Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:151 Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet Skr. 2024/25:151 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 april 2025 Elisabeth Svantesson Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport Säkerhetspolisens verksamhet (RiR 2024:24). Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens säkerhetsunderrättelseverksamhet och arbete med säkerhetsskydd samt styrningen av myndigheten. Den tidsperiod som har granskats är från och med 2015, då Säkerhetspolisen blev en självständig myndighet, till och med oktober 2024. Riksrevisionens samlade bedömning är att det finns flera effektivitetsbrister i Säkerhetspolisens verksamhet. Bristerna är dock enligt Riksrevisionen möjliga att åtgärda. Riksrevisionen lyfter också fram att det pågår ett antal insatser som syftar till att utveckla verksamheten. Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att utöva en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning kring regeringens styrning av Säkerhetspolisen, utan anser att verksamheten följs noga. Regeringen instämmer däremot i Riksrevisionens bedömning att Säkerhetspolisens underrättelseprodukter är värdefulla för Regeringskansliet och att dessa bör delges Regeringskansliet i större utsträckning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Rekommendation till regeringen4 3Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation4 Riksrevisionens granskningsrapport om Säkerhetspolisens verksamhet (RiR 2024:24)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 20258 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens verksamhet. Granskningen redovisas i rapporten Säkerhetspolisens verksamhet (RiR 2024:24), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 12 december 2024. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Säkerhetspolisen. Inom ramen för framtagandet av denna skrivelse har Säkerhetspolisen fått möjlighet att inkomma med synpunkter. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och den rekommendation som Riksrevisionen har riktat till regeringen samt iakttagelser som berör delgivning av underrättelseprodukter till Regeringskansliet, tillsynen av säkerhetsskyddet samt rättsliga förutsättningar avseende behandling av personuppgifter. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens säkerhetsunderrättelseverksamhet och arbete med säkerhetsskydd samt styrningen av myndigheten. Med säkerhetsunderrättelseverksamhet avses arbetet med kontraspionage, kontraterrorism samt författningsskydd. Riksrevisionens samlade bedömning är att det finns flera effektivitetsbrister i Säkerhetspolisens verksamhet. Bristerna är dock enligt Riksrevisionen möjliga att åtgärda. Riksrevisionen lyfter också fram att det pågår ett antal insatser som syftar till att utveckla verksamheten och att det även finns prov på avslutade utvecklingssatsningar med goda resultat, exempelvis genom att effektivisera registerkontrollen så att de tidigare långa handläggningstiderna numera är mycket korta. Riksrevisionen anser att regeringen inte varit tillräckligt aktiv i sin styrning av Säkerhetspolisen och enligt Riksrevisionen bör regeringen efterfråga mer information om tillståndet i verksamheten. Riksrevisionen bedömer att regeringen i högre grad borde säkerställa att Säkerhetspolisen arbetar effektivt, inte minst eftersom det är en av de viktigaste aktörerna för att upprätthålla säkerheten i Sverige. Enligt Riksrevisionens bedömning kan Regeringskansliet ha nytta av fler av Säkerhetspolisens underrättelseprodukter, exempelvis hotinformation samt strategiska och operativa analyser, för att få en bättre samlad lägesbild av tillgänglig underrättelseinformation och därmed bättre förutsättningar att styra riket. Riksrevisionen bedömer att tillsynen inom säkerhetsskydd alltför mycket är inriktad mot det som Riksrevisionen kallar företeelser som är förutsättningsskapande, dvs. säkerhetsskyddsanalyser, säkerhetsskyddsplaner och organisatorisk placering av säkerhetsskyddschef, och mindre mot faktiska åtgärder för att upprätthålla personalsäkerhet, fysisk säkerhet och informationssäkerhet. Riksrevisionen konstaterar också att det råder ett visst motsatsförhållande mellan att ge råd i specifika fall och att utöva tillsyn men menar att flera verksamhetsutövare efterfrågar mer rådgivning och att förarbetena till säkerhetsskyddslagen (prop. 2020/21:194 s. 78) lämnar ett visst utrymme för att lämna mer konkret stöd i frågor om säkerhetsskydd än vad Riksrevisionen ser görs i dag. Riksrevisionen konstaterar också att Säkerhetspolisen i dag inte får behandla personuppgifter under så lång tid som myndigheten själv anser att den behöver för att kunna utföra sitt uppdrag. Därtill anser Riksrevisionen att det är viktigt att Säkerhetspolisen har möjlighet att använda artificiell intelligens för att bearbeta de stora datamängder myndigheten behöver hantera för att klara sitt uppdrag. Enligt Riksrevisionen är det inte säkert att det integritetsintrång som sparade personuppgifter utgör väger tyngre än att ha bättre möjligheter att hantera eventuella hot mot människors liv och hälsa. Nuvarande gallringsregler framstår därför som effektivitetshindrande. Riksrevisionen konstaterar att det pågår en översyn av de bestämmelser som reglerar Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet (Ju 2023:02 Säkerhetspolisens informationshantering, dir. 2023:64). Rekommendation till regeringen Utöva en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att utöva en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning kring regeringens styrning av Säkerhetspolisen, utan anser att verksamheten följs noga. Det försämrade säkerhetsläget har dessutom fört med sig en betydande ökning av informationsflödet mellan Säkerhetspolisen och regeringen. Regeringen ser inte att det är önskvärt med en utveckling mot en mer detaljerad och administrativt tyngd styrning i exempelvis myndighetens regleringsbrev. Regeringen har den 26 oktober 2023 fattat beslut om att göra en översyn av underrättelseverksamheten till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av hot mot Sveriges säkerhet (dir. 2023:150). Säkerhetspolisen är en av de myndigheter som omfattas av översynen som ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2025. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att Säkerhetspolisens underrättelseprodukter är värdefulla för Regeringskansliet och att dessa bör delges Regeringskansliet i större utsträckning än tidigare. Underrättelserapporteringen har på regeringens initiativ vidareutvecklats under senare år och detta utvecklingsarbete behöver fortsätta. Det är, i linje med vad Riksrevisionen framhåller, önskvärt att Säkerhetspolisens tillsyn gällande säkerhetsskydd inte bara inriktas mot förutsättningsskapande företeelser såsom säkerhetsskyddsanalyser och säkerhetsskyddsplaner, utan även mot faktiska säkerhetsskyddsåtgärder. Regeringen noterar dock att de förutsättningsskapande åtgärderna är av central och grundläggande betydelse i verksamhetsutövares säkerhetsskyddsarbete. Säkerhetsskyddsanalysen är kärnan i ett väl anpassat säkerhetsskydd, för att identifiera skyddsvärde, hot och sårbarheter i en säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2017/18:89 s. 56). En väl utförd säkerhetsskyddsanalys ger förutsättningar för adekvata säkerhetsskyddsåtgärder. Vad gäller Riksrevisionens synpunkter om utökat stöd till verksamhetsutövare, konstaterar regeringen följande. Det är en grundläggande princip inom säkerhetsskydd att den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ansvarar för säkerhetsskyddet i verksamheten (prop. 2017/18:89 s. 56 f. och prop. 2020/21:194 s. 19). Detta ställer stora krav på verksamhetsutövare som bedriver sådan verksamhet. Tillsyn utgör ett viktigt verktyg för att se till att verksamhetsutövarna uppfyller sina skyldigheter gällande säkerhetsskydd. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 december 2021 fick tillsynsmyndigheterna nya tillsynsbefogenheter och möjligheter att ingripa mot verksamhetsutövare som inte uppfyller säkerhetsskyddslagens krav. Ändringarna medförde att tillsynen ändrade karaktär från att vara i huvudsak stödjande och rådgivande, till tillsyn i mer traditionell mening. I förarbetena betonades dock att det är både nödvändigt och ofrånkomligt att tillsynsmyndigheterna även framöver ger verksamhetsutövarna stöd i säkerhetsskyddsarbetet. Som Riksrevisionen noterar, framhölls emellertid också att tillsynsmyndigheterna som utgångspunkt inte ska besvara frågor om vad som ska göras i ett specifikt fall utan snarare lämna upplysningar om innebörden av relevant reglering och hur den ska tolkas samt metoder för hur den kan uppfyllas. För att lämna sådant metodstöd har Säkerhetspolisen bland annat tagit fram vägledningar och exempel på hur säkerhetsskyddsanalyser kan utformas. Säkerhetspolisen strävar också mot att göra tillsynen mer användarvänlig och myndigheten ser löpande över behovet av ändringar i föreskrifter, vägledningar och interna rutiner. Till exempel strävar Säkerhetspolisen mot att vara tydlig i beskrivningen av brister eftersom det ökar förståelsen för vilka åtgärder som behöver vidtas. Regeringen arbetar kontinuerligt med att följa upp tillämpningen av samt förbättra och förtydliga säkerhetsskyddsregelverket. Som ett led i detta gav regeringen i februari 2024 tillsynsmyndigheterna på säkerhetsskyddsområdet i uppdrag att redovisa hur arbetet med tillsynsarbetet bedrivits (Ju2024/00356). Syftet med uppdraget var att utvärdera den nya tillsynsstrukturen och tillse att tillsynsarbetet är fungerande och effektivt. Inkomna utvärderingar analyseras för närvarande i Regeringskansliet. I december 2024 redovisade Utredningen om en förbättrad process för säkerhetsprövningar betänkandet Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88). I betänkandet lämnas bland annat förslag som tydliggör för verksamhetsutövare vad som ska ingå i en grundutredning i en säkerhetsprövning. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Riksrevisionens slutsats att Säkerhetspolisen i dag inte får behandla personuppgifter under så lång tid som myndigheten anser att den behöver för att kunna utföra sitt uppdrag är något som redan är känt för regeringen. En utredning genomför på regeringens uppdrag en översyn av de bestämmelser som reglerar Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet (Ju 2023:02). Uppdraget ska redovisas i april 2025. Regeringen anser i och med detta att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport om Säkerhetspolisens verksamhet (RiR 2024:24) 27 sidor Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2025 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson Föredragande: statsrådet Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet