Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:40 Riksrevisionens rapport om urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning Skr. 2025/26:40 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 oktober 2025 Lotta Edholm Camilla Waltersson Grönvall (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (RiR 2025:10). Riksrevisionens övergripande slutsats är att dagens urvalssystem i huvudsak fungerar väl men att det kan bli mer effektivt i vissa delar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att ändringar i urvalsbestämmelserna genomförs utifrån fullständiga konsekvensanalyser, att ge lämplig myndighet i uppdrag att regelbundet utvärdera urvals-bestämmelserna samt att se till att uppgifter om högskolestudenters urvalsgrupp och meritvärde bevaras för forsknings- och statistikändamål. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. När det gäller rekommendationen om konsekvensanalyser betonar regeringen att stor vikt läggs vid att utreda möjliga konsekvenser för helheten när delar av systemet ändras och att så även fortsättningsvis ska vara fallet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Bakgrund och syfte med granskningen3 2.2Riksrevisionens slutsatser4 2.3Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser9 Riksrevisionens rapport om urval till högskoleutbildning - urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 202583 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (RiR 2025:10). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 8 maj 2025. Granskningsrapporten finns i bilagan. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Högskolan Kristianstad, Malmö universitet, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet har yttrat sig över rapporten. Högskolan i Gävle och Kungl. Tekniska högskolan har meddelat att de avstår från att yttra sig. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2025/01239). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Universitets- och högskolerådet respektive till universitet och högskolor behandlas inte i skrivelsen. Riksrevisionens iakttagelser Bakgrund och syfte med granskningen Konkurrensen om utbildningsplatser är stor till många eftertraktade högskoleutbildningar på svenska universitet och högskolor. När alla behöriga sökande till en utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare inte kan tas emot ska ett urval göras utifrån gymnasiebetyg, resultat på högskoleprovet och lokalt beslutade urvalsgrunder. Syftet med urvalssystemet är att anta de sökande som har bäst förutsättningar att klara studierna. Samtidigt ska systemet bidra till fler vägar in till högskolan, ökad jämställdhet och till att motverka social snedrekrytering. Systemet ska dessutom vara överblickbart och enkelt att förhålla sig till för blivande studenter. Det har funnits indikationer på att urvalet inte fungerar effektivt. Bland annat har tidigare studier pekat på att studenter som antas via sitt högskoleprovsresultat klarar sina studier sämre än de som antas via betyg. Riksrevisionen har därför valt att granska effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar. Den övergripande revisionsfrågan är: Fungerar systemet för urval till högskoleutbildningar på ett effektivt sätt? För att besvara den övergripande frågan ställer Riksrevisionen följande delfrågor: Fungerar urvalsgrunderna och platsfördelningen så att sökande vid urval rangordnas efter de målsättningar som finns? Styr regeringen systemet för urval till högskoleutbildningar på ett effektivt sätt? Arbetar lärosätena med urval till sina högskoleutbildningar på ett effektivt sätt? Arbetar Universitets- och högskolerådet ändamålsenligt för att urval till högskoleutbildningar ska fungera på ett effektivt sätt? Riksrevisionens övergripande slutsats är att dagens urvalssystem i huvudsak fungerar väl. Ur ett internationellt perspektiv framstår urvalssystemet också som relativt enkelt, men det kan bli mer effektivt i vissa delar, anser Riksrevisionen. Riksrevisionens slutsatser Urvalsgrunderna och platsfördelningen uppfyller sina syften men det finns viss potential för ökad genomströmning Riksrevisionen bedömer att regeringens bestämmelser om urvalsgrunder och platsfördelning bidrar till att de som har bäst förutsättningar att klara studierna antas, att sökande har en andra chans och att olika studentgrupper antas. Det finns dock indikationer på att reglerna för hur platserna ska fördelas mellan urvalsgrunderna är för restriktiva. På vissa utbildningar skulle genomströmningen sannolikt kunna öka genom att fördela fler platser via betyg. Lärosätena ändrar och analyserar sällan urvalet till sina utbildningar Lärosätena ansvarar för platsfördelningen mellan urvalsgrunderna, och om lokalt beslutade urvalsgrunder ska användas. Av granskningen framgår att lärosätena i huvudsak saknar kunskap om hur väl deras urvalsgrunder och platsfördelning fungerar. De arbetar inte heller i någon större utsträckning med att anpassa urvalet till specifika utbildningar. Sådana analyser kan dock vara svåra att genomföra på ett effektivt sätt för enskilda lärosäten. Riksrevisionen framhåller att användningen av lokalt beslutade urvalsgrunder vid urval till nybörjarprogram i dag är begränsad på de flesta lärosäten, trots regeringens ambition att de ska användas i större utsträckning. Det är enligt Riksrevisionen positivt att lärosätena kan använda lokalt beslutade urvalsgrunder. Däremot pekar inte granskningens resultat på några tydliga effektivitetsvinster med att öka användningen av lokalt beslutade urvalsgrunder. Universitets- och högskolerådet bör ta ett större ansvar för genomförandet av högskoleprovet Riksrevisionen anser att Universitets- och högskolerådets roll att stödja lärosätena vid urval över lag fungerar bra, men att samverkan med lärosätena om det nationella antagningssystemet (NyA) uppvisar brister. Enligt granskningen har Universitets- och högskolerådet inte heller tagit tillräckligt stort ansvar för att högskoleprovet genomförs på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Varken lärosätena, Universitets- och högskolerådet eller regeringen har samlad kunskap om hur pass väl urvalsbestämmelserna fungerar Av granskningen framgår att regeringen har ändrat urvalsbestämmelserna utifrån olika målsättningar och ofta har det saknats konsekvensanalyser för hur ändringarna påverkar hela urvalssystemet. Riksrevisionen bedömer att lärosätena, Universitets- och högskolerådet och regeringen inte heller har tillräcklig kunskap om hur pass väl dagens urvalsbestämmelser lyckas välja ut dem som har bäst förutsättningar att klara utbildningarna. Enligt Riksrevisionens bedömning innebär detta en risk för att urvalssystemet på längre sikt inte utformas effektivt. För att urvalssystemet fortsatt ska fungera väl är det viktigt att följa hur olika förändringar i samhället påverkar urvalet till konkurrensutsatta utbildningar, anser Riksrevisionen. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Se till att ändringar i urvalsbestämmelserna genomförs utifrån fullständiga konsekvensanalyser. Stärk utvärderingen av urvalsgrundernas och platsfördelningens funktion genom att: ge lämplig myndighet i uppdrag att regelbundet utvärdera urvalsbestämmelserna se till att uppgifter om högskolestudenters urvalsgrupp och meritvärde bevaras för forsknings- och statistikändamål. Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till lärosätena. Öka samverkan kring lokalt beslutade urvalsgrunder i syfte att göra urvalet mer kostnadseffektivt och rättssäkert. Se exempelvis över möjligheten att gemensamt ta fram och genomföra alternativa urval till liknande utbildningar. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Universitets- och högskolerådet. Följ upp lärosätenas genomförande av högskoleprovet för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten. Utveckla forum som möjliggör mer löpande dialog med och mellan provanordnande lärosäten för att främja ett mer likvärdigt genomförande av högskoleprovet. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens övergripande bedömning Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I likhet med Riksrevisionen och nästan alla lärosäten som har yttrat sig över rapporten, konstaterar regeringen att dagens urvalssystem till högre utbildning i huvudsak fungerar väl. Regeringen anser vidare, i likhet med de lärosäten som i sina yttranden har uttalat sig om detta, att rapporten på ett bra sätt beskriver förtjänster och utmaningar med dagens urvalssystem till högre utbildning. Riksrevisionens analyser av skillnader i studieresultat mellan studenter som antagits i olika urvalsgrupper är intressanta och visar bl.a. på betygens starka prognosförmåga när det gäller studieresultat, högskoleprovets funktion som en andra chans och att lokalt beslutade urvalsgrunder förefaller ge liknande resultat som betygsurvalet. Urvalsgrunder och platsfördelning Hur urvalet utformas kan påverka olika gruppers respektive kvinnors och mäns möjligheter att bli antagna. Inte minst av det skälet är det viktigt att olika slags meriter kan ligga till grund för urvalet och att urvalet fungerar väl. Betygen är den urvalsgrund som bäst kan förutsäga kommande studieprestationer i högskolan, vilket framgår av både nationella och internationella studier. Högskoleprovets förmåga att förutsäga kommande studieprestationer varierar mellan olika utbildningar. Riksrevisionen bedömer i sin granskning att urvalsgrunderna och platsfördelningen uppfyller sina syften men att det finns viss potential för ökad genomströmning på vissa utbildningar genom att fördela fler platser via betyg. I den senaste större propositionen på tillträdesområdet, Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande (prop. 2017/18:204), bedömde regeringen att dagens bestämmelser om fördelningen av platser mellan urvalsgrunderna var tydliga och överblickbara. Regeringen föreslog därför och mot bakgrund av att både betyg och högskoleprov är viktiga urvalsgrunder, att platserna på en utbildning som huvudregel även fortsättningsvis skulle fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet. Högst en tredjedel skulle få fördelas på grundval av urvalsgrunder som lärosätet självt bestämmer. Av granskningen framgår att lärosätena sällan analyserar och ändrar urvalet till sina utbildningar och att användningen av lokalt beslutade urvalsgrunder vid urval till nybörjarprogram i dag är begränsad på de flesta lärosäten. En liknande bild framtonade i den kartläggning och analys av lokalt beslutade urvalsgrunder som Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet för några år sedan gjorde på regeringens uppdrag (Kartläggning och analys av lärosätenas användning av lokalt beslutade urvalsgrunder, Universitetskanslersämbetet 2021). Syftet med lokalt beslutade urvalsgrunder kan vara att möta de behov som den specifika utbildningen har av att kunna rekrytera personer med en viss typ av meriter, eller av att kunna bredda rekryteringen genom att låta olika slags meriter ligga till grund för urvalet. Att använda olika slags prov i urvalet kan också vara ett sätt att få motiverade studenter, vilket kan vara positivt för genomströmningen på en utbildning. Regeringen anser att det är viktigt att lärosäten analyserar urvalet till sina utbildningar i relation till exempelvis genomströmningen på utbildningarna. Enligt regeringens mening är det viktigt att lärosätena arbetar aktivt med att använda de verktyg som regelverket medger för att optimera urvalet. Antagningssystemet och högskoleprovet När det gäller Universitets- och högskolerådets arbete med antagningsverksamheten och högskoleprovet tar Riksrevisionen upp viktiga frågor om likvärdighet, rättssäkerhet och samverkan med lärosätena. Regeringen anser att det är av största vikt att samarbetet med lärosätena i fråga om antagningsverksamheten fungerar väl och konstaterar att ett förbättringsarbete har inletts, vilket Riksrevisionen också nämner i sin rapport och Universitets- och högskolerådet lyfter fram i sitt yttrande över rapporten. Några lärosäten, bl.a. Stockholms konstnärliga högskola och Stockholms universitet, lyfter i sina yttranden fram att det finns ytterligare behov av utveckling av antagningssystemet NyA, t.ex. för att möjliggöra ett mer strukturerat arbete med alternativa urval. Här understryker Stockholms konstnärliga högskola att det behövs utveckling av funktionalitet kopplat till antagning till konstnärliga utbildningar, t.ex. för att hantera arbetsprover i NyA. Regeringen förutsätter att myndigheterna fortsätter att utveckla samarbetet om antagningssystemet och att behov av ytterligare funktionalitet beaktas. Universitets- och högskolerådet understryker vidare att myndigheten har vidtagit eller planerar ett flertal åtgärder för att möta de brister i fråga om likvärdighet och rättssäkerhet i genomförandet av högskoleprovet som Riksrevisionen pekar på. Bland annat genomförs webbutbildningar och uppdateringar av utbildningsmaterial för att säkerställa en enhetlig tillämpning, och Universitets- och högskolerådet ger stöd till lärosätena i frågor om lokala anpassningar. Regeringen anser att det är viktigt att högskoleprovet fungerar väl ur rättssäkerhets- och likvärdighetsperspektiv och ser positivt på att myndigheten arbetar med att möta de brister som identifierats. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Se till att ändringar i urvalsbestämmelserna genomförs utifrån fullständiga konsekvensanalyser Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt att ha ett gediget underlag till grund för beslut om förändringar i urvalsreglerna. I detta ingår att bedöma konsekvenserna av hur förändringar av delar av urvalssystemet påverkar systemet som helhet. För närvarande bereds inom Regeringskansliet betänkanden från flera utredningar som kan komma att påverka tillträdesreglerna. Utredningen Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna (U 2023:03) hade bl.a. i uppdrag att föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas och redovisade sitt betänkande (Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning, SOU 2024:81) i december 2024. Utredningen Likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02) hade bl.a. i uppdrag att lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering och redovisade sitt betänkande (Ett likvärdigt betygssystem, SOU 2025:18) i februari 2025. I beredningen av dessa betänkanden analyseras hur tillträdessystemet kan komma att påverkas. Kommittéer, särskilda utredare och förvaltningsmyndigheter ska enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar redovisa en konsekvensutredning när de lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska föreslå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Kommittéer och särskilda utredare ska även för andra förslag som lämnas i ett betänkande redovisa en konsekvensutredning. Som komplement till de konsekvensutredningar som redovisas av kommittéer och särskilda utredare läggs inom Regeringskansliet stor vikt vid att analysera de bredare konsekvenser som olika förändringsförslag kan få exempelvis för tillträdessystemet som helhet. Konsekvensutredningar kan även tas fram inom Regeringskansliet när förordningsändringar bereds. Stärk utvärderingen av urvalsgrundernas och platsfördelningens funktion genom att ge lämplig myndighet i uppdrag att regelbundet utvärdera urvalsbestämmelserna I dag har Universitets- och högskolerådet enligt 13 § förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet i uppgift att ansvara för uppföljning och analys av frågor inom myndighetens verksamhetsområde. Universitetskanslersämbetet ska bland annat ansvara för officiell statistik enligt 5 § förordningen (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet. Det finns dock inte något uttryckligt uppdrag i instruktionerna till myndigheterna om att utvärdera urvalsbestämmelserna. Det förekommer att regeringen ger särskilda uppdrag till myndigheter för att följa upp urvalet till högskolan. Exempelvis fick Universitets- och högskolerådet genom ändring av regleringsbrevet för 2018 ett antal nya uppdrag med anledning av de förändringar i tillträdessystemet som beslutades 2018. Ett uppdrag avsåg en pilotverksamhet med viktade högskoleprovsresultat och ett uppdrag avsåg främjande av lärosätenas användning av lokalt beslutade urvalsgrunder. Genom beslut i ändringsregleringsbrev för 2019 fick Universitets- och högskolerådet samt Universitetskanslersämbetet även i uppdrag att kartlägga lokalt beslutade urvalsgrunder. Även om möjligheten finns att vid behov ge särskilda uppdrag om uppföljning av urvalet, anser regeringen att det kan vara rimligt att bestämmelserna återkommande följs upp och utvärderas. Hur det bör göras behöver övervägas vidare. Stärk utvärderingen av urvalsgrundernas och platsfördelningens funktion genom att se till att uppgifter om högskolestudenters urvalsgrupp och meritvärde bevaras för forsknings- och statistikändamål Av 10 § arkivlagen (1990:782) följer att allmänna handlingar får gallras, men vid gallring ska det alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose bl.a. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt för forskningens behov. Det framgår av 4 kap. 6 § andra stycket förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor att för gallring av antagningsregistret gäller 10 § första och andra styckena arkivlagen, om inte något annat föreskrivs i förordningen. Vidare framgår att uppgifter om en student ska gallras tio år efter det att uppgifterna senast har påförts. Den tioåriga gallringsfristen infördes 2013. Dessförinnan gällde en gallringsfrist om fem år. Enligt regeringens mening kan det vara rimligt, så som Riksrevisionen rekommenderar, att uppgifter om urvalet kan bevaras längre än tio år om det behövs för forsknings- och statistikändamål. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser När det gäller Riksrevisionens rekommendation om konsekvensanalyser vill regeringen betona att regeringen lägger stor vikt vid att utreda möjliga konsekvenser för helheten när delar av systemet ändras, och avser att fortsätta att göra det. Riksrevisionen rekommenderar också att en myndighet ges i uppdrag att regelbundet utvärdera urvalsbestämmelserna. Regeringen avser att överväga den frågan vidare. När det gäller rekommendationen om bevarande av uppgifter om urvalet, avser regeringen att undersöka möjligheten att ändra regleringen i syfte att uppgifterna ska kunna användas med ett längre tidsspann för forsknings- och statistikändamål. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om urval till högskoleutbildning - urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 2025 Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Jonson, Forssell, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz Föredragande: statsrådet Edholm Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om urval till högskolan - urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning