Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 63 av 738 träffar
Propositionsnummer · 2023/24:157 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 157
Regeringens skrivelse 2023/24:157 Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer Skr. 2023/24:157 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 juni 2024 Ulf Kristersson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1). Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Granskningen har fokuserat på kontaktförbud, Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet samt skyddade personuppgifter. Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Dels för att staten inte kan säkerställa att de personer som behöver skydd beviljas det, dels för att skyddet inte alltid är verkningsfullt. Riksrevisionen lämnar utifrån det tre rekommendationer till regeringen samt ett antal rekommendationer till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov så att statens skydd av hotade personer, i sina enskilda delar och som helhet, kan stärkas. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömningar och iakttagelser i stort och har redan initierat en rad åtgärder på området, bland annat har initiativ tagits till lagändringar avseende såväl kontaktförbud som Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter. Regeringen har även beslutat om flera myndighetsuppdrag för att stärka myndigheternas arbete för en säker hantering av skyddade personuppgifter. Regeringen avser även att följa upp Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som rör Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning4 2Riksrevisionens iakttagelser4 2.1Iakttagelser som rör kontaktförbud4 2.2Iakttagelser som rör Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet5 2.3Iakttagelser som rör skyddade personuppgifter6 3Riksrevisionens rekommendationer6 3.1Rekommendationer till regeringen6 3.2Rekommendationer till myndigheterna7 3.2.1Polismyndigheten7 3.2.2Åklagarmyndigheten7 4Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer7 4.1Utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud9 4.2Reglering av Skatteverkets postförmedling10 4.3Samordning och uppföljning av myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter11 4.4Myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer12 4.4.1Polismyndigheten12 4.4.2Åklagarmyndigheten13 BilagaRiksrevisionens granskningsrapport Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1)15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2024103 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens skydd av hotade personer. Granskningen har fokuserat på kontaktförbud, Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, samt skyddade personuppgifter. Granskningen redovisas i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 22 februari 2024. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Inom ramen för framtagandet av denna skrivelse har Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten fått möjlighet att inkomma med synpunkter. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Riksrevisionens samlade bedömning är att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer, dels för att staten inte kan säkerställa att de personer som behöver skydd beviljas det, dels för att skyddet inte alltid är verkningsfullt. De skyddsåtgärder som staten kan erbjuda utsatta personer innebär stora begränsningar i skyddspersonens liv. I vissa fall kan begränsningarna upplevas som så omfattande att skyddspersonen väljer att avsluta skyddet. Riksrevisionen bedömer därför att staten behöver prioritera förebyggande insatser riktade mot hotaktören, parallellt med att skyddsåtgärder vidtas. Iakttagelser som rör kontaktförbud Riksrevisionens granskning visar att det finns stora och bestående skillnader i andelen beviljade kontaktförbud över landet. En förklaring till detta är, enligt Riksrevisionen, att anmälningsupptagare inom Polismyndigheten saknar tillräcklig kunskap om vad ett kontaktförbud innebär och vad som krävs för att ett sådant förbud ska beviljas. En annan förklaring är att det vid olika åklagarkammare kan ha utvecklats olika förståelse för vad som krävs för att kontaktförbud ska beviljas. Vidare tyder granskningen på att kontaktförbud utfärdas restriktivt i förhållande till lagens våldsförebyggande syfte. Riksrevisionen framhåller att åklagarnas riskbedömningar i ärenden om kontaktförbud nästan uteslutande fokuserar på om förbudspersonen har dömts, eller sannolikt kommer att dömas, för ett relevant brott. Enligt Riksrevisionen begränsar detta kraftigt möjligheten att förebygga våld, i synnerhet våld i nära relation. Enligt Riksrevisionen får överträdelser av kontaktförbud inte heller tillräckliga konsekvenser för förbudspersonen, vilket är en viktig förutsättning för att kontaktförbud ska utgöra ett effektivt skydd och förhindra att en person fortsatt blir utsatt för hot, våld eller trakasserier. Granskningen visar exempelvis att en majoritet av överträdelseärendena inte leder till konsekvenser i form av åtal eller utfärdande av ett mer ingripande kontaktförbud. Riksrevisionen bedömer därför att skyddet inte alltid är verkningsfullt. Enligt Riksrevisionen följer Polismyndigheten inte heller upp beslut om kontaktförbud i tillräckligt hög utsträckning, vilket begränsar möjligheterna att vidta åtgärder. Riksrevisionen menar att det bland annat beror på att särskilda kontaktpersoner, som enligt Polismyndighetens föreskrifter ska utses inom myndigheten när ett kontaktförbud utfärdas, i vissa fall saknas eller inte ges tillräckligt med tid och resurser. Riksrevisionen bedömer vidare att det finns sådana brister i Polismyndighetens tekniska utrustning för kontaktförbud som förenats med villkor om elektronisk övervakning (fotboja), att skyddet inte blir effektivt. Därtill framhåller Riksrevisionen att Polismyndighetens ärendehanteringssystem för kontaktförbud försvårar en effektiv handläggning. Iakttagelser som rör Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet Riksrevisionen bedömer att ärendeinflödet till Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (Bops) i dagsläget är ineffektivt. Riksrevisionen anser att anmälningsupptagare inom Polismyndigheten saknar tillräcklig kunskap för att bedöma vilka ärenden som ska handläggas av Bops, vilket leder till ett omfattande och delvis felaktigt ärendeinflöde. Riksrevisionen bedömer därför att det är angeläget att Polismyndigheten implementerar en ny modell för en effektivare styrning av ärendeinflödet till Bops och konstaterar samtidigt att det pågår arbete inom myndigheten med att införa en ny modell för att minska ärendeinflödet till Bops och göra det mer träffsäkert. Riksrevisionen anser även att riktade informationsinsatser behöver genomföras till anmälningsupptagare inom Polismyndigheten för att öka kunskapen om vilka ärenden som ska till Bops. Riksrevisionen anser att Bops verksamhetsuppföljning saknar systematik och att konsekvenserna av olika prioriteringsbeslut inte synliggörs. Riksrevisionen pekar på att det saknas möjlighet till att följa upp vilka målgrupper som omfattas av skydd. Vidare anses en ökad arbetsbelastning och prioritering av ärenden med akuta hotbilder kopplade till organiserad brottslighet innebära att Bops i mindre utsträckning arbetar med ärenden som rör brott i nära relation, i synnerhet i storstadsregionerna. I stället hanteras dessa ärenden allt oftare av socialtjänsten som har tillgång till begränsade skyddsåtgärder. Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk att ärenden som rör våld i nära relation felaktigt prioriteras ned, trots att det kan finnas en hotbild, och att staten därmed inte kan säkerställa att alla personer som behöver skydd beviljas det i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionens granskning visar att Polismyndigheten parallellt med skyddsåtgärder vidtar vissa förebyggande åtgärder för att förmå en hotaktör att upphöra med sin brottslighet, i synnerhet vad gäller brott i nära relation. Riksrevisionen menar dock att arbetet inte är etablerat över hela landet, delvis för att metoden ställer krav på medverkan från särskilt utbildad förhandlare, vilket kan vara hindrande på orter där det finns få förhandlare. Iakttagelser som rör skyddade personuppgifter Riksrevisionen bedömer att granskningen indikerar att många personer som lever med skyddade personuppgifter får sina personuppgifter röjda. Bristande kunskap om skyddade personuppgifter hos anställda vid statliga myndigheter är en orsak till att skyddade personuppgifter röjs. Myndigheter som uppgett till Riksrevisionen att hanteringen av skyddade personuppgifter har brustit angav att den mänskliga faktorn, det vill säga att en anställd har begått ett misstag, är den vanligaste anledningen. Riksrevisionen menar vidare att granskningen tyder på att regeringen inte har tagit tillräckliga initiativ för att motverka att skyddade personuppgifter röjs. Riksrevisionen lyfter att Skatteverket sedan 2022 har vidtagit flera åtgärder för att öka kunskapen om skyddade personuppgifter bland offentliga aktörer och att Skatteverket ger ett omfattande stöd till dem som lever med skyddade personuppgifter. Skatteverkets arbete med att förmedla post till de som lever med skyddade personuppgifter är emellertid både resurskrävande och medför säkerhetsrisker. Att Skatteverket inte har befogenhet att kontrollera den post de förmedlar menar Riksrevisionen innebär säkerhetsrisker både för myndigheten och för skyddspersonerna. För att bemöta dessa risker bör arbetet regleras i lag. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten tre rekommendationer till regeringen samt ytterligare rekommendationer till Polismyndigheten respektive Åklagarmyndigheten. Rekommendationerna har sin utgångspunkt i att staten ska skydda hotade personer på ett effektivt sätt och att skyddet därför behöver beviljas både till rätt personer och kunna upprätthållas över tid. Rekommendationer till regeringen Ta initiativ till ändrad lagstiftning för att utöka möjligheten att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer, exempelvis genom att tydliggöra att åklagaren även ska beakta andra omständigheter, utöver tidigare brottslighet, som tyder på att det finns en risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Fullfölj initiativet att reglera Skatteverkets arbete med att förmedla post till personer med skyddade personuppgifter, genom att ge Skatteverket befogenhet att undersöka och kontrollera brev och försändelser som myndigheten förmedlar till personer med skyddade personuppgifter och begränsa vilken typ av post Skatteverket ska förmedla till personer med skyddade personuppgifter. Följ upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter i den löpande myndighetsstyrningen. Rekommendationer till myndigheterna Polismyndigheten Säkerställ att polisanställda har tillräcklig kunskap för att bedöma när ett ärende ska skickas till Bops, och när de ska informera om kontaktförbud. Inrätta kontaktpersoner som kan verka för att kontaktförbudet efterlevs och vid behov föreslå ytterligare skyddsåtgärder. Upphandla teknik som möjliggör elektronisk övervakning av kontaktförbud. Följ upp Bops verksamhet mer systematiskt, bland annat i syfte att synliggöra vilka målgrupper som prioriteras. Åklagarmyndigheten Säkerställ att åklagare tillämpar kontaktförbudslagstiftningen på ett enhetligt sätt i hela landet, exempelvis genom att analysera och diskutera uppföljningen av beslut om kontaktförbud samt vidta relevanta åtgärder. Utveckla arbetssätt som säkerställer att åklagarna kan ta del av all relevant information om den risk för brott, förföljelse eller trakasserier som föreligger. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Regeringen genomför nu en historisk omläggning av kriminalpolitiken som i grunden handlar om ett perspektivskifte, från ett alltför ensidigt fokus på gärningspersonen i synen på brott och straff, till att sätta brottsoffer, hotade personers och samhällets behov av skydd i centrum. Riksrevisionens granskning utgör därför ett viktigt bidrag till att synliggöra utvecklingsbehov så att statens skydd av hotade personer, i sina enskilda delar och som helhet, kan stärkas. Regeringen noterar att det pågår arbete i linje med de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten (se avsnitt 4.1, 4.2, 4.3 och 4.4). Regeringen noterar också, i fråga om Riksrevisionens rekommendationer i fråga om kontaktförbud, att initiativ till ändrad lagstiftning tagits redan före det att granskningen inleddes, genom att en utredning har haft i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen i bland annat de syften som Riksrevisionen belyser. Det är emellertid viktigt att myndigheternas arbete med skydd av hotade personer fortsätter att utvecklas, inte minst i fråga om ärenden som rör brott i nära relation. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Polismyndighetens och Bops höga arbetsbelastning när det gäller att hantera akuta hotbilder till följd av konflikter i kriminella miljöer kan medföra risk för att ärenden om brott i nära relation inte ges tillräcklig prioritet inom Bops. Det behöver därför klargöras om det finns en sådan undanträngningseffekt och i synnerhet om det, såsom Riksrevisionen anser, leder till att staten inte säkerställer relevant skydd i ärenden som rör brott i nära relation. Inom Polismyndigheten pågår ett sådant kartläggningsarbete (se avsnitt 4.4.1). Regeringen kan vidare konstatera att Åklagarmyndigheten har haft ett stort fokus på frågor som rör hanteringen av särskilt utsatta brottsoffer, respektive hanteringen av ärenden om kontaktförbud, under de senaste åren, ett fokus som enligt myndigheten även kommer att fortsätta under 2024. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att förebyggande åtgärder inriktade mot hotaktören bör prioriteras, parallellt med att relevanta skyddsåtgärder vidtas för att förebygga upprepad brottslighet. Regeringen noterar att Polismyndigheten under 2023 har ökat fokus på våldsutövarna och initierat ett förbyggande arbete för att stoppa våldet i ett tidigt skede, framför allt där våldet är grovt, systematiskt eller riskerar att leda till dödlig utgång. Arbetet syftar till att skapa ökad samordning mellan samhällsaktörer och uthållighet mot våldet, och bedöms på sikt kunna bidra till våldsreducerande effekter. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 finns ett återrapporteringskrav gällande det utvecklingsarbete som bedrivs bland annat i syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan vidare framhållas att regeringen, genom Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2024, har gett myndigheten i uppdrag att redovisa hur myndigheten har säkerställt en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa upp Polismyndighetens respektive Åklagarmyndighetens arbete med mäns våld mot kvinnor i de löpande dialogerna med myndigheterna. Regeringen avser på motsvarande sätt följa upp Riksrevisionens rekommendationer till Polismyndigheten respektive Åklagarmyndigheten och myndigheternas initiativ med anledning av rekommendationerna. Regeringen bedömer sammantaget att de åtgärder som såväl regeringen som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtagit, och avser att vidta, svarar upp mot Riksrevisionens rekommendationer. Nedan följer regeringens och myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att en välfungerande och effektiv kontaktförbudslagstiftning är en central del i skyddet av hotade och utsatta personer. Ingen ska behöva leva i rädsla för att utsättas för våld eller andra kränkningar av en partner eller någon annan närstående. Lagen (1988:688) om kontaktförbud tillkom som ett led i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och syftet var först och främst att förebygga hotfulla och farliga situationer samt att möjliggöra för polisen att omedelbart ingripa i sådana situationer (regeringens proposition om besöksförbud, 1987/88:137 s. 13). Lagen har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast i januari 2022 (Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer, prop. 2020/21:217). I syfte att ytterligare förbättra möjligheterna att förebygga våld och andra kränkningar i nära relationer samt ge skydd till främst kvinnor och barn gavs en särskild utredare i juli 2022 i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen och dess tillämpning (dir. 2022:114). I direktiven angavs bland annat att utredaren skulle ta ställning till om lagen är ändamålsenligt utformad och om möjligheterna att meddela kontaktförbud borde utvidgas. Som skäl för behovet av en översyn framhölls också att synpunkter riktats mot att lagen tillämpats alltför restriktivt i förhållande till dess syfte, att det funnits regionala skillnader i tillämpningen och att ytterligare åtgärder behövdes för att fler kontaktförbud skulle kunna meddelas. Mot den bakgrunden gavs utredaren i uppdrag att överväga om det finns anledning att utvidga lagens tillämpningsområde, t.ex. genom att omvärdera kriterierna för de olika typerna av förbud. Av direktiven framgick även att utredaren skulle ta ställning till om mer ingripande kontaktförbud i större utsträckning skulle kunna användas som en förstahandsåtgärd och om det geografiska området för sådana kontaktförbud borde utvidgas. Dessutom skulle utredaren ta ställning till om det fanns anledning att se allvarligare på överträdelser av kontaktförbud. I mars 2023 gav den nuvarande regeringen utredningen tilläggsdirektiv och utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). I februari i år överlämnade utredningen, som antog namnet Utredningen om en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (kontaktförbudsutredningen), betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13) till regeringen. Utredningen har gjort en genomgripande översyn av kontaktförbudslagstiftningen och dess tillämpning samt lämnat ett flertal förslag. Förslagen syftar till att fler kontaktförbud ska meddelas samt att lagstiftningen i högre grad ska verka brottsförebyggande och utgöra ett effektivt skydd. I betänkandet konstaterar utredningen, i likhet med Riksrevisionen, att tillämpningen av lagen om kontaktförbud, trots de lagändringar som genomförts de senaste åren, är restriktiv i förhållande till lagens syfte att förebygga och förhindra brott. I likhet med Riksrevisionen konstaterar utredningen också att tillämpningen av lagen om kontaktförbud varierar över landet, att möjligheten att utfärda mer ingripande kontaktförbud tillämpas sällan och att det är ovanligt att sådana kontaktförbud omfattar stora geografiska områden. I syfte att stärka lagens brottspreventiva funktion och främja en mer enhetlig och nyanserad rättstillämpning föreslår utredningen att förutsättningarna för att meddela kontaktförbud ska utvidgas och specificeras tydligare i lagtexten. Bland annat föreslås att risk för otillbörlig övervakning, i form av exempelvis GPS-utrustning och mobilappar, ska kunna utgöra en grund för kontaktförbud. I förhållande till Riksrevisionens rekommendation om utökade möjligheter att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer, bör det framhållas att utredningen lämnar sådana förslag, av just det skälet att tidigare brottslighet inte ensamt bör ges avgörande betydelse. Utredningen föreslår att den nuvarande exemplifieringen av omständigheter som ska beaktas särskilt vid riskbedömningen ska utökas till att bland annat omfatta tidigare förföljelser, otillbörlig övervakning eller andra allvarliga trakasserier. Även andra omständigheter hänförliga till förbudspersonen, som innebär en ökad risk för att han eller hon ska göra sig skyldig till ett sådant beteende som kan läggas till grund för ett kontaktförbud, föreslås beaktas särskilt. Syftet med de föreslagna ändringarna är, utöver att förstärka lagstiftningens brottspreventiva funktion, att främja en enhetlig rättstillämpning. Utredningen föreslår vidare att det i större utsträckning än idag ska vara möjligt att meddela mer ingripande kontaktförbud, redan som en förstahandsåtgärd. För att ett kontaktförbud ska kunna utgöra ett reellt skydd, och polisen ska hinna rycka ut och gripa förbudspersonen vid en eventuell överträdelse, föreslår utredningen också att det i större utsträckning än idag ska vara möjligt att besluta om stora förbudsområden, till exempel en hel kommun. För att ytterligare stärka lagstiftningens brottspreventiva funktion föreslår utredningen att det ska införas en presumtion för kontaktförbud om förbudspersonen har dömts för vissa brott mot en närstående eller tidigare närstående person. Utredningen lämnar vidare förslag om förbättrade verktyg för att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning av ärenden om kontaktförbud samt förslag som syftar till att stärka förutsättningarna för att kombinera kontaktförbud med andra skyddande åtgärder. Slutligen föreslår utredningen straffskärpningar i fråga om överträdelser av mer ingripande former av kontaktförbud. Det föreslås också att det straffbara området för hindrande av elektronisk övervakning ska utvidgas till att även omfatta beteenden som är ägnade att försvåra övervakningen. Utredningens betänkande har remitterats och remisstiden går ut den 26 juni 2024. Reglering av Skatteverkets postförmedling Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att förmedling av post till de som lever med skyddade personuppgifter kan bli mer effektiv och säker. Regeringen beslutade i december 2023 om en översyn av postförmedlingen i syfte att åstadkomma ett väl fungerande förfarande för en trygg, säker och effektiv förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter (dir. 2023:167). I utredningsdirektiven framgår att det finns ett ökande behov av en trygg och säker hantering av post till personer vars personuppgifter inte lämnas ut och som utan Skatteverkets förmedling av post annars kan vara omöjliga att nå via post. Skatteverkets förmedling av post har ökat markant under de senaste åren och även karaktären på postförmedlingen har ändrats t.ex. har förmedlingen av brev minskat medan förmedlingen av paket har ökat. Direktivet beskriver även att det finns behov av att analysera ett flertal problem och incidenter som uppmärksammats vid postförmedlingen. En reglering av postförmedlingen bör utformas så att risker för att den enskildes uppgifter röjs minimeras. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025. Samordning och uppföljning av myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter Regeringen arbetar på bred front för att stärka och förbättra skyddet av de som är utsatta för våld eller andra kränkningar, och en viktig pusselbit är precis som Riksrevisionen konstaterar att följa upp och stärka myndigheters arbete med att säkert hantera skyddade personuppgifter. Regeringen har i regleringsbrevet för 2024 gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete kopplat till skyddade personuppgifter. Myndigheten ska även verka för ökad kunskap genom att sprida de kunskapsmaterial som tagits fram till berörda målgrupper i syfte att se till att skyddade personuppgifter inte röjs. Uppdraget delredovisades den 31 mars 2024 och ska slutredovisas den 31 mars 2027. Skatteverket har parallellt med detta fått ett uppdrag, i regleringsbrevet för 2024, om att etablera en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Uppdraget innebär också att Skatteverket ska stödja myndigheter i deras hantering av skyddade personuppgifter samt bidra till myndigheternas informationsinsatser riktade till de som lever med skyddade personuppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024. Integritetsskyddsmyndigheten har i regleringsbrevet för 2024 fått möjlighet att använda medel för att utveckla sitt it-stöd och statistik rörande incidenter kring skyddade personuppgifter. Detta bedöms bidra till förbättrad kunskap och underlag i Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern bjöd även in ett antal centrala myndigheter för en uppföljande dialog i maj 2024 om de åtgärder som myndigheterna vidtagit sedan 2022 då Jämställdhetsmyndigheten publicerade rapporten Skyddade personuppgifter – oskyddade personer. Uppdragen till myndigheterna och de åtgärder som vidtagits kommer att ge underlag för att kunna bedöma behovet av ytterligare åtgärder för att följa upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter i den löpande myndighetsstyrningen. Myndigheternas åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Polismyndigheten Säkerställande av tillräcklig kunskap hos polisanställda Polismyndigheten har under 2023 arbetat med att införa en ny modell för en effektivare styrning av ärendeinflödet till Bops. Tekniska anpassningar har gjorts av Polismyndighetens system för anmälningsupptagning och rutinbeskrivning har tagits fram för att stödja polisanställda i sina bedömningar av risk för förekomst av hot eller våld i enskilda ärenden. Det nya arbetssättet bedöms öka förutsättningarna för att fler och rätt ärenden inkluderas i ärendeinflödet till Bops. Polismyndigheten har vidare ändrat hanteringen av kontaktförbud för att tillhandahålla ett bättre stöd för berörda medarbetare och därmed öka förutsättningarna för medarbetare att ställa rätt frågor i samband med bedömningar i enskilda ärenden, informera om kontaktförbud där det bedöms relevant samt vidta relevanta åtgärder i fråga om kontaktförbud. Inrättande av kontaktpersoner och andra skyddande åtgärder Inom Polismyndigheten pågår ett analysarbete för att ta ställning till hur kontaktsförbudsutredningens olika förslag kan implementeras i verksamheten, för det fall förslagen antas. Kontaktförbudsutredningen har bland annat föreslagit att det ska införas en författningsreglerad skyldighet för polisen att utse en kontaktperson för såväl skyddspersonen som förbudspersonen. För att ytterligare öka förutsättningarna att förena kontaktförbud med relevanta stöd- och skyddsåtgärder föreslår utredningen att det ska införas en författningsreglerad skyldighet för Polismyndigheten att, så snart som möjligt efter det att ett kontaktförbud meddelats, göra en individuell skyddsbedömning. Upphandling av teknik som möjliggör elektronisk övervakning Det pågår för närvarande ett arbete inom Polismyndigheten med att ta fram en ny teknisk lösning för elektronisk övervakning av kontaktförbud. Enligt myndigheten är dock en förutsättning för att den nya tekniken ska tas i bruk att kontaktförbudsutredningens förslag, framför allt i fråga om möjligheten att besluta om större förbudsområden, genomförs. Systematisk verksamhetsuppföljning hos Bops för att synliggöra prioriteringar Polismyndigheten har för avsikt att ersätta sitt befintliga ärendehanteringssystem och i kravställningen för det nya systemet kommer Bops verksamhet och behov av stöd för administration och uppföljning ingå. Det pågår även arbete med att kartlägga eventuell förekomst av prioritering av vissa målgrupper i Bops verksamhet och dess eventuella konsekvenser. Vid förekomst kommer åtgärder vidtas där det bedöms nödvändigt. Det arbetet uppskattas vara klart i september 2024. Åklagarmyndigheten Enhetlig tillämpning över landet Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att följa upp tillämpningen av kontaktförbudslagstiftningen och redovisa åtgärder för en mer enhetlig och effektiv tillämpning. Åklagarmyndigheten har därefter, i linje med Riksrevisionens rekommendation, vidtagit ett flertal åtgärder för att analysera orsaker till skillnaderna i tillämpningen mellan landets åklagarkammare och vidtagit åtgärder för att åstadkomma en mer effektiv och enhetlig tillämpning. Myndigheten har bland annat tagit fram en ny rättslig vägledning angående kontaktförbud, som publicerades i januari 2023 och fattat beslut om att vägledningen ska vara obligatorisk att gå igenom på alla kammare under 2024 (Åklagarmyndigheten, Kontaktförbud, Handläggning och beslut, rättslig vägledning 2023:1). Efter att Åklagarmyndigheten 2022 infört krav om att använda differentierade grunder vid avslag av en ansökan om kontaktförbud genomfördes en kartläggning av avslagsbeslut under hösten 2023 för att följa upp skälen för avslag (Åklagarmyndigheten, Kontaktförbud – Kartläggning av avslagsbeslut, 2023). Beträffande tillämpningen av kontaktförbudslagstiftningen genomför myndigheten också ett tillsynsprojekt som ska fokusera på betydelsen av ålder och kön i förhållande till skyddspersoner i åldersspannet 0–14 år. Iakttagelser och slutsatser från tillsynen kommer presenteras under senare delen av 2024. Det pågår även ett arbete med att ta fram nya rättsliga vägledningar avseende överträdelse av kontaktförbud och hindrande av elektronisk övervakning, som planeras att publiceras under 2024. Därtill pågår ett kontinuerligt samarbete med myndighetens it-utvecklingsenhet i syfte att ta fram mallar och lathundar som stöd för den operativa verksamheten. Det kan även noteras att kontaktförbudsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer enhetlig handläggning och tillämpning av ärenden om kontaktförbud mellan landets åklagarkammare. Utredningen har i detta syfte lämnat de förslag som redovisas i avsnitt 4.1. Utveckling av arbetssätt som säkerställer att åklagarna kan ta del av all relevant information Det som Riksrevisionen tar upp i sin rekommendation till Åklagarmyndigheten – om att utveckla arbetssätt som säkerställer att åklagarna kan ta del av all relevant information om risk för brott, förföljelse eller trakasserier – har omfattats av kontaktförbudsutredningens uppdrag. Utredningen gör bedömningen att strukturerade riskbedömningar i ärenden om kontaktförbud kan bidra till ett mer kvalitativt beslutsunderlag. Utredningen föreslår därför att Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten ska ges i uppdrag att gemensamt se över hur användningen av strukturerade riskbedömningar kan öka i ärenden om kontaktförbud. Kontaktförbudsutredningen föreslår också att det ska införas en skyldighet för bland annat Kriminalvården att underrätta åklagaren i samband med att en person friges från ett fängelsestraff som avsett ett brott som riktats mot en närstående eller tidigare närstående persons liv, hälsa, frihet eller frid. Vidare föreslås att Åklagarmyndigheten i samband med en sådan underrättelse ska kunna begära ut vissa uppgifter från bland annat Kriminalvården och att Åklagarmyndigheten därför bör ges i uppdrag att ta fram lämpliga rutiner för framställan av en sådan begäran. I fråga om uppföljning av beslut om kontaktförbud föreslår utredningen att Åklagarmyndighetens underrättelseskyldighet till socialnämnden ska utvidgas till att omfatta samtliga beslut om att meddela kontaktförbud. Som framgår i avsnitt 4.1 har utredningens förslag remitterats och remisstiden går ut den 26 juni 2024. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1) 78 sidor Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Statens skydd av hotade personer