Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer · 1996/97:114 · Hämta Doc ·
Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 114
Regeringens proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 februari 1997 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även på ekonomiska föreningar. Lagen föreslås ändra namn till lagen om finansieringsverksamhet. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag föreslås skyldiga att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare föreslås en rad följdändringar av i huvudsak teknisk natur, bl. a. i redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext.................... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag... 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag16 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank..... 21 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker......... 22 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 23 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 29 2.7 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)........... 30 2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)32 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse... 34 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer.... 35 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt 36 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag 37 2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)............ 40 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande...... 41 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall 42 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar43 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 44 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank 45 2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)............ 46 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion 47 3 Ärendet och dess beredning. 48 4 Lag om finansieringsverksamhet 49 4.1 Ägarprövningsregler... 52 4.2 Insatskapital m.m..... 53 4.3 Reservfond............ 55 5 Redovisningsfrågor......... 58 5.1 Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar60 5.2 Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar61 5.3 Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar62 5.4 Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag64 6 Ikraftträdande............. 65 7 Ekonomiska konsekvenser.... 65 8 Författningskommentar...... 67 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag... 67 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag68 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker......... 70 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 70 8.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)72 Bilaga 1Förteckning över remissinstanser 73 Bilaga 2Lagrådets yttrande.... 74 Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 27 februari 1997.......... 75 2 1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag 2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 6. lag om ändring i föräldrabalken 7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 10.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer 11.lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt 12.lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag 13.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 14.lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande 15.lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kredit- marknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall 16.lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 17.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrol- luppgifter 18.lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank. 19.lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 20.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. 3 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag1, dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 5, 11-13 §§, 3 kap. 1, 5-7 §§, 4 kap. 1 och 2 §, 5 kap. 1-8, 12, 14 a, 17-18 och 23 §§, punkt 6 i övergångsbestämmelserna, mellanrubrikerna närmast före 2 kap. 1 och 11 §§ samt mellanrubrikerna närmast före 5 kap. 1 och 16 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande form, dels att i 2 kap. 5, 12 och 13 §§, 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 1 § samt 5 kap. 12, 17 och 18 §§ ordet "bolaget" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "företaget" i motsvarande form, dels att rubriken till lagen samt 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-4 och 6-7 b §§, 3 kap. 3, 4 och 10 §§ samt 5 kap. 11, 14 och 15-16 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 kap. 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- Lag om kreditmarknadsbolag Lag om finansierings- verksamhet 1 kap. 1 §2 I denna lag avses med 1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande, ------------------------------------------------------- 2. kreditmarknadsbolag: 2. kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag som ett svenskt aktiebolag har fått tillstånd enligt eller en svensk ekonomisk denna lag att driva finans- förening som har fått till- ieringsverksamhet, stånd enligt denna lag att driva finansierings- verksamhet, 2a. kreditmarknadsbolag: ett kreditmarknadsföretag som är aktiebolag, 2b. kreditmarknadsförening: ett kreditmarknadsföretag som är ekonomisk förening, 3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning; om ett utländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall etableringen anses som en enda filial, även om flera driftställen inrättas, 5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning, 6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11, 7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. ------------------------------------------------------- Ett kreditmarknadsbolag Ett kreditmarknadsföretag och ett annat företag skall och ett annat företag skall anses ha nära förbindelser, anses ha nära förbindelser, om om 1. det ena företaget 1. det ena företaget direkt eller indirekt genom direkt eller indirekt dotterbolag äger 20 procent genom dotterföretag äger 20 eller mer av kapitalet procent eller mer av kapi- eller disponerar över 20 talet eller disponerar över procent eller mer av 20 procent eller mer av samtliga röster i det andra samtliga röster i det andra företaget, företaget, 2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller 3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person. ------------------------------------------------------- Nära förbindelser föreligger Nära förbindelser även mellan en fysisk person föreligger även mellan en och ett kredit- fysisk person och ett marknadsbolag, om den fy- kreditmarknadsföretag, om siska personen den fysiska personen 1. äger mer än 20 procent 1. äger mer än 20 procent av kapitalet eller av kapitalet eller disponerar över mer än 20 disponerar över mer än 20 procent av samtliga röster i procent av samtliga röster kreditmarknadsbolaget, i kreditmarknadsföretaget, eller eller 2. på annat sätt har sådant 2. på annat sätt har sådant inflytande över kreditmark- inflytande över kreditmark- nadsbolaget att personens nadsföretaget att personens ställning motsvarar den som ställning motsvarar den som ett moderföretag har i ett moderföretag har i förhållande till ett dotter- förhållande till ett dotter- företag eller det finns en företag eller det finns en annan likartad förbindelse annan likartad förbindelse mellan honom och mellan honom och kreditmarknadsbolaget. kreditmarknadsföretaget. 2 § Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt 2 kap. 9 och 10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. ------------------------------------------------------- Tillstånd kan ges till Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och svenska aktiebolag och utländska kreditinstitut. ekonomiska föreningar samt till utländska kreditinsti- tut. För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. 2 kap. 1 §3 ------------------------------------------------------- Tillstånd att driva Tillstånd att driva finansierings-verksamhet för finansierings-verksamhet ett svenskt aktie-bolag får för ett svenskt aktie-bolag meddelas endast om eller en svensk ekonomisk 1. bolagsordningen inte förening får meddelas endast strider mot denna lag eller om någon annan författning, 1. bolagsordningen eller 2. den planerade rörelsen stadgarna inte strider mot kan antas komma att upp- denna lag eller någon annan fylla kraven på en sund författning,2. den planerade rörelsen verksamhet, kan antas komma att upp- 3. det kan antas att de fylla kraven på en sund som kommer att äga ett verksamhet, kvalificerat innehav i 3. det kan antas att de bolaget inte kommer att som kommer att äga ett motverka en sund utveckling kvalificerat innehav i av verksamheten i bolaget företaget inte kommer att och även i övrigt är lämpligamotverka en sund att utöva ett väsentligt utveckling av verksamheten inflytande över ledningen av i företaget och även i ett kreditmarknadsbolag, övrigt är lämpliga att utöva 4. de som avses ingå i ett väsentligt inflytande bolagets styrelse och vara över ledningen av ett verkställande direktör eller kreditmarknadsföretag, dennes ställföreträdare har de 4. de som avses ingå i insikter och den erfarenhet företagets styrelse och som måste krävas av den som vara verkställande direktör deltar i ledningen av ett eller dennes ställföreträdare kreditmarknadsbolag och har de insikter och den även i övrigt lämpliga för enerfarenhet som måste krävas sådan uppgift, och av den som deltar i ledningen av ett kreditma- rknadsföretag och även i övrigt lämpliga för en sådan uppgift, och ------------------------------------------------------- 5. bolaget uppfyller de 5. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i villkor som i övrigt anges denna lag. i denna lag. Tillstånd att bedriva Tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet får finansieringsverksamhet får inte beviljas, om det kan inte beviljas, om det kan antas att någon som i vä- antas att någon som i vä- sentlig mån har åsidosatt sentlig mån har åsidosatt sina skyldigheter i sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägen- andra ekonomiska angelägen- heter eller gjort sig heter eller gjort sig skyldig till allvarlig skyldig till allvarlig brottslighet kommer att ha brottslighet kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett kvalificerat innehav i bolaget. företaget. Om bolaget kommer att ha Om företaget kommer att nära förbindelser med någon ha nära förbindelser med annan, får tillstånd meddelasnågon annan, får tillstånd endast om förbindelserna meddelas endast om för- inte hindrar en effektiv bindelserna inte hindrar tillsyn av en effektiv tillsyn av kreditmarknadsbolaget. kreditmarknadsföretaget. Tillstånd får inte vägras på den grunden att det inte behövs något ytterligare finansieringsföretag. 2 § ------------------------------------------------------- Ansökan om tillstånd får Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har göras innan företaget har registrerats i aktiebo- registrerats i aktiebo- lagsregistret. Om en sådan lags- eller föreningsregis- ansökan har gjorts inom sex tret. Om en sådan ansökan månader från stiftelseurkun- har gjorts inom sex månader dens undertecknande, räknas från stiftelseurkundens den i 2 kap. 9 § första undertecknande respektive stycket aktiebolagslagen beslutet om att bilda före- (1975:1385) föreskrivna ningen, räknas den i 2 kap. tiden från tillståndsbe- 9 § första stycket slutet. aktiebolagslagen (1975: 1385) och den i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar före- skrivna tiden från till- ståndsbeslutet. Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla. 3 § ------------------------------------------------------- Ett kreditmarknadsbolags Ett bolagsordning skall kreditmarknadsföretags bo- godkännas av Finansin- lagsordning eller stadgar spektionen i samband med skall godkännas av Finans- att bolaget får tillstånd attinspektionen i samband med driva finansierings- att företaget får tillstånd verksamhet. att driva finansierings- Ett beslut om ändring av verksamhet. bolagsordningen får inte Ett beslut om ändring av registreras innan det har bolagsordningen eller godkänts av inspektionen. stadgarna får inte registreras innan det har godkänts av inspektionen. 4 §4 ------------------------------------------------------- Ett kreditmarknadsbolag Ett kreditmarknadsföretag skall när verksamheten på- skall när verksamheten börjas ha ett bundet eget påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 lagen (1995:1559) om 4 § 3 och 5 lagen årsredovisning i (1995:1559) om årsredovis- kreditinstitut och värdepap- ning i kreditinstitut och persbolag finns bestämmelser värdepappersbolag finns om vad som utgör bundet eget bestämmelser om vad som kapital. utgör bundet eget kapital. Om nettovärdet av tillgång- Om nettovärdet av arna i den planerade verk- tillgångarna i den samheten uppgår till högst planerade verksamheten etthundra miljoner kronor, uppgår till högst etthundra får Finansinspektionen medge miljoner kronor, får att bolaget har lägre bundet Finansinspektionen medge eget kapital än som anges i att företaget har lägre bun- första stycket, dock lägst det eget kapital än som motsvarande en miljon ecu. anges i första stycket, I nettovärdet skall inte dock lägst motsvarande en räknas in värdet av miljon ecu. I nettovärdet tillgångarna i sådan finan- skall inte räknas in värdet sieringsverksamhet som av tillgångarna i sådan anges i 1 kap. 3 § första finansieringsverksamhet stycket. som anges i 1 kap. 3 § första stycket. Insatserna i en kreditmarknadsförening skall alltid fullgöras i pengar. 6 §5 ------------------------------------------------------- I ett kreditmarknadsbolag I ett skall minst en av kreditmarknadsföretag skall bolagsstämman utsedd revisor minst en av stämman utsedd vara auktoriserad revisor. revisor vara auktoriserad Till revisor kan utses även revisor. Till revisor kan ett registrerat revi- utses även ett registrerat sionsbolag. Bestämmelser om revisionsbolag. vem som kan vara huvud- Bestämmelser om vem som kan ansvarig för revisionen och vara huvudansvarig för om underrättelseskyldighet revisionen och om under- finns i 12 § lagen rättelseskyldighet finns i (1995:528) om revisorer. 12 § lagen (1995:528) om revisorer. 7 §6 ------------------------------------------------------- För kreditmarknadsbolag För kreditmarknadsföretag gäller vad som är föreskrivetgäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet, om aktiebolag och om inte annat följer av ekonomiska föreningar i denna lag. allmänhet, om inte annat Den som är revisor i ett följer av denna lag. kreditmarknadsbolag får inte Den som är revisor i ett stå i skuld till eller ha kreditmarknadsföretag får annan ekonomisk förpliktelse inte stå i skuld till eller mot bolaget. ha annan ekonomisk för- Lagen (1995:1559) om pliktelse mot företaget. årsredovisning i Lagen (1995:1559) om kreditinstitut och värdepap- årsredovisning i persbolag är tillämplig på kreditinstitut och värde- kreditmarknadsbolag. pappersbolag är tillämplig på kreditmarknadsföretag. 7 a §7 ------------------------------------------------------- Om revisorn vid Om revisorn vid fullgörandet av sitt uppdrag fullgörandet av sitt i kreditmarknadsbolaget får uppdrag i kreditmark- kännedom om förhållanden som nadsföretaget får kännedom om 1. kan utgöra en väsentlig förhållanden som överträdelse av de 1. kan utgöra en väsentlig författningar som reglerar överträdelse av de kreditmarknadsbolags författningar som reglerar verksamhet, kreditmarknadsföretags 2. kan påverka kreditmark- verksamhet, nadsbolagets fortsatta 2. kan påverka drift negativt, eller kreditmarknadsföretagets 3. kan leda till att fortsatta drift negativt, revisorn avstyrker att eller balansräkningen eller resul- 3. kan leda till att taträkningen fastställs ellerrevisorn avstyrker att till anmärkning enligt 10 balansräkningen eller kap. 10 § aktiebolagslagen resultaträkningen fastställs (1975:1385), eller till anmärkning skall revisorn omgående enligt 10 kap. 10 § rapportera detta till aktiebolagslagen Finansinspektionen. (1975:1385) eller 8 kap. Revisorn har en 13 § lagen (1987:667) om motsvarande ekonomiska föreningar, rapporteringsskyldighet om skall revisorn omgående han eller hon får kännedom omrapportera detta till förhållanden som avses i Finansinspektionen. första stycket vid Revisorn har en fullgörande av uppdrag som motsvarande revisorn har i kreditmark- rapporteringsskyldighet om nadsbolagets moderföretag han eller hon får kännedom eller ett dotterföretag om förhållanden som avses i eller ett företag som har en första stycket vid likartad förbindelse med fullgörande av uppdrag som kreditmarknadsbolaget. revisorn har i kreditmark- nadsföretagets moderföretag eller ett dotterföretag eller ett företag som har en likartad förbindelse med kreditmarknadsföretaget. 7 b §8 ------------------------------------------------------- Vad som sägs om revisor i Vad som sägs om revisor i 7 a § skall också tillämpas i7 a § skall också tillämpas i fråga om granskare som har fråga om granskare som har utsetts enligt 10 kap. 14 § utsetts i ett kre- aktiebolagslagen ditmarknadsföretag enligt (1975:1385) i kreditmark- 10 kap. 14 § nadsbolag. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 8 kap 17 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 3 kap. 3 § ------------------------------------------------------- Ett kreditmarknadsbolags Ett bolagsordning skall ange, kreditmarknadsföretags bo- förutom de uppgifter som lagsordning eller stadgar föreskrivs i 2 kap. 4 § skall ange, förutom de aktiebolagslagen uppgifter som föreskrivs i (1975:1385), under vilka 2 kap. 4 § aktiebolagslagen villkor långivning, upplåning(1975:1385) och i 2 kap. och förvärv av egendom skall 2 § lagen (1987:667) om ske. ekonomiska föreningar, under vilka villkor långiv- ning, upplåning och förvärv av egendom skall ske. 4 § ------------------------------------------------------- Regeringen eller, efter Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter meddela närmare föreskrifter om vilken verksamhet ett om vilken verksamhet ett kreditmarknadsbolag får be- kreditmarknadsföretag får driva och vad dess bedriva och vad dess bolagsordning skall bolagsordning eller innehålla. stadgar skall innehålla. 10 § ------------------------------------------------------- I stället för bestämmelserna Ett kreditmarknadsföretag i 12 kap. 7 § får inte på andra villkor än aktiebolagslagen sådana som företaget normalt (1975:1385) gäller följande ställer upp lämna kredit för kreditmarknadsbolag. till Ett kreditmarknadsbolag får inte på andra villkor än sådana som bolaget normalt ställer upp lämna kredit till 1. styrelseledamot, 2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden, ------------------------------------------------------- 3. anställd som innehar en 3. anställd som innehar ledande ställning inom en ledande ställning inom bolaget, företaget, 4. annan aktieägare än 4. annan aktieägare eller staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med som motsvarar minst tre ett aktieinnehav eller procent av hela aktieka- andelsinnehav som motsva- pitalet, rar minst tre procent av hela aktiekapitalet eller, i en ekonomisk förening, minst tre procent av in- satskapitalet, 5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller ------------------------------------------------------- 6. juridisk person i 6. juridisk person i vilken sådan person som vilken sådan person som avses under 1-5 har ett avses under 1-5 har ett väsentligt ekonomiskt väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av intresse i egenskap av delägare eller medlem. delägare. ------------------------------------------------------- Finansinspektionen prövar Finansinspektionen prövar om en anställd har sådan om en anställd har sådan ledande ställning som avses ledande ställning som avses i andra stycket 3. i första stycket 3. ------------------------------------------------------- Kreditmarknadsbolagets Kreditmarknadsföretagets styrelse skall avgöra ärendenstyrelse skall avgöra om kredit till sådana ärenden om kredit till såda- personer som avses i andra na personer som avses i stycket. Bolaget skall i en första stycket. Företaget förteckning föra in uppgifterskall i en förteckning föra om de krediter som har in uppgifter om de kre- beviljats personer eller diter som har beviljats företag som avses i andra personer eller företag som stycket. Regeringen eller, avses i första stycket. efter regeringens Regeringen eller, efter bemyndigande, Finansin- regeringens bemyndigande, spektionen får utfärda Finansinspektionen får föreskrifter om vilka utfärda föreskrifter om uppgifter som skall anteck- vilka uppgifter som skall nas i förteckningen. antecknas i förteckningen. Andra-fjärde styckena Första-tredje styckena tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt beträffande krediter mot beträffande krediter mot säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som av någon som avses i andra utfärdats av någon som avses stycket. Detsamma gäller för i första stycket. Detsamma en fordran som bolaget gäller för en fordran som förvärvar och för vilken någonföretaget förvärvar och för som avses i andra stycket är vilken någon som avses i betalningsskyldig. första stycket är betal- ningsskyldig. Bestämmelsen i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) gäller inte för kreditmarknadsbolag. 5 kap. 4 a § ------------------------------------------------------- En kreditmarknadsförenings styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balansräkning, om det finns anledning att anta att föreningen inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit- institut och värdepappersbolag. Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finans- inspektionen. 11 §9 ------------------------------------------------------- Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller förvärv av aktier i ett kre- indirekt förvärv av aktier ditmarknadsbolag, som medför eller andelar i ett att förvärvarens sammanlagda kreditmarknadsföretag, som innehav utgör ett kvalifi- medför att förvärvarens sam- cerat innehav, får ske bara manlagda innehav utgör ett efter tillstånd av kvalificerat innehav, får Finansinspektionen. Det- ske bara efter tillstånd av samma gäller förvärv som in- Finansinspektionen. Det- nebär att ett kvalificerat samma gäller förvärv som innehav ökas så att det uppgårinnebär att ett kvalifi- till eller överstiger 20, 33 cerat innehav ökas så att eller 50 procent av det uppgår till eller aktiekapitalet eller röste- överstiger 20, 33 eller 50 talet för samtliga aktier procent av kapitalet eller eller så att bolaget blir röstetalet för samtliga dotterföretag. aktier eller andelar eller så att företaget blir dotterföretag. Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få behålla de aktier eller andelar som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om till- stånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna eller andelarna erhållits. 14 §10 ------------------------------------------------------- När ett När ett kreditmarknadsbolag får kän- kreditmarknadsföretag får nedom om att aktier i kännedom om att aktier bolaget blivit föremål för etteller andelar i företaget sådant förvärv som avses i 11 §blivit föremål för ett sådant eller för en sådan avyttring förvärv som avses i 11 § som avses i 13 §, skall eller för en sådan avyttring bolaget snarast anmäla för- som avses i 13 §, skall värvet eller avyttringen företaget snarast anmäla för- till Finansinspektionen. värvet eller avyttringen När ett till Finansinspektionen. kreditmarknadsbolag i annat När ett fall får kännedom om att det kreditmarknadsföretag i har nära förbindelser med annat fall får kännedom om någon annan, skall bolaget att det har nära snarast anmäla det till förbindelser med någon Finansinspektionen. annan, skall företaget Ett kreditmarknadsbolag snarast anmäla det till skall årligen till Finansinspektionen.Ett kreditmarknadsföretag Finansinspektionen anmäla skall årligen till namnen på de aktieägare som Finansinspektionen anmäla har ett kvalificerat namnen på de ägare som har innehav av aktier i bolaget ett kvalificerat innehav samt storleken på innehaven. av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. 15 §11 ------------------------------------------------------- Om ägaren till ett Om ägaren till ett kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan aktier eller andelar utövar antas komma att utöva sitt eller kan antas komma att inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett motverkar en sund sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten i kreditmarknadsbolaget, får i kreditmarknadsfö-retaget, Finansinspektionen besluta får Finansinspektionen att ägaren vid stämman inte besluta att ägaren vid får företräda fler aktier än stämman inte får företräda som motsvarar ett innehav fler aktier eller andelar som inte är kvalificerat. än som motsvarar ett inne- Detsamma gäller, om en sådan hav som inte är kvalifi- ägare i väsentlig mån har cerat. Detsamma gäller, om åsidosatt skyldigheter i en sådan ägare i väsentlig mån näringsverksamhet eller i har åsidosatt skyldigheter andra ekonomiska angelägen- i näringsverksamhet eller i heter eller gjort sig andra ekonomiska angelägen- skyldig till allvarlig heter eller gjort sig brottslighet. skyldig till allvarlig brottslighet. Om ägaren till ett Om ägaren till ett kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av aktier eller andelar har aktier har underlåtit att underlåtit att ansöka om ansöka om tillstånd till ett tillstånd till ett förvärv förvärv som avses i 11 §, fårsom avses i 11 §, får in- inspektionen besluta att spektionen besluta att ägaren vid stämman inte får ägaren vid stämman inte får företräda aktierna till den företräda aktierna eller del de omfattas av ett krav andelarna till den del de på tillstånd.Om någon i strid med ettomfattas av ett krav på beslut av inspektionen har tillstånd. ett kvalificerat innehav av Om någon i strid med ett aktier, får innehavaren inte beslut av inspektionen har företräda aktierna vid stämmanett kvalificerat innehav till den del innehavet står av aktier eller andelar, i strid med beslutet. får innehavaren inte Finansinspektionen får företräda aktierna eller förelägga en ägare som avses iandelarna vid stämman till första stycket att avyttra såden del innehavet står i stor del av aktierna att strid med beslutet. innehavet därefter inte är Finansinspektionen får kvalificerat. En ägare som förelägga en ägare som avses avses i andra eller tredje i första stycket att stycket får föreläggas att avyttra så stor del av avyttra så stor del av akti- aktierna eller andelarna erna att innehavet inte står att innehavet där- i strid med inspektionens efter inte är kvalificerat. beslut. En ägare som avses i andra Aktier som omfattas av eller tredje stycket får ett förbud eller föreläggandeföreläggas att avyttra så enligt denna paragraf skall stor del av aktierna eller inte medräknas när det andelarna att innehavet fordras samtycke av ägare inte står i strid med in- till en viss del av spektionens beslut. aktierna i bolaget för att Aktier eller andelar som ett beslut skall bli omfattas av ett förbud giltigt eller en befogenhet eller föreläggande enligt skall få utövas, såvida inte denna paragraf skall inte förvaltare har förordnats medräknas när det fordras enligt 15 a §. samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall få utövas, såvida inte förvaltare har förordnats enligt 15 a §. 15 a §12 Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier eller andelar som enligt 15 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist, eller om ägaren inte har hemvistet i Sverige, av Stockholms tingsrätt. ------------------------------------------------------- En förvaltare har rätt till En förvaltare har rätt skälig ersättning för arbete till skälig ersättning för och utlägg. Ersättningen arbete och utlägg. skall betalas av ägaren till Ersättningen skall betalas aktierna och skall på begäranav ägaren till aktierna förskotteras av kreditmark- eller andelarna och skall nadsbolaget. Om den betal- på begäran förskotteras av ningsskyldige inte godtar kreditmarknadsföretaget. Om förvaltarens anspråk, den betalningsskyldige fastställs ersättningen av inte godtar förvaltarens tingsrätten. anspråk, fastställs ersätt- ningen av tingsrätten. 15 b §13 ------------------------------------------------------- Om ett Om ett kreditmarknadsbolag har nära kreditmarknadsföretag har förbindelser med någon annan nära förbindelser med någon och det hindrar en effektiv annan och det hindrar en tillsyn av effektiv tillsyn av kreditmarknadsbolaget, får kreditmarknadsföretaget, får Finansinspektionen förelägga Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier som innehavare av aktier eller medför att förbindelserna är andelar som medför att nära att avyttra så stor del förbindelserna är nära att av aktierna att så inte läng-avyttra så stor del av re är fallet. aktierna eller andelarna Finansinspektionen får ävenatt så inte längre är fallet. besluta att den eller de Finansinspektionen får som omfattas av ett beslut även besluta att den eller enligt första stycket inte de som omfattas av ett får företräda aktierna vid beslut enligt första stämman. I så fall skall stycket inte får företräda bestämmelserna i 15 a § aktierna eller andelarna tillämpas. vid stämman. I så fall skall bestämmelserna i 15 a § tillämpas. 16 § ------------------------------------------------------- Om ett Om ett kreditmarknadsbolag har kreditmarknadsföretag har fattat ett beslut som fattat ett beslut som strider mot denna lag eller strider mot denna lag någon annan författning som eller någon annan för- reglerar dess verksamhet, fattning som reglerar dess mot föreskrift som meddelats verksamhet, mot föreskrift med stöd av sådan författningsom meddelats med stöd av eller mot bolagsordningen, sådan författning eller mot får Finansinspektionen bolagsordningen eller förbjuda verkställighet av stadgarna, får Finansin- beslutet. Har beslutet spektionen förbjuda verk- redan verkställts får ställighet av beslutet. Har inspektionen förelägga beslutet redan verkställts bolaget att göra rättelse, omfår inspektionen förelägga det är möjligt. företaget att göra rättelse, om det är möjligt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1996:1004. Senaste lydelse av 2 kap. 5 § 1996:751 5 kap. 2 § 1995:1564 3 kap. 1 § 1996:1004 5 kap. 12 § 1996:751 3 kap. 7 § 1993:767 5 kap. 14 a § 1996:751 4 kap. 1 § 1994:2018 5 kap. 17 § 1996:751. 4 kap. 2 § 1996:1004 2Senaste lydelse 1996:751 3Senaste lydelse 1996:751 4Senaste lydelse 1995:1564 5Senaste lydelse 1995:539 6Senaste lydelse 1995:1564 7Senaste lydelse 1996:751 8Senaste lydelse 1996:751 9Senaste lydelse 1996:751 10Senaste lydelse 1996:751 11Senaste lydelse 1996:751 12Senaste lydelse 1996:751 13Senaste lydelse 1996:751 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 och 3 §§ samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 ------------------------------------------------------- Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och kreditinstitut och värdepappersbolag. Med värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, bankaktiebolag, medlemsbanker, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag, sådana kreditmarknadsföretag finansbolag och (kreditmarknadsbolag kreditaktiebolag som driver respektive kredit- verksamhet med stöd av marknadsföreningar), sådana punkterna 3-5 i övergångsbe- finansbolag och kredi- stämmelserna till lagen taktiebolag som driver (1992:1610) om kreditmark- verksamhet med stöd av nadsbolag, Konungariket punkterna 3-5 i övergångsbe- Sveriges stämmelserna till lagen stadshypotekskassa, Sveri- (1992:1610) om finansie- ges allmänna hypoteksbank ringsverksamhet, Konunga- och Svenska riket Sveriges stadshypo- skeppshypotekskassan. Med tekskassa, Sveriges all- värdepappersbolag avses ett männa hypoteksbank och svenskt aktiebolag som fått Svenska skeppshypotekskas- tillstånd att driva san. Med värdepappersbolag värdepappersrörelse enligt avses ett svenskt aktiebo- lagen (1991:981) om värde- lag som fått tillstånd att pappersrörelse. driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. 2 kap. 1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag. ------------------------------------------------------- I kreditinstitut eller I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt värdepappersbolag som 10 kap. 3 § andra stycket enligt 10 kap. 3 § andra aktiebolagslagen stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 § första stycket lagen första stycket lagen (1980:1103) om års- (1980:1103) om årsredo- redovisning i vissa företag visning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha m.m. eller 8 kap. 5 § första auktoriserad revisor, skall stycket lagen (1987:667) även en finansieringsanalys om ekonomiska föreningar är ingå i årsredovisningen. skyldiga att ha auktorise- rad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen. 5 kap. 4 §2 Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital: 1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställ- ningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder. 2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin storlek och art. 3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller för- lust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. ------------------------------------------------------- 5. I medlemsbank skall 5. I medlemsbank och i eget kapital delas upp i kreditmarknadsförening bundet eget kapital och skall eget kapital delas fritt eget kapital eller upp i bundet eget kapital ansamlad förlust. Under och fritt eget kapital bundet eget kapital skall eller ansamlad förlust. Un- tas upp Insatskapital, Upp- der bundet eget kapital skrivningsfond, Reservfond skall tas upp Insatskapi- och Fond för orealiserade tal, Uppskrivningsfond, vinster. Medlemsinsatser Reservfond och Fond för och förlagsinsatser skall orealiserade vinster. Med- redovisas var för sig. Under lemsinsatser och förlagsin- fritt eget kapital skall satser skall redovisas var tas upp fria fonder, var för för sig. Under fritt eget sig, balanserad vinst eller kapital skall tas upp fria förlust samt vinst eller fonder, var för sig, balan- förlust för räkenskapsåret. serad vinst eller förlust Balanserad förlust och samt vinst eller förlust för förlust för räkenskapsåret tasräkenskapsåret. Balanserad därvid upp som avdrags- förlust och förlust för räken- poster. skapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 6 kap. ------------------------------------------------------- Särskilda upplysningar i Särskilda upplysningar i föreningsbanker medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar 2 §3 ------------------------------------------------------- En medlemsbank skall i En medlemsbank och en förvaltningsberättelsen även kreditmarknadsförening ange skall i förvaltningsberät- 1. väsentliga förändringar itelsen även ange medlemsantalet och summorna 1. väsentliga förändringar av insatsbelopp som skall i medlemsantalet och återbetalas under nästa summorna av insatsbelopp räkenskapsår enligt 4 kap. 1 som skall återbetalas under och 3 §§ lagen (1995:1570) omnästa räkenskapsår enligt medlemsbanker, 4 kap. 1 och 3 §§ lagen 2. den rätt till utdelning (1995:1570) om som gjorda förlagsinsatser medlemsbanker eller 4 kap. medför, samt 1 och 3 §§ lagen (1987:667) 3. summan av de om ekonomiska föreningar, förlagsinsatser som har 2. den rätt till sagts upp och skall lösas in utdelning som gjorda under de två närmast följandeförlagsinsatser medför, samt räkenskapsåren. 3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande räkenskapsåren. 7 kap. 1 § Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §. ------------------------------------------------------- För moderföretag som enligt För moderföretag som 10 kap. 3 § fjärde stycket enligt 10 kap. 3 § fjärde aktiebolagslagen stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 § andra stycket lagen andra stycket lagen (1980:1103) om (1980:1103) om årsredovis- årsredovisning m.m. i vissa ning m.m. i vissa företag företag är skyldiga att ha eller 8 kap. 5 § tredje auktoriserad revisor, skall stycket lagen (1987:667) även en finansieringsanalys om ekonomiska föreningar är ingå i koncernredovisningen. skyldiga att ha auktorise- rad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i koncernredovisningen. För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen. 8 kap. 1 § Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteksinstitut. Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan. ------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 8 kap. 6 § års- redovisningslagen om förse- ningsavgifter skall kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag alltid anses som publika företag. 9 kap. 1 §4 ------------------------------------------------------- Bankaktiebolag, Banker, sparbanker, medlemsbanker kreditmarknadsföretag, och hypoteksinstitut skall hypoteksinstitut och minst en gång under ett rä- värdepappersbolag skall kenskapsår som omfattar mer minst en gång under ett än tio månader avge en räkenskapsår som omfattar särskild redovisning mer än tio månader avge en (delårsrapport) enligt denna särskild redovisning lag. Detsamma skall gälla (delårsrapport) enligt aktiebolag som omfattas av denna lag. Detsamma skall denna lag, om bolaget är gälla övriga aktiebolag som skyldigt att ha auktorise- omfattas av denna lag, om rad revisor enligt 10 kap. bolaget är skyldigt att ha 3 § andra eller fjärde styck-auktoriserad revisor et aktiebolagslagen enligt 10 kap. 3 § andra (1975:1385). eller fjärde stycket aktie- bolagslagen (1975:1385). 3 §5 ------------------------------------------------------- De i 2 § angivna De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. års- bestämmelserna i 9 kap. års- redovisningslagen redovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 1. Utöver vad som följer 2 § första stycket om av 2 § första stycket om tillhandahållande av del- tillhandahållande av del- årsrapport skall delårsrap- årsrapport skall delårsrap- porten i banker och hypo- porten teksinstitut genast lämnas - i banker, kreditmark- även till de huvudmän och nadsföreningar och hypotek- medlemmar som begär det samt sinstitut genast lämnas även sändas in till Finansinspek- till de huvudmän och med- tionen så snart det kan ske. lemmar som begär det, samt 2. Uppgifter för koncern - i banker och enligt 3 § andra stycket hypoteksinstitut sändas in skall alltid lämnas av ett till Finansinspektionen så moderföretag som är bank snart det kan ske. eller hypoteksinstitut. 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller vär- depappersbolag. 3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1996:1145. 2Senaste lydelse 1995:1591. 3Senaste lydelse 1995:1591. 4Senaste lydelse 1995:1591. 5Senaste lydelse 1995:1591. 5 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i landet. ------------------------------------------------------- Med kreditinstitut förstås Med kreditinstitut förstås bankinstitut, bankinstitut, kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföretag, värdepappersinstitut, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svenskförsäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- koncession, landshypoteks- och och stadshypoteksinstitutio- stadshypoteksinstitutio- nerna, Svenska nerna, Svenska skeppshypotekskassan samt skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stödutländska företag som med av 2 kap. 8, 9 eller 10 § stöd av 2 kap. 8, 9 eller lagen (1992:1610) om 10 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag driver finansieringsverksamhet verksamhet från filial i driver verksamhet från Sverige. filial i Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1995:1576 6 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att 5 kap 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än medlemmar. Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken. ------------------------------------------------------- En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 7 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar dels att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och 12 §§ samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 17 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § ------------------------------------------------------- En medlem, som deltar i En medlem, som deltar i föreningen med högre föreningen med högre insatsbelopp än han är insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan ut överskjutande belopp att avgå ur föreningen. utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samtBeträffande uppsägningen medlemmens rätt att få ut detsamt medlemmens rätt att få uppsagda beloppet och hans ut det uppsagda beloppet skyldighet att betala och hans skyldighet att tillbaka betala tillbaka vad han har fått ut tillämpasvad han har fått ut 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 första stycket. kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 §Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, månad eller den längre tid, högst sex månader, som har högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. bestämts i stadgarna. En kreditmarknadsförening får betala ut ett sådant belopp endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäck- ning och stora ex- poneringar för kredit- institut och värdepappers- bolag. 8 kap. 13 §1 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. ------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall Revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om skall innehålla ett huruvida årsredovisningen uttalande om huruvida har upprättats enligt denna årsredovisningen har lag eller, i fall som avses upprättats enligt denna lag i 9 kap. 15 och 16 §§, enligteller, i fall som avses i årsredovisningslagen 9 kap. 15-17 §§, enligt (1995:1554). Innehåller inte tilllämplig årsredovisnings- årsredovisningen sådana lag. Innehåller inte upplysningar som skall läm- årsredovisningen sådana upp- nas enligt 9 kap. eller, i lysningar som skall lämnas fall som avses i 9 kap. 15 enligt 9 kap. eller, i och 16 §§, enligt årsredovis-fall som avses i 9 kap. ningslagen, skall reviso- 15-17 §§, enligt tillämplig rerna ange detta och lämna årsredovisningslag, skall behövliga upplysningar i sin revisorerna ange detta och berättelse, om det kan ske. lämna behövliga upplysningar Har revisorerna vid sin i sin berättelse, om det granskning funnit att någon kan ske. åtgärd eller försummelse som Har revisorerna vid sin kan föranleda ersättnings- granskning funnit att någon skyldighet ligger en åtgärd eller försummelse som styrelseledamot eller kan föranleda ersättnings- verkställande direktören tillskyldighet ligger en last eller att en sty- styrelseledamot eller relseledamot eller verkstäl- verkställande direktören lande direktören på annat sätttill last eller att en har handlat i strid mot styrelseledamot eller denna lag eller, i fall som verkställande direktören på avses i 9 kap. 15 och 16 §§, annat sätt har handlat i mot årsredovisningslagen strid mot denna lag eller, eller mot stadgarna, skall i fall som avses i 9 kap. det anmärkas i berättelsen. 15-17§§, mot till-lämplig Revisionsberättelsen skall årsredovisningslag eller även innehålla ett uttalande mot stadgarna, skall det i frågan om ansvarsfrihet föranmärkas i berättelsen. styrelseledamöterna och Revisionsberättelsen skall verkställande direktören. även innehålla ett uttalande Revisorerna kan även i övrigti frågan om ansvarsfrihet i berättelsen anteckna de för styrelseledamöterna och upplysningar som de önskar verkställande direktören. meddela medlemmarna. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1--3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1--4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första--tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 9 kap. 17 § ------------------------------------------------------- Detta kapitel är inte tillämpligt på föreningar som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 10 kap. 6 §2 ------------------------------------------------------- Till reservfonden skall Till reservfonden skall avsättas minst fem procent avsättas minst fem procent, av den del av föreningens i kreditmarknadsförening nettovinst för året som inte dock minst tio procent, av går åt för att täcka en den del av föreningens balanserad förlust. Vid nettovinst för året som inte avsättning till reservfonden går åt för att täcka en skall till nettovinsten balanserad förlust. Vid av- räknas även gottgörelser. Upp-sättning till reservfonden går reservfonden till minst skall till nettovinsten tjugo pro cent av det räknas även gottgörelser. inbetalda insatskapitalet Uppgår reservfonden till behöver sådan avsättning tillminst tjugo procent av det reservfond som avses i inbetalda insatskapitalet detta stycke inte ske, om behöver sådan avsättning till summan av reservfonden och reservfond som avses i det inbetalda insatska- detta stycke inte ske, om pitalet uppgår antingen till summan av reservfonden och minst fyrtio procent av det inbetalda insatska- nettovärdet på föreningens pitalet uppgår antingen tillgångar eller till minst till minst fyrtio procent samma belopp som föreningens av nettovärdet på föreningens skulder och avsättningar tillgångar eller till minst enligt balansräkningen. samma belopp som förening- ens skulder och av- sättningar enligt balansräkningen. I en kreditmarknadsförening behöver avsättning inte heller göras enligt detta stycke om reservfonden uppgår till minst tio pro- cent av föreningens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. inte räknas som skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första- tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. 11 kap. 7 § När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen. Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator. ------------------------------------------------------- Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna i denna om styrelse och lag och tillämplig styrelseledamöter tillämpas påårsredovisningslag om likvidatorerna, i den mån styrelse och styrelseleda- inte annat följer av detta möter tilllämpas på kapitel. likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs. 12 §3 ------------------------------------------------------- Likvidatorerna skall för Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkän- föreningsstämman för godkän- nande. I fråga om likvidato- nande. I fråga om likvida- rernas redovisning och dess torernas redovisning och behandling på föreningsstämmandess behandling på tillämpas inte 7 kap. 4 § föreningsstämman tillämpas andra stycket 1 och 2, 9 inte 7 kap. 4 § andra kap. 9 § andra stycket 7, 9 §stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § tredje och fjärde styckena andra stycket 7, 9 § tredje samt 10 och 11 §§. och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I förekommande fall skall inte heller bestämmelserna i 2 kap. 1 § tredje stycket, 5 kap. 17 - 23 §§, 6 kap. 3 § årsredo- visningslagen (1995:1554) eller 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1559) om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 13 kap. 1 §4 ------------------------------------------------------- Om en styrelseledamot Om en styrelseledamot eller verkställande eller verkställande direktören uppsåtligen eller direktören uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar före- av oaktsamhet skadar före- ningen då han fullgör sitt ningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en före- skadan tillfogas en före- ningsmedlem eller någon ningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av annan genom överträdelse av denna lag eller, i fall som denna lag eller, i fall avses i 9 kap. 15 och 16 som avses i 9 kap. 15-17 §§, §§,tillämplig årsredovis- tillämplig årsredovisnings- ningslag eller genom överträ-lag eller genom överträdelse delse av stadgarna. av stadgarna. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1996:1142 2Senaste lydelse 1996:1142. 3Senaste lydelse 1996:1142. 4Senaste lydelse 1996:1142. 8 2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 5 §1 Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i 1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun, ------------------------------------------------------- 2. skuldförbindelser som 2. skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges har utfärdats av Sveriges Allmänna hypoteksbank, Allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshy- Svenska skeppshypo- potekskassan eller av en tekskassan eller av en bank eller av ett bank eller av ett kreditmarknadsbolag enligt kreditmarknadsföretag lagen (1992:1610) om enligt lagen (1992:1610) kreditmarknadsbolag eller om finansieringsverksamhet av ett utländskt bankföretag eller av ett utländskt eller ett annat utländskt bankföretag eller ett annat kreditinstitut som är under- utländskt kreditinstitut kastat en offentlig som är underkastat en reglering som väsentligen offentlig reglering som vä- stämmer överens med den som sentligen stämmer överens gäller för banker eller andramed den som gäller för kreditinstitut här i landet, banker eller andra kredit- med undantag för förlagsbevisinstitut här i landet, med eller andra skuld- undantag för förlagsbevis förbindelser som medför rätt eller andra skuld- till betalning först efter förbindelser som medför rätt utfärdarens övriga till betalning först efter fordringsägare, eller utfärdarens övriga fordringsägare, eller 3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet. Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke användas för allemanssparande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande eller lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1433. 9 2.7 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) Härigenom föreskrivs att 3 och 5a §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 skall ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 1996/97:65Föreslagen lydelse 3§2 Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen. Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet: 1. en svensk bank, 2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617), 3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 5 § bankrörelselagen, ------------------------------------------------------- 4. ett 4. ett kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföretag, 5. ett utländskt 5. ett utländskt kreditinstitut som har kreditinstitut som har tillstånd att driva finans- tillstånd att driva finans- ieringsverksamhet i Sverige ieringsverksamhet i Sveri- enligt 2 kap. 8 § lagen ge enligt 2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om kreditmark- (1992:1610) om finan- nadsbolag eller sieringsverksamhet eller 6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 2 kap. 9 § lagen om kreditmarknadsbolag. Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet. Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryck- frihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. 5 a § ------------------------------------------------------- Vad som gäller om Vad som gäller om tystnadsplikt i bankers, tystnadsplikt i bankers, kreditmarknadsbolags och kreditmarknadsföretags och värdepappersbolags verksam- värdepappersbolags verksam- het hindrar inte att het hindrar inte att uppgifter om lämnade uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsum- krediter, betalningsförsum- melser och kreditmissbruk melser och kreditmissbruk utväxlas för utväxlas för kreditupplysningsändamål inomkreditupplysningsändamål en krets som utgörs av dessa inom en krets som utgörs av företag samt sådana företag dessa företag samt sådana som har tillstånd av företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § Datainspektionen enligt 3 § första stycket. första stycket. I den krets som anges i I den krets som anges i första stycket ingår även första stycket ingår även utländska bankföretag som utländska bankföretag som avses i 1 kap. 4 och 5 §§ avses i 1 kap. 4 och 5 §§ bankrörelselagen (1987:617), bankrörelselagen kreditinstitut som avses i (1987:617), kreditinstitut 2 kap. 8 och 9 §§ lagen som avses i 2 kap. 8 och (1992:1610) om kreditmark- 9 §§ lagen (1992:1610) om nadsbolag samt utländska finansieringsverksamhet företag som avses i 1 kap. samt utländska företag som 3 c § och 2 kap. 7 § lagen avses i 1 kap. 3 c § och (1991:981) om värdepappers- 2 kap. 7 § lagen (1991:981) rörelse. om värdepappersrörelse. Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Lagen omtryckt 1981:737 Senaste lydelse av 3 § 1992:1616 2 Senaste lydelse 1992:1616 10 2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 §2 Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillstånds- givning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepap- persmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs, 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser. ------------------------------------------------------- I ärende hos statlig I ärende hos statlig myndighet om innehav av myndighet om innehav av aktier i bankaktiebolag, aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värde- kreditmarknadsbolag, värde- pappersbolag och i pappersbolag och försäkringsaktiebolag gäller försäkringsaktiebolag, eller sekretess för uppgift om av andelar i medlemsbank enskilds personliga eller eller kreditmark- ekonomiska förhållanden om nadsförening gäller sekre- det kan antas att den tess för uppgift om enskilde lider skada eller enskilds personliga eller men om uppgiften röjs. Sek- ekonomiska förhållanden om retess gäller inte för beslutdet kan antas att den en- av myndigheten och inte skilde lider skada eller heller för uppgift som men om uppgiften röjs. Sek- erhållits från annan retess gäller inte för myndighet om uppgiften inte beslut av myndigheten och är sekretessbelagd där. inte heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte är sekretessbelagd där. Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i övervakning enligt insiderlagen (1990:1342) eller kontroll enligt valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten. Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2Senaste lydelse 1996:1007. 11 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 d § lagen (1991:981) om värdepappers- rörelse1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansie- ringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 1 kap. 3 d § 1994:2015 12 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 3 § 1994:2016 13 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 2 § 1996:1012 14 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet", dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolags" skall bytas ut mot "kredit- marknadsföretags", dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 I denna lag betyder 1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, ------------------------------------------------------- 2. kreditmarknadsbolag: 2. kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag som ett svenskt aktiebolag har fått tillstånd att driva eller en svensk ekonomisk finansieringsverksamhet förening som har fått enligt lagen (1992:1610) om tillstånd att driva kreditmarknadsbolag, finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag respektive kre- ditmarknadsförening), 3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, ------------------------------------------------------- 4. kreditinstitut: bank, 4. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsbolag och kredit- svenska skeppshypotek- marknadsföretag och svenska skassan, skeppshypotekskassan, 5. institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, ------------------------------------------------------- 6. finansiellt institut: 6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt ett svenskt eller utländskt företag som inte är företag som inte är kreditinstitut, kreditinstitut, värdepappersbolag eller värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företagmotsvarande utländskt och vars huvudsakliga företag och vars verksamhet är att huvudsakliga verksamhet är - förvärva aktier eller att andelar, - förvärva aktier eller - driva valutahandel, andelar, - driva - driva valutahandel, värdepappersrörelse, utan att - driva vara tillståndspliktigt en- värdepappersrörelse, utan ligt 1 kap. 3 § lagen om att vara tillståndspliktigt värdepappersrörelse, eller enligt 1 kap. 3 § lagen om - driva en eller flera av värdepappersrörelse, eller de verksamheter som anges i - driva en eller flera 3 kap. 1 § andra stycket 2- av de verksamheter som 11 lagen om kredit- anges i 3 kap. 1 § andra marknadsbolag, utan att stycket 2-11 lagen om fi- vara tillsynspliktigt nansieringsverksamhet, enligt 1 kap. 2 § samma lag, utan att vara tillsyns- pliktigt enligt 1 kap. 2 § samma lag, 7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella institut, 8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag, 9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande utländska företags huvudsakliga verksamhet, 10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rörsterna eller kapitalet i ett företag. 2 kap. 6 §1 Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. ------------------------------------------------------- Med primärt kapital avses: Med primärt kapital A. I bankaktiebolag, avses: kreditmarknadsbolag och A. I bankaktiebolag, värdepappersbolag eget kreditmarknadsbolag och kapital med undantag för ku- värdepappersbolag eget mulativa preferensaktier, i kapital med undantag för sparbanker reservfonder, i kumulativa preferen- medlemsbanker eget kapital saktier, i sparbanker re- med undantag för för- servfonder, i medlems- lagsinsatser samt i Svenska banker och kreditmark- skeppshypotekskassan nadsföreningar eget kapital kassans reservfond. Från med undantag för förlagsin- eget kapital skall undantas satser samt i Svenska uppskrivningsfonder. skeppshypotekskassan B. I banker, kreditmark- kassans reservfond. Från nadsbolag och värdepappers- eget kapital skall bolag kapitalandelen av undantas uppskrivnings- skatteutjämningsreserv och fonder. periodiseringsfond. B. I banker, kreditmark- C. I banker och nadsföretag och värdepap- kreditmarknadsbolag persbolag kapitalandelen kapitalandelen av det av skatteutjämningsreserv belopp som svarar mot och periodiseringsfond. bankens eller bolagets C. I banker och reserver till följd av kreditmarknadsföretag avskrivning på egendom som kapitalandelen av det upplåtits till nyttjande. belopp som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av av- skrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen. Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1995:1598 1Senaste lydelse 1995:1598 15 2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)1 dels att i 7 kap. 10 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföre- tag" dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1626) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga obligationer och om obligationer och andra skuldförbindelser som andra skuldförbindelser som utfärdats av utfärdats av kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före ikraftträdande. De äldre lagens ikraftträdande. De föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller fråga om obligationer och även i fråga om obligationer andra skuldförbindelser som och andra skuldförbindelser efter ikraftträdandet som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av som driver verksamhet kreditaktiebolag som enligt punkt 4 i över- driver verksamhet enligt gångsbestämmelserna till punkt 4 i över- lagen (1992:1610) om gångsbestämmelserna till kreditmarknadsbolag eller lagen (1992:1610) om av sådana kreditmark- finansieringsverksamhet nadsbolag som vid lagens eller av sådana kreditmark- ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens driva verksamhet enligt ikraftträdande hade rätt att lagen (1963:76) om driva verksamhet enligt kreditaktiebolag. lagen (1963:76) om kreditaktiebolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1995:1567. Senaste lydelse 1995:779. 16 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1629) om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga obligationer och om obligationer och andra skuldförbindelser som andra skuldförbindelser som utfärdats av utfärdats av kreditaktiebolag före lagens kreditaktiebolag före ikraftträdande. De äldre lagens ikraftträdande. De föreskrifterna gäller även i äldre föreskrifterna gäller fråga om obligationer och även i fråga om obligationer andra skuldförbindelser som och andra skuldförbindelser efter ikraftträdandet som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag utfärdas av som driver verksamhet kreditaktiebolag som enligt punkt 4 i över- driver verksamhet enligt gångsbestämmelserna till punkt 4 i över- lagen (1992:1610) om gångsbestämmelserna till kreditmarknadsbolag eller lagen (1992:1610) om av sådana kreditmark- finansieringsverksamhet nadsbolag som vid lagens eller av sådana kreditmark- ikraftträdande hade rätt att nadsbolag som vid lagens driva verksamhet enligt ikraftträdande hade rätt att lagen (1963:76) om kre- driva verksamhet enligt ditaktiebolag. lagen (1963:76) om kre- ditaktiebolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 17 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall1 dels att i rubriken samt i 1 och 2 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag," dels att i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1625) om ändring i nämnda lag ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 1 och 2 §§ 1992:1625 18 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen om (1972:262) om understödsföreningar Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 2. Äldre föreskrifter gäller 2. Äldre föreskrifter fortfarande i fråga om gäller fortfarande i fråga obligationer och andra om obligationer och andra skuldförbindelser som utfär- skuldförbindelser som utfär- dats av kreditaktiebolag dats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gällerDe äldre föreskrifterna även i fråga om obligationer gäller även i fråga om och andra skuldförbindelser obligationer och andra som efter ikraftträdandet skuldförbindelser som efter utfärdas av keditaktiebolag ikraftträdandet utfärdas av som driver verksamhet keditaktiebolag som driver enligt punkt 4 i övergångs- verksamhet enligt punkt 4 bestämmelserna till lagen i övergångsbestämmelserna (1992:1610) om kreditmark- till lagen (1992:1610) om nadsbolag eller av sådana finansieringsverksamhet kreditmarknadsbolag som vid eller av sådana kreditmark- lagens ikraftträdande hade nadsbolag som vid lagens rätt att driva verksamhet ikraftträdande hade rätt att enligt lagen (1963:76) om driva verksamhet enligt kreditaktiebolag. lagen (1963:76) om kre- ditaktiebolag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 19 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att i 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter1, övergångsbestämmelserna till lagen (1994:2012) om ändring i nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:576) om ändring i nämnda lag, ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 32 b § 1995:1543. 20 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank1 dels att i 1, 8, och 10 - 13 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande böjningsform, dels att i 13 § ordet "kreditmarknadsbolagskoncernens" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretagskoncernens". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 13 § 1995:1565 21 2.19 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) Härigenom föreskrivs att i 2 kap 3 § aktiekontolagen (1989:827)1 ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1996:750. 22 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag". Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 23 24 3 Ärendet och dess beredning Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I tilläggsdirektiv 1993 utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som drevs av sparkassor och andra föreningar. I denna del härrörde utredningsbehovet från det faktum att ett stort antal föreningar bedrev såväl in- som utlåningsverksamhet utanför Finansinspektionens tillsyn. Med hänsyn också till de förpliktelser på det finansiella området som Sverige alltsedan ingåendet av EES-avtalet åtagit sig att respektera ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och de övriga föreningar som bedrev inlånings- och finansieringsverksamhet skulle regleras i framtiden. I maj 1994 överlämnade utredningen (Betaltjänstutredningen) ett delbetänkande, Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, som behandlar bl.a. sådan finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform. Utredaren föreslog därvid en lagstiftning som skulle möjliggöra bankverksamhet i ekonomisk förening. Vidare föreslogs att lagen om kreditmarknadsbolag, som är tillämplig på aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet utan att ta emot bankinlåning, skulle göras associationsneutral så att den skulle kunna tillämpas inte bara på aktiebolag utan även på ekonomiska föreningar. Efter att betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen en proposition med bl.a. ett förslag till lag om medlemsbanker, som i allt väsentligt följde utredningens förslag till lag om andelsbanker (prop. 1995/96:74).Beträffande utredningens föreslagna ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag avstod regeringen från att lägga fram något eget förslag av följande skäl. Riksdagen stod i begrepp att anta en ny redovisningslagstiftning för aktiebolag och finansiella företag. Lagstiftningen var föranledd av EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. De nya redovisningsreglerna hade emellertid inte avpassats för de ekonomiska föreningar som enligt utredningens förslag skulle tillåtas att bedriva finansieringsverksamhet. Regeringen konstaterade att det skulle kräva ytterligare överväganden för att anpassa förenings- och finansieringslagstiftningen till bankredovisningsdirektivets krav. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form uttalade regeringen emellertid att den snarast ämnade återkomma till riksdagen med förslag i ämnet (prop.1995/96:74 s. 120 f). Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942). Denna lagrådsremiss innehåller förslag på de områden som har behandlats i promemorian, med undantag för förslagen om ändrade regler för koncernredovisning för finansiella holdingföretag samt för redovisning i understödsföreningar. Dessa förslag har behandlats i regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m, samt lett till lagstiftning såvitt avser finansiella holdingföretag. Lagrådet Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen 1-18. Lagrådet har i yttrande den 30 januari lämnat förslagen utan erinran. Lagförslagen 19 - 20 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Lag om finansieringsverksamhet Regeringens förslag: Tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar vilka bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen skall ändra namn till lagen om finansieringsverksamhet. Vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet skall som huvudregel tillämpas även på kreditmarknadsföreningar. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition här i landet. Föreningarna har varierat såväl i fråga om verksamhetsinriktning som medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bank- eller annan finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav och tillsyn. De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som organisationsform. Genom lagändringar 1992 och 1994 beslutade emellertid riksdagen att Stadshypotek resp. Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid, enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den ekonomiska föreningens form om företaget uppnår en viss angiven finansiell stabilitet (se prop. 1993/94:216 s 26 ff, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446). Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har rätt att från allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är tillgänglig med kort varsel. Lagstiftaren har bedömt att denna verksamhet bör vara föremål för särskilt sträng näringsrättslig reglering eftersom den är av vital betydelse för betalningssystemets funktion. Vidare har konsumentkollektivet ett beaktansvärt behov av att ha sina transaktionsmedel placerade i stabila penninginstitut. För att få rätt att bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävs sålunda ett särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Enligt lagen om kreditmarknadsbolag kan endast aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Bankverksamhet får däremot från och med den 1 januari 1996 bedrivas i ekonomisk förening även utanför den numera till bankaktiebolag ombildade föreningsbanksrörelsen. Motiven för denna lagstiftning har regeringen utvecklat i prop. 1995/96:74 s 109 f: "Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1993/94:222). Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har manifesterats genom bl.a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag. De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bank- verksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform, vilket är en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och praxis beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och inriktning, innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte förhållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex. bankaktiebolag." Enligt regeringens ovan återgivna motiv för att tillåta bankverksamhet i ekonomisk förening är det förutsättningarna för det enskilda företaget och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. De skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska föreningens form gör sig i lika hög grad gällande beträffande finansieringsverk- samhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med dess beslut om ombildning av Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då - såsom nämnts ovan - att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Lands- hypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening (prop. 1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 93/94:446). Mot bakgrund av det sagda bör möjligheten att bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse öppnas även för ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på ekonomiska föreningar, d.v.s sådana föreningar som avses i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Med anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör lagen om kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om finansieringsverksamhet. På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och vad som gäller för aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande kreditmarknadsbolagen om annat inte har föreskrivits i lagen om kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet - särskilt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar - reglera de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Det är sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den associationsrättsliga basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna. Där finns föreskrifter bl.a om föreningens bildande och organisation. Vidare finns bestämmelser om insatskapital, vinstutdelning, fusion, likvidation, skadestånd m.m. Bortsett från vad som anges i avsnitt 4.2 och 4.3 om reservfonder och återbetalning av vissa insatser anser regeringen inte att det erfordras några särregler för kreditmarknadsföreningarna i lagen om ekonomiska föreningar. I lagen om kreditmarknadsbolag finns idag vissa bestämmelser av associationsrättslig karaktär, exempelvis 2 kap. 5 § som föreskriver att ett kreditmarknadsbolags styrelse skall ha minst fem ledamöter och att bolaget skall ha en verkställande direktör. Dessa bestämmelser föreslås alltså bli tillämpliga även på kreditmarknadsföreningarna. Tillämpliga redovisningsregler återfinns i allt väsentligt i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (se avsnitt 5). 4.1 Ägarprövningsregler Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningarna skall omfattas av motsvarande ägarprövningsregler och regler om förstärkt tillsyn som gäller för kreditmark- nadsbolagen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Endast hovrätten över Skåne och Blekinge har särskilt berört detta avsnitt. Hovrätten har ställt sig tveksam till om det utifrån civilrättsliga eller näringsrättsliga utgångspunkter är möjligt att tala om ett kvalificerat innehav i en ekonomisk förening. Skälen för regeringens förslag: EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/E- EG) stadgar i artikel 11 skyldighet för medlemsländerna att föreskriva att förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta landets behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om avsikten är att öka ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet. Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som lagen om kredit- marknadsbolag. Vid tillkomsten av lagen (1995:1570) om medlemsbanker konstaterade regeringen att även medlemsbanker, som ju är ett slags ekonomisk förening, kunde komma att kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG- direktivet (se prop 1995/96:74 s. 112 f). Ägarprövningsreglerna har därför gjorts tillämpliga även på medlemsbanker. Av samma skäl måste ägarprövningsbestämmelser införas för de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl. a. bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i medlemsbanker och ekonomiska föreningar skall kunna bli föremål för ägarprövning föreslås nu att sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även ärenden om innehav av andelar i sådana företag. I regeringens proposition 1995/96:173 föreslås ändrade regler på det finansiella rättsområdet i syfte att stärka tillsynen över finansiella företag. Propositionen har föranletts av bl.a ett nyligen antaget EG-direktiv som delvis tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EG). I propositionen har föreslagits flera lagändringar som berör kreditinstituten, däribland kreditmarknadsbolagen. De nya föreskrifterna föreslås anpassas för att kunna appliceras även på ekonomiska föreningar. 4.2 Insatskapital m.m. Regeringens förslag: En insats i en kreditmarknadsförening skall alltid fullgöras med pengar. Även en förlagsinsats i en medlemsbank måste fullgöras i pengar. Överinsatser får återbetalas bara om det kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. En kreditmarknadsförenings styrelse måste upprätta kontrollbalansräkning om det kan antas att föreningen inte uppfyller kraven på kapitaltäckning. Om antagandet är riktigt skall styrelsen underrätta Finansinspektionen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, dock att frågan om kravet på kontantinsatta förlagsinsatser inte behandlats i promemorian. Remissinstanserna: Endast Sveriges Advokatsamfund har berört detta avsnitt. Samfundet anser att styrelseledamöter bör kunna hållas personligt ansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. Skälen för regeringens förslag: För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I föreningens tillgångar får även inräknas insatser (och avgifter) som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalats (1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). Lagen om ekonomiska föreningar kräver alltså inte att insatserna måste vara inbetalda. En fordran på en icke inbetald insats i en allmän ekonomisk förening får dock var- ken redovisas som eget kapital eller tas upp som tillgång i föreningens balansräkning eftersom en sådan ordning skulle ge föreningen sken av att ha en starkare ställning än vad som är fallet (9 kap. 7 § lagen om ekonomiska före- ningar; NJA II 1951 s. 22). Någon sådan bestämmelse har inte införts för medlemsbankerna. I stället gäller för sådana banker att varje medlem måste betala sin insats i pengar, se 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Insatsreverser eller andra liknande löften om insatser har med hänsyn till rörelsens karaktär inte ansetts få förekomma (jfr motiven till motsvarande bestämmelser i äldre lag, prop. 1986/87:12 band 3 sid 7). Samma skäl för att tillåta endast kontantbetalda insatser gör sig gällande även beträffande kreditmarknadsföreningarna. En motsvarande föreskrift bör därför införas för dessa föreningar. Bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att insatser alltid skall fullgöras med pengar kan i sin nuvarande utformning förstås så att den omfattar endast medlemsinsatser och inte sådana förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen om medlemsbanker. Det finns inga skäl att på denna punkt skilja mellan medlemsinsatser och förlagsinsatser. Bestämmelserna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar om kravet på kontantinsats bör därför utformas så att de omfattar båda slagen av insatser. Reglerna om kreditmarknadsföreningars startkapital, kapitalbas och kapitaltäckning föreslås i allt väsentligt överensstämma med vad som gäller för kreditmarknadsbolagen. I föreningarna motsvaras aktiekapitalet av insatskapital. Aktiekapitalet i ett kreditmarknadsbolag kan betalas ut till aktieägarna först efter ett nedsättningsbeslut av rätten, något som förutsätter att borgenärerna får full betalning eller att betryggande säkerhet ställs för deras fordringar. Insatskapital i en ekonomisk förening kan däremot delas ut till avgående medlemmar utan borgenärsgodkännande. En medlem som har avgått ur föreningen har således - om annat inte föreskrivs i stadgarna - rätt att sex månader efter avgången få ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel av föreningens egna kapital, bortsett från vissa fonder och förlagsinsatserna (4 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar). Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från medlemmens avgång blir han återbetalningsskyldig i den mån det krävs för att täcka föreningens skulder (4 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar). Denna ordning gäller även för medlemsbankerna. För dessa banker gäller dessutom att insatser som medlemmen bidragit med utöver vad han är skyldig till (överinsatser) får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. Denna regel har tillkommit för att skydda borgenärernas intressen. Med hänsyn till att kreditmarknadsföreningarna kan förväntas driva verksamhet som är snarlik medlemsbankerna, innehållande bl.a. upplåningsverksamhet från allmänheten, bör motsvarande regel tillämpas även på kreditmarknadsföreningarna. För bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen finns särskilda regler om upprättande av kontrollbalansräkning när styrelsen finner skäl att anta att en viss del av bolagets registrerade aktiekapital har förbrukats. De ekonomiska föreningarnas insatskapital tillåts - i motsats till vad som gäller för bolagen - variera över tiden beroende på förändringarna i medlemsantalet. Det vore därför onaturligt att knyta an bestämmelsen om kontrollbalansräkning till förändringar i insatskapitalet. I stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inträda om det finns anledning att anta att föreningen inte uppfyller kapitaltäckningskraven. Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. Såsom Sveriges Advokatsamfund har påpekat finns det skäl som talar för att kreditföreningarna på samma sätt som aktiebolagen bör omfattas av en regel som gör styrelsemedlemmarna personligt betalningsansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. En sådan ändring bör emellertid behandlas i ett större sammanhang tillsammans med en översyn av motsvarande regler för medlemsbanker. Den nu pågående banklagskommittén har i uppdrag bl.a. att se över sanktionssystemet för kreditinstitut (dir. 1995:86). Regeringen förutsätter att kommittén i sin översyn kommer att beröra även detta av samfundet uppmärksammade problem. I detta sammanhang kan det även finnas anledning att överväga enhetliga sanktionsregler för å ena sidan kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag och å andra sidan övriga finansiella företag vid försummelse att sända in redovisningshandlingar i tid (jfr avsnitt 5.3). 4.3 Reservfond Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall avsätta minst tio procent av nettovinsten till reservfonden. Om reservfonden uppgår till tio procent av föreningens utlåning behöver reservfondsavsättning inte ske. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.- Remissinstanserna: Endast Finansinspektionen har avstyrkt förslaget om reservfonder i kreditmarknadsföretag. Inspektionen anser att kredit- marknadsföreningar i likhet med medlemsbanker bör åläggas att avsätta minst tjugofem procent av nettovinsten till reservfond intill dess översynen av regelverket har slutförts. Skälen för regeringens förslag: Flera associationsformer omfattas av regler om reservfond till vilken avsättning måste göras innan vinstutdelning får ske. För banker återfinns regler om reservfond sålunda i bankaktiebolagslagen (1987:618) och i lagen om medlemsbanker (1995:1570). För kreditmarknadsbolagen och värdepappersbolagen finns motsvarande regler i aktiebolagslagen (1975:1385). I medlemsbanker utgör reservfonden vid sidan av insatskapital, upp- skrivningsfond och fond för orealiserade vinster bankens bundna egna kapital som alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden skall enligt 8 kap. 6 § lagen om medlemsbanker avsättas minst tjugofem procent av den del av medlemsbankens nettovinst för året till den del den inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser, d.v.s. ett slags överskottsutdelning i form av återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av medlemsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras. I bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag skall avsättning till reservfond ske med tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet. Enligt vad som föreslås i denna proposition skall kreditmarknadsföreningarna tillämpa de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet om annat inte är föreskrivet. För ekonomiska föreningar gäller föreningslagens regler om reservfond som föreskriver att minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust skall avsättas till reservfonden. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalade insatskapitalet behöver avsättning inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen, se 10 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar. Det kan sålunda först konstateras att reservfondsreglerna kräver större reservfonder i föreningarna än i bolagen. Reservfondsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker medför vissa inlåsnings- effekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens storlek uppnått den lagstadgade upphör avsättningsskyldigheten. Denna ordning är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena sidan de medlemmar som fått göra avkall på återbäring i syfte att bygga upp reservfonden samt å andra sidan de medlemmar som kommit in i föreningen när reservfonden uppnått sådan storlek att avsättningsskyldigheten fallit bort. Anledningen till att reservfondsreglerna i lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar har fått en annan utformning än motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen är att föreningarnas insatskapital inte har ett lika starkt skydd som aktiekapitalet i ett bolag. En medlem i en allmän ekonomisk förening eller en medlemsbank har rätt att - om inte stadgarna föreskriver annat - få ut sina insatser senast sex månader efter en begäran om utträde. Medlemmen får dock aldrig ut mer än vad som motsvaras av hans andel av föreningens eget kapital med avdrag bl.a. för reservfond och förlagsinsatser. En medlem som vill ha ut endast en frivillig insats i en medlemsbank utan att lämna föreningen har dock rätt till återbetalning bara om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Reservfonden, som alltså inte kan användas för utdelning till medlemmarna, framstår därför som en mycket central komponent i medlemsbankens kapitalbas. Det är således naturligt att lagstiftaren har velat framtvinga förhållandevis stora reservfonder i föreningarna. Till skillnad från föreningarnas insatskapital kan bolagens aktiekapital inte betalas ut till aktieägarna om inte bolagets beslut om nedsättning av aktiekapitalet först godkänts av rätten. Ett sådant godkännande kräver att de borgenärer som motsätter sig nedsättningen får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare i ett bankaktiebolag bestrider en ansökan om nedsättning av aktiekapitalet utgör dock inte något hinder om Finansinspektionens yttrande i ärendet ger grund för att meddela tillstånd (6 kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och 6 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385). Denna ordning motiverar att reservfondsavsättningarna i aktiebolagen inte behöver vara lika omfattande som i föreningarna. I prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens som innehåller förslag till nuvarande lagen om medlemsbanker konstaterade regeringen att reglerna om reserv- fondsavsättningar får olika effekter beroende på associationsform och att reglerna därför bör ses över. Översynen bör dock göras i samband med en analys av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapitaltäckningssituationen är ansträngd (se s. 116). I avvaktan på denna översyn, som kommer att genomföras inom ramen för Banklagskommitténs arbete, saknas skäl att för närvarande föreslå några mer genomgripande förändringar av reservfondsreglerna i förhållande till nuvarande ordning. Med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som måste beaktas vid regelgivning beträffande finansiella företag bör dock kreditmark- nadsförening åläggas att göra högre resevfondsavsättningar än de fem procent av nettovinsten som föreskrivs beträffande ekonomiska föreningar i allmänhet. En alltför hög avsättningsskyldighet är emellertid inte eftersträvansvärd eftersom den försämrar föreningarnas förmåga att attrahera nya medlemmar p g a de inlåsningseffekter som beskrivits ovan. Finansinspektionen har förordat en ordning som innebär att kreditmarknadsföreningarna skall, i fråga om av- sättningsskyldigheten, jämställas med medlemsbankerna intill dess översynen av regelverket har slutförts. En sådan lösning ligger i linje med det faktum att både medlemsbanker och kreditmarknadsföreningarna är såväl ekonomiska föreningar som kreditinstitut med i stort sett överensstämmande skyddsintressen. Medlemsbankerna skiljer sig emellertid från kreditmarknadsföreningarna i det att bankerna kan förväntas refinansiera sig från konsumenter i högre utsträckning än kreditmaknadsföreningarna.- Vid en samlad avvägning anser regeringen att en kreditmarknadsförening bör åläggas att avsätta minst tio procent av årsvinsten till reservfonden. Vad sedan gäller frågan om hur stor reservfonden skall vara för att föreningens avsättningsskyldighet skall upphöra bör beaktas att finan- sieringsföretagens balansräkningar typiskt sett består av stora inslag av främmande kapital jämfört med icke-finansiella föreningar. Det måste därför anses föra för långt att låta kreditmarknadsföreningarna göra årliga avsättningar i lika stor utsträckning som de allmänna ekonomiska föreningarna. I stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - avsättningsskyldig- heten upphöra när reservfonden uppnått tio procent av utlåningen. 48 5 Redovisningsfrågor Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde nya redovisnings- regler i kraft för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappers- bolag och försäkringsföretag. Flertalet bestämmelser är betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisnings- direktiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De nya reglerna återfinns i huvudsak i årsredovisningslagen (1995:1554, nya årsredovisningslagen) och lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Banker och kreditmarknadsbolag omfattas av ÅRKL. De nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga redovisning (årsredovisning, koncernredovisning och, för andra än försäkringsföretag, delårsrapporter). Lagarna reglerar hur balans- och resultat- räkningarna skall ställas upp samt hur tillgångar och skulder skall värderas. Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall lämnas i års- och koncernredovisningen och ger bl.a. riktlinjer för vad en förvaltningsbe- rättelse skall innehålla. Vidare regleras kravet på upprättande av delårs- rapporter för andra än försäkringsföretag. Slutligen innehåller lagstiftningen bestämmelser om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsbe- rättelser. Många redovisningsregler är gemensamma för finansiella företag och företag i allmänhet. I ÅRKL och ÅRFL hänvisas således i betydande utsträckning till bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. I ÅRKL och ÅRFL finns dock också ett flertal från den nya årsredovisningslagen avvikande bestämmelser som föranleds av kreditinstituts och värdepappersbolags respektive försäkringsföre- tags särart. Det finns bl.a. särregler om hur balans- och resultaträkningarna skall ställas upp och olika tilläggsupplysningar som skall lämnas. I ÅRKL och ÅRFL finns också vissa särregler för värderingen av tillgångar och skulder. Vilken årsredovisningslag skall kreditmarknadsföreningar tillämpa? Som konstaterats i promemorian är ÅRKL särskild anpassad för den typ av finansiell verksamhet som kreditmarknadsföreningar skall bedriva. Att inordna sådana föreningar under ÅRKL ligger också i linje med vad som förestavats av bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsföreningar bör därför omfattas av redovisningsreglerna i nämnda lag. I ÅRKL är reglerna utformade så att de skall kunna tillämpas på de banker som är ett slags ekonomiska föreningar, nämligen medlemsbankerna. De bestämmelser som gäller för medlemsbanker bör därför som regel kunna föreskrivas tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar. Att inordna kreditmarknadsföreningar under ÅRKL ger dock anledning till särskilda överväganden i vissa frågor (se vidare avsnitt 5.1-5.4). ÅRKL avser, som nyss nämnts, företagens offentliga redovisning. Företag som omfattas av ÅRKL skall dock i huvudsak tillämpa den lagstiftningen även på det icke-offentliga årsbokslutet, se 11 b § bokföringslagen (1976:125). Detsamma kommer att gälla för kreditmarknadsföreningar i och med att dessa företag inordnas under ÅRKL:s tillämpningsområde. Följdändringar i den associationsrättsliga regleringen Lagen (1995:1570) om medlemsbanker är dessa bankers associationsrättsliga ramverk. Motsvarande regelkomplex för de allmänna ekonomiska föreningarna återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I lagen om medlemsbanker har införts flera bestämmelser som föranletts av den nya redovisningslagstiftningen. Motsvarande ändringar aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar beträffande de ekonomiska föreningar som skall bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet enligt förevarande förslag och därmed upprätta års- och koncernredovisning enligt ÅRKL. De ändringar som aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar tillgodoses delvis av vissa ändringar som nyligen genomförts med anledning av förslagen i prop. 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. (LU 96/97:3, rskr. 96/97:56 och SFS 1996:1142). De nya reglerna innebär vissa följdändringar med hänsyn till dels att ekonomiska föreningar getts möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen från och med räkenskapsåret 1997, dels att ekonomiska föreningar som utgör finansiella holdingbolag skall under vissa förutsättningar upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL (se 10 kap. 6 § och 11 kap. 12 § angående införandet av begreppet "avsättningar" samt 13 kap. 1 § om skadestånd). Därutöver måste vissa ytterligare följdändringar göras i förevarande sammanhang (se bl.a. 8 kap. 13 § om revisorns uttalande samt 11 kap. 7 och 12 §§ om tillämplig lag på likvidatorer och redovisning under likvidation). Det kan i sammanhanget erinras om att SFS 1996:1142 innebär vissa andra ändringar som får betydelse även för kreditmarknadsföreningar (se främst 1 kap. 4 § om ny koncerndefinition). 49 5.1 Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar Regeringens förslag: Större kreditmarknadsföreningar och kreditmarknadsförening- ar som är moderföretag i större koncerner skall upprätta en finansieringsanalys. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt är större ekonomiska föreningar och moderföreningar i större koncerner skyldiga att upprätta finans- ieringsanalys. Med "större" företag respektive koncern avses att nettovärdet av tillgångarna enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskaps- åren överstigit 1000 gånger basbeloppet eller att antalet anställda under samma tid överstigit 200 (se 9 kap. 9 § fjärde stycket lagen om ekonomiska före- ningar). Motsvarande regler gäller för kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag. Även då ett kreditmarknadsbolags eller värdepappersbolags aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats skall bolaget upprätta finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). Banker är däremot inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys. Det kan hävdas att en finansieringsanalys har störst betydelse i icke- finansiella företag. Som regeringen konstaterat i tidigare sammanhang bör dock den information som framgår av finansieringsanalysen i många delar kunna ge värdefulla uppgifter om verksamheten även i banker (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 95). Analysen bör således kunna utformas så att även särdragen i finansiell verksamhet beaktas. Det framstår därför som lämpligast att i vart fall större föreningar som skall driva tillståndspliktig finansieringsverksamhet och kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner har att etablera formerna för och innehållet i sådana analyser. Ett annat viktigt skäl för att sådana kreditmarknadsföreningar skall avge en finansieringsanalys är att lika bestämmelser därmed kommer att gälla för bolagen och föreningarna. Som regeringen tidigare aviserat finns det anledning att på ett mer genomgripande sätt ta upp frågorna om finansieringsanalys och den krets av företag som skall avge en sådan analys. Som då konstaterats bör detta ställningstagande anstå till beredningen av Redovisningskommitténs slutbe- tänkande (a.a. s. 95). I avvaktan på denna prövning bör alltså även nuvarande storlekskriterier behållas som gräns för skyldigheten att upprätta finans- ieringsanalys. 50 5.2 Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar- Regeringens förslag: En kreditmarknadsförening skall särredovisa eget kapital på samma sätt som medlemsbanker. Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma upplysningar som medlemsbanker om medlemsantal och insatsbelopp. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Särredovisning av eget kapital och upplysningar om medlemsantal m.m. I 5 kap. 4 § 5 ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av eget kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I huvudsak motsva- rande bestämmelser finns i 9 kap. 7 § andra stycket lagen om ekonomiska före- ningar. I förhållande till dessa bestämmelser tillkommer enligt ÅRKL fonden för orealiserade vinster (jfr 4 kap. 6 och 7 §§ ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 67-69 och 199). I 6 kap. 2 § ÅRKL föreskrivs att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda upplysningar om medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen. Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet enligt 9 kap. 9 § andra stycket 3-6 lagen om ekonomiska föreningar. De särregler som sålunda föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt regeringens mening lämpligen göras tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar. Redovisning av gottgörelser I 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I 9 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs att gottgörelse enligt 10 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag skall redovisas som en särskild kost- nadspost. Med gottgörelse enligt nyss nämnda lagrum avses sådan efterlikvid, återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i det redovisade årsresultatet. Fråga uppkommer om motsvarande redovis- ningsbestämmelse bör föreskrivas för kreditmarknadsföreningar. I SFS 1996:1142 föreskrivs att nyss nämnda bestämmelser skall kunna tillämpas även av sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagen. I promemorian i förevarande lagstiftnings- ärende har däremot inte föreslagits någon motsvarande särbestämmelse för kreditmarknadsföreningar. Detta har motiverats med att kreditmarknadsföreningar bör följa de uppställningsformer som finns i ÅRKL och de principer för redovis- ning av utdelning som gäller för övriga företag som omfattas av denna lag. Ingen remissinstans har haft något att erinra mot promemorians ställningstagande. Någon motsvarande särbestämmelse finns inte heller i dag för medlemsbanker. Regeringen ansluter sig därför till promemorians bedömning. Redovisning av insatser I ekonomiska föreningar i allmänhet får även förfallna obetalda insatser räknas med bland föreningens tillgångar. Förfallna obetalda insatser tillåts dock inte öka redovisat eget kapital genom att de tas upp som tillgång i balansräkningen (se 1 kap. 3 § och 9 kap. 7 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar). Enligt vad som föreslås i avsnitt 4.2 skall insatser i kreditmark- nadsföreningar betalas kontant. Motsvarande regel gäller för medlemsbanker. Det saknas därför anledning att införa en bestämmelse i ÅRKL om att obetalda insatser inte får redovisas som tillgång. 5.3 Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar Regeringens förslag: Kreditmarknadsföreningar skall på samma sätt som kredit- marknadsbolag omfattas av offentlighets- och sanktionsreglerna i 8 kap. nya års- redovisningslagen. Kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen av lagens föreskrifter om förseningsavgifter. Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att värdepap- persbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelser om förseningsavgifter. Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat det utan erinran. Redovisningskommittén har ifrågasatt om inte också alla värdepappersbolag borde behandlas som publika företag vid tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter. Skälen för förslaget: Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap. i den nya årsredovisningslagen (se 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). Bestämmelserna innebär bl.a. att års- och koncern- redovisningen samt revisionsberättelserna skall offentliggöras genom att inom en månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och registreringsverket för att kungöras i en tidning (se 8 kap. 3, 4 och 13 §§ nya årsredovisnings- lagen). Banker och hypoteksinstitut skall offentliggöra redovisningshandlingarna genom att så snart det kan ske efter fastställelsebeslutet ge in dessa till Finansinspektionen för motsvarande kungörande (se 8 kap. 5, 6 och 8 §§ ÅRKL). Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att redovisningshandlingarna offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Patent- och registreringsverket kan dock förelägga föreningen att ge in handlingarna till verket. Större föreningar och moderföreningar i större koncerner är dock alltid skyldiga att ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket. En moderförening är också utan särskilt föreläggande skyldig att ge in koncernredovisningen och koncernrevisonsberättelsen till verket (se 9 kap. 10 § lagen om ekonomiska före- ningar). Kreditmarknadsföreningar kan bedömas komma att vara av större externt intresse än flertalet av de föreningar som lagen om ekonomiska föreningar i dag är tillämplig på. Den form för offentliggörande som föreskrivs i den nya redovisningslagstiftningen är dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv. På grund därav bör inte offentlighetsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar gälla för kreditmarknadsföreningar. Det är samtidigt en fördel om kreditmark- nadsföreningar omfattas av samma offentlighetsregler som kreditmarknadsbolag. Kreditmarknadsföreningar bör alltså omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap. nya årsredovisningslagen. För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. nya årsredovisningslagen vissa sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in redovisningshandlingarna. Det är regler om förseningsavgifter (8 kap. 5-11 §§), personligt betalningsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör (8 kap. 12 §) och vite (8 kap. 13 §). Det finns inget bärande skäl för att i detta avseende särbehandla kreditmarknadsföreningarna i förhållande till bolagen. Kreditmarknadsföreningarna bör därför lyda under samma sanktionsregler som motsvarande bolag. När det gäller ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om indelning i publika och privata företag. En sådana gränsdragning föreskrivs dock för kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de avgifter som ett företag kan få betala, om detta försummar att ge in redovis- ningshandlingarna inom föreskriven tid (se 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen). Det är i och för sig möjligt att utforma en regel enligt vilken storleken av förseningsavgifter görs beroende av om en kreditmarknadsförening i det enskilda fallet motsvarar vissa kriterier av betydelse för en indelning i privata och publika bolag (jfr 1 kap. 4 § aktiebolagslagen). En sådan reglering torde dock innebära tillämpningssvårigheter som knappast står i proportion till de skillnader som reglerna innehåller. Härtill kommer att företag som fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet i normalfallet kan antas komma att angå en större krets av intressenter. Sistnämnda skäl är dock relevant även beträffande kreditmarknadsföreningar och, som Redovisningskommittén varit inne på, bolag som bedriver värdepappersrörelse. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör därför behandlas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelserna i 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen om förseningsavgifter. En bestämmelse med denna innebörd bör intas i 8 kap. 1 § ÅRKL. 5.4 Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag Regeringens förslag: Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall åläggas att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: I dag är större kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag skyldiga att avge minst en delårsrapport under ett räkenskaps- år som omfattar mer än 10 månader. Motsvarande skyldighet gäller när dessa bolag är moderföretag i större koncerner (se 8 kap. 1 § andra meningen ÅRKL). Om till- gångarnas nettovärde överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda överstiger 200 föreligger ett större bolag resp. en större koncern, se 10 kap. 3 § andra och fjärde stycket aktiebolagslagen. Banker och hypoteksinstitut är skyldiga att avge delårsrapport oavsett verksamhetens omfattning (se 8 kap. 1 § första meningen ÅRKL). Frågan om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag behandlades i samband med införlivandet av EG:s redovisningsdirektiv med svensk rätt. Regeringen fann då - bl.a. mot bakgrund av den förhållandevis korta anpassnings- tid som skulle medges för berörda företag och myndigheter - inte skäl för att föreslå någon ändring av gällande regler för när kreditmarknadsbolag och värde- pappersbolag enligt lag måste avge delårsrapport (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 166). När nu kreditmarknadsföreningar skall inordnas under ÅRKL bör frågan om avgivande av delårsrapport prövas mera förutsättningslöst för samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag. Det kan då konstateras att informationen om framför allt resultatet i tätare intervall än per helår blivit av en allt större betydelse för externa intressenter på det finansiella området. Det är samtidigt viktigt att förändringar i verksamheten tidigt kommer inte bara till tillsynsmyndigheternas vetskap utan även till andra intressenters kännedom. De kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag innebär också att relativt omfattande rapporter om företagets resultat och ställning regelbundet måste tas fram. Mot denna bakgrund är det mindre befogat att uppställa regler som innebär att endast större kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag måste upprätta och tillhandahålla delårsrapporter. Nettovärdet av tillgångarna i ett nystartat finansiellt företag torde också ganska snart komma att uppgå till 1000 basbelopp. Därmed blir en tvåårsgräns, och framför- allt en gräns vid 200 anställda, mindre ändamålsenlig. Samtidigt är det av värde att gemensamma bestämmelser gäller för banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag. Som nyss framhållits har delårsrapporter en viktig funktion för genomlysning av verksamhet i finansiella företag. Det framstår därför som mest ändamålsenligt att reglerna om delårsrapporter för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag ändras. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör därför - på samma sätt som banker och hypoteksinstitut - åläggas att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret enligt ÅRKL:s bestämmelser härom. Även när det gäller skyldigheten för moderföretag att lämna uppgifter för koncernen bör bestämmelserna för nu nämnda företag enhetliggöras (se 9 kap. 3 § 2 ÅRKL). När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande kan bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering saknas dock skäl för att ändra nuvarande ordning som innebär att delårsrapporter bara krävs av större företag. 6 Ikraftträdande De lagändringar som erfordras för att ekonomiska föreningar skall få bedriva finansieringsverksamhet bör träda i kraft den 1 juli 1997.Några föreningar som är kreditmarknadsföreningar finns inte i dag. Normalt föreligger därför inte något behov av särskilda övergångsregler till lagändringarna i detta sammanhang. Vissa av ändringarna i redovisningsbestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepppersbolag berör dock befintliga kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. I övergångsreglerna till denna lag bör därför föreskrivas att bestämmelserna skall tillämpas första gången på räken- skapsår som påbörjas efter den 30 juni 1997. 7 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna lagändringarna kan inte bedömas få några effekter på samhällseko- nomin i stort. Någon nyetablering av betydelse är sålunda inte att vänta. För Finansinspektionen kommer lagändringarna att innebära ett visst föreskriftsarbete. Detta föreskriftsarbetet är emellertid av övergående art. Kostnaden för tillståndsansökningar bör avgiftsfinansieras. Avgiftens storlek bör bestämmas enligt lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen (1992:191). Av- giftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten. Beträffande den löpande tillsynen innebär förslaget att omfattningen av Finansinspektionens uppgifter kan komma att öka om det tillkommer nya kreditmarknadsföretag som inte skulle ha etablerats utan den nya möjligheten att bedriva finansierings- verksamhet i ekonomisk förening. Såsom nyss anförts finns det dock ingen grund för att anta någon nyetablering av betydelse. Det finns därför inte heller anledning att räkna med några betydelsefulla ökningar av kostnaderna varken för tillstånd och löpande tillsyn eller för de domstolar som har att överpröva Finansinspektionens beslut. De nya redovisningsregler som föreslås innebär en utvidgning av skyldigheten för kredtmarknadsbolag och värdepappersbolag att rapportera ekonomisk information, främst genom att vissa storlekskriterier tas bort. Emellertid avser skyldigheten information som företagen redan i dag behöver ta fram oftare än vad lagförslagen kräver. Nu nämnda företag bedriver dessutom en verksamhet som innebär att de relativ snart efter det att verksamheten inletts överskrider den omsättningsgräns som tidigare gällt. Förslagen till ny redovisningslagstiftning kan sålunda inte bedömas medföra annat än marginella ekonomiska konsekvenser för berörda företag. Inte heller för PRV, som i någon mån berörs av de nya in- formationsreglerna, och vars verksamhet i likhet med Finansinspektionens är avgiftsfinansierad, kan merkostnaderna förväntas bli annat än marginella. Sammantaget kan de ekonomiska konsekvenserna av lagförslagen bedömas som för- sumbara. 51 8 Författningskommentar De ändringar som görs i detta sammanhang är i huvudsak en följd av att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Denna lag kommer därmed att gälla för samtliga kreditmarknadsföretag, dvs. såväl aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag), som ekonomiska föreningar som bedriver sådan verksamhet (kreditmarknadsföreningar). Lagen om kreditmarknadsbolag föreslås därför byta namn till lagen om finansieringsverk- samhet. På flera ställen talas det i denna lag i den nuvarande lydelsen om "bolaget". Detta ord föreslås bytas ut mot det associationsneutrala "företaget". På vissa ställen där det talas om aktier har bestämmelserna kompletterats med ordet "andelar". Ordet "kreditmarknadsbolag" förekommer dessutom i en rad olika lagar och bör alltså bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" respektive "finansie- ringsverksamhet". Sådana ändringar tas inte upp nedan. 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag 2 kap. 4 § (Jfr 2 kap. 4 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.1. Ett nytt tredje stycke föreskriver att insatserna i en kreditmarknadsförening alltid skall fullgöras i pengar. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för medlemsbanker enligt 1 kap. 4 § första stycket andra meningen lagen (1995:1570) om medlemsbanker och förslaget till 5 kap. 1 § tredje stycket samma lag. 5 kap. 4 a § (Jfr 5 kap. 4 a § i promemorians förslag) Bestämmelsen har närmare behandlats i avsnitt 4.2. I denna nya paragraf föreskrivs att en kreditmarknadsförenings styrelse är skyldig att upprätta en särskild balansräkning om det finns anledning att anta att kreditmarknadsföreningen inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Om balansräkningen visar att kravet inte är uppfyllt skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs för sparbanker och medlemsbanker i 7 kap. 4 § första stycket andra punkten bankrörelselagen (1987:617). Eftersom balansräkningen avser att visa huruvida kravet på kapitaltäckning enligt kapitaltäckningslagen är uppfyllt skall den upprättas enligt de regler som gäller för redovisning av sådan kapitaltäckning. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 1 kap. 1 § (Jfr 1 kap. 1 § i promemorians förslag) Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som skall tillämpa lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Ändringen av första stycket innebär att även sådana föreningar som bedriver finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar) skall tillämpa ÅRKL. Enligt bestämmelsen inordnas kreditmarknadsföreningar under begreppet kreditinstitut tillsammans med främst kreditmarknadsbolag och banker. 2 kap. 1 § (Jfr 2 kap. 1 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.1. I paragrafens andra stycke regleras vilka företag som måste ta in en finansieringsanalys i årsredovisningen. På samma sätt som för kredit- marknadsbolag och värdepappersbolag föreskrivs att större kreditmark- nadsföreningar måste upprätta en finansieringsanalys. Med större kreditmarknadsföreningar avses föreningar av sådan storlek att det gällt ett krav på auktoriserad revisor enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 5 kap. 4 § (Jfr 5 kap. 4 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. En ändring har gjorts i femte punkten. För kreditmarknadsföreningar föreskrivs samma uppdelning beträffande eget kapital som för medlemsbanker. 6 kap. 2 § (Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. Paragrafen reglerar vissa särupplysningar som måste lämnas i förvalt- ningsberättelsen. Ändringen innebär att kreditmarknadsföreningar skall i för- valtningsberättelsen lämna samma särupplysningar om medlemsantal och insatser som medlemsbanker skall göra. 7 kap. 1 § (Jfr 7 kap. 1 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1. Ändringen av andra stycket har gjorts för att beakta att kreditmark- nadsföreningar skall omfattas av ÅRKL:s koncernredovisningsregler. Bestämmelserna innebär att endast sådana kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner behöver upprätta en finansieringsanalys för koncernen. Avgörande blir således om koncernens verksamhet överstiger vissa storlekskriterier (se 8 kap. 5 § första och tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar). Motsvarande storlekskriterier gäller för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. 8 kap. 1 § (Jfr 8 kap. 1 § i promemorians förslag) Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.3. Genom vad som föreskrivs i 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL kommer kreditmarknadsföreningar att omfattas av bestämmelserna om offentliggörande i 8 kap. nya årsredovisningslagen (1995:1554). Det innebär bl.a. att Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för kreditmarknadsföreningarna och att sådana föreningar skall ge in redovisningshandlingarna dit. Det nytillkomna tredje stycket innebär att kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag alltid skall anses som publika företag vid tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. 6 § årsredovisningslagen. 9 kap. 1 § (Jfr 9 kap. 1 § i promemorians förslag) Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.4. Ändringen av paragrafens första mening innebär att såväl kreditmarknadsföretag som värdepappersbolag skall, oavsett storlek, avge delårsrapport minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader. Med "övriga aktiebolag" i andra meningen avses sådana finansbolag och kredi- taktiebolag som fortfarande förekommer enligt viss övergångsreglering (jfr 1 kap. 1 § första stycket ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 170-171). 9 kap. 3 § (Jfr 9 kap. 3 § i promemorians förslag) Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4. Paragrafens första punkt har ändrats för att beakta att ÅRKL skall tillämpas även på kreditmarknadsföreningar. Ändringen medför att sådana föreningar skall, på samma sätt som medlemsbanker, lämna delårsrapport även till de medlemmar som begär det. Ändringen av tredje punkten innebär att kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall, oavsett storlek, i delårsrapporten lämna vissa upp- gifter för den koncern där företaget är moderföretag. Därmed gäller samma regler som för banker och hypoteksinstitut. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker 5 kap. 1 § Ändringen innebär ett förtydligande såvitt avser förlagsinsatser i medlemsbanker. Sådana insatser skall i enlighet med vad som är fallet med andra insatser alltid tillskjutas i pengar. Frågan har behandlats i avsnitt 4.2. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 4 kap. 3 § (Jfr 4 kap. 3 § i promemorians förslag) Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.2. Ändringen innebär att en medlem i en kreditmarknadsförening kan erhålla återbetalning av en s.k. överinsats, dvs. en insats som denne inte är skyldig att delta med, endast om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag. Föreskriften överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i 4 kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 8 kap. 13 § (Jfr 8 kap. 13 § i promemorians förslag) I paragrafen regleras revisionsberättelsens innehåll. Av paragrafen följer att revisor bl.a. skall uttala sig om huruvida års- och koncernredovisningen över- ensstämmer med lag. Paragrafen har nyligen ändrats som en följd av att ekonomiska föreningar har beretts möjlighet att tillämpa nya årsredovisningslagen (1995:1554), se SFS 1996:1142. Ändringarna nu föranleds av att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). De uttalanden och upplysningar som skall lämnas i revisionsberättelsen måste anpassas efter tillämplig årsredovisningslag. 9 kap. 17 § (Jfr 9 kap. 15 § i promemorians förslag) Iparagrafen, som är ny, erinras om att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa ÅRKL istället för redovisningsbestämmelserna i 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar (jfr även 1 kap. 1 § ÅRKL). 10 kap. 6 § (Jfr 10 kap. 6 § i promemorians förslag) Ändringen som kommenterats utförligt i avsnitt 4.3 innebär en modifikation av reservfondsreglerna för kreditmarknadsföreningar, i förhållande till vad som gäller för allmänna ekonomiska föreningar. 11 kap. 7 § (Jfr 11 kap. 7 § i promemorians förslag) Genom ändringen klargörs att de bestämmelser om underskrift av årsredovisning m.m. som gäller för styrelse och styrelseledamöter enligt olika årsredovisnings- lagar, skall tillämpas även på likvidatorerna i en ekonomisk förening i allmänhet resp. en kreditmarknadsförening i likvidation. Bestämmelsen motsvarar vad som i dag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618). 11 kap. 12 § (Jfr 11 kap. 12 § i promemorians förslag) Genom ändringen preciseras olika bestämmelser i de nya årsredovisningslagarna som inte behöver tillämpas om en ekonomisk förening i allmänhet resp. en kreditmarknadsförening har trätt i likvidation. Motsvarande undantag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 12 § aktiebolagslagen och 10 kap. 13 § bankaktiebolagslagen. 52 13 kap. 1 § (Jfr 13 kap. 1 § i promemorians förslag) Paragrafen har ändrats för att ta hänsyn till att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa ÅRKL. 8.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 8 kap. 5 § Förslaget, som har behandlats närmare i avsnitt 4.1 innebär att sekretess råder i ärende hos statlig myndighet beträffande innehav av andelar i kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker. 53 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser; Promemoria med utkast till lagrådsremiss Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet, Kooperativa Förbundet, Sveriges Försäkringsförbund, Utländska Försäkringsbolags Förening, Svenska Bankföreningen, Folksam, Finansbolagens Förening, Industrins Finansförening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot Bank AB, Industriförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landshypotek AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorssamfundet, Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Redovisningskommittén, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsaktiebolagens Aktuarienämnd, Sveriges Advokatsamfund, Redovisningsrådet, Sveriges Livförsäkringsföreningars Förbund, Länsförsäkringsbolagens Förening, Pressens Pensionskassa, Försäkringsföreningen för det statliga området, Försäkringsbranschens pensionskassa, Försäkringsföreningen för försäkrinskasseområdet, Tobaksbolagens pensionskassa, Sparinstitutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köpmannaförbunds pensionskassa. 54 Bilaga 2 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.m. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric Frieberg. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 55 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997. Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusman, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg och Östros Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m. 56 57