Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2024/25:205 Myndigheten för civilt försvar – ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Prop. 2024/25:205 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 september 2025 Ulf Kristersson Carl-Oskar Bohlin (Försvarsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Med anledning av namnbytet föreslår regeringen ändringar i de lagar som innehåller myndighetens nuvarande namn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om ändring i miljöbalken4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor7 2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor8 2.4Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)11 2.5Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)13 2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor16 2.7Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)20 2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät21 2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas22 3Ärendet och dess beredning23 4Ett nytt namn på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap23 5Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser26 6Konsekvenser27 7Författningskommentar27 Sammanfattning av promemorian Myndigheten för civilt försvar – Ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och vissa organisatoriska förändringar28 Promemorians lagförslag29 Förteckning över remissinstanserna44 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 september 202545 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253). Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 22 kap. 4 och 6 §§, 24 kap. 11 § och 25 kap. 3 § miljöbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. 4 § Mark- och miljödomstolen ska skicka ansökningshandlingarna och kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten. Mark- och miljödomstolen ska skicka ansökningshandlingarna och kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten. Kungörelsen ska även skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan. Om målet avser geologisk lagring av koldioxid, ska domstolen alltid skicka ansökningshandlingarna till Sveriges geologiska undersökning och Europeiska kommissionen och underrätta dem om var handlingarna i målet finns tillgängliga. Detta ska göras inom en månad från det att ansökan kom in till domstolen. 6 § Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. 24 kap. 11 § En ansökan om prövning som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än en domstol eller av en kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 8 § får tas upp utan särskild ansökan. En ansökan om prövning som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än en domstol eller av en kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 8 § får tas upp utan särskild ansökan. En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Om tillståndet har getts av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen. I fråga om verksamheter som får bedrivas med stöd av 11 kap. 27 § andra stycket, får en ansökan om prövning som avses i 3 eller 5 § grundas på en omständighet som anges i de paragraferna endast om   1. omständigheten är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar, och   2. den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar. 25 kap. 3 § I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3–9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårds-verket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3–9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårds-verket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar, länsstyrelsen och till-ståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljö-domstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Trots andra stycket första meningen ska tillståndshavaren i stället för den myndighet som ansökte om omprövningen svara för de andra motparternas kostnader, om målet gäller 1. omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 2. omprövning enligt 24 kap. 5 § av en sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Härigenom föreskrivs att 15 och 25 §§ lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheterna) ska ha tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheterna) ska ha tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsyn enligt denna lag. 25 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps eller länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket miljö-balken. Myndigheten för civilt försvars eller länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket miljöbalken. Beslut om tillsynsplan och tillsynsprogram får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1 a, 1 b och 2 a §§, 6 kap. 8 a § och 10 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska på nationell nivå främja att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Myndigheten för civilt försvar ska på nationell nivå främja att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Myndigheten ska också samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt denna lag. 3 kap. 10 § När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en sådan undersökning har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en undersökningsrapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en undersökningsrapport till Myndigheten för civilt försvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad undersökningsrapporten ska innehålla. 5 kap. 1 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Länsstyrelserna ska på begäran lämna information om lokala och regionala förhållanden. Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Länsstyrelserna ska på begäran lämna information om lokala och regionala förhållanden. 1 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha tillsyn över statlig räddningstjänst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i andra fall ha tillsyn över att statliga myndigheter följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Myndigheten för civilt försvar ska i andra fall ha tillsyn över att statliga myndigheter följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 2 a § Statliga tillsynsmyndigheter har rätt att av den som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förelägga kommunen att åtgärda bristerna. Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 6 kap. 8 a § Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på begäran av en eller flera räddningschefer, prioritera och fördela tillgängliga resurser. Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får Myndigheten för civilt försvar, på begäran av en eller flera räddningschefer, prioritera och fördela tillgängliga resurser. Myndigheten får begära att statliga myndigheter och kommuner ska lämna upplysningar om vilka resurser de har tillgängliga och att de ska delta i räddningsinsatsen med dessa. En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att delta endast om det inte allvarligt hindrar myndighetens eller kommunens vanliga verksamhet. 10 kap. 6 § En statlig tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en statlig myndighets beslut enligt 6 kap. 2 och 5 §§ eller 7 kap. Beslut av en statlig myndighet enligt 7 kap. 1 § får dock inte överklagas. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för civilt försvar vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 18 kap. 12 a, 12 b och 16 b §§ och 30 kap. 22 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 kap. 12 a § Sekretess gäller hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för uppgift om instruktion, ritning eller annan liknande uppgift som kan användas för tillverkning av explosiva varor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att explosiva varor kan komma till brottslig användning. Sekretess gäller hos Myndigheten för civilt försvar för uppgift om instruktion, ritning eller annan liknande uppgift som kan användas för tillverkning av explosiva varor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att explosiva varor kan komma till brottslig användning. 12 b § Om en myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad i 12 a § från Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, blir 12 a § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Om en myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad i 12 a § från Myndigheten för civilt försvar, blir 12 a § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. 16 b § Sekretess gäller hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och hos en kommunal myndighet för uppgift i ett ärende om tillstånd eller tillsyn som avser brandfarliga eller explosiva varor, om det kan antas att sådana varor kan komma till brottslig användning om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos Myndigheten för civilt försvar och hos en kommunal myndighet för uppgift i ett ärende om tillstånd eller tillsyn som avser brandfarliga eller explosiva varor, om det kan antas att sådana varor kan komma till brottslig användning om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. 30 kap. 22 a § Sekretess gäller hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och hos en kommunal myndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ett ärende om tillstånd som avser brandfarliga eller explosiva varor, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller hos Myndigheten för civilt försvar och hos en kommunal myndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ett ärende om tillstånd som avser brandfarliga eller explosiva varor, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 80, 97, 99 och 112 §§, 13 kap. 14 § och rubriken närmast före 9 kap. 80 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2024/25:169 Föreslagen lydelse 9 kap. Krav på medgivande från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krav på medgivande från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar 80 § För att lov eller positivt förhandsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om enligt 97 § krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha underrättats. För att lov eller positivt förhandsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar om enligt 97 § krävs det ett medgivande från den myndighet som ska ha underrättats. 97 § Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked 1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och 2. omfattas av krav på bygglov enligt bestämmelser som avses i 2 § andra stycket eller enligt det som följer av 3–7, 9–13, 15–17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer av 47–50 §§. En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och underrättat kommunen om beslutet. En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och underrättat kommunen om beslutet. 99 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från 1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen), 2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ, 3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller 3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, eller 4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen. Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. 112 § Om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar. 13 kap. 14 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a får överklagas av 1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats, 2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i andra fall än de som anges i 1 och 2. 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, i andra fall än de som anges i 1 och 2. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Härigenom föreskrivs att 17, 18, 19 e, 21, 21 a, 21 d, 22, 23, 23 a och 34 §§ lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 § Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket ska prövas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket ska prövas av Myndigheten för civilt försvar. Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. 18 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser Myndigheten för civilt försvar ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser 1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning, 2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1, 3. gränsöverskridande överföring, 4. import, 5. export, och 6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till. Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Frågan ska i stället prövas av den kommun där den sökande fysiska personen är bosatt eller den sökande juridiska personen har sitt säte, om verksamheten ska ske i mer än en kommun och frågan gäller 1. användning, 2. överföring, eller 3. förvaring i ett flyttbart förråd. 19 e § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna tillståndsmyndigheternas verksam-het och hjälpa dem i deras arbete med tillståndsverksamheten enligt denna lag. Myndigheten för civilt försvar ska samordna tillståndsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillståndsverksamheten enligt denna lag. 21 § Den myndighet som prövar frågor om tillstånd enligt denna lag har också, inom sitt verksamhetsområde, tillsyn över att lagen och föreskrifter och beslut som har meddelats i anslutning till lagen följs. Försvarsmakten får, efter medgivande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i stället för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller den myndighet som regeringen bestämmer har tillsyn över hanteringen av brandfarliga varor som transporteras i en sådan rörledning som det har meddelats koncession för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Försvarsmakten får, efter medgivande av Myndigheten för civilt försvar, i stället för Myndigheten för civilt försvar utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Myndigheten för civilt försvar eller den myndighet som regeringen bestämmer har tillsyn över hanteringen av brandfarliga varor som transporteras i en sådan rörledning som det har meddelats koncession för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). 21 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över tillstånd som avser explosiva varor enligt denna lag och över dem som har beviljats ett sådant tillstånd (det nationella tillståndsregistret för explosiva varor). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och kommunerna ska ansvara för att registrera uppgifter i det nationella tillståndsregistret. Myndigheten för civilt försvar ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över tillstånd som avser explosiva varor enligt denna lag och över dem som har beviljats ett sådant tillstånd (det nationella tillståndsregistret för explosiva varor). Myndigheten för civilt försvar och kommunerna ska ansvara för att registrera uppgifter i det nationella tillståndsregistret. Det nationella tillståndsregistret för explosiva varor får inte innehålla uppgifter om tillstånd som har beviljats Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut eller Fortifikationsverket. 21 d § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och kommunerna är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som de utför i det nationella tillståndsregistret för explosiva varor. Myndigheten för civilt försvar och kommunerna är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som de utför i det nationella tillståndsregistret för explosiva varor. 22 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utövar tillsyn över Myndigheten för civilt försvar utövar tillsyn över 1. brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt 2. utsläppande och tillhandahållande på marknaden av sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter. 23 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. Myndigheten för civilt försvar ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. 23 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ha tillsyn över att kommunerna vid sin myndighetsutövning följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna vid sin myndighetsutövning följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har rätt att av den kommun som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten för civilt försvar har rätt att av den kommun som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om en kommun inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förelägga kommunen att åtgärda bristerna. Om en kommun inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 34 § En kommuns beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för civilt försvars beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 23 a § tredje stycket, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 23 a § tredje stycket, ska Myndigheten för civilt försvar vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: – Arbetsmiljöverket, – Boverket, – Elsäkerhetsverket, – Folkhälsomyndigheten, – Havs- och vattenmyndigheten, – Kemikalieinspektionen, – Kommerskollegium, – Konsumentverket, – Kronofogdemyndigheten, – Livsmedelsverket, – Läkemedelsverket, – Mediemyndigheten, – Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, – Myndigheten för civilt försvar, – Naturvårdsverket, – Post- och telestyrelsen, – Skatteverket, – Skogsstyrelsen, – Statens energimyndighet, – Statens jordbruksverk, – Statistiska centralbyrån, – Strålsäkerhetsmyndigheten, – Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, – Sveriges riksbank, och – Transportstyrelsen. Tullverket ska på begäran tillhandahålla Inspektionen för strategiska produkter och Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor. I lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet finns bestämmelser om Tullverkets behandling av uppgifter i vissa fall. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 5 kap. 3 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Denna lag gäller inte fysisk infrastruktur som används för att tillhandahålla dricksvatten. Denna lag gäller inte Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. Denna lag gäller inte Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. 5 kap. 3 § Tvistlösningsmyndigheten ska höra Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i ärenden som rör totalförsvaret och Säkerhetspolisen i ärenden som rör Sveriges säkerhet i övrigt. Tvistlösningsmyndigheten ska höra Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar i ärenden som rör totalförsvaret och Säkerhetspolisen i ärenden som rör Sveriges säkerhet i övrigt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Myndigheten för civilt försvar, Polismyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Universitet och högskolor som är myndigheter eller som vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska jämställas med myndigheter får medges direktåtkomst till personuppgifter i databasen, om uppgifterna behövs för forskning som avser trafiksäkerhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Ärendet och dess beredning Försvarsberedningen framför i delrapporten Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) att MSB:s uppgifter bör förändras och att myndighetens uppgift att ge stöd till regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå bör ges en ökad betydelse med anledning av det säkerhetspolitiska läget. Försvarsberedningen anser att omformningen av myndigheten gör att myndigheten också bör ges en ny benämning som bättre återspeglar det nya uppdraget. Av propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34 s. 114–115) framgår att regeringen instämmer i flera av Försvarsberedningens bedömningar när det gäller MSB. Inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har promemorian Myndigheten för civilt försvar – Ett nytt namn för MSB och vissa organisatoriska förändringar tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och dess lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Försvarsdepartementet (Fö2024/01767). I denna proposition behandlas promemorians förslag när det gäller ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Lagrådet Förslaget i propositionen innebär att namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ersätts med Myndigheten för civilt försvar i nio lagar. Ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget. Ett nytt namn på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Regeringens förslag: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet innebär ändringar i miljöbalken, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, lagen om skydd mot olyckor, offentlighets- och sekretesslagen, plan- och bygglagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor, tullagen, lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät och lagen om Transportstyrelsens olycksdatabas. I dessa lagar ska ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” bytas ut mot ”Myndigheten för civilt försvar” i motsvarande form. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Försvarets materielverk anser att namnbytet är positivt och tydliggör myndighetens utveckling av det civila försvaret. Även Säffle kommun tillstyrker förslaget och menar att det nya namnet speglar myndighetens roll och dess uppgifter. Gävle kommun är tveksam till förslaget och anför att det nuvarande namnet är väl inarbetat och är tveksam till om ett namnbyte är behövligt om myndighetens arbetsområde knappt ändras. Även Länsstyrelsen i Norrbottens län är tveksam till förslaget och anför att ett namnbyte kan signalera att frågor om krisberedskap inte prioriteras. Länsstyrelsen anser att namnet Myndigheten för civilberedskap skulle ge en bättre bild av myndighetens uppdrag och ansvarsområde. Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget och anför att myndighetens nuvarande namn är väletablerat och väl återspeglar myndighetens uppgifter. Det föreslagna namnet Myndigheten för civilt försvar kan tolkas som att myndigheten har ett snävare uppdrag. Olofströms kommun avstyrker förslaget och anför att det utifrån det rådande säkerhetspolitiska läget är högst angeläget att prioritera uppbyggandet av det civila försvaret. Detta motiverar dock inte ett namnbyte för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Såväl kostnadsskäl som det förhållandet att myndighetens nuvarande namn är inarbetat talar emot ett namnbyte. Även Statskontoret avstyrker förslaget och anför att förslaget utgör en marginell förändring i sak men ger orsak till administration och skapar merkostnader. Av promemorian framgår inte heller att namnbytet skulle medföra några positiva effekter och inte heller några negativa konsekvenser av att behålla det nuvarande namnet. Statskontoret anser vidare att ett namnbyte riskerar att göra arbetet för att stärka det civila försvaret dyrare och mindre synligt. Skälen för regeringens förslag MSB har en central roll i frågor som rör det civila försvaret MSB ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. I myndighetens uppgifter ingår bland annat att utveckla och stödja arbetet med civilt försvar och att följa upp och utvärdera samhällets arbete med krisberedskap och civilt försvar (1 § förordningen [2008:1002] med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). I MSB:s förebyggande och förberedande arbete ingår att stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar. Myndigheten ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. Vid olyckor och kriser samt vid höjd beredskap ska MSB stödja myndigheternas samordning av åtgärder och också bistå Regeringskansliet med underlag och information av betydelse för myndighetens ansvarsområde (7 §). MSB ska tillsammans med andra berörda aktörer verka för att skapa en sammanhållen information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik. Myndigheten ska vidare stärka samhällets förmåga att hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig och krigsfara genom samverkan med organisationer som har uppgifter inom krisberedskapsområdet och civilt försvar. Myndigheten ska också stödja medieföretagens beredskapsplanering (15 §). Ett namnbyte krävs för att bättre återspegla MSB:s roll Försvarsberedningen konstaterar i delrapporten Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34) att det vid höjd beredskap och krig ställs krav på att regeringen i tid ska kunna fatta relevanta, strategiska och inriktade beslut. Samtidigt ska regeringen koordinera och prioritera såväl resurser som åtgärder mellan beredskapssektorer, mellan civilområden samt mellan de civila och militära delarna av totalförsvaret, i de fall dessa aktörer inte kan komma överens. Försvarsberedningen anser att MSB behöver, förutom att omformas för att bättre utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå, ges ett nytt namn som bättre återspeglar myndighetens verksamhet. Av propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34 s. 114–115) framgår att regeringen instämmer i Försvarsberedningens bedömning att det finns behov av en myndighet som har i uppgift att stödja regeringens samordning av det civila försvaret. Regeringen bedömer att MSB med befintliga uppgifter och ansvar i huvudsak kan förväntas tillgodose det behov som regeringen har. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick sitt namn när myndigheten bildades den 1 januari 2009. Myndigheten bildades genom att delar ur Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar slogs ihop till en myndighet. MSB bildades under en tid då fokus låg på samhällets krisberedskap, samtidigt som hotet om ett väpnat angrepp ansågs som lågt eller icke-existerande under en överskådlig tid. Detta återspeglas också i myndighetens namn. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats bland annat i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Under senare år har stort fokus inom MSB legat på det säkerhetspolitiska läget, där MSB dels bidragit med insatser, åtgärder och stöd, dels drivit utveckling inom det civila försvaret. Denna del av myndighetens uppdrag har fått en ökad betydelse mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. I den säkerhetspolitiskt svåra tid som Sverige och Europa för närvarande befinner sig i kommer MSB:s uppgift att utgöra ett stöd till regeringens arbete med att samordna det civila försvaret på nationell nivå att få en ökad betydelse. För att myndighetens namn bättre ska spegla det ansvar som myndigheten bär, bör MSB, i likhet med vad Försvarsberedningen för fram, byta namn. Genom ett namnbyte till Myndigheten för civilt försvar betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå. Som Gävle kommun påpekar har MSB:s nuvarande uppgifter inte ändrats, dock har tyngdpunkten i myndighetens arbete förskjutits från krisberedskap till civilt försvar. Regeringen anser således, i motsats till vad bland annat Ekonomistyrningsverket anför, att det nya namnet bättre kommer att avspegla myndighetens verksamhet framöver. Som Olofströms kommun och Statskontoret påpekar är MSB ett väl inarbetat namn och ändringen kommer att medföra vissa kostnader. Regeringen anser att skälen för ett namnbyte uppväger de kostnader som namnbytet orsakar och även det förhållandet att det nuvarande namnet är väl inarbetat. Förslaget att myndigheten ska byta namn leder till ändringar i ett antal författningar. Namnet på myndigheten MSB förekommer i miljöbalken, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), plan- och bygglagen (2010:900), lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, tullagen (2016:253), lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät och lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas. I bestämmelser i dessa lagar där namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förekommer i olika böjningsformer föreslås det bytas ut mot Myndigheten för civilt försvar i motsvarande form. MSB nämns även i övergångsbestämmelserna till lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2012 och ska tillämpas på elektroniskt material som görs tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 december 2014. Enligt en övergångsbestämmelse ska lagen tillämpas på elektroniskt material som vissa i bestämmelsen uppräknade myndigheter gör tillgängliga för allmänheten efter den 31 mars 2013. Bland de uppräknade myndigheterna finns MSB. Denna författning bedöms inte behöva ändras eftersom föreskriften i övergångsbestämmelsen inte längre är aktuell. Förslaget om ett namnbyte kommer även att innebära behov av ändringar i ett 90-tal förordningar där namnet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förekommer. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Namnändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Med hänsyn till det rådande säkerhetspolitiska läget och behovet av att betona Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps arbete när det gäller civilt försvar är det angeläget att de föreslagna ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Samtidigt måste det finnas viss tid för myndigheten att förbereda namnbytet. Det föreslås därför att namnändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser. Konsekvenser Regeringens bedömning: Ett namnbyte bedöms innebära kostnadsökningar för MSB som kan förväntas uppgå till cirka 10 miljoner kronor. Kostnaden bedöms kunna finansieras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några kostnader för kommuner, regioner, företag eller enskilda. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Det namn som MSB har i dag speglar den tid då myndigheten bildades år 2009 och då fokus låg på samhällets krisberedskap, samtidigt som hotet om ett väpnat angrepp ansågs som lågt eller icke-existerande under en överskådlig tid. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats bland annat i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Under 2023 och framåt har stort fokus inom MSB legat på det försämrade säkerhetspolitiska läget och tyngdpunkten i myndighetens verksamhet har därmed förändrats. Genom ett namnbyte bedöms myndighetens verksamhet speglas på ett mer rättvisande och tydligt sätt. Regeringen gav den 21 december 2023 i uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av genomförbarheten av de åtgärder som föreslås i Försvarsberedningens delrapport Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Fö2023/01997). Uppdraget redovisades den 5 april 2024. I sin redovisning bedömer MSB att det skulle kosta minst 10 miljoner kronor att byta namn på myndigheten. Kostnaderna avser bland annat en ny grafisk profil, omprofilering av material, utrustning och kläder inom utbildningsverksamheten, omskyltning av lokaler på sex verksamhetsorter, omprofilering och kommunikationsinsatser inom den internationella insatsverksamheten samt omprofilering av visst informationsmaterial som riktar sig till bredare målgrupper, inklusive allmänheten. Det kommer även finnas behov av justeringar i it-system samt en samlad kommunikation kring namnbytet. De aktuella kostnaderna bedöms kunna hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några kostnader för kommuner, regioner, företag eller enskilda. Författningskommentar De lagändringar som föreslås i propositionen innebär endast att hänvisningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ersätts med hänvisningar till Myndigheten för civilt försvar. Sammanfattning av promemorian Myndigheten för civilt försvar – Ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och vissa organisatoriska förändringar I promemorian föreslås att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Det nya namnet syftar till att tydliggöra och markera myndighetens uppdrag inom civilt försvar. Vidare föreslås att myndighetens verksamhet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd ska bedrivas inom en egen del av myndigheten och att regeringen ska utse chefen för denna verksamhet. Syftet med organisationsförändringen är att ge myndigheten en bättre struktur för att på nationell nivå kunna hålla samman planeringen och förberedelserna för det civila försvaret i dessa delar. Förändringen bedöms kunna tydliggöra den aktuella verksamheten både inom myndigheten och utåt mot andra aktörer. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 22 kap. 4 och 6 §§, 24 kap. 11 § och 25 kap. 3 § miljöbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. 4 § Mark- och miljödomstolen ska skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten. Mark- och miljödomstolen ska skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för civilt försvar, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten. Kungörelsen ska även skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan. Om målet avser geologisk lagring av koldioxid, ska domstolen alltid skicka ett exemplar av ansökningshandlingarna till Sveriges geologiska undersökning och Europeiska kommissionen och underrätta dem om hos vilken aktförvarare handlingarna i målet finns tillgängliga. Detta ska göras inom en månad från det att ansökan kom in till domstolen. 6 § Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. 24 kap. 11 § En ansökan om prövning som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än en domstol eller av en kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 8 § får tas upp utan särskild ansökan. En ansökan om prövning som avses i 3, 4, 5, 6, 7, 8 eller 9 § får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än en domstol eller av en kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 8 § får tas upp utan särskild ansökan. En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Om tillståndet har getts av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen. I fråga om verksamheter som får bedrivas med stöd av 11 kap. 27 § andra stycket, får en ansökan om prövning som avses i 3 eller 5 § grundas på en omständighet som anges i de paragraferna endast om 1. omständigheten är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar, och 2. den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar. 25 kap. 3 § I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3–9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt någon av bestämmelserna i 24 kap. 3–9 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för civilt försvar, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Trots andra stycket första meningen ska tillståndshavaren i stället för den myndighet som ansökte om omprövningen svara för de andra motparternas kostnader, om målet gäller 1. omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 för att förbättra en anläggnings säkerhet, eller 2. omprövning enligt 24 kap. 5 § av en sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen (1918:523). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Härigenom föreskrivs att 15 och 25 §§ lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheterna) ska ha tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheterna) ska ha tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsyn enligt denna lag. 25 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps eller länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket miljöbalken. Myndigheten för civilt försvars eller länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket miljöbalken. Beslut om tillsynsplan och tillsynsprogram får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1 a, 1 b och 2 a §§, 6 kap. 8 a § och 10 kap. 6 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska på nationell nivå främja att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Myndigheten för civilt försvar ska på nationell nivå främja att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Myndigheten ska också samordna kommunerna på nationell nivå och stödja dem med råd och information i deras verksamhet enligt denna lag. 3 kap. 10 § När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en sådan undersökning har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en undersökningsrapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Efter avslutad undersökning ska kommunen skicka en undersökningsrapport till Myndigheten för civilt försvar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad undersökningsrapporten ska innehålla. 5 kap. 1 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Länsstyrelserna ska på begäran lämna information om lokala och regionala förhållanden. Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Länsstyrelserna ska på begäran lämna information om lokala och regionala förhållanden. 1 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha tillsyn över statlig räddningstjänst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i andra fall ha tillsyn över att statliga myndigheter följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Myndigheten för civilt försvar ska i andra fall ha tillsyn över att statliga myndigheter följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 2 a § Statliga tillsynsmyndigheter har rätt att av den som tillsynen avser få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förelägga kommunen att åtgärda bristerna. Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 6 kap. 8 a § Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, på begäran av en eller flera räddningschefer, prioritera och fördela tillgängliga resurser. Om det vid omfattande kommunala räddningsinsatser finns ett konkurrerande behov av förstärkningsresurser får Myndigheten för civilt försvar, på begäran av en eller flera räddningschefer, prioritera och fördela tillgängliga resurser. Myndigheten får begära att statliga myndigheter och kommuner ska lämna upplysningar om vilka resurser de har tillgängliga och att de ska delta i räddningsinsatsen med dessa. En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att delta endast om det inte allvarligt hindrar myndighetens eller kommunens vanliga verksamhet. 10 kap. 6 § En statlig tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en statlig myndighets beslut enligt 6 kap. 2 och 5 §§ eller 7 kap. Beslut av en statlig myndighet enligt 7 kap. 1 § får dock inte överklagas. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Om en kommun överklagar ett beslut enligt 5 kap. 2 a § eller 7 kap. 2 eller 3 §, ska Myndigheten för civilt försvar vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet har överlämnats till domstolen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 13 kap. 14 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 14 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av 1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats, 2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkrafts-reaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i andra fall än de som anges i 1 och 2. 3. Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, i andra fall än de som anges i 1 och 2. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Härigenom föreskrivs att 17, 18, 21, 22, 23 och 34 §§ lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 § Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket ska prövas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket ska prövas av Myndigheten för civilt försvar. Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas. 18 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser Myndigheten för civilt försvar ska pröva frågor om tillstånd till explosiva varor som avser 1. tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning, 2. annan hantering som sker i anslutning till sådan hantering som nämns i 1, 3. gränsöverskridande överföring, 4. import, 5. export, och 6. sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till. Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Om frågan gäller förvaring i ett flyttbart förråd och förvaringen ska ske i mer än en kommun, ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas. 21 § Den myndighet som prövar frågor om tillstånd enligt denna lag har också, inom sitt verksamhetsområde, tillsyn över att lagen och föreskrifter och beslut som har meddelats i anslutning till lagen följs. Försvarsmakten får, efter medgivande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i stället för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap eller den myndighet som regeringen bestämmer har tillsyn över hanteringen av brandfarliga varor som transporteras i en sådan rörledning som det har meddelats koncession för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). Försvarsmakten får, efter medgivande av Myndigheten för civilt försvar, i stället för Myndigheten för civilt försvar utöva viss tillsyn över Försvarsmaktens, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts, Totalförsvarets forskningsinstituts och Fortifikationsverkets hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Myndigheten för civilt försvar eller den myndighet som regeringen bestämmer har tillsyn över hanteringen av brandfarliga varor som transporteras i en sådan rörledning som det har meddelats koncession för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar eller enligt naturgaslagen (2005:403). 22 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utövar tillsyn över Myndigheten för civilt försvar utövar tillsyn över 1. brandfarliga och explosiva varors egenskaper, utsläppande och tillhandahållande på marknaden, samt 2. utsläppande och tillhandahållande på marknaden av sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter. 23 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. Myndigheten för civilt försvar ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsynen enligt denna lag. 34 § En kommuns beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten för civilt försvars beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § tullagen (2016:253) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Mediemyndigheten, Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, Myndigheten för civilt försvar, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statistiska centralbyrån, Strålsäkerhetsmyndigheten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges riksbank, och Transportstyrelsen. Tullverket ska på begäran tillhandahålla Inspektionen för strategiska produkter och Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor. I lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet finns bestämmelser om Tullverkets behandling av uppgifter i vissa fall. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 5 kap. 3 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Denna lag gäller inte fysisk infrastruktur som används för att tillhandahålla dricksvatten. Denna lag gäller inte Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. Denna lag gäller inte Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. 5 kap. 3 § Tvistlösningsmyndigheten ska höra Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i ärenden som rör totalförsvaret och Säkerhetspolisen i ärenden som rör Sveriges säkerhet i övrigt. Tvistlösningsmyndigheten ska höra Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar i ärenden som rör totalförsvaret och Säkerhetspolisen i ärenden som rör Sveriges säkerhet i övrigt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Myndigheten för civilt försvar, Polismyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Universitet och högskolor som är myndigheter eller som vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska jämställas med myndigheter får medges direktåtkomst till personuppgifter i databasen, om uppgifterna behövs för forskning som avser trafiksäkerhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. Förteckning över remissinstanserna Remissvar har lämnats av Arbetsgivarverket, Arjeplogs kommun Ekonomistyrningsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Gislaveds kommun, Gullspångs kommun, Gävle kommun, Kiruna kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Laholms kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Mjölby kommun, Mora kommun, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Norrköpings kommun, OFR Offentliganställdas Förhandlingsråd, Olofströms kommun, Plikt- och prövningsverket, Polismyndigheten, Sjöfartsverket, Statens servicecenter, Statskontoret, Säffle kommun och Säkerhetspolisen. Arvika kommun, Bjurholms kommun, Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borgholms kommun, Bromölla kommun, Dorotea kommun, Falkenbergs kommun, Filipstads kommun, Färgelanda kommun, Göteborgs kommun, Hylte kommun, Härjedalens kommun, Kalix kommun, Klippans kommun, Kommunal, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Örebro län, Norbergs kommun, Saco-S, Strömstads kommun, Sveriges kommuner och regioner, Totalförsvarets forskningsinstitut, Västerås kommun och Åsele kommun har avstått från att lämna några synpunkter eller har inte svarat på remissen. Försvarsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 september 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Bohlin Regeringen beslutar proposition Myndigheten för civilt försvar – ett nytt namn för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap