Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:9 Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden Skr. 2025/26:9 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 september 2025 Ulf Kristersson Johan Forssell (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (RiR 2025:5). Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv. Riksrevisionen bedömer att Migrationsverkets styrning och organisering lett till bristande möjlighet att fatta korrekta beslut utan onödiga dröjsmål. Brister i rutiner, beslutsunderlag och handläggningssystem påverkar bedömningen av identitet, hemvist och andra hinder för medborgarskap. Handläggningstiden bedöms vara oskäligt lång för utredningskrävande medborgarskapsärenden. Riksrevisionen framhåller även att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bemöta de negativa konsekvenserna av införandet av begäran om avgörande i förvaltningslagen (2017:900). Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med en effektiv och rättssäker hantering av medborgarskapsärenden. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa att förfarandet och de krav som uppställs i regleringen av ärenden om medborgarskap upprätthålls i syfte att förstärka säkerhetsperspektivet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är färdigbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 3Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser5 3.1Förutsättningar för korrekta beslut6 3.1.1Uppdrag till Migrationsverket6 3.1.2Lagändringar och föreskrifter6 3.1.3Utredningsuppdrag8 3.2Handläggningstider9 3.3Regeringens samlade bedömning10 BilagaMigrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 202591 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Resultaten av granskningen redovisas i rapporten Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (2025:5), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 25 mars 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som redovisas och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens granskning omfattar perioden 2018–2023, vilket inkluderar de år då det varit möjligt att lämna in en begäran om avgörande enligt förvaltningslagen (2017:900). Granskningen fokuserar på om Migrationsverket arbetar effektivt för att säkerställa korrekta beslut som fattas utan onödiga dröjsmål i medborgarskapsärenden. Riksrevisionen har även granskat verksamhetens måluppfyllelse och resurseffektivitet. Granskningen omfattar även förutsättningar som regeringen har gett Migrationsverket för att hantera medborgarskapsärenden. Riksrevisionen har särskilt inriktat sig på regeringens roll för Migrationsverkets rättsliga förutsättningar till informationsutbyte med andra myndigheter samt konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i förvaltningslagen. Riksrevisionen anser att Migrationsverkets rutiner för bedömning av ansökningar om svenskt medborgarskap i vissa delar är otydliga och att det finns brister i både beslutsunderlag och handläggningssystem. Riksrevisionen konstaterar att bedömningen av hemvist och identitet till viss del baseras på osäkra uppgifter och att handläggningssystemet inte flaggar för information som kan tala emot ett beviljande, till exempel sådan som påverkar bedömningen av ett hederligt levnadssätt. Granskningen visar att i nästan en tredjedel av beviljade medborgarskapsansökningar har sökanden inte styrkt sin identitet. Den största delen fick dock dispens från kravet på styrkt identitet eftersom de gjort sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig och att de haft en hemvist under en lång tid i Sverige. Riksrevisionen anser att det finns en risk för att personer som inte uppfyller kraven beviljas svenskt medborgarskap och att ärenden inte bedöms enhetligt. Riksrevisionen noterar att Migrationsverkets bedömning av hemvist till viss del baseras på osäkra uppgifter, eftersom sökandes egna uppgifter inte alltid kompletteras med folkbokföringsuppgifter från Skatteverket. Riksrevisionen konstaterar att det i dagsläget saknas rättsliga förutsättningar för Migrationsverket att få tillgång till beskattningsuppgifter från Skatteverket via medium för automatiserad behandling. Granskningen visar även på vissa svårigheter för Migrationsverket att bedöma hederligt levnadssätt, såsom begränsade möjligheter att kontrollera om sökande begått brott utomlands. Riksrevisionen noterar i sammanhanget uppdraget till Migrationsverket i regleringsbrevet för 2024 att stärka kontroller i medborgarskapsärenden och uppdraget till Migrationsverket i januari 2025 att förstärka säkerhetsperspektivet i myndighetens verksamhet som rör medborgarskap. Riksrevisionen noterar även att det i betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80) föreslås att Migrationsverket från 2026 ska få ta upp, behandla och lagra biometriska uppgifter i vissa fall, eftersom det i dagsläget saknas sådana rättsliga förutsättningar i medborgarskapsärenden. Riksrevisionen noterar även att Migrationsverket systematiskt följer upp rättslig kvalitet i medborgarskapsärenden sedan 2024. Riksrevisionen bedömer att handläggningstiden är oskäligt lång i de medborgarskapsärenden som Migrationsverket klassar som utredningskrävande. Riksrevisionen konstaterar att Migrationsverkets styrning mot produktionsmål skapar incitament att prioritera enklare ärenden framför utredningskrävande. Detta resulterar i stora skillnader i handläggningstider och leder till brister i tillämpningen av likhetsprincipen. Den främsta anledningen till långa handläggningstider bedöms vara kötiden som utgör 82 procent av den totala handläggningstiden. Ett medianärende tar ett år att avgöra medan de som har stått längst tid i kö har väntat i fyra år. Riksrevisionen konstaterar att en majoritet av de som ansökt om medborgarskap lämnar in en begäran om avgörande till Migrationsverket, enligt de bestämmelser i förvaltningslagen som trädde i kraft 2018. Konsekvensen har blivit att Migrationsverket främst har handlagt ärenden där sökande begärt att få sitt ärende avgjort, medan övriga ärenden har nedprioriterats. Riksrevisionen framhåller att ökad digitalisering skulle kunna göra handläggningen mer effektiv, till exempel genom möjligheten att komplettera ärenden genom elektroniskt överlämnande av personuppgifter från andra myndigheter. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv, att myndigheten brister i vissa avseenden med att säkerställa korrekta beslut och att det finns en risk för att ärenden inte bedöms enhetligt. Riksrevisionen bedömer att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden och att det finns effektivitetsbrister i målstyrning och kvalitetsuppföljning. Ytterligare slutsatser är att det saknas rättsliga förutsättningar för effektiv informationsinhämtning från andra myndigheter och att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av de negativa konsekvenser som införandet av begäran om avgörande i förvaltningslagen fått för enskilda individer. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: Säkerställ att Migrationsverket har rättsliga förutsättningar att ta del av information från andra myndigheter som behövs för att handlägga medborgarskapsärenden effektivt och med hög rättslig kvalitet. Det gäller exempelvis uppgifter från Skatteverket som behövs för bedömningen av hemvist och uppehållsrätt. Vidta åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i medborgarskapsärenden. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till Migrationsverket: Se över och utveckla myndighetens målstyrning, system för fördelning av ärenden och hantering av ärendebalanser. Detta i syfte att minimera oskäligt långa dröjsmål och säkerställa att det finns en plan för hantering av samtliga medborgarskapsärenden. Utveckla fler inbyggda kontrollmekanismer i handläggningssystemet samt utveckla myndighetsgemensamma rutiner och stöd. Detta i syfte att främja enhetliga bedömningar mellan regionerna och säkerställa korrekta beslut i medborgarskapsärenden. Utveckla uppföljningen av medborgarskapsprövningen avseende handläggningstider och rättslig kvalitet, särskilt när det gäller om nuvarande utredningsåtgärder är tillräckliga. Stärk erfarenhetsutbytet på central nivå mellan medborgarskapsprövningen och andra ärendeslag. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet med att säkerställa en effektiv hantering av medborgarskapsärenden. Regeringen delar bedömningen att medborgarskapsärenden under en längre tid inte har varit prioriterade i styrningen av Migrationsverket. Sedan regeringen tillträdde har frågor om rättssäkerhet i migrationsprocessen och hanteringen av medborgarskapsärenden uppmärksammats genom flera åtgärder, inklusive ny lagstiftning och förstärkt styrning. Regeringen har redan innan Riksrevisionens granskningsrapport vidtagit flera åtgärder i linje med de rekommendationer som nu lämnas. Det gäller särskilt förbättring av kontroller och säkerhetsåtgärder i medborgarskapsärenden samt utökade rättsliga förutsättningar för informationsutbyte mellan myndigheter. Syftet är att säkerställa korrekta beslut och skapa förutsättningar för en långsiktig effektiv hantering av medborgarskapsärenden. Med en väl fungerande ordning på plats och en ökad användning av digital teknik ges dessutom bättre förutsättningar för att handlägga ärenden utan onödiga dröjsmål, i linje bland annat med Riksrevisionens rekommendation om åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande. Förutsättningar för korrekta beslut Uppdrag till Migrationsverket Den 9 januari 2025 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att förstärka säkerhetsperspektivet i verksamheten som rör medborgarskap (Ju2025/00019). Syftet med uppdraget är att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk eller som lever i Sverige under falsk identitet beviljas medborgarskap. Myndigheten ska därför vidta lämpliga åtgärder för att kraftigt stärka kvaliteten på utredningen i naturalisationsärenden. I regleringsbrevet för budgetåret 2024 fick Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka kontroller i ärenden gällande medborgarskap, däribland identitetskontroller. I återrapporteringen till regeringen (Ju2025/00022) har Migrationsverket bland annat redovisat att myndigheten har genomfört en kartläggning av identitetskontroller i medborgarskapsärenden i de två regioner som handlägger detta ärendeslag. Genom kartläggningen har myndigheten identifierat behov av kompetenshöjande insatser för granskning av identitetshandlingar, översyn av vilka handlingar som bör skickas till id-enheter för en mer omfattande granskning och översyn av rättsliga ställningstaganden. Den 14 november 2024 gav regeringen Migrationsverket, tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket, i uppdrag att utveckla det operativa samarbetet för att motverka identitetsmissbruk (Fi2024/02214). Uppdraget redovisades den 13 juni 2025. I rapporten redogör myndigheterna för ett flertal åtgärder som syftar till att åtgärda brister gällande informationsutbyte mellan myndigheterna samt tillgången till identitetsuppgifter som ligger till grund för Migrationsverkets beslut. Samma myndigheter har även fått i uppdrag att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens inom identitetsfrågor (Fi2024/02215). Uppdraget inkluderar att utforska hur ett nationellt kompetenscentrum för identitetsfrågor eller motsvarande funktion kan bidra till ökad kvalitet och enhetlighet i en sammanhållen identitetsförvaltning. Slutredovisningen ska lämnas senast den 30 september 2025 till Regeringskansliet. I regleringsbreven för 2024 och 2025 har Migrationsverket fått i uppdrag att öka effektiviteten i verksamheten med hjälp av digital teknik. De digitala lösningar som utvecklas ska vara långsiktigt hållbara, kostnadseffektiva och bidra till en effektiv verksamhet med en hög informations- och it-säkerhet. De ska också bidra till ett ökat och mer effektivt informationsutbyte inom myndigheten och med andra myndigheter. It-utvecklingen ska även medföra effektivare handläggningsprocesser. Migrationsverket rapporterar löpande till Regeringskansliet hur den digitala transformationen fortlöper. Lagändringar och föreskrifter I enlighet med en lagändring som trädde i kraft den 1 oktober 2024 får Migrationsverket i handläggningen av medborgarskapsärenden enligt 7 a § medborgarskapsförordningen (2001:218) lämna ut uppgifter till och hämta in uppgifter från Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kronofogdemyndigheten vid prövningen av kravet på ett hederligt levnadssätt i 11 § 5 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Den 28 maj 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen (prop. 2024/25:180) om ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter genom en ny sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Syftet med bestämmelsen är att sekretess till skydd för uppgift om personliga eller ekonomiska förhållanden inte ska hindra att en uppgift lämnas till en annan myndighet om det behövs för vissa angivna syften. Bestämmelsen möjliggör utökad inhämtning av beslutsunderlag i medborgarskapsärenden. Den 20 maj 2019 antog Europaparlamentet och rådet två förordningar: förordning (EU) 2019/817 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar och förordning (EU) 2019/818 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration. Förordningarna syftar till ett effektivare utnyttjande av information för gränskontroll, migrationshantering och brottsbekämpning, inklusive bekämpning av identitetsbedrägerier, däribland genom en ny gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR). Bestämmelserna om bland annat CIR ska börja tillämpas när de olika komponenterna tas i drift, vilket ska ske det datum som kommissionen bestämmer. Enligt den nuvarande tidsplanen ska samtliga komponenter ha tagits i drift före utgången av 2027. En promemoria har tagits fram i Regeringskansliet med förslag på anpassningar av svensk rätt till förordningarna om interoperabilitet. Promemorian har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Den 7 mars 2023 trädde anpassningar i svensk rätt till följd av de nya SIS-förordningarna i kraft. Syftet med reformen är bland annat att stärka kontrollen över tredjelandsmedborgare som reser in i Schengenområdet. De nya reglerna innebär att Schengens Informationssystem (SIS) kan användas för fler ändamål än tidigare, att fler typer av uppgifter kan registreras i systemet och att fingeravtryck i högre grad kan användas för att identifiera personer. Reformen bidrar till en stärkt kontroll, eftersom Migrationsverket gör automatiska slagningar i SIS som en del av handläggningen i medborgarskapsärenden. Europaparlamentet och rådet har antagit förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN). Förordningen möjliggör för medlemsstaterna att på ett effektivt sätt få information om vilka andra medlemsstater som har uppgifter om en tredjelandsmedborgare i sina kriminalregister. Anpassningar i svensk rätt för operativt genomförande kommer att ske efter det att systemet är tekniskt redo, vilket är planerat till slutet av 2025. Migrationsverket har i april 2025 med stöd av 2 § första stycket medborgarskapsförordningen beslutat om föreskrifter om fastställande av formulär i medborgarskapsärenden (MIGRFS 2025:6). Föreskrifterna syftar till att förbättra ansökningsförfarandet i naturalisationsärenden genom att möjliggöra mer omfattande informationsinhämtning från sökanden. Denna information kan sedan utgöra underlag för bedömningen av hemvist och hederligt levnadssätt. Uppgifterna lämnas under sanningsförsäkran av sökanden och oriktiga uppgifter kan medföra straffansvar enligt 15 kap. 10 § brottsbalken. Migrationsverket har i maj 2025 beslutat om föreskrifter om personlig inställelse vid ansökan om svenskt medborgarskap (MIGRFS 2025:7). Föreskrifterna syftar till en utökad identitetskontroll och för att säkerställa att en sökandes uppgivna identitet överensstämmer med identitetshandlingar i ärendet. Regeringen konstaterar att lagändringarna är centrala för att stärka Migrationsverkets rättsliga förutsättningar för ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter och en mer effektiv informationsinhämtning. Detta gäller särskilt i fråga om prövningen av hederligt levnadssätt och identitetskontroller, i syfte att säkerställa att medborgarskapsärenden handläggs effektivt och med hög rättslig kvalitet. Utredningsuppdrag I september 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå skärpta villkor för att förvärva svenskt medborgarskap. Betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) överlämnades i januari 2025. Utredningens förslag omfattar bland annat krav på längre hemvisttid i Sverige samt ett skärpt krav på hederligt levnadssätt för att förvärva svenskt medborgarskap. Längre hemvisttid bedöms förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sökandens levnadssätt över tid. Säkerhetspolisen har i en skrivelse till regeringen begärt att tidsfristerna för att förvärva medborgarskap genom naturalisation bör förlängas med minst två år (Ju2017/02733). Detta eftersom det kan ta lång tid att upptäcka vissa typer av säkerhetshotande verksamhet, till exempel olovlig underrättelseverksamhet. Det skärpta kravet på ett hederligt levnadssätt innebär bland annat att karenstiden för sökande som begått brott förlängs innan medborgarskap kan beviljas. Det föreslås även att det ska tydliggöras i lagtext att brottslighet i utlandet ska beaktas vid bedömningen av hederligt levnadssätt. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen gav i september 2023 en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134). I utredningen ingick att analysera och ta ställning till Skatteverkets möjlighet att lagra och behandla biometriska uppgifter inklusive utbyte av dessa uppgifter med Migrationsverket. I slutbetänkandet Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning (SOU 2025:75) som överlämnades den 17 juni 2025 föreslås bland annat att Skatteverket under vissa förutsättningar ska få lagra ansiktsbild och fingeravtryck som tas av enskilda vid identitetskontroller i folkbokföringsverksamheten samt de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa. Vidare föreslås att Migrationsverket ska få möjlighet att i vissa fall jämföra uppgifter med de som finns lagrade hos Skatteverket. Betänkandet har remitterats inför vidare beredning i Regeringskansliet. Regeringen beslutade i augusti 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12), dir. 2023:126. Utredaren fick bland annat i uppdrag att ta ställning till hur fingeravtryck och fotografier kan användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. I slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80) föreslås bland annat att det ska införas en möjlighet att ta upp fingeravtryck och fotografi från den som har uppehållstillstånd i Sverige i vissa ärenden om svenskt medborgarskap i syfte att verifiera personens identitet. Sådana uppgifter ska i första hand få användas för jämförelse med uppgifterna som finns lagrade i sökandens uppehållstillståndskort, i andra hand med uppgifterna i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Under vissa förutsättningar ska uppgifterna få lagras i Migrationsverkets register. Uppgifter som finns lagrade ska bland annat få användas för att kontrollera om den som ska beviljas svenskt medborgarskap uppfyller kravet på ett hederligt levnadssätt eller en frånvaro av brottslighet, genom jämförelse med uppgifter som finns lagrade i Polismyndighetens register med fingeravtrycksuppgifter. Vidare föreslås att uppgifter i Migrationsverkets register ska få lagras under en längre tid än idag, bland annat föreslås att om den registrerade har beviljats uppehållstillstånd ska uppgifterna gallras först när personen blir svensk medborgare eller tio år efter att ett uppehållstillstånd har löpt ut. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. I september 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen, bland annat i syfte att skapa en skärpt reglering avseende hederligt levnadssätt. I utredningen ingick att kartlägga Migrationsverkets och Polismyndighetens behov av utökad tillgång till uppgifter om utlänningar som finns hos andra myndigheter och aktörer. Utredaren fick även i uppdrag att lämna förslag på hur myndigheterna kan få tillgång till relevanta uppgifter som kan utgöra beslutsunderlag i medborgarskaps- och tillståndsärenden. I slutbetänkandet Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SOU 2025:33) konstaterar utredaren att det finns ett behov av att olika aktörer på ett effektivt sätt lämnar uppgifter till Migrationsverket som kan utgöra underlag för bedömning av bland annat hederligt levnadssätt. Utredaren föreslår en sekretessbrytande bestämmelse i enlighet med propositionen om ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, som lämnades till riksdagen i maj 2025 (se prop. 2024/25:180), samt bestämmelser som innebär utökade möjligheter för Migrationsverket att utbyta uppgifter med andra myndigheter och uppgiftsskyldigheter för vissa aktörer gentemot Migrationsverket. Betänkandet har remitterats inför vidare beredning i Regeringskansliet. Handläggningstider Riksrevisionen bedömer att handläggningstiderna i utredningskrävande medborgarskapsärenden är oskäligt långa och att tillämpningen av likhetsprincipen brister i dessa ärenden. Riksrevisionen konstaterar att möjligheten att begära avgörande har medfört att ärenden där en sådan begäran inte har lämnats in har nedprioriterats, vilket lett till oskäligt långa handläggningstider. Riksrevisionen har därför rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att hantera de negativa konsekvenserna. Regeringen noterar att Migrationsverket, efter att Riksrevisionens rapport överlämnades, har beslutat att vidta ett flertal åtgärder för att effektivisera handläggningen av medborgarskapsärenden (Gd/031/2025). Myndigheten kommer bland annat, genom en interimistisk prioriteringsordning, att tillföra ytterligare resurser till handläggningen av de äldsta medborgarskapsansökningarna samt handlägga ärendena i turordning från dagen om ansökan om medborgarskap. Ansvariga avdelningar på Migrationsverket har även fått i uppdrag att se över och lämna förslag på hur handläggningsprocessen av ärenden som skapas genom en begäran om avgörande ytterligare kan förenklas och effektiviseras. Uppdraget ska slutredovisas till generaldirektören senast under mars 2026. Regeringen noterar att Migrationsverket inte har uppnått de mål för handläggningstiderna som myndigheten har fastställt. Regeringen konstaterar samtidigt att de åtgärder som redovisas ovan bidrar till att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt arbete med att förkorta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden. Särskilt viktiga i detta sammanhang är effektiviseringsåtgärder såsom nya digitala lösningar, förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter samt insatser för mer träffsäkra identitetsbedömningar i tillståndsärenden. Samtliga dessa åtgärder stärker förutsättningarna för en effektiv handläggning av medborgarskapsärenden. Regeringens samlade bedömning Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Forssell Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden