till -17,0 miljarder kronor. Det är 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev periodiseringar 0,3 miljarder kronor lägre. Uppbördsförskjutningar för 2025 uppgick till 18,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2025 blev högre än den periodiserade intäkten avseende 2025. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 6,4 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar uppgick till -49,7 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar. Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -33,4 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2025. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev 14,8 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2025, inkl. utbetalning av slutreglering för 2023, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2023 blev 8,9 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2023. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2025, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2025. Betalningsförskjutningen påverkas även av att den kommunala skatteintäkten för 2025 bedöms vara 5,9 miljarder kronor lägre än vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2025. Anstånd Anstånd med att betala skatt minskade med 14,2 miljarder kronor, vilket ökade statens skatteinkomster. I statens budget antogs anstånden minska med 15,4 miljarder kronor, en skillnad på 1,2 miljarder kronor. Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2025 uppgick till -45 513 miljoner kronor och blev därmed 17 230 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 13 062 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Tabell 2.17Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 837 51 716 3 879 47 577 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 489 -4 511 1 240 4000 Återbetalning av lån 563 675 112 387 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 25 112 1 191 21 943 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 32 010 -16 761 16 387 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster -28 283 -45 513 -17 230 -58 575 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.18Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 2100 Rörelseöverskott 628 802 173 636 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 565 626 61 463 2300 Ränteinkomster 3 462 5 031 1 569 5 797 2400 Inkomster av statens aktier 24 900 23 188 -1 712 20 468 2500 Offentligrättsliga avgifter 13 297 13 649 352 13 390 2600 Försäljningsinkomster 49 44 -5 48 2700 Böter m.m. 1 944 2 602 658 2 263 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 992 5 774 2 782 4 511 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 837 51 716 3 879 47 577 Inkomster av statens verksamhet uppgick till 51 716 miljoner kronor. Det är 3 879 miljoner kronor (8,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomster av statens verksamhet 4 139 miljoner kronor (8,7 procent) högre. Högre rörelseöverskott både än beräknat i statens budget och jämfört medföregående år Inkomsterna från rörelseöverskott uppgick till 802 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (27,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från rörelseöverskott 166 miljoner kronor (26,1 procent) högre. Tabell 2.19Rörelseöverskott Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 261 132 -129 274 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 79 564 485 71 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 0 166 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 288 106 -183 125 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 2100 Rörelseöverskott 628 802 173 636 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2024. Inlevererat överskott från övriga myndigheter blev 106 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott 69 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än 2024. Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning uppgick till 626 miljoner kronor. Det är 61 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning 163 miljoner kronor (35,1 procent) högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheten Landshövdingens stall, Kåbo 5:3, Uppsala. Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2024 Ränteinkomsterna uppgick till 5 031 miljoner kronor. Det är 1 569 miljoner kronor (45,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev ränteinkomsterna 766 miljoner kronor (13,2 procent) lägre. Tabell 2.20Ränteinkomster Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 34 45 11 21 2390 Övriga ränteinkomster 3 428 4 987 1 559 5 777 2300 Ränteinkomster 3 462 5 031 1 569 5 797 I posten Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 4 860 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2024. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev lägre. Statens aktieutdelningar högre än föregående år Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 23 188 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Tabell 2.21Aktieutdelning m.m. 2025 och 2024 Miljoner kronor Bolag Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring Akademiska hus AB 2 473 2 218 255 Apoteket 1 335 263 1 072 Eurofima 4 3 1 Infranord AB 0 65 -65 Jernhusen AB 358 357 1 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 4 400 7 600 -3 200 Nordiska investeringsbanken NIB 285 255 30 SBAB Bank 913 963 -50 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 2 0 2 Sveaskog Holding AB 1 203 1 207 -4 AB Svensk bilprovning (bolaget såldes i december 2024) 0 36 -36 AB Svensk Exportkredit 1 673 248 1 425 Svevia AB 251 0 251 Telia Company AB 3 229 3 228 1 Teracom Group AB 62 23 39 Vattenfall AB 7 000 4 000 3 000 Totalt 23 188 20 468 2 720 Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 000 miljoner kronor. Resultatet för 2024 uppgick till 33 400 miljoner kronor och drevs främst av reavinster från försäljningen av delar av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Nordlicht är Vattenfalls andra stora vindkraftsprojekt till havs där BASF deltar som partner. Vattenfall kommer använda sin andel av den framtida elproduktionen för att förse kunder i Tyskland med fossilfri el. BASF kommer att använda sin andel för leverans av el till sina anläggningar för kemisk produktion i Europa. Utdelningen från LKAB uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 3 200 miljoner kronor lägre än 2024. Resultatet påverkades av lägre järnmalmspriser, låg produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av 2025. Flaskhalsintäkter och återbetalt stöd till bredbandsutbyggnad gav högre inkomster än föregående år Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 774 miljoner kronor. Det är 2 782 miljoner kronor (93,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev övriga inkomster av statens verksamhet 1 262 miljoner kronor (28,0 procent) högre. Det beror främst på att intäkter från överbelastning, s.k. flaskhalsintäkter, blev 798 miljoner kronor högre. Medlen avser finansiering av elstöd till elintensiva företag och utbetalas av Statens energimyndighet via anslag. Dessutom återbetalades tidigare utbetalt stöd till bredbandsutbyggnad om 427 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än föregående år. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. Tabell 2.22Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor - - Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 489 -4 511 1 240 Lägre inkomster än föregående år Inkomster av försåld egendom uppgick till 489 miljoner kronor. Det är 4 511 miljoner kronor (90,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev inkomster av försåld egendom 752 miljoner kronor (60,6 procent) lägre. Under 2025 har bl.a. Lernia AB sålts och realisationsvinsten efter försäljningen uppgick till 116 miljoner kronor. Under 2024 såldes Aktiebolaget Svensk Bilprovning som gav en högre realisationsvinst, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 2.23Återbetalning av lån Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 4100 Återbetalning av näringslån 1 3 2 20 4300 Återbetalning av studielån 384 397 13 262 4500 Återbetalning av övriga lån 178 276 98 106 4000 Återbetalning av lån 563 675 112 387 Återbetalning av lån Återbetalning av lån uppgick till 675 miljoner kronor. Det är 112 miljoner kronor (20,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev utfallet 288 miljoner kronor (74,5 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 13 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och utfallet blev 135 miljoner kronor (51,6 procent) högre än 2024. Det högre utfallet beror främst på att fler personer fått återkrav efter efterkontroll av inkomster sedan fribeloppet återinfördes i juli 2022. År 2025 genomfördes en efterkontroll som omfattade ett helt inkomstår. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 98 miljoner kronor (55,0 procent) högre och jämfört med 2024 blev utfallet 175 miljoner kronor (178,8 procent) högre. Det beror främst på en återbetalning av kapitaltillskott på 204 miljoner kronor från det statliga bolaget Swedavia. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.24Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 148 148 5200 Statliga pensionsavgifter 23 921 24 964 1 043 21 943 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 25 112 1 191 21 943 De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2024 Statliga pensionsavgifter uppgick till 25 112 miljoner kronor. Det är 1 191 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepension uppgick till 20 221 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 777 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 203 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev de statliga pensionsavgifterna 3 169 miljoner kronor (14,4 procent) högre. Det beror främst på en särskild beräkningsregel som gör att pensionsbeloppet kan tillföras ett förstärkningsbelopp. De senaste årens höga ökning av prisbasbeloppet gjorde att många blev beviljade höga förstärkningsbelopp, vilket medförde ett behov av högre pensionspremier. Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden samt Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.25Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor - - Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 290 10 177 -113 10 452 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 217 122 -95 103 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 595 958 -637 1 889 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 554 849 -705 2 466 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 534 572 38 453 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 34 580 18 529 -16 052 - 6900 Övriga bidrag från EU 0 804 804 1 022 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 32 010 -16 761 16 387 Inkomsterna uppgick till 32 010 miljoner kronor, vilket är 16 761 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna 15 623 miljoner kronor (95,3 procent) högre. Lägre inkomster från RRF än beräknat Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 34 580 miljoner kronor i statens budget för 2025. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges första utbetalning från RRF uppgick till 18 529 miljoner kronor och omfattade huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skicka in en andra betalningsansökan som huvudsakligen omfattar åtgärder som genomfördes 2023 och 2024. Bidragen från EU:s regional- respektive socialfond blev lägre jämfört med budget och 2024 Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 637 miljoner kronor lägre än beräknat och 931 miljoner kronor lägre än 2024. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 705 miljoner kronor lägre än beräknat och 1 618 miljoner kronor lägre än 2024. Det beror dels på att bidragsansökningar avseende 2025 betalas ut under 2026, dels på att EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat. Tabell 2.26Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor - - Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 830 7 892 62 7 984 6111 Gårdsstöd 7 661 7 751 90 7 871 6113 Övriga interventioner 169 143 -26 144 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -3 -3 -31 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 2 460 2 285 -175 2 468 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 0 - 0 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 773 604 -169 863 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 1 687 1 680 -6 1 605 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 10 290 10 177 -113 10 452 Bidragen från EU:s jordbruksfonder i nivå med budget Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 177 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023 flaskhalsintäkter. Tabell 2.27Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor Statensbudget2025 Utfall2025 Utfall - statensbudget2025 Utfall2024 7100 Tillkommande skatter 13 641 15 176 1 534 14 131 7110 EU-skatter 7 914 9 047 1 133 8 304 7112 Tullmedel 7 914 9 047 1 133 8 304 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 5 727 6 128 401 5 827 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 5 727 6 128 401 5 827 7200 Avräkningar -168 016 -170 690 -2 674 -160 240 7210 Intäkter som förs till fonder -7 352 -7 475 -123 -7 273 7220 Kompensation för mervärdesskatt -150 521 -153 665 -3 144 -143 402 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -58 303 -61 847 -3 545 -54 029 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -92 219 -91 818 401 -89 373 7230 Övriga avräkningar -10 143 -9 550 593 -9 565 7231 Avgifter till public service -9 993 -9 474 519 -9 430 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -150 -76 74 -123 7233 Flaskhalsintäkter 0 0 -13 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -154 374 -155 514 -1 140 -146 109 I statens budget beräknades posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -154 374 miljoner kronor. Utfallet blev -155 514 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 140 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt blev 3 545 miljoner kronor högre eftersom den statliga konsumtionen och investeringarna ökade mer än beräknat. Jämfört med 2024 ökade avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 405 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 7 818 miljoner kronor. Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga förvaltningen. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att sektorn offentlig förvaltnings delsektorer inte får redovisa negativa skatter, inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig förvaltning. Tabell 2.28Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2023–2025 Miljoner kronor 2025 2024 2023 Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 366 385 1 348 058 1 323 040 Olika definitioner av sektorerna 405 158 384 870 358 819 Övrigt (t.ex. avrundning) 4 -2 -77 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 771 547 1 732 926 1 681 782 Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas kan det finnas skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2025 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. Utgifter i statens budget 2025 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslags-behållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Utgifterna blev lägre än beräknat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 405 812 miljoner kronor. Det är 22 603 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 30 799 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Tabell 2.29Utgifter i statens budget 2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 20 131 42 20 172 19 628 -503 -545 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 243 21 977 21 518 -216 -459 3 Skatt, tull och exekution 14 812 35 14 847 14 434 -378 -413 4 Rättsväsendet 86 792 598 87 390 86 140 -652 -1 250 5 Internationell samverkan 2 278 552 2 830 2 551 273 -279 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 -862 168 818 163 509 -6 171 -5 309 7 Internationellt bistånd 44 500 238 44 738 45 410 910 672 8 Migration 11 938 11 938 10 174 -1 764 -1 764 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 255 216 120 470 116 298 -3 956 -4 172 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 059 303 123 362 119 943 -3 116 -3 419 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 62 890 62 412 -479 -479 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 104 531 100 610 -3 921 -3 921 13 Integration och jämställdhet 6 266 20 6 286 5 839 -427 -447 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 3 516 97 055 91 328 -2 211 -5 727 15 Studiestöd 33 793 189 33 982 30 610 -3 184 -3 373 16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 1 037 104 883 101 957 -1 888 -2 925 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 862 54 16 916 16 862 0 -54 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 240 -95 3 145 2 976 -264 -169 19 Regional utveckling 4 294 4 294 3 686 -608 -608 20 Klimat, miljö och natur 16 439 40 16 479 13 447 -2 992 -3 032 21 Energi 6 631 6 631 5 125 -1 507 -1 507 22 Kommunikationer 94 447 680 95 127 89 110 -5 338 -6 017 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 698 136 21 834 21 181 -516 -653 24 Näringsliv 8 315 1 167 9 483 8 459 143 -1 024 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 89 173 197 173 190 83 -6 26 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 28 755 30 220 1 465 1 465 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 47 762 45 714 -2 048 -2 048 Förändring av anslagsbehållningar -10 567 -10 567 10 567 10 567 Summa 1 431 029 8 197 1 439 225 1 402 331 -28 698 -36 894 Riksgäldskontorets nettoutlåning -2 985 -2 985 -946 2 039 2 039 Kassamässig korrigering 371 371 4 427 4 056 4 056 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 428 414 8 197 1 436 611 1 405 812 -22 603 -30 799 Lägre utgifter för försvaret än beräknat Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är framför allt utgifterna för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga som blev lägre än beräknat. Lägre utfall för Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsområdet finansierar i huvudsak specialdestinerade bidrag till kommuner och regioner och utfallet blev lägre än beräknat för flera anslag. Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. Det är antalet nettodagar med sjukpenning som blev lägre än beräknat på grund av ett lågt inflöde av nya sjukfall. Lägre utgifter för föräldrapenning Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för föräldrapenning uppgick till 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet uttagna dagar blev färre än beräknat. Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,2 miljarder lägre Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur och en lägre ersättning är beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete blev färre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 630 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, har blivit föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket har ökat utgifterna för lönegarantiersättning. Även utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet kvalificerade sökande blev lägre än beräknat. Lägre utgifter för klimatinvesteringar och klimatpremier Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev utfallet 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att pågående projekt har haft lägre kostnader än beräknat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. Utgifterna för anslaget 1:17 Klimatpremier blev 1 203 miljoner kronor, vilket är 1 110 miljoner kronor lägre, bl.a. på grund av förseningar av beslut och utbetalning. Senarelagda utbetalningar för statlig medfinansiering gav lägre utfall Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag. EU:s finansieringsbehov lägre än väntat Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. DenBNI-baserade avgiften blev 4 146 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De andra tre delarna av avgiften till EU blev däremot högre än beräknat. Utfallet för avgiften som baseras på materialåtervunnen plast blev 723 miljoner kronor högre, den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor högre och avgiften som baseras på tullar blev 609 miljoner kronor högre än beräknat. Stora skillnader mellan budget och utfall för tekniska poster För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tillsammans blev utfallet för dessa tekniska poster 3 481 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, netto. Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024 Tabell 2.30Utfallet för statens budget för 2024 och 2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2025 Utfall2024 Skillnad mot2024 1 Rikets styrelse 19 628 19 024 603 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 518 20 824 694 3 Skatt, tull och exekution 14 434 16 924 -2 490 4 Rättsväsendet 86 140 78 298 7 842 5 Internationell samverkan 2 551 2 321 230 6 Försvar och samhällets krisberedskap 163 509 128 177 35 332 7 Internationellt bistånd 45 410 49 604 -4 193 8 Migration 10 174 11 765 -1 591 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 116 298 116 049 249 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 119 943 120 096 -153 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 412 63 565 -1 153 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 100 610 102 877 -2 267 13 Integration och jämställdhet 5 839 4 738 1 101 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 328 88 531 2 797 15 Studiestöd 30 610 28 039 2 571 16 Utbildning och universitetsforskning 101 957 98 133 3 824 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 862 16 621 241 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 2 976 4 629 -1 653 19 Regional utveckling 3 686 2 819 867 20 Klimat, miljö och natur 13 447 14 587 -1 140 21 Energi 5 125 4 402 723 22 Kommunikationer 89 110 81 216 7 894 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 181 21 554 -372 24 Näringsliv 8 459 9 229 -771 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 190 174 245 -1 054 26 Statsskuldsräntor m.m. 30 220 45 198 -14 979 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 41 187 4 527 Summa 1 402 331 1 364 651 37 680 Riksgäldskontorets nettoutlåning -946 -1 973 1 027 Kassamässig korrigering 4 427 14 343 -9 917 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 405 812 1 377 021 28 790 Utgifterna i statens budget ökade med 28 790 miljoner kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 35 332 miljoner kronor (27,6 procent). Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än 2024. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet 2024. Dessa utgifter var 3 179 miljoner kronor 2024 och påverkar jämförelsen mellan åren. Fler anställda inom Polismyndigheten och Kriminalvården Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 86 140 miljoner kronor, vilket är 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre än 2024. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade, för Kriminalvården som en konsekvens av ökade klientvolymer. Utökat försvar medför högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina. Lägre utgifter för internationellt bistånd inom utgiftsområde 7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 45 410 miljoner kronor, vilket är 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än 2024. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden. Färre personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än föregående år. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror främst på att personer, huvudsakligen medborgare från Ukraina, med tillfälligt skydd i enlighet med det s.k. massflyktsdirektivet, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Lägre utgifter för Ekonomisk trygghet vid ålderdom Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utgifterna 62 412 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 153 miljoner kronor (1,8 procent). Utgifterna för garantipension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Garantipensionen följer prisutvecklingen och prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som har båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag Jämfört med 2024 minskade utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2 267 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag uppgick till 3 069 miljoner kronor, vilket är 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre än 2024. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjts samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte har ändrats i samma takt. Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 2 797 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning. Högre utgifter för omställningsstudiestöd och räntor på studielån Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler personer fick omställningsstudiestöd. Det beror även på att statens utgifter för räntor på studielån blev 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre än 2024 eftersom räntorna var högre. Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna 101 957 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre än föregående år. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet. Investeringsstöd under avveckling Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 976 miljoner kronor, vilket är 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än föregående år. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022. Utgifterna för både utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev högre Inom utgiftsområde 22 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre än föregående år. Utgifterna för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev tillsammans 9 105 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Utgifterna för både vägar och järnvägar blev högre. Högre räntor på statsskulden men inget kapitaltillskott till Riksbanken Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 30 220 miljoner kronor, vilket är 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre än 2024. Att utgifterna blev lägre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor 2024. Inget motsvarande kapitaltillskott gjordes 2025. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre än 2024. Högre BNI-baserad EU-avgift Jämfört med 2024 blev utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska unionen 4 527 miljoner kronor (11,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre då EUbudgeten var högre än 2024. Den BNI-baserade avgiften uppgick till 28 096 miljoner kronor. Kassamässig korrigering Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 4 427 miljoner kronor, vilket är 9 917 miljoner kronor lägre än 2024. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 6 011 miljoner kronor. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2025 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 36 111 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2024. Indragningarna är 6 641 miljoner kronor lägre än 2024. De 42 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2025. I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor. Tabell 2.31Indragningar 2025 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 3 1:4(2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 261 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 1 077 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 020 7 1:1 Biståndsverksamhet 526 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 838 9 1:4 Tandvårdsförmåner 388 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 223 9 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 704 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 629 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 522 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 204 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 200 12 1:1 Barnbidrag 552 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 760 12 1:8 Bostadsbidrag 873 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 572 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 985 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 184 14 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 750 14 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 539 15 1:2 Studiemedel 714 15 1:3 Omställningsstudiestöd 1 498 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 435 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 371 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 677 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 470 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 397 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 439 19 1:3(2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 228 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 218 20 1:17 Klimatpremier 1 233 21 1:8 Laddinfrastruktur 876 21 1:9 Biogasstöd 232 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 680 23 1:10 Gårdsstöd m.m. 208 23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 814 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 460 24 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 410 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 675 24 1:23(2024) Brexitjusteringsreserven 234 24 1:24(2024) Elstöd 992 26 1:1 Räntor på statsskulden 1 881 Övriga indragningar 5 160 Summa 36 111 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 2 760 miljoner kronor, avsåg föräldraförsäkringen. Den näst största indragningen uppgick till 1 881 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Indragningen av ersättningar och bostadskostnader uppgick till 1 838 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för 18 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2024. Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2025. Medgivna överskridanden Tabell 2.32Medgivna överskridanden 2025 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 4 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 2 1 24 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 5 4 Summa 7 5 Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten 1 från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor. I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer 17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet. Icke medgivna överskridanden Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar dessa anslagsöverskridanden. Tabell 2.33Icke medgivna överskridanden 2025 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Ingående överförings-belopp Årets tilldelning enl reg.brev Totalt tilldelade medel Utgifter Anslagskredit Utgående överförings-belopp Icke medgivet överskridande 2 1:18 Utbetalningsmyndigheten -2,21 197,62 195,41 262,98 19,76 -67,57 -47,81 16 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 80,98 80,98 81,03 0,00 -0,05 -0,05 Summa icke medgivet överskridande -47,87 Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalnings-myndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen. Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.34Förändring av anslagsbehållningar 2021–2025 Miljoner kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 169 861 144 537 87 673 51 062 56 024 Anvisat i statens budget 1 165 657 1 190 965 1 238 716 1 326 239 1 412 841 Ändringsbudget 162 382 76 714 9 982 40 815 8 197 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 5 228 17 5 Indragningar -137 317 -113 744 -71 459 -42 656 -34 154 Utfall 1 216 046 1 210 805 1 214 077 1 319 453 1 372 111 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 144 537 87 673 51 062 56 024 70 801 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) -25 324 -56 865 -36 610 4 962 14 777 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) -8 600 -5 963 3 429 3 028 -3 421 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27) -33 924 -62 828 -33 182 7 990 11 355 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 567 miljoner kronor i budgeten för 2025, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 11 355 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 73 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade med drygt 3 421 miljoner kronor, från 1 957 miljoner kronor vid början av året till -1 465 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 15 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2025 från 56 024 miljoner kronor vid ingången av året till 70 801 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 14 777 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 494 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 4 283 miljoner kronor. Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 19 miljarder kronor Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 18 738 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 14 835 miljoner kronor. Indragningarna minskade med 34 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., uppgick till 34 154 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 8 502 miljoner kronor jämfört med 2024. I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor under något av åren 2021–2025. Tabell 2.35Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2021 2022 2023 2024 2025 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 883 -1 005 -487 2 999 419 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 290 257 370 1 089 4 447 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 276 6 924 3 766 1 838 1 234 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 6 440 7 437 1 201 414 599 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 4 158 2 910 1 406 680 629 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -1 174 -275 -2 118 519 3 693 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -902 -1 227 -2 060 -94 -1 302 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 5 371 1 456 82 200 328 12 1:2 Föräldraförsäkring 733 -372 2 321 2 760 3 209 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7 278 8 496 3 101 192 -638 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 942 2 034 610 985 892 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 276 1 776 2 303 1 184 1 519 14 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 595 1 661 3 318 1 750 1 748 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 070 31 -168 -25 605 15 1:2 Studiemedel 1 659 2 012 1 748 714 679 15 1:3 Omställningsstudiestöd 735 1 498 2 486 20 1:16 Klimatinvesteringar 289 257 748 2 646 2 341 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 7 695 8 052 8 243 11 907 14 835 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 2 384 4 397 2 293 1 487 2 716 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 15 884 6 316 1 528 670 497 24 1:23(2021) Stöd till enskilda näringsidkare 11 804 150 150 0 24 1:24(2021) Omställningsstöd 34 469 4 940 1 035 0 24 1:26(2021) Stöd till handelsbolag 2 173 20 20 0 24 1:27(2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 8 021 19 4 0 24 1:28(2021) Evenemangsstöd 2 928 125 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster. Tabell 2.36Riksgäldskontorets nettoutlåning 2025 Miljoner kronor SB11 2025 Utfall 2025 Utfall -SB2025 Utfall 2024 Premiepensionsavgifter, inbetalning -56 031 -56 031 -54 537 Premiepensionsmedel, utbetalning 59 788 59 788 56 104 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 0 -752 -752 -7 740 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -8 808 -8 808 -9 671 CSN, studielån 14 000 15 821 1 821 14 856 CSN, kreditreserv -1 153 -1 153 -1 040 CSN, servicekonto för räntebetalningar 328 328 210 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 4 000 1 392 -2 608 3 428 Kärnavfallsfonden 0 266 266 647 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -1 000 -913 87 -1 552 Resolutionsreserven (se separat tabell) -6 000 -5 855 145 -6 722 Insättningsgarantifonden 0 2 377 2 377 9 945 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -380 -380 -92 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 1 000 2 385 1 385 8 067 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 17 265 17 265 7 568 Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och övriga krediter -10 146 -10 146 -13 195 Försvarsmakten -1 592 -1 592 273 Exportkreditnämnden -1 000 -63 937 -2 212 Public Service konto -107 -107 -305 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 370 370 -535 AB Svensk exportkredit 0 0 Scandinavian Airlines System (SAS) -1 500 Affärsverket svenska kraftnät -16 000 -14 728 1 272 -8 155 Lån till Riksbanken (IMF) 0 3 758 3 758 2 565 EU-avgiftsbetalningar -2 000 -3 080 -1 080 3 546 Övrigt, netto 4 015 -1 089 -5 104 -1 927 Summa -2 985 -946 2 039 -1 973 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -946 miljoner kronor under 2025, vilket är 2 039 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 1 027 miljoner kronor högre än föregående år. Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 56 031 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 59 788 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 3 005 miljoner kronor 2025. År 2024 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 173 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 9 178 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 9 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2025 med 8 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna. Tabell 2.37Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2025 Utfall 2024 Domstolsverket 33 231 Fortifikationsverket 690 212 Försvarets Materielverk 124 -196 Försvarsmakten 20 4 588 Försäkringskassan 208 1 148 Kungl. Tekniska högskolan 251 -93 Livsmedelsverket 228 26 Lunds universitet 484 -141 Migrationsverket 341 -54 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 117 -203 Polismyndigheten 1 242 -841 Regeringskansliet 949 53 Riksdagsförvaltningen -204 327 Sjöfartsverket 523 12 Skatteverket 304 -108 Statens fastighetsverk -296 69 Stockholms universitet 5 -163 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete -54 240 Trafikverket 2 243 5 078 Transportstyrelsen 198 -63 Övriga myndigheter 1 403 -453 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton 8 808 9 671 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -8 808 -9 671 Studielån Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 15 821 miljoner kronor 2025. Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar ca 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och ca 70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 153 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså låntagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen. CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 328 miljoner kronor 2025. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras av staten och finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari, året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 996 miljoner kronor, vilket är 996 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mindre än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 392 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 2 608 miljoner kronor högre än utfallet. Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker. Under 2025 minskade fonden sina placeringar med 266 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I budgeten beräknades placeringarna i Riksgäldskontoret vara oförändrade. Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2024 och 2025. Under 2025 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 913 miljoner kronor till 44 100 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016. Under 2025 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 855 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 387 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 73 612 miljoner kronor i slutet av året. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 145 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven. Tabell 2.38Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2025 Utfall 2024 Ingående balans på kontot 43 187 41 635 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 923 1 561 Administrativa kostnader m.m. -10 -9 Utgående balans på kontot 44 100 43 187 Summa kontoförändring 913 1 552 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -913 -1 552 Tabell 2.39Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2025 Utfall 2024 Ingående balans på kontot 67 757 61 035 Resolutionsavgifter 4 387 4 327 Justering av avgifter -31 31 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 1 499 2 364 Utgående balans på kontot 73 612 67 757 Summa kontoförändring 5 855 6 722 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 855 -6 722 Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 2 377 miljoner kronor 2025. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statsobligationer. Av samma orsak minskade placeringarna i Riksgäldskontoret även 2024, med 9 945 miljoner kronor, en skillnad på 7 568 miljoner kronor mellan åren. Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 380 miljoner kronor 2025, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat men mindre än 2024 Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 2 385 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 385 miljoner kronor mer än beräknat. År 2024 ökade dessa infrastrukturlån med 8 067 miljoner kronor, vilket är 5 682 miljoner kronor mer än 2025. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade Fortifikationsverket äger och förvaltar Sveriges fastigheter för försvarsändamål. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade med 17 265 miljoner kronor, vilket är 9 697 miljoner kronor mer än 2024. Posten ingick inte i budgeten. Under hösten förvärvade Fortifikationsverket sju fastigheter från det statligt ägda aktiebolaget Specialfastigheter till ett värde av 8 231 miljoner kronor. Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med 15 388 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Samtidigt ökade FMV:s övriga krediter med 5 242 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 10 146 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt. Försvarsmakten löste sina lån vid omklassificering till beredskapstillgångar I samband med att Försvarsmakten förstärker sin förmåga har de omklassificerat sina verksamhetstillgångar till beredskapstillgångar. En konsekvens av detta är att lånen i Riksgäldskontoret har lösts i sin helhet under 2025. Detta har finansierats med anslag, till största delen anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 1 592 miljoner kronor med anledning av detta, 1 865 miljoner kronor mer än 2024. Exportkreditnämnden ökade placeringarna mindre än beräknat Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade endast med 63 miljoner kronor 2025, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 937 miljoner kronor. År 2024 ökade behållningarna med 2 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 149 miljoner kronor mellan åren. Ökad behållning på public service-kontot minskar nettoutlåningen Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 107 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgick till 4 417 miljoner kronor vid slutet av 2025. Ökad utlåning till Svedab Utlåningen till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 370 miljoner kronor till 5 705 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. År 2024 minskade utlåningen med 535 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 905 miljoner kronor mellan åren. Lånet till SAS avslutades 2024 I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025–27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Det har inte skett någon förändring av värdepappren i dessa stiftelser under 2025. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 15 miljarder kronor Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. År 2025 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 14 728 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 16 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 272 miljoner kronor. Under 2024 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 8 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 6 573 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 64 595 miljoner kronor vid utgången av 2025. IMF-lån till Riksbanken Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2025 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för 349 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 3 758 miljoner svenska kronor. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgår vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU minskade nettoutlåningen med 3 080 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I budgeten beräknades nettoutlåningen minska med 2 000 miljoner kronor. År 2024 ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 626 miljoner kronor mellan åren. Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.40Kassamässig korrigering Miljoner kronor Statens budget2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall - statens budget2025 Trafikverkets räntekonto/anslag 1 510 5 561 1 510 Försvarsmaktens räntekonto/anslag -1 668 2 776 -1 668 Försvarets materielverks räntekonto/anslag 3 713 1 229 3 713 Räntor på statsskulden 874 714 874 Elstöd till företag 1 844 Mediemyndigheten: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare -1 910 209 -1 910 Övrigt 1 745 1 848 1 745 Summa 371 4 427 14 343 4 056 För 2025 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 4 427 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 056 miljoner kronor. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 1 510 miljoner kronor 2025. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2024 var korrigeringsposten 5 561 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 051 miljoner kronor. Försvarsmakten redovisade ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde -1 668 miljoner kronor. År 2024 var korrigeringsposten i stället positiv med 2 776 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 444 miljoner kronor mellan åren. FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 3 713 miljoner kronor. År 2024 var motsvarande korrigeringspost 1 229 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 484 miljoner kronor. Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 874 miljoner kronor för 2025. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Elstöd till företag 2023 blev korrigeringspost 2024 I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blev en negativ korrigeringspost 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 844 miljoner kronor till affärsverket, vilket då blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023. Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år. Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor. I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHzbanden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp, den andra hälften betalades i december 2025 och ger upphov till en negativ kassamässig korrigering 2025. Även under 2023 gav auktionen upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2025 påverkade den andra hälften av auktionslikviden och periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen negativt med 1 910 miljoner kronor. År 2024 påverkade periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 745 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen).I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till offentlig förvaltning i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 aktiverades balanseringen för första, och hittills enda, gången. Den var aktiv till 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex eller balansindex Uppräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex, om inte balanseringsmekanismen är aktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. När det s.k. balanstalet blir lägre än 1, dvs. när skulderna är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen därmed först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018, då balansindex nådde samma nivå som inkomstindex. Då var pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. Under balanseringsperioden var indexeringen med balansindex under vissa år högre än inkomstindex, vilket medförde att systemet successivt tog sig tillbaka till ursprungsnivån. Det innebär att inkomstpensionerna efter 2018 räknades upp med förändringen av inkomstindex. Pensionerna sänktes vid tre tillfällen under balanseringsperioden, till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Det bidrog till att stärka den finansiella ställningen i pensionssystemet. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Regeringen fastställde inkomstindex för 2025 till 220,23. Det innebar en indexökning med 5,7 procent jämfört med 2024 års indextal 208,41. Beräkningen baserades på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen mellan 2023 och 2024. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 4,0 procent 2025. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från APfonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2025 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 382 967 miljoner kronor. Tabell 2.41Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor Statens budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 AP-fonderna, pensionsutgifter 380 057 383 838 3 781 1,0 363 694 Administrationsutgifter 2 910 3 283 373 12,8 2 888 varav Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 206 1 137 –AP - fonderna, rörelsens kostnader 1 594 1 254 –AP - fonderna, provisionskostnader 240 239 –AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter 243 258 382 967 387 121 4 154 1,1 366 582 Utfallet uppgick till 387 121 miljoner kronor och blev därmed 4 154 miljoner kronor (1,1 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 383 838 miljoner kronor, vilket är 3 781 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 256 965 miljoner kronor och tilläggspension med 126 872 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 1 miljon kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 283 miljoner kronor, vilket är 373 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 206 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2025 den 19 december 2024 [S2024/01015]). Pensionerna räknades upp med 4,0 procent För 2025 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 4,0 procent. Jämfört med 2024 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 20 539 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från APfonderna ökade med 20 144 miljoner kronor (5,5 procent). I december 2025 hade 2 311 326 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 996 personer jämfört med december 2024. Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Utgifterna redovisas här realekonomiskt fördelade på transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, (se diagram 2.1). Diagram 2.1Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2025, realekonomiskt fördelade Tabell 2.42Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2025 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring2024–2025 Procentuell förändring2024–2025 Transfereringar 879 425 904 164 -24 739 -2,7 varav till Hushållssektorn 394 827 394 865 -38 0,0 Kommunala sektorn 286 829 291 338 -4 509 -1,5 Företagssektorn 61 841 93 376 -31 535 -33,8 Ålderspensionssystemet 26 688 27 347 -659 -2,4 Statliga ideella organisationer 8 680 8 026 654 8,1 Internationell verksamhet 100 560 89 211 11 349 12,7 varav till EU-institutioner 45 714 41 187 4 527 11,0 Konsumtionsutgifter 392 216 355 520 36 696 10,3 varav Löner inklusive sociala avgifter 214 735 199 749 14 987 7,5 Omkostnader för konsumtion 131 342 112 425 18 918 16,8 Lokaler 30 933 28 778 2 155 7,5 Sociala naturaförmåner 15 205 14 568 637 4,4 Investeringsverksamhet 83 973 69 614 14 359 20,6 Räntor 31 505 21 367 10 138 47,4 varav Räntor på statsskulden 30 119 20 119 10 000 49,7 Finansiella transaktioner 15 212 13 986 1 226 8,8 Summa utgiftsområden 1 402 331 1 364 651 37 680 2,8 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna uppgick till 879 425 miljoner kronor, vilket motsvarar 62,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2025. Hushållssektorn fick 44,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 827 miljoner kronor, vilket är en minskning med 38 miljoner kronor jämfört med 2024. Minskningen gäller bl.a. utgifter för kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor) samt klimatbonus (1 357 miljoner kronor). Minskningarna motverkas till stor del av ökade utgifter för bl.a. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (3 395 miljoner kronor) och statlig assistansersättning (1 074 miljoner kronor). Den kommunala sektorn fick 32,6 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till den kommunala sektorn uppgick till 286 829 miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 509 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2024. De beloppsmässigt största minskningarna gäller bidrag till folkhälsa och sjukvård (6 718 miljoner kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet (3 010 miljoner kronor). Minskningarna motverkas delvis av ökade bidrag till bl.a. läkemedelsförmånerna (3 117 miljoner kronor) och prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (2 535 miljoner kronor). Företagssektorn fick 7,0 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till företagssektorn blev 61 841 miljoner kronor, vilket är 31 535 miljoner kronor (33,8 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital, vilket utbetalades 2024. Dessutom minskade utgifterna för bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (1 847 miljoner kronor), kapitalinsatser i statligt ägda företag (1 727 miljoner kronor) samt gårdsstöd (1 362 miljoner kronor). Av de totala transfereringarna gick 100 560 miljoner kronor (11,4 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 11 349 miljoner kronor (12,7 procent) jämfört med 2024. Det beror främst på ökade utgifter för stöd till Ukraina (11 213 miljoner kronor) samt Sveriges EU-avgift (4 527 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 3 508 miljoner kronor. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2025 till 392 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 28,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 54,7 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 14 987 miljoner kronor (7,5 procent) jämfört med 2024. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 131 342 miljoner kronor, vilket är en ökning med 18 918 miljoner kronor (16,8 procent) jämfört med 2024. De ökade utgifterna gäller främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 83 973 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 359 miljoner kronor (20,6 procent) jämfört med 2024. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Räntor och finansiella transaktioner I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 505 miljoner kronor vilket är 10 138 miljoner kronor (47,4 procent) högre jämfört med 2024. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott. Utfall per utgiftsområde I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2025 med utfallet 2024. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga beslut om ändring i statens budget per anslag finns i bilaga 3. Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna.I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Anslag Tabell 3.1UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 - 190 0 0,0 160 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 114 - 1 111 -3 -0,3 1 082 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 100 - 1 115 14 1,3 1 053 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 - 548 208 61,1 248 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 134 5 143 9 7,0 135 2:5 Riksrevisionen 391 - 392 1 0,3 385 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 11 9 862 -570 -5,5 9 512 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 181 16 4 172 -9 -0,2 3 859 6:1 Allmänna val och demokrati 199 2 188 -11 -5,5 735 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 6 217 -2 -0,9 180 6:4 Valmyndigheten 171 - 162 -9 -5,0 61 8:1 Mediestöd 991 - 869 -122 -12,4 870 - Övriga anslag 669 2 660 -10 -1,5 743 - Summa 20 131 42 19 628 -503 -2,5 19 024 Utfallet uppgick till 19 628 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 603 miljoner kronor (3,2 procent) högre. Högre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag på grund av fastighetsförvärv Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 548 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (61,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 300 miljoner kronor (120,9 procent) högre. Det beror i huvudsak på förvärv av fastigheten Havssvalget 5 som ska användas som övernattningsbostäder till riksdagsledamöter. Anslaget anvisades extra medel i propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:99) för förvärvet, vilket genomfördes först under 2025 och finansierades med anslagssparandet från 2024. Utgående överföringsbelopp för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 175 miljoner kronor då bl.a. förvärv av mark för en ny godsmottagning försenades. Lägre utfall för Regeringskansliet än beräknat Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 862 miljoner kronor, vilket är 570 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor främst för att stärka livsmedelsexporten genom lantbruksråd vid utlandsmyndigheter. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på att vissa insatser inte skett i den takt som beräknats. Lägre utfall för mediestöd än beräknat Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 869 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att färre som sökte mediestöd uppfyllde villkoren än vad som beräknats. Lägre utgifter för val än föregående år Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 188 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (74,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med att valet till Europarlamentet genomfördes under 2024, vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Högre utgifter för Valmyndigheten än 2024 Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten blev 162 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (166,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för drift och förvaltning av valadministrationens it-system. Beställningsbemyndigande Tabell 3.2UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden2025-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 977 924 Summa 1 146 1 050 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 96 miljoner kronor. Låneramar Tabell 3.3UO 1 Låneramar Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2025-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 100 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 500 2 088 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 30 13 Summa 2 670 2 201 Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 640 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2025 var 2 201 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser Riksrevisionen har granskat om statens insatser för nationella minoritetsspråk är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringen skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26KU31, rskr. 2025/26:208). Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Anslag Tabell 3.4UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Statskontoret 113 - 101 -13 -11,1 112 1:2 Kammarkollegiet 166 10 134 -32 -19,1 123 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 - 17 066 -229 -1,3 16 571 1:10 Bidragsfastigheter 440 5 445 5 1,1 365 1:12 Riksgäldskontoret 393 - 391 -1 -0,4 382 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 228 268 98 57,4 235 1:18 Utbetalningsmyndigheten 198 - 263 65 33,1 163 - Övriga anslag 2 959 - 2 850 -109 -3,7 2 873 - Summa 21 734 243 21 518 -216 -1,0 20 824 Utfallet uppgick till 21 518 miljoner kronor, vilket är 216 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 243 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 694 miljoner kronor (3,3 procent) högre. Lägre utgifter för Kammarkollegiet än anvisat Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 134 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (19,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för Harpsundsnämndens kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden fick 7 miljoner kronor utbetalt i kompensation 2025. Det lägre utfallet förklaras bl.a. av att utgifter för att hantera omställnings- och kompetensstöd blev lägre, eftersom antalet inkomna ansökningar av stödet blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Något lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 17 066 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att pensionsuttagen skedde vid högre åldrar än beräknat. Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än anvisat och 2024 Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 445 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Bidragsfastigheter är anläggningar som inte kan bära sina egna kostnader genom hyresintäkter. Det är t.ex. de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Utgifterna för sysselsättningsåtgärderna uppgick till 2 miljoner kronor och gick till att visstidsanställa ett tiotal personer som bl.a. fick jobba med takomläggning av Kungliga hovstallet. Jämfört med föregående år blev utgifterna 80 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter, bl.a. påbörjades renovering av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm under 2025. Det största underhållsprojektet är fortsatt renoveringen av fasaderna på Stockholms slott. Högre infrianden av garantier än beräknat Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 268 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (57,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 228 miljoner kronor, främst för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond. Det beror i huvudsak på högre utgifter för EIB:s garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Överskridande av Utbetalningsmyndighetens anslag Utfallet för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 263 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (33,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (61,0 procent) högre. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget överskreds med 48 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter beslut av regeringen, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.5UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden2025-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 67 1:16 Finansmarknadsforskning 175 165 Summa 275 233 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 275 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 233 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.6UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Riksbanken - 8 922 Summa 8 922 Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgick vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.7UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2025-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 515 888 2 515 888 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad 0 Investerarskyddet³ Obegränsad 0 Garantiram krigsförsäkring 200 000 0 0 Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 7 825 84 656 EUR 7 825 84 656 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB)5 EUR 2 600 28 130 EUR 2 600 28 130 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)6 EUR 542 5 859 EUR 542 5 859 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)6 EUR 124 1 338 EUR 124 1 338 Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska Hus7 Obegränsad 40 40 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 0 Resolutionsreserven garantiram 200 000 0 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 USD 504 4 637 USD 504 4 637 Garanti till Europeiska unionen för SURE? EUR 849 9 029 EUR 835 9 029 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19? EUR 863 5 064 EUR 468 5 064 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹° EUR 45 484 EUR 45 484 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹ EUR 137 1 478 EUR 137 1 478 Summa 2 656 602 2 656 602 ¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. 6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024. 8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. ? Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. ¹° Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. ¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.8UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 11 389 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 58 000 49 433 Summa 73 200 60 822 Riksdagen har beslutat om låneramar på 73 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2025 var 60 822 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.9UO 2 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 37 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0 Summa 150 450 37 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för resolutionsreserven och stabilitetsfonden. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utbetalningsmyndigheten Utbetalningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2, anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223). Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av lokaler Riksrevisionen har granskat om statens kontorsförsörjning är effektiv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (2025/26:65) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26FiU18, rskr. 2025/26:183). RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (skr. 2025/26:89) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU28, rskr. 2025/26:201). RiR 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025. Regeringen redovisar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (skr. 2025/26:241) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Anslag Tabell 3.10UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Skatteverket 9 184 30 8 871 -313 -3,4 8 645 1:2 Tullverket 3 174 3 189 14 0,4 2 916 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 454 5 2 374 -79 -3,2 2 183 1:4(2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 0 0 3 179 Summa 14 812 35 14 434 -378 -2,6 16 924 Utfallet uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 378 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre. Lägre utfall än anvisat för Skatteverket Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 871 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Skatteverket fick dock, bl.a. på grund av att rekryteringar inte gjorts i den omfattning som planerats, ett lägre utfall än ursprungligen anvisat. Fler anställda vid Tullverket än 2024 Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 3 189 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för personal. Rekrytering skedde framför allt inom den operativa verksamheten och it. Antalet årsarbetskrafter ökade med 316 (13,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 676. Högre utgifter för Kronofogdemyndigheten än 2024 Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 374 miljoner kronor, vilket är 191 miljoner kronor (8,8 procent) högre jämfört med föregående år. Kronofogdemyndighetens verksamhet bedrivs i fyra kärnprocesser, varav utgifterna för att bedriva verkställighet och indrivning, som är den största kärnprocessen, ökat mest i kronor räknat jämfört med 2024. Under året drev Kronofogdemyndigheten in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter ökade med 32 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 982. Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren Det äldre anslaget 1:4 (2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning till följd av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Under 2024 betalades 3 179 miljoner kronor ut i kompensation, medan endast ett ringa belopp betalades ut i kompensation under 2025, efter att samtliga beslut om skatt för 2024 hade fattats. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd. Regeringen gör skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (skr. 2024/25:184) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU7, rskr. 2025/26:29). RiR 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna Riksrevisionen har granskat myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, i de fall där myndigheter både beslutar om avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna (skr. 2025/26:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15, rskr. 2025/26:182). RiR 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete Riksrevisionen har granskat om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete är effektiva. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (skr. 2025/26:79) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU33, rskr. 2025/26:197). RiR 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslag Tabell 3.11UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Polismyndigheten 45 212 44 759 -452 -1,0 41 381 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 2 736 -21 -0,8 2 400 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 2 810 21 0,8 2 588 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 140 1 185 45 4,0 1 062 1:5 Sveriges Domstolar 8 179 -2 8 165 -13 -0,2 7 708 1:6 Kriminalvården 20 432 484 20 282 -150 -0,7 17 571 1:7 Brottsförebyggande rådet 309 284 -24 -7,9 251 1:8 Rättsmedicinalverket 665 649 -16 -2,4 614 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 222 70 282 60 27,2 195 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 306 4 423 117 2,7 4 011 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 91 97 6 6,7 95 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 7 145 7 5,0 119 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 37 191 -225 -54,1 176 Övriga anslag 137 2 130 -7 -4,9 126 Summa 86 792 598 86 140 -652 -0,8 78 298 Utfallet uppgick till 86 140 miljoner kronor, vilket är 652 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 598 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre. Utfallet för Polismyndigheten blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 44 759 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på minskade utgifter för övertid och försenade lokalprojekt. Utfallet för Kriminalvården blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 20 282 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 484 miljoner kronor för att stärka Kriminalvårdens kapacitet med anledning av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen och ett stort rekryteringsbehov. Att utfallet blev lägre än budget beror på att kapacitetsutbyggnaden inte skedde i den takt som beräknats, bl.a. på grund av förseningar i bygglovsprocesser och överklagande av hyreskontrakt. Dessutom behövdes rekryterings- och utbildningsinsatser inte i den takt som beräknats. Brottsskadeersättningen högre än anvisat och föregående år Utgifterna för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 282 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 70 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för brottsskadeersättning till följd av ett ökat antal ansökningar. Jämfört med föregående år blev utgifterna 88 miljoner kronor (45,1 procent) högre. Det beror främst på att fler ansökningar inkom, fler ersättningsärenden bifölls och att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 52 150 kronor, vilket är 31,7 procent högre än föregående år och bl.a. en fortsatt effekt av de höjda ersättningsnivåerna för kränkning som skedde under 2022. Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 97 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på högre utgifter för utbetalningar enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Dessutom blev Polismyndighetens rekvisitioner högre än vad som ursprungligen beräknades. Den 15 januari 2026 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 1 miljon kronor. Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 191 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 37 miljoner kronor för att ge Polismyndigheten förutsättningar att använda extra tilldelade EU-medel inom instrumentet för gränsförvaltning och visering. Att utfallet blev lägre än budget beror på att flera projekt inte förbrukade medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar av legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av it-system samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt. Polismyndighetens utgifter blev högre än 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten 3 378 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är främst personalkostnaderna som ökat. Dessutom ökade lokalkostnaderna på grund av utökade lokalareor. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med ca 1 315 (3,7 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 039, varav 61 procent poliser och 39 procent civilanställda. Totalt påbörjade 1 801 personer grundutbildningen till polis, vilket är en ökning med 246 personer (15,8 procent) jämfört med 2024. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 177 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 37 personer (26,4 procent) jämfört med 2024. Under året godkändes 1 575 personer efter polisutbildningen, vilket är en ökning med 133 personer (9,2 procent) jämfört med 2024. Kriminalvårdens utgifter blev högre än 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 711 miljoner kronor (15,4 procent) högre. Det beror framför allt på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2025 till 18 293, vilket är en ökning med 2 363 (14,8 procent) jämfört med föregående år. Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2025 fanns i genomsnitt 3 768 häktesplatser, vilket är en ökning med 433 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 91 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än 2024. Motsvarande siffror på landets anstalter var 7 760 platser, vilket är 1 041 platser fler än föregående år. Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 96 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2024. Utfallet för rättsliga biträden blev högre än föregående år Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 423 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor (10,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det förklaras av en ökning av antalet förordnande av rättsliga biträden och av ökad timkostnad. Beställningsbemyndigande Tabell 3.12UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 530 454 Summa 530 454 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 530 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 454 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen Riksrevisionen har granskat om regeringens, Polismyndighetens och Totalförsvarets plikt- och prövningsverks arbete med antagningen till polisutbildningen är effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (skr. 2025/26:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:JuU21, rskr. 2025/26:154). RiR 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 (skr. 2025/26:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Anslag Tabell 3.13UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 450 552 1 766 316 21,8 1 595 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 185 167 -19 -10,0 140 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 163 145 -19 -11,4 124 1:4 Svenska institutet 136 148 12 8,8 135 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 344 325 -18 -5,3 Övriga anslag 0 326 Summa 2 278 552 2 551 273 12,0 2 321 Utfallet uppgick till 2 551 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (12,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 230 miljoner kronor (9,9 procent) högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än beräknat Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och, fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror bl.a. på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Vidare påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya, utvidgade eller neddragna fredsbevarande insatser. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 766 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst att utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer och det Nordiska ministerrådet blev högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i beslut om ändring i statens budget anslaget med 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 171 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer ökade med 240 miljoner kronor medan avgiften till Nato minskade med 68 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.14UO 5 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 58 0 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 225 146 Summa 283 146 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 283 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 146 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 137 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har inte nyttjats då verksamheten har flyttats till annat anslag. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Anslag Tabell 3.15UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 246 1 107 68 855 2 610 3,9 59 503 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 800 7 942 6 365 3 565 127,3 3 221 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 559 566 58 829 -730 -1,2 50 165 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 101 657 85 14,9 379 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 -10 930 11 213 -11 527 -50,7 2:1 Kustbevakningen 1 891 81 1 984 93 4,9 1 771 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 35 43 15 55,1 99 2:4 Krisberedskap 2 392 195 2 413 21 0,9 1 858 2:9 Rakel Generation 2 668 617 -52 -7,8 38 Övriga anslag 12 785 41 12 534 -252 -2,0 11 143 Summa 169 680 -862 163 509 -6 171 -3,6 128 177 Utfallet uppgick till 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre. Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 68 855 miljoner kronor, vilket är 2 610 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 107 miljoner kronor för stöd till Ukraina, bl.a. för transport, iordningställande och underhåll av skänkt försvarsmateriel. Under 2025 bestod stödet till Ukraina främst av utbildnings- och logistikinsatser, direktanskaffning av materiel och ekonomiska bidrag. Till och med den 19 februari 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till ca 103 miljarder kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet. Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 6 365 miljoner kronor, vilket är 3 565 miljoner kronor (127,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 7 942 miljoner kronor för att möjliggöra upphandling och anskaffning av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina. Jämfört med föregående år blev utgifterna 3 143 miljoner kronor (97,6 procent) högre. Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar än anvisat Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 58 829 miljoner kronor, vilket är 730 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 566 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Dock förekommer förseningar, bl.a. på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktionskapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin i Sverige och övriga Europa. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 664 miljoner kronor (17,3 procent) högre än 2024. Under 2025 levererade FMV bl.a. de första JAS 39E till Försvarsmakten. Högre utgifter för Totalförsvarets forskningsinstitut än anvisat Utfallet för anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut blev 657 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 101 miljoner kronor för att stötta Ukraina i arbete med att stärka landets totalförsvarsförmåga. Lägre utgifter efter att medel flyttats till andra anslag Utgifterna för anslaget 1:14 Stöd till Ukraina uppgick till 11 213 miljoner kronor, vilket är 11 527 miljoner kronor (50,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget för att användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 10 930 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet, bl.a. för stöd till Ukraina. Utgifterna för civilt försvar och krisberedskap blev högre än anvisat Utfallet för anslag 2:1 Kustbevakningen uppgick till 1 984 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 81 miljoner kronor för stöd till Ukraina (31 miljoner kronor) och för att Kustbevakningen skulle stärka sin roll inom totalförsvaret (50 miljoner kronor). Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 43 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (55,1 procent) högre än beräknat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 35 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023. Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (0,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 195 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare stöd till Ukraina och för arbetet med det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Jämfört med föregående år blev utgifterna 555 miljoner kronor (29,8 procent) högre. Ökningen beror främst på åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Högre personalkostnader inom försvarsområdet Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 28 442, vilket är 2 254 fler än 2024. Utgifterna för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 blev 579 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre anslagsutfallet beror på arbetet med SWEN, Swedish Emergency Network (tidigare Rakel G2), som är Sveriges kommande nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer. Till skillnad från nuvarande system kommer SWEN kunna användas för exempelvis videoöverföring. Bland annat har investeringar gjorts i utrustning och system, t.ex. basstationer, licenser och växlar. Dessutom blev utgifterna för konsulttjänster och personalkostnader högre än föregående år. Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.16UO 6 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 37 612 26 258 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 20 005 10 281 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 272 452 193 011 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 750 414 2:4 Krisberedskap 3 162 2 133 2:9 Rakel Generation 2 700 0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 300 183 Summa 334 981 232 279 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 334 981 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 232 279 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 102 702 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap beror skillnaden på att Försvarsmakten under året arbetade med att utveckla rapportering och redovisning mot tilldelade bemyndiganden. Förändringen innebär högre krav på detaljeringsgrad av vilka åtaganden som uppfyller kraven för att omfattas av bemyndigandet, vilket har inneburit att redovisningen visar på ett lägre nyttjande av bemyndigandet. För anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt beror skillnaden på att Försvarets materielverk inte kunde omsätta hela bemyndigandet till beställningar till industrin. Det förklaras främst av att beslut om stöd till Ukraina under 2025 fattades vid olika tillfällen vilket försvårade planeringen. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror skillnaden på att bemyndigandet under de senaste budgetåren har ökat väsentligt, dels för att skapa förutsättningar för en nödvändig snabb upprustning, dels för att skapa nödvändigt utrymme för ersättningsanskaffningar för sådan materiel som skänkts till Ukraina. Avvikelsen beror på flera faktorer, främst hög internationell efterfrågan på försvarsmateriel och kapacitetsbrist i försvarsindustrin, men även andra faktorer som resursbrist och ett behov av att förenkla anskaffningsprocesser. För anslaget 2:4 Krisberedskap beror skillnaden på förseningar inom verksamheterna för ledningsplatser och signalskydd. Bemyndigandet för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 nyttjades inte. Det beror på förändrad inriktning för genomförandet av etableringen av Rakel Generation 2. För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten beror skillnaden på olika faktorer, bl.a. att vissa forskningsprojekt försenades och att några större projekt avslutades under 2025. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.17UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 1 300 1 115 Summa 1 300 1 115 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 115 miljoner kronor vid utgången av 2025. Övriga kontokrediter Tabell 3.18UO 6 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Försvarets materielverk behov av rörelsekapital 44 500 12 738 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 84 500 12 738 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 84 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 12 738 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Kärnavfallsfonden Kärnavfallsfonden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Kärnavfallsfonden har inte underlag som styrker ett belopp om 476 503 tusen kronor i balansposten fonder. Beloppet framgår av not 14, benämnt ”Vid bokslutstillfället ofördelade tillgångar och skulder”. Att det saknas underlag till en redovisad post i årsredovisningen är inte förenligt med 2 kap. 5 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret varit effektiv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (skr. 2024/25:206) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FöU7, rskr. 2025/26:169). RiR 2025:27 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (skr. 2025/26:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Anslag Tabell 3.19UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Biståndsverksamhet 42 421 233 43 476 1 055 2,5 47 669 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 773 5 1 621 -151 -8,5 1 638 Övriga anslag 306 313 7 2,1 297 Summa 44 500 238 45 410 910 2,0 49 604 Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 238 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre. Utgifterna för biståndsverksamheten högre än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 43 476 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror främst på att anslagssparandet från 2024 på 1 089 miljoner kronor utnyttjades. Det beror även på att 233 miljoner kronor anvisades i beslut om ändring i statens budget, varav 242 miljoner kronor för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2024 än beräknat i biståndsbudgeten för 2024. Sidas förvaltningsutgifter lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) blev 1 621 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för drift av Sidas verksamhet vid utlandsmyndigheter, delvis till följd av den stärkta svenska kronan samt lägre kostnader för personal. Utgifterna för biståndsverksamheten blev 9 procent lägre än 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4 193 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet inom utgiftsområde 7 minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden, främst för asylsökande inom utgiftsområde 8 Migration men även för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet inom utgiftsområde 27 Avgiften till EU. Budgeten minskade även till förmån för utgifter inom andra utgiftsområden med anledning av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt det s.k. massflyktsdirektivet. Dessa utgifter klassificeras inte som bistånd. Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC För 2023–2025 har riksdagen fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA (Official Development Assistance) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I biståndsbudgeten ingår således huvudsakligen utgifter som klassificeras som ODA. Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Från och med 2025 ingår i den totala biståndsbudgeten utgifter inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det slutliga biståndsutfallet för 2024 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 52 878 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,79 procent av BNI. Det preliminära biståndsutfallet för 2025 blev 58 519 miljoner kronor, i enlighet med OECD-DAC:s redovisningsprinciper. Det slutliga biståndsutfallet för 2025 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2026. Beställningsbemyndigande Tabell 3.20UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 100 000 74 522 Summa 100 000 74 522 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 100 000 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 74 522 miljoner kronor, varav 24 526 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. De största beloppsmässiga avvikelserna mellan beslutat bemyndigande och utfall är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, både hos Sida och vad gäller Regeringskansliets åtaganden gentemot utvecklingsbankerna ochFN-organisationer. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor under året som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier. Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Av detta avser ca 0,5 miljarder kronor IDA (från 2037 till 2044) och ca 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 3.21UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2025-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3 891 25 898 USD 2 815 25 898 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB² UA 3 468 43 734 UA 3 468 43 734 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)³ USD 538 4 953 USD 538 4 953 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)4 SDR 343 4 328 SDR 343 4 328 Garantier inom biståndsverksamheten 30 000 14 787 15 480 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet5 EUR 152 779 EUR 72 779 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 149 USD 16 149 Summa 94 628 95 321 ¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,61 den 30/12 2025. Övriga kontokrediter Tabell 3.22UO 7 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0 Summa 0 Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Folke Bernadotteakademin Folke Bernadotteakademin har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Folke Bernadotteakademin har: överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 5, anslag 1:2, anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 tusen kronor. inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 tusen kronor. Det innebär att myndigheten har överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 7, anslag 1:4, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen. Myndigheten har därmed inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Myndigheten har dessutom överskridit villkoren för den av regeringen tilldelade strategiramen rörande Somalia med 1 720 tusen kronor. Myndigheten har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen. Myndigheten har inte heller redovisat hur den har uppfyllt de finansiella villkor som regeringen har angett för FN:s säkerhetsråd samt strategierna för Somalia och Afghanistan. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet (skr. 2025/26:226) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Utgiftsområdet omfattar även frågor som rör svenskt medborgarskap. Anslag Tabell 3.23UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Migrationsverket 5 299 5 128 -171 -3,2 4 793 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 2 899 -1 234 -29,8 4 999 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 209 -71 -25,5 132 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 870 -45 -4,9 855 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 171 98 -73 -42,6 124 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 265 151 -113 -42,8 197 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 277 -49 -15,0 272 Övriga anslag 550 542 -8 -1,4 394 Summa 11 938 10 174 -1 764 -14,8 11 765 Utfallet uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 764 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre. Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 5 128 miljoner kronor, vilket är 171 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utökningen av personal inte skett i planerad omfattning. Färre asylsökande och fler folkbokförda med tillfälligt skydd Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror dels på att antalet personer som söker asyl blev färre än beräknat, dels på att färre medborgare från Ukraina sökt tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, under 2025. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 099 miljoner kronor (42,0 procent) lägre. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror dels på färre asylsökanden men främst på att personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även inom andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring samt för utresor för avvisade och utvisade Utfallet för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 209 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (25,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken är främst lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring. Även utgifterna för återvandringsbidragen blev lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 49 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kostnaden per transporterad klient blev lägre, vilket främst förklaras av att bidragen från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå, blev högre än tidigare beräknat. Färre asylsökande och mål som krävde biträde Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 73 miljoner kronor (42,6 procent) respektive 113 miljoner kronor (42,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst ett lägre antal asylsökande, varför antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Jämfört med föregående år minskade utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål med 26 miljoner kronor (20,8 procent) och med 46 miljoner kronor (23,2 procent) för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Då antalet asylsökande blivit färre har både inkomna och avgjorda mål minskat mellan åren, liksom behovet av offentligt biträde. Antalet anställda ökade på Migrationsverket 2025 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket 335 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Personalkostnaderna ökade med 249 miljoner kronor (6,6 procent) till 4 022 miljoner kronor. Det beror främst på högre bemanning men även på löneutvecklingen. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 114 under 2024 till 5 206 under 2025. Beställningsbemyndigande Tabell 3.24UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 100 0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 700 691 Summa 800 691 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 800 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 691 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 109 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RIR 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (skr. 2025/26:9) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU8, rskr. 2025/26:143). RiR 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning Riksrevisionen har granskat effektivitet och styrning av förvarsverksamheten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen (skr. 2025/26:137) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning. Anslag Tabell 3.25UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 40 311 -776 -1,9 37 198 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 202 5 10 798 -404 -3,6 17 724 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 780 655 -124 -15,9 728 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 240 3 718 97 2,7 2 089 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 310 7 512 32 0,4 4 984 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 733 -700 1 035 -698 -40,3 1 530 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 93 -27 -22,4 94 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 443 -349 -44,0 724 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 175 -88 -33,4 149 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 923 26 388 -535 -2,0 25 344 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 624 6 046 -578 -8,7 9 030 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 200 2 415 24 1,0 2 288 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 044 125 3 102 58 1,9 1 287 Övriga anslag 14 196 36 13 607 -589 -4,1 12 881 Summa 120 255 216 116 298 -3 956 -3,3 116 049 Utfallet uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 216 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 249 miljoner kronor (0,2 procent) högre. Lägre bidrag till folkhälsa och sjukvård än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 10 798 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor för informationsåtgärder om reformen av tandvårdens högkostnadsskydd. Lägre utgifter för sjukvård i internationella förhållanden än anvisat Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 655 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på variationer i krav på ersättning från andra länder för sjukvård. Även den starkare kronkursen påverkade utgifterna. Högre bidrag till psykiatrin än anvisat Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri blev 3 718 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 240 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom psykiatrin. Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev 7 512 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 310 miljoner kronor. Lägre utfall för civilt försvar inom hälso- och sjukvård Utfallet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 035 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (40,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 700 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att staten skulle kunna köpa en antibiotikafabrik genom det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB. I augusti 2025 slutfördes affären. Utgifterna för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap blev 93 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att del av anslaget bara utnyttjas vid eller inför influensapandemier. Utgifterna för fritidskort för barn och unga blev lägre än anvisat Utgifterna för anslaget 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga blev 443 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (44,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att ansökningstjänsten var öppen under en begränsad tid på året. Jämfört med föregående år blev utgifterna 280 miljoner kronor (38,7 procent) lägre. Anslaget finansierar fritidskortet som är ett bidrag för att ge barn och unga en mer aktiv fritid via föreningslivet. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 175 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit. Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 26 388 miljoner kronor, vilket är 535 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda assistanstimmar, i förhållande till antalet på förhand beviljade assistanstimmar, blev lägre än beräknat. Återbetalningar av bidrag inom äldreområdet ledde till lägre utgifter än anvisat Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 6 046 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år, framför allt från äldreomsorgslyftet. Extra anslagsmedel för att öka antalet platser på särskilda ungdomshem Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 415 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) bedrev under året verksamhet vid 31 SiS-hem, varav nio varit LVM-hem och 22 varit särskilda ungdomshem. Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 3 102 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården och för en ökad samverkan mellan socialtjänst och skola. Högre utgifter för läkemedel än 2024 Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 40 311 miljoner kronor, vilket är 3 114 miljoner kronor (8,4 procent) högre jämfört med föregående år. Att utgifterna blev högre beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt blev andra läkemedel billigare då biosimilarer introducerades. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva. Utgifter för assistansersättning högre än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 044 miljoner kronor (4,1 procent) högre. För 2025 var schablonbeloppet 342,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med året innan. Det förhöjda timbeloppet, som kan beviljas vid särskilda behov, uppgick till högst 383,71 kronor per timme för 2025 Under 2025 hade 7 920 män och 6 195 kvinnor assistansersättning, totalt 14 115 personer. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 3.26UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 1 268 59 1:9 Läkemedelsverket 300 0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 000 88 2:2 Insatser för vaccinberedskap 637 39 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 15 12 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 028 960 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 500 2 027 Summa 6 748 3 185 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 748 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 185 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 563 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslagen 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård. För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård beror skillnaden på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, bl.a. att färre doser än beräknat av vaccin mot covid-19 avtalades. För anslaget 1:9 Läkemedelsverket beror skillnaden på att myndigheten inte gjort några åtaganden för kommande år utan endast åtaganden som reglerats under 2025. För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden på att investeringsprogrammet för driftsäkerhetshöjande åtgärder fortsatt befunnit sig i ett inledande skede och Socialstyrelsen ingick därmed inte några åtaganden under 2025. För anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap beror skillnaden på att en upphandlingsprocess försenades, vilket medförde att avtal som skulle ingåtts under 2025 senarelades till 2026. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.27UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 500 385 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 3 000 121 Summa 5 500 506 Riksdagen har beslutat om låneramar på 5 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 506 miljoner kronor vid utgången av 2025. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statens institutionsstyrelse Statens institutionsstyrelse har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens institutionsstyrelse har inte kommenterat en väsentlig avvikelse mellan tilldelat anslag och utgifter för utgiftsområde 9, anslag 4:6, anslagspost 4, särskild satsning på platskapacitet. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevisionen RiR 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården (skr. 2025/26:156) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2025:34 Tandvårdsstödet - en konstruktion med hål Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektiv. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tandvårdsstödet (skr. 2025/26:219) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Anslag Tabell 3.28UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 898 50 202 -3 697 -6,9 51 264 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 652 52 656 1 004 1,9 51 661 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 471 45 1 468 -3 -0,2 1 446 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 204 2 448 126 5,4 2 440 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 38 1 1,7 37 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 437 1 407 -29 -2,0 1 432 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 414 1 086 -328 -23,2 2 108 2:1 Försäkringskassan 10 751 54 10 564 -186 -1,7 9 633 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 78 74 -3 -4,4 74 Summa 123 059 303 119 943 -3 116 -2,5 120 096 Utfallet uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 153 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat för sjukpenning Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 63,7 miljoner. Utfallet blev 60,1 miljoner nettodagar, vilket är 5,7 procent färre än beräknat. Det beror främst på ett lågt inflöde av nya sjukfall och en sänkt varaktighet. Högre utgifter än beräknat för aktivitets- och sjukersättningar Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 656 miljoner kronor, vilket är 1 004 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 1 459 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. De högre utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar motverkades delvis av att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 456 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 468 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 448 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som är berättigade till ersättning och det genomsnittliga ersättningsbeloppet blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 204 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna samt ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 086 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna rapporterade in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Lägre utgifter för Försäkringskassan än anvisat Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 10 564 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att planerade rekryteringar till viss del genomfördes senare under året än planerat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 54 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera vissa uppdrag till Försäkringskassan, bl.a. gällande artificiell intelligens, förberedelser inför en tandvårdsreform och införande av administrativa sanktioner i socialförsäkringen. Utgifterna för sjukpenning minskade jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 062 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 1 506 miljoner kronor (3,3 procent) lägre jämfört med 2024. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 60,1 miljoner, vilket är en minskning med 5,4 procent från 2024. Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall. Under perioden januari-september påbörjades i genomsnitt 46 300 sjukfall per månad (63 procent kvinnor och 37 procent män), vilket är 6,3 procent lägre jämfört med motsvarande period 2024. Minskningen av utbetalda nettodagar motverkades delvis av en högre medelersättning bl.a. till följd av att prisbasbeloppet ökade med 2,6 procent från 2024. Dessutom ökade utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter med 255 miljoner kronor (5,7 procent). Andelen utbetalda nettodagar till kvinnor uppgick till 63,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2024. För män uppgick andelen av utbetalda nettodagar till 36,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år. Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,7 procent, jämfört med 0,6 procent föregående år. Andelen avslag för män var 0,7 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 4,4 procent, vilket är en ökning från 3,2 procent 2024. Högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 994 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Det beror framför allt på ett högre inflöde till aktivitetsersättningen och en högre medelersättning då förmånerna är kopplade till utvecklingen av prisbasbeloppet. För 2025 uppgick prisbasbeloppet till 58 800 kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent från föregående år. Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 022 miljoner kronor (48,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att den utbetalda ersättningen avser en kortare tidsperiod. Riksdagen har beslutat att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra fr.o.m. juli 2024. Eftersom arbetsgivare ersätts med viss eftersläpning uppstod utgifter på anslaget 2025. Utgifterna gäller ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader under det första halvåret 2024. Under 2024 utbetalades ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023. Utgifterna för Försäkringskassan blev högre jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 932 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på högre personalkostnader, bl.a. till följd av omfattande rekryteringar till myndighetens handläggande verksamhet. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan uppgick under året till 11 554 personer, vilket är en ökning med 1,9 procent från föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 3.29UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 32 32 Summa 32 32 2:1 (2023) Försäkringskassan 8 Totalt 40 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 32 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 8 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Övriga kontokrediter Tabell 3.30UO 10 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 154 Summa 170 154 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 154 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationellrörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet (skr. 2025/26:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU10, rskr. 2025/26:58). Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Anslag Tabell 3.31UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Garantipension till ålderspension 32 273 32 357 84 0,3 33 255 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 754 7 807 54 0,7 8 131 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 14 409 13 904 -506 -3,5 14 109 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 530 1 593 63 4,1 1 375 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 093 5 953 -140 -2,3 5 960 2:1 Pensionsmyndigheten 831 797 -34 -4,1 735 Summa 62 890 62 412 -479 -0,8 63 565 Utfallet uppgick till 62 412 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 153 miljoner kronor (1,8 procent) lägre. Lägre utgifter för bostadstilläggen än beräknat och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 13 904 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 205 miljoner kronor (1,5 procent) lägre. Antalet personer med bostadstillägg uppgick till 305 800 i december 2025, vilket är en minskning med 752 personer. Det genomsnittliga årsbeloppet uppgick till 45 100 kronor, en minskning med 100 kronor per år. Inkomstpensionen indexerades upp relativt mycket 2025, vilket medförde att de som hade både inkomstpension och bostadstillägg fick lägre bostadstillägg eftersom det räknas av mot den totala pensionen. Högre utgifter för äldreförsörjningsstöd än beräknat och föregående år De personer som är 66 år eller äldre och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 593 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget och 218 miljoner kronor (15,9 procent) högre jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till att utgifterna blev högre än anvisat är att både antalet förmånstagare och det genomsnittliga utbetalade beloppet blev högre än beräknat. Utgifterna ökade under 2025 då prisbasbeloppet ökade, men även på grund av högre boendekostnader. Många ukrainare har blivit folkbokförda i Sverige vilket har höjt antalet förmånstagare. Ändrad försäkringstid för flyktingar berör nybeviljade pensionärer med garantipension, vilket höjer utgifterna för äldreförsörjningsstöd. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 6,3 procent jämfört med 2024 och uppgick till ca 27 700 i december 2025. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 6,5 procent och uppgick till 57 100 kronor 2025. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd. Lägre utgifter för garantipension än 2024 Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år. Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som får båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Ungefär 1 182 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2025, vilket är ca 45 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen 2025 uppgick till 27 300 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2024. Totalt är 70 procent av dem som får garantipension kvinnor och 30 procent är män. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 7 807 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (4,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2024 och 2025 minskade antalet med ca 10 700 personer, till ca 165 000 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Övriga kontokrediter Tabell 3.32UO 11 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 20 000 705 Summa 20 000 705 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 705 miljoner kronor vid utgången av 2025. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande. Pensionsmyndigheten får årligen samma upplysning: Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Anslag Tabell 3.33UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Barnbidrag 32 048 32 028 -20 -0,1 32 523 1:2 Föräldraförsäkring 50 765 47 557 -3 209 -6,3 47 770 1:3 Underhållsstöd 2 754 2 642 -111 -4,0 2 687 1:4 Adoptionsbidrag 15 4 -11 -73,1 5 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 123 1 143 20 1,8 1 109 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 6 638 6 419 -219 -3,3 5 677 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 748 7 748 0 0,0 8 972 1:8 Bostadsbidrag 3 440 3 069 -371 -10,8 4 134 Summa 104 531 100 610 -3 921 -3,8 102 877 Utfallet uppgick till 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 267 miljoner kronor (2,2 procent) lägre. Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 557 miljoner kronor, vilket är 3 209 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på ett lägre uttag av dagar per barn än förväntat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 43,7 miljoner, vilket är 1,6 miljoner dagar (3,5 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 7,3 miljoner, vilket är 1,0 miljon dagar (12,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 60 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 642 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 6 419 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på ett högt inflöde av ansökningar under året, vilket medförde att kön med ärenden som handläggs förlängdes och fördröjda utbetalningar. Den genomsnittliga handläggningstiden för omvårdnadsbidrag uppgick till 115 dagar, vilket är en ökning med 11 dagar (10,4 procent) från föregående år. Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 3 069 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare blev lägre än beräknat. I statens budget beräknades 412 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2025. Utfallet för tilläggsbidraget blev 398 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än beräknat. Lägre utgifter för adoptionsbidrag jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (73,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (17,2 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2025 och färre än 2024. År 2025 genomfördes 50 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 54 adoptioner. Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 028 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor (1,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet barn i åldrarna 0–16 år minskade. Under 2025 föddes 97 500 barn, vilket är en minskning med 1,0 procent från föregående år. Lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 214 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är 581 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än 2024. Antalet uttagna nettodagar med tillfällig föräldrapenning uppgick till 7,3 miljoner, vilket är en minskning med 9,5 procent från föregående år. Det beror på färre födda barn och ett lägre utnyttjande av förmånen. Under 2025 fick 898 199 personer utbetalningar av tillfällig föräldrapenning, vilket är en minskning med 3,2 procent från föregående år. Minskningen motverkades delvis av att utgifterna för föräldrapenning ökade med 140 miljoner kronor (0,4 procent). Det beror främst på högre ersättningsnivåer till följd av stigande löner. Dessutom ökade utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för de olika förmånerna i föräldraförsäkringen med sammanlagt 222 miljoner kronor (5,0 procent). Under 2025 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är 0,2 procentenheter lägre än föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 37,4 procent av dagarna, vilket är en minskning från en andel på 38,0 procent 2024. Högre utgifter för omvårdnadsbidrag jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 742 miljoner kronor (13,1 procent) högre. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 101 341 barn per månad under 2025, vilket är en ökning med 9,4 procent jämfört med 2024. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 2,6 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2025. Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Lägre utgifter för bostadsbidrag jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggsbidraget 865 miljoner kronor (68,5 procent) lägre. Tilläggsbidraget uppgick till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och utbetalades under det första halvåret 2025. Föregående år utbetalades tilläggsbidrag under hela året och nivån var 40 procent. Antalet mottagare av bostadsbidrag uppgick till i genomsnitt 98 900 per månad under 2025, vilket är en minskning med 11,7 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjdes samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte ändrades i samma takt. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot utanförskap och jämställdhetspolitik. Anslag Tabell 3.34UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Integrationsåtgärder 99 5 102 3 3,3 103 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 965 4 564 -401 -8,1 3 551 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 106 10 116 10 9,2 105 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 571 535 -36 -6,2 635 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 5 53 5 10,6 47 Övriga anslag 477 468 -9 -1,8 299 Summa 6 266 20 5 839 -427 -6,8 4 738 Utfallet uppgick till 5 839 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 20 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 101 miljoner kronor (23,2 procent) högre. Antalet kommunmottagna något lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 564 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för vid mottagande av nyanlända, liksom ersättningen för ensamkommande barn och unga, blev lägre än ursprungligen beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 013 miljoner kronor (28,5 procent) högre. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för har ökat mellan åren. Under andra halvåret 2024 fick flyktingar, främst från Ukraina, med tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet rätt att folkbokföra sig. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (utgiftsområde 8 Migration), utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Antalet personer som folkbokfört sig blev lägre jämfört med 2024, men eftersom ersättningarna betalas ut under 24 månader har utgifterna ökat mellan åren. Beställningsbemyndigande Tabell 3.35UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 40 40 Summa 79 79 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 79 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 79 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:6 Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer Riksrevisionen har granskat statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer (skr. 2025/26:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU5, rskr. 2025/25:140). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden+ samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Anslag Tabell 3.36UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 60 7 501 -13 -0,2 7 453 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 162 1 081 45 500 1 339 3,0 42 334 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 6 103 -892 -12,8 6 173 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 823 19 304 -1 519 -7,3 19 402 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 065 2 317 -1 748 -43,0 3 592 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 1 423 -161 -10,2 1 323 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 2 375 3 995 1 745 77,6 3 360 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 481 910 -571 -38,6 787 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 2 704 -387 -12,5 2 592 Övriga anslag 1 575 1 571 -3 -0,2 1 515 Summa 93 539 3 516 91 328 -2 211 -2,4 88 531 Utfallet uppgick till 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 3 516 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 797 miljoner kronor (3,2 procent) högre. Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 501 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats. Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 45 500 miljoner kronor, vilket är 1 339 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som ursprungligen beräknats. I statens budget beräknades arbetslöshetstalet för åldersgruppen 15–74 år att uppgå till 8,3 procent för 2025. Utfallet blev ett arbetslöshetstal på 8,8 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än beräknat. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 203 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (10,7 procent) högre än beräknat. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev dock 997 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på färre deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Det genomsnittliga antalet deltagare i dessa program uppgick totalt till 112 700 per månad, vilket är 14 procent lägre än vad som beräknades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 081 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget, huvudsakligen för att täcka de ökade kostnaderna för arbetslöshetsersättning. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 103 miljoner kronor, vilket är 892 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser än beräknat. Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre personer med lönebidragsanställningar än beräknat till följd av att antalet avslutade och avbrutna beslut översteg antalet nya beslut. Utvecklingen är beroende av konjunkturen och arbetsgivares ekonomiska förutsättningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 88 400 personer per månad. Utfallet blev 75 800 personer, vilket är 14,3 procent färre än beräknat. Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor (43,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för både nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat. I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 3 505 miljoner kronor för 2025. Utfallet blev 2 257 miljoner kronor, vilket är 1 248 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur än förväntat och en lägre genomsnittlig ersättning än beräknat. Etableringsjobb är en modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren.I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 510 miljoner kronor. Utfallet blev 9 miljoner kronor, vilket är 501 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att ansökningarna om stöd blev färre än förväntat. Utformningen av kraven på arbetsgivare, låg kännedom om stödet och en svag konjunktur har bidragit till ett lågt utnyttjande av stödet. Lägre utgifter än beräknat för Europeiska socialfonden+ Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 blev 1 423 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att vissa beslut om beviljande av medel tagits senare under året än planerat och att vissa projektägare inte inkommit med ansökningar om utbetalning i den omfattning som beräknats. Högre bidrag till lönegarantiersättningar än anvisat Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor (77,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 635 miljoner kronor (18,9 procent) högre. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, var föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket ökade utgifterna för lönegarantiersättning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 375 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna för lönegarantiersättning samt ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Lägre utfall för etableringsersättningar än anvisat Utfallet för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 910 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor (38,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet deltagare i etableringsinsatser blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 16 300 personer. Utfallet blev 11 000 personer, vilket är 32,7 procent färre än beräknat. Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd Utfallet för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd blev 2 704 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 145 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än beräknat. Såväl antalet inkomna ansökningar som priserna för upphandlade omställningstjänster var lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 242 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades. Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 167 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa under 2025, vilket är en ökning med 30 000 personer (6,3 procent) från 2024. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter från föregående år. Under 2025 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 367 000 personer per månad. Det är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2024. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 199 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 7,0 procent jämfört med 2024. Andelen arbetslösa kvinnor med rätt till arbetslöshetsersättning uppgick till 49 procent, vilket ska jämföras med 47 procent 2024. Bland män uppgick andelen med rätt till arbetslöshetsersättning till 54 procent, vilket var i nivå med föregående år. Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2025 blev 25,5 miljoner, vilket är en ökning med 4,0 procent jämfört med 2024. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna. Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 167 700 personer per månad, vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2024. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 541 miljoner kronor (3,1 procent), vilket beror på en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare. Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 230 miljoner kronor (7,0 procent) lägre jämfört med 2024. Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 276 miljoner kronor (35,5 procent) lägre. Det beror på färre deltagare till följd av den svagare arbetsmarknaden samt nya regler fr.o.m. februari 2025 som bl.a. innebär begränsningar för nystartsjobb hos arbetsgivare som sagt upp personal på grund av arbetsbrist under den senaste 12-månadersperioden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 35 666 under 2025, vilket är en minskning med 19,5 procent från 2024. Dessutom har en lägre genomsnittlig kostnad per deltagare bidragit till lägre utgifter. Fler projekt medförde högre utgifter för Europeiska socialfonden+ Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (7,6 procent) högre för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027. Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2025 fanns 508 pågående projekt, vilket är en ökning med 128 projekt (33,7 procent) från föregående år. Fler deltagare i etableringsprogrammet jämfört med 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 123 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Det beror främst på fler deltagare i etableringsprogrammet. Antalet deltagare uppgick under året till i genomsnitt 11 000 personer per månad, vilket är en ökning med 20,2 procent från föregående år. EU:s ministerråd beslutade i juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktdirektivet kunder folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen om nya regler från 1 november 2024 för folkbokföring för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. De kan bli folkbokförda redan efter ett år i Sverige, i stället för som tidigare två år. Regeländringarna har bidragit till att fler flyktingar från Ukraina har deltagit i etableringsprogrammet. Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 113 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för en del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Ökningen förklaras av en högre medelersättning till följd av att arbetsgivare rapporterat högre löneunderlag och högre avgifter till registrerade omställningsorganisationer. Ökningen motverkades delvis av att antalet arbetsgivare som fick ersättning minskade med 4,7 procent. Beställningsbemyndigande Tabell 3.37UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 4 800 3 352 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 17 000 14 011 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 3 759 3 604 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 7 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 22 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20 Summa 25 610 20 994 1:11 (2023) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 17 Totalt 21 011 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 610 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 20 994 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 4 616 miljoner kronor. För anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras skillnaden av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat. För anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd beror skillnaden på en lägre omfattning än beräknat av grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Myndigheten för arbetsmiljökunskap Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndigheten har inte heller kunnat ta fram underlag som styrker viss information i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:20 Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (skr. 2025/26:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU6, rskr. 2025/26:195). Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet. Anslag Tabell 3.38UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:2 Studiemedel 20 439 189 19 948 -491 -2,4 19 550 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 2 391 -2 486 -51,0 1 338 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 320 2 302 -17 -0,8 1 282 1:7 Studiestartsstöd 300 213 -87 -28,9 258 Övriga anslag 5 858 5 756 -103 -1,8 5 611 Summa 33 793 189 30 610 -3 184 -9,4 28 039 Utfallet uppgick till 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre. Färre studerande än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 948 miljoner kronor. Det är 491 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och beror på att antalet studerande blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor för ökade utgifter för studiemedel på grund av ett tillfälligt ökat utbud av yrkesutbildningar. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor (51,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det berodde på att antalet kvalificerade sökande med studier under 2025 inte har varit tillräckligt. För att få omställningsstöd måste exempelvis den sökande ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna. Lägre utgifter när studiestartsstödet fasas ut Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 213 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor (28,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 45 miljoner kronor (17,3 procent) lägre. År 2025 betalades studiestartstöd ut till 3 400 personer, vilket är en minskning med 800 personer jämfört med föregående år. Studiestartsstödet upphörde den 1 januari 2026. Under 2025 har en utfasning skett. Fler studerande och högre bidrag än föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 948 miljoner kronor, vilket är 398 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2024. Det beror främst på att fler studerande beviljades studiemedel jämfört med föregående år, men även på den indexerade uppräkningen av studiemedelsbeloppen. Under 2025 fick 532 132 personer studiemedel, vilket är 2 388 personer fler än 2024. Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler beslut har kunnat fattas då handläggningstiderna har kortats, vilket gjort att fler har kunnat få stöd. Under 2025 fick 20 900 personer omställningsstudiestöd, vilket är 8 500 personer fler än föregående år. Högre upplåningsräntor ökade utgifterna för räntor på studielån Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre, vilket beror på högre upplåningsräntor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.39UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 1 Summa 4 1 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.40UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 304 748 Studielån (låneram för CSN:s utlåning i Riksgäldskontoret) 309 500 304 594 ¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395) CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till 304 748 miljoner kronor vid utgången av 2025. Det är CSN:s fordran på låntagarna. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 304 594 miljoner kronor vid utgången av 2025. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Anslag Tabell 3.41UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 095 407 5 236 -858 -14,1 4 586 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 098 798 -299 -27,3 707 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 206 -669 -13,7 4 198 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 8 243 8 205 -38 -0,5 7 395 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -7 -38,4 11 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 200 3 642 -515 -12,4 4 229 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 320 4 267 256 6,4 4 075 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 24 251 24 10,4 230 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 2 182 0 0,0 2 118 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 536 26 2 562 26 1,0 2 451 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 534 2 534 0 0,0 2 458 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 29 2 672 29 1,1 2 554 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 2 510 0 0,0 2 455 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 12 1 895 12 0,7 1 820 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 070 2 220 151 7,3 2 061 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 921 19 1 940 19 1,0 1 857 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 860 1 949 88 4,8 1 814 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 150 10 1 160 10 0,9 1 114 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 850 876 26 3,0 819 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 889 14 1 903 14 0,8 1 826 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 416 1 489 73 5,2 1 444 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 111 2 123 111 5,5 1 944 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 816 816 0 0,0 737 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 468 45 513 45 9,7 452 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 333 -363 812 -521 -39,1 748 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 -15 8 290 -149 -1,8 7 907 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 80 508 88 21,0 500 Övriga anslag 36 195 116 36 389 194 0,5 35 625 Summa 103 845 1 037 101 957 -1 888 -1,8 98 133 Utfallet uppgick till 101 957 miljoner kronor, vilket är 1 888 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 037 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre. För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 5 236 miljoner kronor, vilket är 858 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utbetalningarna av olika statsbidrag blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 407 miljoner kronor, bl.a. 300 miljoner för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet varav 235 miljoner kronor betalats ut under året. Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 798 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (27,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för insatser kopplade till professionsprogrammet samt för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 206 miljoner kronor, vilket är 669 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare. Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (38,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnade kurser än tidigare. Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 642 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten. Utfallet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 4 267 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (6,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 320 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten. Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 812 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 363 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet. Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 508 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen. Högre utgifter för stärkt kunskapsutveckling samt forskning och innovation jämfört med 2024 Utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling blev 8 205 miljoner kronor, vilket är 809 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning för 2025. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 8 290 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor (4,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning i och med satsningen på forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Syftet är att Sverige ska bli en ledande nation inom forskning och innovation. Beställningsbemyndigande Tabell 3.42UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 626 878 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 35 32 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 2 586 2 586 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 576 383 1:12 Praktiknära skolforskning 72 71 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 563 7 563 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 6 100 5 849 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 11 300 10 070 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 24 327 20 386 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 690 2 280 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 8 500 5 348 4:1 Internationella program 90 90 Summa 67 892 57 963 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 67 892 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 57 963 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 929 miljoner kronor. För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden till stor del på att ett planerat beslut om framtida utbetalningar till forskningsinfra-strukturen MAX IV sköts upp till 2026 samt att vissa nya satsningar från forsknings- och innovationspropositionen 2024 beviljades på en lägre nivå än planerat. För anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer förklaras avvikelsen främst av en gynnsam valutakurs vid bokslutsdagen, vilket påverkar utestående åtaganden i svenska kronor. För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet beror skillnaden på att bemyndigandet beräknades utifrån svenskt deltagande i nya program som beslutades vid ministermötet i den Europeiska rymdorganisationen i november 2025. Vissa av dessa satsningar har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden främst på att bemyndigandet inrymmer statsbidraget för anställning av lärarassistenter där behovet av bemyndigande har upphört. Garantier Tabell 3.43UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2025-12-31 Utfärdadegarantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 235 235 Summa 235 235 ¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statens skolverk Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens skolverks lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna som ska finansieras med lån uppgår till 79 391 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 121 352 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för yrkeshögskolan har ingått åtaganden under 2025 om 6 386 tusen kronor som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena avser utgiftsområde 17, anslag 14:3, anslagspost 2 Bidrag till tolkutbildning - del till Myndigheten för yrkeshögskolan. Försvarshögskolan Försvarshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Försvarshögskolan har redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rektor med ett för lågt belopp om 1 281 tusen kronor. Korrekt belopp är 1 395 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Högskolan Väst Högskolan Väst har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Högskolan väst redovisar felaktiga belopp i kolumnerna för intäkter och kostnader i tabellen för avgiftsfinansierad verksamhet. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Mälardalens universitet Mälardalens universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Ledningen för Mälardalens universitet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Under 2025 har det framkommit brister i den interna styrningen och kontrollen vid universitetets största akademi. Riksrevisionen bedömer att bristerna som beskrivs i årsredovisningen har varit väsentliga. Riksrevisionen instämmer därmed inte i ledningens bedömning av att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet varit betryggande under hela den period som årsredovisningen avser. De väsentliga bristerna i den interna styrningen och kontrollen innebär att universitetet inte följt kraven i 2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Universitets- och högskolerådet har överskridit ett anslag med 97 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen. Överskridandet avser anslaget för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet, ap.2 Särskilda bidrag - del till Universitets- och högskolerådet. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:3 Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningarna som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (skr. 2024/25:196) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU3, rskr. 2025/26:48). RiR 2025:10 Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning Riksrevisionen har granskat effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (skr. 2025/26:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU15, rskr. 2025/26:174). RiR 2025:12 Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning Riksrevisionen har granskat om legitimationssystemet för lärare och förskollärare fungerar effektivt. Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation (skr. 2025/26:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU16, rskr. 2025/26:187). RiR 2025:15 Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola. Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om likvärdighet iförskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (skr. 2025/26:67) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU6, rskr. 2025/26:186). RiR 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund (skr. 2025/26:166) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Anslag Tabell 3.44UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 455 434 -21 -4,6 463 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 689 1 689 0 0,0 1 704 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 134 1 134 0 0,0 1 127 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 204 10 211 8 3,7 198 6:1 Riksarkivet 510 12 516 6 1,3 487 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 556 16 1 570 14 0,9 1 486 8:2 Centrala museer: Stiftelser 276 9 285 9 3,3 276 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0 0 -100,0 10:1 Filmstöd 554 2 557 2 0,4 554 13:1 Stöd till idrotten 2 127 2 127 0 0,0 2 117 13:5 Insatser för den ideella sektorn 274 272 -2 -0,6 215 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 1 641 0 0,0 1 741 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 447 2 447 0 0,0 2 447 Övriga anslag 3 996 4 3 979 -17 -0,4 3 805 Summa 16 862 54 16 862 0 0,0 16 621 Utfallet uppgick till 16 862 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 54 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 241 miljoner kronor (1,4 procent) högre. Högre bidrag för läsfrämjande insatser Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för att genomföra fler läsfrämjande insatser med anledning av försämrade kunskaper i läsförståelse hos svenska elever. Under 2025 fick stiftelsen Berättarministeriet 10 miljoner kronor i bidrag för läsfrämjande insatser. Något högre utfall än anvisat för de centrala museerna Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 570 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 285 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslagen ytterligare 16 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor, för att stärka sysselsättningen och främja digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar inom de centrala museerna. Högre utgifter för bidrag mot ofrivillig ensamhet än 2024 Utgifterna för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 272 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (26,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att 49 miljoner kronor har betalats ut i bidrag till 90 civilsamhälles-organisationer för att främja gemenskap och förebygga ofrivillig ensamhet. Beställningsbemyndigande Tabell 3.45UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 236 136 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 11 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 60 0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 164 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 44 34 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 20 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 260 179 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 63 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 212 212 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 39 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 13:5 Insatser för den ideella sektorn 118 85 14:3 Bidrag till tolkutbildning 120 102 Summa 1 424 1 060 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 424 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 060 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 364 miljoner kronor. För anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror skillnaden bl.a. på genomlysning av lämnade bidrag hos Statens kulturråd och att förändringar av utlysningar innebär flera års planerande. Utlåning Tabell 3.46UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Kungliga Operan AB 130 73 Kungliga Dramatiska teatern AB 72 71 Nordiska museet 38 Tekniska museet 95 89 Stiftelsen Skansen 80 54 Summa 377 324 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 377 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 324 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för stöd till trossamfund har fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt en fördelning som inte överensstämmer med resultatredovisningens indelning. Myndigheten har inte heller kommenterat väsentliga förändringar mellan åren i fördelningen av totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Sametinget Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Sametinget har inte kommenterat väsentliga förändringar i fördelning av intäkter och kostnader i tabell 13 i resultatredovisningen. Dessutom finns det fel i fördelningen av kostnader mellan verksamheterna Näring och EU-medel. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Myndigheten har inte heller redovisat sammanställda förlustsiffror för rennäringen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § FÅB. Myndigheten har dessutom inte redovisat hur den uppfyllt det finansiella villkoret som regeringen angett för anslag inom utgiftsområde 23, anslag 1:22 anslagspost 2 Främjande av rennäringen om att 3 700 tusen kronor ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § FÅB. Statens centrum för arkitektur och design Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens centrum för arkitektur och design har inte återrapporterat fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Moderna Museet Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen först den 16 mars 2026. Det är inte förenligt med 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Statens försvarshistoriska museer Statens försvarshistoriska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens försvarshistoriska museer har ingått åtaganden under 2025 på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 24,3 miljoner kronor och avser anslag inom utgiftsområde 17, anslag 8:1, anslagspost 9 Statens försvarshistoriska museer. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Anslag Tabell 3.47UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 -140 101 -152 -59,9 31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 1 -12 -92,4 1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -97,0 1 1:4 Boverket 302 7 309 7 2,2 300 1:6 Lantmäteriet 871 30 891 20 2,3 798 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 40 9 411 371 926,6 393 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 370 918 -452 -33,0 2 758 Övriga anslag 348 343 -5 -1,5 347 Summa 3 240 -95 2 976 -264 -8,2 4 629 Utfallet uppgick till 2 976 miljoner kronor, vilket är 264 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 101 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (59,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget minskade anslaget med 140 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv i syfte att finansiera ett tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden. Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Endast administrativa utgifter har belastat anslaget. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 beslutade riksdagen i december 2025 att avveckla stödet. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 56 garantier till 10 kommuner, jämfört med 109 garantier till 14 kommuner för 2024. Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 309 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera Boverkets arbete med att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras samt myndighetens insatser inom det civila försvaret. Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 891 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre kostnader än ursprungligen beräknat för ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för detta ändamål. Högre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 411 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (926,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget hade ett ingående överföringsbelopp på 548 miljoner kronor. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att, med beaktande av ingående överföringsbelopp, medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för stöd bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats. Lägre utgifter än beräknat för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Utbetalningarna av stöd avsåg 2 260 lägenheter varav 106 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande. Högre utgifter för bostadspolitisk utveckling och Lantmäteriet jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling 70 miljoner kronor (225,0 procent) högre. Det beror på ökad efterfrågan från kommuner gällande stöd för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Under året beviljades 84 ansökningar från 67 olika kommuner. Föregående år beviljades 32 ansökningar från 26 kommuner. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Lantmäteriet 93 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter på grund av övergången till att tillhandahålla värdefulla datamängder enligt EU-direktiv om öppna data avgiftsfritt. Det beror även på ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Beställningsbemyndigande Tabell 3.48UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 0 Summa 13 0 1:7 (2018) Energieffektivisering av flerbostadshus 8 1:7 (2022) Energieffektivisering av flerbostadshus 133 1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 584 Totalt 725 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 725 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Garantier Tabell 3.49UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2025-12-31 Utfärdadegarantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 2 797 2 978 Summa 8 000 2 797 2 978 Övriga kontokrediter Tabell 3.50UO 18 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0 Summa 0 Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:35 En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet Riksrevisionen har granskat statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer (skr. 2025/26:225) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Anslag Tabell 3.51UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 012 1 883 -130 -6,5 1 547 1:2 Transportbidrag 550 468 -82 -14,9 525 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden2021–2027 1 732 1 335 -397 -22,9 641 1:3(2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 0 106 Summa 4 294 3 686 -608 -14,2 2 819 Utfallet uppgick till 3 686 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 867 miljoner kronor (30,8 procent) högre. Lägre utgifter än beräknat för exempelvis regionala utvecklingsåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 883 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för regionala investeringsstöd och investeringsstöd till kommersiell service. För det senare stödet beror det bl.a. på att investeringar inte kunnat genomföras som planerat. Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (22,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på låg efterfrågan på stöd i vissa delar av programmen och begränsad kapacitet hos mottagare att genomföra vissa typer av projekt, vilket har lett till lägre utbetalningar än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 468 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 57 miljoner kronor (10,9 procent) lägre. Det beror på färre ärenden och därmed ett lägre utbetalt belopp. Under 2025 fattade Tillväxtverket 983 beslut om transportbidrag, vilket är en minskning med 7,6 procent jämfört med 2024. Högre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 336 miljoner kronor (21,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för Fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO är en EU-fond som fokuserar på län med höga koldioxidutsläpp. Jämfört med föregående år blev utgifterna 694 miljoner kronor (108,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader har ökat under den pågående programperioden. Det blev inga utgifter för det äldre anslaget 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020. Det beror på att programperioden är avslutad. Under 2025 godkände Europeiska kommissionen en slutlig genomföranderapport för programmet. Föregående år uppgick utgifterna till 106 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.52UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 500 3 114 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 5 050 4 602 Summa 8 550 7 716 1:3 (2022) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 16 Totalt 7 732 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 550 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 716 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 834 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Anslag Tabell 3.53UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 964 -101 -9,5 830 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 40 -60 -59,8 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 62 -201 -76,4 116 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 -2 190 1 608 -1 887 -54,0 2 404 1:17 Klimatpremier 2 313 1 203 -1 110 -48,0 415 1:18 Industriklivet 1 345 2 190 1 800 455 33,8 1 335 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 87 -28 -24,2 110 1:8 (2024) Klimatbonus 0 1 357 Övriga anslag 7 743 40 7 682 -61 -0,8 8 019 Summa 16 439 40 13 447 -2 992 -18,2 14 587 Utfallet uppgick till 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 140 miljoner kronor (7,8 procent) lägre. Lägre utgifter för sanering än anvisat till följd av återbetalningar Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 964 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att bidrag för vissa saneringsprojekt inte kunde slutföras under året och därmed återbetalades och flyttats som utbetalningar till kommande år. Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn blev 40 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (59,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att stödet öppnade för ansökningar i juli 2025, vilket försenade hanteringen av inkomna ansökningar och utbetalningar under året. Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 62 miljoner kronor, vilket är 201 miljoner kronor (76,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar och att flera bilaterala projekt fortfarande är i ett förberedelseskede. Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor (54,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev lägre än beräknat eftersom pågående projekt har haft lägre kostnader än planerat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 2 190 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 1 203 miljoner kronor. Det är 1 110 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Införandet av stöd till lätta eldrivna lastbilar, som gäller under en begränsad period, har lett till en kraftig ökning av ansökningar och utbetalningar under 2024 och 2025. Det har förlängt handläggningstiderna från några månader till omkring ett år. Ändrade villkor för stödet har också ökat handläggningstiden ytterligare. Under andra halvan av 2025 har en kö uppstått, vilket lett till förseningar av beslut och utbetalning. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 3 682 till totalt 4 182. Högre utfall för Industriklivet jämfört med budget och föregående år Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 800 miljoner kronor, vilket är 455 miljoner kronor (33,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 2 190 miljoner kronor. Trots ett högt söktryck utnyttjades inte alla de nya anslagsmedlen. Det beror bl.a. på att många ansökningar avsåg stöd för fleråriga projekt och utbetalningar sker först när kostnader i projekten uppstår. Jämfört med föregående år blev utgifterna 464 miljoner kronor (34,7 procent) högre. Lägre utfall för åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv än anvisat Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 87 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (24,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utbetalningarna blev lägre än beräknat på grund av lägre kostnader för åtgärderna. Dessutom har projekt försenats, vilket har skjutit fram en del av utbetalningarna. Beställningsbemyndigande Tabell 3.54UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 120 63 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 515 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 3 465 992 1:5 Miljöforskning 102 92 1:7 Avgifter till internationella organisationer 2 274 2 145 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 150 56 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 770 578 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 1 127 1:13 Internationellt miljösamarbete 11 1 1:14 Skydd av värdefull natur 35 0 1:16 Klimatinvesteringar 6 500 4 507 1:17 Klimatpremier 3 660 1 986 1:18 Industriklivet 3 850 2 964 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längsGöta älv 165 125 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 20 275 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 786 Summa 61 702 37 213 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 61 702 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 37 213 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 489 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där ett beslut om stöd har fattats efter att den första omvända auktionen inom ramen för stödet genomförts. Utlysningen för en andra auktion har öppnats och stänger i augusti 2026. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödsystem för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS). Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till 2 473 miljoner kronor. Bemyndigandet ökade med 1 600 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra fleråriga bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall. Bemyndigandet för denna del av anslaget nyttjades inte eftersom det inte inkommit några ansökningar om stöd. Bemyndigandet nyttjades inte heller fullt ut för den delen av anslaget som finansierar saneringsprojekt då det till största delen är fulltecknat de närmaste åren. Skillnaden för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar uppgick till 1 993 miljoner kronor, vilket beror på lägre nyttjandegrad av stöden inom Klimatklivet. För anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror skillnaden på lägre nyttjandegrad i förhållande till bemyndigandets storlek. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:2 Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla vattentjänster enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp (skr. 2024/25:173) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:CU3, rskr. 2025/26:37). RiR 2025:22 Statens arbete med Agenda 2030 Riksrevisionen har granskat statens arbete med Agenda 2030. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (skr. 2025/26:83) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU19, rskr. 2025/26:184). RiR 2025:25 Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering Riksrevisionen har granskat regeringens och myndigheternas arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket (skr. 2025/26:122) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2025:28 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall Riksrevisionen har granskat internationella klimatinsatser med fokus på förvärv av utsläppskrediter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser (skr. 2025/26:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden. Anslag Tabell 3.55UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:5 Energiplanering 790 270 -520 -65,9 221 1:8 Laddinfrastruktur 930 269 -661 -71,1 119 1:9 Biogasstöd 985 789 -196 -19,9 701 1:10 Energiberedskap 198 187 -11 -5,3 49 Övriga anslag 3 728 3 610 -119 -3,2 3 311 Summa 6 631 5 125 -1 507 -22,7 4 402 Utfallet uppgick till 5 125 miljoner kronor, vilket är 1 507 miljoner kronor (22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 723 miljoner kronor (16,4 procent) högre. Utgifterna för energiplanering blev lägre än anvisat Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 270 miljoner kronor, vilket är 520 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet avser främst incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad. Utbetalning av medel för detta sker efter beslut från regeringen. Under året har inga beslut fattats vilket lett till att utfallet blev lägre än beräknat. Stöd för laddinfrastruktur och biogas blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 269 miljoner kronor, vilket är 661 miljoner kronor (71,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att en mindre andel av stödet betalas ut i förskott, att en större andel betalas ut efter att projektet slutförts och att vissa projekt avbrutits på grund av exempelvis tillgång till elnätseffekt och markfrågor. Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 789 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor (19,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på inbetalda återkrav. Biogasstöd har betalats ut i förskott enligt den beräknade mängd biogas som sannolikt produceras. Återkrav av utbetalda bidrag har ställts ut efter kontroll av de mängder biogas som har producerats. Högre utfall för energiberedskap än 2024 Utfallet för anslag 1:10 Energiberedskap blev 138 miljoner kronor (281,9 procent) högre än 2024. Energimyndigheten har bl.a. finansierat reservkraft och värmeförsörjning via projektet Robust kommun. Beställningsbemyndigande Tabell 3.56UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:3 Energiforskning 4 100 2 445 1:5 Energiplanering 1 200 104 1:8 Laddinfrastruktur 2 000 579 1:10 Energiberedskap 1 050 0 1:11 Elberedskap 2 000 1 695 Summa 10 350 4 822 1:6 (2024) Avgifter till internationella organisationer 13 Totalt 4 835 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 350 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 5 528 miljoner kronor. Skillnaden är till stor del hänförlig till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur. För dessa två anslag finns behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattanden åtaganden, för exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter. För anslaget 1:5 Energiplanering beror skillnaden på det s.k. Kraftlyftet. Förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet trädde i kraft den 13 januari 2026, vilket innebar att några ekonomiska åtaganden inte har kunnat beslutas för detta ändamål under 2025. För anslaget 1:10 Energiberedskap förklaras avvikelsen av att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren för energiberedskapsåtgärder blev lägre än beräknat. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 13 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.57UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 500 0 Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen 700 111 Summa 1 200 111 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Vid utgången av 2025 fanns utestående lån om 111 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.58UO 21 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2025-12-31 Utfärdadegarantier inklusivebundna utfästelser Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft 400 000 0 0 Summa 400 000 0 0 Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.59UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0 Summa 1 650 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2025 var flaskhalsinkomsterna fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2025 uppgår därmed till 0 miljoner kronor. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. I området Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster. Anslag Tabell 3.60UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 029 415 37 836 -3 193 -7,8 32 872 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 500 39 478 -824 -2,0 35 338 1:3 Trafikverket 1 539 11 1 522 -17 -1,1 1 459 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 71 287 93 47,9 511 1:7 Trafikavtal 1 006 80 1 152 146 14,6 960 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 -400 443 -507 -53,3 733 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 1 642 -82 -4,7 1 554 1:12 Transportstyrelsen 2 661 3 2 562 -99 -3,7 3 552 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 124 -622 -83,4 771 1:18 Lån till körkort 31 0 -31 -99,9 7 Övriga anslag 4 266 4 063 -203 -4,8 3 460 Summa 94 447 680 89 110 -5 338 -5,7 81 216 Utfallet uppgick till 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 680 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna inom utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av sjöfartsinvesteringar. Lägre utgifter för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur än anvisat Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor för att användas till underhållet av statliga vägar. Trots en högre verksamhetsvolym än tidigare år ledde senareläggningar och kostnadsminskningar till att utgifterna blev lägre än anvisat i statens budget. Högre utgifter för sjöräddning samt trafikavtal än anvisat Utfallet för anslag 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål blev 287 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (47,9 procent) högre än anvisat i statens budget.I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor för Sjöfartsverkets verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Tillskottet gjorde så att två helikopterbaser kunde behållas. Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal blev 1 152 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på högre kostnader för upphandlad nattågstrafik till övre Norrland. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor på grund av att Trafikverket tecknat ett tillfälligt direktavtal om nattågstrafiken till och från övre Norrland. Stöd till transeuropeiska nätverk EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 443 miljoner kronor, vilket är 507 miljoner kronor (53,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 400 miljoner kronor som i stället omfördelades till anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för dubbelspårig järnväg på sträckan Hallsberg-Degerön, som uppgick till 154 miljoner kronor och för arbete vid Hamnbanan i Göteborg som uppgick till 130 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 289 miljoner kronor (39,5 procent) lägre. Lägre utfall för investeringar i det Västsvenska paketet Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner kronor (83,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används främst för att finansiera investeringar i det Västsvenska paketet och inom ramen för detta finns överenskommelser om hur finansieringen ska gå till. Anslagsutfallet blev lägre 2025 eftersom det inte fanns någon ny överenskommelse om hur kostnaderna i det Västsvenska paketet skulle fördelas. Därför finansierades investeringarna helt via anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Jämfört med 2024 blev utfallet 648 miljoner kronor (84,0 procent) lägre. Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024 Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev endast 25 000 kronor, vilket är 31 miljoner kronor (99,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från och med den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån. Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev högre än 2024 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 4 964 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2024. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 18 097 miljoner kronor, vilket är 2 903 miljoner kronor (19,1 procent) högre än 2024. Som exempel på objekt som ingår i den nationella planen och som är finansierat med anslag kan nämnas: Varberg, dubbelspår (tunnel), E22 Lösen-Jämjö och Lund-Flackarp, fyrspår. Dessa objekt har öppnats för trafik 2025. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 39 478 miljoner kronor. Det är 4 141 miljoner kronor (11,7 procent) högre jämfört med 2024. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 3 219 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 21 805 miljoner kronor. Trafikverket ökade det förebyggande beläggningsunderhållet med ca 65 procent jämfört med 2024. Ett exempel är E10 norr om Kiruna, där 17 kilometer väg har fått förbättrad underbyggnad, nya vägtrummor, rensade diken och ny beläggning. På Vildmarksvägen norr om Vilhelmina har underbyggnaden förbättrats och 50 kilometer väg fått ny beläggning. Inom brounderhåll har ett större arbete inletts på Ölandsbron samt ommålning av Älvsborgsbron i Göteborg. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 921 miljoner kronor (5,5 procent) högre och uppgick till 17 673 miljoner kronor. Det beror främst på att man bytt ut gamla spår och ersatt med nya. Bland större åtgärder genomfördes den andra etappen av spårbytet på Malmbanan mellan Gällivare och Råtsi. De första etapperna inleddes även på Dalabanan och Mälarbanan, med spårbyten mellan Morgongåva–Sala samt på sträckorna Kolbäck–Valskog och Kolbäck–Eskilstuna. Därutöver genomfördes kortare spårbyten bl.a. på Ostkustbanan och Mälarbanan. Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 2 562 miljoner kronor, vilket är 990 miljoner kronor (27,9 procent) lägre jämfört med 2024. Att utfallet blev lägre beror på att en engångsutgift, för att täcka ett ackumulerat underskott med anledning av spridningen av covid-19, belastade anslaget under 2024. Beställningsbemyndigande Tabell 3.61UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 161 340 95 144 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 42 000 36 807 1:7 Trafikavtal 8 000 3 427 1:11 Trängselskatt i Stockholm 77 000 68 981 1:14 Trängselskatt i Göteborg 21 000 20 171 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 350 100 2:3 Grundläggande betaltjänster 40 27 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 75 27 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 4 348 2 691 Summa 314 153 227 375 1:16 (2021) Internationell tågtrafik 34 1:18 (2023) Lån till körkort 0 Totalt 227 409 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 314 153 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 227 375 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 86 778 miljoner kronor. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senareläggningar av projekt. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senarelagda åtgärder för bärighet och tjälsäkring. För anslaget 1:7 Trafikavtal beror skillnaden på lägre kontraktstecknande än beräknat. För anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation beror skillnaden bl.a. på senareläggning av projekt. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 34 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.62UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 A-train AB¹ 1 000 645 SVEDAB AB 6 400 5 705 Summa 7 400 6 350 ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 400 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2025 var 6 350 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.63UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2025-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 2 698 2 698 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 0 1 499 1 499 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 0 5 705 5 705 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB,Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 3 354 3 354 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 484 CHF 42 484 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 605 CHF 52 605 Summa 14 345 14 345 ¹ Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Valutakurs från Riksbanken per 30 december 2025, CHF = 11,64. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.64UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2025-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 75 337 70 892 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 76 937 70 892 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 76 937 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 70 892 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.65UO 22 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2025-12-31 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 1 800 1 581 Summa 1 800 1 581 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Post- och telestyrelsen (PTS) har inte redovisat beslutade återkrav av bredbandsstöd om 236 miljoner kronor. Det innebär att intäkter av avgifter som inte disponeras av PTS är för lågt redovisade och att motsvarande fordran saknas i balansräkningen. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Transportstyrelsen Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Finansieringsanalysen innehåller väsentliga fel i fördelningen av kassaflöden mellan avsnitten. Kassaflödet från: driftverksamheten är 597 miljoner kronor för högt uppbördsverksamheten är 187 miljoner kronor för lågt transfereringsverksamheten är 410 miljoner kronor för lågt. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt (skr. 2025/26:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU8, rskr. 2025/26:153). RiR 2025:11 Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken Riksrevisionen har granskat regeringens, Trafikverkets och Transportstyrelsens arbete med att uppnå riksdagens målsättningar om att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken (skr. 2025/26:56) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU13 rskr. 2025/26:198). Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Anslag Tabell 3.66UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Skogsstyrelsen 584 585 1 0,1 513 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 140 256 123 92,0 466 1:8 Statens jordbruksverk 861 -6 838 -23 -2,7 758 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 7 649 -12 -0,2 9 011 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 2 225 -5 -0,2 1 939 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 943 1 755 -187 -9,6 1 460 1:14 Livsmedelsverket 528 -3 506 -22 -4,2 391 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 -22 209 -37 -15,0 158 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 12 1 167 -31 -2,6 1 217 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 8 2 350 8 0,3 2 240 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 819 821 2 0,3 748 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 220 -136 -38,2 74 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 97 37 -60 -61,9 36 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 132 -128 -49,0 190 Övriga anslag 2 439 8 2 431 -7 -0,3 2 355 Summa 21 698 136 21 181 -516 -2,4 21 554 Utfallet uppgick till 21 181 miljoner kronor, vilket är 516 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 136 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 372 miljoner kronor (1,7 procent) lägre. Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 256 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (92,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 140 miljoner kronor på grund av högre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella. Lägre utfall för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet än anvisat Utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet blev 220 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för investeringsstöd för robust primärproduktion till följd av längre handläggningstider än beräknat. Stödet ska användas till investeringar som minskar sårbarheten hos primärproducenter, dvs. producenter av råvaror som blir livsmedel, i syfte att stärka det civila försvaret. Exempel på detta är investeringar i tryggad elförsörjning samt utrymmen för lagring av kritiska insatsvaror. Lägre utgifter för stödåtgärder för fiske och vattenbruk än anvisat Utfallet för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 37 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 132 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor (49,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallen blev lägre beror främst på långa projekttider, vilket ledde till färre ansökningar om utbetalningar och färre beslut om stöd än beräknat. Lägre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än 2024 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 210 miljoner kronor (45,0 procent) lägre. Det beror på lägre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av främst salmonella och afrikansk svinpest jämfört med 2024. Lägre utgifter för gårdsstödet jämfört med 2024 Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 649 miljoner kronor, vilket är 1 362 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd av vissa miljöersättningar för 2023. Högre utgifter för medfinansieringen till EU:s gemensamma jordbrukspolitik än 2024 Utfallet för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 blev 2 225 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (14,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 1:13 Finansiering frånEU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 blev 1 755 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (20,3 procent) högre jämfört med föregående år. De högre utfallen för anslagen beror bl.a. på programändring i programperioden där flera ersättningar höjts jämfört med föregående år. Högre utgifter för Livsmedelsverket än 2024 Utfallet för anslaget 1:14 Livsmedelsverket blev 506 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner kronor (29,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter i samband med Livsmedelsverkets arbete som sektorsansvarig myndighet inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Högre utgifter för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet jämfört med 2024 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 146 miljoner kronor (197,5 procent) högre. Det beror främst på att investeringsstödet för robust primärproduktion öppnades upp för ansökan den 1 april 2025. Under 2024 var utgifterna lägre eftersom framtagande av underlag till stödförordning m.m. fortfarande pågick. Beställningsbemyndigande Tabell 3.67UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 110 49 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 140 65 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 800 2 698 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 3 210 2 781 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 345 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 200 122 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 305 275 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 400 303 Summa 10 765 7 637 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 10 765 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 637 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 128 miljoner kronor. För anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet berodde skillnaden bl.a. på att åtgärder kom i gång senare än beräknat, att uppköp försenades och att upphandlingsbeslut överklagades. En annan bidragande orsak är att verksamheten var under uppbyggnad, vilket innebär svårigheter att beräkna lämplig nivå för bemyndigandet. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statens veterinärmedicinska anstalt Statens veterinärmedicinska anstalt har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens veterinärmedicinska anstalt har inte återrapporterat hur myndigheten har utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:24 Statens insatser för jordbrukets klimatomställning Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning (skr. 2025/26:113) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Anslag Tabell 3.68UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 411 3 346 -65 -1,9 3 498 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 -2 880 -2 -0,2 864 1:4 Tillväxtverket 426 6 433 6 1,5 453 1:5 Näringslivsutveckling 254 300 529 275 108,2 335 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 4 380 -24 -5,9 386 1:11 Bolagsverket 153 20 154 1 0,5 122 1:13 Konkurrensverket 217 5 224 7 3,2 208 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 69 22 -47 -67,7 46 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 827 700 689 6 263,6 1 804 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 23 6 34,4 22 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 -137 -502 -137,6 -305 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 -2 386 -99 -20,4 365 2:4 Investeringsfrämjande 104 104 0 0,0 78 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 24 5 26 2 9,5 27 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 7 -93 -92,9 Övriga anslag 1 396 6 1 384 -11 -0,8 1 328 Summa 8 315 1 167 8 459 143 1,7 9 229 Utfallet uppgick till 8 459 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 167 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 771 miljoner kronor (8,3 procent) lägre. Beslut om ändringar i statens budget för flera anslag Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 880 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget beslutade att minska anslaget med 2 miljoner kronor då ett uppdrag om nya utvinningstekniker överfördes från Research Institutes of Sweden AB till Sveriges geologiska undersökning. Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 433 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för Tillväxtverkets arbete inom det civila försvaret. Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 529 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor (108,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på ett kapitaltillskott till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden i syfte att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 300 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för kapitaltillskottet till Norrlandsfonden. Utfallet för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning blev 380 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för myndighetens insatser inom det civila försvaret samt ett uppdrag om nya utvinningstekniker. Utfallet för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 154 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för utveckling av Bolagsverkets inlämningstjänst för årsredovisningar och it-system i syfte att möjliggöra för företag att uppfylla EU-rättsliga krav på hållbarhetsrapportering samt för att täcka högre utgifter än vad som tidigare beräknats för likvidatorer. Utfallet för anslaget 1:13 Konkurrensverket blev 224 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på Konkurrensverkets arbete med att utreda ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemet samt möjligheter att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för dessa ändamål. Högre utgifter än beräknat för kapitalinsatser i statligt ägda företag Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 700 miljoner kronor, vilket är 689 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor har utbetalats till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL). APL har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag som bl.a. omfattar att utveckla, tillverka och tillhandahålla s.k. extemporeläkemedel, dvs. läkemedel tillverkade för en enskild patient, och lagerberedningar. Kapitaltillskottet syftar till att säkerställa Sveriges tillverkningsberedskap och därigenom trygga tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 827 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget varav 700 miljoner för kapitaltillskott till APL och 127 miljoner kronor för kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget och Ersättningsmark i Sverige 2 AB. Högre avgifter till vissa internationella organisationer än anvisat Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 23 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (34,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att avgifterna för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4 miljoner kronor. Återbetalningar medförde lägre utgifter än beräknat för stöd vid korttidsarbete Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -137 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor (137,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd från Tillväxtverket blev högre än årets utbetalda stöd. I statens budget beräknades 5 miljoner kronor för Tillväxtverkets utgifter vilket ska jämföras med ett utfall på -136 miljoner kronor. För Skatteverkets utgifter beräknades 360 miljoner kronor. Utfallet blev -1 miljon kronor och avsåg återbetalningar till följd av beslutade återkrav. Det inkom inte några ansökningar under 2025 som uppfyllde kriterierna för stöd. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 386 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att det inte blev några förluster med anledning av särskilda exportkreditgarantier till Ukraina. I statens budget beräknades 88 miljoner kronor för detta ändamål. Riksdagen beslutade i beslut om ändring i statens budget att minska anslaget med 2 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer. Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 26 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för Sveriges deltagande i internationella handelsorganisationer förväntades bli högre än vad som ursprungligen beräknats. Utgifterna för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 7 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Utgifterna blev lägre än anvisat belopp då underskottet i CIRR-systemet för 2024 uppgick till 7 miljoner kronor. Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 152 miljoner kronor (4,3 procent) lägre. Det beror på att vissa insatser för forskning och utveckling har avslutats, bl.a. insatser för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science-området. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:4 Tillväxtverket 20 miljoner kronor (4,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre kostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete. Högre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 194 miljoner kronor (57,9 procent) högre. Det beror främst på ett kapitaltillskott om 300 miljoner kronor till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden. De högre utgifterna motverkas delvis av lägre utgifter för deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse (s.k. IPCEI-projekt) samt Tillväxtverkets insatser för näringslivsutveckling. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket 32 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för utveckling av en digital identitetsplånbok, utveckling av ett samlat system för registerkontroll vid offentlig upphandling och åtgärder för civilt försvar och beredskap. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Konkurrensverket 16 miljoner kronor (7,7 procent) högre. De högre utgifterna beror bl.a. på förstärkt upphandlingstillsyn och uppdrag för att motverka kriminalitet och osund konkurrens i upphandlingar. Lägre utgifter än föregående år för kapitalinsatser i statligt ägda företag Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 104 miljoner kronor (61,2 procent) lägre. Under 2024 utbetalades 1 727 miljoner kronor till Riksgäldskontoret för att finansiera nedskrivning av lån och upplupen ränta avseende konsortiet Scandinavian airlines systemDenmark-Norway-Sweden samt 77 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Utfallet 2025 avser i sin helhet ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete 168 miljoner kronor (55,0 procent) högre. Utfallet är i likhet med föregående år negativt, vilket beror på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd översteg utbetalningarna. Skillnaden mot föregående år beror på att nettobeloppet för återbetalda stöd under 2025 blev lägre. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande 26 miljoner kronor (33,4 procent) högre. Det beror på högre utgifter för statsbidrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). Ökningen avser rådets arbete med ett årligt internationellt investeringsmöte och undanröjande av hinder för investeringar. Beställningsbemyndigande Tabell 3.69UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskningoch utveckling 3 952 3 868 1:5 Näringslivsutveckling 162 124 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 4 1:14 Konkurrensforskning 10 10 Summa 4 129 4 007 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 129 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 007 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 122 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.70UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2025-12-31 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 150 000 0 Summa 150 000 0 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 150 000 miljoner kronor för utlåning. Vid utgången av 2025 fanns inga utestående lån. Garantier Tabell 3.71UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2025-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 625 000 277 012 353 701 Gröna kreditgarantier 80 000 9 649 26 429 Investeringsgarantier 10 000 41 41 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 262 262 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 787 787 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 40 40 Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³ Obegränsad 0 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut³ Obegränsad 11 11 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 2 2 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 0 0 Exportkreditgarantier Ukraina 888 28 173 Statligt garantiprogram till företag 50 000 12 12 Summa 288 251 381 865 ¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025. Övriga kontokrediter Tabell 3.72UO 24 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2025-12-31 Krediter för garantiverksamheten Obegränsad 0 Summa 0 Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Exportkreditnämnden Exportkreditnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Exportkreditnämnden har varken presenterat avgiftsbudget enligt regleringsbrev eller kommenterat väsentliga avvikelser mellan avgiftsbudget och faktiskt utfall. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Revisorsinspektionen Revisorsinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande. Revisorsinspektionen har inte återrapporterat hur myndigheten i arbetet med föreskrifter och allmänna råd har beaktat att myndigheten ska bidra till regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:7 LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning (skr. 2025/26:8) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:NU9, rskr. 2025/26:145). Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar ungefär 60 procent av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden. Anslag Tabell 3.73UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 166 750 0 0,0 167 871 1:2 Utjämningsbidrag förLSS-kostnader 6 092 36 6 128 36 0,6 5 827 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 53 301 51 20,3 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 4 -4 -51,7 1:4(2024) Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 0 239 1:5(2024) Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 0 300 Summa 173 107 89 173 190 83 0,0 174 245 Utfallet uppgick till 173 190 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 054 miljoner kronor (0,6 procent) lägre. Generella statsbidrag Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick 166 750 miljoner kronor, vilket är 1 121 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än 2024. Bidragen till kommunerna uppgick till 118 725 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Bidragen till regionerna uppgick till 48 025 miljoner kronor, vilket är 670 miljoner kronor (1,4 procent) lägre. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader blev 6 128 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 36 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån. Utfallet för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner uppgick till 301 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor (20,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 53 miljoner kronor på grund av ökade utgifter kopplade till en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö i skolan. Beställningsbemyndigande Tabell 3.74UO 25 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings-bemyndigande Utestående åtaganden 2025-12-31 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 1 250 487 Summa 1 250 487 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 1 250 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 487 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 763 miljoner kronor. Effektivitetsdelegationen beslutade 2025 att bevilja bidrag till regionerna för åren 2025–2027. Delegationen kunde som mest bevilja 250 miljoner kronor per år. Totalt beviljades 731,5 kronor, varav 244,5 miljoner kronor betalades i slutet av 2025. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2025:19 Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument Riksrevisionen har granskat om höjningarna av de generella statsbidragen under covid-19-pandemin utformades effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (skr. 2025/26:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU26, rskr. 2025/26:190). Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Anslag Tabell 3.75UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Räntor på statsskulden 28 600 30 119 1 519 5,3 20 119 1:2 Oförutsedda utgifter 10 4 -6 -57,6 1 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 96 -49 -33,6 78 2:1(2024) Återställning av Riksbankens eget kapital 0 25 000 Summa 28 755 30 220 1 465 5,1 45 198 Utfallet uppgick till 30 220 miljoner kronor, vilket är 1 465 miljoner kronor (5,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Ränteutgifterna blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 30 119 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre utgifter än beräknat för lån i svenska kronor och underkurser vid emission. De högre utgifterna motverkades delvis av att räntenettot för Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter gav ett högre överskott än beräknat. Tabell 3.76Räntor på statsskulden 2021–2025, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 20211 Utfall 20221 Utfall 20231 Utfall 2024 SB 2025 Utfall 2025 Utfall-SB 2025 Räntor på lån i svenska kronor 8 537 15 000 9 280 12 182 26 000 27 064 1 064 Räntor på lån i utländsk valuta1 1 063 751 2 599 2 101 1 100 1 147 47 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -11 978 -2 299 4 142 2 311 2 300 3 946 1 646 Summa räntor -2 378 13 452 16 021 16 594 29 400 32 157 2 757 Räntor på in- och utlåning1 -1 988 864 7 327 4 374 -600 -2 050 -1 450 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 661 12 325 8 240 -585 -200 371 571 Kursförluster (+)/-vinster (-) 2 317 447 -22 -264 0 -359 -359 Summa ränteutgifter -1 388 27 088 31 567 20 119 28 600 30 119 1 519 1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven och på lån till andra länder är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Riksbanken återbetalade samtliga lån för valutareserven under 2023. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 26 000 miljoner kronor. Utfallet blev 27 064 miljoner kronor, vilket är 1 064 miljoner kronor högre än beräknat. Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 1 100 miljoner kronor. Utfallet blev 1 147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor högre än beräknat. Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till ett underskott på 2 300 miljoner kronor. Utfallet blev underkurser på 3 946 miljoner kronor, vilket är 1 646 miljoner kronor högre än beräknat. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter. I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till en nettoinkomst på 600 miljoner kronor. Utfallet blev en nettoinkomst på 2 050 miljoner kronor, vilket är 1 450 miljoner kronor högre än beräknat. I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 200 miljoner kronor netto. Utfallet blev dock valutakursförluster på 371 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursförluster uppstår på instrument i utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet ingicks. Nettot av kursförluster och kursvinster beräknades till noll i statens budget. Utfallet blev dock kursvinster på 359 miljoner kronor, vilket är 359 miljoner kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Tabell 3.77 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev lägre 2024 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev starkare än beräknat. Jämfört med 2024 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer högre. Genomsnittsräntorna för sexmånaders statsskuldväxlar blev dock lägre. Den genomsnittliga kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index blev starkare jämfört med föregående år. Tabell 3.77Räntor och valutakurser 2021–2025 årsgenomsnitt Utfall 2021 Utfall 2022 Utfall 2023 Utfall 2024 SB 2025 Utfall 2025 Ränta 5 år % -0,04 1,59 2,63 2,12 2,31 2,16 Ränta 6 mån % -0,18 0,90 3,55 3,29 2,27 2,10 KIX-index1 114,30 121,10 127,50 125,90 124,40 119,70 SEK/EUR 10,14 10,63 11,48 11,43 11,28 11,07 SEK/USD 8,58 10,12 10,61 10,56 10,22 9,82 1 Växelkurs, KIX (kronindex är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 96 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Oförutsedda utgifter Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter anvisades 10 miljoner kronor i statens budget. Utgifterna blev 4 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (57,6 procent) lägre än anvisat. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Regeringen beslutade den 18 december om utbetalning av ersättningar enligt förlikningsavtal på sammanlagt 4 miljoner kronor till fem personer (LI2025/02057 och LI2025/02209). Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 i mål nr T 5628–12 (NJA 2014 s. 332) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes genom förordningen (FIFS1997:12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010. Utgifterna finansierades genom motsvarande indragning från anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Kapitaltillskott till Riksbanken under 2024 Det blev inget utfall för det äldre anslaget 2:1 (2024) Återställning av Riksbankens eget kapital. För 2024 uppgick utfallet till 25 000 miljoner kronor på grund av kapitaltillskott till Riksbanken. Det påverkar jämförelsen mellan åren. Högre ränteutgifter jämfört med 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Utgifterna för lån i svenska kronor blev 14 882 miljoner kronor högre än 2024. Det beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott på 2 050 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 424 miljoner kronor jämfört med 2024 då räntenettot visade ett underskott på 4 374 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 18 miljoner kronor (23,7 procent) högre. Det beror främst på högre provisionsutgifter för lån i utländsk valuta. Den konsoliderade statsskulden (där inomstatliga transaktioner är eliminerade) ökade under 2025 med 79 577 miljoner kronor till 1 156 335 miljoner kronor, medan budgetunderskottet uppgick till 101 947 miljoner kronor. Det beror på att statsskulden påverkas av flera faktorer utöver budgetsaldot såsom orealiserad inflationskompensation, orealiserade valutakurseffekter, affärsdagsjusteringar och tillgångar i likviditetsförvaltningen. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslag Tabell 3.78UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2025 Ändrings-budget2025 Utfall2025 Utfall - statens budget2025 Utfall - statens budgetProcent2025 Utfall2024 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 45 714 -2 048 -4,3 41 187 Summa 47 762 45 714 -2 048 -4,3 41 187 Avgiften till EU blev 4,3 procent lägre än budgeterat EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), avgifter på icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 4 146 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker den årliga EU-budgetens finansieringsbehov. Utfallet för avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 723 miljoner kronor (50,7 procent) högre än beräknat, vilket främst beror på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med hur den beräknades i statens budget. Metoden för att ta fram data till EU:s rapportering har fortsatt utvecklats vidare i syfte att eftersträva jämförbara data med övriga EU-länder. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor (10,0 procent) högre, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än beräknat. Avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 609 miljoner kronor (9,5 procent) högre då inkomsterna från tullar blev högre än beräknat. Avgiften till EU ökade med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2024 Jämfört med 2024 ökade avgiften till EU med 4 527 miljoner kronor (11,0 procent). Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 28 096 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på en större EU-budget. Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 7 019 miljoner kronor, vilket är 919 miljoner kronor (15,1 procent) högre än för 2024. Det beror på att inkomsterna från tullar blev högre än för 2024. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 450 miljoner kronor. Det är 24 miljoner kronor (0,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev något högre än för 2024. Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 557 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än föregående år och uppgick till 2 149 miljoner kronor. Det beror bl.a. på justering av tidigare års inbetalningar och att mängden icke materialåtervunnen plast minskat jämfört med 2024, vilket minskar avgiften. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Nettoflödet till EU Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU-budgeten (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 13 704 miljoner kronor. Det är en minskning med 11 096 miljoner kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Sverige under 2025 fick den första betalningen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), motsvarande 18 529 miljoner kronor. Utbetalningen från RRF påverkar jämförelsen av nettoflödet till EU jämfört med 2024. Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig förvaltning respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. APfonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter. Gemensam brytdag Den 5 januari 2026 gällde som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 26 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 37 Övriga kortfristiga skulder. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. De allmänna bidragen till sektorn innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av mervärdesskatten följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall: Tabell 4.1Avskrivningstider Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3–5 år Statliga väganläggningar 10–95 år Statliga järnvägsanläggningar 7–110 år Byggnader 10–50 år, för vissa komponenter 75 år.En myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15–25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3–10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation. Riksbankens grundfond och reservfond Riksbankens grundfond och reservfond redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden vilket innebär att av staten tillförda kapitaltillskott redovisas som en tillgång. Eventuell nedskrivning ska påverka resultatet. Statens kapitaltillskott till Riksbankens grundfond eller reservfond redovisas fr.o.m. 2024 av Kammarkollegiet. Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget-kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras). Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Värdering av ansvarsförbindelser Myndigheterna redovisar de ansvarsförbindelser de har inom linjen i balansräkningen. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen. Skatter som faktureras redovisas sedan 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. Upplupna skatteintäkter redovisas i de fall som myndigheter har beslutat om skatter som är hänförbara till föregående budgetår. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i posten Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen. Metoden för statens skatteintäkter i årsredovisningen för staten utgår från Statskontorets prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året (enligt beskrivning ovan). Dessutom beaktas sedan 2023 Skatteverkets värdereglering av de särskilda betalningsanstånd som tillkom till följd av sjukdomen covid-19. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Under 2025 ändrade Skatteverket värderingsprincip för dessa fordringar. Den nya metoden bedöms ge en bättre uppskattning av den förlust som kan uppstå framöver. Metodändringen har påverkat årets bedömda uppbördsförlust men inte jämförelsetalen. I årsredovisningen för staten har värderegleringen minskat skatteintäkterna 2023 och 2024 med totalt 11 miljarder kronor men ökat årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget följs upp årligen med avseende på värderegleringen. Indirekt metod för finansieringsanalysen Från och med 2023 tillämpas s.k. indirekt metod vid upprättande av finansieringsanalysen. Metoden innebär att effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar redovisas under raden Justeringar till betalningar. Förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, särredovisas. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Pensionsmyndigheten redovisar fr.o.m. 2025 erhållna belopp avseende återförda förvaltningsavgifter, skadestånd och andra ersättningar som ska fördelas till pensionssparare och pensionärer inom premiepensionen som kortfristiga skulder i stället för upplupna kostnader. Jämförelseuppgifter för 2024 har justerats i överensstämmelse med ny princip. Sjöfartsverket korrigerar lagervärdet avseende material som under tidigare år har kostnadsförts och som är avsett för underhåll av farleder samt båtar och fartyg. Det har omklassificerats till omsättningstillgång. Jämförelsetalet har inte justerats. Kriminalvården har förändrat redovisningsprincip för resebidrag till klienter för avvisade och utvisade, från kontoklass 5, ”övriga driftskostnader” till kontoklass 7, ”transfereringar”. Det har inte varit möjligt att göra någon omräkning av jämförelsetal till följd av förändringen. Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2025 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2024. Följande ändringar av jämförelsetal som påverkar 2024 års överskott har gjorts i årsredovisningen för staten 2025. Tabell 4.2Justering jämförelsetal Miljoner kronor Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2024 35 217 Justering obeskattade reserver hel- och delägda företag 2024 25 Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2025 35 242 Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, redovisas under andra poster i balansräkningen. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte APfonden) redovisas i sektorn sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 2,5 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken). Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2025 är bruttoräntan +0,8 procent (+0,5 procent). Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år respektive 24,3 år. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar. Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning. Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller små betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga. Insättningsgarantifonden hos Riksgäldskontoret Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag eller andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. (Se vidare not 5.) Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. (Se vidare not 5.) Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.) Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad och som därmed omfattar endast elva månader. Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not Övriga upplupna intäkter. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt. De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året. Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg. omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att Skr. 2024/25:101 177 genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent. Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen har efter förslag i budgetpropositionen för 2023 bemyndigats att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering (prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare 172 589 utsläppsminskningsenheter inkommit till Energimyndigheten. Inga enheter har annullerats under 2025. Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 4.3Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget - Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader.I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna. Tilläggsupplysningar Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in innan 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EUkommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda. Resultaträkning 29 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor. Det är en minskning med nästan 6 miljarder jämfört med 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor. Intäkterna i staten ökade med 60 miljarder kronor och uppgick till 1 861 miljarder kronor. Statens kostnader uppgick till 1 878 miljarder kronor, en ökning med 50 miljarder kronor. Det betyder att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster blev negativt med 17 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor vilket är 20 miljarder kronor lägre än i fjol. Det förklarar, tillsammans med ett positivt netto av finansiella poster på 1 miljard kronor, överskottet om 29 miljarder kronor i statens konsoliderade resultaträkning. Tabell 4.4Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor Not 2025 2024 Intäkter Skatteintäkter 1 1 689 919 1 666 323 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 104 654 80 138 Intäkter av bidrag 3 66 651 54 545 Summa intäkter 1 861 224 1 801 006 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -837 191 -815 778 Transfereringar till företag 4 -81 741 -85 850 Transfereringar till kommuner 4 -419 153 -417 215 Transfereringar till utlandet 4 -103 128 -92 313 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -12 257 -15 821 Summa transfereringar m.m. -1 453 471 -1 426 976 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -199 517 -203 302 Kostnader för lokaler 7 -31 149 -29 623 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -922 -161 Övriga driftkostnader 9 -153 612 -132 214 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -39 529 -35 565 Summa statens egen verksamhet -424 728 -400 865 Summa kostnader -1 878 199 -1 827 841 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -16 975 -26 835 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 45 748 65 969 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -13 505 -19 418 Övriga finansiella intäkter 13 24 460 22 895 Övriga finansiella kostnader 14 -10 246 -7 369 Summa finansiella poster 709 -3 892 Årets över- eller underskott 29 483 35 242 Intäkter Statens intäkter ökade med 60 miljarder kronor Statens intäkter före andelar och finansiella poster ökade med 60 miljarder kronor till 1 861 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år då ökningen uppgick till 0,4 procent. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens intäkter (exklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 690 miljarder kronor, en ökning med 24 miljarder kronor (drygt 1 procent) jämfört med 2024. Det är samma utvecklingstakt som 2024 men lägre än året dessförinnan då ökningen var 3 procent. Totala skatteintäkter enligt statens budget ökade med 63 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av att indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, i huvudsak beroende på att utbetalda löner ökade med 3,3 procent 2025, dels av att skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor främst till följd av att intäkterna från skatt på företagsvinster ökade med 19 miljarder kronor. Ökningen förklaras också av att skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 31 procent, motsvarande 25 miljarder kronor och uppgick till 105 miljarder kronor. Det är framför allt en effekt av Sveriges första utbetalning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) på knappt 19 miljarder kronor men även en ökning av flaskhalsinkomster hos Affärsverket svenska kraftnät med 4 miljarder kronor och en ökning av flygtrafikavgifter hos Luftfartsverket om 2 miljarder kronor. Intäkter av bidrag ökade med 12 miljarder kronor till 67 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att nettoöverföringen från AP fonderna ökade med 10 miljarder kronor. Diagram 4.1Statens intäkter (inkl finansiella intäkter) Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 886 miljarder kronor utgjorde 89,6 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5,5 procent, intäkter av bidrag 3,5 procent och finansiella intäkter 1,3 procent. Kostnader Kostnaderna ökade med 50 miljarder kronor Summa kostnader i staten ökade med 50 miljarder kronor och uppgick till 1 878 miljarder kronor, en ökning med 3 procent vilket är i nivå med föregående års ökning. Kostnader för transfereringar m.m. ökade med 26 miljarder kronor till 1 453 miljarder kronor. Av kategorierna transfereringar ökade Transfereringar till hushåll mest, med 21 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade inkomstpensioner och premiepensioner medan andra transfereringar till hushåll uppvisar både minskningar och begränsade ökningar. Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor. Det är bl.a. en effekt av minskad ersättning i form av anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader liksom för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. Transfereringar till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor. De allmänna bidragen till sektorn låg på oförändrad nivå jämfört med 2024. Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m. ökade medan bidrag till folkhälsa och sjukvård och stimulansbidrag samt åtgärder inom äldrepolitiken minskade. Transfereringar till utlandet ökade med 11 miljarder kronor. Det är Försvarsmaktens internationella insatser, främst till Ukraina, som ökat under året men även denBNI-baserade avgiften till EU. Kostnaden för Sidas bistånd och andra internationella bidrag har däremot minskat. Avsättning till statens fonder uppgick till 12 miljarder kronor, vilket var en minskning med nästan 4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det är främst avsättningen till Kärnavfallsfonden som minskat på grund av lägre räntor. Kostnader för statens egen verksamhet ökade med 24 miljarder kronor till 425 miljarder kronor. Ökningen avser i allt väsentligt Övriga driftkostnader som ökade med 21 miljarder kronor och uppgår till 154 miljarder kronor, främst genom att Försvarets materielverk och Försvarsmakten uppvisar en ökning med 8 miljarder kronor respektive 7 miljarder kronor till följd av satsningar inom försvarsområdet. Kostnader för lokaler ökade något, med 2 miljarder kronor. Kostnader för personal har däremot minskat med 4 miljarder kronor till knappt 200 miljarder kronor. Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter ökade hos flera myndigheter, främst hos Försvarsmakten, Kriminalvården och Polisen som en följd av respektive myndighets fortsatta tillväxt. Däremot minskade pensionskostnaderna vilket främst är en effekt av lägre förändring av den försäkringstekniska avsättningen jämfört med föregående år. Diagram 4.2Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden) Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden), 1 902 miljarder kronor utgjorde 76,4 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 22,3 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1,3 procent. Diagram 4.3Transfereringar Resultat från andelar i hel- och delägda företag Resultat från andelar i hel- och delägda företag om 46 miljarder kronor bidrog till statens överskott i resultaträkningen. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med resultatandelarna 2024. Vattenfall AB bidrog med hela 19 miljarder kronor i resultatandelar, Sveaskog Holding AB med 11 miljarder kronor, Akademiska hus AB och LKAB bidrog med 3 miljarder kronor vardera. Positivt finansnetto Summa finansiella poster uppvisar ett positivt resultat med 1 miljard kronor att jämföra med -4 miljarder kronor i fjol, en ökning med 5 miljarder kronor. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till -14 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 24 miljarder kronor. Det är både en effekt av realisationsvinster hos Kärnavfallsfonden och höjda räntesatser vilket påverkat ränteintäkter för studielån hos CSN. Övriga finansiella kostnader ökade med 3 miljarder kronor och uppgick till-10 miljarder kronor. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökat. Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2025. Tabell 4.5Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 11 815 11 340 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3 072 3 055 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 2 - Summa immateriella anläggningstillgångar 14 889 14 394 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 16 160 851 159 023 Statliga järnvägsanläggningar 17 214 670 194 004 Byggnader, mark och annan fast egendom 18 81 133 65 169 Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 10 231 9 000 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 62 994 54 994 Pågående nyanläggningar 21 226 257 214 222 Beredskapstillgångar 22 240 737 206 665 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 16 525 10 833 Summa materiella anläggningstillgångar 1 013 398 913 911 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 11 629 298 618 540 Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 64 478 67 592 Långfristiga fordringar 24 15 472 18 223 Summa finansiella anläggningstillgångar 709 248 704 355 Summa anläggningstillgångar 1 737 534 1 632 660 Utlåning 25 295 331 276 125 Varulager m.m. Varulager och förråd 6 642 3 560 Pågående arbeten 466 443 Fastigheter 379 505 Förskott till leverantörer 140 155 Summa varulager m.m. 7 628 4 663 Fordringar Kundfordringar 7 976 5 662 Övriga kortfristiga fordringar 26 121 544 113 950 Summa fordringar 129 520 119 612 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 21 766 17 897 Upplupna bidragsintäkter 5 033 4 974 Övriga upplupna intäkter 27 317 239 315 010 Summa periodavgränsningsposter 344 037 337 881 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 28 8 947 7 137 Summa kortfristiga placeringar 8 947 7 137 Kassa och bank 29 10 939 13 925 SUMMA TILLGÅNGAR 2 533 936 2 392 003 KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet 30 362 532 329 789 Fonder 5 261 890 249 633 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 311 074 311 255 Avsättningar för garantier 32 15 054 15 113 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 33 3 697 3 954 Övriga avsättningar 34 4 742 4 552 Summa avsättningar 334 567 334 874 Statsskulden 35 Lån i svenska kronor 1 108 505 1 006 694 Lån i utländsk valuta 47 830 70 064 Summa statsskulden 1 156 335 1 076 758 Skulder m.m. Långfristiga skulder 36 118 015 87 347 Leverantörsskulder 42 836 40 909 Övriga kortfristiga skulder 37 177 989 185 734 Depositioner 5 284 4 441 Förskott från uppdragsgivare och kunder 328 314 Summa skulder m.m. 344 452 318 746 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 31 963 32 298 Oförbrukade bidrag 38 16 501 19 571 Övriga förutbetalda intäkter 25 696 30 334 Summa periodavgränsningsposter 74 160 82 203 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 533 936 2 392 003 Garantiförbindelser 39 7 204 6 890 Övriga ansvarsförbindelser 40 95 949 89 432 Tillgångar Värdet av de materiella anläggningstillgångarna ökade med 99 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 1 013 miljarder kronor. Samtliga tillgångsslag ökar men den ökningen förklaras främst av utveckling och nyanskaffning av militära beredskapstillgångar, bl.a. JAS Gripen 39E, stora investeringar hos Fortifikationsverket samt Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 5 miljarder kronor till 709 miljarder kronor. Det är till största delen en nettoökning i värdet av Andelar i hel- och delägda företag om 11 miljarder kronor. Det är främst Sveaskog Holding AB som ökade med drygt 3 miljarder kronor, SBAB Bank AB som ökade med 2 miljarder kronor, Vattenfall AB, LKAB, Specialfastigheter Sverige AB och Jernhusen AB som ökade med 1 miljard kronor vardera. Andra långfristiga värdepappersinnehav och Långfristiga fordringar minskade med 3 miljarder kronor vardera. Statens utlåningsfordringar har under året ökat med 19 miljarder kronor och uppgick till 295 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på CSN:s nyutlåning. Övriga kortfristiga fordringar ökade med 8 miljarder kronor till 122 miljarder kronor. Skatteverkets skattekontorelaterade fordringar ökade med 13 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen minskade med 8 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter minskade med 4 miljarder kronor och uppgick till 299 miljarder kronor. Reglering av skatter till kommuner och trossamfund uppgick till 5 miljarder kronor vilket var en ökning med samma belopp. Kapital och skulder Statens nettoförmögenhet uppgick till 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. Det är en ökning av värdet med 33 miljarder kronor. Den största faktorn är överskottet i resultaträkningen om 29 miljarder kronor och, vid sidan av det, ökningen av värdet i statens andelar i hel- och delägda företag. Värdet av de statliga fonderna ökade med 12 miljarder kronor jämfört med 2024, och uppgick vid årets slut till 262 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2 miljarder kronor, Resolutionsreserven med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 3 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minskade marginellt under året och uppgick vid årets slut till 311 miljarder kronor. Det är främst en effekt av en höjning av räntan i beräkningsgrunden i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen med 0,3 procentenheter som innebär att avsättningen minskat under 2025. Under 2025 ökade den konsoliderade statsskulden, liksom den gjorde i fjol, och uppgick till 1 156 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 miljarder kronor, främst som följd av underskottet i statens budget som uppgick till 104 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 101 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör den absoluta merparten av posten Långfristiga skulder som uppgick till 118 miljarder kronor. De består främst av s.k. flaskhalsinkomster som uppstår som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Flaskhalsinkomsterna uppgick till 109 miljarder kronor, en ökning med 27 miljarder kronor. Övriga kortfristiga skulder minskade med 8 miljarder kronor till 178 miljarder kronor. Skulden avseende uppbörd av skatt till kommuner och trossamfund minskade med 5 miljarder kronor och uppgick till 7 miljarder kronor. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder till 16 miljarder kronor medan skulden avseende tillgodohavanden på skattekontot ökade med 4 miljarder kronor, till 83 miljarder kronor. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Finansieringsanalysens saldo visade ett negativt utfall på 83 miljarder kronor 2025, vilket gav upphov till en ökad statsskuld. Tabell 4.6Finansieringsanalys Miljarder kronor Not 2025 2024 Statens verksamhet 41 Skatter 1 689,9 1 666,3 Avgifter och andra ersättningar 127,3 100,4 Intäkter av bidrag 66,7 54,5 Summa justerade intäkter 1 883,9 1 821,2 Transfereringar -1 440,2 -1 408,7 Statens egen verksamhet -371,2 -338,3 Summa justerade kostnader -1 811,4 -1 747,0 Justeringar till betalningar 14,5 11,5 Saldo statens verksamhet 87,0 85,7 Investeringar 42 Finansiella investeringar -4,8 -27,5 Materiella investeringar -135,3 -119,3 Immateriella investeringar -4,4 -4,2 Summa investeringsutgifter -144,5 -151,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,8 3,2 Summa investeringsverksamhet -143,7 -147,8 Utlåning 43 Nyutlåning -35,3 -31,7 Amorteringar 14,3 14,6 Summa utlåning -21,0 -17,1 Finansiella aktiviteter 44 Finansiellt netto för statens upplåning -16,7 -17,2 Övrigt finansiellt netto 19,2 10,7 Justeringar till betalningar -7,6 -19,0 Summa finansiella aktiviteter -5,1 -25,5 Summa -82,8 -104,7 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 79,6 106,9 Orealiserade valutakursförändringar 3,2 -2,2 Summa 82,8 104,7 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 87 miljarder kronor, drygt 1 miljard kronor högre än föregående år (se not 41). Minskade investeringar Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 144 miljarder kronor, jämfört med 148 miljarder kronor föregående år. De finansiella investeringarna har minskat med 23 miljarder medan de materiella investeringarna har ökat med 16 miljarder kronor (se not 42). Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade Summa nettoutlåning gav ett negativt kassaflöde med 21 miljarder kronor, vilket var 4 miljarder kronor högre jämfört med föregående år (se not 43). Statens nyutlåning uppgick till drygt 35 miljarder kronor, varav knappt 31 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Amorteringarna av lån uppgick till drygt 14 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre jämfört med föregående år (se not 43). Utfallet under finansiella aktiviteter ökade statsskulden Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt utfall med 5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor lägre än föregående år (se not 44). Statens nettoupplåning minskade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 22 miljarder kronor lägre än föregående år. Statsskulden ökade med knappt 80 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 3 miljarder kronor för 2025. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 4.7Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025 Miljarder kronor Resultaträkningens överskott 29,5 Justeringar för poster som ej medför betalningar 22,3 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 6,9 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -141,5 Finansieringsanalysens saldo -82,8 Justeringar hänförbara till statsskulden -19,1 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar 0,8 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster -19,9 Statens budgetsaldo -101,9 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 22 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med knappt 54 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med drygt 12 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med knappt 46 miljarder kronor. Nettoförändringen av fordringar och skulder har minskat statsskulden med knappt 7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på drygt 14 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet med knappt 8 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 141 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 21 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt 23 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med knappt 144 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett negativt kassaflöde på knappt 83 miljarder kronor, vilket är 19 miljarder kronor lägre än saldot i statens budget som var 102 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret ökade sina kortfristiga placeringar med knappt 1 miljard kronor, vilket har påverkat statsskulden men inte statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till knappt 20 miljarder kronor. Noter Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Tabell 4.8Skatteintäkter Miljoner kronor 2025 2024 Direkta skatter på arbete 769 133 769 314 Indirekta skatter på arbete 781 893 755 687 Skatt på kapital 412 164 389 824 Skatt på konsumtion och insatsvaror 713 375 703 639 varav mervärdesskatt 583 232 561 903 Skatt på import 9 054 8 480 Restförda och övriga skatter 13 513 8 782 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 699 132 2 635 726 Avgår: Kommunala skatter -984 493 -952 499 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -339 200 -326 689 Avgår: EU-skatter -9 054 -8 480 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 366 385 1 348 058 Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 366 385 1 348 058 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024 8 524 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 366 385 1 356 582 Skatter hänförliga till tidigare år -11 895 -4 820 Avgränsningsskillnader 439 791 423 614 Elimineringar av moms, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter -117 579 -106 315 Värdereglering betalningsanstånd (SKV) 13 217 -3 059 Justering till belopp enligt ÅRS 2024 321 Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 689 919 1 666 323 Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till 1 690 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 miljarder kronor (1,4 procent) jämfört med 2024. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av utvecklingen av utbetalda löner samt intäkter av skatt på kapital och mervärdesskatt. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisning för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i Statskontorets underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget. Skatteintäkterna enligt statens budget Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 699 miljarder kronor för 2025 och ska jämföras med 2 636 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2024 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 63 miljarder kronor. Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 3,3 procent 2025. Direkta skatter var i stort sett oförändrade jämfört med 2024. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med 31 miljarder kronor, vilket främst beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent. Den statliga inkomstskatten var oförändrad jämfört med 2024 medan skattereduktionerna minskade intäkterna med 37 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget ökade med drygt 20 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökade med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med ungefär 10 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att i ändringsbudget tillfälligt höja rotavdraget. Allmän pensionsavgift ökade med 6 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar 25 miljarder kronor. Skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19 miljarder kronor medan skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster ökade med 3 miljarder kronor. Utvecklingen på bostads- och aktiemarknaden var svagare jämfört med 2024, vilket medför att hushållen fått lägre inkomster av kapital. Lägre räntenivåer jämfört med 2024 innebär också lägre ränte- och schablonintäkter för hushållen. Samtidigt har avdragen för ränteutgifter minskat kraftigt jämfört med 2024. Dessutom har rätten att göra avdrag för vissa lån successivt tagits bort. Sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ändå ökat mellan åren. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 21 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på alkohol och tobak minskade med 5 miljarder kronor. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025. Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade med 7 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänktes under 2025. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 366 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2024. Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 32 miljarder kronor eller 3,4 procent. Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 13 miljarder kronor. Eftersom ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete beror förändringen mellan år främst på utvecklingen av utbetalda löner. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 3,7 procent och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 3,9 procent. Lönesumman ökade med 3,3 procent under 2025. Den allmänna pensionsavgiften och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med ungefär 6 miljarder kronor vardera och ålderspensionsavgiften till premiepensionssystemet ökade med drygt 1 miljard kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet ökade med ungefär 0,2 miljarder kronor. Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning Skatteintäkter hänförliga till tidigare år Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2024 uppgick till 1 357 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter för 2024 enligt utfallet för statens budget 2025. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först drygt ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2023 och 2024 påverkar därför resultatet för staten 2025 (Rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024 samt rad Skatter hänförliga till tidigare år). Avgränsningsskillnader Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 440 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till 391 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor, eller 3,7 procent, högre jämfört med föregående år. Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 40 miljarder kronor högre än i statens budget och knappt 2 miljarder kronor högre än 2024. Elimineringar Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 118 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 49 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 62 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 6 miljarder kronor. Jämfört med 2024 var elimineringen 11 miljarder kronor högre, vilket främst berodde på högre återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter, till följd av högre statlig konsumtion och investeringar. Jämförelsepåverkande poster I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 690 miljarder kronor. Även år 2025 påverkades intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd som ökade årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor, till skillnad från 2023 och 2024 då värderegleringen minskade skatteintäkterna med totalt 11 miljarder kronor. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Tabell 4.9Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2025 2024 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 3 545 3 272 Transportstyrelsen 2 937 2 640 Sjöfartsverket 2 252 1 866 Kronofogdemyndigheten 1 888 1 853 Pensionsmyndigheten 1 256 1 169 Polismyndigheten 1 059 1 137 Lantmäteriet 1 029 1 111 Övriga myndigheter 8 041 7 728 Summa offentligrättslig verksamhet 22 007 20 776 Uppdragsverksamhet Affärsverket svenska kraftnät 23 284 19 325 Trafikverket 5 100 4 546 Försvarets materielverk 2 345 2 932 Statens institutionsstyrelse 2 315 2 263 Luftfartsverket 1 904 -194 Riksgäldskontoret -1 000 -282 Övriga myndigheter 13 800 13 634 Medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) 18 529 - Summa uppdragsverksamhet 66 277 42 224 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 5 073 4 965 Statens skolverk 1 905 1 708 Polismyndigheten 1 380 1 337 Trafikverket 983 591 Kronofogdemyndigheten 706 433 Kammarkollegiet 704 446 Övriga myndigheter 5 619 7 658 Summa andra ersättningar 16 370 17 138 Summa 104 654 80 138 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 24,5 miljarder kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,2 miljarder kronor och utgör ca 21 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 24,1 miljarder kronor och utgör 63 procent av posten. Andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor och utgör ca 16 procent av posten. Staten tar ut avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag. Offentligrättsliga avgifter ökade Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Ökningen av de offentligrättsliga intäkterna av avgifter med 0,3 miljarder kronor kan främst härledas till ökade intäkter för både Banavgifter och för avgifter i förarprovsverksamheten. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med 0,3 miljarder kronor beror främst på höjningen av avgifterna i syfte att balansera dessa över tid och uppnå full kostnadstäckning. Transportstyrelsen har, främst till följd av pandemin och uteblivna avgiftshöjningar under ett par år ackumulerat betydande underskott inom flera områden. Myndigheten har därför fått förlängd tid att balansera avgifterna inom luftfart, sjöfart och vägtrafik senast till 2028. Därmed har omfattande avgiftshöjningar genomförts under de senaste åren enligt utarbetad plan för att uppnå balans till 2028. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har ökat med 0,4 miljarder kronor. Sjöfartsverket höjde farledsavgiften med 5,75 procent och lotsavgiften med 10 procent per den 1 januari 2025. En ytterligare höjning av lotsavgiften gjordes med 10 procent per 1 juli 2025. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna ökade med 4 miljarder kronor, vilket förklaras av att affärsverket ökade flaskhalsinkomsterna jämfört med föregående år. Luftfartsverkets intäkter för flygtrafiktjänst en route (undervägsavgifter) och för Terminal Stockholm-Arlanda (terminalavgifter) ökade 2025. Service units för Terminal Stockholm-Arlanda ökade med 4,4 procent, undervägsavgiften i Sverige för 2025 höjdes med 18 procent jämfört med 2024. Myndighetens andel av den svenska avgiften höjdes med 12 procent. Terminalavgiften höjdes med 15 procent, och Luftfartsverkets del med 7 procent jämfört med 2024. Avgiftsförändringarna innebär högre fakturerade intäkter per service unit. Ökningen av uppdragsverksamhet uppgick till 2,1 miljarder kronor. Föregående års negativa utfall förklaras av intäktskorrigering av avgifter kopplat till pensionsskulden. Riksgäldskontoret har både 2025 och 2024 redovisat en intäktsreduktion i deras garantiverksamhet till följd av att de förväntade förlusterna har ökat. Sverige tog emot en inbetalning från Europeiska kommissionen under 2025 på ca 18,5 miljarder kronor avseende utbetalningen av Sveriges första ansökan av medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Medlen motsvarar ungefär hälften av Sveriges totala tilldelning. Intäkter av andra ersättningar minskade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Statens skolverks andra ersättningar är främst återkrav av tidigare betalda statsbidrag. Trafikverkets andra ersättningar ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen beror främst på intäkter av skadestånd och försäkringsersättningar. Kronofogden får ersättning från AP-fonden för de kostnader myndigheten har för att hantera skulder kopplat till ålderspensionsavgift. Ersättningen beräknas och betalas ut årsvis i förskott. Eventuella över- och underskott regleras årligen med Pensionsmyndigheten. Ökningen uppgick till 0,3 miljarder kronor. Kammarkollegiets andra ersättningar ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket beror på en engångshändelse som avser återbetalning av ett kapitalstöd som ej blev godkänt. Not 3 Intäkter av bidrag Tabell 4.10Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2025 2024 AP-fondsmedel 16 992 7 086 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 7 614 8 856 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 341 2 200 Övriga fonder 159 119 Summa Statens jordbruksverk 10 113 11 175 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1 1 403 1 574 Brexitjusteringsreserven, BAR -60 0 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige2 1 212 1 237 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 616 642 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 93 79 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 98 109 Interregionala bidrag (Interreg) 586 380 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 453 417 Universitet och högskolor 2 099 1 947 Övriga myndigheter 2 103 2 261 Summa EU-bidrag 18 722 19 821 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 13 019 12 624 Försäkringskassan – assistansersättning 4 701 4 671 – underhållsstöd 1 298 1 275 Kärnavfallsfonden 4 029 3 747 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 858 1 281 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 6 032 4 040 Summa övriga bidrag 30 937 27 638 Summa 66 651 54 545 1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 403 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 212 miljoner kronor inklusive FEAD. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 12,1 miljarder kronor under 2025 jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2025 uppgick nettobidraget till 17 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 20,1 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 10,2 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 9,9 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar en minskning med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är framför allt en följd av att återflödet från EU-kommissionen för Garantifonden för jordbruket EGFJ 2025 var 1,2 miljarder kronor lägre än återflödet för garantin 2024. Medel från Interregionala bidrag ökade med 0,2 miljarder kronor efter ett stort söktryck och fungerande handläggningsprocesser. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Not 4 Transfereringar Tabell 4.11Transfereringar Miljoner kronor 2025 2024 Transfereringar till hushåll 837 191 815 778 Transfereringar till företag 81 741 85 850 Transfereringar till kommuner och regioner 419 153 417 214 Transfereringar till utlandet 103 128 92 313 Summa 1 441 213 1 411 155 Transfereringar till hushåll Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten 383 836 363 694 Premiepensioner, Pensionsmyndigheten 36 571 27 350 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner), Pensionsmyndigheten 61 649 62 818 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 19 479 26 895 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 102 407 102 561 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 88 938 90 257 Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd 42 439 39 043 Assistansersättning m.m. 31 089 30 015 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 23 912 24 099 Övriga transfereringar till hushåll 46 871 49 046 Summa Transfereringar till hushåll 837 191 815 778 Transfereringar till företag Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb, höga sjuklönekostnader, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet 19 653 22 074 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 12 824 14 064 Bidrag till public servicebolagen 9 455 9 269 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 4 509 3 187 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket 4 380 5 494 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 4 379 3 974 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 820 3 626 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 3 049 2 872 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen, Kammarkollegiet 2 476 2 378 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 153 2 828 Övriga transfereringar till företag 15 043 16 084 Summa Transfereringar till företag 81 741 85 850 Transfereringar till kommuner och regioner Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 200 191 199 995 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 6 128 5 827 Kommun- och regionmoms, Skatteverket 91 818 89 373 Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 40 303 37 187 Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk 23 474 23 390 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 9 096 15 680 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, Socialstyrelsen 6 130 0 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 5 350 8 341 Migration och integration, inkl. periodiseringar, Migrationsverket 5 820 7 280 Arbetsmarknadsstöd, Skatteverket, Arbetsförmedlingen 3 473 3 978 Övriga transfereringar till kommuner 27 370 26 163 Summa Transfereringar till kommuner och regioner 419 153 417 214 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska unionen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 28 026 25 244 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 8 450 8 426 Tullavgift, Tullverket 7 019 6 100 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 2 149 2 707 Summa Avgiften till Europeiska unionen 45 644 42 477 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 34 759 38 635 Försvarsmaktens insatser internationellt, inklusive stöd till Ukraina 13 804 3 070 Övriga transfereringar till utlandet 8 921 8 131 Summa Transfereringar till utlandet 103 128 92 313 Summa 1 441 213 1 411 155 De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 30 miljarder kronor och uppgick till 1 441 miljarder kronor 2025. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 21 miljarder kronor under 2025. Inkomstpension och tilläggspension Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 20 miljarder kronor. Totalt utbetalt belopp av inkomstpension och tilläggspension har ökat med 5,5 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för tilläggspension fortsätter minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel i det gamla pensionssystemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension ökar i snabb takt, dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga och därför har lägre dödstal. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 4,0 procent 2025 jämfört med 2024. Utbetalningarna av premiepension ökade med 9 miljarder kronor (33,7 procent) jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att den starka utvecklingen på aktiemarknaderna under 2024 gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension höjd vid omräkningen av premiepensionen inför 2025. Infasningen av premiepensionen medförde även att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar. Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade med 1,2 miljarder kronor och garantipension minskade med 2,7 procent jämfört med 2024. Minskningen beror på att följsamhetsindexeringen av inkomstpensionen var högre än förändringen av prisbasbeloppet och det hade en sänkande effekt på utgiften. Äldreförsörjningsstödet ökade med 15,9 procent jämfört med 2024. Ökningen beror på ett högre prisbasbelopp, stigande boendekostnader och fler förmånstagare, bl.a. till följd av att många ukrainare har folkbokförts i Sverige. Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med 0,4 miljarder kronor under 2025, främst till följd av att änkepensionen är under avveckling sedan 1990. Inkomstpensionstillägg är en relativt ny pensionsförmån som började betalas ut i september 2021. Det utbetalda beloppet är något lägre 2025 jämfört med föregående år och minskningen beror på att antalet utbetalningar minskade. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet blev 7 miljarder kronor lägre än 2025. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner. Överföringarna till och från APfonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammantaget blev kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Sjukpenningkostnaderna minskade med 1,5 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Minskningen berodde på ett lågt inflöde av nya sjukfall och att antalet nettodagar var färre än förväntat. De lägre kostnaderna motverkades delvis av högre kostnader för aktivitets- och sjukersättningar, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt merkostnadsersättning. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Ekonomisk trygghet för familjer och barn har under året minskat med 1,3 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av lägre utgifter för bostadsbidrag, vilket beror på färre mottagare samt att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer betalades ut under en kortare period och på en lägre ersättningsnivå än föregående år. Även utgifterna för barnbidrag har minskat jämfört med föregående år, till följd av att färre barn föds och därmed antalet barn i åldern 0–16 år har minskat. Arbetsmarknad och arbetsliv Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 3,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror huvudsakligen av ökade utgifter för arbetslöshetsersättning till följd av en svagare arbetsmarknad, högre andel arbetslösa som var berättigade till arbetslöshetsersättning och högre genomsnittlig ersättningsnivå. Även aktivitetsstödet ökade på grund av en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare. Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna ökade med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till ökningen är fler beviljade timmar för de som redan får ersättningen. Även höjda ersättningsnivåer påverkar. Minskningen i Övriga transfereringar till hushållen jämfört med 2024 beror bl.a. på att drygt 3 miljarder kronor betalades ut 2024 avseende kompensation för det förhöjda grundavdraget för personer födda 1957. Transfereringar till företag Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor jämfört med 2024. Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader, som hanteras via skattekontot, Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet, har sammantaget minskat med 2,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av att stödet för höga sjuklönekostnader upphörde den 1 juli 2024. Eftersom utbetalningar sker i efterhand har dock ersättningar betalats ut även under 2025. Möjlighet till omprövning finns i upp till sex år. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 1,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras till stor del av färre ansökningar. Transfereringar till kommuner och regioner Transfereringarna till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor jämfört med 2024. Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 3,1 miljarder kronor. Ökningen beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva. Bidraget för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna administreras fr.o.m. budgetåret 2025 av Socialstyrelsen. Det nya prestationsbaserade statsbidraget regleras i förordningen (2024:1252) om statsbidrag för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet och syftar till att minska väntetiderna inom den specialiserade vården genom att stimulera en faktisk ökning av produktion och tillgänglighet. Stödet uppgick till 6,1 miljarder kronor. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024, vilket förklaras av att två anslagsposter inom äldreomsorgen, Stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen och Stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen avslutades 2025. Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskade med 6,6 miljarder kronor under 2025 främst till följd av att sektorsbidragen minskade med 7 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet Försvarsmaktens internationella insatser ökade med 10,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att myndigheten under 2025 lämnar stöd till Ukraina, bl.a. genom utbildningsinsatser, donationer av materiel och ekonomiska bidrag. Bland transfereringar till utlandet ökade den BNI-baserade avgiften till EU med 2,8 miljarder kronor. Avgiften för 2025 uppgick till totalt 28 miljarder kronor och består av avgiften i systemet för EUegna medel på 39,5 miljarder kronor, med en reduktion i form av en återbetalning från EU på 11,4 miljarder kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 3,9 miljarder kronor. Sidas lämnade bidrag har minskat till en följd av att disponibla medel för biståndsverksamhet för 2025 minskat jämfört med 2024. Not 5 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning Tabell 4.12Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning Miljoner kronor Avsättning/upplösning(-)2025 Avsättning/upplösning(-)2024 Fondbehållning2025-12-31 Fondbehållning2024-12-31 Kärnavfallsfonden 2 086 4 005 84 965 82 879 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 5 886 6 691 73 612 67 726 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 3 192 3 371 56 053 52 861 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 913 1 552 44 100 43 187 Övriga 181 202 3 161 2 980 Summa Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder 12 257 15 821 261 890 249 633 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar. Samtliga avsättningar till fonderna har minskat med sammanlagt 3,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den största förändringen avser Kärnavfallsfonden där avsättningen har minskat med 2 miljarder kronor. Orealiserade förluster beroende på kronans förstärkning har minskat nettoavkastningen. Den samlade fondbehållningen har ökat med 12 miljarder kronor vilket motsvarar årets totala avsättningar. Utöver dessa finns mindre fonder vid bl.a. Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket vilka ingår under posten Övriga. Not 6 Kostnader för personal Tabell 4.13Kostnader för personal Miljoner kronor 2025 2024 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 27 562 26 236 Försvarsmakten 21 487 19 179 Kriminalvården 11 834 10 197 Trafikverket 8 692 8 414 Försäkringskassan 7 556 6 925 Skatteverket 6 188 6 154 Arbetsförmedlingen 6 124 5 953 Lunds universitet 5 785 5 655 Domstolsverket 5 448 5 144 Uppsala universitet 5 136 5 029 Övriga myndigheter 100 923 95 839 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 206 735 194 725 Eliminering av arbetsgivaravgifter -49 624 -46 671 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 157 111 148 054 Pensionskostnader Polismyndigheten 5 302 4 600 Försvarsmakten 4 583 4 136 Trafikverket 1 726 1 520 Regeringskansliet 1 252 1 230 Domstolsverket 1 178 1 142 Övriga myndigheter 26 268 24 583 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 13 820 13 424 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 11 251 25 276 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -28 308 -25 589 Summa pensionskostnader 37 072 50 322 Övriga personalkostnader samtliga myndigheter 5 334 4 926 Summa 199 517 203 302 Under 2025 minskade statens kostnader för personal med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning på 1,9 procent jämfört med 2024. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 6,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent. Lönekostnaderna ökade med 6,2 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2025 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2024. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning. Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 5,1 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 12,0 procent, främst beroende på att myndigheten har ökat antalet anställda för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 16,1 procent, främst beroende på ökat antal årsarbetskrafter för att möta ökningen av klienter. Pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent Kostnaderna för tjänstepensioner i staten består dels av myndigheternas kostnader för premier och för affärsverkens samt Riksdagsförvaltningens egna avsättningar, dels av kostnaderna för pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kostnaderna har minskat med 13,3 miljarder kronor under 2025, där den övervägande delen gäller försäkringsteknisk avsättning. Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Dessa innefattar dels premier till SPV för anställda födda före 1988, dels även för kompletterande ålderspension och ålderspension obligatorisk, premier för ålderspension flex samt premier för den valbara delen (individuell ålderspension och ålderspension valbar). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV. Under 2025 har myndigheternas pensionspremier höjts, i likhet med föregående år. Höjningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet ökade. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. De har därför eliminerats i statens resultaträkning och avgående belopp ingår i raden Eliminering av premieintäkt m.m. ovan. Andra försäkringsgivare, som inte är myndigheter, ansvarar för övriga premier enligt PA 16. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Detta gäller även för myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Eftersom andelen anställda födda efter 1988 där premierna inte betalas till SPV successivt blir högre, ökar den del av myndigheternas premiekostnader som inte elimineras. SPV:s kostnader för pensionsrörelsen består av utbetalda pensioner och samt den del av den övriga förändringen av avsättningen för pensioner som redovisas i resultaträkningen. Där är indexering och nyintjänade pensioner de största posterna. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (jfr även not 31 samt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (se not 31). Den förändring som har redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat uppgår till 0,7 miljarder kronor. Övriga personalkostnader ökade med 8,3 procent Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2025 ökade övriga personalkostnader med 8,3 procent jämfört med föregående år. Tabell 4.14Antal årsarbetskrafter Myndighet 2025 2024 Polismyndigheten 37 039 35 724 Försvarsmakten 28 442 26 188 Kriminalvården 18 293 15 930 Försäkringskassan 11 554 11 334 Trafikverket 10 544 10 457 Arbetsförmedlingen 9 112 9 479 Skatteverket 8 893 9 110 Lunds universitet 7 362 7 445 Uppsala universitet 6 648 6 708 Domstolsverket 6 521 6 413 Övriga myndigheter 124 132 121 659 Totalt 268 540 260 448 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbetskrafter i staten. Under 2025 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 8 092 stycken, vilket motsvarar en ökning på 3,1 procent jämfört med föregående år. Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 1 315 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3,7 procent. Ökningen är en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Beräkningen av myndighetens årsarbetskrafter för 2025 har korrigerats på så sätt att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare år. Jämförelsetalet för 2024 har justerats med ett uppskattat antal årsarbetskrafter utifrån den nya beräkningsmodellen. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2025 ökat med 2 254 stycken, vilket motsvarar en ökning på 8,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal. Under året påbörjade 8 136 värnpliktiga sin grundutbildning, vilket följer planerad utveckling mot inriktningsbeslutets mål om 10 000 värnpliktiga 2030. Under året påbörjade även 863 personer utbildning vid officersprogrammet eller specialistofficersprogrammet och 58 personer särskild officersutbildning. Det är totalt sett fler än något annat enskilt år under 2000-talet. Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 2 363 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 14,8 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt var det inom frivård, transportverksamhet och administration som ökningen var som störst. Not 7 Kostnader för lokaler Tabell 4.15Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2025 2024 Försvarsmakten 6 017 5 078 Polismyndigheten 4 312 3 937 Kriminalvården 3 270 2 764 Regeringskansliet 2 025 1 975 Lunds universitet 1 431 1 444 Domstolsverket 1 382 1 311 Kungl. Tekniska högskolan 1 144 1 137 Karolinska institutet 1 127 1 119 Övriga myndigheter 19 474 18 909 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -9 032 -8 052 Summa 31 149 29 623 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Försvarsmakten, Kriminalvården och Polismyndigheten. Försvarsmaktens verksamhet är i en mycket kraftig tillväxtfas. Myndighetens lokalkostnader påverkades bl.a. av tillkommande nya lokaler och utveckling av det tidigare beståndet, både för nya förband och befintlig verksamhet. Även inom Kriminalvården pågår en kraftig utbyggnad och myndigheten tecknade under 2024 ett antal avtal som fick helårseffekt 2025 samt nya hyresavtal med utökad yta. Polismyndighetens ökade lokalkostnader förklaras av utökade lokalytor och indexuppräkning. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Tabell 4.16Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2025 2024 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 770 1 993 Återvunna förluster för skadeersättningar1 -490 -627 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar1 642 -1 459 Reserveringar för låneförluster 0 255 Summa vissa garanti- och kreditkostnader 922 161 Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet Exportkreditnämnden -49 -308 Riksgäldskontoret 1 003 324 Boverket -32 145 Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 922 161 1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster. Posten vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med nästan 0,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att nettokostnaden i Riksgäldskontoret har ökat med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2024. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Av skadeersättningar 2025 är 0,7 miljarder kronor hänförbara till EKN. Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024 Av årets återvunna förluster 2025 är nästan hela beloppet hänförbara till EKN. Värderegleringar på utestående skadeersättningar och regressfordringar i garantiverksamheten ökade nettokostnaden med 0,6 miljarder kronor, en försämring med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Av värderegleringarna 2025 är nettokostnaden hänförbara till Riksgäldskontoret 1,0 miljarder kronor och värderegleringarna hänförbara till EKN minskade nettokostnaden med 0,3 miljarder kronor. Not 9 Övriga driftkostnader Tabell 4.17Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2025 2024 Övriga driftkostnader – tjänster Trafikverket 63 944 60 922 Försvarsmakten 28 686 24 235 Affärsverket svenska kraftnät 13 233 8 790 Försvarets materielverk 7 742 6 055 Polismyndigheten 4 680 4 320 Statens fastighetsverk 2 179 2 316 Övriga myndigheter 50 576 49 542 Summa tjänster 171 040 156 180 Övriga driftkostnader – varor Försvarets materielverk 39 864 33 561 Trafikverket 8 039 7 771 Affärsverket svenska kraftnät 7 317 8 411 Försvarsmakten 6 857 3 419 Polismyndigheten 2 002 1 749 Fortifikationsverket 1 188 998 Övriga myndigheter 8 172 7 878 Summa varor 73 439 63 787 Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 6 349 6 768 Trafikverket 1 475 1 616 Affärsverket svenska kraftnät 949 969 Kustbevakningen 634 377 Kriminalvården 461 413 Övriga myndigheter 4 560 4 680 Summa reparationer, diverse m.m. 14 428 14 823 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -44 444 -43 920 Myndigheter i försvarssektorn1 -33 995 -32 278 Övriga myndigheter -5 022 -5 547 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -83 461 -81 745 Eliminering av inomstatliga transaktioner -21 834 -20 831 Summa 153 612 132 214 1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 21,4 miljarder kronor eller 16 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med drygt 3,1 miljarder kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 0,5 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 7,5 miljarder kronor. Det var främst materielnära tjänster och kostnader för varor och förändring av varulager samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet som ökade. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer ökade med 3,3 miljarder kronor, vilket till stor del beror på ökade kostnader för stödtjänster. Försvarets materielverks ökade driftkostnader, 8 miljarder kronor, beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel inom materielområdena Armé-, Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 1,7 miljarder kronor mer jämfört med föregående år. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Tabell 4.18Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2025 2024 Trafikverket 16 439 14 108 Försvarsmakten 6 208 6 091 Polismyndigheten 2 108 1 816 Fortifikationsverket 2 077 1 389 Affärsverket svenska kraftnät 1 678 1 667 Övriga myndigheter 11 019 10 494 Summa 39 529 35 565 Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag Tabell 4.19Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor Resultat-andel 2025 Resultat-andel 2024 Kapitaltillskott, utdelning, och övriga justering i eget kapital 2025 Andelsvärde 2025-12-31 Andelsvärde 2024-12-31 Ägarandel Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 43 375 62 234 -30 589 565 322 552 536 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 2 373 3 735 -4 401 38 976 41 004 Riksbankens grundfond och reservfond - - - 25 000 25 000 Summa 45 748 65 969 -34 990 629 298 618 540 Företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 18 614 31 793 -17 134 172 676 171 196 100% Sveaskog AB 10 910 7 711 -7 470 92 650 89 210 100% Akademiska Hus Aktiebolag 2 982 2 020 -2 461 62 843 62 322 100% Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2 977 8 764 -1 734 79 975 78 732 100% SBAB Bank AB (publ) 2 175 2 282 -362 21 811 19 998 100% Jernhusen AB 1 328 688 -354 11 365 10 391 100% Aktiebolaget Svensk Exportkredit 1 183 1 683 -1 666 24 089 24 572 100% Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 1 006 4 822 - 20 875 19 869 100% Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB 858 894 -439 3 709 3 290 100% SJ AB 833 468 -2 4 732 3 901 100% Apoteket AB 665 722 -1 115 9 472 9 922 100% PostNord AB 323 -55 -146 7 388 7 211 61% Svevia AB (publ) 209 74 -261 1 413 1 465 100% Almi AB 204 123 615 12 003 11 185 100% AB Svenska Spel 204 -151 319 959 436 100% Teracom Group AB 118 103 -55 3 868 3 805 100% Saminvest AB 106 -135 - 6 108 6 002 100% Svenska kraftnät - Svensk Kraftreserv AB1 105 24 0 449 344 100% Svenska Rymdaktiebolaget 83 -28 -10 738 665 100% Apotek Produktion & Laboratorier AB 25 24 700 1 093 367 100% Luftfartsverket - LFV Holding AB 21 30 - 284 263 100% Arlandabanan Infrastructure AB 15 19 17 150 118 100% Kungliga Operan Aktiebolag 11 9 - 106 95 100% Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag 9 14 0 57 48 100% V.S. VisitSweden AB 1 1 -4 19 22 100% Lernia AB - -44 -386 - 386 0% Ersättningsmark i Sverige 2 AB - - -307 54 361 100% AB Göta kanalbolag - 0 - 40 40 100% Sjöfartsverket Holding AB 0 1 -1 7 8 100% Voksenåsen AS - 0 0 7 7 100% Miljömärkning Sverige AB -3 4 - 19 22 100% Swedavia AB -6 -227 -166 5 502 5 674 100% RISE Research Institutes of Sweden AB -58 -134 -38 704 800 100% Samhall Aktiebolag -72 340 -79 2 135 2 286 100% Statens Bostadsomvandling AB -77 -25 - 851 928 100% Green Cargo AB -84 -193 -4 351 439 100% Infranord AB -172 -54 2 656 826 100% Systembolaget Aktiebolag -338 -78 91 1 632 1 879 100% Swedfund International AB -776 770 1 800 13 748 12 724 100% Övriga andelar -4 -25 61 784 727 Summa 43 375 62 234 -30 589 565 322 552 536 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 1 447 2 907 -3 242 20 969 22 763 41,1% Nordiska Investeringsbanken (NIB) 858 786 -1 125 17 548 17 815 34,6% Svenska kraftnät intresseföretagen 35 27 -34 226 226 SOS Alarm Sverige AB 31 15 -2 215 186 50,0% Sweden House 2 - 2 18 14 36,0% Summa 2 373 3 735 -4 401 38 976 41 004 Anm. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. 1 Årets resultatandel för 2024 har justerats med 25 miljoner kronor och andelsvärdet med 253 miljoner kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på företagens redovisade nettoresultat samt justerat eget kapital enligt respektive bokslut. I vissa fall har uppgifter från tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts som underlag. Statens innehav har under året bestått av 42 bolag samt en internationell finansiell institution. Under posten Övriga andelar redovisas även andelar i tjugotal hel- och delägda företag vilka huvudsakligen rapporteras av svenska högskolor och universitet. Under året har Lernia avyttrats. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, vilket är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det bokförda värdet av statens andelar uppgick vi utgången av 2025 till 629 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år. Resultat från andelar i Vattenfall AB uppgick till 18,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras delvis av en positiv utveckling av det underliggande rörelseresultatet, men även av en negativ utveckling av jämförelsestörande poster mellan åren. Jämförelsestörande poster i form av nedskrivningar och marknadsvärdeförändringar försämrade resultat 2025 med 4 miljarder kronor, jämfört med positiv effekt på 22 miljarder kronor under 2024. Andelsvärdet ökade med 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar nettot av totalresultat och utdelning till ägare. Resultat från andelar i Sveaskog AB uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på en positiv värdeförändring av biologiska tillgångar. Andelsvärdet ökade med 3 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och beslutat utdelning. Resultat från andelar i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre omsättning samt avsättningar för samhällsomvandling. Omsättningen påverkades bl.a. av att flera uppdrag av större karaktär slutfördes under 2024. Andelsvärdet ökade med 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och utdelning. Resultat från andelar i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag minskade med 4 miljarder kronor till 1 miljard kronor. Minskningen förklaras av negativa orealiserade värdeförändringar. Dessa hänförs främst till nya och omförhandlade hyresavtal, projektresultat från nyproduktion samt förändringar i avkastningskrav och årliga indexjusteringar av hyresintäkter. Andelsvärdet ökade med årets resultat. Swedfund International AB resultat för 2025 har påverkats kraftigt negativt av valutaeffekter, varav en övervägande del avser orealiserade omräkningseffekter som inte återspeglar den underliggande utvecklingen i portföljen. Rörelseresultatet exkluderat för valutaeffekter uppgår för helåret till 69 miljoner kronor vilket visar på en underliggande stabil finansiell utveckling. Statliga hel- och delägda företag redovisas mer utförligt i regeringens årliga rapport Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Tabell 4.20Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2025 2024 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 945 3 300 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 3 303 3 800 Summa ränteintäkter 4 248 7 100 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -18 076 -23 746 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -4 334 -5 753 Summa räntekostnader -22 410 -29 499 Realiserade valutakursförändringar (netto) -961 1 083 Orealiserade valutakursförändringar (netto) 3 538 -2 506 Över-/underkurs vid emission (netto) 1 816 4 223 Realiserade kursförändringar (netto) 356 264 Provisioner till banker m.fl. -92 -83 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -13 505 -19 418 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år trots att statsskulden växte. Det beror främst på att valutakursförluster 2024 på den valutaexponerade delen av skulden växlade mot valutakursvinster 2025. Därtill var inflationsuppräkning av realskulden lägre 2025 än föregående år. Under avsnitt 6.4 finns mera detaljerad beskrivning av statskuldens kostnader. Not 13 Övriga finansiella intäkter Tabell 4.21Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2025 2024 Kärnavfallsfonden 9 021 1 795 Centrala studiestödsnämnden 5 930 3 498 Skatteverket 4 879 5 713 Exportkreditnämnden 3 543 5 070 Övriga myndigheter 884 2 726 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 0 3 944 Övriga myndigheter 202 149 Summa 24 460 22 895 Övriga finansiella intäkter ökade med 1 565 miljoner kronor jämfört med 2024. Kärnavfallsfonden redovisar både ränteintäkter och orealiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har sammanlagt ökat med 7 226 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av omläggningen av de utländska förvaltningsmandaten. I samband med att tre av de befintliga mandaten avslutades uppstod realisationsvinster. Ökningen beror även på förstärkningen av den svenska kronan, vilken medförde realiserade vinster från fondens valutasäkring. Nettot av Kärnavfallsfondens orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen som finansiell intäkt vid värdeökning och som finansiell kostnad vid värdeminskning. Under 2025 minskade värdet jämfört med 2024 och redovisas därför som orealiserade finansiella kostnader i not 14. Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 2 432 miljoner kronor främst till följd av den höjda räntesatsen från 1,23 procent 2024 till 1,98 procent 2025. Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter minskade med 1 527 miljoner kronor Minskningen beror främst på lägre avkastning på EKN:s finansiella tillgångar 2025. Not 14 Övriga finansiella kostnader Tabell 4.22Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2025 2024 Exportkreditnämnden 2 900 5 207 Kärnavfallsfonden 1 467 1 621 Övriga myndigheter 756 602 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 5 160 0 Övriga myndigheter 71 10 Aktivering av finansiella kostnader -108 -71 Summa 10 246 7 369 Övriga finansiella kostnader har ökade med 2 877 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökar medan Exportkreditnämndens finansiella kostnader minskar. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som främst omfattar kostnader för swappar har minskat med 154 miljoner kronor. Orealiserade värdeförluster ökade med 5 160 miljarder kronor jämfört med 2024 vilket förklaras huvudsakligen av förstärkningen i den svenska kronan, som medförde betydande orealiserade värdeförluster i de utländska innehaven. Minskningen av Exportkreditnämndens (EKN) finansiella kostnader med 2 307 miljoner kronor jämfört med 2024 är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländsk valuta. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Tabell 4.23Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 41 222 38 939 Årets anskaffningsutgifter 1 293 731 Årets utgifter, egen utveckling 2 312 2 609 Utrangering/försäljning -946 -884 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 881 41 395 Ingående ackumulerade avskrivningar -30 052 -28 261 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 839 -2 602 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 825 808 Utgående ackumulerade avskrivningar -32 066 -30 055 Summa 11 815 11 340 Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Trafikverket 1 395 1 492 Försäkringskassan 1 375 1 406 Polismyndigheten 972 905 Skatteverket 691 662 Arbetsförmedlingen 643 569 Transportstyrelsen 586 544 Övriga myndigheter 6 153 5 762 Summa 11 815 11 340 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekten MPK (Marknadsanpassad planering av kapacitet av järnväg) och LADDA – (Leveransförmåga och anpassning av digitala data om järnvägsanläggningen). MPK är ett verksamhetsutvecklingsprogram som tillsammans med branschen utvecklar nya digitala lösningar för enklare, snabbare och mer transparent planering av kapacitet på järnvägen. MPK och LADDA ingår i programmet DAT (Digitalisering av tåglägestjänsten) som ska säkra nyttan av en omfattande verksamhetsutveckling för att planera och styra tågtrafiken i framtiden. Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Årets minskning av bokfört värde beror på utrangering av anläggningstillgångar som inte längre används. Polismyndigheten fortsätter att vidmakthålla och utveckla it-system för verksamheten. Not 16 Statliga väganläggningar Tabell 4.24Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 297 856 284 580 Årets anskaffning 4 103 Överföringar från Pågående nyanläggningar 9 183 13 174 Utrangering/försäljning -1 -1 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 307 041 297 856 Ingående ackumulerade avskrivningar -138 833 -131 806 Årets avskrivningar -7 358 -7 027 Utgående ackumulerade avskrivningar -146 191 -138 833 Summa 160 851 159 023 Trafikverket redovisar samtliga investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark avseende väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. De tre största färdigställda väganläggningsprojekten år 2025 är Umeåprojektet, Rv 0 Nässjö-Eksjö samt Rv 27 Förbi Backaryd. Not 17 Statliga järnvägsanläggningar Tabell 4.25Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 300 229 281 060 Årets anskaffning 122 88 Överföringar från Pågående nyanläggningar 26 960 19 085 Utrangering/försäljning -22 -5 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 327 289 300 228 Ingående ackumulerade avskrivningar -106 224 -100 174 Årets avskrivningar -6 395 -6 050 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -112 619 -106 224 Summa 214 670 194 004 Trafikverket redovisar samtliga investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffnings-kostnad för mark avseende järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar. Överföringar av färdigställda järnvägsanläggningar från Pågående nyanläggningar har uppgått till nästan 8 miljarder kronor under 2025 och det totala värdet har ökat med nästan 21 miljarder kronor. De fem största färdigställda projekten år 2025 ärVarberg–Hamra (dubbelspår, tunnel), Tomteboda–Kallhäll (ökad kapacitet), Tunnlar Bohusbanan (reparationer), NPT Laxå–Kil (spår och växelbyte) samtHallsberg–Degerön sträckan Jakobshyttan–Degerön (dubbelspår). Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom Tabell 4.26Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 105 215 96 888 Årets anskaffningsutgifter 14 008 4 657 Överföringar från Pågående nyanläggningar 5 446 4 041 Utrangering/försäljning -381 -371 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 124 288 105 215 Ingående ackumulerade avskrivningar -40 120 -37 926 Årets avskrivningar och nedskrivningar -3 217 -2 505 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 108 311 Utgående ackumulerade avskrivningar -43 229 -40 120 Ingående ackumulerade uppskrivningar 74 74 Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 74 Summa 81 133 65 169 Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Fortifikationsverket 40 332 25 367 Statens fastighetsverk 18 439 18 224 Naturvårdsverket 12 633 12 452 Riksdagsförvaltningen 2 702 2 460 Affärsverket svenska kraftnät 2 310 2 263 Luftfartsverket 1 758 1 576 Trafikverket 1 124 1 159 Övriga myndigheter 1 835 1 668 Summa 81 133 65 169 Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverkets bokförda värde avseende byggnader, mark och annan fast egendom har ökat med drygt 59 procent sedan år 2024 och myndigheten står i princip för statens totala ökning sedan föregående år. Fortifikationsverket äger och förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål exempelvis regementsbyggnader, kontor, träningsanläggningar, verkstäder, skjutbanor, hamnar, flygplatser, anläggningar under jord och den mark som Försvarsmakten övar på. På uppdrag av regeringen genomför Statens fastighetsverk nybyggnationer, ombyggnationer och för statens räkning förvärv och avyttring av fast egendom. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Ett av de större projekten under året är grundförstärkning och lokalanpassning av Sveriges ambassad i Helsingfors. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Årets största anskaffning är fastigheten Havssvalget 5. Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet Tabell 4.27Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 22 673 20 851 Årets anskaffningsutgifter 2 877 2 341 Årets utgifter, egen utveckling 111 118 Utrangering/försäljning -764 -644 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 897 22 666 Ingående ackumulerade avskrivningar -13 667 -12 653 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 737 -1 620 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 738 607 Utgående ackumulerade avskrivningar -14 666 -13 666 Summa 10 231 9 000 Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Polismyndigheten 3 092 2 559 Regeringskansliet 855 897 Kriminalvården 809 610 Försvarets materielverk 463 397 Domstolsverket 351 383 Försvarsmakten 316 205 Göteborgs universitet 303 302 Övriga myndigheter 4 042 3 647 Summa 10 231 9 000 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i de fall utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med mer än 500 miljoner kronor eller 21 procent under 2025 vilket beror på polisens fortsatta tillväxt som medfört ett ökat behov av lokaler och lokalanpassningar. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet under året avser främst Natokansliet i Bryssel, kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet. Kriminalvårdens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med närmare 200 miljoner kronor eller 33 procent under 2025 beroende på omfattande investeringar i samband platsutbyggnaden Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Tabell 4.28Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 141 403 132 841 Årets anskaffningsutgifter 7 227 6 635 Årets utgifter, egen utveckling 77 81 Överföringar från Pågående nyanläggningar 9 520 4 553 Utrangering/försäljning -4 154 -3 059 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 154 073 141 051 Ingående ackumulerade avskrivningar -86 052 -80 668 Årets avskrivningar och nedskrivningar -8 932 -8 344 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 3 905 2 955 Utgående ackumulerade avskrivningar -91 079 -86 057 Summa 62 994 54 994 Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 32 033 25 461 Polismyndigheten 3 976 3 799 Kriminalvården 2 860 2 337 Kustbevakningen 1 549 1 642 Försvarsmakten 1 438 1 422 Trafikverket 1 358 1 435 Sjöfartsverket 1 277 1 220 Lunds universitet 1 193 1 347 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 170 1 102 Övriga myndigheter 16 140 15 229 Summa 62 994 54 994 Affärsverket svenska kraftnät står för 51 procent av statens Maskiner, inventarier, installationer m.m. Verkets materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem. Årets investeringar på Polismyndigheten består till stor del av investering i transportmedel på grund av fortsatt tillväxt och behov av att vidmakthålla och stärka operativ förmåga. Investeringar har också skett i kommunikationsutrustning. Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av pågående kapacitetsökning och består framför allt av investeringar i säkerhet, datorer samt fordon. Not 21 Pågående nyanläggningar Tabell 4.29Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 214 204 194 200 Årets anskaffningsutgifter 21 167 17 976 Årets utgifter, egen utveckling 44 105 43 654 Överföringar från Pågående nyanläggningar -51 131 -40 963 Utrangering/försäljning -42 -8 Årets nedskrivningar -2 046 -637 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 226 257 214 222 Summa 226 257 214 222 Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Trafikverket 187 219 181 434 Affärsverket svenska kraftnät 15 388 13 556 Fortifikationsverket 11 321 8 226 Sjöfartsverket 6 766 5 873 Statens fastighetsverk 1 741 1 698 Övriga myndigheter 3 822 3 435 Summa 226 257 214 222 Trafikverkets investeringar år 2025 uppgår till 44,1 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 26 miljarder kronor och väg 17,6 miljarder kronor. De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Ostlänken Järna-Linköping (nytt dubbelspår, del av nya stambanor). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm. Under 2025 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 36,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 27 miljarder kronor och väg för 9,2 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Några exempel är Stockholms ström, Storstockholm Väst och Nätåtgärder i Region Mitt. Under år 2025 har transmissionsprojektet Aurora Line tagits i drift. Fortifikationsverkets har under år 2025 gjort ett stort förvärv från Specialfastigheter. Tre större pågående projekt med nybyggnationer är Luftvärnshallen i Halmstad, Hangarer Karlsborg samt Tofta regemente. Sjöfartsverket största projekt avser farleder. De största pågående projekten är Nya slussar i Trollehätte kanal, Södertälje sluss och kanal samt Mälarfarlederna. Not 22 Beredskapstillgångar Tabell 4.30Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 299 661 268 311 Förändring IB på grund av omklassificering -2 550 -1 468 Årets anskaffning 35 568 34 879 Utrangering/försäljning -1 071 -2 061 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 331 608 299 661 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 46 046 39 036 Förändring IB på grund av omklassificering 2 753 1 605 Årets anskaffning 4 371 3 238 Årets övriga förändring 636 2 167 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 53 806 46 046 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 385 414 345 706 Ingående ackumulerade avskrivningar -139 041 -134 414 Förändring IB på grund av omklassificering 0 0 Årets avskrivningar/nedskrivningar -6 097 -5 989 Utrangering/försäljning 461 1 362 Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -144 677 -139 041 Summa 240 737 206 665 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 186,9 miljarder kronor och består av bl.a. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 53,8 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 239,2 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Posten omfattar främst tillgångar för militär beredskap. De militära beredskapstillgångarna delas upp i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 34,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,9 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye, statsflygplan TP 106, ledningsstödsystem för markförband och nya generationens ubåt A26. Vidare har omsättning av radarer och halvtidsmodifiering av Korvett typ Visby påbörjats. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 7,8 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökat beredskapslager av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 0,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. beredskapsläkemedel, materiel till räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) samt ledningsplatser. Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav Tabell 4.31Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Kärnavfallsfonden Bostadsobligationer (säkerställda obligationer) 21 820 29 850 Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 30 121 25 792 Summa Kärnavfallsfonden 51 941 55 642 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 659 1 659 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 455 1 325 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD 1 243 1 040 Internationella finansbolaget, IF 735 648 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 115 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 10 482 10 062 Kammarkollegiet, övrigt Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 231 220 Eurofirma 16 16 Summa Kammarkollegiet, övrigt 247 236 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 569 505 Övriga myndigheter 1 241 1 147 Summa 64 478 67 592 1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Minskningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav beror främst på orealiserade värdeförändringar. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2025 var relativt små. Not 24 Långfristiga fordringar Tabell 4.32Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter 2 766 3 041 Skadefordringar 1 553 1 838 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 1 570 1 715 Summa Exportkreditnämnden 5 889 6 594 Affärsverket svenska kraftnät 5 151 6 041 Luftfartsverket 2 162 3 107 Trafikverket 1 342 1 432 Övriga myndigheter 927 1 049 Summa 15 472 18 223 Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 705 miljoner kronor och uppgick till totalt 5 889 miljoner kronor. EKN värderar sina skadefordringar till 1 553 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 10 319 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 570 miljoner kronor i slutet av 2025, vilket är en minskning med 145 miljoner kronor jämfört med 2024. Affärsverket svenska kraftnäts fordringar minskade med 890 miljoner kronor. Det beror främst på en fordran på Nasdaq som avser avsättningar för depositioner och marginkrav avseende den finansiella handeln med EPAD-kontrakt och dels ackumulerade avräkningar för tecknade future-kontrakt avseende terminssäkring av flaskhalsinkomster och elförluster för transitöverföring. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 945 miljoner kronor till 2 162 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs avEU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via detEU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar minskade med 69 miljoner kronor. Trafikverkets fordringar har minskat till 1 342 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2025 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat. Not 25 Utlåning Tabell 4.33Utlåning Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Centrala studiestödsnämnden Studielån, utlånat belopp 305 076 288 532 Reserveringar för låneförluster, studielån -26 831 -26 650 Bokfört värde, studielån 278 245 261 882 Övriga lån 1 004 1 130 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -820 -887 Bokfört värde, övriga lån 184 243 Summa Centrala studiestödsnämnden 278 429 262 125 Riksgäldskontoret Riksbanken 8 922 5 164 Statliga bolag, utlånat belopp 5 849 5 477 Reserveringar för låneförluster, statliga bolag 0 0 Bokfört värde, statliga bolag 5 849 5 477 Premiepensionssystemet 879 2 030 Övriga, bokfört värde 825 886 Summa Riksgäldskontoret 16 475 13 557 Övriga myndigheter, bokfört värde 427 443 Summa 295 331 276 125 Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 295,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med 19,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att det bokförda värdet på studielånen har ökat under året. CSN:s lånfordringar uppgick till 278,4 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster. Lånefordringarna är uppdelade på posterna Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån. Totalt utlånat belopp för studielån var 305,1 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var drygt 26,8 miljarder kronor 2025. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån nästan 9 procent av utlånat belopp 2025. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 16,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 0,2 miljarder kronor, jämfört med 2024. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 0,8 miljarder kronor 2025 vilket är nästan 82 procent av utlånat belopp. Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 30,7 respektive 13,0 miljarder kronor 2025. Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 16,5 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har i slutet av året ett lån på 8,9 miljarder kronor i utländska valuta för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF), vilket är en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Under Statliga bolag ingår främst lån till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) på 5,7 miljarder kronor. Svedab har ökat sina lån under året med 0,4 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar minskade med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Not 26 Övriga kortfristiga fordringar Tabell 4.34Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 74 268 61 626 Riksgäldskontoret 19 528 25 329 Statens jordbruksverk 8 848 9 170 Försäkringskassan 3 800 4 178 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 2 171 1 837 Kronofogdemyndigheten 2 117 1 803 Centrala studiestödsnämnden 1 486 1 346 Transportstyrelsen 1 442 1 525 Luftfartsverket 1 274 1 273 Övriga myndigheter 6 610 5 863 Summa 121 544 113 950 I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Totalt ökade skattekontorelaterade fordringar med 13 miljarder kronor. Delposten fordringar på skattekontot minskade däremot med 9 miljarder kronor. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt uppgick till 14 miljarder kronor vilket var 14 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Det berodde på att de tillfälliga anstånden förföll till betalning. Fordran har därefter betalats eller restförts hos Kronofogdemyndigheten, vilket förklarar det lägre saldot på skattekontot. Anstånden gavs till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 8 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs. Se även not 37 Övriga kortfristiga skulder. Jordbruksverkets övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av olika EU-fonder. Försäkringskassans övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av återkrav. Minskningen förklaras av en större andel osäkra återkravsfordringar. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025 och återfinns därför i not Övriga kortfristiga skulder. Not 27 Övriga upplupna intäkter Tabell 4.35Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna skatteintäkter 299 127 303 164 Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år 4 928 0 Riksgäldskontoret 1 999 1 751 Försvarets materielverk 3 374 3 421 Kärnavfallsfonden 1 785 1 325 Affärsverket svenska kraftnät 1 587 1 252 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 594 362 Försäkringskassan 555 804 Trafikverket 475 435 Lantmäteriet 462 461 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 425 417 Övriga myndigheter 1 928 1 618 Summa 317 239 315 010 Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. med december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av. Specifikation av upplupna skatteintäkter Tabell 4.36Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor om inte annat anges Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt2025-12-31Belopp Andel Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i januari 2026Belopp Upplupen intäkt2024-12-31Belopp Förändring 2025/2024Belopp Fysiska personers skatter 124 643 42% 43 806 130 198 -5 555 Juridiska personers skatter 43 652 15% 22 039 41 320 2 332 Arbetsgivaravgifter m.m. 66 115 22% 697 64 639 1 476 Mervärdesskatt 95 944 32% 52 420 90 950 4 994 Övriga skatter 19 191 6% 9 900 18 385 806 Förskottsdebiteringar F-skatt -17 504 -6% -20 708 -16 989 -515 Förskott utsläppsrätter -2 027 -1% -2 027 -2 707 680 Elimineringar m.m. -30 887 -10% -30 887 -22 632 -8 255 Totalt upplupna skatteintäkter 299 127 100% 75 240 303 164 -4 037 De totala skatteintäkterna ökade med 58 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2024, medan de upplupna skatteintäkterna minskade med 4 miljarder kronor. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten. Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2026, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2025 till 75 miljarder kronor. Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter avräkning av uppbörden i februari 2026 minskar de upplupna mervärdesskatteintäkterna till 10 miljarder kronor. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster). Fysiska personers inkomstskatter ökade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var högre 2025 jämfört med 2024, vilket medförde att de upplupna intäkterna minskade, med 6 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatter ökade med 16 miljarder kronor eller knappt 5 procent. De preliminära skatterna ökade något mindre, vilket innebär att de upplupna intäkterna ökade, med 2 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25 miljarder kronor jämfört med 2024. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8–9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med drygt 1 miljard kronor. Intäkterna från mervärdesskatt är 21 miljarder kronor högre jämfört med årsredovisningen för 2024 och de upplupna intäkterna ökade med 5 miljarder kronor. Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2024 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2025 uppgår till 4 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Resterande övriga upplupna intäkter Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar upplupna intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2025 beräknas 5 miljarder kronor komma att regleras från kommuner och trossamfund. Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Försvarets materielverks Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av uppbörds-intäkt av royalty som ännu inte är inbetald. Kärnavfallsfondens Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av avgifter från reaktorinnehavarna då dessa betalar avgifterna i efterskott. Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt balanseringar och transmissionsnät. Not 28 Värdepapper och andelar Tabell 4.37Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Luftfartsverket 4 228 3 396 Riksgäldskontoret 3 225 2 528 Försäkringskassan 1 109 961 Pensionsmyndigheten 211 229 Övriga myndigheter 174 23 Summa 8 947 7 137 Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Placeringar sker i enlighet med Luftfartsverkets finanspolicy, och utgör en del av finansieringen av pensionsskulden. Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Not 29 Kassa och bank Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Banktillgodohavanden och likvida medel hos myndigheterna ingår som en del av den statliga betalningsmodellen. Riksgäldskontoret ansvarar för likviditetshanteringen i staten, och de mellanhavanden som finns mellan myndigheterna och Riksgäldskontoret elimineras i de konsoliderade räkenskaperna. Några myndigheter får placera medel på konton som inte är anslutna till det statliga betalningssystemet, bl.a. affärsverken och E-hälsomyndigheten. Affärsverken står tillsammans för 25 procent av posten. Not 30 Nettoförmögenheten Tabell 4.38Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Uppskrivningskapital 50 53 Donationskapital 1 617 1 522 Resultatandelar i hel- och delägda företag 468 229 439 228 Balanserad kapitalförändring -136 846 -146 256 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 29 482 35 242 Summa 362 532 329 789 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2025 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor till 363 miljarder kronor. Merparten av ökningen, 29 miljarder kronor, berodde på nettoförändring av resultat i andelar i hel- och delägda företag. Andra stora transaktioner som ökade nettoförmögenheten var förändringen av avsättning till tjänstepensioner med 12 miljarder kronor. Kapitalförändring enligt resultaträkning blev 6 miljarder kronor lägre 2025 jämför med föregående år. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Tabell 4.39Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings-kapital Donations-kapital Resultat-andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital-förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2024 53 1 522 438 975 -146 256 35 217 329 511 Justering Svensk Kraftreserv AB 253 25 278 Ingående balans 2025 53 1 522 439 228 -146 256 35 242 329 789 Föreg. års kapitalförändring 65 969 -30 727 -35 242 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag -13 761 -1 928 -15 689 Utdelningar från hel- och delägda företag -23 207 23 207 0 Förändrad avsättning till tjänstepensioner 12 107 12 107 Övriga förändringar -3 95 6 751 6 843 Årets över-/underskott 29 482 29 482 Summa årets förändring -3 95 29 001 9 410 -5 760 32 743 Utgående balans 50 1 617 468 229 -136 846 29 482 362 532 I övriga förändringar ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2024 och 2023 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. Tabell 4.40Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder kronor 2024-12-31 2023-12-31 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 330 160 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 197 188 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -84 -82 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 28 26 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 209 249 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 615 1 571 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde 24 16 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 157 109 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 109 98 Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 74 67 Övrigt -1 4 Statens förmögenhet enligt NR-principer 2 657 2 408 Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2026-03-19. Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld. Källor: SCB och Statskontoret. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2024 på 330 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100) på 2 657 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 327 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 69 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Tabell 4.41Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Statens tjänstepensionsverk 295 636 295 832 Luftfartsverket 6 705 6 634 Riksdagsförvaltningen 4 260 4 356 Sjöfartsverket 2 419 2 426 Affärsverket svenska kraftnät 1 293 1 197 Övriga myndigheter 761 810 Summa 311 074 311 255 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgår vid årets slut 2025 till 295,6 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Tabell 4.42Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ingående skuld 295 170 361 825 Justering av ingående skuld 28 0 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta -11 432 -91 899 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt 0 -12 Grundränta, brutto 2 336 1 474 Grundränta, frigjorda driftkostnader -35 -36 Indexering 7 338 24 348 Utfall av antaganden om livslängd 342 226 Nya och tillfälliga sjukpensioner 135 169 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 58 100 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 60 48 Nyintjänande 14 573 11 213 Förändring av antastbar förmån -59 -95 Nya temporära efterlevandepensioner 103 85 Utbetald pension -13 349 -12 974 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -57 -56 Aktualisering -143 -186 Övrigt -101 940 Summa utgående skuld1 294 967 295 170 1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 669 miljoner kronor (662 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 31. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan, visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräknings-grunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. Under 2025 har räntan i beräkningsgrunderna ökat från 0,5 procent till 0,8 procent. Höjningen av räntan med tre tiondels procentenheter innebär att avsättningen minskar med 11,4 miljarder kronor under 2025. Mellan 2023 och 2024 höjdes räntan i beräkningsgrunderna med två procentenheter, vilket innebar att avsättningen minskade med 91,9 miljarder kronor under 2024. Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. För 2025 har inget annat än bruttoräntan förändrats, vilket gör att posten är 0 miljarder kronor. För 2024 var motsvarande förändring en marginell minskning, då till följd av ändrade antaganden om nyttjandegrad av särskild pensionsersättning. Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och not 6). För 2025 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till -11,4 miljarder kronor, vilken redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2025 uppgick räntan till 0,8 procent (0,5 procent föregående år), vilket leder till en ökning av årets avsättning med 2,3 miljarder kronor (1,5 miljarder kronor). Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2025 uppgår prisbasbeloppet till 58 800 kronor (57 300 kronor), vilket är en ökning med 2,62 procent (9,14 procent) jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterade i en ökning av avsättningen med 7,3 miljarder kronor (24,3 miljarder kronor). Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2025 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 14,6 miljarder kronor (11,2 miljarder kronor). Ökningen beror på de senaste årens höga indexeringar vilka lett till höga pensionsbelopp för de försäkrades ålderspension. Högre pensionsbelopp medför att kostnaden för nyintjänad pension ökar. Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 13,3 miljarder kronor (13,0 miljarder kronor). Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat. Under 2025 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning minskat med 2,2 procent, vilket motsvarar -0,1 miljarder kronor (-1,8 miljarder kronor). Av minskningen redovisades -0,2 miljarder kronor (-2,0 miljarder kronor) direkt mot myndighetskapital. Övrig förändring redovisades som kostnad i resultaträkningen och uppgår till 0,1 miljarder kronor (0,2 miljarder kronor). Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2025 uppgår till 4,3 miljarder kronor (4,4 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,6 miljarder kronor (0,6 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent (65 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter. Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans ökat med totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Av ökningen står Luftfartsverket för 0,1 miljarder kronor (-1,9 miljarder kronor) och Affärsverket svenska kraftnät för 0,1 miljarder kronor (-0,3 miljarder kronor). Av ökningen på totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) för samtliga affärsverk har - 0,5 miljarder kronor (-3,8 miljarder kronor) redovisats direkt mot eget kapital. Övrig förändring har redovisats som en kostnad i resultaträkningen och uppgår till 0,7 miljarder kronor (1,1 miljarder kronor). Not 32 Avsättning för garantier Tabell 4.43Avsättning för garantier Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Avsättningar för garantier Risker som kan finansieras av garantiavgifter 9 369 9 625 Kvardröjande risker 1 590 505 Oreglerade skador 4 095 4 983 Summa avsättningar för garantier 15 054 15 113 Specifikation avsättningar för garantier per myndighet Exportkreditnämnden 10 708 13 075 Riksgäldskontoret 3 502 1 145 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 716 691 Boverket 128 202 Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 054 15 113 Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 39 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelad på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador). Avsättningar för garantier var 15,1 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Oreglerade skador har minskat från 5,0 miljarder kronor 2024 till 4,1 miljarder kronor 2025. Risker som kan finansieras av garantiavgifter minskade med knappt 0,3 miljarder kronor och Kvardröjande risker ökade med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. Vid utgången av 2025 hade EKN garantier i 131 länder och garantiengagemanget var 277,1 miljarder kronor, jämfört med 317,3 miljarder kronor 2024. Under 2025 och 2024 var garantigivningen främst inom branscherna försvar och telekom. Avsättningar för garantier uppgick till 10,7 miljarder kronor, vilket var en minskning med 2,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 4,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,8 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter minskade från 8,0 miljarder kronor till 6,4 miljarder kronor 2025. Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 18,1 miljarder kronor, jämfört med 13,3 miljarder kronor 2024. Ökningen beror främst på att ytterligare lån har tagits upp under programmet för kreditgarantier till gröna industriinvesteringar. Avsättningar för garantier uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,4 miljarder kronor. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2025 var 1,0 miljarder kronor hänförbart till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 15,6 miljarder kronor, jämfört med 15,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Av Sidas avsättningar för garantier 2025 var 0,3 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker och oreglerade skador. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 2,8 miljarder kronor, jämfört med 4,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier minskade något till 0,1 miljarder kronor. Not 33 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Tabell 4.44Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Försvarsmakten Drivmedel och olja 434 436 Pågående rättsliga tvister miljöärenden 393 617 Ammunitionsrester 319 319 Deponier och vrak 110 110 Övrigt 188 188 Summa Försvarsmakten 1 444 1 670 Affärsverket svenska kraftnät 1 133 954 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 512 664 Flygplatser 216 226 Bangårdar och stationsområden 191 191 Impregneringsplatser 106 169 Övrigt 17 0 Summa Trafikverket 1 042 1 250 Övriga myndigheter 78 80 Summa 3 697 3 954 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Not 34 Övriga avsättningar Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2025 ökade avsättningarna med 190 miljoner kronor. Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Avsättningen har uppräknats med ränta för år 2025. Försvarsmakten har utöver avsättningar för kompetensväxlings- och kompetens-utvecklingsåtgärder även avsättningar för avveckling av materiel. Den största delen av Trafikverkets avsättning gäller Skadestånd och regress. Not 35 Statsskulden Tabell 4.45Statsskulden Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Lån i svenska kronor Nominella statsobligationer 638 951 605 650 Real skuld i svenska kronor 212 937 251 145 Statsskuldväxlar 173 045 113 150 Likviditetsförvaltningsinstrument 26 851 51 460 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor 109 1 361 Valutaderivat 124 144 38 488 Summa Lån i svenska kronor 1 196 037 1 081 254 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -87 532 -74 560 Lån i svenska kronor totalt 1 108 505 1 006 694 Lån i utländsk valuta Obligationer m.m. i utländsk valuta 169 400 110 186 Valutaderivat -121 627 -42 792 Säkerheter i utländsk valuta 57 2 670 Summa Lån i utländsk valuta 47 830 70 064 Summa 1 156 335 1 076 758 I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 31 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 56 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. I år är andra året i rad som staten gick med underskott. Följaktligen ökade statsskulden med 79 miljarder kronor och uppgick till 1 156 miljarder kronor vid slutet av 2025. Skillnaden mellan budgetsaldot och ökningen av statsskulden förklaras i avsnitt 6 Utveckling av statsskulden. Det högre upplåningsbehovet under 2025 finansierades framför allt med ett ökat utbud av nominella statsobligationer och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. Upplåning i realobligationer minskade i enlighet med regeringens riktlinjer för statsskuldens förvaltning. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor till 1 108 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor till 48 miljarder kronor, vilket följer regeringens riktlinjer för minskning av statskuldens valutaexponering. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025. Not 36 Långfristiga skulder Tabell 4.46Långfristiga skulder Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 109 234 82 210 Övriga myndigheter 8 781 5 137 Summa 118 015 87 347 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnät står för merparten av statens långfristiga skulder. De uppgår till 109,2 miljarder kronor och består främst av aktiverade flaskhalsinkomster, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av långfristiga skulder hos Affärsverket svenska kraftnät var 27 miljarder kronor. Not 37 Övriga kortfristiga skulder Tabell 4.47Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 83 032 78 732 Övrigt, Skatteverket 695 928 Summa Skatteverket 83 727 79 660 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 7 104 12 279 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 16 379 24 963 Skuld till premiepensionssystemet 38 047 41 052 EU-avgifter 6 462 3 382 Övrigt, Riksgäldskontoret 7 31 Summa Riksgäldskontoret 60 895 69 428 Pensionsmyndigheten 7 730 7 181 Försäkringskassan 3 914 3 921 E-hälsomyndigheten 3 343 3 415 Kärnavfallsfonden 1 066 314 Övriga myndigheter 10 210 9 536 Summa 177 989 185 734 Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto ökade med drygt 4 miljarder kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2026. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt 9 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs. Se även not 26 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken (SCR). Beloppet varierar över tid beroende på kommissionens aktuella likviditetsbehov. Försäkringskassans Övriga kortfristiga skulder består till största delen av preliminär-skatt för dagersättning. E-hälsomyndighetens Övriga kortfristiga skulder består i huvudsak av skulder till apoteksaktörerna avseende läkemedelssubventionen. Not 38 Oförbrukade bidrag Tabell 4.48Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Lunds universitet 2 990 2 776 Karolinska institutet 2 567 2 550 Göteborgs universitet 1 666 1 634 Uppsala universitet 1 186 1 176 Kungl. Tekniska högskolan 831 821 Övriga myndigheter 7 261 10 614 Summa 16 501 19 571 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Det är i första hand universitet och högskolor som redovisar oförbrukade bidrags-medel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen. Totalt oförbrukade bidrag Tabell 4.49Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Universitet och högskolor inomstatligt 12 321 12 245 Utomstatligt 13 104 12 788 Summa 25 425 25 033 Länsstyrelser inomstatligt 1 321 1 305 utomstatligt 314 385 Summa 1 636 1 690 Övriga inomstatligt 8 107 6 852 utomstatligt 3 083 6 399 Summa 11 191 13 251 Totalt inomstatligt1 21 750 20 402 Totalt utomstatligt 16 501 19 572 Summa 38 251 39 974 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor(4 310 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. De totala oförbrukade bidragen minskade med drygt 1,7 miljarder kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen minskade med 3,1 miljarder kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1,3 miljarder kronor. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. Högskolesektorn står för 57 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag vid utgången av 2025. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. I utfallet för högskolesektorn kan nämnas att Lunds universitet redovisade högst belopp vid utgången av 2025. Beloppet uppgick till 1,8 miljarder kronor vilket var 15 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 12,3 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar ca 14 respektive 13 procent av detta totala belopp. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har ökat med 16 miljoner kronor hos länsstyrelserna. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 6,1 miljarder kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt och farledshållning. Dessa har ökat med dryg 1 miljard kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på framflyttning av farledsprojekt Malmporten in till Luleå och Södertälje sluss och kanal. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 21,7 miljarder kronor. Tabell 4.50Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månadertill 1 år Mer än 1 årtill 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 15 588 4 284 9 728 1 244 333 varav Universitet och högskolor 12 321 3 181 8 509 591 40 varav Länsstyrelser 1 324 322 637 284 81 varav Övriga 1 943 781 581 369 212 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 6 162 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1 21 750 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag I tabellen ovan visas hur 72 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 39 Garantiförbindelser Tabell 4.51Garantiförbindelser Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Svensk-danska broförbindelsen AB, Trafikverket 5 705 5 335 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 499 1 555 Summa 7 204 6 890 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-danska broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fortsatt att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bl.a. ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till 4,7 miljarder kronor. Riksgäldskontoret förvaltar bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,0 miljarder kronor. Utestående åtaganden för Gröna garantier uppgår till 9,6 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder högre än föregående år. Under året ställde Riksgäldskontoret ut en kreditgaranti för en lånefacilitet till SSAB AB för omställning av stålproduktion i Luleå. Garantiåtaganden totalt Tabell 4.52Garantiåtaganden totalt Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Garantier för vilka avsättningar görs Garantier om tillförsel av kapital 405 405 Exportgarantier m.m. 291 868 331 714 Kreditgarantier 16 540 12 519 Övriga garantier 4 733 5 535 Summa Garantier för vilka avsättningar görs 313 546 350 173 Garantier för vilka avsättningar inte görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 2 515 888 2 374 813 Garantier om tillförsel av kapital 227 425 249 204 Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs 2 743 313 2 624 017 Garantiåtaganden totalt 3 056 859 2 974 190 Not 40 Övriga ansvarsförbindelser Tabell 4.53Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 27 184 27 095 Affärsverket svenska kraftnät 17 000 18 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Övriga myndigheter 1 588 1 758 Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 51 772 52 853 Andra övriga ansvarsförbindelser Riksgäldskontoret 24 266 18 972 Riksantikvarieämbetet 6 462 4 732 Justitiekanslern 5 620 5 750 Naturvårdsverket 3 670 3 671 Kriminalvården 1 449 1 012 Övriga myndigheter 2 710 2 442 Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 44 177 36 579 Summa 95 949 89 432 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken. Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. De bedömda framtida åtagandena har minskat med 1,0 miljarder kronor. Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Bank for Reconstruction and Development (IBRD–GEF), International Developement Association (IDA) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har ökat med 5,3 miljarder kronor. Även Riksantikvarieämbetets bedömda framtida åtaganden har ökat med 1,7 miljarder kronor till följd av nya utställningar med höga garantibelopp. Noter till finansieringsanalysen Not 41 Statens verksamhet På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till. Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 23 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder jämfört med föregående år. Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 12 miljarder kronor 2025, vilket har förbättrat kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar. Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket har förbättrat kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 54 miljarder 2025 och 63 miljarder 2024. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar för statens verksamhet har förbättrat kassaflödet med drygt 14 miljarder kronor 2025, en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.54Justeringar till betalningar Miljarder kronor 2025 2024 Förändring av långfristiga fordringar 2,7 -1,3 Förändring av omsättningstillgångar -21,9 0,5 Förändring av kassa och bank 3,0 -3,5 Förändring av skulder 30,7 15,8 Summa 14,5 11,5 Förändringen av skulder har förbättrat kassaflödet under 2025 då skulderna har ökat jämfört med 2024. Under 2025 har Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) ökat långfristiga skulder med 27 miljarder kronor, vilket har förbättrat kassaflödet (se not 36). Not 42 Investeringar I nedanstående tabell specificeras statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar. Tabell 4.55Investeringar Miljarder kronor 2025 2024 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 4,8 27,5 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 39,9 38,1 Väganläggningar 17,6 19,1 Järnvägsanläggningar 26,2 23,9 Maskiner och inventarier 7,3 6,7 Fastigheter och markanläggningar 14,0 4,7 Övriga investeringar 30,3 26,8 Summa materiella investeringar 135,3 119,3 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 4,4 4,2 Total summa 144,5 151,0 Investeringar uppgick till 144,5 miljarder kronor, en minskning med 6,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till knappt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med knappt 23 miljarder kronor jämfört med föregående år, då ett kapitaltillskott till Riksbanken redovisades med 25 miljarder kronor. Beloppet för 2025 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International AB med 1,8 miljarder kronor och Apotek Produktion & Laboratorier AB med 0,7 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 135 miljarder kronor vilket är 16 miljarder kronor mer än föregående år. Ökningen beror främst på investeringar hos Fortifikationsverket. Investeringar i väganläggningar minskade med 1,5 miljarder kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 2 miljarder kronor (se not 16 och 17). Investeringar i maskiner och inventarier har ökat med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med drygt 9 miljarder kronor. Övriga investeringar ökade med 3,5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19 och 21). Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 4 miljarder kronor. Not 43 Utlåning I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet. Tabell 4.56Utlåning Miljarder kronor 2025 2024 Nyutlåning Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 30,8 29,4 Riksgäldskontoret 4,5 2,3 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa nyutlåning 35,3 31,7 Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 13,1 13,1 Riksgäldskontoret 1,2 1,5 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa amorteringar 14,3 14,6 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till knappt 31 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentlig utlåning till Riksbanken med 3,8 miljarder kronor, för att finansiera Sveriges åtagande till IMF. Not 44 Finansiella aktiviteter Utfallet under finansiella aktiviteter var negativt 2025, vilket ökade statsskulden med 5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor bättre än föregående år. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar utfallet under finansiella aktiviteter. Övrigt finansiellt netto i resultaträkning (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar förbättrat utfallet med 5 miljarder kronor 2025. Under 2024 försämrade dessa justeringar utfallet med 5 miljarder kronor. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.57Justeringar till betalningar Miljarder kronor 2025 2024 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -3,1 -0,6 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -3,6 -4,5 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning -0,1 -27,1 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen -0,8 13,2 Summa -7,6 -19,0 Justeringar till betalningar har ökat statsskulden med 7,6 miljarder kronor 2025. Under 2024 ökade justeringar till betalningar statsskulden med 19 miljarder kronor. Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2025 har ökat statsskulden marginellt. Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett underskott på 102 miljarder kronor 2025. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 2 miljarder kronor jämfört med 2024, då budgeten visade ett underskott på 104 miljarder kronor. Det finns några engångsfaktorer som hade stor påverkan på att budgetsaldot förbättrades 2025. Under 2025 fick Sverige en första inbetalning på 19 miljarder kronor från EU-faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Budgetsaldot försämrades 2024 av ett kapitaltillskott till Riksbanken med 25 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 077 miljarder kronor 2024 till 1 156 miljarder kronor 2025, dvs. med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statsskulden beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisning. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 87,5 miljarder kronor 2025 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 87,5 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Tabell 5.1Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2025 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 56,1 14,5 0,2 70,8 Reala statsobligationer 16,7 16,7 Totalt 56,1 31,2 0,2 87,5 Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 74,6 miljarder kronor 2024 till 87,5 miljarder kronor 2025. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 6,1 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med 6,7 miljarder kronor 2025. Försäkringskassans innehav av statspapper, som redovisas under övriga myndigheter, ökade med 0,2 miljarder kronor. Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nominella statsobligationer och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2025, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga förvaltningens bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen avser rullande femårsperioder. En utvärdering för 2019–2023 lämnades i april 2024 (skr. 2023/24:104). Regeringens utvärdering bygger bl.a. på den rapport med underlag för utvärdering som Riksgäldskontoret lämnar årligen till regeringen i februari. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Regeringen har under den senaste femårsperioden beslutat om två större förändringar i riktlinjerna – att avveckla den strategiska valutaexponeringen i statsskulden och minska den del av skulden som utgörs av realobligationer. Enligt riktlinjerna för 2025 ska stocken real kronskuld minska successivt och nominellt belopp ska uppgå till ca 80 miljarder kronor i slutet av 2029. Den strategiska exponeringen i utländsk valuta ska successivt avvecklas och anta riktvärdet noll från och med 2027. Riktlinjebeslutet innehöll även ett byte av löptidsmått från duration till genomsnittlig räntebindningstid. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering (dnr RG 2026/133) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2025. Under 2025 minskade realskulden till ca 158 miljarder kronor från 186 miljarder kronor föregående år till följd av att en realobligation förföll. Förutom att hantera avvecklingen av den strategiska valutaexponeringen så hanterar Riksgäldskontoret även löpande betalningsflöden i utländsk valuta för statens räkning och gör växlingar på valutamarknaden för att hantera exponeringen. Den här varierande valutaexponeringen kan handla om myndighetsbetalningar i utländsk valuta, men även om statsskuldbetalningar såsom förfall av finansiella instrument. Statsskuldens valutaexponering består av en strategisk och en varierande del. Därutöver kan Riksgäldskontoret aktivt ta på sig valutaexponering inom positions-mandatet. Den strategiska valutaexponeringen minskade från 57 miljarder kronor 2024 till 27 miljarder kronor 2025. Den varierande valutaexponeringen var 18 miljarder kronor i slutet av 2025. Statsskuldens sammansättning Nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 5.2Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Nominella lån i svenska kronor 723 632 670 774 912 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 769 681 712 830 983 varav statliga myndigheters innehav -46 -49 -42 -56 -71 Reala lån i svenska kronor 194 200 221 233 196 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 207 213 237 251 213 varav statliga myndigheters innehav -13 -13 -16 -18 -17 Nominella lån i utländsk valuta 228 199 79 70 48 Summa konsoliderad statsskuld 1 145 1 031 970 1 077 1 156 Den konsoliderade statsskulden ökade 2025 med nästan 80 miljarder kronor jämfört med 2024. De nominella lånen i svenska kronor var 912 miljarder kronor 2025, vilket var en ökning med 138 miljarder kronor jämfört med 2024 (se tabell 5.3). Den reala lånestocken uppgick till 196 miljarder kronor, vilket var en minskning med 37 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har Riksbanken fortsatt att sälja av sina innehav av statspapper. Riksbankens innehav minskade till under 20 procent av statsskulden. Valutaskulden uppgick till 48 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med 2024. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2025 till 8,9 miljarder kronor (inkl. valutakursförändringar), vilket var en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåning i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt. Tabell 5.3Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Nominella statsobligationer 610 545 493 550 568 Gröna obligationer 20 20 20 20 20 Statsskuldväxlar 107 65 123 113 173 Likviditetsförvaltningsinstrument 81 122 59 51 27 Säkerheter i svenska kronor 1 0 2 1 0 Valutaderivat i svenska kronor -96 -120 -27 39 124 Nominella lån i svenska kronor 723 632 670 774 912 Den nominella skulden i svenska kronor var efter avdrag för statliga myndigheters innehav 912 miljarder kronor vid utgången av 2025, som nämnts ovan. De nominella statsobligationerna ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 173 miljarder kronor vid utgången av 2025, vilket var 60 miljarder kronor högre än 2024. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2025 med 24 miljarder kronor jämfört med 2024. I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor var 124 miljarder kronor vid utgången av 2025. Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 475 miljarder kronor 2025, jämfört med 348 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.4). Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer, likviditetsförvaltningsinstrument och statsskuldväxlar i svenska kronor. En mindre del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta, men växlar likviden till kronor och valutasäkrar lånen med valutaderivat. Köpare av statspapper är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Tabell 5.4Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Statsskuldväxlar 107 65 123 113 173 Likviditetsförvaltningsinstrument 68 89 97 134 137 Total upplåning penningmarknad 176 154 220 247 310 Nominella statsobligationer 83 46 45 72 118 Realobligationer 21 9 9 9 5 Gröna obligationer 0 0 0 0 0 Obligationer i utländsk valuta 0 0 0 21 41 Total upplåning kapitalmarknad 103 55 53 102 165 Total upplåning 279 209 273 348 475 Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2025 med ökad obligationsupplåning och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. På penningmarknaden tar Riksgäldskontoret upp kortfristiga lån genom att ge ut statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Vid slutet av 2025 uppgick stocken statsskuldväxlar till 173 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med 2024. På kapitalmarknaden lånar Riksgäldskontoret på längre löptider genom att emittera olika typer av obligationer. Under 2025 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer 118 miljarder kronor, jämfört med 72 miljarder kronor 2024. Under 2025 var emissionerna av realobligationer 6 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2024. Riksgäldskontoret har inte emitterat några gröna obligationer sedan 2020. Riksgäldskontoret emitterade under 2025 en euroobligation i juni och en obligation i amerikanska dollar i oktober. Likviden motsvarade 21,8 miljarder kronor respektive 18,8 miljarder kronor. Under 2024 emitterade Riksgäldskontoret en tvåårig obligation i amerikanska dollar motsvarande 21 miljarder kronor. Statsobligationsräntorna steg under året och den svenska kronan stärktes mot både euron och den amerikanska dollarn. Framför allt stärktes kronan mot den amerikanska dollarn, från drygt 11,1 till 9,2 kronor per dollar. Marknadsräntan på en tioårig statsobligation var i slutet av 2025 ungefär 2,8 procent, vilket var en halv procentenhet högre än 2024. Även räntorna på två- och femåriga statsobligationer steg men inte lika mycket som tioårsräntan. Däremot sjönk den genomsnittliga emissionsräntan på statsskuldväxlar i takt med att Riksbanken fortsatte att sänka styrräntan under 2025. Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 30,1 miljarder kronor 2025 jämfört med 20,1 miljarder kronor 2024. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva stats-skuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta till aktuell valutakurs. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 5.5Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Räntekostnader på lån i svenska kronor 21,8 36,2 32,0 23,7 18,1 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 1,4 1,3 4,6 5,8 4,3 Realiserade valutakursförändringar 0,4 11,7 8,2 -1,1 1,0 Realiserade kursförändringar 2,3 0,4 0,0 -0,3 -0,4 Orealiserade valutakursförändringar i lån i utländsk valuta 11,9 10,3 -17,5 2,2 -3,2 Över-/underkurs vid emission m.m. -12,6 -9,8 -5,9 -4,1 -1,8 Summa kostnader 25,2 50,1 21,4 26,2 18,0 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -8,1 -6,3 -8,8 -7,1 -4,2 Nettokostnader efter intäkter, exklusive vidareutlåning 17,1 43,8 12,6 19,1 13,8 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till vidareutlåning -9,5 -11,9 11,9 0,3 -0,3 Nettokostnader inklusive vidareutlåningen 7,6 31,8 24,5 19,4 13,5 Enligt resultaträkningen för 2025 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 13,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5,9 miljarder kronor jämfört med 2024. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2025 var att räntekostnaderna på lån i svenska kronor minskade och orealiserade valutakursvinster till följd av att svenska kronan stärktes mot euron och den amerikanska dollarn under 2025. Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 1,0 miljarder kronor 2025, vilket var en försämring med nästan 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Realiserade kursförändringar visade en vinst på 0,4 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. På valutamarknaden stärktes kronan i värde mot den amerikanska dollarn och euron under 2025. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 3,2 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valutakursvinst på 0,3 miljarder kronor hänförbar till vidareutlåning till Riksbanken. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 3,5 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2024. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 1,8 miljarder kronor 2025. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid. Skillnaden 2025 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselinstrument och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 16,6 miljarder kronor. Nettokostnaden var lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras främst av att olika principer används för redovisning mot anslag, som är kassamässig, och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor ochöver-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2024 var motsvarande skillnad 0,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var även 2024 lägre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Mot bakgrund av de geopolitiska spänningarna i omvärlden beslutade riksdag och regering under året att ge Exportkreditnämnden i uppdrag att inrätta en garantiram om 500 miljoner kronor för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina samt höja ramen för särskilda exportkreditgarantier till Ukraina från 333 miljoner kronor till 888 miljoner kronor. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med närmare 83 miljarder kronor under 2025 och uppgick vid årsskiftet till 3 057 miljarder kronor, jämfört med 2 974 miljarder kronor 2024. Näst efter insättningsgarantin (2 516 miljarder kronor per 31 december 2024) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (324 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (212 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till 4,7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier om 94 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier. I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen. Tabell 6.1Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti Utfärdade garantier 2025 Utfärdade garantier 2024 Under året utfärdade garantier 2025 Under året utfärdade garantier 2024 Bundna garanti-utfästelser 2025 Bundna garanti-utfästelser 2024 2 Insättningsgarantin1 2 515 888 2 374 813 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 324 462 361 134 68 719 112 148 94 487 70 595 24 Exportkreditgarantier3 277 081 317 284 57 219 103 610 76 834 43 694 7 U-kreditgarantier 36 113 7 Fristående garantier4 14 751 14 317 3 040 5 805 693 568 22 Infrastruktur 2 698 3 888 18 Bostadskrediter 2 797 4 299 1 199 2 274 180 352 2, 7,16, 22 Internationella åtaganden 17 438 18 441 24 Gröna garantier 9 649 2 771 7 261 459 16 779 25 982 24 Garantier till företag 12 21 Övrigt Garantier om tillförsel av kapital 211 776 232 709 405 405 22 Kapitaltäckningsgarantier5 7 204 6 890 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 204 167 225 414 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 4 733 5 535 Summa 3 056 859 2 974 190 69 124 112 553 94 487 70 595 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier, exportkreditgarantier för Ukraina och försvarsexport till den ukrainska staten. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 4,7 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalen. Detta åtagande om 72 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2024. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida. Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1 Diagram 6.1Garantiåtaganden 2021–2025 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Riksdagen har under året beslutat om en höjning av ramen från 500 miljarder kronor till 625 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings-garantier och en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. EKN:s ram om 333 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina höjdes till 888 miljoner kronor. Därtill fick EKN i uppdrag att garantera försvarsexport till Ukraina under en särskild garantiram om 500 miljoner kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 30 miljarder kronor för 2025 jämfört med 26 miljarder kronor 2024. Sida hanterar även en garantiram om 152 miljoner euro för Europeiska investeringsbankens långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Sida förvaltar också svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2025. Tabell 6.2Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2025 Miljoner kronor om inget annat anges Utgifts-område Beslutade garantiramar 2025 Beslutade garantiramar 2024 Utfärdade garantier 2025 Utfärdade garantier 2024 Utfärdade garantier inklusive. bundna utfästelser 2025 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2025 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 2 515 888 2 374 813 2 515 888 2 374 813 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 2 Garantiram Krigsförsäkring 200 000 0 0 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 2 698 3 888 2 698 3 888 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier Obegränsad Obegränsad 4 733 5 535 4 733 5 535 21 Kreditgaranti, Investeringar i ny kärnkraft 400 000 400 000 0 0 0 0 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 605 633 605 633 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 12 21 12 21 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 80 000 80 000 9 649 2 771 26 429 28 753 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 84 656 89 887 84 656 89 887 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 5 859 6 221 5 859 6 221 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 338 1 421 1 338 1 421 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 28 130 29 868 28 130 29 868 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 4 637 5 543 4 637 5 543 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 25 898 30 955 25 898 30 955 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 149 178 149 178 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 3 468 UA 2 913 43 734 49 968 43 734 49 968 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 328 4 945 4 328 4 945 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 4 953 5 921 4 953 5 921 22 Garantikapital, Eurofima6 CHF 42 CHF 42 484 506 484 506 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 029 9 587 9 029 9 587 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrott av covid-19 EUR 863 EUR 863 5 064 5 231 5 064 5 231 EKN 24 Exportkreditgarantier7 625 000 500 000 277 012 317 237 353 701 360 931 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 41 47 41 47 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 12 000 0 0 0 0 24 Exportkreditgarantier till Ukraina 888 333 28 0 173 0 24 Exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten 500 Sida Totalram 30 000 26 000 7 därav u-kreditgarantier 36 113 36 113 7 därav fristående garantier 14 751 14 317 15 444 14 885 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen EUR 152 EUR 152 779 907 779 907 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)8 EUR 45 EUR 45 484 513 484 513 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina8 EUR 137 EUR 137 1 478 1 569 1 478 1 569 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder9 8 000 8 000 2 797 4 299 2 978 4 651 Summa 3 049 655 2 967 300 3 144 142 3 037 896 Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 4,7 miljarder kronor. 8 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet. 9 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. En omräkning gjordes under 2025, vilket resulterade i att dåvarande 1 050 000 kronor per insättare ändrades till 1 150 000 kronor per den 1 januari 2026. Ett högre ersättningsbelopp (maximalt 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 2 516 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2024, vilket är en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med föregående år. Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2024 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk. Inga händelser inträffade under 2025 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier, råvarugarantier samt särskilda exportkreditgarantier och exportgarantier för försvarsexport till Ukraina. Årets garantigivning har legat på en mer normal nivå efter två år med hög efterfrågan på exportkreditgarantier. Den utestående garantivolymen uppgick till 277 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 4,7 miljarder kronor för stora företag. Det är en minskning med 40 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året garantier för 57 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än 2024. Utfästelserna däremot ökade med 33 miljarder kronor jämfört året innan och uppgick till 77 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av några enskilt stora garantier för finansiering av försvarsmaterial, men även garantier till telekom och energisektorn. Varken garantiramen för att säkra råvaror eller ramen för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina utnyttjades under året. Engagemangen i form av exportkreditgarantier, var fördelade på 131 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen, följt av USA och Polen. Av det totala engagemanget hänförs 60 procent till affärer till de fem största länderna. Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög. Detta förklaras framför allt av stora investeringar inom försvar, men även investeringar inom telekom, transport och maskin. Utställda garantier uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med året innan. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes ut, fram till och med den 1 juni 2009, till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 36 miljoner kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2025 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 15,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 14,8 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,7 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 2,7 miljarder kronor jämfört med 3,9 miljarder kronor året innan. Riksgäldskontoret har under året fått ett förnyat uppdrag av regeringen att ställa kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiet och beredning pågår. Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Det konstaterades att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgör nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd. Detta har överklagats till Tribunalen. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade 69 garantier och uppgick vid årsskiftet till 2,8 miljarder kronor jämfört med 4,3 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut. Internationella åtaganden De internationella åtagandena minskade under året från 18 miljarder kronor till 17 miljarder kronor. Det beror främst på valutakursförändringar. Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida. Sida hanterar även en garanti om 45 miljoner euro till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalen uppgick till 0,7 miljarder kronor. Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 5,1 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9 miljarder kronor. Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 12 miljoner kronor vid utgången av 2025. Kreditgarantier för gröna investeringar Under året ställde Riksgäldskontoret ut ytterligare en kreditgaranti om 80 procent för ett lån upp till 15 miljarder kronor till SSAB AB för finansiering av bolagets omställning av stålproduktion i Luleå. Sammantaget har Riksgäldskontoret beviljat sex kreditgarantier under programmet statliga kreditgarantier för gröna investeringar till fyra olika industriprojekt. Vid slutet av året var det totala utestående garantibeloppet 9,6 miljarder kronor. Under 2026 har Riksgäldskontoret inget bemyndigande att utfärda nya garantier under garantiprogrammet för gröna industriinvesteringar. Därutöver ska en utvärdering av garantiprogrammet göras under 2026 efter beslut av regeringen. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2025 om 1,5 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,7 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 204 miljarder kronor vid utgången av 2025 jämfört med 225 miljarder kronor året innan. Minskningen beror på förändring i valutakurser. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Pensionsåtagandena uppgick till 4,7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2024. Av dessa var 3,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 6.3Avsättning för garantiförluster den 31 december 2025 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2025 Utfärdade garantier 2024 Avsättningar för garanti-förluster 2025 Avsättningar för garanti-förluster 2024 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2025 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2025 Riksgäldskontoret1 18 102 13 252 3 502 1 145 19,3% 8,6% EKN2 277 081 317 284 10 708 13 075 3,9% 4,1% Sida3 15 566 15 337 716 691 4,6% 4,5% Boverket 2 797 4 299 128 202 4,6% 4,7% Summa 313 546 350 173 15 054 15 113 4,8% 4,3% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis ochCotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, uppgick till 15 miljarder kronor och är i paritet med föregående år. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 6.4 nedan. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den s.k. insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 56,1 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2024 om 2 516 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 12 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 1,9 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 6.4Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2025 Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2025 Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2024 Konton hos Riksgäldskontoret 2025 Konton hos Riksgäldskontoret 2024 Övriga garanti-tillgångar 2025 Övriga garanti-tillgångar 2024 Regress-fordringar (netto) 2025 Regress-fordringar (netto) 2024 Ännu inte fakturerade avgifter 2025 Ännu inte fakturerade avgifter 2024 Totalt 2025 Totat 2024 Riksgälds-kontoret, insättningsgarantin1 54 084 48 537 1 580 3 957 55 664 52 495 Riksgälds-kontoret 1 852 1 486 24 18 1 876 1 504 EKN 26 750 23 310 10 974 14 352 1 553 1 838 2 810 3 076 42 086 42 576 Sida 0,1 101 2 767 2 665 0 44 287 285 195 183 3 249 3 279 Boverket 2 717 2 654 3 3 12 20 2 732 2 678 Summa 80 834 71 949 19 889 25 115 0 44 1 866 2 144 3 017 3 278 105 606 102 531 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5, där jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina, exportkreditgarantier för Ukraina samt exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 6.5Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2025 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2025 Utfärdade garantier 2024 Avsättningar för garantiförluster 2025 Avsättningar för garantiförluster 2024 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.412025 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.4 2024 Riksgälds-kontoret 18 102 13 252 3 502 1 145 1 876 1 504 EKN2 277 081 317 284 10 708 13 075 42 086 42 576 Sida3 15 566 15 337 716 691 3 249 3 279 Boverket 2 797 4 299 128 202 2 732 2 678 Summa 313 546 350 173 15 054 15 113 49 942 50 037 1 Summan 49 942 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 55 664 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis ochCotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2025 minskade garantitillgångarna något samtidigt som även avsättningarna för garantiförluster minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6Flöden i garantiverksamheten under 2025 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garanti-förluster 2025 Avgifter för garanti-förluster 2024 Avgifter övriga 2025 Avgifter övriga 2024 Återvinning 2025 Återvinning 2024 Skade-utbetalning 2025 Skade-utbetalning 2024 Summa 2025 Summa 2024 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 514 2 349 2 514 2 349 Riksgäldskontoret, övriga garantier 327 24 8 26 0 -39 335 11 EKN1 691 2 634 101 594 -728 -1958 63 1 270 Sida 86 118 13 92 -100 -185 -1 24 Boverket 28 34 2 2 -23 -22 6 13 Summa 1 131 2 810 2 514 2 349 124 714 -852 -2 205 2 917 3 668 Anm. Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Avgifter Under 2025 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 3,6 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,1 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Kuba, Pakistan, Irak och Argentina. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna minskade under året och infriade garantier uppgick till 0,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Skadeutbetalningarna för exportkreditgarantierna uppgick till 0,7 miljarder kronor för 2025, vilket ska jämföras med 2 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana, Etiopien och Zambia. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 2,9 miljarder kronor 2025. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina samt för de särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina och för försvarsexport till Ukraina. Under 2025 utbetalades 246 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 207 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter. Tabell 6.7Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2025 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2025 Utfall 2024 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter Riksgäldskontoret Garantier till EIB:s garantifond samt till EU för SURE 206,8 135,3 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Asien, Strategiskt inriktade bidrag samt reform-samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. 39,5 84,3 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 246,3 219,6 Totalt har 597 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2025 jämfört med 181 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8. Tabell 6.8Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2025 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 506,6 34,6 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden1 EKN 69,2 123,7 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 21,1 22,2 Summa 596,9 180,6 1 I beloppet 69,2 miljoner kronor för inlevererat överskott av EKN 2025 ingick överförväntningsriktiga premier om 62,1 miljoner kronor och ett administrativt överskott om 7 miljoner kronor. För 2024 uppgick de överförväntningsriktiga premierna till 61,2 miljoner kronor och det administrativa överskottet till 62,5 miljoner kronor. Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 70 miljoner kronor och 246 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 3,6 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,2 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila, för att under 2025 minska. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits. Diagram 6.2Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2021–2025 Miljoner kronor Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2025 till 314 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 311 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 2 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 305 miljarder kronor, vilket motsvarade 97 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 585 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 117 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,7 miljarder kronor gick främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 0,8 miljarder kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 27,7 miljarder kronor eller 99 procent av reserveringarna. Tabell 6.9Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2025 Miljoner kronor Utgifts-område Myndighet respektive låntagare/ändamål Utlånings-ram 2025 Utlånings-ram 2024 Låne-fordran 2025 Låne-fordran 2024 Reserv-eringarför låne-förluster 2025 Reserv-eringarför låne-förluster 2024 Låne-fordran efter reserv-ering 2025 Låne-fordran efter reserv-ering 2024 Låne-löften 2025 Låne-löften 2024 Lånefinansierad utlåning 15 CSN, studielån 309 500 292 000 304 748 288 125 26 568 26 349 278 180 261 776 22 Riksgäldskontoret,A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 645 695 0 0 645 695 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB 6 400 6 400 5 705 5 335 0 0 5 705 5 335 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 150 000 150 000 0 0 0 0 0 0 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 0 0 0 0 0 0 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Nordiska museet 77 38 41 0 0 38 41 36 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan AB 130 130 73 81 0 0 73 81 57 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern AB 72 71 61 0 0 71 61 1 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 95 95 89 93 0 0 89 93 6 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Skansen 80 80 54 57 0 0 54 57 26 23 Delsumma 311 423 294 487 26 568 26 349 284 854 268 139 90 60 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 585 677 475 526 110 151 15 CSN, studielån 329 408 263 302 66 106 15 CSN, körkortslån 113 139 58 65 54 75 15 CSN, övrigt 306 314 287 297 19 18 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 85 86 64 61 21 25 11 13 21 Energimyndigheten, villkorslån 50 61 23 31 26 30 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 13 13 7 7 6 6 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 191 0 0 191 191 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 90 92 18 13 72 79 Delsumma 2 037 2 258 1 471 1 577 566 681 11 13 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån1 700 700 111 111 0 0 111 111 666 666 Delsumma 111 111 0 0 111 111 666 666 Summa 313 571 296 856 28 039 27 925 285 532 268 931 767 739 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 8 922 miljoner kronor. Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen). Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2025 till 286 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 6.3Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust2021–2025 Miljoner kronor I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 6.10Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2025 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran 2025 Lånefordran 2024 Reserveringar för låneförluster 2025 Reserveringar för låneförluster 2024 Lånefordran efter reservering 2025 Lånefordran efter reservering 2024 CSN Lånefordringar 288 772 270 384 18 258 17 773 270 514 252 611 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 17 309 19 280 9 393 9 764 7 915 9 515 Delsumma 306 081 289 664 27 651 27 538 278 430 262 126 Riksgäldskontoret Lånefordringar 6 029 5 668 0 0 6 029 5 668 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 645 695 0 0 645 695 Delsumma 6 675 6 362 0 0 6 675 6 362 Summa 312 755 296 026 27 651 27 538 285 104 268 489 Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen). De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 305 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 27 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Lån som beviljats fr.o.m. 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven. Hemutrustningslån CSN beviljade fram till och med 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,6 miljarder kronor varav 0,5 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansieras från och med 2012 med anslag. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsförbindelsen. Vid årsskiftet var totalt 6,4 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,7 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbro Konsortiet. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2025 uppgick till 50 miljoner kronor och totalt har royalty om 355 miljoner kronor betalats till staten. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 150 miljarder kronor, där högst 12 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 138 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen reglerades under slutet av 2024. Under året har royalty om 57 miljoner kronor betalats till inkomsttitel. Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Skansen Under året har Riksgäldskontoret fått i uppdrag av regeringen att utöka Kungliga Dramatiska teatern AB:s låneram om högst 72 miljoner kronor samt tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram om högst 130 miljoner kronor, Stiftelsen Tekniska museets en låneram om högst 95 miljoner kronor och Stiftelsen Skansen en låneram om högst 80 miljoner kronor. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 0,8 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Av utlånat belopp 2025 bedömdes 0,4 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 48 procent av beloppet. Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke-statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. För studielån har en ny modell införts fr.o.m. den 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade framtida kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, förs till konto i Riksgäldskontoret och används för finansiering av konstaterade förluster. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret avslutades under 2023. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster kommer från och med 2023 föras till en ny kreditreserv. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande Riksgäldskontoret. CSN däremot visade ett underskott, där uppskattade reserveringar för låneförluster inte motsvarade placerade medel i kreditreserven. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån. Tabell 6.11Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar iutlåningsverksamheten den 31 december 2025 Miljoner kronor Myndighet Reserveringar för låneförluster 2025 Reserveringar för låneförluster 2024 Medel placerade i kreditreserver 2025 Medel placerade i kreditreserver 2024 CSN 26 568 26 349 3 155 2 005 Riksgäldskontoret 0 0 664 650 Summa 26 568 26 349 3 819 2 655 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bl.a. kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12. Tabell 6.12Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2025 Miljoner kronor Utgifts- område Anslag Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 13 1:1 Hemutrustningslån CSN 0,0 0,02 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 2 288,6 1 261,6 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:3 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 0,0 0,0 22 1:18 Lån till körkort CSN 0,03 7,1 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 0,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 0,0 Summa 2 288,7 1 272,6 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13. Tabell 6.13Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2025 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2025 Utfall 2024 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 57,1 36,3 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,1 0,3 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 0,0 0,0 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 8,1 10,0 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 2,9 2,3 2811 Återförda medel kreditförlust CSN 0,0 0,0 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,0 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,05 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 44,4 61,7 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 39,1 61,7 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 27,0 31,6 4526 Amortering biståndskrediter SIDA 0,0 0,0 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 2,7 3,1 Summa 181,5 207,1 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år. Risknivån höjdes från låg till måttlig 2022 och förklarades då främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Sedan föregående år bedöms förändringarna av kreditvärdigheten vara begränsade. Det försämrade säkerhetsläget i Europa och snabbt skiftande förutsättningar för global handel innebär en fortsatt osäkerhet kring utvecklingen för den reala ekonomin och på de finansiella marknaderna. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 13 mars 2026 (Fi2026/00678). Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14. Tabell 6.14Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater den 31 december 2025 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2025 Risk för stora förluster 2024 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Måttlig Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk utveckling Måttlig Måttlig Risk till följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k. odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör ca 43 procent av portföljens storlek. Risken bedöms som måttlig för stora förluster då ett fåtal engagemang har en svagare kreditvärdighet. De största exponeringarna utgörs dock främst av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 38 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 89 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 3,4 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 40,2 miljarder kronor per institut. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige.I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten. Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet avEU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2025 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Statskontorets (Ekonomistyrningsverket bytte den 1 januari 2026 namn till Statskontoret) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: myndighetsförordningen (2007:515) internrevisionsförordningen (2006:1228) förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) kommenteras i det här kapitlet men berörs inte av regeringens nationella intygande. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna förEU-medel fr.o.m. programperioden 2014–2020. Intygandet för 2025 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska socialfonden+ (ESF+) Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fonden för inre säkerhet (ISF) Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) Fonden för en rättvis omställning (FRO). I resten av detta avsnitt följer en kort beskrivning av fonderna och vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga. Europeiska garantifonden för jordbruket EGFJ finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Ejflu finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Programperioden 2014–2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens län (Nord), Länsstyrelsen i Västerbottens län (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge). Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF för programperioden 2014–2020. Programperioden 2021–2027 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fyra program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, och det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de tre övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens (Aurora), Länsstyrelsen i Västerbottens (Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge). Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. Statskontoret är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden+ ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning, livslångt lärande och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för ESF+ 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar därmed för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten ansvarar för utbetalningar av fondmedlen och för redovisningsfunktionen. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och ansvarar för det att det svenska programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHFF finansierar. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHVFV understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som den internationella världshavsförvaltningen. Fonden ger stöd till utveckling av innovativa projekt och investeringar som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Insatserna i det nationella programmet för havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHVFV finansierar. Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som AMIF finansierar. Fonden för inre säkerhet ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ISF finansierar. Instrumentet för gränsförvaltning och visering BMVI ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning och utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som BMVI finansierar. Fonden för en rättvis omställning FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet. Fonden ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som FRO finansierar. Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2025. Utöver utfallet för 2025 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att medlen redovisas mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller till vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2025 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på tullar, mervärdesskatt, icke-materialåtervunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI). Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021. Denna del av avgiften beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilo plastförpackningar som inte återvinns. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlems-staternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter är balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen. Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 11 379 miljoner kronor för 2025, vilket är 825 miljoner kronor högre än 2024. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027. Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer. Exempel på sådana faktorer: faktisk uppbörd av tullar och importavgifter revideringar av medlemsstaternas BNI revideringar av baser för mervärdesskatt utfallet av EU-budgeten för tidigare år ändringsbudgetar på unionsnivå. Avgiften till EU lägre än budget men högre än föregående år Sveriges avgift till EU uppgick 2025 till 45 714 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Däremot blev avgiften 4 527 miljoner kronor högre (11,0 procent) än 2024. Sveriges EU-avgift blev 45 644 miljoner kronor i resultaträkningen för 2025. Återflödet från EU minskade Betalningarna från EU minskade med 11 096 miljoner kronor 2025, jämfört med 2024. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten har tidigare år huvudsakligen kommit från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I juli 2025 fick Sverige dock en större utbetalning från RRF motsvarande 18 529 miljoner kronor. Det var den första utbetalningen baserad på landets betalningsansökan inom ramen för RRF-medlen. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och statens budget under perioden 2021–2025. Uppgifterna i tabellen ger inte en fullständig bild av EU-medlemskapets effekter på statens budget. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter i form av den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 7.1Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2021 2022 2023 2024 2025 Förändring2025–2024 Tullavgift 5 302 6 828 6 150 6 100 7 019 919 Mervärdesskattebaserad avgift 6 914 7 741 8 151 8 426 8 450 24 BNI-baserad avgift 39 018 32 689 27 854 23 955 28 096 4 141 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast 1 027 982 1 431 2 707 2 149 -557 Summa betalningar till EU¹ 52 262 48 240 43 585 41 187 45 714 4 527 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 6 851 7 485 7 979 7 984 7 892 -92 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 310 3 099 3 259 2 468 2 285 -184 Bidrag från EU till fiske, vattenbruk och akvatisk miljö 97 151 300 103 122 19 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 185 1 430 1 714 1 889 958 -931 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 245 1 284 2 411 2 466 849 -1 618 Bidrag till transeuropeiska nätverk 506 794 997 453 572 118 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens - - - - 18 529 18 529 Övriga bidrag från EU 1 416 1 376 1 603 1 022 804 -219 Summa bidrag m.m.² 14 609 15 620 18 262 16 387 32 010 15 623 Nettoflöde från statens budget till EU 37 652 32 619 25 323 24 800 13 704 -11 096 ¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU. Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2025 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 4 203 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2025 omfattar den fleråriga budgetramen 2014–2020 och 2021–2027 samt enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013. Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Nationell medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. Statskontoret har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas i detta avsnitt. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna, dvs. siffrorna i tabell 7.2 och tabell 7.3 är summerade. Tabell 7.2Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2025 2024 Intäkter av bidrag från EU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 666 757 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -4 -33 Europeiska socialfonden (ESF) 71 93 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 2 914 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) -1 0 Fonden för inre säkerhet (ISF) - 12 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - 1 Interreg Sverige-Norge 9 4 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 5 23 Interreg Norra Periferin och Arktis 2 2 Interreg Botnia-Atlantica 0 0 Interreg Nord -1 -1 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 749 1 771 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -33 -78 Kostnader för lokaler 0 0 Driftkostnader -102 -49 Summa verksamhetens kostnader -135 -127 Lämnade bidrag Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -669 -783 Europeiska socialfonden (ESF) - 0 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) - 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - -106 Interreg Sverige-Norge 0 0 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 0 -17 Interreg Nord 1 1 Interreg Botnia-Atlantica - 0 Interreg Norra Periferin och Arktis - 0 Summa lämnade bidrag -668 -905 Summa kostnader -803 -1 032 Nettokostnad/intäkt -54 739 Tabell 7.3Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2025 2024 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 7 614 8 856 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 1 675 1 443 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 168 178 Europeiska socialfonden+ (ESF+) 1 142 1 138 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 1 305 71 Fonden för inre säkerhet (ISF) 93 68 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 616 -643 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 98 109 Fonden för en rättvis omställning (FRO) 96 559 Brexitjusteringsreserven (BAR) -60 0 Interreg Sverige-Norge 72 39 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 287 171 Interreg Aurora 161 108 Interreg Norra Periferin och Arktis 51 34 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 13 318 12 131 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -407 -300 Kostnader för lokaler -89 -15 Driftkostnader -104 -93 Summa verksamhetens kostnader -601 -408 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -7 807 -9 164 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) -1 705 -1 424 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -125 -179 Europeiska socialfonden+ (ESF+) -1 121 -1 116 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -925 -575 Fonden för inre säkerhet (ISF) -31 -31 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -253 -164 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) -55 -47 Fonden för en rättvis omställning (FRO) -354 -66 Brexitjusteringsreserven (BAR) - 0 Interreg Sverige-Norge 73 -40 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -272 -161 Interreg Aurora -147 -97 Interreg Norra Periferin och Arktis -46 -29 Summa lämnade bidrag -12 767 -13 092 Summa kostnader -13 368 -13 501 Nettokostnad/intäkt -50 -1 370 Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Intäkterna från EU ökade totalt sett med 155 miljoner kronor under 2025. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ökade med 1 258 miljoner kronor jämfört med förra året. Ökningen berodde främst på tillkomsten av 70 nya förvarsplatser genom en delvis AMIF-finansierad om- och utbyggnad av förvaret i Flen samt kapacitetsförstärkningar inom befintliga lokaler i Märsta och Mölndal. Detta är en del av Migrationsverkets arbete med att skyndsamt utöka förvarskapaciteten enligt ett regeringsuppdrag. I programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2021–2027 genomfördes två utlysningar och Tillväxtverket har totalt beviljat 80 procent av de tilldelade medlen under programperioden. Intäkterna från programmet ökade med 98 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024. Jordbruksverkets intäkter av bidrag från EU har minskat med 1 270 miljoner kronor jämfört med 2024. Största delen av minskningen kommer från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) efter två planändringar som genomfördes under 2025. Ändringarna innebar bl.a. att programkursen för fonden höjdes och budgeten ökade. Detta har lett till en minskning i och med att handläggningen av dessa behövde ske samtidigt. Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 563 miljoner kronor för båda programperioderna under 2025, jämfört med 2024. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 1 245 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024. Tillväxtverkets lämnade bidrag inom Fonden för en rättvis omställning (FRO), Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ökade med 625 miljoner kronor under 2025. Det beror på att programperioden 2021–2027 ökade i implementeringstakt under 2025. Balansräkning Balansräkningen visar fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten i sammandrag. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.4 och tabell 7.5 är summerade. Tabell 7.4Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 97 250 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 30 84 Summa tillgångar 127 334 Kapital -982 -1 229 Skulder Kortfristiga skulder 518 116 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 44 41 Oförbrukade bidrag -7 87 Förutbetalda intäkter 554 1 320 Summa kapital och skulder 127 334 Tabell 7.5Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 8 722 8 881 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 813 407 Summa tillgångar 9 536 9 288 Kapital 8 495 7 945 Skulder Kortfristiga skulder 423 0 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 1 118 Oförbrukade bidrag 178 99 Förutbetalda intäkter 439 1 126 Summa kapital och skulder 9 536 9 288 Kortfristiga fordringar på EU minskade Tillgångarna består huvudsakligen av orealiserade kursdifferenser och Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd. Tillgångarna har i sin helhet ökat något. Fordringarna har minskat jämfört med 2024, vilket förklaras av lägre återflöden från garantifonden och effekter av orealiserade kursdifferenser. Den löpande redovisningen mot EU:s jordbruksfonder sker i euro, vilket innebär att Sverige bär valutakursrisken. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron under 2025 har värdet på fordringarna minskat vid omräkning till svenska kronor. Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabellerna nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.6 och tabell 7.7 är summerade. Tabell 7.6Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) Miljoner kronor UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2025 Utfall 2024 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering - 0 494 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 0 1 851 14 1:6 (2024) ap. 1, ap. 2 Europeiska socialfonden m.m. för perioden2014–2020 - 0 9 462 19 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden2014–2020 - 106 9 380 23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 799 894 23 038 Summa anslag 799 1 000 43 224 Inkomsttitlar 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling2014–2020 604 863 23 368 6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020 - 3 1 054 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden2014–2020 4 881 10 509 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020 - 1 529 10 603 6911 Övriga bidrag från EU 575 794 7 361 Summa inkomsttitlar 1 184 4 069 52 894 Saldo -385 -3 068 -9 670 Tabell 7.7Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021–2027 (exkl. TEN-bidrag och bidrag från RRF)¹ Miljoner kronor UO/Anslag/Anslagspost Utfall 2025 Utfall 2024 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 191 176 442 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 2021–2027 460 352 1 512 14 1:7 ap.1 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 171 1 163 2 619 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021–2027 1 335 641 2 272 23 1:10 ap. 1, ap. 4 Gårdsstöd m.m. 7 649 9 011 37 616 23 1:11, ap. 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 160 152 1 583 23 1:13 ap.1 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Biodling 4 5 11 23 1:13 ap.2 Finansiering EUs gemensamma jordbrukspolitik – Strategisk plan pelare 2 1 751 1 449 4 309 23 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk2021–2027 132 190 359 Summa anslag 12 854 13 141 50 724 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 7 751 7 871 37 220 6113 Övriga interventioner 143 144 1 547 6119² Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -3 -31 876 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling2021–2027 1 680 1 605 3 406 6215³ Bidrag från Europeiskahavs-, fiskeri- och vattenbruksfonden2021–2027 122 101 275 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 954 1 008 2 226 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027 849 938 1 981 69114 Övriga bidrag från EU 223 216 1 164 Summa inkomsttitlar5 11 720 11 852 48 696 Saldo 1 134 1 289 2 028 ¹ Under 2025 har 453 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Kursförluster redovisades mot inkomsttitel 6119 på 35 miljoner kronor. ³ Under 2025 har kursförluster på 2 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6215. 4 Övriga bidrag från EU/Statistik med 6 miljoner kronor ingår inte i tabellen. 5 Inbetalningen från RRF på 18 529 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Utgifterna för EU-finansierade bidrag på statens budget minskade Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 489 miljoner kronor under 2025. Minskningen förklaras till största delen av lägre utbetalningar inom Jordbruksverkets anslag för gårdsstöd jämfört med 2024. Denna nedgång berodde främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd till vissa miljöersättningar för 2023 och påverkan från kursdifferens jämfört med föregående år. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron fastställdes växelkursen för 2025 års utbetalningar till en lägre nivå än 2024. Eftersom stödbeloppen fastställs i euro men betalas ut i svenska kronor, medförde den starkare kronkursen att det totala beloppet i statens budget minskade, trots att stödnivån från EU var oförändrad. Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade med 3 018 miljoner kronor jämfört med 2024. Under året har ingen projektverksamhet bedrivits inom programmet för Europeiska socialfonden 2014–2020. De sista projekten avslutades under 2023 och under 2024 har man endast hanterat återkrav. Den slutliga utbetalningsansökan om 1 740 miljoner kronor avseende Europeiska socialfonden 2014–2020 skickades till kommissionen i juli 2024. Det programförskott som erhölls i början av programperioden väntar i nuläget på reglering gentemotEU-kommissionen. Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2025. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2026 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2025. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som Statskontoret och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2025 på ett systematiskt sätt har uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. I årsredovisningen för 2025 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2025. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för rättvis omställning Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande. Europeiska socialfonden+ Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Fonden för inre säkerhet och fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2025 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller för jordbruksfonderna ett attesterande organ, vilket Statskontoret utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Ingen förvaltningsförklaring har upprättats för 2025 för Brexitjusteringsreserven, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen Botnia-Atlantica, Norra Periferin och Arktis, Sverige-Norge, Nord och Öresund-Kattegatt och Skagerrak för programperioden 2014–2020 eftersom det inte skett några utbetalningar under 2025. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Generaldirektören vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 där det framgår bl.a. att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, garantier och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystem som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats. Statskontoret har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2025, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. Statskontoret har utfört sin revision i enlighet med tillämpliga regelverk kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. Statskontoret anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. Statskontoret anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Statskontoret anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl. Statskontoret anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden fonden samt programmet för lokalt ledd utveckling (LLU) Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordningarna (EU) 2021/1060 respektive (EU) nr 1303/2013 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. Statskontoret bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Statskontoret anser att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för en rättvis omställning Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat en förvaltningsförklaring för fonden för en rättvis omställning samt förvaltningsförklaringar för medel hänförliga till programperioden för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 för tio operativa program för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: Nationellt regionalfondsprogram Mellersta Norrland Norra Mellansverige Skåne-Blekinge Småland och Öarna Stockholm Västsverige Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) Östra Mellansverige Övre Norrland. Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Norra periferin och Arktis samt Aurora har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program. Statskontoret anser i enlighet med förordningarna (EU) nr 480/2014 och (EU) 2021/1060 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram samt fonden för rättvis omställning. Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden+ Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. Statskontoret anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) 2021/1060, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. Statskontoret anger i sina uttalanden att respektive förvaltningsförklaring överensstämmer med Statskontorets bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Uppskattad felnivå i EU-programmen 2022–2025 I tabellen nedan redovisas Statskontorets uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning med undantag för jordbruksfonderna. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler och nationell lag. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar Statskontoret årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. Statskontorets årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar tillEU-kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt Statskontorets beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar är uppdelade på programverksamhet inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 samt på verksamheter inom budgetramen för 2021–2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som Statskontoret identifierat i sitt revisionsarbete. Inom budgetramen 2021–2027 beräknar EU-kommissionen en samlad felnivå för samtliga interregprogram inom ERUF. Därmed redovisas inte programmen enskilt. Tabell 7.8Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen Procent Fond Program Redovisningsperiod 2024/25 Redovisningsperiod 2023/24 Redovisningsperiod 2022/23 Redovisningsperiod 2021/22 Programperiod 2021–2027 Europeiska socialfonden+ (ESF+) Nationellt program 2021–2027 0,02 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)1 Nationella program 1–9 0,02 0 Fonden för rättvis omställning (FRO) Nationellt program 0,02 0 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) Nationellt program 0,38 0 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0,01 0,37 0,05 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0 0 Instrumentet för gränsförvaltning och visering(BMVI) Nationellt program 0,69 0,57 Avslutade program och programperiod 2014–2020 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 0 0,81 0,14 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,36 0,01 0,34 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) Nationellt program 1 1,16 ERUF Nationellt och regionala program 1–9 0 0,81 0,14 Botnia Atlantica 1,07 4,95 0,03 Nord 3,91 0,21 0,86 Sverige Norge 3,60 0,05 0,35 Öresund Kattegatt Skagerak 0,90 0,10 3,90 Norra Periferin och Arktis 0 0,48 0,36 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 0,36 0,00 4,14 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 0 0,13 0,00 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 0,14 0,054 1,03 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS 0 0,06 0,35 Garantifonden ej IAKS 0,92 1,44 3,83 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) Landsbygdsutvecklingsfonden IAKS 0 0,19 0,37 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,13 0,77 0,13 Brexit justgeringsreserven (BAR) Nationellt program 2020–2023 0,58 1 För interregprogram inom ERUF för programperioden 2021–2027 redovisas inga separata felnivåer per program. Europeiska kommissionen redovisar en gemensam felnivå för EU:s samtliga interregprogram. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik genomförs genom en nationell strategisk plan och är mer mål- och resultatinriktad än tidigare. Regelverket är därmed förändrat för innevarande programperiod. För jordbruksfonderna har Statskontorets revisionsarbete fokuserat på om styrningen och kontrollerna uppfyller EU:s krav. Om Statskontoret identifierar brister bedömer myndigheten konsekvenserna för att stöd betalas ut på felaktiga grunder eller är otillräckligt underbyggda. Statskontoret lämnar ett uttalande per fond som grundar sig på myndighetens bedömning av om det finns systematiska brister i kontrollsystemen och risk för felaktiga utbetalningar. För redovisningsperioderna 2023/2024 respektive 2024/2025 iakttog Statskontoret inga eller endast mindre brister. Statskontoret lämnade därför uttalanden utan reservation för båda perioderna för fonderna EGFJ och Ejflu. Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2025. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2025 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avserEU-medelshantering. Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.