Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:101 Årsredovisning för staten 2024 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2025 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson(Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2024. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat-räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Innehållsförteckning Sammanfattning5 Inledning12 1Uppföljning av de budgetpolitiska målen15 1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande15 1.2Utgiftstaket för 202417 2Utfallet för statens budget21 2.1Saldot i statens budget 202421 2.2Ändringar i statens budget 202424 2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens24 2.4Inkomster i statens budget 202425 2.5Utgifter i statens budget 202445 2.6Förändring av anslagsbehållningar55 2.7Riksgäldskontorets nettoutlåning57 2.8Kassamässig korrigering63 2.9Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget65 2.10Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget69 3Utfall per utgiftsområde73 3.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse73 3.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning76 3.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution81 3.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet82 3.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan86 3.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap87 3.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd91 3.8Utgiftsområde 8 Migration94 3.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg96 3.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning101 3.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom106 3.12Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn108 3.13Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet111 3.14Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv112 3.15Utgiftsområde 15 Studiestöd118 3.16Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning120 3.17Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid126 3.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik131 3.19Utgiftsområde 19 Regional utveckling134 3.20Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur136 3.21Utgiftsområde 21 Energi140 3.22Utgiftsområde 22 Kommunikationer142 3.23Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel148 3.24Utgiftsområde 24 Näringsliv152 3.25Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner157 3.26Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.158 3.27Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen161 4Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys165 4.1Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar165 4.2Resultaträkning179 4.3Balansräkning183 4.4Finansieringsanalys186 4.5Noter190 5Utvecklingen av statsskulden245 5.1Definition av statsskulden246 5.2Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen246 5.3Statsskuldens sammansättning247 5.4Statsskuldens kostnader249 6Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning251 6.1Statliga garantier251 6.2Statlig utlåning med kreditrisk265 6.3Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier272 7Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU277 7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen277 7.2Redovisning av samtliga EU-medel282 7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel285 7.4Ansvariga myndigheters bedömningar291 7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel298 Bilaga 1Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget Bilaga 4Beställningsbemyndiganden Bilaga 5 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Bilaga 6Tabellsamling Bilaga 7Statliga myndigheter Bilaga 8 Ordlista Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2025 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2024 Den offentliga sektorns finansiella sparande 2024 uppgick till -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,1 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -104 miljarder kronor, vilket är en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 35 miljarder kronor. Jämfört med 2023 försämrades resultatet med 9 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP ökade statsskulden från 15,6 procent 2023 till 16,7 procent 2024. I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2024 jämfört med 2023. Tabell 0.1Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor 2024 Procent av BNP1 2023 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -96 -1,5% -49 -0,8% Statens budgetsaldo -104 -1,6% 19 0,3% Utgiftstak 1 747 27,1% 1 665 26,8% Takbegränsade utgifter 1 686 26,1% 1 575 25,4% Statens nettoförmögenhet 330 5,1% 160 2,6% Statsskuld 1 077 16,7% 970 15,6% Årets överskott i resultaträkningen 35 0,5% 44 0,7% Utlåning3 276 4,3% 262 4,2% Garantiåtaganden4 2 974 46,1% 2 828 45,5% Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Preliminär BNP för 2024 uppgår till 6 447,5 miljarder kronor (löpande priser). 2 Reviderad BNP för 2023 uppgår till 6 212,1 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive utlåning till Riksbanken. 4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Den offentliga sektorns finansiella sparande Tabell 0.2Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor 2024 2023 Inkomster 3 052 2 955 Skatter och avgifter 2 635 2 557 Övriga inkomster 417 397 Utgifter 3 148 3 003 Finansiellt sparande -96 -49 varav staten -71 -4 varav ålderspensionssystemet 29 16 varav kommunala sektorn -54 -60 Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av BNP -0,3 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Statistiska centralbyrån. Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett underskott som uppgick till ca 96 miljarder kronor eller 1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Försvagningen mellan 2023 och 2024 förklaras till stor del av de åtgärder som genomförts bl.a. av stabiliseringspolitiska skäl och för att stärka Sveriges försvar samt att stödja Ukraina. Regeringen bedömer att det bakåtblickande åttaåriga genomsnittet av det finansiella sparandet ligger under målnivån 2024. Denna avvikelse är dock motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl. Utgiftstaket för staten Tabell 0.3Utgiftstaket för staten Miljarder kronor 2024 2023 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 595 1 539 Tekniska justeringar 4 2 Reella justeringar 148 124 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 747 1 665 Takbegränsade utgifter 1 686 1 575 Budgeteringsmarginal 61 90 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,6 5,7 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2024 uppgick till 1 747 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 686 miljarder kronor, dvs. 61 miljarder kronor lägre än det fastställda taket. Utfallet för statens budget Tabell 0.4Utfallet för statens budget Miljarder kronor Statens budget1 2024 2024 2023 Totala inkomster 1 324 1 273 1 243 Statens skatteinkomster 1 345 1 331 1 318 Övriga inkomster -21 -59 -75 Totala utgifter m.m. 1 331 1 377 1 224 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 326 1 319 1 214 Statsskuldsräntor m.m. 20 45 32 Förändring av anslagsbehållningar -11 Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 -2 -11 Kassamässig korrigering 0 14 -10 Budgetsaldo -7 -104 19 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2023. Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev 1 273 miljarder kronor, vilket var knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på inga bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) mottagits under 2024. Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det var 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 69 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre. Budgetsaldot visade för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor, vilket var en försämring med 123 miljarder kronor jämfört med 2023. Resultaträkning Tabell 0.5Resultaträkning Miljarder kronor 2024 2023 Intäkter Skatteintäkter 1 666 1 649 Övriga intäkter 135 144 Summa intäkter 1 801 1 793 Kostnader Transfereringar m.m. -1 427 -1 387 Statens egen verksamhet -401 -384 Summa kostnader -1 828 -1 770 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 66 35 Finansiella intäkter och kostnader, netto -4 -13 Årets överskott 35 44 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Resultaträkningen för 2024 visade ett överskott om 35 miljarder kronor, vilket var 9 miljarder kronor lägre än 2023 då överskottet uppgick till 44 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 17 miljarder kronor medan övriga intäkter minskade med 9 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 427 miljarder kronor, vilket var en ökning med 40 miljarder kronor jämfört med 2023. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 401 miljarder kronor vilket var en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2023. Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 66 miljarder kronor, en ökning med drygt 31 miljarder kronor jämfört med 2023. Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -4 miljarder kronor, en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2023. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden bl.a. på grund av lägre inflation men även orsakat av högre övriga finansiella intäkter. Balansräkning Tabell 0.6Balansräkning Miljarder kronor 2024-12-31 2023-12-31 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 14 13 Materiella anläggningstillgångar 914 825 Finansiella anläggningstillgångar 704 593 Utlåning 276 262 Varulager m.m. 5 4 Fordringar 120 132 Periodavgränsningsposter 338 315 Kortfristiga placeringar 7 20 Kassa och bank 14 10 Summa tillgångar 2 392 2 174 Kapital och skulder Nettoförmögenhet 330 160 Fonder 250 234 Avsättningar 335 406 Statsskulden 1 077 970 Skulder m.m. 319 319 Periodavgränsningsposter 82 86 Summa kapital och skulder 2 392 2 174 Garantiförbindelser 7 7 Övriga ansvarsförbindelser 89 99 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 330 miljarder kronor vid utgången av 2024. I förhållande till 2023 ökade nettoförmögenheten med 169 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 107 miljarder kronor till 1 077 miljarder kronor vid utgången av 2024. Lån i svenska kronor ökade med 116 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor. Statliga garantier Tabell 0.7Statliga garantier Miljarder kronor 2024-12-31 2023-12-31 Insättningsgarantin 2 375 2 294 Investerarskyddet Kreditgarantier 361 320 Garantier om tillförsel av kapital 233 208 Pensionsgarantier 6 6 Totalt 2 974 2 828 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. De statliga garantiåtagandena ökade med 146 miljarder kronor jämfört med 2023 och uppgick till 2 974 miljarder kronor vid utgången av 2024. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,1 procent. Insättningsgarantin uppgick till 2 375 miljarder kronor, vilket var en ökning med 81 miljarder kronor jämfört med 2023. Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 361 miljarder kronor, vilket var ökning med 41 miljarder kronor i förhållande till 2023. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 233 miljarder kronor, vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2023. Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig. Statlig utlåning Tabell 0.8Statlig utlåning Miljarder kronor Lån 2024-12-31 2023-12-31 CSN:s utlåning 262 249 Lån till Riksbanken 5 3 Övriga lån 9 10 Summa 276 262 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Statens utlåning uppgick till 276 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Tabell 0.9Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt) Miljarder kronor 2024 2023 Betalningar till EU 41 44 Betalningar från EU 16 18 Nettoflöde från statens budget till EU 25 25 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Sveriges avgift till EU uppgick till 41 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 2 miljarder kronor jämfört med 2023. Merparten av minskningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning av tullavgiften. Bidragen från EU uppgick till 16 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2023. Inledning Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisning för staten 2024 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar. Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2024 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2024 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2023. Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2024 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2024, dels med utfallet för 2023. Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2025/00658). Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings-bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet. Riksrevisionens årliga revision Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2024 Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2024. För 2024 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugofem myndigheter: Barnombudsmannen, Försvarets materielverk, Högskolan Dalarna, Karolinska institutet, Konstfack, Kungl. biblioteket, Kungl. Tekniska högskolan, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö universitet, Migrationsverket, Moderna museet, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Naturhistoriska riksmuseet, Riksarkivet, Rymdstyrelsen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Spelinspektionen, Statens historiska museer, Statens jordbruksverk, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Umeå universitet. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2020–2024. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten. Tabell 0.10Antal modifierade revisionsberättelser 2020–2024 2020 2021 2022 2023 2024 Antal 12 10 13 17 25 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet 2024 Den offentliga sektorn redovisade 2024 ett finansiellt sparande som uppgick tillca -96 miljarder kronor eller -1,5 procent av BNP. I förhållande till 2023 försvagades det finansiella sparandet med ca 47 miljarder kronor eller ca 0,7 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1) beräknades sparandet till -44 miljarder kronor eller -0,7 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 52 miljarder kronor lägre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.1). Avvikelsen beror på att utgifterna underskattades. Samtidigt blev inkomsterna från skatter sammantaget högre än förväntat. Det rör i första hand kapitalskatt, medan inkomster från mervärdesskatt i stället överskattades. Utgifterna i staten underskattades med närmare 50 miljarder kronor. Det rör i huvudsak förändringar som tillkommit efter propositioner om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Även utgifterna i kommunsektorn underskattades, avvikelsen rör utgifter för investeringar och konsumtion. En betydande del beror på en fortsatt snabb prisutveckling som medförde att utgifterna för pensioner och investeringar blev högre än förväntat. Tabell 1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor om annat inte anges BP 2024 Utfall 2024 Utfall - BP24 Utfall 2023 Inkomster 3 025 3 052 27 2 955 Skatter och avgifter 2 624 2 635 11 2 557 Kapitalinkomster 97 98 1 89 Övriga inkomster 304 319 15 308 Utgifter 3 070 3 148 79 3 003 Transfereringar 1 028 1 034 6 993 Konsumtion 1 673 1 698 25 1 628 Räntor1 50 55 5 56 Investeringar m.m.2 318 361 43 326 Finansiellt sparande -44 -96 -52 -49 procent av BNP -0,7 -1,5 -0,8 -0,8 Stat -33 -71 -38 -4 Ålderspensionssystem 26 29 3 16 Kommunsektorn -38 -54 -16 -60 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. 2 Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. De förändringar som tillkommit på ändringsbudgetar beräknas ha medfört att statens och den offentliga sektorns utgifter blev ca 40 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2024 (se tabell 1.2). Det rör framför allt kapitaltillskottet till Riksbanken på 25 miljarder kronor samt stöd till Ukraina på 14,5 miljarder kronor. Tabell 1.2Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2024, offentliga sektorns finanser Miljarder kronor BP24 Ändrings-budget 2024 Utfall 2024 Utfall - totalt anvisat 2024 Utfall 2023 Inkomster 3 025 -6 3 052 27 2 955 Utgifter 3 070 34 3 148 79 3 003 Finansiellt sparande -44 -40 -96 -52 -49 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen används skattningar av det strukturella sparandet. Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt. Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Regeringen bedömde i 2024 års budgetproposition att finanspolitiken var i linje med överskottsmålet. Det strukturella sparandet 2024 har sedan dess reviderats ner. Det strukturella sparandet 2024 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Vidare är även det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2017–2024 under målnivån. Regeringen bedömer att avvikelsen från överskottsmålet 2024 är motiverad av behovet att stödja Ukraina utan att behöva dra ner på andra viktiga utgifter eller höja skatterna samt av stabiliseringspolitiska skäl. Tabell 1.3Finansiellt sparande i offentlig sektor, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP om annat ej anges 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Finansiellt sparande 1,3 0,7 0,4 -3,2 -0,2 1,0 -0,8 -1,5 varav staten 1,3 1,3 -2,9 -0,6 0,4 -0,1 -1,1 1,3 varav ålderspensionssystemet 0,1 0,2 -0,2 0,0 0,4 0,3 0,5 0,1 varav kommunala sektorn -0,8 -1,0 -0,1 0,5 0,3 -1,0 -0,8 -0,8 Bakåtblickande åttaårssnitt -0,4 -0,3 -0,2 -0,5 -0,3 0,1 0,0 -0,3 Strukturellt sparande1 0,2 -0,2 0,1 -0,9 0,1 0,8 -0,3 -0,3 1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 9.2 i 2025 års ekonomiska vårproposition. Till följd av den höga inflationen har regeringen även valt att justera priseffekten vid beräkningen av BNP-gap. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Utgiftstaket för 2024 Tabell 1.4Utgiftstaket Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 1 123 1 167 1 210 1 332 1 392 1 471 1 430 1 502 1 539 1 595 Tekniska justeringar 2 7 12 5 10 10 6 2 2 4 Reella justeringar1 33 41 52 0 -51 262 259 130 124 148 Utgiftstak, slutligt fastställt 1 158 1 215 1 274 1 337 1 351 1 743 1 695 1 634 1 665 1 747 Takbegränsade utgifter 1 135 1 184 1 229 1 282 1 308 1 501 1 551 1 559 1 575 1 686 Budgeteringsmarginal 23 31 45 55 43 242 144 75 90 61 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,0 2,6 3,6 4,3 3,3 16,1 9,3 4,8 5,7 3,6 Anm.: För 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2013 Årsredovisningen för staten 2018. 1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2015). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om tekniska justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivå för 2024 med 148 miljarder kronor med anledning av den ändrade finanspolitiska inriktning som den nya regeringen föreslog. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen. Utfallet för de takbegränsade utgifterna Enligt utfallet för statens budget 2024 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 686 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 61 miljarder kronor (se tabell 1.5). Tabell 1.5Takbegränsade utgifter 2024 Miljoner kronor Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - totalt anvisat2024 Utfall2023 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.1 1 315 440 40 815 1 319 453 4 013 -36 802 1 214 077 Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 372 929 366 582 -6 347 -6 347 360 860 Takbegränsade utgifter 1 688 369 40 815 1 686 035 -2 334 -43 149 1 574 937 Marginal till utgiftstaket 58 631 60 965 90 063 Utgiftstak 1 747 000 1 747 000 1 665 000 1 Inklusive posten förändring av anslagsbehållningar. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2024 fastställdes av riksdagen i december 2021 till 1 595 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl. Tabell 1.6Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor 2024 Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2022 1 595 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2023 Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag 1,80 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,64 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbelopp Sverige-Danmark -0,15 Finanspolitiskt motiverad ändring i budgetpropositionen för 2023 Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval 148 Ny nivå i budgetpropositionen för 2023 1 745 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 Förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2,11 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,37 Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt utjämningsbeloppSverige-Danmark 0,06 Höjd jämförelseränta vid ränteförmån -0,11 Ny nivå i budgetpropositionen för 2024 1 747 Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,1 Ny nivå i budgetpropositionen för 2025 1 747 Slutligt utgiftstak 1 747 Anm.: Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och avrundas enligt praxis till hela miljarder kronor. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2024 höjts med 4 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Både mer gynnsamma skatteregler för reseavdrag och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget (se tabell 1.6), har lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har medfört en teknisk justering av utgiftstaket. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2024 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Ändringen motiverades av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog efter riksdagsvalet 2022. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Utfallet för statens budget I avsnitt två och tre redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter 2024 som regeringen har fått från riksdagen. Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året, intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel. Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2024 (bet. 2023/24:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner om ändringar i statens budget som påverkar anslagen i statens budget. Saldot i statens budget 2024 Saldot i statens budget blev ett underskott på 104 miljarder kronor 2024 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 7 miljarder kronor. Saldot blev därmed 97 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev knappt 52 miljarder kronor lägre och utgifterna blev knappt 46 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Tabell 2.1Utfallet för statens budget 2024 Miljoner kronor Statens budget Ändringsbudget Utfall2024 Utfall - statens budget Totala inkomster 1 324 264 1 272 749 -51 514 Statens skatteinkomster 1 344 973 1 331 399 -13 574 Övriga inkomster -20 709 -58 650 -37 941 Totala utgifter m.m. 1 331 129 68 682 1 377 021 45 892 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 326 239 40 815 1 319 453 -6 786 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 27 867 45 198 24 743 Förändring av anslagsbehållningar -10 891 10 891 Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 045 -1 973 3 072 Kassamässig korrigering 371 14 343 13 972 Budgetsaldo -6 866 -104 272 -97 406 Statens inkomster blev 52 miljarder kronor lägre än beräknat Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 324 miljarder kronor. Utfallet blev nästan 1 273 miljarder kronor, vilket är knappt 52 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev knappt 14 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 38 miljarder kronor lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror främst på att Sverige inte tagit emot några bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) under 2024. Utgifterna blev 46 miljarder kronor högre än budgeterat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 miljarder kronor. Det är 46 miljarder kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men nästan 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än totalt anvisat. Inom 6 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet. Tabell 2.2Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Utfall Utfall - statens budget 4 Rättsväsendet 76 028 2 747 78 298 2 270 6 Försvar och samhällets krisberedskap 126 060 6 742 128 177 2 117 8 Migration 13 808 -56 11 765 -2 043 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 8 194 116 049 5 791 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 8 843 120 096 3 189 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 3 943 63 565 3 254 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 071 1 265 102 877 -3 193 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 1 481 88 531 -3 528 15 Studiestöd 30 545 59 28 039 -2 507 20 Klimat, miljö och natur 19 307 316 14 587 -4 720 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 452 21 554 -2 419 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 27 867 45 198 24 743 Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 045 -1 973 3 072 Kassamässig korrigering 371 14 343 13 972 Övriga utgifter 540 020 6 830 545 915 5 894 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 331 129 68 682 1 377 021 45 892 Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023 I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2024 och 2023. Utfallet för statens budget visar för 2024 ett underskott på 104 miljarder kronor. År 2023 visade budgeten i stället ett överskott på 19 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123 miljarder kronor mellan åren. Tabell 2.3Utfallet för statens budget 2023 och 2024 Miljoner kronor Utfall2024 Utfall2023 Skillnad mot2023 Totala inkomster 1 272 749 1 242 911 29 838 Statens skatteinkomster 1 331 399 1 318 031 13 368 Övriga inkomster -58 650 -75 119 16 469 Totala utgifter m.m. 1 377 021 1 223 848 153 174 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 1 319 453 1 214 077 105 376 Statsskuldsräntor m.m. 45 198 31 626 13 572 Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 973 -11 473 9 500 Kassamässig korrigering 14 343 -10 383 24 727 Budgetsaldo -104 272 19 064 -123 336 Statens inkomster ökade med knappt 30 miljarder kronor 2024 Statens skatteinkomster ökade med 13 miljarder kronor (1,0 procent) och övriga inkomster med drygt 16 miljarder kronor (22,0 procent). Ökningen av övriga inkomster beror främst på att avräkningen av s.k. flaskhalsintäkter skett i mycket begränsad omfattning under 2024. Utgifterna ökade med 12,5 procent Utgifterna i statens budget ökade med 153 miljarder kronor (12,5 procent) mellan 2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med 32 miljarder kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan, men även förstärkt stöd till Ukraina. Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallen mellan 2023 och 2024. Tabell 2.4Utgifter för statens budget 2023–2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2024 Utfall2023 Skillnad mot2023 3 Skatt, tull och exekution 16 924 13 438 3 485 4 Rättsväsendet 78 298 69 772 8 526 6 Försvar och samhällets krisberedskap 128 177 95 987 32 190 7 Internationellt bistånd 49 604 46 511 3 093 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 116 049 108 833 7 216 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 120 096 110 618 9 478 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 63 565 56 427 7 138 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 88 531 79 842 8 689 16 Utbildning och universitetsforskning 98 133 92 967 5 166 20 Klimat, miljö och natur 14 587 17 880 -3 293 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 554 18 602 2 952 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 245 157 904 16 341 26 Statsskuldsräntor m.m. 45 198 31 626 13 572 Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 973 -11 473 9 500 Kassamässig korrigering 14 343 -10 383 24 727 Övriga utgifter 349 691 345 296 4 395 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 377 021 1 223 848 153 174 Ändringar i statens budget 2024 Tabell 2.5 visar beslut om ändringar i statens budget för 2024. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2024, med undantag för ett beslut som inte haft några budgetära konsekvenser (Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB, prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24: 167). Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 68 682 miljoner kronor i ändringsbudget under 2024. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden med 41 333 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2024. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 13 877 miljoner kronor, vilket minskar statens tillgångar med samma belopp. Tabell 2.5Ändringar i statens budget 2024 Miljoner kronor Riksdagsbeslut Proposition/betänkande Beteckning Utgifter Beställnings-bemyndiganden Övrigt 2024-03-20 Prop. 2023/24:76,bet. 2023/24:FiU33,rskr. 2023/24:144–145 Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina 2 620 5 593 3 344 2024-06-12 Prop. 2023/24:99,bet. 2023/24:FiU21,rskr. 2023/24: 241–253 Vårändringsbudget för 2024 17 274 15 465 2024-06-18 Prop. 2023/24:155,bet. 2023/24:FiU36,rskr. 2023/24: 265–266 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina 2 349 10 775 9 681 2024-06-19 Bet. 2023/24:FiU28,rskr. 2023/24: 277–278 Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024 25 000 2024-09-25 Prop. 2024/25:6,bet. 2024/25:FiU14,rskr. 2024/25: 1–2 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina 810 3 768 852 2024-11-27 Prop. 2024/25:2,bet. 2024/25:FiU11,rskr. 2024/25:50–60 Höständringsbudget för 2024 20 629 5 732 Summa 68 682 41 333 13 877 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet kommer att redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts. Regeringen beslutade den 12 december 2024 om att ansöka om en första utbetalning från återhämtningsfaciliteten. Den första betalningsansökan omfattar huvudsakligen åtgärder med måldatum 2020–2022 och uppgår till 1,65 miljarder euro. Det är den första betalningsansökan av tre som regeringen väntas att göra. Sista utbetalningen måste vara hanterad innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för utbetalningarna till Sverige liksom delbeloppens storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2024 inte fastställda. Inkomster i statens budget 2024 I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatteinkomster för 2024 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1. Prognosförutsättningar Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2024 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 5,9 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror som bedöms ha minskat med 6,0 miljarder kronor och som främst beror på beslut om sänkt energiskatt på bensin- och diesel. Se tabell 2.6. Tabell 2.6Skattereformer i statens budget för 2024 Miljarder kronor Skatteintäkter som påverkats av beslut SB 2024 ÄB 2024 Totalt Skatt på arbete -0,4 -0,4 Skatt på kapital 0,5 0,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror -6,0 -6,0 Övriga skatter 0,0 0,0 Summa skattebeslut -5,9 -5,9 Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2024. En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,8 procent. Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni–juni påverkar skatteintäkterna både genom grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs normalt även skiktgränsen, dock inte under 2024, då uppräkningen av skiktgränsen tillfälligt pausades. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI var 2,6 procent 2024. Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med 3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2024. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från mervärdesskatt. BNP ökade nominellt med 3,7 procent, vilket är 0,4 procentenheter högre än vad som förväntades i statens budget för 2024. Ökningen förklaras även 2024 främst av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,0 procent. Tabell 2.7Antaganden i utfallet för statens budget 2024 jämfört med budgetpropositionen för 2024 Procentuell utveckling om inget annat anges 2024 BNP, marknadspris1 3,7 Diff. BP24 0,4 Arbetade timmar2 -0,1 Diff. BP24 -0,1 Timlön3 4,2 Diff. BP24 0,3 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,8 Diff. BP24 -0,1 Arbetslöshet4 8,4 Diff. BP24 0,2 Hushållens konsumtionsutgifter1 3,2 Diff. BP24 -1,3 Kommunal medelutdebitering5 32,37 Diff. BP24 0,13 Statslåneränta5 2,1 Diff. BP24 -0,3 KPI juni-juni 2,6 Diff. BP24 -1,6 Inkomstbasbelopp6 76,2 Diff. BP24 -1,1 Prisbasbelopp6 57,3 Diff. BP24 0,0 Inkomstindex 208,4 Diff. BP24 -2,9 Skiktgräns7 598,5 Diff. BP24 0,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition. 4 Arbetslöshet 15–74 år. 5 Medelvärde under året, procent. 6 Tusental kronor. 7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Bedömningar av utfallet för 2024 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar. Det beror på att skatterna redovisas periodiserat, dvs. till det år skatterna hänförs till, och är därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2024 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året. I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen. Tabell 2.8Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2024 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter Jan 26 1120 Allmän pensionsavgift Jan 26 1140 Skattereduktioner Dec 25 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 Dec 25 1240 Egenavgifter Dec 25 1270 Särskild löneskatt, 1274 Dec 25 1280 Nedsättningar, 1283–1284 Feb 26 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll Dec 25 1320 Skatt på företagsvinster Dec 25 1340 Avkastningsskatt, 1341–1342 Dec 25 1350 Fastighetsskatt Dec 25 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 Sep 25 1431 Skatt på elektrisk kraft Mar 25 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll Apr 26 1630 Övriga skatter, företag Apr 26 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer Dec 25 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar Apr 26 1920 Betalningsförskjutningar Dec 25 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2024 och 2023 I följande tabeller jämförs skatteinkomster med utfallen med beräkningarna i statens budget för 2024 och 2023. Tabell 2.9Statens skatteinkomster Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1100 Direkta skatter på arbete 768,5 749,7 6,8 10,9 1200 Indirekta skatter på arbete 755,1 723,9 6,3 12,3 1300 Skatt på kapital 398,3 356,8 21,3 11,5 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 704,1 717,9 -20,2 -17,9 1500 Skatt på import 8,5 7,9 -1,1 -1,5 1600 Restförda och övriga skatter 9,2 9,1 -2,9 -4,2 1700 Avgående poster, skatter till EU -8,5 -7,9 1,1 1,5 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 278,7 -1 231,2 -7,3 -14,7 Statens skatteintäkter 1 356,6 1 326,1 4,0 -2,1 1900 Periodiseringar -25,2 -8,1 -17,5 7,5 1000 Statens skatteinkomster 1 331,4 1 318,0 -13,6 5,4 Statens skatteintäkter Statens skatteintäkter uppgick till 1 356,6 miljarder kronor. Det är 4,0 miljarder kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev statens skatteintäkter 30,5 miljarder kronor (2,3 procent) högre. Statens skatteinkomster Statens skatteinkomster 2024 blev 13,6 miljarder kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster, blev -25,2 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli -7,6 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -17,5 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga (icke-periodiserade). För 2024 blev statens skatteinkomster 13,4 miljarder kronor (1,0 procent) högre än för 2023. Skatt på arbete Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegrupp liv. Tabell 2.10Skatt på arbete Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1100 Direkta skatter på arbete 768,5 749,7 6,8 10,9 1110 Inkomstskatter 990,6 949,3 7,2 14,3 1111 Statlig inkomstskatt 62,8 55,9 0,1 2,2 1115 Kommunal inkomstskatt 927,7 893,4 7,1 12,1 1120 Allmän pensionsavgift 158,4 152,8 -0,8 1,3 1130 Artistskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1140–1160 Skattereduktioner -380,5 -352,5 0,4 -4,7 1200 Indirekta skatter på arbete 755,1 723,9 6,3 12,3 1210 Arbetsgivaravgifter 734,6 707,6 2,2 10,1 1240 Egenavgifter 11,7 11,5 -0,1 -1,2 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -50,5 -49,1 0,3 -0,6 1270 Särskild löneskatt 64,1 61,5 3,6 3,7 1280 Nedsättningar -5,4 -8,3 0,3 0,3 1290 Tjänstegruppliv 0,5 0,6 -0,1 -0,1 Skatt på arbete 1 523,6 1 473,5 13,1 23,2 Intäkter från skatt på arbete ökade något mer än beräknat 2024 Intäkterna från Skatt på arbete uppgick till 1 523,6 miljarder kronor. Det är 13,1 miljarder kronor (0,9 procent) högre än beräknat i statens budget. För inkomståret 2024 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till 768,5 miljarder kronor. Det är 6,8 miljarder kronor (0,9 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 7,1 miljarder kronor högre. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 0,4 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för installation av grön teknik blev 1,2 miljarder kronor lägre då antalet hushåll som investerat i främst solceller blev lägre än beräknat. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev 1 100 kronor lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp. Jobbskatteavdragen blev 0,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att lönesumman blev högre än vad som antogs i beräkningen i statens budget. Även avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, blev högre än beräknat. Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 755,1 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 734,6 miljarder kronor för inkomståret 2024. Det är 2,2 miljarder kronor (0,3 procent) högre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman blev högre än beräknat. Det är även delvis en orsak till att intäkterna från särskild löneskatt beräknas bli 3,6 miljarder kronor högre. Särskild löneskatt betalas med 24,26 procent, främst på pensionskostnader t.ex. premier för tjänstepensionsförsäkring, men även andra pensionsförmåner som inte beskattas enligt andra regler. Intäkterna från skatt på arbete ökade med 3,4 procent jämfört med 2023 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på arbete 50,0 miljarder kronor (3,4 procent) högre. Direkta skatter på arbete ökade med 18,8 miljarder kronor (2,5 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 34,4 miljarder kronor (3,8 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökat med 3,8 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 13 öre under 2024. Timlönen ökade med 4,2 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren. Intäkterna från statlig inkomstskatt ökade med 6,9 miljarder kronor. Det beror dels på den högre lönesumman, dels på att skiktgränsen för statlig skatt pausades under 2024, vilket höjde skatteintäkterna. Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 28,0 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är främst jobbskatteavdraget som har ökat. Det beror främst på att lönesumman ökat med 3,8 procent men också på att riksdagen beslutade om att utöka jobbskatteavdraget. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,6 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 blev 1 900 kronor högre än 2023. Skattereduktionen för installation av grön teknik minskade med 2,0 miljarder kronor. Det beror på att på att hushållens investeringar i solcellsanläggningar minskat kraftigt under 2024. Avdragen för hushållsarbete, främst rotavdrag, ökade dock med 2,1 miljarder kronor jämfört med 2023. Intäkterna från arbetsgivaravgifter 3,8 procent högre 2024 Indirekta skatter på arbete ökade med 31,2 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2023. Arbetsgivaravgifterna ökade med 27,0 miljarder kronor (3,8 procent), vilket beror på att lönesumman ökat med 3,8 procent jämfört med 2023. Särskild löneskatt ökade med 2,6 miljarder kronor (4,3 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att prisbasbeloppet ökat med 4 800 kr, vilket medfört högre premier för bland annat tjänstepensionsförsäkring. Maximalt avdrag för tjänstepensionskostnader är 35 procent av lönen upp till 10 basbelopp. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter minskade med 2,9 miljarder kronor. Orsaken var främst att riksdagen beslutade om att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för15–18 åringar från och med den första januari 2024. Skatt på kapital Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Tabell 2.11Skatt på kapital Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1310 Skatt på kapital, hushåll 87,1 71,7 5,6 -5,9 1320 Skatt på företagsvinster 212,2 201,3 12,5 23,2 1330 Kupongskatt 11,1 9,4 3,4 -0,7 1340 Avkastningsskatt 30,6 18,8 1,7 -0,5 1350 Fastighetskatt 41,3 39,8 0,0 1,8 1360 Stämpelskatt 10,6 10,3 -3,0 -4,3 1390 Riskskatt för kreditinstitut 5,5 5,5 1,0 -2,1 1300 Skatt på kapital 398,3 356,8 21,3 11,5 Intäkter från skatt på kapital högre än beräknat Intäkterna från Skatt på kapital uppgick till 398,3 miljarder kronor. Det är 21,3 miljarder kronor (5,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 12,5 miljarder kronor (5,4 procent) högre, vilket beror på att företagsvinsterna ökade mer än väntat. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 5,6 miljarder kronor (6,9 procent) högre än beräknat. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på kapital, blev 6,1 miljarder kronor högre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev högre än beräknat. Intäkterna från kupongskatt blev 3,4 miljarder kronor högre, vilket beror på högre utdelningar än väntat. Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands. Intäkterna från stämpelskatt dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt, blev 3,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Bostadspriserna och omsättningen på bostadsmarknaden har visserligen ökat men i lägre takt än den som beräknades i statens budget. Statens intäkter från skatt på kapital ökade med 12 procent 2024 Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på kapital 41,6 miljarder kronor (11,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 10,9 miljarder kronor (5,4 procent). Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster ökade med 15,4 miljarder kronor (21,5 procent). Den starka utvecklingen på aktiemarknaden medförde att schablonintäkter från investeringssparkonton (ISK) och vinster från aktieförsäljningar ökade kraftigt. Även bostadsmarknaden visade stigande priser och omsättning vilket medförde ökande kapitalvinster från bostadsförsäljningar. Vidare ökade utdelningsinkomsterna, framför allt från fåmansbolag under 2024. Eftersom den genomsnittliga räntan var högre 2024 jämfört med 2023 ökade även hushållens ränteinkomster. Dock ökade de betydligt mindre än ränteutgifterna eftersom hushållens räntebärande tillgångar är mindre än skulderna samt att inlåningsräntan är lägre än utlåningsräntan. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 7,2 miljarder kronor jämfört med 2023. Avkastningsskatten dvs. den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t.ex. livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräkning, ökade med 11,8 miljarder kronor. Skatten påverkas dels av kapitalunderlagets utveckling som ökat under 2024, dels av den genomsnittliga statslåneräntan med ett års eftersläpning. Vid beräkningen av skatten för 2024 används räntan för 2023 som blev 2,48 procent. Det är 1,02 procentenheter högre än den genomsnittliga statslåneräntan för 2022. Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. Tabell 2.12Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1410 Mervärdesskatt 562,0 557,9 -22,2 -36,6 1420 Skatt på alkohol och tobak 32,8 28,6 1,4 -1,8 1430 Energiskatt 46,8 45,6 2,8 -1,7 1440 Koldioxidskatt 24,6 22,7 0,5 0,2 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 9,4 34,4 0,6 26,3 1470 Skatt på vägtrafik 21,6 22,1 -2,4 -3,2 1480 Övriga skatter 6,9 6,7 -0,8 -1,2 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 704,1 717,9 -20,2 -17,9 Intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 704,1 miljarder kronor. Det är 20,2 miljarder kronor (2,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror 13,7 miljarder kronor (1,9 procent) lägre. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor. Hushållens konsumtion lägre än väntat 2024 Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 562,0 miljarder kronor. Det är 22,2 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent, vilket är 1,3 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2024. Jämfört med 2023 blev intäkterna från mervärdesskatt 4,1 miljarder kronor (0,7 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 1,6 miljarder kronor och intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 6,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på tjänster som beräknas bli högre, vilket är en följd av fortsatta prisökningar under 2024. Även intäkterna från mervärdeskatt på dagligvaror (livsmedel) beräknas öka, både till följd av ökad konsumtion och högre priser. Åt motsatt håll gick intäkterna från mervärdeskatt på bostadsinvesteringar som bedöms ha minskat med 6,0 miljarder kronor. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt. Skatt på alkohol och tobak Intäkterna från Skatt på alkohol och tobak uppgick till 32,8 miljarder kronor. Det är 1,4 miljarder kronor (4,5 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 4,2 miljarder kronor (14,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på tobak blev 1,6 miljarder kronor (12,3 procent) högre än budget och 3,2 miljarder kronor (29,4 procent) högre jämfört med 2023. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras från och med den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024. Förändringen innebar bl.a. att skatten på cigaretter höjdes med ca 9 procent samtidigt som skatten på tobakssnus sänktes med ca 20 procent. Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,4 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2023 så ökade dock intäkterna med 1,0 miljard kronor, till följd av att skattesatserna för 2024 höjdes med 7,5 procent för öl, 7,6 procent för vin och andra alkoholhaltiga drycker samt med 1,0 procent för etylalkohol (spritdrycker). Tabell 2.13Skatt på alkohol och tobak Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1421 Skatt på tobak 14,2 11,0 1,6 -1,2 1422 Skatt på etylalkohol 5,4 5,6 -0,4 -0,2 1423 Skatt på vin 7,0 6,6 -0,2 -0,3 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,1 0,0 0,0 1425 Skatt på öl 5,4 4,7 0,2 -0,5 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,0 0,1 0,0 0,1 1427 Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter 0,6 0,5 0,2 0,3 1420 Skatt på alkohol och tobak 32,8 28,6 1,4 -1,8 Skatt på energi och miljö Intäkterna från Skatt på energi och miljö uppgick till 80,8 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 3,3 miljarder kronor högre, främst till följd av att konsumtionen blev högre än väntat. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Skatt på energi och miljö 21,9 miljarder kronor (21,3 procent) lägre. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter. Under 2023 betalades ett överskott om 26,2 miljarder kronor från flaskhalsintäkter, som uppstod till följd av de höga elpriserna, ut som stöd till hushåll och företag, vilket redovisades som en skatteintäkt under 2023. Motsvarande utbetalningar har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Även intäkterna från energiskatt på bensin har minskat jämfört med 2023, vilket främst beror på att energiskatten på bensin sänktes under 2024. Däremot har intäkterna från skatt på elektrisk kraft ökat, främst på grund av ökad elanvändning men även på grund av att skatten per kWh räknades upp med 4,5 öre. Även intäkterna från koldioxidskatt på bensin- och oljeprodukter har ökat, dels till följd av att skattesatsen för koldioxidskatt räknats upp med KPI, dels har konsumtionen av främst diesel ökat. Tabell 2.14Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1430 Energiskatt 46,8 45,6 2,8 -1,7 1431 Skatt på elektrisk kraft 31,5 27,8 -0,2 -0,5 1432 Energiskatt bensin 7,0 9,3 1,5 0,6 1433 Energiskatt oljeprodukter 8,1 8,2 1,4 -1,6 1434 Energiskatt övrigt 0,3 0,3 0,0 -0,2 1440 Koldioxidskatt 24,6 22,7 0,5 0,2 1441 Koldioxidskatt bensin 8,6 7,8 0,9 0,2 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 15,3 14,1 -0,8 -0,6 1443 Koldioxidskatt övrigt 0,7 0,7 0,4 0,6 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö 9,4 34,4 0,6 26,3 1451 Svavelskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 1452 Skatt på råtallolja 0,1 0,1 0,1 0,1 1453 Särskild skatt mot försurning 0,1 0,1 0,0 0,0 1454 Skatt på bekämpningsmedel 0,1 0,1 0,0 0,0 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,0 0,0 0,0 0,0 1456 Avfallsskatt 0,4 0,3 0,1 0,0 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,0 0,0 0,0 0,0 1458 Övriga skatter 0,1 0,3 -0,1 0,1 1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter 3,7 3,0 0,1 -0,4 1461 Kemikalieskatt 2,5 2,0 0,5 0,1 1462 Skatt på flygresor 1,7 1,5 -0,1 0,4 1463 Skatt på avfallsförbränning 0,0 0,0 0,0 0,0 1464 Skatt på plastbärkassar 0,4 0,5 0,0 -0,1 1465 Intäkter från handel med elcertifikat 0,2 0,2 0,0 0,0 1467 Flaskhalsintäkter 0,0 26,2 0,0 26,2 Skatt på energi och miljö 80,8 102,6 3,9 24,8 Högre intäkter från skatt på kemikalier Intäkterna från Kemikalieskatt blev 0,5 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,4 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att skattesatserna på kemikalier i viss elektronik höjdes 2024, konsumtionen av skattepliktiga vitvaror och övriga elektronikvaror är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna från Skatt på vägtrafik uppgick till 21,6 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor (9,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,9 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2024. Jämfört med 2023 blev intäkterna av skatt på vägtrafik 0,4 miljarder kronor lägre. Övriga skatter Övriga skatter består av inlevererade överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, telekommunikationer m.m. Intäkterna från Övriga skatter uppgick till 6,9 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor (10,9 procent) lägre än beräknat i statens budget, och beror främst på lägre intäkter från skatt på spel och ett lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB. Jämfört med 2023 blev intäkterna från Övriga skatter 0,2 miljarder kronor (2,7 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,6 miljarder kronor medan lägre inlevererat överskott från Svenska Spel AB minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor. Skatt på import Skatt på import består av tull på varor utanför EU. För 2024 uppgick intäkterna från tull till 8,5 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i den beslutade budgeten. Det beror främst på att importen blev lägre än beräknat under 2024 till följd av lägre inhemsk efterfrågan. Jämfört med 2023 ökade dock intäkterna från skatt på import med 0,5 miljarder kronor (6,9 procent). Det totala importvärdet ökade med 7,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den tull som debiteras påverkas av vilka varor som importeras och från vilka länder de har sitt ursprung. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen textilier där debiterad tull ökat med 153 miljoner kronor eller knappt 9 procent. Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd, skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service. Tabell 2.15Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1610 Restförda skatter -16,5 -13,0 -5,6 -4,9 1620 Övriga skatter, hushåll 7,9 7,1 1,7 1,2 1630 Övriga skatter företag 1,7 -1,3 2,0 -0,8 1640 Intäkter som förs till fonder 7,3 7,0 0,4 0,8 1650 Avgifter till public service 8,8 9,3 -1,5 -0,5 1600 Restförda och övriga skatter 9,2 9,1 -2,9 -4,2 Restförda och övriga skatter uppgick till 9,2 miljarder kronor för 2024, vilket är 2,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet för restförda skatter blev 16,5 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är -5,6 miljarder kronor och beror främst på att befarade uppbördsförluster, både för hushåll och företag, blev högre än beräknat. Jämfört med 2023 bedöms summan av restförda och övriga skatter vara marginellt högre. Restförda skatter beräknas minska statens skatteintäkter, till följd av högre uppbördsförluster. Det motverkas av att övriga skatter från hushåll och företag ökade. Det beror på att företagens netto 2024 av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör var positivt och uppgick till 3,2 miljarder kronor, eftersom anstånd som upphörde var högre än beviljade anstånd med att betala skatt. Nettot för 2023 var negativt, 0,9 miljarder kronor, skillnaden mellan åren är 4,1 miljarder kronor. Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna. I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig. Tabell 2.16Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall2024 Prognos/ utfall2023 Skillnad mot statens budget2024 Skillnad mot statens budget2023 1700 Avgående poster, skatter till EU -8,5 -7,9 1,1 1,5 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -1 278,7 -1 231,2 -7,3 -14,7 1811 Kommunala skatter -951,7 -915,8 -9,3 -12,9 1812 Avgifter till AP-fonder -327,0 -315,4 2,0 -1,9 1900 Periodiseringar -25,2 -8,1 -17,5 7,5 1910 Uppbördsförskjutningar -1,1 42,3 -27,1 25,2 1920 Betalningsförskjutningar -39,8 -41,0 11,3 2,3 1930 Anstånd 15,6 -9,4 -1,8 -20,0 Avgående poster och periodiseringar -1 312,4 -1 247,2 -23,8 -5,8 Avgående poster, skatter till andra sektorer Intäkterna från Avgående poster, skatter till andra sektorer uppgick till 1 278,7 miljarder kronor. Det är 7,3 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 47,5 miljarder kronor (3,9 procent) lägre än 2023. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev något högre än beräknat i statens budget för 2024. Skillnaden mot 2023 förklaras av att lönesumman ökat med 3,8 procent under 2024. Periodiseringar Periodiseringarna för 2024 beräknas uppgå till -25,2 miljarder kronor, och har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. Det är -17,5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2024. Jämfört med 2023 blev periodiseringarna 17,1 miljarder kronor lägre. Uppbördsförskjutningen för 2024 blev negativ och uppgick till -1,1 miljard kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2024 blev lägre än den periodiserade intäkten avseende 2024. Skillnaden jämfört med beräkningen av uppbördsförskjutningar till statens budget är 27,1 miljarder kronor. Betalningsförskjutningen blev negativ och uppgick till -39,8 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensionssystem och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar. Skillnaden jämfört med beräkningen av betalningsförskjutningar till statens budget är 11,3 miljarder kronor Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -19,1 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2024. Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev 18,7 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2024, inkl. utbetalning av slutreglering för 2022, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2024. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2022 blev 23,7 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2022. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2024, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2024. Det motverkas av att den kommunala skatteintäkten för 2024 bedöms vara 2,4 miljarder kronor högre än vad som vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2024. Anstånd med att betala skatt minskade med 15,6 miljarder kronor under 2024, vilket ökade statens skatteinkomster. Det beror på att en stor del av de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19, löpt ut under 2024. I statens budget antogs anstånden minska med 17,4 miljarder kronor, en skillnad på 1,8 miljarder kronor. Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2024 uppgick till -58 650 miljoner kronor och blev därmed 37 941 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 16 469 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Tabell 2.17Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 890 47 577 -313 55 765 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 240 -3 760 92 4000 Återbetalning av lån 615 387 -228 432 5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 21 943 -221 19 922 6000 Bidrag m.m. från EU 48 675 16 387 -32 288 18 262 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -145 053 -146 184 -1 131 -169 592 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Övriga inkomster -20 709 -58 650 -37 941 -75 119 Inkomster av statens verksamhet Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet. Tabell 2.18Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 2100 Rörelseöverskott 739 636 -104 604 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 383 463 80 705 2300 Ränteinkomster 2 265 5 797 3 533 2 991 2400 Inkomster av statens aktier 25 700 20 468 -5 232 19 929 2500 Offentligrättsliga avgifter 13 155 13 390 235 13 364 2600 Försäljningsinkomster 50 48 -2 51 2700 Böter m.m. 1 909 2 263 354 2 888 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 3 688 4 511 823 15 232 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 890 47 577 -313 55 765 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 47 577 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 8 188 miljoner kronor (14,7 procent) lägre. Lägre rörelseöverskott än beräknat i statens budget men högre än 2023 Rörelseöverskotten uppgick till 636 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 31 miljoner kronor (5,2 procent) högre. Tabell 2.19Rörelseöverskott Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet 259 274 15 381 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 0 0 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 105 71 -34 78 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 80 166 86 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter 295 125 -170 146 2131 Riksbankens inlevererade överskott 0 0 2100 Rörelseöverskott 739 636 -104 604 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 274 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2023. På inkomsttiteln inlevererat överskott från övriga myndigheter redovisas Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott som uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2023. Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 463 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023blev utfallet 242 miljoner kronor lägre. Under 2024 har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av residensbostaden i Lissabon. Statens ränteinkomster från skattekonto högre än 2023 Ränteinkomster uppgick till 5 797 miljoner kronor. Det är 3 533 miljoner kronor (156,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev ränteinkomsterna 2 807 miljoner kronor (93,8 procent) högre. Tabell 2.20Ränteinkomster Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 2320 Räntor på näringslån 0 0 0 0 2340 Räntor på studielån 24 21 -3 17 2390 Övriga ränteinkomster 2 241 5 777 3 536 2 974 2300 Ränteinkomster 2 265 5 797 3 533 2 991 I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 5 688 miljoner kronor, vilket är 2 754 miljoner kronor (93,9 procent) högre än 2023. Skillnaden jämfört med 2023 beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev högre. Statens aktieutdelningar i nivå med föregående år Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från 2023. Inkomster av statens aktier uppgick till 20 468 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor (2,7 procent) högre än föregående år. Tabell 2.21Aktieutdelning m.m. 2024 och 2023 Miljoner kronor Bolag Utfall 2024 Utfall 2023 Förändring Akademiska hus AB 2 218 2 906 -688 Apoteket 263 199 64 Eurofima 3 0 3 Infranord AB 65 41 24 Jernhusen AB 357 432 -75 Lernia 0 9 -9 Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) 7 600 7 540 60 Nordiska investeringsbanken NIB 255 97 158 SBAB Bank 963 832 131 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 0 0 0 Specialfastigheter Sverige AB 0 0 0 Sveaskog Holding AB 1 207 1 150 57 AB Svensk Bilprovning (Bolaget såldes i december 2024) 36 37 -1 AB Svensk Exportkredit 248 0 248 Svevia AB 0 236 -236 Sweden House AB 0 0 0 Telia Company AB 3 228 2 421 807 Teracom Group AB 23 29 -6 Vasallen AB 0 0 0 Vattenfall AB 4 000 4 000 0 Totalt 20 468 19 929 539 Utdelningen från LKAB blev 7 600 miljoner kronor, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat för bolaget 2023. Återföring av kreditreserv under 2023 påverkar jämförelsen mellan åren Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 4 511 miljoner kronor. Det är 823 miljoner kronor (22,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev övriga inkomster av statens verksamhet 10 720 miljoner kronor (70,4 procent) lägre. Det beror främst på att Centrala studiestödsnämnden (CSN) under 2023 avslutade sin kreditreserv för kreditförluster. I och med detta levererade CSN in 10 607 miljoner kronor på inkomsttitel. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. Tabell 2.22Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 1 240 -3 760 92 Försäljning av Bilprovningen medförde högre inkomster 2024 Inkomster av försåld egendom uppgick till 1 240 miljoner kronor. Det är 3 760 miljoner kronor (75,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev Inkomster av försåld egendom 1 148 miljoner kronor högre. Det beror på försäljningen av Aktiebolaget Svensk Bilprovning till tyska TÜV Rheinland AG. Inkomsterna som redovisades efter försäljningen uppgick till 1 179 miljoner kronor. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån. Tabell 2.23Återbetalning av lån Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 4100 Återbetalning av näringslån 0 20 20 1 4300 Återbetalning av studielån 320 262 -58 244 4500 Återbetalning av övriga lån 295 106 -189 186 4000 Återbetalning av lån 615 387 -228 432 Fortsatt färre låntagare Återbetalning av lån uppgick till 387 miljoner kronor. Det är 228 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet 45 miljoner kronor (10,4 procent) lägre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 58 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Förändringen mellan åren beror främst på fortsatt färre låntagare för denna typ av lån. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet för återbetalningar av övriga lån 189 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Återbetalning av hemutrustningslån uppgick till 62 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än föregående år. Från den 1 januari 2022 går det inte längre att ansöka om hemutrustningslån. Befintliga lån regleras allteftersom. Återbetalning av körkortslån uppgick till 32 miljoner kronor. Sedan den 1 januari 2024 är det inte längre möjligt att ansöka om körkortslån. Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Tabell 2.24Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 5100 Avskrivningar och amorteringar 0 0 5200 Statliga pensionsavgifter 22 164 21 943 -221 19 922 5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 21 943 -221 19 922 De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2023 Statliga pensionsavgifter uppgick till 21 943 miljoner kronor. Det är 221 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statliga tjänstepensioner uppgick till 17 775 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 192 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 183 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev de statliga pensionsavgifterna 2 022 miljoner kronor (10,1 procent) högre. Det beror främst på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2024 är högre än 2023. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 basbelopp. Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 2.25Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 12 665 10 452 -2 213 11 238 6200 Bidrag från EU till fiskenäringen 196 103 -93 300 6300 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 414 1 889 475 1 714 6400 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 462 2 466 1 004 2 411 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 534 453 -81 997 6600 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens 32 164 -32 164 6900 Övriga bidrag från EU 240 1 022 782 1 603 6000 Bidrag m.m. från EU 48 675 16 387 -32 288 18 262 Inkomsterna uppgick till 16 387 miljoner kronor, vilket är 32 288 miljoner kronor (66,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2023 blev inkomsterna 1 875 miljoner kronor (10,3 procent) lägre. Senarelagd betalningsansökan för RRF påverkar jämförelse mot budget med 32 miljarder kronor Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 32 164 miljoner kronor i statens budget för 2024. Sverige mottog inga bidrag från RRF under 2024. RRF utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument Next Generation EU som löper fram till utgången av 2026 och medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges återhämtningsplan innehåller en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som genomförs under perioden 2020–2026. Den 12 december 2024 beslutade regeringen att ansöka om en första utbetalning från EU, som omfattar åtgärder som genomförts 2020–2022. Tabell 2.26Bidrag från EU:s jordbruksfonder Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 9 606 7 984 -1 622 7 979 6111 Gårdsstöd 9 447 7 871 -1 576 7 474 6113 Övriga interventioner 159 144 -15 145 6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 0 -31 -31 359 6120 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 059 2 468 -591 3 259 6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013 0 0 0 0 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 1 138 863 -275 3 138 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 1 921 1 605 -316 121 6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder 12 665 10 452 -2 213 11 238 Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev lägre än budget och 2023 Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 452 miljoner kronor, vilket är 2 213 miljoner kronor (17,5 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på lägre gårdsstöd än beräknat, bl.a. till följd av den försvagade svenska kronkursen. Jämfört med föregående år blev utfallet 785 miljoner kronor (7,0 procent) lägre. Det förklaras främst av att förskott tagits emot från den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020, eftersom programperioden har förlängts med två år t.o.m. 2022. Motsvarande förskott har inte tagits emot i år. Övriga bidragen från EU blev högre än beräknat men lägre än 2023 De övriga bidragen från EU blev 1 022 miljoner kronor, vilket är 782 miljoner kronor högre än beräknat. Jämfört med föregående år blev bidragen 580 miljoner kronor (36,2 procent) lägre. Det är främst bidragen från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som blivit lägre, vilket beror på att antalet asylsökande minskat jämfört med 2023. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023, flaskhalsintäkter. Tabell 2.27Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Miljoner kronor Statensbudget2024 Utfall2024 Utfall - statensbudget2024 Utfall2023 7100 Tillkommande skatter 15 253 14 131 -1 122 13 766 7110 EU-skatter 9 526 8 304 -1 222 8 048 7112 Tullmedel 9 526 8 304 -1 222 8 048 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter 0 0 0 0 7120 Kommunala utjämningsavgifter 5 727 5 827 100 5 718 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader 5 727 5 827 100 5 718 7200 Avräkningar -160 306 -160 315 -9 -183 358 7210 Intäkter som förs till fonder -6 855 -7 273 -418 -7 035 7220 Kompensation för mervärdesskatt -143 532 -143 402 129 -140 425 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter -55 067 -54 029 1 038 -50 471 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner -88 464 -89 373 -909 -89 954 7230 Övriga avräkningar -9 919 -9 640 279 -35 898 7231 Avgifter till public service -9 765 -9 430 335 -9 551 7232 Intäkter från handel med elcertifikat -154 -198 -44 -170 7233 Flaskhalsintäkter 0 -13 -13 -26 177 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -145 053 -146 184 -1 131 -169 592 I statens budget beräknades Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -145 053 miljoner kronor. Utfallet blev -146 184 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 131 miljoner kronor. Jämfört med 2023 minskade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 23 408 miljoner kronor. Skillnaden förklaras i huvudsak av s.k. flaskhalsintäkter, som betalades ut som stöd till hushåll och företag under 2023. Flaskhalsintäkterna redovisades som en skatt under 2023 men avräknades här för att de totala inkomsterna skulle vara kassamässiga och inte påverka saldot. Motsvarande utbetalningar av elstöd har skett även under 2024, men i en mycket begränsad omfattning. Åt motsatt håll går kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt, som ökat med 3 558 miljoner kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 5,8 procent under 2024. Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor. Tabell 2.28Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2022–2024 Miljoner kronor 2024 2023 2022 Statens skatteintäkter enligt Statens budget 1 356 582 1 326 091 1 292 038 Flaskhalsintäkter 17 555 Olika definitioner av sektorerna 389 178 360 761 328 947 Övrigt (t.ex. avrundning) -1 -71 Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1 745 759 1 686 781 1 638 541 Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringarna. För 2024 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper. För 2022 finns en skillnad på 17 555 miljoner kronor eftersom EU:s statistikmyndighet Eurostat i början av 2023 beslutade att överskott från s.k. flaskhalsintäkter skulle redovisas som en skatt i staten och en transferering till hushållen i nationalräkenskaperna under 2022. Flaskhalsintäkterna uppstod till följd av de höga elpriserna under 2022 och betalades ut som stöd till hushåll under 2023. Utgifter i statens budget 2024 Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag. I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit. Utgifterna blev högre än ursprunglig budget, men lägre än totalt anvisat Utgifterna i statens budget uppgick till 1 377 021 miljoner kronor. Det är 45 892 miljoner kronor (3,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 22 790 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom sex av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Tabell 2.29Utgifter i statens budget 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall Utfall - statens budget Utfall – totalt anvisat 1 Rikets styrelse 19 070 706 19 776 19 024 -46 -752 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 881 112 20 993 20 824 -57 -169 3 Skatt, tull och exekution 16 854 457 17 311 16 924 69 -388 4 Rättsväsendet 76 028 2 747 78 775 78 298 2 270 -477 5 Internationell samverkan 2 274 156 2 430 2 321 47 -109 6 Försvar och samhällets krisberedskap 126 060 6 742 132 802 128 177 2 117 -4 625 7 Internationellt bistånd 48 630 1 385 50 015 49 604 973 -412 8 Migration 13 808 -56 13 753 11 765 -2 043 -1 988 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 8 194 118 452 116 049 5 791 -2 403 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 8 843 125 751 120 096 3 189 -5 655 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 3 943 64 253 63 565 3 254 -688 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 071 1 265 107 335 102 877 -3 193 -4 458 13 Integration och jämställdhet 4 018 940 4 959 4 738 719 -221 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 1 481 93 540 88 531 -3 528 -5 009 15 Studiestöd 30 545 59 30 604 28 039 -2 507 -2 565 16 Utbildning och universitetsforskning 99 461 660 100 121 98 133 -1 328 -1 988 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 646 24 16 670 16 621 -25 -49 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 082 6 6 088 4 629 -1 453 -1 459 19 Regional utveckling 3 922 84 4 006 2 819 -1 103 -1 187 20 Klimat, miljö och natur 19 307 316 19 623 14 587 -4 720 -5 036 21 Energi 5 604 70 5 674 4 402 -1 202 -1 272 22 Kommunikationer 82 875 2 068 84 943 81 216 -1 659 -3 727 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 452 24 425 21 554 -2 419 -2 871 24 Näringsliv 9 552 62 9 614 9 229 -323 -385 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 280 100 174 380 174 245 -36 -136 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 27 867 48 322 45 198 24 743 -3 124 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 760 40 760 41 187 427 427 Förändring av anslagsbehållningar -10 891 -10 891 10 891 10 891 Summa 1 335 803 68 682 1 404 485 1 364 651 28 848 -39 834 Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 045 -5 045 -1 973 3 072 3 072 Kassamässig korrigering 371 371 14 343 13 972 13 972 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 331 129 68 682 1 399 811 1 377 021 45 892 -22 790 Högre utgifter för rättsväsendet Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev utfallet 78 298 miljoner kronor, vilket är 2 270 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 17 571 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten, men 229 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 41 381 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, i ändringsbudget anvisades ytterligare 400 miljoner kronor. Även utgifterna för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar och 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev högre än beräknat och tillsammans anvisades de anslagen ytterligare 699 miljoner kronor i ändringsbudget. Högre utgifter för försvaret Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 128 177 miljoner kronor, vilket är 2 117 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 4 625 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 59 503 miljoner kronor, vilket är 1 147 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 339 miljoner kronor. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på leveransförseningar, lägre utgifter för aktiviteter kopplade till stödet för Ukraina och förseningar av rekrytering och utbildning av personal. Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 1 479 miljoner kronor (84,9 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 1 036 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Anslaget har främst använts för olika donationsprojekt i syfte att stödja Ukraina. Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 11 765 miljoner kronor, vilket är 2 043 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att ett stort antal personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, fick rätt att folkbokföra sig i Sverige under 2024. Det beror också på att antalet personer som söker asyl blev färre. Folkbokförda personer belastar inte utgifterna för migration. Regionerna fick ett extra tillskott på 6 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 116 049 miljoner kronor, vilket är 5 791 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget men 2 403 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det är framför allt anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som blev högre än beräknat då regionerna fick ett extra tillskott på 6 000 miljoner kronor i ändringsbudget för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom hälso- och sjukvården. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 8 194 miljoner kronor, varav bidrag till läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor då kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev högre än beräknat. Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 120 096 miljoner kronor, vilket är 3 189 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 5 655 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 843 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 51 264 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för sjukpenning blev 2 420 miljoner kronor (5,6 procent) högre än beräknat, vilket beror på att den genomsnittliga ersättningsperioden för pågående sjukfall blev längre än beräknat. Dessutom blev den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag högre än beräknat. Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 711 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än beräknat, vilket beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning. Utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 51 661 miljoner kronor, vilket är 1 530 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, men 1 983 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler personer än beräknat har beviljats sjukersättning. Högre utgifter för garantipension Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utfallet 63 565 miljoner kronor, vilket är 3 254 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 943 miljoner kronor främst för att antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen ökade mer än tidigare beräknat. Färre födda barn medför lägre utgifter för föräldrapenning Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev 102 877 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat, då antalet födda barn blev färre än beräknat. Jämfört med totalt anvisat blev utfallet 4 458 miljoner kronor lägre. Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 3,5 miljarder lägre Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 88 531 miljoner kronor, vilket är 3 528 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 592 miljoner kronor, vilket är 1 750 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att den svagare arbetsmarknaden har medfört minskat intresse hos arbetsgivare för att anställa med nystartsjobb. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 402 miljoner kronor, vilket är 1 404 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat, bl.a. till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev i stället 1 560 miljoner kronor högre än beräknat i den högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med vad som beräknades i statens budget. I ändringsbudget anvisades därför 1 703 miljoner kronor. Utgifterna för studiemedel blev lägre än beräknat Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 28 039 miljoner kronor, vilket är 2 507 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 1 498 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på CSN:s långa handläggningstider som innebär att de sökande inte får besked i tid. Därmed kan de inte påbörja studierna med omställningsstudiestöd. Anslaget 1:2 Studiemedel blev 657 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget eftersom färre än beräknat studerade med studiemedel. Leveransförseningar medför lägre utgifter Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och blev utfallet 14 587 miljoner kronor, vilket är 4 720 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för klimatinvesteringar och klimatpremier som blev lägre, till viss del på grund av olika typer av leveransförseningar. Lägre utgifter för EU-gemensamma projekt Utfallet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev 21 554 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det är framför allt utgifterna för EU-gemensamma projekt som blev lägre än budgeterat. Utgifterna för bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev i stället 332 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 424 miljoner kronor för att finansiera högre utgifter för ersättningar till följd av utbrott av djursjukdomar. 25 miljarder i kapitaltillskott till Riksbanken Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 45 198 miljoner kronor, vilket är 24 743 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att riksdagen, i ändringsbudget, delvis biföll Riksbankens framställning om kapitaltillskott. Därför utbetalades 25 000 miljoner kronor i kapitaltillskott till Riksbanken. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar medförde att utgifterna blev 14 miljarder kronor högre än beräknat Den kassamässiga korrigeringsposten blev 14 343 miljoner kronor. I statens budget beräknades den uppgå till 371 miljoner kronor, vilket innebär att utgifterna blev 13 972 miljoner kronor högre än beräknat med anledning av den posten. Skillnaden beror framför allt på skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde. Utfallet för statens budget 2024 jämfört med 2023 Tabell 2.30Utfallet för statens budget för 2023 och 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall2024 Utfall2023 Skillnad mot2023 1 Rikets styrelse 19 024 18 304 721 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 824 18 919 1 905 3 Skatt, tull och exekution 16 924 13 438 3 485 4 Rättsväsendet 78 298 69 772 8 526 5 Internationell samverkan 2 321 2 179 142 6 Försvar och samhällets krisberedskap 128 177 95 987 32 190 7 Internationellt bistånd 49 604 46 511 3 093 8 Migration 11 765 11 999 -233 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 116 049 108 833 7 216 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 120 096 110 618 9 478 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 63 565 56 427 7 138 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 102 877 101 665 1 212 13 Integration och jämställdhet 4 738 4 490 248 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 88 531 79 842 8 689 15 Studiestöd 28 039 25 335 2 703 16 Utbildning och universitetsforskning 98 133 92 967 5 166 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 621 16 691 -70 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 4 629 5 950 -1 321 19 Regional utveckling 2 819 3 706 -887 20 Klimat, miljö och natur 14 587 17 880 -3 293 21 Energi 4 402 4 426 -24 22 Kommunikationer 81 216 80 407 809 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 554 18 602 2 952 24 Näringsliv 9 229 7 640 1 589 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 245 157 904 16 341 26 Statsskuldsräntor m.m. 45 198 31 626 13 572 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 187 43 585 -2 398 Summa 1 364 651 1 245 704 118 948 Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 973 -11 473 9 500 Kassamässig korrigering 14 343 -10 383 24 727 Summa utgifter m.m. i statens budget 1 377 021 1 223 848 153 174 Utgifterna i statens budget ökade med 153 174 miljoner kronor (12,5 procent) mellan 2023 och 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 32 190 miljoner kronor (33,5 procent). Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina. Personer födda 1957 kompenserades för utebliven skattesänkning Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 16 924 miljoner kronor, vilket är 3 485 miljoner kronor (25,9 procent) högre än 2023. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Dessa utgifter blev 3 179 miljoner kronor. Fler anställda vid polisen och kriminalvården Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 8 526 miljoner kronor (12,2 procent) högre än 2023. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade. Utökat försvar medför högre utgifter Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 32 190 miljoner kronor (33,5 procent) högre än föregående år. Det beror på framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även stöd till Ukraina. Högre bistånd till Ukraina Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 49 604 miljoner kronor, vilket är 3 093 miljoner kronor högre än 2023. Biståndet för reformsamarbete med Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet har ökat med 1 954 miljoner kronor. Dessutom har utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker, fonder samt skuldavskrivningar ökat med 1 894 miljoner kronor. Bistånd till Afrika och bistånd för humanitära insatser minskade med 762 miljoner kronor. Högre utgifter för läkemedel, korta vårdköer och civilt försvar inom hälso- och sjukvård Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 7 216 miljoner kronor (6,6 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 2 902 miljoner kronor och utgifterna för prestationsbundna insatser för att minska vårdköerna blev 1 994 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för det nya anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 530 miljoner kronor. Högre utgifter för sjuka Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 9 478 miljoner kronor (8,6 procent). Utgifterna för sjukpenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 4 257 miljoner kronor (9,2 procent) högre då både antalet utbetalda dagar och ersättningsnivån ökade. Även utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade, med 4 276 miljoner kronor (12,0 procent). Det beror till stor del av högre ersättningsnivåer. Garantipensionen höjdes med 9,1 procent Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökade utgifterna med 7 138 miljoner kronor (12,6 procent). Utgifterna för garantipension blev 7 105 miljoner kronor högre eftersom dessa pensioner följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 9,1 procent den 1 januari 2024. Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 8 689 miljoner kronor (10,9 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 6 071 miljoner kronor (39,7 procent) då vi fått en svagare arbetsmarknad. Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 2 592 miljoner kronor, vilket är 1 999 miljoner kronor högre än föregående år. Utgifterna var framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Utgifterna för bidrag till lönegarantiersättning blev 1 445 miljoner kronor högre. Under 2024 utbetalades lönegarantiersättning till 36 383 personer, vilket är en ökning med 37,6 procent jämfört med föregående år. Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna 5 166 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet. Utgifter för klimatbonus lägre eftersom bonusen upphörde 2022 Utfallet för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev 3 293 miljoner kronor (18,4 procent) lägre än 2023. Utgifterna för klimatbonus, som innebär att nya bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras, minskade med 4 460 miljoner kronor (76,7 procent). Det beror på att klimatbonusen avskaffades i november 2022. Det var dock möjligt att ansöka om bonusen fram t.o.m. den 31 maj 2024. Högre utgifter för gårdsstöd Utgifterna för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade med 2 952 miljoner kronor (15,9 procent). Gårdsstödet blev 2 438 miljoner kronor högre än 2023. Högre generella bidrag till kommuner och regioner Jämfört med 2023 blev utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 16 341 miljoner kronor (10,3 procent) högre, då de generella tillskotten till kommuner och regioner blev högre. Kapitaltillskott till Riksbanken Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 13 572 miljoner kronor (42,9 procent) högre än 2023. Att utgifterna blev högre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 11 447 miljoner kronor lägre än 2023. Stora förändringar inom nettoutlåningen För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning på budgetens utgiftssida. Posten utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 9 500 miljoner kronor. Inom posten är det både ökningar och minskningar där den största skillnaden mellan åren är att Riksbanken återbetalade 63 700 miljoner kronor 2023. Återbetalningen innebar att Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med samma belopp. Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Korrigeringsposten förändrades med 24 727 miljoner kronor mellan åren. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 14 969 miljoner kronor. Indragningar Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2024 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 42 752 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2023. Indragningarna är 28 794 miljoner kronor lägre än 2023. De 44 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2024. I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor. Tabell 2.31Indragningar 2024 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Indragning 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 318 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 3 766 9 1:4 Tandvårdsförmåner 249 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 613 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 1 406 9 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 326 12 1:1 Barnbidrag 418 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 321 12 1:8 Bostadsbidrag 1 029 13 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 837 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 101 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 610 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 2 303 14 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 208 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 3 318 14 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 215 14 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 386 15 1:2 Studiemedel 1 748 15 1:3 Omställningsstudiestöd 735 16 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 469 16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 505 16 1:13 Bidrag till lärarlöner 684 16 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 340 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 245 19 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 323 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 225 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 355 20 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 370 20 1:16 Klimatinvesteringar 748 20 1:18 Industriklivet 284 21 1:2 Insatser för energieffektivisering 268 21 1:9 Biogasstöd 272 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 450 22 1:15 Sjöfartsstöd 212 23 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 602 23 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 426 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 341 24 1:5 Näringslivsutveckling 343 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 1 528 24 1:23 Brexitjusteringsreserven 441 24 1:24 Elstöd 1 110 24 1:24(2021) Omställningsstöd 1 035 24 1:25(2022) Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare 244 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 869 Övriga indragningar 6 157 Summa 42 752 De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande Den största indragningen, som uppgick till 3 766 miljoner kronor, avsåg ersättningar och bostadskostnader. Den näst största indragningen uppgick till 3 318 miljoner kronor och gjordes av nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Indragningen av bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgick till 3 101 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för 24 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2023. Överskridanden Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2024. Medgivna överskridanden Tabell 2.32Medgivna överskridanden 2024 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 20 17 5 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 30 0 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 523 0 18 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 1 0 Summa 1 573 17 Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 2 Garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond och till EU för SURE uppgick till 135 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 5 december 2024 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 19,5 miljoner kronor (Fi2024/02323). Anslagsposten har använts för betalningar till Europeiska investeringsbankens garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 17 miljoner kronor. I statens budget anvisades anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 5 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 4 oktober 2024 att anslaget fick överskridas med 30 miljoner kronor (UD2024/13280). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte. Anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning anvisades 1 800 miljoner kronor i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 703 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 523 miljoner kronor (A2024/00872). Det medgivna överskridandet behövde aldrig utnyttjas, eftersom riksdagen anvisade ytterligare medel i ändringsbudget. I statens budget anvisades anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med knappt 1 miljon kronor (Fi2024/01374). Det medgivna överskridandet behövde aldrig utnyttjas, eftersom riksdagen anvisade ytterligare medel i ändringsbudget. Icke-medgivna överskridanden Under 2024 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar detta anslagsöverskridande. Tabell 2.33Icke-medgivna överskridanden 2024 Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl reg.brev Totalt tilldelade medel Utgifter Anslagskredit Utgående överföringsbelopp Icke medgivet överskridande 24 1:8 Sveriges geologiska undersökning -7,43 380,08 372,65 385,60 11,31 -12,96 -1,65 Summa icke medgivet överskridande -1,65 Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning, har överskridits med 1,65 miljoner kronor. Det beror på att Sveriges geologiska undersökning har haft problem med ekonomistyrningen vid myndigheten. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 2.34Förändring av anslagsbehållningar 2020–2024 Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 24 933 169 861 144 537 87 673 51 062 Anvisat i statens budget 1 032 731 1 165 657 1 190 965 1 238 716 1 326 239 Ändringsbudget 304 437 162 382 76 714 9 982 40 815 Utnyttjade medgivna överskridanden 0 0 5 228 17 Indragningar -20 772 -137 317 -113 744 -71 459 -42 656 Utfall 1 171 467 1 216 046 1 210 805 1 214 077 1 319 453 Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1–27 exkl. UO 26) 169 861 144 537 87 673 51 062 56 024 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1–27 exkl. UO 26) 144 928 -25 324 -56 865 -36 610 4 962 Förändring av anslagsbehållningar (UO 26) 7 118 -8 600 -5 963 3 429 3 028 Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27) 152 046 -33 924 -62 828 -33 182 7 990 Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp. Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 891 miljoner kronor i budgeten för 2024, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 7 990 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 92 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 3 028 miljoner kronor, från -1 071 miljoner kronor vid början av året till 1 957 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket. Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 5 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2024 från 51 062 miljoner kronor vid ingången av året till 56 024 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 4 962 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 799 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 5 837 miljoner kronor. Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 14 miljarder kronor Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 13 781 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 11 907 miljoner kronor. Indragningarna minskade med drygt 42 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 42 656 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 28 803 miljoner kronor jämfört med 2023. I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor under något av åren 2020–2024. Tabell 2.35Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor Miljoner kronor UO Anslag Anslagsnamn 2020 2021 2022 2023 2024 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 817 883 -1 005 -487 2 999 8 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1 447 276 6 924 3 766 1 838 9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 12 428 6 440 7 437 1 201 414 9 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 85 4 158 2 910 1 406 680 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 6 624 -1 174 -275 -2 118 519 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. -630 -902 -1 227 -2 060 -94 10 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 3 364 5 371 1 456 82 200 12 1:2 Föräldraförsäkring 2 382 733 -372 2 321 2 760 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 260 7 278 8 496 3 101 192 14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 3 465 942 2 034 610 985 14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 064 1 276 1 776 2 303 1 184 14 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 215 2 070 31 -168 -25 14 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 554 1 595 1 661 3 318 1 750 15 1:2 Studiemedel 1 410 1 659 2 012 1 748 714 20 1:16 Klimatinvesteringar 1 877 289 257 748 2 646 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 4 360 7 695 8 052 8 243 11 907 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 169 2 384 4 397 2 293 1 487 24 1:22 Stöd vid korttidsarbete 59 770 15 884 6 316 1 528 670 24 1:23(2021) Stöd till enskilda näringsidkare 3 161 11 804 150 150 0 24 1:24(2021) Omställningsstöd 40 323 34 469 4 940 1 035 0 24 1:26(2021) Stöd till handelsbolag 2 173 20 20 0 24 1:27(2021) Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 650 8 021 19 4 0 24 1:28(2021) Evenemangsstöd 2 928 125 0 27 1:1 Avgiften till Europeiska unionen -2 519 -930 -1 483 426 -870 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen.I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster. Tabell 2.36Riksgäldskontorets nettoutlåning 2024 Miljoner kronor SB1 2024 Utfall 2024 Utfall -SB 2024 Utfall 2023 Premiepensionsavgifter, inbetalning -54 537 -54 537 -52 341 Premiepensionsmedel, utbetalning 56 104 56 104 51 097 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 0 -7 740 -7 740 -6 971 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 -9 671 -9 671 8 217 CSN, studielån 14 000 14 856 856 11 523 CSN, kreditreserv -1 040 -1 040 9 770 CSN, servicekonto för räntebetalningar 210 210 43 Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar 4 000 3 428 -572 4 649 Kärnavfallsfonden 0 647 647 -64 Stabilitetsfonden (se separat tabell) -2 000 -1 552 448 -1 426 Resolutionsreserven (se separat tabell) -6 000 -6 722 -722 -6 111 Insättningsgarantifonden 0 9 945 9 945 -10 557 Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -92 -92 -11 Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg 1 000 8 067 7 067 6 096 Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter 7 568 7 568 3 885 Folkhälsomyndigheten, beredskapslager -173 -173 -2 062 Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och övriga krediter -13 195 -13 195 -787 Exportkreditnämnden -1 000 -2 212 -1 212 -2 333 Public Service konto -305 -305 -611 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB -535 -535 200 AB Svensk exportkredit 0 0 Scandinavian Airlines System (SAS) -1 500 Affärsverket Svenska kraftnät -17 000 -8 155 8 845 36 799 Lån till Riksbanken 0 0 -63 700 Lån till Riksbanken (IMF) 2 565 2 565 2 599 EU-avgiftsbetalningar 3 546 3 546 629 Övrigt, netto 1 955 -1 480 -3 436 -7 Summa -5 045 -1 973 3 072 -11 473 1 Endast vissa poster är specificerade Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -1 973 miljoner kronor under 2024, vilket är 3 072 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget och 9 500 miljoner kronor högre än föregående år. Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 54 537 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 56 104 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 6 173 miljoner kronor 2024. År 2023 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 8 215 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 10 miljarder kronor Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2024 med 9 671 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna. Tabell 2.37Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor Utfall 2024 Utfall 2023 Domstolsverket 231 -374 Fortifikationsverket 212 141 Försvarets materielverk -196 187 Försvarsmakten 4 588 549 Försäkringskassan 1 148 -683 Karolinska institutet 154 492 Kriminalvården 506 -437 Kungl. Tekniska högskolan -93 -207 Linnéuniversitetet -174 29 Lunds universitet -141 333 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -203 -404 Pensionsmyndigheten -189 -208 Polismyndigheten -841 -764 Regeringskansliet 53 -233 Riksdagsförvaltningen 327 -65 Sjöfartsverket 12 358 Skatteverket -108 -670 Statens institutionsstyrelse -46 -184 Stockholms universitet -163 229 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 240 -38 Trafikverket 5 078 -4 323 Umeå universitet -272 -130 Övriga myndigheter -454 -1 813 Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton 9 671 -8 217 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -9 671 8 217 Studielån Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 14 856 miljoner kronor 2024. Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar cirka 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och cirka 70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 040 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså låntagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen. I och med införandet av den nya räntemodellen 2023 avvecklades den äldre kreditreserv som CSN hade i Riksgäldskontoret, vilket ökade nettoutlåningen med 10 607 miljoner kronor 2023. Tillsammans med den nya kreditreserven ökade kreditreserverna nettoutlåningen med 9 770 miljoner kronor 2023. Skillnaden mellan åren är därmed 10 810 miljoner kronor. Den äldre kreditreserven utgjordes av ett konto i Riksgäldskontoret som skulle användas för att finansiera konstaterade låneförluster på studielån. När en konstaterad förlust uppstod amorterade CSN lånet till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medlen i den äldre kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014–2022. Medlen i den äldre kreditreserven levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkade därmed inte saldot i statens budget 2023. CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 210 miljoner kronor 2024. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras från staten och finansieras av anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå. Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 026 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten. Investeringslånen ökade mindre än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 3 428 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 572 miljoner kronor högre än utfallet. Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker. Under 2024 minskade fonden sina placeringar med 647 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. År 2023 ökade i stället fonden sina placeringar något, med 64 miljoner kronor, en skillnad på 711 miljoner kronor. Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2023 och 2024. Under 2024 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 1 552 miljoner kronor till 43 187 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016. Under 2024 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 6 722 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 327 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 67 757 miljoner kronor i slutet av året. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 722 miljoner kronor mer än beräknat för resolutionsreserven. Tabell 2.38Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2024 Utfall 2023 Ingående balans på kontot 41 635 40 209 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 1 561 1 435 Administrativa kostnader m.m. -9 -10 Utgående balans på kontot 43 187 41 635 Summa kontoförändring 1 552 1 425 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 552 -1 425 Tabell 2.39Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor Typ av transaktion Utfall 2024 Utfall 2023 Ingående balans på kontot 61 035 54 924 Resolutionsavgifter 4 327 4 060 Avgifter som ska betalas tillbaka 2025 31 Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. 2 364 2 051 Utgående balans på kontot 67 757 61 035 Summa kontoförändring 6 722 6 111 Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -6 722 -6 111 Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med 9 945 miljoner kronor 2024. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statspapper. År 2023 ökade placeringarna med 10 557 miljoner kronor, en skillnad på 20 502 miljoner kronor mellan åren. Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 92 miljoner kronor 2024, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten. Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 8 067 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 7 067 miljoner kronor mer än beräknat. Lägre beredskapslager av covid-19-vaccin minskade nettoutlåningen 2023 Under 2024 minskade Folkhälsomyndighetens lån i Riksgäldskontoret för beredskapslager och förskottsbetalningar med 173 miljoner kronor. Under 2023 minskade dessa lån med 2 062 miljoner kronor. Minskningen 2023 beror främst på att beredskapslagret för covid-19-vaccin minskade. Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med drygt 6 873 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Dessutom minskade FMV:s övriga krediter med mer än 6 321 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 13 195 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt. Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 2 212 miljoner kronor 2024, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 212 miljoner kronor. Ökad behållning på Public servicekontot minskar nettoutlåningen Public serviceavgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 305 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgår till 4 310 miljoner kronor vid slutet av 2024. Minskad utlåning till Svedab Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) minskade med 535 miljoner kronor till 5 335 miljoner kronor. Det minskar nettoutlåningen. Lånet till SAS avslutades I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade nettoutlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025 – 27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Riksgäldskontorets kreditreserv belastades inte med förlusten utan anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag finansierade både nedskrivningen av lånet och konverteringen till aktier och andra värdepapper. Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 8 miljarder Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. År 2024 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 8 155 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 17 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 8 845 miljoner kronor. Under 2023 minskade i stället affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 36 799 miljoner kronor. Att affärsverkets behållningar minskade beror på att affärsverket överförde 20 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag och 24 480 miljoner kronor till Försäkringskassan för utbetalning av elstöd till hushåll. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Skillnaden mellan åren är därmed 44 954 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 49 866 miljoner kronor vid utgången av 2024. Riksbanken återbetalade nästan 64 miljarder kronor 2023 Under 2023 återbetalade Riksbanken totalt 63 700 miljoner kronor som de lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Det minskade nettoutlåningen och påverkade saldot i statens budget med samma belopp. IMF-lån till Riksbanken Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2024 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca 167 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 2 565 miljoner kronor. Totalt uppgår IMF-lånet till ca 359 SDR, vilket motsvarar 5 164 miljoner kronor vid utgången av 2024. Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2023 ökade nettoutlåningen med 629 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 917 miljoner kronor mellan åren. Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tabell 2.40Kassamässig korrigering Miljoner kronor SB 2024 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall- SB 2024 Trafikverkets räntekonto/anslag 5 561 -6 830 5 561 Försvarsmaktens räntekonto/anslag 2 776 1 500 2 776 Försvarets materielverks räntekonto/anslag 1 229 -73 1 229 Räntor på statsskulden 714 145 714 Elstöd till företag 1 844 -1 842 1 844 Mediemyndigheten: Lokalradioavgifter 163 163 163 PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare 209 -1 910 209 Övrigt 1 848 -1 535 1 848 Summa 371 14 343 -10 383 13 972 För 2024 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 14 343 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 13 972 miljoner kronor. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 5 561 miljoner kronor 2024. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2023 var i stället korrigeringsposten negativ med 6 830 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 12 391 miljoner kronor. Försvarsmakten redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde 2 776 miljoner kronor. År 2023 var korrigeringsposten 1 500 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 276 miljoner kronor mellan åren. Även FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 1 229 miljoner kronor. År 2023 var motsvarande korrigeringspost negativ med 73 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 301 miljoner kronor. Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 714 miljoner kronor för 2024. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Elstöd till företag I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blir en negativ korrigeringspost 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 848 miljoner kronor till affärsverket, vilket blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023. Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor per år. Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor. I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 900 MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHzbanden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp ska betalas först då tillståndstiden startar 2026. Auktionen under 2023 ger upphov till negativ kassamässig korrigering på 2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2024 påverkar periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt. Övriga korrigeringar Posten Övrigt, som uppgick till 1 848 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen. Jämförelse med föregående år Den kassamässiga korrigeringen blev 14 343 miljoner kronor 2024, vilket kan jämföras med -10 383 miljoner kronor 2023. Det är en skillnad på 24 727 miljoner kronor. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde hos Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 14 969 miljoner kronor. Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen).I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten. Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018. Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntades med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex. Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning. En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån. Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018 och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna indexeras med inkomstindex i stället för balansindex. Inkomstindex för 2024 beräknades till 208,41. Det innebär en indexökning med 2,6 procent jämfört med 2023 års indextal 203,13. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för 2022 och 2023. Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2022 och 2023 beräknades till 2,6 procent. Därför räknas inkomstindex för 2024 upp med 2,6 procent jämfört med inkomstindex för 2023. De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 1,0 procent 2024. Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från APfonderna till pensionärerna Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna. Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet. AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader. Pensionsutbetalningarna blev lägre än beräknat Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2024 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 372 929 miljoner kronor. Tabell 2.41Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Miljoner kronor Statens budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 AP-fonderna, pensionsutgifter 369 714 363 694 -6 020 -1,6 358 210 Administrationsutgifter 3 215 2 888 -327 -10,2 2 650 varav – Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter 1 137 1 077 – AP-fonderna, rörelsens kostnader 1 254 1 195 – AP-fonderna, provisionskostnader 239 312 – AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 258 66 Summa 372 929 366 582 -6 347 -1,7 360 860 Utfallet uppgick till 366 582 miljoner kronor och blev därmed 6 347 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 363 694 miljoner kronor, vilket är 6 020 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 232 978 miljoner kronor och tilläggspension med 130 713 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 3 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 888 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 137 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Rättelse av regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2024 den 1 februari 2024 [S2024/00199]). Pensionerna räknades upp med 1,0 procent För 2024 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2023 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 5 722 miljoner kronor (1,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från APfonderna ökade med 5 484 miljoner kronor (1,5 procent). I december 2024 hade 2 282 330 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 15 155 personer jämfört med december 2023. Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, se fördelningen i diagram 2.1. Diagram 2.1Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2024, realekonomiskt fördelade Tabell 2.42Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2024 Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2024 Utfall 2023 Förändring2023–2024 Procentuell förändring2023–2024 Transfereringar 904 164 816 387 87 777 10,8 varav till Hushållssektorn 394 865 365 902 28 964 7,9 Kommunala sektorn 291 338 265 846 25 492 9,6 Företagssektorn 93 376 64 273 29 103 45,3 Ålderspensionssystemet 27 347 26 064 1 282 4,9 Statliga ideella organisationer 8 026 7 644 383 5,0 Internationell verksamhet 89 211 86 658 2 553 2,9 varav till EU-institutioner 41 187 43 585 -2 398 -5,5 Konsumtionsutgifter 355 520 322 164 33 356 10,4 varav Löner inklusive sociala avgifter 199 749 184 609 15 140 8,2 Omkostnader för konsumtion 112 425 97 935 14 490 14,8 Lokaler 28 778 25 677 3 101 12,1 Sociala naturaförmåner 14 568 13 943 626 4,5 Investeringsverksamhet 69 614 61 955 7 658 12,4 Räntor 21 367 31 613 -10 245 -32,4 varav Räntor på statsskulden 20 119 31 567 -11 447 -36,3 Finansiella transaktioner 13 986 13 584 402 3,0 Summa utgiftsområden 1 364 651 1 245 704 118 948 9,5 Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Transfereringar Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna uppgick till 904 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 66,3 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2024. Hushållssektorn fick 43,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 865 miljoner kronor, vilket är en ökning med 28 964 miljoner kronor (7,9 procent) jämfört med 2023. De beloppsmässigt största ökningarna gäller bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (7 185 miljoner kronor), garantipensioner (7 105 miljoner kronor), aktivitets- och sjukersättningar (4 738 miljoner kronor) samt kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor). Transfereringarna till kommunsektorn uppgick till 291 338 miljoner kronor, vilket är en ökning med 25 492 miljoner kronor (9,6 procent) jämfört med 2023. De beloppsmässigt största ökningarna gäller kommunalekonomisk utjämning (15 992 miljoner kronor), bidrag för läkemedelsförmånerna (2 891 miljoner kronor) samt prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (1 978 miljoner kronor). Företagssektorn fick 10,3 procent av de totala transfereringarna 2024. Transfereringarna till företagssektorn blev 93 376 miljoner kronor, vilket är 29 103 miljoner kronor (45,3 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital. Dessutom ökade utgifterna för bl.a. gårdsstöd (2 438 miljoner kronor) samt omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen (1 834 miljoner kronor). Av de totala transfereringarna 2024 gick 89 211 miljoner kronor (9,9 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 2 553 miljoner kronor (2,9 procent) jämfört med 2023. Det beror främst på ökade utgifter för biståndsverksamhet (2 355 miljoner kronor) samt Försvarsmaktens insatser internationellt (2 147 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att Sveriges avgift till EU minskade med 2 398 miljoner kronor. Konsumtion Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads-utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2024 till 355 520 miljoner kronor, vilket motsvarar 26,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 56,2 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 15 140 miljoner kronor (8,2 procent) jämfört med 2023. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården. Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 112 425 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 490 miljoner kronor (14,8 procent) jämfört med 2023. De ökade utgifterna avser huvudsakligen anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Investeringar Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 69 614 miljoner kronor vilket är en ökning med 7 658 miljoner kronor (12,4 procent) jämfört med 2023. Ökningen avser främst anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Räntor I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 21 367 miljoner kronor vilket är 10 245 miljoner kronor (32,4 procent) lägre jämfört med 2023. Det beror framför allt på lägre utfall för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. vilket främst förklaras av högre valutakursvinster. Utfall per utgiftsområde I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent. För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2024 med utfallet 2023. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3. Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna.I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2024 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2024 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet. Anslag Tabell 3.1UO 1 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 163 6 160 -2 -1,5 176 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 068 1 082 14 1,3 1 058 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 037 1 053 16 1,5 979 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 350 264 248 -102 -29,1 235 2:5 Riksrevisionen 369 1 385 16 4,4 375 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 450 286 9 512 62 0,7 9 630 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 868 3 859 -8 -0,2 3 718 6:1 Allmänna val och demokrati 665 76 735 70 10,6 154 6:2 Justitiekanslern 87 76 139 53 60,7 86 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 181 4 180 -1 -0,6 161 8:1 Mediestöd 1 017 -7 870 -147 -14,4 999 8:2 Mediemyndigheten 82 74 -8 -9,8 48 Övriga anslag 735 726 -9 -1,2 686 Summa 19 070 706 19 024 -46 -0,2 18 304 Utfallet uppgick till 19 024 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 706 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 721 miljoner kronor (3,9 procent) högre. Lägre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag än anvisat Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 248 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner kronor (29,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 264 miljoner kronor för att förvärva fastigheten Havssvalget 5. Förvärvet genomfördes dock inte under 2024. Förvärvet av mark till en ny godsmottagning genomfördes inte heller på grund av förseningar i förberedelsearbetet, vilket påverkar jämförelsen med budget. Något högre utgifter än anvisat för Regeringskansliet m.m. Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 512 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 286 miljoner kronor, dels för att genomföra nödvändiga säkerhetsinsatser inom utrikesförvaltningen och Regeringskansliet, dels för att kompensera för ökade utgifter till följd av den försvagade svenska kronkursen. Högre utgifter för att genomföra val Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 735 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (10,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 76 miljoner kronor, i huvudsak för att kostnaderna för utveckling av it-systemet för valadministrationen ökat på grund av ökade säkerhetskrav. Högre utgifter för Justitiekanslern än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 6:2 Justitiekanslern blev 139 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (60,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 76 miljoner kronor främst med anledning av ökade kostnader i samband med pågående tvist som grundar sig i Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Kina (I2021/00036). Jämfört med föregående år blev utfallet 53 miljoner kronor (61,8 procent) högre. Under året har Justitiekanslern fortsatt företräda Sverige i tvisten där ett bolag menar att Sverige överträtt investeringsskyddsavtalet genom att vissa villkor ställts upp vid auktion av frekvenser i 5G-nätet. Nytt mediestöd ledde till lägre utgifter än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 870 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 128 miljoner kronor (12,8 procent) lägre. Det beror på att ett nytt mediestöd infördes den 1 januari 2024, då en ny lag (2023:664) om mediestöd och en ny förordning (2023:740) om mediestöd trädde i kraft. Det ändrade förutsättningarna för hur stödet lämnas. Mediestödsnämnden har beslutat och fördelat ut fullt stöd till alla sökanden som uppfyllt förutsättningarna för att motta stöd. Högre utgifter på grund av val till Europaparlamentet 2024 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 581 miljoner kronor (376,3 procent) högre. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med 2024 års val till Europaparlamentet. Utgifterna består bl.a. av statsbidrag som betalats ut enligt förordningen (2023:883) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2024 års val till Europaparlamentet. Dessutom har Valmyndigheten haft högre utgifter för valadministration samt förberedelser och genomförande av valet. Sammanslagning av myndigheter ledde till högre utfall inom utgiftsområdet Utfallet för anslaget 8:2 Mediemyndigheten blev 74 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (52,3 procent) högre jämfört med föregående år. Skillnaden förklaras av att Statens medieråd, som tidigare låg under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, inordnades i Myndigheten för press, radio och tv. Det ledde till ökade utgifter för framför allt fler anställda, lokalhyror och annan drift. I samband med sammanslagningen den 1 januari 2024 bytte myndigheten namn till Mediemyndigheten. Beställningsbemyndigande Tabell 3.2UO 1 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 6:5 Stöd till politiska partier 169 126 8:1 Mediestöd 991 875 Summa 1 160 1 000 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 160 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 000 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 160 miljoner kronor. Låneramar Tabell 3.3UO 1 Låneramar Miljoner kronor Låneramar Låneram Lån 2024-12-31 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som används i verksamheten 140 107 Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 2 200 1 868 Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten 25 19 Summa 2 365 1 994 Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 340 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 25 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2024 var 1 994 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Länsstyrelsen för Västra Götalands län har sedan flera år ackumulerat ett överskott om 48 636 tusen kronor i avgiftsområdet Resurssamordning. Den resurssamordning som myndigheten tar ut avgifter för, bedrivs med stöd av 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Det ekonomiska målet för avgifterna är upp till full kostnadstäckning. Sådana avgifter ska enligt 15 § anslagsförordningen (2011:223) redovisas mot anslag, vilket myndigheten inte har gjort. Det innebär att utgifter på anslag är för högt redovisade. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning. Anslag Tabell 3.4UO 2 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:2 Kammarkollegiet 165 2 123 -41 -25,1 128 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 16 571 -141 -0,8 15 134 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 9 221 11 5,1 207 1:9 Statistiska centralbyrån 624 635 11 1,8 608 1:10 Bidragsfastigheter 365 365 0 0,0 290 1:11 Finansinspektionen 808 824 16 2,0 805 1:12 Riksgäldskontoret 378 382 4 1,0 356 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 97 235 124 112,4 73 1:15 Statens servicecenter 945 5 905 -40 -4,2 915 1:18 Utbetalningsmyndigheten 162 -1 163 1 0,9 Övriga anslag 401 399 -2 -0,5 402 Summa 20 881 112 20 824 -57 -0,3 18 919 Utfallet uppgick till 20 824 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 112 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 905 miljoner kronor (10,1 procent) högre. Lägre utgifter för den offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 123 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (25,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 2 miljoner kronor för att inrätta en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården som ska stödja regionernas arbete. Kammarkollegiet har under året förberett inrättandet av den nya effektivitetsdelegationen. Det lägre utfallet förklaras dock framför allt av att utgifterna för hanteringen av den offentliga omställningsorganisationen blev lägre än anvisat. Det beror på att antalet inkomna ansökningar avseende omställnings- och kompetensstöd blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Högre utgifter för vissa garanti- och medlemsavgifter än anvisat och 2023 Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 235 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 97 miljoner kronor för att Sverige ska kunna betala böter till EU till följd av försenat genomförande av ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv. Jämfört med föregående år blev utfallet 161 miljoner kronor (220,2 procent) högre. EU antog ändringsdirektivet i maj 2017 och ändringarna skulle i huvudsak varit införda i medlemsstaternas nationella lagstiftning i september 2018. Den Europeiska kommissionen stämde därför Sverige i maj 2022 när Sverige ännu inte genomfört ändringsdirektivet. I november 2023 fattade den Europeiska unionens domstol beslut om att Sverige ska betala ett standardbelopp motsvarande 97 miljoner kronor på grund av förseningen. Ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv infördes i den svenska vapenlagen i juli 2023. Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter har flera anslagsposter. Utfallet för anslagsposten 2 Garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond och till EU för SURE uppgick till 135 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor högre än tilldelade medel för anslagsposten. Den 5 december 2024 medgav regeringen att anslagsposten fick överskridas med 19,5 miljoner kronor (Fi2024/02323). Anslagsposten har använts för betalningar till Europeiska investeringsbankens garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 17 miljoner kronor. Statliga tjänstepensioner högre än föregående år Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 16 571 miljoner kronor, vilket är 1 436 miljoner kronor (9,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att ersättningsnivåerna höjdes då nästan alla förmåner indexeras med prisbasbeloppets förändring. Prisbasbeloppet höjdes med 4 800 kronor (9,1 procent) till 57 300 kronor den 1 januari 2024. Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än 2023 Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 365 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (25,9 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter som bl.a. består av de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Den fortsatta restaureringen av fasaderna på Stockholms slott utgör ett av de största underhållsprojekten. Ny myndighet mot felaktiga utbetalningar under 2024 Utfallet för det nya anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 163 miljoner kronor. Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten som har i uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.5UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 1:10 Bidragsfastigheter 100 50 Summa 100 50 1:16 (2022) Finansmarknadsforskning 32 Totalt 81 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 100 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 50 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 50 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande. Det utestående åtagandet uppgår till 32 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.6UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Riksbanken¹ 5 164 Summa 5 164 ¹ Lån till Riksbanken ges med stöd av 6 kap. 4 § lagen om (2022:1568) om Sveriges Riksbank. I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt och uppgår till 5 164 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valuta-omvärderade till bokslutskurs. Lånen används för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Garantier Tabell 3.7UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2024-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin¹ Obegränsad 2 374 813 2 374 813 2 374 813 Garanti till insättare i utländska instituts filialer i Sverige² Obegränsad Investerarskyddet³ Obegränsad Garantikapital i Europeiska investeringsbanken (EIB)4 EUR 7 825 89 887 EUR 7 825 89 887 Garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB)5 EUR 2 600 29 868 EUR 2 600 29 868 Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)6 EUR 542 6 221 EUR 542 6 221 Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank (CEB)6 EUR 124 1 421 EUR 124 1 421 Pensionsgaranti(inkl. efterborgen)Akademiska Hus7 Obegränsad 46 46 46 Stabilitetsfonden garantiram 750 000 Resolutionsreserven garantiram 200 000 Garantikapital Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 USD 504 5 543 USD 504 5 543 Garanti till Europeiska unionen för SURE? EUR 849 9 587 EUR 835 9 587 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19? EUR 863 5 231 EUR 455 5 231 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹° EUR 45 513 EUR 45 513 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹ EUR 137 1 569 EUR 137 1 569 Summa 2 524 700 2 524 700 ¹ Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. ³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §). 4 Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148. 5 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. 6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. 7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024. 8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311. ? Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353. ¹° Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190. ¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.8UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 12 089 Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 42 300 32 178 Summa 57 500 44 267 Riksdagen har beslutat om låneramar på 57 500 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2024 var 44 267 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.9UO 2 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2024-12-31 Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya myndigheter 250 0 Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen 100 39 Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet 100 0 Resolutionsreserven 100 000 0 Stabilitetsfonden 50 000 0 Summa 150 450 39 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:8 Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet Riksrevisionen har granskat statens penningtvättstillsyn. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt (skr. 2024/25:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:FiU16, rskr. 2024/25:156). RiR 2024:20 Distansarbete vid statliga myndigheter Riksrevisionen har granskat om statens hantering av möjligheten för anställda att arbeta på distans bidrar till att myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter (skr 2024/25:95) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2024:25 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2024 Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2024 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 (skr. 2024/25:120) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Anslag Tabell 3.10UO 3 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Skatteverket 8 587 84 8 645 58 0,7 8 597 1:2 Tullverket 2 875 3 2 916 41 1,4 2 640 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 193 30 2 183 -9 -0,4 2 202 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 3 200 340 3 179 -21 -0,6 Summa 16 854 457 16 924 69 0,4 13 438 Utfallet uppgick till 16 924 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 457 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 3 485 miljoner kronor (25,9 procent) högre. Något högre utfall för Skatteverket än anvisat Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 645 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 84 miljoner kronor, främst för att förstärka arbetet med att motverka den kriminella ekonomin. Dessutom fick Skatteverket mer medel för att hantera ett ökat inflöde av anmälningar om flytt till Sverige till följd av lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd och för att hantera ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor, som tidigare handlagts av Tullverket. Färre anställda vid Kronofogdemyndigheten Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 183 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att kunna genomföra åtgärder som t.ex. distansutmätning för att försvåra för den organiserade brottsligheten. Antalet årsarbetskrafter minskade vid Kronofogdemyndigheten med 81 (4,0 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 950. Kompensation för personer födda 1957 Utfallet för anslaget 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 blev 3 179 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 340 miljoner kronor för att antalet personer som kan ha rätt till kompensation förväntades bli fler än beräknat. Vid årets slut gjorde Skatteverket ett slutskatteuttag som visade att de extra tilldelade medlen inte behövdes. Anslaget infördes i statens budget 2024 och har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Kompensationen har tillgodoräknats på personernas skattekonto i samband med beslut om slutlig skatt. Högre utgifter för Tullverket än 2023 Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 2 916 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor (10,5 procent) högre jämfört med föregående år som beror på det resurstillskott och de utökade befogenheterna som myndigheten fått. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 15 miljoner kronor bl.a. för att uppfylla behovet av utrustning, t.ex. beväpna fler tjänstemän inom kontrollverksamheten i vissa situationer. Tullverket har fr.o.m. den 1 november försett uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol som en del av sin skyddsutrustning och antalet årsarbetskrafter ökade med 76 (3,3 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 360. Riksdagen minskade anslaget med 12 miljoner kronor till följd av att Skatteverket i stället hanterar ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Skatteverket Skatteverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Skatteverket redovisar felaktiga belopp i not 12 i avsnittet Lämnade bidrag till företag och enskilda personer. Beloppen är felaktiga för både 2024 och 2023. Det är inte förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Anslag Tabell 3.11UO 4 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Polismyndigheten 40 765 400 41 381 616 1,5 37 427 1:2 Säkerhetspolisen 2 450 2 400 -50 -2,0 2 113 1:3 Åklagarmyndigheten 2 634 -1 2 588 -46 -1,7 2 263 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 079 1 062 -17 -1,5 942 1:5 Sveriges Domstolar 7 559 400 7 708 149 2,0 7 364 1:6 Kriminalvården 16 145 1 655 17 571 1 426 8,8 14 550 1:7 Brottsförebyggande rådet 257 -8 251 -5 -2,1 225 1:8 Rättsmedicinalverket 606 614 8 1,4 589 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 222 195 -27 -12,3 151 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 667 299 4 011 344 9,4 3 765 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 310 176 -134 -43,1 90 Övriga anslag 335 2 340 5 1,5 295 Summa 76 028 2 747 78 298 2 270 3,0 69 772 Utfallet uppgick till 78 298 miljoner kronor, vilket är 2 270 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 747 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 8 526 miljoner kronor (12,2 procent) högre. Polismyndighetens utgifter blev högre än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 41 381 miljoner kronor, vilket är 616 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 400 miljoner kronor för att säkerställa Polismyndighetens fortsatta tillväxt. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 955 miljoner kronor (10,6 procent) högre. Det var framför allt personalkostnaderna som ökade. En särskild satsning för att höja polislönerna för att stärka polisyrkets attraktivitet uppgick till 409 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med 2 770 (8,0 procent) jämfört med föregående år. Av ökningen var 1 069 (4,9 procent) poliser och 1 701 (13,2 procent) civilanställda. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 374, varav 61,1 procent poliser och 38,9 procent civilanställda. Totalt påbörjade 1 555 personer grundutbildningen till polis, vilket är en minskning med 22 personer (1,4 procent) jämfört med 2023. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 140 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en minskning med 122 personer (46,6 procent) jämfört med 2023. Högre utgifter för Sveriges Domstolar jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 7 708 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 400 miljoner kronor, framför allt för ökade utgifter för fler anställda och högre säkerhet. Antalet årsarbetskrafter ökade med 90 (1,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2024 uppgick antalet årsarbetskrafter till 6 413. Högre utgifter för Kriminalvården än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 17 571 miljoner kronor, vilket är 1 426 miljoner kronor (8,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 1 655 miljoner kronor för att hantera den ansträngda beläggningssituationen och Kriminalvårdens stora rekryteringsbehov. Jämfört med föregående år blev utfallet 3 022 miljoner kronor (20,8 procent) högre. Det beror främst på fler anställda och högre hyreskostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2024 till 15 931, vilket är en ökning med 1 844 (13,1 procent) jämfört med föregående år. Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2024 fanns i genomsnitt 3 335 häktesplatser, vilket är en ökning med 459 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 97 procent, vilket är 2 procentenheter lägre än 2023. Motsvarande siffror på landets anstalter var 6 716 platser, vilket är 934 platser fler än föregående år. Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 98 procent, vilket är på samma nivå som 2023. Utfallet för rättsliga biträden blev högre än anvisat och föregående år Utfallet för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 011 miljoner kronor, vilket är 344 miljoner kronor (9,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 299 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för rättsliga biträden. Jämfört med föregående år blev utfallet 247 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Det högre utfallet förklaras av en ökning av antalet förordnanden och av timkostnadsnormen samt att biträdenas genomsnittliga nedlagda tid per ärende ökade. Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 176 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (43,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att flera projekt inte har förbrukat medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar vad gäller legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av it- system samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt. Högre brottsskadeersättning per ärende ledde till högre utfall än 2023 Utfallet för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 195 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor (28,5 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på höjda ersättningsnivåer, efter lagändring i skadeståndslagen som trädde i kraft den 1 juli 2022, som fick fullt genomslag i brottsskadehandläggningen under året. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 39 590 kronor, vilket är 31,8 procent högre än föregående år. Det var främst kränkningsersättningen som blev högre. Brottsskadelagen (2014:322) reglerar rätten till kränkningsersättning. Även brottsskadeersättning för personskador och för sakskador regleras i lagen. Antalet avgjorda ärenden om brottsskadeersättning ökade med 5,9 procent till 12 616 under året. Högre utgifter för EU-finansierade insatser än 2023 Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 86 miljoner kronor (96,1 procent) högre. Det beror på att projekten kommit i gång i större utsträckning än föregående år och att den Europeiska kommissionen genomförde en s.k. halvtidsöversyn för programperioden 2021–2027 med krav på att viss andel av budgeten skulle förbrukas. Beställningsbemyndigande Tabell 3.12UO 4 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 596 477 Summa 596 477 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 596 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 477 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:1 Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (skr. 2023/24:157) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:JuU4, rskr. 2024/25:36). RiR 2024:9 Otillräckliga insatser när barn misstänks för grova brott Riksrevisionen har granskat statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott (skr. 2024/25:54) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas för att bryta barns och ungas kriminella beteende. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:JuU24, rskr. 2024/25:167). RiR 2024:13 Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet Riksrevisionen har granskat om Kriminalvården bedriver sin behandlingsverksamhet på ett effektivt sätt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet (skr. 2024/25:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet 2024/25:JuU19, rskr. 2024/25). RiR 2024:24 Säkerhetspolisens verksamhet Riksrevisionen har granskat Säkerhetspolisens säkerhetsunderrättelseverksamhet och arbete med säkerhetsskydd samt styrningen av myndigheten. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet (skr. 2024/25:151) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Anslag Tabell 3.13UO 5 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 474 156 1 595 122 8,2 1 472 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 140 -43 -23,6 149 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 144 124 -20 -13,9 87 Övriga anslag 473 462 -11 -2,3 470 Summa 2 274 156 2 321 47 2,1 2 179 Utfallet uppgick till 2 321 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet 142 miljoner kronor (6,5 procent) högre. Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än väntat Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 595 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst högre utgifter för FN:s fredsbevarande operationer, högre avgifter för Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer samt ökade utgifter med anledning av den försvagade svenska kronkursen. Av detta skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med 156 miljoner kronor. Jämfört med 2023 har utgifterna för anslaget ökat med 123 miljoner kronor (8,3 procent). Orsaken är främst att Sverige den 7:e mars 2024 blev medlem i Nato Avgiften till Nato för den civila budgeten blev 173 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande Tabell 3.14UO 5 Beställningsbemyndigande Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 44 16 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 161 119 Summa 205 135 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 205 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 135 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 70 miljoner kronor. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Anslag Tabell 3.15UO 6 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 60 650 2 339 59 503 -1 147 -1,9 51 238 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 742 2 515 3 221 1 479 84,9 1 434 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 48 627 1 542 50 165 1 538 3,2 30 298 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 374 379 5 1,2 359 1:7 Officersutbildning m.m. 305 315 11 3,6 274 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 2 290 32 1,4 1 891 1:11 Försvarets materielverk 3 584 7 3 544 -40 -1,1 3 072 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 68 55 -13 -19,6 25 2:1 Kustbevakningen 1 800 1 771 -30 -1,6 1 514 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 28 101 99 71 258,8 37 2:4 Krisberedskap 1 735 140 1 858 124 7,1 1 448 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 427 30 457 30 7,0 464 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 715 50 1 729 14 0,8 1 517 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 149 4 150 2 1,2 123 Övriga anslag 2 599 14 2 640 42 1,6 2 291 Summa 126 060 6 742 128 177 2 117 1,7 95 987 Utfallet uppgick till 128 177 miljoner kronor, vilket är 2 117 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 742 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 32 190 miljoner kronor (33,5 procent) högre. Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 59 503 miljoner kronor, vilket är 1 147 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror bland annat på leveransförseningar, lägre utgifter för aktiviteter kopplade till stödet för Ukraina och förseningar av rekrytering och utbildning av personal. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 339 miljoner kronor, bland annat för stöd till Ukraina. Sverige har under 2024 lämnat flera stödpaket till Ukraina. De har bestått av ammunition, pansar- och luftvärnsvapen samt materielsystem, t.ex. stridsbåtar. Dessutom har svenska instruktörer fortsatt genomföra militär grundutbildning av ukrainska medborgare. Jämfört med föregående år blev utgifterna 8 265 miljoner kronor (16,1 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet. Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 3 221 miljoner kronor, vilket är 1 479 miljoner kronor (84,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 515 miljoner kronor, varav 2 044 miljoner kronor anvisades för bidrag till fonder och bilaterala och multilaterala donationsprojekt som EU och Nato har upprättat i syfte att stödja Ukraina. Dessutom anvisades 471 miljoner kronor för att stärka det ukrainska luftförsvaret. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 787 miljoner kronor (124,6 procent) högre. Prioriterade beställningar för att uppnå snabbare leverans av materiel Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 50 165 miljoner kronor, vilket är 1 538 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 542 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Exempel på beställningar som prioriterats under 2024 är vapensystem till JAS 39 Gripen. Dock förekommer förseningar, bland annat på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktionskapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 19 867 miljoner kronor högre än 2023. Under 2024 har FMV levererat bl.a. en uppgradering av Torpedsystem 62 och leveranser av artillerisystem Archer och skolflyg SK 40 till Försvarsmakten. Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 544 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre personalkostnader till följd av senareläggningar inom rekrytering. I ändringsbudget anvisades ytterligare 7 miljoner kronor för att täcka kostnader för att skänka försvarsmateriel till Ukraina. Civilt försvar och krisberedskap 2024 Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 99 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (258,8procent) högre än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 101 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023. Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 858 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (7,1 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 140 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare nationella förstärkningsresurser för kommunal räddningstjänst avseende bl.a. reservkraft, brandbekämpning samt sanering och indikering av farliga ämnen. Jämfört med föregående år blev utgifterna 410 miljoner kronor (28,3 procent) högre. Ökningen beror främst på ett fortsatt stort behov av åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. Utfallet för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (7,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att öka SOS Alarms förmåga att bedriva sin verksamhet under höjd beredskap bl.a. genom anpassning av lokaler och teknik. Utgifterna för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blev 1 729 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka stödet för hantering av it-incidenter och för att öka myndighetens förmåga att verka på alternativa sätt och från alternativa platser. Jämfört med föregående år blev utgifterna 212 miljoner kronor (14,0 procent) högre. Högre personalkostnader inom försvarsområdet Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 8 265 miljoner kronor (16,1 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 26 188, vilket är 1 517 fler än 2023. Dessutom blev rekryt-, officersaspirants- och pliktersättningar och kostnaderna för lokaler högre än 2023. Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 3 544 miljoner kronor, vilket är 472 miljoner kronor (15,4 procent) högre än 2023. Det beror bl.a. på att FMV har genomfört 518 nyanställningar under året. Antalet avgångar under 2024 uppgick till 221. Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångslösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.16UO 6 Beställningsbemyndigande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 37 024 29 509 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 829 1 825 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 195 658 146 456 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 700 434 2:4 Krisberedskap 2 750 2 458 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 250 205 Summa 238 211 180 886 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 238 211 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 180 886 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 57 325 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Skillnaden för dessa två anslag beror på att Försvarsmakten och Försvarets materielverk inte har haft möjlighet att omsätta planerade investeringar till beställningar gentemot leverantörer i tillräckligt stor omfattning. Slutåret för bemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar har överskridits. Beslutat slutår är 2034 dock finns utestående åtaganden t.o.m. 2036. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.17UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet 1 300 1 129 Summa 1 300 1 129 Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 129 miljoner kronor vid utgången av 2024. Övriga kontokrediter Tabell 3.18UO 6 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2024-12-31 Försvarets materielverks behov av rörelsekapital 34 500 7 496 Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 Summa 74 500 7 496 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 74 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2024 uppgick till 7 496 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Försvarets Materielverk Försvarets Materielverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Försvarets materielverk har felaktigt redovisat 24 153 tusen kronor mot utgiftsområde 6, anslaget 1:3, anslagspost 1 Leverantörsutgifter för leveranser. Kostnaderna skulle ha redovisats mot utgiftsområde 6, anslag 1:2, anslagspost 5 Försvarets materielverks stöd till Ukraina. En korrekt redovisning hade medfört att myndigheten överskridit anslagskrediten. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223). Försvarets materielverk har även ingått åtaganden under 2024 som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden som sträcker sig längre än slutåret 2034 uppgår till 874 312 tusen kronor och avser utgiftsområde 6, anslag 1:3, anslagspost 1 Leverantörsutgifter för leveranser. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete. Anslag Tabell 3.19UO 7 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 1 343 47 669 1 030 2,2 44 559 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 42 1 638 -52 -3,1 1 659 Övriga anslag 301 297 -4 -1,4 293 Summa 48 630 1 385 49 604 973 2,0 46 511 Utfallet blev 49 604 miljoner kronor, vilket är 973 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 385 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utfallet 3 093 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Biståndsverksamheten anvisades ytterligare 1,3 miljarder kronor i ändringsbudget Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 47 669 miljoner kronor, vilket är 1 030 miljoner kronor (2,2 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 343 miljoner kronor, främst för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2023 än beräknat i biståndsbudgeten för 2023. Jämfört med föregående år så har utgifterna för anslaget för biståndsverksamhet ökat med 3 110 miljoner kronor (7,0 procent). Biståndet för reformsamarbete med Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet har ökat med 1 954 miljoner kronor. Större delen av ökningen förklaras av strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Dels höjdes budgeten 2024, dels har medel omfördelats från posten strategiskt inriktade bidrag och slutligen har anslagssparande från 2023 tagits i anspråk under 2024. Vidare har utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker, fonder samt skuldavskrivningar ökat med 1 894 miljoner kronor, delvis med medel som tillfördes i ändringsbudget. Utbetalningarna till Swedfund har ökat med 373 miljoner kronor, även det efter omfördelningar under året från posten strategiskt inriktade bidrag. Utbetalningarna av strategiskt inriktade bidrag, främst som en följd av omfördelningar till andra poster, har minskat med 817 miljoner kronor. Bistånd till Afrika samt bistånd avseende humanitära insatser har sammantaget minskat med 762 miljoner kronor med anledning av politiska omprioriteringar inom den internationella biståndsverksamheten. Något lägre förvaltningsutgifter för Sida Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 1 638 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor för att finansiera högre utgifter för Sidas del i utlandsmyndigheter. Jämfört med 2023 blev utfallet 20 miljoner kronor (1,2 procent) lägre. De lägre utfallen, både jämfört med budget och föregående år, beror främst på lägre lönekostnader till följd av minskat antal anställda, lägre övriga driftskostnader på grund av minskade kostnader för resor, datatjänster samt lägre kostnader än väntat för drift av utlandsmyndigheter. Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC Biståndsbudgetens (tidigare biståndsramen) storlek, har fram t.o.m. 2022 bestämts utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år, en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). För 2023–2026 har riksdagen och fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. I beloppet ingår utgifter som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Det slutliga biståndsutfallet för 2023 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 59 609 miljoner kronor, vilket motsvarade 0,93 procent av BNI. Utfallet för biståndsbudgeten 2024 blev preliminärt 52 915 miljoner kronor i rapportering till OECD-DAC. Slutligt utfall för 2024 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2025. Beställningsbemyndigande Tabell 3.20UO 7 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:1 Biståndsverksamhet 105 000 66 878 Summa 105 000 66 878 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 105 000 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 66 878 miljoner kronor, varav 19 752 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier, bl.a. för att anpassa verksamheten till de snabba förändringarna i omvärldsläget. Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor. Av detta avser 1,0 miljarder kronor IDA (från 2034 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054). Garantier Tabell 3.21UO 7 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2024-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)¹ USD 3 891 30 955 USD 2 815 30 955 Garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)² UA 3 468 49 968 UA 3 468 49 968 Garantikapital i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)³ USD 538 5 921 USD 538 5 921 Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)4 SDR 343 4 945 SDR 343 4 945 Garantier inom biståndsverksamheten 26 000 14 430 14 430 14 998 EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet5 EUR 152 907 EUR 79 907 Garantikapital Multilaterala investeringsorganet MIGA6 USD 16 178 USD 16 178 Summa 107 305 107 873 ¹ Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41. 6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 14,41 den 30/12 2024. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Sida har inte redovisat ett ekonomiskt åtagande som uppgår till 8 000 000 tusen kronor i bemyndiganderedovisningen. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utestående åtaganden vid årets slut ska vara 24 158 992 tusen kronor på utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 31 Multilaterala och internationella organisationer och fonder. Riksrevisionens iakttagelse – effektivitetsrevision RiR 2024:4 Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (skr 2024/25:4) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:UU3, rskr. 2024/25:38). Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Anslag Tabell 3.22UO 8 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Migrationsverket 4 735 4 793 58 1,2 4 707 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 -56 4 999 -1 893 -27,5 5 294 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 132 -19 -12,9 136 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 855 15 1,8 816 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 201 124 -77 -38,3 118 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 265 197 -68 -25,6 260 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 272 -53 -16,2 237 Övriga anslag 400 394 -6 -1,5 430 Summa 13 808 -56 11 765 -2 043 -14,8 11 999 Utfallet uppgick till 11 765 miljoner kronor, vilket är 2 043 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 233 miljoner kronor (1,9 procent) lägre. Fler fick folkbokföra sig efter beslut av EU och riksdagen Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 4 999 miljoner kronor. Det är 1 893 miljoner kronor (27,5 procent) lägre än i statens budget. Det beror på att antalet personer som söker asyl blev färre men främst på att ett stort antal personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, fick rätt att folkbokföra sig i Sverige under 2024. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även under andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det genomsnittliga antalet personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem blev knappt 9 000 (16 procent) färre än beräknat. Jämfört med 2023 blev utgifterna 295 miljoner kronor (5,6 procent) lägre. Färre mål än beräknat krävde biträde Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 77 miljoner kronor (38,3 procent) respektive 68 miljoner kronor (25,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst att antalet mål och ärenden som kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget men även på att genomsnittskostnaden per förordnade blev lägre. Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 53 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet övervakade avvisningar blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år så har dock utgifterna ökat med 36 miljoner kronor (15 procent), då antalet övervakade utresor ökat. Beställningsbemyndigande Tabell 3.23UO 8 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 650 590 Summa 650 590 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 650 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 60 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Migrationsverket Migrationsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Migrationsverket har inte redovisat samtliga återrapporteringskrav i sin resultatredovisning. Detta är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning. Anslag Tabell 3.24UO 9 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:4 Tandvårdsförmåner 8 012 7 624 -388 -4,8 7 298 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 35 486 1 750 37 198 1 712 4,8 34 295 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 528 6 021 17 724 6 195 53,7 18 385 1:10 E-hälsomyndigheten 204 5 166 -38 -18,6 123 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 4 985 4 984 -1 0,0 2 990 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 663 50 1 530 -132 -8,0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 121 94 -27 -22,2 94 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 90 25 115 25 27,3 141 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 731 724 -7 -1,0 35 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 149 -114 -43,2 145 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 25 344 -704 -2,7 24 554 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 710 9 030 -680 -7,0 10 115 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 137 304 2 288 151 7,0 2 029 Övriga anslag 9 280 38 9 080 -200 -2,2 8 631 Summa 110 258 8 194 116 049 5 791 5,3 108 833 Utfallet uppgick till 116 049 miljoner kronor, vilket är 5 791 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 194 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 216 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Fler besök inom tandvården än 2023, men färre än beräknat Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner blev 7 624 miljoner kronor, vilket är 388 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre tandläkarbesök än beräknat. Under 2024 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 9 157 903, en ökning med 113 468 beslut (1,3 procent) jämfört med året innan. Under 2019, innan Covid-19, uppgick antalet beslut om tandvårdsstöd till 9 532 643. Högre utgifter för läkemedel Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 37 198 miljoner kronor, vilket är 1 712 miljoner kronor (4,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 750 miljoner kronor eftersom kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev högre än vad som tidigare beräknats. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 902 miljoner kronor (8,5 procent) högre. I december 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2024. Det är bl.a. användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar som ökade, exempelvis för ärftlig transtyretinamyloidos (skelleftesjukan) där nya behandlingar kom in i förmånerna i november 2023. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och läkemedel vid diabetes (icke-insuliner) är också en förklaring till att kostnaderna ökat. Vidare höjdes den s.k. apoteksmarginalen under våren 2024 vilket också ledde till ökade kostnader. Tillskott till regionerna Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 17 724 miljoner kronor, vilket är 6 195 miljoner kronor (53,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 021 miljoner kronor, varav 6 000 miljoner kronor var ett tillskott till regionerna för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna inom hälso- och sjukvården. E-hälsomyndigheten fick nya uppdrag inom beredskap under 2024 Utfallet för anslaget 1:10 E-hälsomyndigheten blev 166 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (18,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att myndigheten inte kunnat anställa personal i den omfattning som man haft behov av då myndigheten blivit tilldelad nya uppdrag med fokus på beredskap, bl.a. uppdrag som ska säkra tillgången på läkemedel och sjuktransporter. Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 149 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor (43,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit. Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 25 344 miljoner kronor, vilket är 704 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet mottagare av assistansersättning blev lägre än beräknat. Återbetalning av bidrag från tidigare år Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 9 030 miljoner kronor, vilket är 680 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år. Omställning av platser för vård av unga till platser för sluten ungdomsvård Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 288 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (7,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 304 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser för sluten ungdomsvård (LSU). Under året har antalet LSU-placerade ökat från 93 till 196. LSU-platser finansieras helt av anslag medan platser enligt lagen om vård av unga (LVU-platser) finansieras till två tredjedelar av avgifter från kommunerna. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 259 miljoner kronor (12,8 procent) högre. Utgifter för assistansersättning högre än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 791 miljoner kronor (3,2 procent) högre. För 2024 var schablonbeloppet 332,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med året innan. Under 2024 hade 7 810 män och 6 193 kvinnor assistansersättning, totalt 14 003 personer. Det är en ökning med 0,1 procent jämfört med föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 3.25UO 9 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 53 39 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 372 91 2:2 Insatser för vaccinberedskap 351 156 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 2 178 967 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 200 1 607 Summa 5 154 2 860 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 154 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 2 860 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 294 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden i huvudsak på att investeringsprogrammet även under 2024 är i ett inledande skede där regionerna jobbar med att ta fram analyser som ska visa vilka driftsäkerhetshöjande åtgärder som behövs. Analyserna är en förutsättning för de kommande investeringarna. Slutåret för bemyndigandet har överskridits. Beslutat slutår är 2028 dock finns utestående åtaganden till och med 2029. För anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet beror skillnaden till stor del på att nivån på bemyndigandet byggde på antagandet att investeringsstödet för äldrebostäder skulle fortsätta och inte avvecklas. För anslaget 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning beror skillnaden främst på variationer i åtaganden mellan åren, vilket kräver en marginal. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.26UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet 2 500 460 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens verksamhet 4 000 256 Summa 6 500 716 Riksdagen har beslutat om låneramar på 6 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 716 miljoner kronor vid utgången av 2024. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Socialstyrelsen Socialstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservationen anger Riksrevisionen följande. Socialstyrelsen har ingått åtaganden under 2024 som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden som sträcker sig längre än slutåret 2028 uppgår till 10 miljoner kronor och avser utgiftsområde 9, anslag 1:14, anslagspost 4 Statliga säkerhetslager – sjukvårdsprodukter. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redovisar felaktiga belopp i fördelning av intäkter och kostnader i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för delaktighet har ingått åtaganden på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 9 962 tusen kronor och avser anslag på utgiftsområde 9 anslag 4:2 anslagspost 13 Bidrag till ledarhundar. Barnombudsmannen Barnombudsmannen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Barnombudsmannen har inte redovisat hur de uppfyllt de finansiella villkoren som regeringen har angett för utgiftsområde 9, anslag 5:2 anslagspost 6 Barnets rättigheter – till Barnombudsmannen. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:5 Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen (skr. 2024/25:9) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU9, rskr. 2024/25:131). RiR 2024:6 Informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn Riksrevisionen har granskat statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med informationssäkerhet i vård och omsorg (skr. 2024/25:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU10, rskr. 2024/25:140). RiR 2024:7 SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av barn och unga Riksrevisionen har granskat tvångsvården av barn och unga som placeras med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om SiS särskilda ungdomshem (skr. 2024/25:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SoU11, rskr. 2024/25:143). RiR 2024:22 Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (skr. 2024/25:147) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2024:23 Tillsynen över medicintekniska produkter - prioriteringar, genomförande och uppföljning Riksrevisionen har granskat statens tillsyn över medicintekniska produkter. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tillsynen över medicintekniska produkter (skr. 2024/25:149) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Anslag Tabell 3.27UO 10 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 49 575 4 436 51 264 1 688 3,4 47 475 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 131 3 513 51 661 1 530 3,1 46 605 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 414 1 446 32 2,3 1 350 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 375 2 440 65 2,8 2 326 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 37 1 1,4 36 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 417 1 432 16 1,1 1 396 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 308 2 108 -200 -8,7 1 528 2:1 Försäkringskassan 9 576 894 9 633 56 0,6 9 830 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 74 74 0 0,3 71 Summa 116 907 8 843 120 096 3 189 2,7 110 618 Utfallet uppgick till 120 096 miljoner kronor, vilket är 3 189 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 8 843 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 9 478 miljoner kronor (8,6 procent) högre. Högre utgifter än beräknat för sjukpenning och sjukersättningar Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 51 264 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor (3,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 2 420 miljoner kronor (5,6 procent) högre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 59,4 miljoner. Utfallet blev 65,3 miljoner nettodagar, vilket är 10,0 procent fler än beräknat. Det beror på att den genomsnittliga ersättningsperioden för pågående sjukfall blev längre än beräknat. Dessutom blev den genomsnittliga ersättningen per sjukpenningdag högre än beräknat. Utgifterna för rehabiliteringspenning blev dock 711 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet nettodagar med rehabiliteringspenning att uppgå till 1,3 miljoner. Utfallet blev 0,1 miljon nettodagar, vilket är 95,0 procent färre än beräknat. Det beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkrade som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan samtidigt ansöka om och beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas då med det belopp den försäkrade för samma tid får i sjukpenning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 4 436 miljoner kronor i ändringsbudget för att täcka högre utgifter för sjukpenning pga. fler sjukfall och högre genomsnittliga ersättningsnivåer än tidigare beräknat, samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 51 661 miljoner kronor, vilket är 1 530 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev 1 735 miljoner kronor (4,5 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på att fler personer än beräknat har beviljats sjukersättning. Ärendebalanserna för sjukersättning har minskat i en högre takt än förväntat, vilket medfört att fler personer beviljats ersättning samt fler retroaktiva utbetalningar. I statens budget beräknades antalet mottagare av sjukersättning i december 2024 komma att uppgå till 214 800 personer. Utfallet blev 220 000 personer, vilket är 2,4 procent fler än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 3 513 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för sjukersättningar förväntades öka mer än tidigare beräknat samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades under föregående år. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 2 108 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna har rapporterat in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 633 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 894 miljoner kronor, främst för att myndigheten skulle kunna bedriva verksamheten i tillräcklig omfattning och minska handläggningstider, ärendebalanser och väntetider, samt för att stärka arbetet med kontroll och återkrav av felaktiga utbetalningar. Utfallet blev 838 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än totalt anvisade medel. Det beror på att Försäkringskassans ekonomiska förutsättningar medfört behov av besparingsåtgärder. Myndigheten har bl.a. täckt ett underskott på 473 miljoner kronor till följd av att anslagskrediten utnyttjades under föregående år. Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med föregående år Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 3 788 miljoner kronor (8,0 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 4 257 miljoner kronor (9,2 procent) högre jämfört med 2023. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 65,3 miljoner, vilket är en ökning med 6,3 procent från 2023. Utgifterna har även påverkats av att prisbasbeloppet för 2024 fastställdes till 57 300 kronor vilket är en ökning med 9,1 procent från 2023. De ökade utgifterna för sjukpenning motverkas delvis av att utgifterna för rehabiliteringspenning inklusive statlig ålderspensionsavgift blev 491 miljoner kronor (82,5 procent) lägre. Det beror på en ändrad tolkning av regelverket för rehabiliteringspenning kring i vilken omfattning förmånen kan beviljas för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkrade som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan samtidigt ansöka om och beviljas sjukpenning och när det sker samordnas utbetalningen av förmånerna. Rehabiliteringspenning minskas då med det belopp den försäkrade för samma tid får i sjukpenning. Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till 0,6 procent, jämfört med 0,5 procent föregående år. Andelen avslag för män var 0,6 procent och för kvinnor 0,5 procent, vilket är på samma nivå som 2023. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 3,3 procent vilket är en ökning från 2,4 procent 2023. Sjukpenningtalet 2.0 är ett mått på hur många dagar under en 12-månadersperiod som ersätts med sjuk- eller rehabiliteringspenning per skattad sjukpenningförsäkrad i åldrarna 15–69 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2024 var sjukpenningtalet 12,69 dagar, vilket är en ökning med 4,4 procent sedan december 2023. Sjukpenningtalet för kvinnor uppgick till 16,66 dagar vilket är en ökning med 5,4 procent från 2023. För män uppgick sjukpenningtalet till 8,91 dagar, vilket är en ökning med 2,3 procent från 2023. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 5 056 miljoner kronor (10,8 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar ökade med 4 276 miljoner kronor (12,0 procent). Ökningen förklaras till stor del av högre ersättningsnivåer till följd av att prisbasbeloppet för 2024 fastställdes till 57 300 kronor, vilket är en ökning med 9,1 procent jämfört med 2023. Jämfört med 2023 ökade utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar med 409 miljoner kronor (6,9 procent). Det förklaras främst av högre boendekostnader för förmånstagare. Dessutom har antalet förmånstagare ökat. I december 2024 uppgick antalet mottagare av bostadstillägg till 121 339 personer, vilket är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2023. Försäkrade personer i åldrarna 19–65 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2024 till 219 994 (126 356 kvinnor och 93 638 män), vilket är en minskning med 3 698 personer (1,7 procent) jämfört med december 2023. Under 2024 blev 11 034 personer nybeviljade sjukersättning, vilket är en minskning med 8,0 procent från 2023. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 50,7 procent under 2024. För 2023 uppgick andelen avslag till 47,2 procent. Den höga andelen avslag beror till stor del på det restriktiva regelverket. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2024 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 33 053, vilket är en ökning med 2 018 personer (6,5 procent) jämfört med december 2023. Under 2024 nybeviljades 8 943 personer aktivitetsersättning, vilket är en ökning med 15,1 procent från 2023. I december 2024 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 253 047. Det är en minskning med 0,7 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 141 935, vilket är en minskning med 1,4 procent jämfört med december 2023. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 111 112, vilket är en ökning med 0,3 procent jämfört med december 2023. Utgifterna för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 446 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (7,1 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på att utgifterna för merkostnadsersättning blev 92 miljoner kronor (22,9 procent) högre än 2023. De ökade utgifterna för merkostnadsersättning förklaras av fler mottagare och en högre genomsnittlig ersättning. Antalet mottagare av merkostnadsersättning uppgick till 20 622 personer, vilket är en ökning med 11,4 procent från föregående år. Dessutom har den genomsnittliga ersättningen per person ökat med 10,4 procent. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 114 miljoner kronor (4,9 procent) högre. Det beror bl.a. på att medelersättningen blev högre. Ersättningsnivåerna är kopplade till konsumentprisindex, prisbasbelopp och inkomstindex vilka har ökat på grund av inflationen. Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader ökade jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 580 miljoner kronor (38,0 procent) högre. Det beror bl.a. på att ersättningen gäller en längre period jämfört med 2023. Under 2024 utbetalas ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023. Under 2023 utbetalades ersättning för sjuklönekostnader gällande niomånadersperioden april-december 2022. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 197 miljoner kronor (2,0 procent) lägre. Det beror på att Försäkringskassan har vidtagit besparingsåtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. Beställningsbemyndigande Tabell 3.28UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:6 (2023) Bidrag för sjukskrivningsprocessen 16 2:1 (2023) Försäkringskassan 16 Summa 32 Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 32 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Övriga kontokrediter Tabell 3.29UO 10 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit2024-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 170 151 Summa 170 151 Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2024 uppgick till 151 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:14 Undantaget som blev regel – Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl i sjukpenningen (27 kap. 48 § socialförsäkringsbalken). Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning (skr. 2024/25:71) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2024:16 Socialförsäkringen vid utländska inkomster – stor risk för felaktiga utbetalningar Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att motverka felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen vid utländska inkomster är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringen vid utländska inkomster (skr. 2024/25:79) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SfU16, rskr. 2024/25:172). Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Anslag Tabell 3.30UO 11 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Garantipension till ålderspension 30 229 3 831 33 255 3 026 10,0 26 150 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 175 8 131 -44 -0,5 8 597 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 809 14 109 300 2,2 13 628 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 298 110 1 375 77 5,9 1 237 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 079 5 960 -119 -2,0 6 051 2:1 Pensionsmyndigheten 720 2 735 15 2,1 764 Summa 60 310 3 943 63 565 3 254 5,4 56 427 Utfallet uppgick till 63 565 miljoner kronor, vilket är 3 254 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 943 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 138 miljoner kronor (12,6 procent) högre. Utgifterna för garantipension högre än anvisat och föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 33 255 miljoner kronor, vilket är 3 026 miljoner kronor (10,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 3 831 miljoner kronor då både antalet personer med garantipension och den genomsnittliga ersättningen ökade mer än tidigare beräknat. Dessutom tillfördes medel för att täcka underskottet från 2023. Jämfört med föregående år blev utgifterna 7 105 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 9,1 procent den 1 januari 2024. Ungefär 1 227 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2024 vilket är ca 190 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 27 100 kronor per år 2024, vilket är en ökning med 2 300 kronor jämfört med 2023. Totalt är 70 procent av dem som har garantipension kvinnor och 30 procent är män. Utgifter för äldreförsörjningsstöd högre än budget De personer som är över 66 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 375 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. EU:s ministerråd beslutade den 25 juni 2024 att förlänga aktiveringen av rådets direktiv 2001/55/EG om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (det s.k. massflyktsdirektivet) med ytterligare ett år t.o.m. den 4 mars 2026. Beslutet medför att en stor andel av de personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet (framför allt personer från Ukraina) folkbokfördes i Sverige med rätt till bl.a. äldreförsörjningsstöd. Därför anvisade riksdagen anslaget ytterligare 110 miljoner kronor i ändringsbudget. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 7,4 procent jämfört med 2023 och uppgick till ca 26 100 i december 2024. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 8,7 procent och uppgick till 53 600 kronor 2024. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd. Färre får änkepension Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 8 131 miljoner kronor, vilket är 465 miljoner kronor (5,4 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2023 och 2024 minskade antalet med ca 11 400 personer, till ca 175 700 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor. Övriga kontokrediter Tabell 3.31UO 11 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2024-12-31 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 20 000 1 908 Summa 20 000 1 908 Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 1 908 miljoner kronor vid utgången av 2024. Krediten användes som mest i november 2024 och då med 9 133 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande. Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. Anslag Tabell 3.32UO 12 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Barnbidrag 33 075 32 523 -552 -1,7 32 972 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 9 47 770 -2 751 -5,4 46 939 1:3 Underhållsstöd 2 798 2 687 -111 -4,0 2 703 1:4 Adoptionsbidrag 15 5 -10 -67,5 6 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 098 1 109 11 1,0 1 079 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 606 5 677 443 8,5 4 648 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 972 8 972 0 0,0 9 063 1:8 Bostadsbidrag 4 357 650 4 134 -223 -5,1 4 255 Summa 106 071 1 265 102 877 -3 193 -3,0 101 665 Utfallet uppgick till 102 877 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 265 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 212 miljoner kronor (1,2 procent) högre. Färre födda barn medförde lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 770 miljoner kronor, vilket är 2 751 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 546 miljoner kronor, vilket är 2 098 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 45,2 miljoner, vilket är 2,5 miljoner dagar (5,2 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror huvudsakligen på att antalet födda barn blev färre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 9 267 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 8,1 miljoner vilket är 0,7 miljoner dagar (8,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Det beror på att antalet födda barn och uttaget av dagar per barn blev lägre än beräknat. Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 151 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att antalet födda barn blev färre än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna förväntades öka till följd av ändrade regler för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och arbetar. Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 687 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 443 miljoner kronor (8,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet mottagare av omvårdnadsbidrag blev fler än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att anvisa anslaget ytterligare 606 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter pga. fler mottagare än tidigare beräknat, samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 523 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 449 miljoner kronor (1,4 procent) lägre. Det beror på att antalet födda barn blev lägre än beräknat och föregående år. Under 2024 föddes 98 500 barn, vilket är en minskning med 1,6 procent från föregående år. Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 5 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (67,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (15,8 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2024 och färre än 2023. År 2024 genomfördes 54 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 73 adoptioner. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 134 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 121 miljoner kronor (2,8 procent) lägre. Det beror bl.a. på försenad hantering av ansökningar till följd av minskad bemanning i handläggningen samt problem i samband med införandet av ett nytt handläggningssystem. Den försenade hanteringen av ansökningar har medfört att tidpunkten för utbetalningar har förskjutits. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden uppgick i genomsnitt till 42 dagar, vilket är en ökning med 64 procent från föregående år. I statens budget beräknades 830 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2024. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 650 miljoner kronor i ändringsbudget för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden juli–december. Utfallet för tilläggsbidraget blev 1 263 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än totalt anvisade medel för tilläggsbidrag. Utfallet för hela anslaget blev 873 miljoner kronor (17,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggsbidraget 132 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på en högre ersättningsnivå. Under 2024 uppgick tilläggsbidraget till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Föregående år var nivån på tilläggsbidraget 20 procent under det första halvåret och 40 procent under det andra halvåret. Utgiftsökningen motverkades delvis av att färre barnfamiljer fick tilläggsbidrag. Under 2024 fick 124 000 barnfamiljer tilläggsbidrag, vilket är 14 000 (10,1 procent) färre jämfört med föregående år. Högre utgifter för föräldraförsäkring jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 831 miljoner kronor (1,8 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för föräldrapenning. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 546 miljoner kronor, vilket är 777 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2023. Det beror på högre ersättningsnivåer för föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå jämfört med föregående år. Ökningen motverkades delvis av färre uttagna föräldrapenningdagar. Antalet uttagna dagar uppgick totalt till 45,2 miljoner, vilket är 1,7 miljoner dagar (3,5 procent) färre än 2023. Det beror på färre födda barn samt ett lägre uttag av föräldrapenningdagar per barn. Under 2024 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket ska jämföras med 30,9 procent föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 38,0 procent av dagarna vilket är en minskning från en andel på 38,6 procent 2023. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 1 029 miljoner kronor (22,1 procent) högre. Det beror på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till 92 621 barn per månad under 2024, vilket är en ökning med 10,9 procent jämfört med 2023. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 9,1 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2024. Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 8 972 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor (1,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med 2023. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:15 Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och absolut fattigdom Riksrevisionen har granskat om bostadsbidraget är effektivt utformat i förhållande till dess bostads- och familjepolitiska syften. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse (skr. 2024/25:78) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot segregation och jämställdhetspolitik. Anslag Tabell 3.33UO 13 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 2 776 940 3 551 775 27,9 3 196 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 675 635 -40 -6,0 620 Övriga anslag 567 552 -15 -2,6 675 Summa 4 018 940 4 738 719 17,9 4 490 Utfallet uppgick till 4 738 miljoner kronor, vilket är 719 miljoner kronor (17,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 940 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 248 miljoner kronor (5,5 procent) högre. Antalet kommunmottagna högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 3 551 miljoner kronor, vilket är 775 miljoner kronor (27,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utgifterna blev högre än den ursprungliga budgeten beror på att fler personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet folkbokfört sig. Det har lett till att statens utgifter för schablonersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet och ersättning till kommunerna för initialt ekonomiskt bistånd blivit högre än vad som tidigare beräknats. Av dessa skäl ökade riksdagen i ändringsbudget anslaget med sammantaget 940 miljoner kronor. Orsaken till att fler folkbokfört sig beror dels på att EU:s ministerråd beslutade om att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktsdirektivet kunde folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen att från och med den första november 2024 att det räckte med att ha haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i ett år för att få folkbokföra sig. Under 2024 har 28 100 personer från Ukraina folkbokfört sig, varav de flesta efter dessa beslut. Besluten innebar att de som kunde folkbokföra sig inte längre omfattades av lagen om mottagande av asylsökande, vilket förklarar de minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration. Jämfört med 2023 blev utgifterna 355 miljoner kronor (11,1 procent) högre. Lägre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 635 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (6,0 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Större delen av avvikelsen beror på att vissa åtgärder krävde mindre finansiering än planerat och att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år. Jämfört med föregående år har dock utgifterna ökat med 15 miljoner kronor (2,4 procent). Beställningsbemyndigande Tabell 3.34UO 13 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Uteståendeåtaganden2024-12-31 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 39 39 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 150 149 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 47 Summa 237 235 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 237 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 235 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen. Anslag Tabell 3.35UO 14 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 393 22 7 453 61 0,8 7 675 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 526 42 334 -192 -0,5 35 331 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 226 -68 6 173 -1 053 -14,6 6 057 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 -220 19 402 -1 404 -6,7 18 527 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 100 0 -100 -100,3 2 260 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 387 1 323 -64 -4,6 342 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 1 703 3 360 1 560 86,7 1 915 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 342 3 592 -1 750 -32,8 4 811 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 865 9 787 -78 -9,0 905 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 3 131 2 592 -539 -17,2 592 2:1 Arbetsmiljöverket 856 25 886 30 3,5 810 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 34 11 44 10 30,1 39 Övriga anslag 594 585 -9 -1,4 578 Summa 92 059 1 481 88 531 -3 528 -3,8 79 842 Utfallet uppgick till 88 531 miljoner kronor, vilket är 3 528 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 481 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 8 689 miljoner kronor (10,9 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 453 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 22 miljoner kronor för Arbetsförmedlingens hantering av fler ärenden inom etableringsprogrammet och för att stärka informationsutbytet mellan myndigheter i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 6 173 miljoner kronor, vilket är 1 053 miljoner kronor (14,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar. I statens budget beräknades utgifterna för dessa program uppgå till totalt 3 315 miljoner kronor. Utfallet blev 1 987 miljoner kronor, vilket är 1 328 miljoner kronor (40,1 procent) lägre än beräknat. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 68 miljoner kronor, bl.a. för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 402 miljoner kronor, vilket är 1 404 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare med lönebidragsanställningar blev färre än beräknat, bl.a. till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att minska anslaget med 220 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Lägre utgifter för den Europeiska socialfonden Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 blev 1 323 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för statlig medfinansiering blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat Utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 3 592 miljoner kronor, vilket är 1 750 miljoner kronor (32,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för nystartsjobb blev lägre än vad som beräknades i statens budget. Dessutom blev utgifterna för etableringsjobb lägre än beräknat. I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 5 075 miljoner kronor för 2024. Utfallet blev 3 552 miljoner kronor, vilket är 1 523 miljoner kronor (30,0 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att den svagare arbetsmarknaden har medfört minskat intresse hos arbetsgivare för att anställa med nystartsjobb. Etableringsjobb är en ny modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren. I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 235 miljoner kronor. Utfallet blev 1 miljon kronor, vilket är 234 miljoner kronor (99,5 procent) lägre än beräknat. Det har varit möjligt för arbetssökande att, efter överenskommelse med arbetsgivare, ansöka om etableringsjobb sedan 1 januari 2024. Intresset för stödet har dock varit lågt och Arbetsförmedlingen fattade endast ett fåtal beslut om etableringsjobb under året. Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd Utfallet för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen blev 2 592 miljoner kronor, vilket är 539 miljoner kronor (17,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 272 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än beräknat. Antalet inkomna ansökningar var väsentligt lägre än beräknat vilket förklaras av låg kännedom om stödet hos målgrupperna. Dessutom blev priserna för upphandlade omställningstjänster lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 267 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades. Utfallet för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket blev 886 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för arbete mot arbetslivskriminalitet än vad som ursprungligen beräknades. I ändringsbudget beslutade Riksdagen att öka anslaget med 25 miljoner kronor, huvudsakligen för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, inklusive insatser från regionala center och regionkoordinatorer. Utfallet för anslaget 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) blev 44 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (30,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att den försvagade kronkursen har medfört högre utgifter än beräknat för Sveriges medlemsavgift till ILO. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 11 miljoner kronor i ändringsbudget. Lägre utgifter för Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 0,3 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (100,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 2 260 miljoner kronor (100,0 procent) lägre. Det beror på att programmet befinner sig i en avslutningsfas. De sista projekten inom programmet avslutades 2023 och under 2024 har endast återkrav och utgifter för revision påverkat anslagsutfallet. Det negativa utfallet beror på att summan av återkraven översteg utgifterna för revision. Högre utgifter för bidrag till lönegarantiersättning jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 360 miljoner kronor, vilket är 1 560 miljoner kronor (86,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 445 miljoner kronor (75,4 procent) högre. Det beror främst på att fler anställda har påverkats av konkurser och rekonstruktioner samt en högre genomsnittlig ersättning per person jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Under 2024 utbetalades lönegarantiersättning till 36 383 personer, vilket är en ökning med 37,6 procent från föregående år. Den genomsnittliga årliga ersättningen inklusive arbetsgivaravgift uppgick till 95 112 kronor per person, vilket är en ökning med 5,1 procent från 2023. Dessutom minskade återbetalningarna av lönegarantiersättning med 147 miljoner kronor (41,0 procent) jämfört med 2023. Återbetalningar kan ske till följd av företagsrekonstruktioner, utdelning i konkurser eller återkrav av utbetalning till enskilda. I statens budget anvisades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 523 miljoner kronor (A2024/00872). Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 703 miljoner kronor i ändringsbudget för att täcka ökade utgifter för lönegarantiersättning och socialavgifter samt ett underskott på 168 miljoner till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet för anslaget blev 3 360 miljoner kronor. Av den beviljade anslagskrediten om 180 miljoner kronor utnyttjades 25 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet utnyttjades inte. Utgifterna för anslaget 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 787 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 118 miljoner kronor (13,0 procent) lägre. Det beror främst på att den genomsnittliga ersättningen till deltagare i etableringsuppdraget blev lägre än vad som beräknades i statens budget och lägre jämfört med föregående år. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 9 miljoner kronor då utgifterna för etableringsersättning förväntades öka till följd av fler deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Utgifterna på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag blev lägre än föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 222 miljoner kronor (2,9 procent) lägre. Det beror framför allt på att Arbetsförmedlingen har genomfört besparingsåtgärder till följd av en lägre nivå på anslaget jämfört med föregående år. Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 42 334 miljoner kronor, vilket är 7 002 miljoner kronor (19,8 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 6 071 miljoner kronor (39,7 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 480 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa under 2024, vilket är en ökning med 41 000 (9,3 procent). Arbetslöshetstalet uppgick till 8,4 procent, vilket är en ökning med 0,7 procentenheter från föregående år. Under 2024 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 357 000 personer per månad. Det är en ökning med 7,1 procent jämfört med 2023. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 186 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 16,3 procent jämfört med 2023. Andelen arbetslösa som fick arbetslöshetsersättning ökade till 51 procent 2024 jämfört med 44 procent föregående år. Den försvagade arbetsmarknaden medförde fler nyinskrivna varav många kvalificerade sig för arbetslöshetsersättning. Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2024 blev 24,5 miljoner vilket är en ökning med 35,8 procent jämfört med 2023. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna. Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 171 000 personer per månad, vilket är en minskning med 1,4 procent jämfört med 2023. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 1 137 miljoner kronor (6,9 procent), vilket främst beror på en ökad genomsnittsersättning till deltagare. Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 206 miljoner kronor (5,9 procent) lägre jämfört med 2023. Högre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med föregående år Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 116 miljoner kronor (1,9 procent) högre. De högre utgifterna beror bl.a. på att insatser i högre utsträckning finansierats från anslaget eftersom bidragsfinansieringen från Europeiska socialfonden och Europeiska socialfonden+ minskat jämfört med föregående år. Utgifterna för bidrag till Samhall AB blev högre än föregående år Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 875 miljoner kronor (4,7 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till Samhall AB ökade med 1 051 miljoner kronor (16,1 procent). Ökningen motverkades delvis av att utgifterna för lönebidrag minskade med 176 miljoner kronor (1,5 procent) till följd av färre deltagare med lönebidrag. Fler projekt medförde högre utgifter för den Europeiska socialfonden Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 981 miljoner kronor (286,8 procent) högre. Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2024 fanns 380 pågående projekt, vilket är en ökning med 92 projekt (31,9 procent) från föregående år. Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 1 219 miljoner kronor (25,3 procent) lägre. Det beror delvis på lägre utgifter för nystartsjobb till följd av den svagare arbetsmarknaden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 44 279 under 2024, vilket är en minskning med 14,9 procent från 2023. Vidare har utgifterna minskat då den tillfälligt höjda subventionsnivån för nystartsjobb 2023 upphörde fr.o.m. 2024. Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 999 miljoner kronor (337,7 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgiften som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Det förklaras av att ersättning har utbetalats till fler arbetsgivare och att ersättningen omfattar en längre period jämfört med föregående år. Ersättningen grundas på de avgifter som arbetsgivare betalat till en registrerad omställningsorganisation. Under 2024 utbetalades ersättning baserad på de avgifter som arbetsgivare betalade under ett helt år. Det är en förändring jämfört med 2023, då utbetald ersättning baserades på arbetsgivarnas utgifter under ett kvartal. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket 76 miljoner kronor (9,4 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för arbete mot arbetslivskriminalitet samt en ökad omfattning av myndighetens inspektionsverksamhet. Beställningsbemyndigande Tabell 3.36UO 14 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 5 500 3 359 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 19 500 13 100 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden2021–2027 3 013 2 968 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 9 8 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 64 0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 20 20 Summa 28 106 19 454 1:11 (2023) Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 25 Totalt 19 479 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 28 106 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 19 454 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 8 652 miljoner kronor. Skillnaden för anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat. För anslaget 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen beror skillnaden på att omfattningen av bemyndigandet och därmed utgifterna för stödet var väsentligt lägre än förväntat. Inom utgiftsområdet finns också ett äldre beställningsbemyndigande. Det utestående åtagandet uppgår till 25 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:3 Korttidsutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning – uppdrag, verksamhet och styrning Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens arbete är effektivt för att nå målet om att öka kortutbildade arbetssökandes deltagande i reguljär utbildning. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning (skr. 2023/24:165) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:AU3, rskr. 2024/25:22). Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd hör till utgiftsområdet. Anslag Tabell 3.37UO 15 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Studiehjälp 4 518 4 352 -166 -3,7 4 316 1:2 Studiemedel 20 207 57 19 550 -657 -3,3 18 238 1:3 Omställningsstudiestöd 2 836 1 338 -1 498 -52,8 625 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 307 1 282 -25 -1,9 681 1:7 Studiestartsstöd 400 258 -142 -35,5 263 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 169 2 1 159 -10 -0,8 1 118 Övriga anslag 108 100 -8 -7,1 94 Summa 30 545 59 28 039 -2 507 -8,2 25 335 Utfallet uppgick till 28 039 miljoner kronor, vilket är 2 507 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 59 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 2 703 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Färre studerande än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 4 352 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre personer än beräknat har fått studiehjälp under 2024. Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 550 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 57 miljoner kronor för ett ökat utbud inom gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan. De totala bidragen blev 714 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget, det generella bidraget blev 333 miljoner lägre än anvisat. Utfallet för det högre bidraget, som främst betalas ut till de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning, blev 297 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet för tilläggsbidraget, som betalas ut till föräldrar, blev 83 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De lägre utfallen beror bl.a. på att antalet studerande blev lägre än beräknat. Drygt 12 400 personer fick omställningsstudiestöd Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 1 338 miljoner kronor, vilket är 1 498 miljoner kronor (52,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2024 fick 12 400 personer omställningsstudiestöd utbetalat. Utfallet för 2023 blev 735 miljoner kronor (54,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. De lägre utfallen beror bl.a. på långa handläggningstider vid CSN. Antalet personer med studiestartsstöd blev lägre än beräknat och lägre än 2023 Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 258 miljoner kronor, vilket är 142 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att kommuner, som haft outnyttjade medel, inte använt sig av möjligheten att återlämna medel för omfördelning till andra kommuner. Jämfört med 2023 blev utgifterna 5 miljoner kronor (1,8 procent) lägre. År 2024 betalades studiestartstöd ut till 4 200 personer, vilket är en minskning med 500 personer jämfört med föregående år. Fler studerande än föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 550 miljoner kronor, vilket är 1 312 miljoner kronor (7,2 procent) högre än 2023. Under 2024 fick 529 744 personer studiemedel, vilket är 11 797 personer fler än 2023. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 713 miljoner kronor (114,1 procent) högre. Fler personer beviljades omställningsstudiestöd under 2024. Det beror på att, förutom årets ansökningar beslutade CSN även om ansökningar inkomna under 2022 och 2023, vilket ledde till utbetalningar 2024. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 601 miljoner kronor (88,2 procent) högre. Totalt fick 167 900 låntagare nedsättning av hur mycket de skulle betala för sina lån per år, även kallat årsbelopp, för 2024. Det är 6 900 fler låntagare än 2023. Den främsta orsaken till nedsättningarna var att låntagarna hade låg inkomst. Beställningsbemyndigande Tabell 3.38UO 15 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 4 2 Summa 4 2 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 2 miljoner kronor. Utlåning Tabell 3.39UO 15 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Lånefinansierade studielån¹ Obegränsad 288 446 Låneram för CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån 292 000 288 152 ¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395) CSN:s lånefordran för studielån enligt lagen (1999:1395) om Studiestöd uppgick till 288 446 miljoner kronor vid utgången av 2024. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 288 152 miljoner kronor vid utgången av 2024. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Anslag Tabell 3.40UO 16 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Statens skolverk 1 348 1 374 26 1,9 1 280 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 417 500 4 586 168 3,8 3 307 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 079 707 -371 -34,4 647 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 4 198 -677 -13,9 4 191 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 478 7 395 -83 -1,1 6 608 1:16 Bidrag till vissa studier 18 11 -6 -37,1 11 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 569 130 4 229 -340 -7,4 4 155 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 4 075 64 1,6 3 828 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 118 2 118 0 0,0 2 028 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 451 2 451 0 0,0 2 367 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 458 2 458 0 0,0 2 350 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 554 2 554 0 0,0 2 466 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 455 2 455 0 0,0 2 380 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 820 1 820 0 0,0 1 768 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 032 2 061 29 1,4 1 937 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 857 1 857 0 0,0 1 804 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 286 1 286 0 0,0 1 249 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 812 1 814 2 0,1 1 726 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 114 1 114 0 0,0 1 082 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 827 819 -8 -0,9 790 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 826 1 826 0 0,0 1 774 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 385 1 444 60 4,3 1 291 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 944 1 944 0 0,0 1 879 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 929 748 -181 -19,5 775 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 60 500 80 19,0 448 Övriga anslag 42 381 -30 42 290 -90 -0,2 40 826 Summa 99 461 660 98 133 -1 328 -1,3 92 967 Utfallet uppgick till 98 133 miljoner kronor, vilket är 1 328 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 660 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 5 166 miljoner kronor (5,6 procent) högre. För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns. Tillskott till skolväsendet på grund av högre utgifter Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 4 586 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor till skolväsendet för att minska risken för försämrad kvalitet i undervisningen med anledning av ett högre kostnadstryck p.g.a. inflation. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 1 279 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 707 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre. Även utgifterna för insatser för att förbereda professionsprogrammet blev lägre. Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 198 miljoner kronor, vilket är 677 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare. Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (37,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnar kurser än tidigare. Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 4 229 miljoner kronor, vilket är 340 miljoner kronor (7,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I ändringsbudget anvisades ytterligare 110 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten. Dessutom anvisades anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för svenska för invandrare (sfi) för vuxna personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 748 miljoner kronor, vilket är 181 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare. Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 500 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor (19,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 60 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen. Beställningsbemyndigande Tabell 3.41UO 16 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2 023 1 663 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 36 34 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 1 986 1 986 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 460 301 1:12 Praktiknära skolforskning 72 71 1:13 Bidrag till lärarlöner 2 426 2 426 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 543 7 543 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 622 3 284 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 11 300 10 725 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 25 000 20 164 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 2 537 2 507 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 3 300 3 597 4:1 Internationella program 90 90 Summa 60 396 54 391 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 60 396 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 54 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 005 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Skillnaden beror till stor del på att framtida utbetalningar till European Spallation Scource ERIC (ESS) beräknas på en lägre nivå för åren 2026–2034 samt att vissa satsningar inte beviljats på den tidigare planerade nivån. Bemyndigandet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet har överskridits med 297 miljoner kronor. Det beror på en högre inflationsuppräkning för åtaganden än beräknat. Garantier Tabell 3.42UO 16 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2024-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers Tekniska Högskola AB¹ Obegränsad 272 272 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2021)² 600 0 0 Kreditgarantier för överbryggningslån till ESS ERIC (2020)³ 600 0 0 Summa 272 272 ¹ I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2023. ² Prop. 2020/21:1, bet.2020/21:UbU1, rskr.2020/21:141. Gäller som längst t.o.m. 2030. Löper parallellt med tidigare ram till 2025. ³ Prop. 2019/20:1, bet.2019/20:UbU1, rskr.2019/20:120. Gäller t.o.m. 2025. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Högskolan Dalarna har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 38 006 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Karolinska institutet Karolinska institutet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Karolinska institutet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdena uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 49 389 tusen kronor respektive 32 453 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) respektive 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Kungliga tekniska högskolan Kungliga tekniska högskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Kungliga tekniska högskolan har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter. Det ackumulerade överskottet uppgår till 25 423 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 6 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Malmö universitet Malmö universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Malmö universitet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 32 407 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Umeå universitet Umeå universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Umeå universitet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdena uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Det ackumulerade överskottet uppgår till 25 316 tusen kronor respektive 22 398 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) respektive 5 § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Konstfack Konstfack har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Konstfack har inte återrapporterat vilka insatser som bedömts relevanta och vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa. Återrapporteringskravet framgår av det gemensamma regleringsbrevet 2024 för universitet och högskolor. Avsaknaden av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Rymdstyrelsen Rymdstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Rymdstyrelsen har ingått åtaganden utöver tilldelad ram för beställningsbemyndiganden Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena uppgår till 296 652 tusen kronor avseende utgiftsområde 16, anslag 3:4, anslagspost 1 Rymdforskning och rymdverksamhet. Kungliga biblioteket Kungliga bibliotekets har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Kungliga bibliotekets årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Detta är inte förenligt med 2 kap. 8 och 9 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:21 Tredjelandsstudenter i högskolan – antagning, uppehållstillstånd och organisering av utbildning Riksrevisionen har granskat om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tredjelandsstudenter i högskolan (skr. 2024/25:117) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Anslag Tabell 3.43UO 17 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2024 Ändrings-budget 2024 Utfall2024 Utfall - statens budget 2024 Utfall - statens budget Procent 2024 Utfall 2023 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 463 -6 -1,2 488 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 704 1 704 0 0,0 1 701 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 120 7 1 127 7 0,6 1 131 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 559 559 1 0,1 570 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 465 13 1 486 22 1,5 1 435 8:2 Centrala museer: Stiftelser 276 276 0 0,0 274 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 0 0 -100,0 10:1 Filmstöd 554 554 0 0,0 553 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 4 24 2 10,4 22 13:1 Stöd till idrotten 2 117 2 117 0 0,0 2 092 13:5 Insatser för den ideella sektorn 224 215 -8 -3,7 172 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 741 1 741 0 0,0 4 338 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 447 2 447 0 0,0 11:4(2023) Statens medieråd 0 24 Övriga anslag 3 950 3 907 -43 -1,1 3 892 Summa 16 646 24 16 621 -25 -0,2 16 691 Utfallet uppgick till 16 621 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 70 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Något högre utfall för Centrala museer än anvisat Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 486 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 13 miljoner kronor för att täcka Naturhistoriska riksmuseets inkomstbortfall i form av uteblivna intäkter, då museet behövde stänga ner sin publika verksamhet för att möjliggöra nödvändiga reparationsarbeten. Naturhistoriska riksmuseet höll stängt från slutet av augusti 2023 till början av juni 2024. Högre utgifter för insatser inom ungdomspolitiken än anvisat Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken blev 24 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (10,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 4 miljoner kronor för att stärka insatser riktade mot unga i socialt utsatta situationer och med svagare förankring på arbetsmarknaden. Under 2024 har utgifterna ökat för samordning i den nationella stödfunktionen för unga som varken arbetar eller studerar. Dessutom har en undersökning genomförts av ungdomars attityder och värderingar. Högre utgifter för insatser för den ideella sektorn än 2023 Utfallet för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 215 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (25,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på högre utgifter för bl.a. statsbidrag som betalats ut till det civila samhället som arbetar med volontärsamordning. Bidrag till folkbildningen uppdelade i två anslag under 2024 Utfallet för anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund blev 1 741 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor (59,9 procent) lägre jämfört med 2023. Skillnaden förklaras av att anslaget förra året var ett generellt statsbidrag till folkbildningen, men för 2024 användes anslaget för utgifter för statsbidrag till studieförbund. Dessutom uppfördes ett nytt anslag i statens budget, anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor, vars utfall blev 2 447 miljoner kronor. Statens medieråds verksamhet har bytt utgiftsområde Utfallet för det äldre anslaget 11:4 (2023) Statens medieråd blev 0 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (100,0 procent) lägre jämfört med 2023. Det beror på att myndigheten inordnades i Myndigheten för press, radio och tv, som bytte namn till Mediemyndigheten den 1 januari 2024. Mediemyndigheten ligger sedan dess inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Beställningsbemyndigande Tabell 3.44UO 17 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 236 146 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 11 11 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 45 3 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 183 162 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 39 34 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 35 0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 252 197 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 90 73 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 262 262 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 40 40 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 14:3 Bidrag till tolkutbildning 120 86 Summa 1 329 1 030 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 329 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 030 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor. Skillnaden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet beror bl.a. på att Kulturrådet har gjort en genomlysning av sina bidrag och gjort vissa förändringar som inneburit ett ändrat behov av nyttjandet av bemyndigandena. Myndigheten har dock behövt invänta genomlysningen för att kunna fastställa behovet. För anslaget 14:3 Bidrag till tolkutbildning beror skillnaden på att beslut för vissa nya tolkutbildningar endast fattas vartannat år. Det medför att storleken på utestående åtaganden kan variera mellan enskilda år. Utlåning Tabell 3.45UO 17 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Kungliga Operan AB 130 81 Kungliga Dramatiska teatern AB 611 Nordiska museet 77 41 Tekniska museet 95 93 Stiftelsen Skansen 80 57 Summa 382 333 Anm.: Tabellen omfattar utlåning finansierad med upplåning i Riksgäldskontoret. 1 Lånet upptaget med stöd av låneram beslutad tidigare år. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 382 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2024 var 333 miljoner kronor. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Riksarkivet Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Riksarkivet har inte kommenterat väsentliga avvikelser mellan avgiftsbudget och faktiskt utfall. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksarkivet har under flera års tid byggt upp ett underskott om 9 428 tusen kronor i avgiftsområdet Digitaliseringstjänster. Det ackumulerade underskottet i avgiftsområdet avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Moderna Museet Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Moderna museet har under flera års tid ackumulerat ett underskott i avgiftsområdet Försäljning av varor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 4 142 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Naturhistoriska riksmuseet har under flera års tid ackumulerat ett överskott i avgiftsområdet Undersökningar, utredningar och andra tjänster. Det ackumulerade överskottet uppgår till 5 654 tusen kronor per den 31 december 2024. Det avviker från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Naturhistoriska riksmuseet har fram till och med början av september 2024 haft ett avtal om drift av restaurangverksamhet. Avtalet har inneburit att myndigheten har haft en stor del av det ekonomiska ansvaret. Myndigheten har inte befogenhet att bedriva restaurangverksamhet, varken enligt instruktion, regleringsbrev eller annat regeringsbeslut. Statens historiska museer Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens historiska museer har under 2024 bedrivit serveringsverksamhet vid Brukscaféet på Tumba bruksmuseum. Myndigheten har inte befogenhet att bedriva serveringsverksamhet enligt instruktionen, regleringsbrev eller annat regeringsbeslut. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har 2024 ingått ett åtagande på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Det utestående åtagandet uppgår till 2 058 tusen kronor och avser utgiftsområde 17, anslag 13:5 anslagspost 6 Studier inom identifierade behovsområden. Spelinspektionen Spelinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Spelinspektionens lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna uppgår till 6 781 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 4 541 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:19 Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden Riksrevisionen har granskat Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden (skr. 2024/25:105) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. RiR 2024:2 Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden (skr. 2023/24:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:8, rksr. 2024/25:130). Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet. Anslag Tabell 3.46UO 18 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget 2024 Ändrings-budget 2024 Utfall 2024 Utfall - statens budget 2024 Utfall - statens budget Procent 2024 Utfall 2023 1:1 Bostadspolitisk utveckling 86 -3 31 -54 -63,5 34 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 1 -12 -95,2 1 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 1 -42 -97,8 1 1:4 Boverket 294 3 300 6 1,9 290 1:6 Lantmäteriet 759 798 39 5,2 730 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 840 393 -447 -53,2 250 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 710 2 758 -952 -25,7 4 313 2:1 Konsumentverket 179 -1 181 2 0,9 167 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 61 7 70 9 15,0 63 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 7 0 0,0 14 Övriga anslag 91 90 -1 -1,5 87 Summa 6 082 6 4 629 -1 453 -23,9 5 950 Utfallet uppgick till 4 629 miljoner kronor, vilket är 1 453 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 6 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 321 miljoner kronor (22,2 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 31 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (63,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på lägre utgifter än beräknat för stöd till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse eller omvandling av lokaler till bostäder. Omfattningen av ansökningar om stöd blev lägre än förväntat på grund av en relativt låg stödnivå och lång tidsåtgång för detaljplaneprocesser. Riksdagen minskade anslaget med 3 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera en ökning av anslaget 1:4 Boverket. Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (95,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Stödet baseras på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft, därför har endast administrativa utgifter belastat anslaget. Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 109 garantier till 14 kommuner, jämfört med 146 garantier till 16 kommuner för 2023. Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 300 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 3 miljoner kronor för att täcka Boverkets kostnader för förberedelser och administration av stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 798 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det förklaras väsentligen av att Lantmäteriet i maj 2024 beslutade att stänga delar av sina digitala tjänster för att hindra att sekretessbelagd information oavsiktligt läckte ut. Åtgärden ledde till att alla akter därefter måste begäras ut manuellt. De direkta kostnaderna för hantering av den stora ökningen av manuella utlämnanden samt för att säkert kunna öppna vissa digitala tjänster igen uppgick till 40 miljoner kronor. Lägre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 393 miljoner kronor, vilket är 447 miljoner kronor (53,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Mellan den 1 oktober och den 31 december 2021 fanns möjlighet att söka stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Nivån på anslagna medel är satt för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödens resterande livslängd, dvs. till och med 2027. Ett visst bortfall har även skett med anledning av att beviljade projekt lagts ned. I statens budget anvisades anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 miljoner kronor. Regeringen medgav i beslut den 20 juni 2024 att anslaget fick överskridas med 1 miljon kronor (Fi2024/01374 (delvis)). Utfallet för anslaget blev 7 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet utnyttjades inte. Lägre utgifter för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 2 758 miljoner kronor, vilket är 952 miljoner kronor (25,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023blev utgifterna 1 555 miljoner kronor (36,0 procent) lägre. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022. Nivån på anslagna medel är satt för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödens resterande livslängd, dvs till och med 2027. Ett visst bortfall har även skett med anledning av att beviljade projekt lagts ned. Utbetalningarna av stöd avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 10 672 lägenheter, varav 718 lägenheter för studerande. Utfallet för anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden blev 70 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (15,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 7 miljoner kronor (10,5 procent) högre. Det beror på högre kostnader för hantering av ärenden jämfört med den ursprungliga beräkningen och2023. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att öka anslaget med 7 miljoner kronor för Allmänna reklamationsnämndens hantering av en kraftigt ökad ärendetillströmning och uppfyllande av krav på handläggningstider enligt EU-direktiv. Högre utgifter för Lantmäteriet jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 798 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor (9,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror delvis på merkostnader till följd av att Lantmäteriet i maj 2024 beslutade att stänga delar av sina digitala tjänster för att hindra att sekretessbelagd information oavsiktligt läckte ut. Kostnaderna har även ökat på grund av arbete med förberedelser för införandet av avgiftsfritt tillhandahållande av vissa datamängder. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 143 miljoner kronor (57,4 procent) högre. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Utgifterna blev högre än 2023 på grund av omfattningen av färdigställda och slutredovisade projekt. Beställningsbemyndigande Tabell 3.47UO 18 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden2024-12-31 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 13 0 Summa 13 0 1:7 (2018) Energieffektivisering av flerbostadshus 33 1:7 (2022) Energieffektivisering av flerbostadshus 601 1:8 (2022) Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 705 Totalt 2 339 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag baseras beslut om bidrag på förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Det har inte inkommit någon ansökan om bidrag sedan förordningen trädde i kraft. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. De utestående åtagandena uppgick till 2 339 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Garantier Tabell 3.48UO 18 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2024-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 8 000 4 299 4 651 Summa 8 000 4 299 4 651 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Lantmäteriet Lantmäteriet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Riksrevisionen bedömer att Lantmäteriet inte har följt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Lantmäteriets ledning bedömer i uttalandet i årsredovisningen för 2024 att det har funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. De brister som ledningen beskriver är att det saknas en välfungerande och effektiv process, organisation samt ledningskultur för intern styrning och kontroll. Detta är inte förenligt med 2 § förordningen om intern styrning och kontroll. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Anslag Tabell 3.49UO 19 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 028 1 547 -482 -23,8 1 678 1:2 Transportbidrag 480 84 525 45 9,4 518 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 334 106 -228 -68,2 1 215 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 080 641 -439 -40,7 295 Summa 3 922 84 2 819 -1 103 -28,1 3 706 Utfallet uppgick till 2 819 miljoner kronor, vilket är 1 103 miljoner kronor (28,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 84 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 887 miljoner kronor (23,9 procent) lägre. Lägre utgifter än beräknat för bl.a. regionala utvecklingsåtgärder Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 547 miljoner kronor, vilket är 482 miljoner kronor (23,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för statlig medfinansiering av åtgärder inom det nationella programmet för Fonden för en rättvis omställning samt lägre utgifter än beräknat för investeringsbidrag och driftstöd till kommersiell service. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 525 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor (9,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på höga bränslepriser som medfört högre utbetalningar av bidrag än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 84 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 641 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (40,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att projekten rekvirerat medel i lägre omfattning än beräknat samt färre beslut om åtgärder inom programmen. Lägre utgifter än beräknat och föregående år för Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 Utgifterna för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 blev 106 miljoner kronor, vilket är 228 miljoner kronor (68,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 109 miljoner kronor (91,3 procent) lägre. Det beror på att programperioden är under avslut och att projekten har rekvirerat medel från fonden i lägre omfattning än beräknat och jämfört med 2023. Under 2024 hanterade Tillväxtverket de sista ansökningarna om utbetalningar. Lägre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder jämfört med föregående år Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 131 miljoner kronor (7,8 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för de stöd som beslutats av Tillväxtverket. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 346 miljoner kronor (117,0 procent) högre. Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader ökat under den pågående programperioden. Vid slutet av året hade 508 projekt beviljats finansiering under programperioden, vilket är en ökning med 194 projekt jämfört med slutet av 2023. Beställningsbemyndigande Tabell 3.50UO 19 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 3 780 3 122 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 4 800 4 309 Summa 8 580 7 431 1:3 (2022) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden2014–2020 16 Totalt 7 447 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 580 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 149 miljoner kronor. Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som beräknats. För anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 beror skillnaden på att beslut om nya åtaganden blev mindre än vad som beräknats. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bland annat frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Anslag Tabell 3.51UO 20 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Naturvårdsverket 636 3 629 -6 -1,0 623 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 35 1 236 24 2,0 1 127 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 34 830 -234 -22,0 703 1:8 Klimatbonus 1 300 131 1 357 57 4,4 5 817 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 368 1 336 -32 -2,3 1 216 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 116 -147 -56,0 60 1:14 Skydd av värdefull natur 1 671 1 675 4 0,2 1 207 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 322 10 331 9 2,8 317 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 100 2 404 -2 546 -51,4 2 445 1:17 Klimatpremier 2 122 415 -1 707 -80,5 443 1:18 Industriklivet 1 457 1 335 -122 -8,3 1 070 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 110 -5 -4,0 54 Övriga anslag 2 829 3 2 813 -15 -0,5 2 798 Summa 19 307 316 14 587 -4 720 -24,4 17 880 Utfallet uppgick till 14 587 miljoner kronor, vilket är 4 720 miljoner kronor (24,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 316 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 3 293 miljoner kronor (18,4 procent) lägre. Utfallet för anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur uppgick till 1 236 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor för åtgärder för att förhindra igenväxning av ängsmarker. Förseningar ledde till lägre utgifter för sanering Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 830 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 34 miljoner kronor som inte användes under året. Förseningar inom olika projekt har lett till att anslaget inte nyttjats fullt ut. Klimatbonusen blev högre än beräknat Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 1 357 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (4,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 131 miljoner kronor eftersom det ursprungliga anslagsbeloppet inte räckte till på grund av eftersläpning i bilåterförsäljarnas inrapportering av beställda fordon samt på en högre genomsnittlig bonus för laddhybrider. De extra anvisade medlen användes inte till fullo, eftersom antalet beställda bilar blev lägre än beräknat. Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 116 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor (56,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bland annat på förseningar av identifiering och genomförande av klimatprojekt samt senareläggningar av utbetalningar. Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 2 404 miljoner kronor, vilket är 2 546 miljoner kronor (51,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utgifterna blev lägre än beräknat beror på förseningar i leveranskedjor och fördyringar på grund av höga räntor. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 415 miljoner kronor. Det är 1 707 miljoner kronor (80,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Enligt förändringar i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon utökades stöden till att också omfatta lätta ellastbilar under 2024. Dessutom ändrades förutsättningarna för när en utbetalning av beviljat stöd kan ske. Förordningsförändringen innebär att myndigheten inte kan fatta beslut om utbetalning förrän fordonet ägts i minst sex månader av stödmottagaren. Förändringarna påverkar tidpunkten när stöd kan betalas. Att utfallet blev lägre än beräknat beror också på långa leveranstider hos många lastbilstillverkare. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 270 till totalt 3 682. Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på förseningar inom en del projekt. Under året har Energimyndigheten bl.a. beviljat investeringsstöd för en produktionsanläggning för stål med låga koldioxidutsläpp och för en fabrik för produktion av sulfatlignin som kan användas för att ersätta fossila råvaror inom industrin. Möjligheten att ansöka om klimatbonus upphörde 31 maj 2024 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Klimatbonus 4 460 miljoner kronor (76,7 procent) lägre. Under året betalades bonuspremier för 31 678 fordon ut, vilket är 87 259 fordon färre än 2023. Klimatbonusen upphörde i november 2022. Till och med den 31 maj 2024 kunde de som köpt en bil som är berättigad till klimatbonus ansöka om bonus. Högre stödbelopp och fler ansökningar än 2023 Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur 467 miljoner kronor (38,7 procent) högre. Under året har Naturvårdsverket fattat 416 beslut om ekonomisk ersättning för skydd av värdefulla områden. Det är lika många som under 2023, men flera avtal är på högre belopp än 2023. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:18 Industriklivet 266 miljoner kronor (24,8 procent) högre. Det beror bl.a. på fler ansökningar för pilot-, demonstrations- och investeringsprojekt. Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 110 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor (104,2 procent) högre än 2023. Det beror på att kommunernas arbete med att förbereda för skredsäkringsåtgärder har resulterat i att mer omfattande ansökningar om bidrag för åtgärder har kunnat beviljas och att fler projekteringar har kunnat slutföras. Beställningsbemyndigande Tabell 3.52UO 20 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:2 Miljöövervakning m.m. 120 59 1:3 Åtgärder för värdefull natur 900 412 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 3 365 960 1:5 Miljöforskning 102 89 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 710 551 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 1 500 1 043 1:13 Internationellt miljösamarbete 8 0 1:14 Skydd av värdefull natur 50 1 1:16 Klimatinvesteringar 6 500 6 481 1:17 Klimatpremier 3 000 1 845 1:18 Industriklivet 4 680 3 901 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 165 139 1:20 Driftstöd för bio-CCS 36 000 0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 2 200 1 518 Summa 59 300 17 001 Anm.: Utöver de utestående åtaganden som framgår av tabellen har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vid utgången av 2024 för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer ingått ekonomiska åtaganden om 1 996 miljoner kronor utan ett beställningsbemyndigande. Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 59 300 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 17 001 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 299 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden beror främst på att bemyndigandet höjdes kraftigt under 2024 för att även kunna besluta om fleråriga bidrag för omhändertagande av visst historiskt radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet. Förordningen (2024:1316) om bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall trädde i kraft först under januari 2025 varför inga beslut fattades under 2024 för det ändamålet. Skillnaden för anslaget 1:17 Klimatpremier beror på förändringar i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon, vilket medfört ändrade förutsättningar. Skillnaden för anslaget 1:20 Driftsstöd för bio-CCS beror på att ingen tilldelning av medel har beslutats 2024. Den första auktionen avslutades i januari 2025 och innebär åtaganden som redovisas i kommande årsredovisning. Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror framför allt på att en stor utlysning har förskjutits så att beslut fattas först under 2025. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:11 Förvaltningen av skyddad natur Riksrevisionen har granskat om statens insatser för förvaltningen av skyddad natur är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur (skr. 2024/25:55) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:MJU11, rskr. 2024/25:162). RiR 2024:17 Industriklivet – planering, genomförande och uppföljning Riksrevisionen har granskat Industriklivet utifrån stödets kostnadseffektivitet och påverkan på utsläppsminskningar. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskning av Industriklivet (skr. 2024/25:84) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden. Anslag Tabell 3.53UO 21 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Statens energimyndighet 500 502 2 0,3 453 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 380 -38 -9,0 129 1:4 Energimarknadsinspektionen 214 212 -2 -0,9 209 1:5 Energiplanering 265 221 -44 -16,5 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 25 0 -0,6 25 1:8 Laddinfrastruktur 995 119 -876 -88,0 914 1:9 Biogasstöd 933 701 -232 -24,9 378 1:10 Energiberedskap 54 49 -5 -9,1 1:11 Elberedskap 675 70 666 -9 -1,4 543 1:7(2022) Energiteknik 0 2 1:8(2023) Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 0 133 1:12(2023) Gasprisstöd 0 139 Övriga anslag 1 525 1 526 1 0,1 1 502 Summa 5 604 70 4 402 -1 202 -21,5 4 426 Utfallet uppgick till 4 402 miljoner kronor, vilket är 1 202 miljoner kronor (21,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 70 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 24 miljoner kronor (0,6 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 221 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (16,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget avser länsstyrelsernas arbete med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken. Att utfallet blev lägre än beräknat i statens budget beror på att finansieringen av energiplaneringsprojekt varit under uppstart under 2024. Stöd för laddinfrastruktur blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 119 miljoner kronor, vilket är 876 miljoner kronor (88,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar har skjutits över årsskiftet. Dessutom betalas en mindre andel av stödet ut i förskott och en större andel betalas ut efter att projektet slutförts. Dessutom blev återbetalningarna av stöd från tidigare år högre än beräknat. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur 794 miljoner kronor (86,9 procent) lägre. Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 701 miljoner kronor, vilket är 232 miljoner kronor (24,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att de beviljade stöden blev lägre än beräknat. Utfallet för anslaget 1:11 Elberedskap blev 666 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på långa ledtider vid inköp och förseningar av åtgärder i redan fattade beslut. I ändringsbudget anvisades ytterligare 70 miljoner kronor för att täcka högre utgifter för projekt med syfte att höja elförsörjningens förmåga under fredstida kriser och höjd beredskap. Även detta projekt drabbades av förseningar och kunde inte slutföras under 2024. Fler utbetalningar av investeringsstöd jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering blev 380 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 252 miljoner kronor (195,7 procent) högre. Anslaget finansierar investeringsbidrag för en minskad energianvändning och effektbehov. Antalet utbetalningar av investeringsbidrag för energieffektivisering uppgick till 9 121 under 2024. Under 2023 var antalet utbetalningar 1 442. Under 2024 inkom 12 899 ansökningar om energieffektiviseringsåtgärder i el- eller gasuppvärmda småhus enligt förordning (2023:402) om bidrag för energieffektivisering i småhus. Av dessa avslogs 51 procent, under 2023 avslogs 58 procent av ansökningarna. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:9 Biogasstöd 322 miljoner kronor (85,2 procent) högre. Från den 1 januari 2024 omfattar biogasstödet även produktion av gödselbaserad biogas. För 2024 uppgår det ansökta stödbeloppet till 678 miljoner kronor fördelat på 197 ansökningar. Det är 156 fler ansökningar än 2023. Beställningsbemyndigande Tabell 3.54UO 21 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:2 Insatser för energieffektivisering 320 39 1:3 Energiforskning 3 300 2 495 1:5 Energiplanering 450 81 1:6 Avgifter till internationella organisationer 26 26 1:8 Laddinfrastruktur 2 000 557 1:10 Energiberedskap 100 0 1:11 Elberedskap 2 000 1 634 Summa 8 196 4 831 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 196 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 831 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 365 miljoner kronor och är till stor del hänförliga till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur. För dessa två anslag finns det behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, för exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter. Större avvikelser finns även för anslagen 1:2 Insatser för energieffektivisering, 1:5 Energiplanering och 1:10 Energiberedskap vilka beror på att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren, på respektive beställningsbemyndigande, blev lägre än beräknat. För anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering har vidare utbetalning kunnat ske i snabbare takt än beräknat och inom samma år som beslut har fattats om stöd. Utlåning Tabell 3.55UO 21 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier 550 0 Summa 550 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 550 miljoner kronor. Vid utgången av 2024 fanns inga utestående lån. Garantier Tabell 3.56UO 21 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2024-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft 400 000 0 0 Summa 400 000 0 0 Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.57UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 650 0 Summa 1 650 0 Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2024 var intäkterna från kapacitetsavgifter fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället. I området Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster. Anslag Tabell 3.58UO 22 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 36 867 -211 32 872 -3 995 -10,8 34 173 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 974 1 008 35 338 1 364 4,0 33 055 1:3 Trafikverket 1 488 1 459 -29 -1,9 1 484 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 235 733 183 33,2 682 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 521 1 554 32 2,1 1 633 1:12 Transportstyrelsen 2 536 1 036 3 552 1 016 40,1 2 486 1:14 Trängselskatt i Göteborg 760 771 11 1,4 955 1:18 Lån till körkort 51 7 -44 -86,3 30 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 -10 115 -17 -12,7 107 2:7 Digital förvaltning 214 184 -29 -13,8 201 Övriga anslag 4 782 10 4 632 -150 -3,1 5 601 Summa 82 875 2 068 81 216 -1 659 -2,0 80 407 Utfallet uppgick till 81 216 miljoner kronor, vilket är 1 659 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 2 068 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 809 miljoner kronor (1,0 procent) högre. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 32 872 miljoner kronor, vilket är 3 995 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag samt förseningar inom investeringsprojekt. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 301 miljoner kronor (3,8 procent) lägre. I ändringsbudget minskades anslaget med 211 miljoner kronor för att finansiera en utökning av anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Högre utgifter för vägunderhåll med anledning av skred på E6 Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 35 338 miljoner kronor, vilket är 1 364 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 008 miljoner kronor på grund av högre utgifter för vägunderhåll till följd av det omfattande skred på väg E6 vid Stenungssund 2023. Jämfört med 2023 blev utgifterna 2 283 miljoner kronor (6,9 procent) högre. Stöd till Transeuropeiska nätverk Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 733 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor (33,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget för anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk. I ändringsbudget anvisades ytterligare 235 miljoner kronor som finansierades genom en minskning av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för järnväg vid Olskroken i Göteborg, som uppgick till 108 miljoner kronor och för utökning till två filer på vägen E4 mellan Kånna-Ljungby som uppgick till 72 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisades ytterligare 235 miljoner kronor bl.a. för att täcka tidigare underskott. Jämfört med 2023 blev utgifterna 51 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 3 552 miljoner kronor, vilket är 1 016 miljoner kronor (40,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 036 miljoner kronor, varav 1 035 miljoner kronor för att täcka ackumulerat underskott avseende ett gemensamt avgiftsutjämningssystem för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) och 1 miljon kronor för att certifiera leverantörer av vissa tjänster för att upprätthålla en god kapacitet på dessa flygplatser. Underskottet beror på den reducerade flygtrafiken till följd av spridningen av covid-19. Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024 Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev 7 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (86,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån. Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev lägre jämfört med 2023 Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 32 872 miljoner kronor, vilket är 1 301 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än 2023. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 15 194 miljoner kronor, vilket är 2 151 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än 2023. Som exempel på namngivna objekt som ingår i den nationella planen och som öppnat för trafik under 2024 kan nämnas: vägarna E4 Salmis–Haparanda, E4 Djäkneboda–Bygdeå och E6 20 Hisingsleden, Södra delen. Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 35 338 miljoner kronor. Det är 2 283 miljoner kronor (6,9 procent) högre jämfört med 2023. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 801 miljoner kronor (4,5 procent) högre och uppgick till 18 586 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2023 avser återställande efter skredet på E6 i Stenungssund. Kostnader för väderhändelser har ökat (t.ex. väg E45 vid Lilla Edet) medan kostnader för bland annat drivmedelspriser har minskat. Överlag har åtgärder inom alla områden i högre utsträckning än tidigare år utförts som planerat utom inom byggnadsverk, där bl.a. planerade åtgärder på Ölandsbron senarelagts på grund av högt anbud. Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 1 489 miljoner kronor (9,8 procent) högre och uppgick till 16 752 miljoner kronor. Projekt med en större förändring jämfört med 2023 avser återställandet efter urspårningen på Malmbanan. Beställningsbemyndigande Tabell 3.59UO 22 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 157 000 97 929 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 39 500 32 699 1:7 Trafikavtal 8 800 4 253 1:11 Trängselskatt i Stockholm 77 000 67 915 1:14 Trängselskatt i Göteborg 21 000 17 919 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 250 152 2:3 Grundläggande betaltjänster 40 38 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 302 1 253 Summa 304 892 222 158 1:16 (2021) Internationell tågtrafik 96 1:18 (2023) Lån till körkort 0 Totalt 222 254 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 304 892 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 222 158 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 82 734 miljoner kronor. För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senareläggningar av väginvesteringsprojekt och inom järnvägsinvesteringar har flera större kontrakt som skulle tecknas 2024 skjutits fram till 2025. För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på att inom bärighet och tjälsäkring har åtgärder senarelagts samt för högt infriande 2024 av bidrag för drift av enskild väg. För anslaget 1:7 Trafikavtal beror skillnaden på lägre kontraktstecknande än beräknat. För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på att behovet av att ingå åtaganden blev lägre än beräknat. För investeringsanslagen finns en marginal i beställningsbemyndigandet för att genomföra kostnadseffektiva upphandlingar och därmed också ett kostnadseffektivt byggande. Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 96 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Utlåning Tabell 3.60UO 22 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 A-train AB¹ 1 000 695 SVEDAB AB 6 400 5 335 Summa 7 400 6 030 ¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 400 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2024 var 6 030 miljoner kronor. Garantier Tabell 3.61UO 22 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2024-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets upplåning¹ Obegränsad 3 888 3 888 Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan Infrastructure AB² 0 1 555 1 555 Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³ 0 5 335 5 335 Pensionsgaranti Posten AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten Meddelande AB)4 Obegränsad 4 032 4 032 Garantikapital Eurofima5 CHF 42 506 CHF 42 506 Kreditgaranti Eurofima6 CHF 52 633 CHF 52 633 Summa 15 949 15 949 ¹ Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. ³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50. 4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2023. 5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. 6 Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Valutakurs från Riksbanken per 30 december 2024, CHF = 12,17 kronor. Låneramar för samhällsinvesteringar Tabell 3.62UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar Miljoner kronor Låneram för samhällsinvesteringar Låneram Lån 2024-12-31 Vissa infrastrukturprojekt 71 000 68 507 Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret 100 0 Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret 1 500 0 Summa 72 600 68 507 Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 72 600 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2024 var 68 507 miljoner kronor. Övriga kontokrediter Tabell 3.63UO 22 Övriga kontokrediter Miljoner kronor Övriga kontokrediter Kredit Utnyttjad kredit 2024-12-31 Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar 2 150 1 081 Summa 1 081 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2024:10 Bildandet av Svevia och Infranord – bristfälligt infriade intentioner Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av bildandet av bolagen Svevia AB (publ) och Infranord AB. Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord (skr. 2024/25:35) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:TU7, rskr. 2024/25:154). RiR 2024:12 Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter Riksrevisionen har granskat fastställande av identitet vid statliga myndigheter och regeringens styrning av myndigheternas arbete. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter (skr. 2024/25:56) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2024/25:SkU10, rskr. 2024/25:157). RiR 2024:18 Statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet är effektiva. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet (2024/25:87) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning. Anslag Tabell 3.64UO 23 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:2 Insatser för skogsbruket 594 499 -96 -16,1 477 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 424 466 332 249,3 463 1:8 Statens jordbruksverk 744 758 13 1,8 759 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 641 9 011 -630 -6,5 6 573 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken2023–2027 2 800 1 939 -861 -30,8 1 508 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 914 1 460 -454 -23,7 1 171 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 47 11 52 6 11,8 52 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 1 217 -336 -21,6 1 440 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 109 894 -215 -19,4 1 226 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 2 240 0 0,0 2 160 1:26 Slakterikontroll 180 167 -13 -7,2 66 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 20 74 16 27,4 18 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 36 -128 -78,1 7 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 190 -6 -3,0 36 Övriga anslag 2 599 -3 2 552 -47 -1,8 2 646 Summa 23 973 452 21 554 -2 419 -10,1 18 602 Utfallet uppgick till 21 554 miljoner kronor, vilket är 2 419 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 452 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 2 952 miljoner kronor (15,9 procent) högre. Färre ansökningar medförde lägre ersättningar till skogsägare Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket blev 499 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (16,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på lägre utgifter för ersättningsärenden inom fjällnära skog på grund av färre ansökningar än beräknat. Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 466 miljoner kronor, vilket är 332 miljoner kronor (249,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 424 miljoner kronor pga. högre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella, afrikansk svinpest, fågelinfluensa och newcastlesjuka. Lägre utgifter för medfinansieringen till EU:s gemensamma jordbrukspolitik Utfallet för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 blev 1 939 miljoner kronor, vilket är 861 miljoner kronor (30,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 blev 1 460 miljoner kronor, vilket är 454 miljoner kronor (23,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De lägre utfallen för anslagen beror på långa genomförandetider inom projekt- och investeringsstöden, vilket ledde till färre ansökningar och lägre utbetalningar än beräknat. Högre medlemsavgifter till internationella organisationer Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. blev 52 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (11,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor för att täcka högre medlemsavgifter till följd av den försvagade svenska kronkursen. Det gäller bl.a. Sveriges medlemsavgifter till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och till Världsorganisationen för djurhälsa. Lägre utfall för åtgärder för landsbygdens miljö och struktur än anvisat Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 217 miljoner kronor, vilket är 336 miljoner kronor (21,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att de finansiella korrigeringarna blev lägre än beräknat eftersom beslut från EU-kommissionen kom senare än väntat. Dessutom trädde förordningen (2025:27) om statligt stöd för att avveckla minkuppfödning i kraft först i början av 2025, vilket ledde till att det inte blev något utfall för avveckling av minkuppfödning 2024. Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 894 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används för åtgärder i landsbygdsprogrammet för programperioden 2014–2020, inklusive förlängningsåren 2021 och 2022. Att utfallet blev lägre beror på att antalet ansökningar om slututbetalningar blev färre än beräknat. Högre utgifter för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet jämfört med budget och 2023 Utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet blev 74 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (27,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 20 miljoner kronor för att stärka beredskapen inom dricksvattenförsörjningen pga. det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Jämfört med 2023 blev utgifterna 55 miljoner kronor (301,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på högre utgifter för att stärka beredskapen inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen. Lägre utgifter för stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 än anvisat Utfallet för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 36 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor (78,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på långa projekttider och färre ansökningar, vilket har lett till färre beslut om stöd än beräknat. Högre utgifter för gårdsstödet jämfört med 2023 Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 9 011 miljoner kronor, vilket är 2 438 miljoner kronor (37,1 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd av vissa miljöersättningar för 2023. Fasta avgifter för slakterikontroll medförde högre utgifter än 2023 Utfallet för anslaget 1:26 Slakterikontroll blev 167 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (152,3 procent) högre jämfört med 2023. Det beror på att ett nytt avgiftssystem, med fasta avgifter per slaktat djur i den offentliga kontrollen vid slakterier och vilthanteringsanläggningar, infördes den 1 januari 2024. Anslaget utvidgades till att även täcka de kostnader som inte täcktes av avgifterna. Tidigare användes anslaget till nedsättning av slakteriavgifter och avgiften baserades då på antalet timmar för nedlagd kontroll. Högre utgifter för stödåtgärder för fiske och vattenbruk jämfört med 2023 Utfallet för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 29 miljoner kronor (424,1 procent) högre än 2023. Utfallet för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 190 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner kronor (429,5 procent) högre jämfört med föregående år. De högre utfallen för båda anslagen beror främst på att anslagsbelastningen sker först 1–2 år efter att stödmottagare fått beslut om stöd, och att programmet har pågått under en längre period nu jämfört med föregående år. Beställningsbemyndigande Tabell 3.65UO 23 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 130 57 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 120 78 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 2 670 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 3 077 2 937 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 566 799 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 745 981 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 1 600 1 373 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 285 207 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 348 246 Summa 9 671 9 349 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 9 671 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 9 349 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 322 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har överskridits med 233 miljoner kronor. Även bemyndigandet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har överskridits med 236 miljoner kronor. Båda bemyndigandena har överskridits till följd av att det inte funnits tillräckligt många ansökningar om slutbetalning. Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Statens jordbruksverk Statens jordbruksverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2024. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande. Statens jordbruksverk har under 2024 ingått nya åtaganden som medfört överskridna ramar för två beställningsbemyndiganden för utgiftsområde 23. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Det gäller följande anslag: Anslag 1:17, anslagspost 1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur – EJFLU 2014–2022. Bemyndiganderamen uppgår till 476 000 tusen kronor, utestående ekonomiska åtaganden uppgår till 779 219 tusen kronor. Anslag 1:18, anslagspost 2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur – EJFLU 2024–2022. Bemyndiganderamen uppgår till 745 000 tusen kronor, utestående ekonomiska åtaganden uppgår till 981 461 tusen kronor. Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Anslag Tabell 3.66UO 24 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 3 498 35 1,0 3 357 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 30 864 30 3,6 834 1:4 Tillväxtverket 459 6 453 -6 -1,3 509 1:5 Näringslivsutveckling 403 -12 335 -68 -16,9 326 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 3 386 9 2,3 303 1:11 Bolagsverket 125 122 -3 -2,3 81 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 4 12 4 44,1 8 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 41 24 46 6 13,5 33 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 1 804 1 631 942,8 212 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 6 22 5 29,9 21 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 0 -18 -99,7 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 269 -410 -60,3 269 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 -305 -670 -183,6 -760 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 0 -234 -100,1 309 1:24 Elstöd 500 8 -492 -98,5 790 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 -1 365 -38 -9,4 323 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 3 27 2 7,7 26 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 -100 -100,0 12 1:24(2021) Omställningsstöd 0 -285 Övriga anslag 1 330 1 325 -5 -0,4 1 272 Summa 9 552 62 9 229 -323 -3,4 7 640 Utfallet uppgick till 9 229 miljoner kronor, vilket är 323 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 62 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 1 589 miljoner kronor (20,8 procent) högre. Lägre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med budget Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 335 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor (16,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bland annat på lägre utgifter än beräknat för Tillväxtverkets insatser för näringslivsutveckling samt lägre utgifter än beräknat för delfinansiering av utvecklingsarbete i civila flygindustriprojekt. I ändringsbudget beslutade riksdagen att minska anslaget med totalt 12 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Utfallet för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag blev 46 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (13,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 24 miljoner kronor för att täcka beräknade ökade utgifter för extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen samt för att tillvarata statens intressen vid den finansiella rekonstruktionen av SAS AB (publ.). Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 22 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (29,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att den försvagade kronkursen har medfört högre avgifter för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i ändringsbudget. Utfallet för anslaget 1:19 Finansiering av rättegångskostnader blev 0,1 miljon kronor, vilket är 18 miljoner kronor (99,7 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Anslaget ska finansiera Konkurrensverkets rättegångskostnader för mål och ärenden där myndigheten för talan eller som avser överklagande av myndighetens beslut. Utfallet på anslaget beror på utfallet av de processer som avgjorts i domstol och de beslut som domstolen eventuellt fattar om utbetalning av ersättning. Anslaget behöver inte utnyttjas om Konkurrensverket vinner framgång i domstol och utgifterna kan därför variera betydligt mellan olika år. Lägre utgifter än beräknat för bidrag till företagsutveckling och innovation Utfallet för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation blev 269 miljoner kronor, vilket är 410 miljoner kronor (60,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att regeringen inte fattade beslut om att utbetala ett budgeterat kapitaltillskott till Almi AB för kapitalförsörjningsinsatser i syfte att regionalt stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. Lägre utgifter än beräknat för stöd vid korttidsarbete Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -305 miljoner kronor, vilket är 670 miljoner kronor (183,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd från Tillväxtverket blev högre än årets utbetalda stöd. I statens budget beräknades 82 miljoner kronor för Tillväxtverkets utgifter vilket ska jämföras med ett utfall på -289 miljoner kronor. För Skatteverkets utgifter beräknades 283 miljoner kronor. Det blev dock inget utfall i denna del då inga inkomna ansökningar under 2024 uppfyllde kriterierna för stödet. Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 365 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att det inte blev några förluster med anledning av särskilda exportkreditgarantier till Ukraina. I statens budget beräknades 33 miljoner kronor för detta ändamål. Riksdagen minskade anslaget i ändringsbudget med 1 miljon kronor för att delvis finansiera en ökning av anslag 2:5 Avgifter till internationella organisationer. Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 27 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (7,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att den försvagade svenska kronkursen medfört högre avgifter till internationella handelsorganisationer än vad som ursprungligen beräknades. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 3 miljoner kronor i ändringsbudget. Investeringar i mätteknisk verksamhet medförde högre utfall än budget och föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 864 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (3,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 30 miljoner kronor (3,6 procent) högre. Det beror på att den geopolitiska utvecklingen medfört behov av ytterligare investeringar inom RISE Research Institutes of Sweden AB:s mättekniska verksamhet. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 30 miljoner kronor i ändringsbudget. Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien blev 12 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (44,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 4 miljoner kronor (44,1 procent) högre. Det beror på att riksdagen i ändringsbudget anvisade anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i verksamhetsbidrag för att stödja Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i att hantera fler projekt med extern finansiering. Högre utfall än budget och föregående år för kapitalinsatser i statligt ägda företag Utgifterna för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 1 804 miljoner kronor, vilket är 1 631 miljoner kronor (942,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 592 miljoner kronor (750,9 procent) högre. Det beror huvudsakligen på att staten har tillskjutit utestående lånefordringar samt upplupen ränta i samband med den finansiella rekonstruktionen av SAS. Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 besluta om en låneram för SAS-koncernen uppgående till högst 1 500 miljoner kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I början av 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian airlines system Denmark-Norway-Sweden (SAS-konsortiet). SAS och vissa av dess dotterbolag inledde i juli 2022 en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett s.k. chapter 11-förfarande. Mot bakgrund av rekonstruktionen bemyndigade riksdagen regeringen att under 2024 tillskjuta en andel av statens utestående lånefordringar på konsortiet, inklusive upplupen ränta (prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167). Efter godkännande från EU-kommissionen har staten, genom Riksgäldskontoret, tillskjutit 1 500 miljoner kronor i utestående lånefordringar. Från anslaget Kapitalinsatser i statligt ägda företag har 1 727 miljoner kronor betalats till Riksgäldskontoret för att finansiera nedskrivning av SAS-konsortiets lån i Riksgäldskontoret inklusive upplupen ränta. Lägre utfall än budget och föregående år för Brexitjusteringsreserven och elstöd Utfallet för anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven blev -0,2 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor (100,1 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2023 blev utfallet 309 miljoner kronor lägre. Det beror på att stödperioden har upphört och att all projektverksamhet avslutades under 2023. Utfallet är negativt då det avser återkrav av tidigare utbetalda medel. Utgifterna för anslaget 1:24 Elstöd blev 8 miljoner kronor, vilket är 492 miljoner kronor (98,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 783 miljoner kronor (99,0 procent) lägre. I statens budget beräknades 500 miljoner kronor för att regeringen, i ett läge med höga elpriser, skyndsamt skulle kunna införa ett stöd till företag som drabbats av en betydande kostnadsökning på el. Regeringen fattade dock inte något beslut om att införa ett elstöd under 2024. Årets utfall avser endast stöd som beslutades under föregående år samt administrativa kostnader för Statens energimyndighet. Det blev inte något utfall för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning. I statens budget anvisades anslaget 100 miljoner kronor. Utfallet blev 12 miljoner kronor lägre jämfört med 2023. Anslaget får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Anslaget utnyttjades inte då det inte blev något underskott i CIRR-systemet 2023. För år 2022 uppgick underskottet till 12 miljoner kronor. Högre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev 3 498 miljoner kronor, vilket är 141 miljoner kronor (4,2 procent) högre jämfört med 2023. Det beror främst på högre utgifter för innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering med målet att främja och påskynda Sveriges och den svenska industrins förmåga att skapa framtidens digitala lösningar. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:4 Tillväxtverket 56 miljoner kronor (11,0 procent) lägre. Det berodde bl.a. på lägre driftkostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete. De direkta kostnaderna för myndighetens hantering av stöd till korttidsarbete uppgick till 78 miljoner kronor, vilket var en minskning med 87 miljoner kronor (52,7 procent) jämfört med 2023. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning 82 miljoner kronor (27,1 procent) högre. Det beror bl.a. på att myndigheten fått i uppdrag att förstärka arbetet med systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning. Utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 122 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (51,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på högre utgifter för omställning med anledning av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data. Lägre återbetalningar av korttidsstöd jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev 455 miljoner kronor (59,8 procent) högre jämfört med 2023. Utfallet är i likhet med föregående år negativt, vilket beror på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd översteg utbetalningarna. Skillnaden mot föregående år beror på att nettobeloppet för återbetalda stöd under 2024 blev lägre. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet 42 miljoner kronor (12,9 procent) högre. Det beror främst på högre kostnader för Sveriges deltagande i världsutställningen 2025 i Osaka, ökade bidrag till Sveriges export- och investeringsråd samt högre utgifter för Svenska institutets insatser för handels- och investeringsfrämjande. Det äldre anslaget 1:24 (2021) Omställningsstöd har använts för stöd som fram t.o.m. 2021 kunde sökas av företag vars nettoomsättning hade minskat i större omfattning under perioden mars 2020 till september 2021, till följd av spridningen av covid-19. Det blev inte något utfall för anslaget under 2024. 2023 uppgick utfallet till 285 miljoner kronor, vilket förklaras av inbetalda återkrav i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd. Beställningsbemyndigande Tabell 3.67UO 24 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Beställnings- bemyndigande Utestående åtaganden 2024-12-31 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 947 3 575 1:5 Näringslivsutveckling 184 180 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 4 1:14 Konkurrensforskning 10 10 Summa 4 146 3 769 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 769 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 377 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling beror bl.a. på att Vinnova finansierat en större andel kortsiktiga projekt vilket medfört ett lägre nyttjande av beställningsbemyndigandet. Utlåning Tabell 3.68UO 24 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2024-12-31 Civila flygutvecklingsprojekt¹ 1 110 0 AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter 150 000 0 SAS-koncernen² 1 500 0 Summa 152 610 0 ¹ Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24. ² Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416–422. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 152 610 miljoner kronor för utlåning. Vid utgången av 2024 fanns inga utestående lån. Garantier Tabell 3.69UO 24 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden2024-12-31 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Exportkreditgarantier 500 000 317 237 360 931 Gröna kreditgarantier 80 000 2 771 28 753 Investeringsgarantier 10 000 47 47 Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan¹ 350 350 350 Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten² 55 55 55 Pensionsgaranti Sveaskog AB³ Obegränsad 299 299 Pensionsgaranti Vattenfall AB³ Obegränsad 822 822 Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³ Obegränsad 47 47 Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut³ Obegränsad 13 13 Pensionsgaranti Teracom³ Obegränsad 1 1 Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³ Obegränsad 3 3 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 0 0 Exportkreditgarantier Ukraina 333 0 0 Statligt garantiprogram till företag4 50 000 21 21 Summa 321 665 391 341 ¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. ² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. ³ I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2023. 4 Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar ungefär hälften av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden. Anslag Tabell 3.70UO 25 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 167 871 167 871 0 0,0 151 878 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 727 100 5 827 100 1,7 5 718 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 7 0 0,0 7 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 375 239 -136 -36,2 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 300 0 0,0 300 Summa 174 280 100 174 245 -36 0,0 157 904 Utfallet uppgick till 174 245 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (0,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 16 341 miljoner kronor (10,3 procent) högre. Tillskott till kommuner och regioner Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004: 881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick 167 871 miljoner kronor, vilket är 15 993 miljoner kronor (10,5 procent) högre än 2023. Bidragen till kommunerna uppgick till 119 176 miljoner kronor, vilket är 11 145 miljoner kronor (10,3 procent) högre. Bidragen till regionerna uppgick till 48 695 miljoner kronor, vilket är 4 848 miljoner kronor (11,1 procent) högre. De högre utfallen beror främst på generella tillskott till kommuner och regioner. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader blev 5 827 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 100 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån. Utfallet för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner blev 239 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (36,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Medlen betalas ut av Kammarkollegiet efter beslut av Delegationen för kommunal ekonomi i balans. Delegationens uppdrag upphörde den 31 december 2024. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Anslag Tabell 3.71UO 26 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Räntor på statsskulden 20 300 2 867 20 119 -181 -0,9 31 567 1:2 Oförutsedda utgifter 10 1 -9 -89,3 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 78 -67 -46,3 60 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital 25 000 25 000 25 000 Summa 20 455 27 867 45 198 24 743 121,0 31 626 Utfallet uppgick till 45 198 miljoner kronor, vilket är 24 743 miljoner kronor (121,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 27 867 miljoner kronor. Jämfört med 2023 blev utgifterna 13 572 miljoner kronor (42,9 procent) högre. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Ränteutgifterna blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 20 119 miljoner kronor, vilket är 181 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre ränteutgifter för lån i svenska kronor och utländsk valuta, förbättrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in-och utlåning till myndigheter samt lägre kursförluster jämfört med vad som ursprungligen beräknades. De lägre utgifterna motverkades delvis av högre underkurser vid emission samt lägre valutakursvinster än beräknat. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 867 miljoner kronor i ändringsbudget då utgifterna för bl.a. emissionsunderkurser och valutakurseffekter bedömdes bli högre än tidigare beräknat samt för att täcka ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Utfallet blev 3 047 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än totalt anvisat belopp på 23 167 miljoner kronor. Tabell 3.72Räntor på statsskulden 2020–2024, fördelning på anslagets komponenter Miljoner kronor Utfall 20201 Utfall 20211 Utfall 20221 Utfall 20231 SB 2024 Utfall 2024 Utfall-SB 2024 Räntor på lån i svenska kronor 23 043 8 537 15 000 9 280 15 700 12 182 -3 518 Räntor på lån i utländsk valuta1 2 103 1 063 751 2 599 2 400 2 101 -299 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -10 404 -11 978 -2 299 4 142 -1 000 2 311 3 311 Summa räntor 14 742 -2 378 13 452 16 021 17 100 16 594 -506 Räntor på in- och utlåning1 -3 618 -1 988 864 7 327 4 700 4 374 -326 Valutakursförluster (+)/-vinster (-) 2 380 661 12 325 8 240 -2 600 -585 2 015 Kursförluster (+)/-vinster (-) 5 960 2 317 447 -22 1 100 -264 -1 364 Summa ränteutgifter 19 463 -1 388 27 088 31 567 20 300 20 119 -181 1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven och på lån till andra länder (428 miljoner kronor 2023) är bruttoredovisade för år 2020–2023, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Riksbanken återbetalade samtliga lån för valutareserven under 2023. I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till 15 700 miljoner kronor. Utfallet blev 12 182 miljoner kronor, vilket är 3 518 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 2 400 miljoner kronor. Utfallet blev 2 101 miljoner kronor, viket är 299 miljoner kronor lägre än beräknat. Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till ett överskott på 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev dock underkurser på 2 311 miljoner kronor, vilket är 3 311 miljoner kronor högre än beräknat. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter. I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till en nettoutgift på 4 700 miljoner kronor. Utfallet blev 4 374 miljoner kronor, vilket är 326 miljoner kronor lägre än beräknat. I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 2 600 miljoner kronor netto. Utfallet blev 585 miljoner kronor, vilket är 2 015 miljoner kronor lägre än beräknat. Kursförlusterna beräknades uppgå till 1 100 miljoner kronor i statens budget. Utfallet blev dock kursvinster på 264 miljoner kronor, vilket är 1 364 miljoner kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Tabell 3.73 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev lägre 2024 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro och dollar blev svagare än beräknat. Däremot blev kronkursen mot KIX-index starkare än beräknat. Jämfört med 2023 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar lägre. Den genomsnittliga kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index blev starkare jämfört med föregående år. Tabell 3.73Räntor och valutakurser 2020–2024 årsgenomsnitt Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Utfall 2023 SB 2024 Utfall 2024 Ränta 5 år % -0,29 -0,04 1,59 2,63 2,49 2,12 Ränta 6 mån % -0,15 -0,18 0,90 3,55 3,47 3,29 KIX-index1 118,5 114,3 121,1 127,5 126,7 125,9 SEK/EUR 10,49 10,14 10,63 11,48 11,41 11,43 SEK/USD 9,20 8,58 10,12 10,61 10,23 10,56 1 Växelkurs, KIX (kronindex) är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken. Källa: Riksbanken. Oförutsedda utgifter Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter anvisades 10 miljoner kronor i statens budget. Utgifterna blev 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner kronor (89,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Regeringen beslutade den 12 december om ex gratia-ersättning på 1 miljon kronor till en person som skadats i tjänsten vid det svenska honorärkonsulatet i Izmir, Turkiet (dnr UD2024/11314). Ex gratia-ersättning innebär att ersättningsbeslutet grundas på praxis och inte på någon lagbestämmelse. Utgifterna har finansierats genom motsvarande indragning från anslaget 4:1 Regeringskansliet inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Ersättning om 0,1 miljon kronor har utbetalats till en person i enlighet med Justitiekanslerns beslut den 1 juli 2024 (dnr 2022/1126) gällande långsam handläggning av ett ärende om strandskydd. Utgifterna har finansierats genom en motsvarande indragning från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat Utfallet för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 78 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor (46,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt. Kapitaltillskott till Riksbanken Utfallet för det nya anslaget 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital blev 25 000 miljoner kronor. Som ett led i en expansiv penningpolitik byggde Riksbanken fram till 2021 upp en stor obligationsportfölj. När marknadsräntorna höjdes sjönk värdet på portföljen, vilket bidrog till att Riksbanken gjorde förlust 2021–2022. Resultatet för 2023 var positivt, men det egna kapitalet blev negativt efter resultatdisposition. Utifrån bestämmelserna i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank framställde Riksbanken om att riksdagen skulle besluta om ett kapitaltillskott om 43,7 miljarder kronor för att återställa det egna kapitalet till den grundnivå som definieras i lagen. Riksdagen beslutade i ändringsbudget att delvis bifalla Riksbankens framställning genom att utbetala 25 000 miljoner kronor i kapitaltillskott till Riksbanken från det nya anslaget 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital. Lägre ränteutgifter jämfört med 2023 Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden 11 447 miljoner kronor (36,3 procent) lägre. Det beror främst på högre valutakursvinster. Dessutom bidrog det lägre ränteläget till lägre utgifter för underkurser vid emission samt ett förbättrat räntenetto i Riksgäldskontorets nettoutlåning till statliga myndigheter m.fl. Jämfört med 2023 blev utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 18 miljoner kronor (30,7 procent) högre. Det beror främst på högre provisionsutgifter för lån i utländsk valuta. Den konsoliderade statsskulden ökade under 2024 med 106 859 miljoner kronor till 1 076 758 miljoner kronor, medan budgetunderskottet uppgick till 104 272 miljoner kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statskulden 2024 beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisningen. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå. Anslag Tabell 3.74UO 27 Anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Statens budget2024 Ändrings-budget2024 Utfall2024 Utfall - statens budget2024 Utfall - statens budgetProcent2024 Utfall2023 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 760 41 187 427 1,0 43 585 Summa 40 760 41 187 427 1,0 43 585 Avgiften till EU blev 1 procent högre än budgeterat Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 41 187 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt. Det högre utfallet beror i huvudsak på att avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 1 275 miljoner kronor (89,0 procent) högre än beräknat. Det beror på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med hur den beräknades i statens budget. Däremot blev avgiften som baseras på inkomster från tullar 1 276 miljoner kronor (17,3 procent) lägre då inkomsterna från tullar blev lägre än beräknat. Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 120 miljoner kronor (1,4 procent) högre, vilket beror på att den Europeiska kommissionen reviderade upp prognosen för den svenska mervärdesskattebaserade avgiften under 2024. Utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 310 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker den årliga EU-budgetens finansieringsbehov. Avgiften till EU minskade med 2,4 miljarder kronor jämfört med 2023 Jämfört med 2023 minskade avgiften till EU med 2 398 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 3 899 miljoner kronor (14,0 procent) lägre och uppgick till 23 955 miljoner kronor. Den svenska BNI-nivån har minskat i takt med att de övriga medlemsstaters ekonomier har återhämtat sig från den ekonomiska kris som uppstått till följd av spridningen av covid-19. Jämförelsen mellan åren påverkas även av rabatten på BNI-avgiften som blev 1 015 miljoner kronor högre jämfört med 2023 och uppgick till 10 554 miljoner kronor. Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 2 707 miljoner kronor, vilket är 1 276 miljoner kronor (89,2 procent) högre än föregående år. Det beror på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med 2023. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 426 miljoner kronor. Det är 275 miljoner kronor (3,4 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än för 2023. Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 6 100 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än för 2023. EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov. Nettoflödet till EU Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU-budgeten (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 24 800 miljoner kronor. Det är en minskning med 523 miljoner kronor jämfört med 2023. Det beror i huvudsak på lägre BNI-baserad avgift jämfört med 2023. Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisning för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten. Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisning för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisning för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall. Årsredovisning för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån. Avgränsningar av redovisningsenheten Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten. Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. APfonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem. Konsolidering Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndigheternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag. En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 7 Statliga myndigheter. Gemensam brytdag Den 3 januari 2025 gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten. Skatter Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisning för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar. Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner. När uppgifterna för årsredovisning för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information. Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisning för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisning för staten. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 26 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 37 Övriga kortfristiga skulder. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Transfereringar Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år. Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning. Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall: Tabell 4.1Avskrivningstider Anläggningstillgång Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3–5 år Statliga väganläggningar 10–95 år Statliga järnvägsanläggningar 7–110 år Byggnader 10–50 år, för vissa komponenter 75 årEn myndighet har upp till 150 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–25 år Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–5 år Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar 15–25 år Beredskapstillgångar, modifiering av materiel 10 år Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier 3–10 år Beredskapsinventarier, beredskapsvaror Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet Finansiell leasing ESV har under 2024 förtydligat reglerna om finansiell leasing. Förtydligandet anger att myndigheter inte ska redovisa hyresavtal för sådan lokalförsörjning som avses i 3 § förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning som finansiell leasing. Därutöver har det tydliggjorts att inomstatliga hyresavtal inte ska redovisas som finansiell leasing vilket gäller alla hyresavtal och inte bara lokaler. Finansiella garantiavtal Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten. Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningen. Riksbankens grundfond och reservfond Riksbankens grundfond och reservfond redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden vilket innebär att av staten tillförda kapitaltillskott redovisas som en tillgång. Eventuell nedskrivning ska påverka resultatet. Statens kapitaltillskott till Riksbankens grundfond eller reservfond redovisas fr.o.m. 2024 av Kammarkollegiet. Finansiella instrument och utlåning Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget-kapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras). Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet. Värdering av ansvarsförbindelser Myndigheterna redovisar de ansvarsförbindelser de har inom linjen i balansräkningen. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisning för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisning för staten i väsentlig mening beskrivs nedan. Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt). Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning. För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisning för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen. Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter i grunden avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisning för staten. Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ändrade redovisningsprinciper m.m. Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen. Skatter som faktureras redovisas sedan 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. Upplupna skatteintäkter redovisas i de fall som myndigheter har beslutat om skatter som är hänförbara till föregående budgetår. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i Skatteintäkter i årsredovisning för staten, not 1 i resultaträkningen. Skatteverket har fr.o.m. 2023 gjort en förändring avseende värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Statens skatteintäkter totalt, enligt årsredovisning för staten, utgår från ESV:s prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året. I resultaträkningen i årsredovisning för staten beaktas dock den värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort vilket minskar årets skatteintäkter med 3 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Det blir därför viktigt att följa upp skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget även kommande år med avseende på värderegleringen, för att säkerställa att påverkan på skatteintäkterna blir korrekt respektive år. Indirekt metod för finansieringsanalysen Från och med 2023 ändrades principen för finansieringsanalysen till att i huvudsak indirekt metod tillämpas. En översyn gjordes samtidigt av noter till finansieringsanalysen som redovisar en not till respektive avsnitt i finansieringsanalysen. Den nya metoden innebär att i stället för att hänföra de effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar påverkar raderna Skatter respektive Transfereringar i finansieringsanalysen, redovisas nu dessa effekter under raden Justeringar till betalningar. Beloppen som kan knytas till transfereringar är jämförelsevis små och det är därför främst raden Skatter som påverkas. Finansieringsanalysens saldo påverkas inte. De förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, särredovisas fortfarande. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisning för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisning för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisning för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisning för staten ändrats. För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisning för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar. Affärsverket svenska kraftnät särskiljer från 2024 utbetalda förskott avseende materiella anläggningstillgångar från pågående nyanläggningar. Jämförelsesiffror för 2023 har inte kunnat tas fram. Pensionsmyndigheten har fr.o.m. 2024 omklassificerat intäkter av avgifter från uppdragsverksamhet till offentligrättslig verksamhet i enlighet med regleringsbrevet. Jämförelsesiffror för 2023 har i årsredovisning för staten justerats mellan berörda rader i not 2 utan någon resultatpåverkan. Högskolan i Dalarna har ändrat redovisningsprincip av projekt vilka finansieras genom avgifter och bidrag från andra statliga myndigheter, som vid bokslut fr.o.m. 2024 redovisas mot kapitalförändring istället för som tidigare balanseras som förutbetalda avgifter och oförbrukade bidrag. Jämförelsetal för 2023 har inte räknats om. Andra justeringar av jämförelsetal De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisning för staten 2024 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2023. Undantag från generella principer Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisning för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här. Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisning för staten i någon väsentlig grad. Kommentarer till särskilda poster Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet. Statsskulden Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisning för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, redovisas under andra poster i balansräkningen. I balansräkningen i årsredovisning för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden. Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national-räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte APfonden) redovisas i sektorn sociala trygghetsfonder. I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisning för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner. Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar). Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv. Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 2,5 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisning för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader. Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänstepensionsavsättningen redovisas i årsredovisning för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken). Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden: Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2024 är bruttoräntan +0,5 procent (1,5 procent). Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna. Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år respektive 24,3 år. CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare. Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper: förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning förväntade förluster på grund av framtida dödsfall. Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller små betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar. Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga. Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.) Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter (se vidare not 5.) Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen. Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisning för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner. Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar). Upplupna skatteintäkter Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad och som därmed omfattar endast elva månader. Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not Övriga upplupna intäkter. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt. De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året. Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga. Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. Redovisning av elstöd i årsredovisning för staten Från och med 2024 har statens elkostnadsstöd till hushåll, företag och organisationer som under 2022 och 2023 infördes av regeringen och som finansierades med så kallade flaskhalsintäkter hos Affärsverket svenska kraftnät, i huvudsak upphört. Kvarvarande elstöd till hushåll, företag och organisationer redovisas som lämnat bidrag under not 4. Stödet finansieras av s.k. flaskhalsintäkter som redovisas som skatt, se not 1. Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg. omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent. Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen har efter förslag i budgetpropositionen för 2023 bemyndigats att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering (prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare 166 451 utsläppsminskningsenheter inkommit till Energimyndigheten. Inga enheter har annullerats under 2024. Redovisningsprinciper för statens budget Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet. Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till. Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden. Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov. Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt. I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra. Tabell 4.2Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget - Resultaträkningen Statens budget Skatt Intäkt Intäkt/betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Intäkt Avgifter av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida förpliktelser Kostnad Kostnad/utgift Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna. Tilläggsupplysningar Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra covid-19-pandemins effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten, 672,5 miljarder euro, kanaliseras genom Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra och söka stöd för från RRF. Europeiska unionens råd antog genomförandebeslutet för Sveriges återhämtningsplan den 4 maj 2022. Den 24 augusti 2023 lämnade Sverige in en ändrad återhämtningsplan som rådet godkände den 9 november 2023. Ändringarna innebar att återhämtnings-planen utökades med ett REPowerEU-kapitel och ändringar för att beakta att det uppdaterade högsta icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet från RRF. Den 19 september 2024 lämnade Sverige in ytterligare en ändrad återhämtningsplan som rådet godkände den 10 december 2024. Ändringen innebar i huvudsak att reformen Förändrad reduktionsplikt togs bort och att två nya reformer lades till – Effektivisering av miljötillståndsförfaranden och Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskolelärare – utan att storleken på Sveriges bidrag från RRF ändrades. Det ekonomiska bidrag från RRF som finns tillgängligt för Sverige uppgår till 3,45 miljarder euro (av dessa utgör 66 miljoner euro en överföring från brexitjusteringsreserven). Sverige söker stöd för hela bidraget. Regeringen beslutade den 12 december 2024 om att ansöka om en första utbetalning från återhämtningsfaciliteten. Den första betalningsansökan omfattar huvudsakligen åtgärder med måldatum 2020–2022 och uppgår till 1,65 miljarder euro, vilket motsvarar ca 19 miljarder kronor. I årsredovisning för staten kommer intäktsredovisning dock först att ske när EU-kommissionen beslutat om utbetalning av Sveriges betalningsansökan. Det är den första betalningsansökan om tre som regeringen väntas att göra. Sista utbetalningen måste vara gjord innan utgången av 2026 då RRF upphör Resultaträkning 35 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2024 visade ett överskott om 35 miljarder kronor. Det är 9 miljarder kronor lägre än 2023 då överskottet uppgick till 44 miljarder kronor. Summa intäkter i staten ökade med 8 miljarder kronor och uppgick till 1 801 miljarder kronor. Summa statens kostnader ökade med 57 miljarder kronor, till 1 828 miljarder kronor. Det betyder att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster blev negativt med 27 miljarder kronor jämfört med ett positivt resultat 2023 om 23 miljarder kronor, en förändring med -50 miljarder kronor. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag ökade med 31 miljarder kronor till 66 miljarder kronor vilket med en förbättring av summa finansiella poster med 9 miljarder kronor, till -4 miljarder kronor, sammantaget bidrog till årets överskott om 35 miljarder kronor. Tabell 4.3Konsoliderad resultaträkning Miljoner kronor Not 2024 2023 Intäkter Skatteintäkter 1 1 666 323 1 649 340 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 80 138 83 334 Intäkter av bidrag 3 54 545 60 808 Summa intäkter 1 801 006 1 793 482 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -815 778 -787 476 Transfereringar till företag 4 -85 850 -100 307 Transfereringar till kommuner 4 -417 215 -391 974 Transfereringar till utlandet 4 -92 313 -89 428 Avsättning till/upplösning av fonder 5 -15 821 -17 693 Summa transfereringar m.m. -1 426 976 -1 386 878 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -203 302 -189 271 Kostnader för lokaler 7 -29 623 -27 912 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -161 -707 Övriga driftkostnader 9 -132 214 -130 353 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -35 565 -35 269 Summa statens egen verksamhet -400 865 -383 512 Summa kostnader -1 827 841 -1 770 390 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -26 835 23 092 Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 65 945 34 699 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -19 418 -24 490 Övriga finansiella intäkter 13 22 895 19 391 Övriga finansiella kostnader 14 -7 369 -8 229 Summa finansiella poster -3 892 -13 329 Årets över- eller underskott 35 217 44 461 Intäkter Statens intäkter ökade med 8 miljarder kronor Statens intäkter före andelar och finansiella poster ökade med 8 miljarder kronor till 1 801 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,4 procent jämfört med föregående år då ökningen uppgick till 3 procent. Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 666 miljarder kronor, en ökning med 17 miljarder kronor (1 procent) jämfört med 2023. Det är en lägre utvecklingstakt än föregående år och året dessförinnan då ökningen var 3 respektive 6 procent. Totala skatteintäkter enligt statens budget ökade med 79 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att både direkta och indirekta skatter på arbete ökade med sammantaget 50 miljarder kronor, främst beroende på att utbetalda löner ökade med 3,8 procent 2024. Skatt på kapital ökade med hela 42 miljarder kronor bl.a. på grund av ökad schablonintäkt från investeringssparkonto och ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på konsumtion och insatsvaror minskade med 14 miljarder kronor vilket i huvudsak förklaras av att de så kallade flaskhalsintäkterna hos Affärsverket svenska kraftnät, som klassas om till skatt för utbetalning till hushåll, företag och organisationer som kompensation för höga elpriser, upphörde nästan helt 2024. Minskningen uppgick till 26 miljarder kronor. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisade en minskning med 3 miljarder kronor och uppgick till 80 miljarder kronor. Intäkter av bidrag minskade med 6 miljarder kronor till 55 miljarder kronor vilket främst förklaras av att nettoöverföringen från AP fonderna minskade med 11 miljarder kronor medan intäkter av EU-bidrag och övriga bidrag ökade med 5 miljarder kronor. Diagram 4.1Statens intäkter (inkl finansiella intäkter) Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 824 miljarder kronor utgjorde 91,4 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 4,4 procent, intäkter av bidrag 3,0 procent och finansiella intäkter 1,3 procent. Kostnader Kostnaderna ökade med 57 miljarder kronor Summa kostnader i staten ökade med 57 miljarder kronor och uppgick till 1 828 miljarder kronor, en ökning med 3 procent att jämföra med föregående år då ökningen var 4 procent. Kostnader för totala transfereringar m.m. ökade med totalt 40 miljarder kronor till 1 427 miljarder kronor. Ökningen om 28 miljarder kronor avseende Transfereringar till hushåll förklaras främst av ökade pensioner och andra ersättningar vid ålderdom men även bland annat ökade sjukpenningkostnader och transfereringar inom arbetsmarknadsområdet. Samtidigt bortföll i allt väsentligt kostnaden för elstöd till hushåll. Transfereringar till företag minskade med 14 miljarder kronor. Det är främst en effekt av att kompensation för höga elpriser till företag bortföll med 17 miljarder kronor jämfört med i fjol. Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med drygt 2 miljarder kronor medan investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder minskade med nästan 2 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner och regioner som ökade med 25 miljarder kronor avser främst en allmän ökning av bidragen till sektorn med 17 miljarder kronor. Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökade med nästan 4 miljarder kronor och även bidrag för läkemedelsförmånerna m.m. som ökade med knappt 3 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade något med 3 miljarder kronor. Kostnaden för Sidas bistånd och andra internationella bidrag ökade med drygt 2 miljarder kronor liksom även Försvarsmaktens internationella insatser som ökade med 2 miljarder kronor. Det avser bland annat finansiellt stöd till Ukraina samt avgifter och bidrag som följer av Sveriges medlemskap i Nato. Däremot minskade den BNI-baserade avgiften till EU med cirka 3 miljarder kronor. Avsättning till statens fonder uppgick till 16 miljarder kronor, vilket var en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är främst avsättningen till Kärnavfallsfonden som minskat på grund av lägre orealiserade värdeförändringar. Kostnader för statens egen verksamhet ökade med 17 miljarder kronor till 401 miljarder kronor. Ökningen avser främst Kostnader för personal som ökade med 14 miljarder kronor och uppgick till 203 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 13 miljarder kronor. Polismyndighetens, Försvarsmaktens och Kriminalvårdens lönekostnader ökade mest som en följd av respektive myndighets fortsatta tillväxt. Statens pensionskostnader ökade med 4 miljarder kronor. Diagram 4.2Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden) Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden), 1 855 miljarder kronor utgjorde 76,9 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21,6 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1,4 procent. Diagram 4.3Transfereringar Resultat från andelar i hel- och delägda företag nära fördubblades Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 66 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 31 miljarder kronor. Vattenfall AB bidrog med hela 32 miljarder kronor i resultatandelar där bland annat vinster vid försäljning av två vindkraftsprojekt bidrog till det positiva resultatet, Sveaskog AB med 8 miljarder kronor, Specialfastigheter Sverige AB med 5 miljarder kronor och Telia Company AB med 3 miljarder kronor. LKAB uppvisade ett minskat resultat om 6 miljarder kronor jämfört med 2023 på grund av bland annat lägre järnmalmspriser och lägre produktion. Summa finansiella poster minskade statens överskott Summa finansiella poster uppgick till -4 miljarder kronor vilket var en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av bland annat lägre inflation men även högre övriga finansiella intäkter till följd av högre räntor i skattekontosystemet och för studielån. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till -19 miljarder kronor, en minskning med 5 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med knappt 4 miljarder kronor och uppgick till 23 miljarder kronor. Övriga finansiella kostnader minskade något och uppgick till -7 miljarder kronor. Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2024. Tabell 4.4Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor Not 2024-12-31 2023-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 11 340 10 760 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3 055 2 715 Summa immateriella anläggningstillgångar 14 394 13 476 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 16 159 023 152 774 Statliga järnvägsanläggningar 17 194 004 180 886 Byggnader, mark och annan fast egendom 18 65 169 59 036 Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 9 000 8 188 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 20 54 994 52 086 Pågående nyanläggningar 21 214 222 194 228 Beredskapstillgångar 22 206 665 172 933 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 10 833 5 300 Summa materiella anläggningstillgångar 913 911 825 432 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag 11 618 262 510 406 Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 67 592 65 299 Långfristiga fordringar 24 18 223 16 924 Summa finansiella anläggningstillgångar 704 077 592 628 Summa anläggningstillgångar 1 632 382 1 431 536 Utlåning 25 276 125 261 621 Varulager m.m. Varulager och förråd 3 560 3 011 Pågående arbeten 443 441 Fastigheter 505 462 Förskott till leverantörer 155 122 Summa varulager m.m. 4 663 4 036 Fordringar Kundfordringar 5 662 6 359 Övriga kortfristiga fordringar 26 113 950 125 988 Summa fordringar 119 612 132 347 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 17 897 18 018 Upplupna bidragsintäkter 4 974 4 611 Övriga upplupna intäkter 27 315 010 292 145 Summa periodavgränsningsposter 337 881 314 774 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 28 7 137 19 609 Summa kortfristiga placeringar 7 137 19 609 Kassa och bank 29 13 925 10 458 SUMMA TILLGÅNGAR 2 391 725 2 174 381 KAPITAL OCH SKULDER Nettoförmögenhet 30 329 511 160 197 Fonder 5 249 633 233 812 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 311 255 382 373 Avsättningar för garantier 32 15 113 15 277 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 33 3 954 3 535 Övriga avsättningar 34 4 552 4 906 Summa avsättningar 334 874 406 091 Statsskulden 35 Lån i svenska kronor 1 006 694 890 885 Lån i utländsk valuta 70 064 79 014 Summa statsskulden 1 076 758 969 899 Skulder m.m. Långfristiga skulder 36 87 347 66 761 Leverantörsskulder 40 909 34 857 Övriga kortfristiga skulder 37 185 734 212 384 Depositioner 4 441 4 389 Förskott från uppdragsgivare och kunder 314 231 Summa skulder m.m. 318 746 318 622 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 32 298 29 244 Oförbrukade bidrag 38 19 571 17 344 Övriga förutbetalda intäkter 30 334 39 171 Summa periodavgränsningsposter 82 203 85 759 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2 391 725 2 174 381 Garantiförbindelser 39 6 890 7 481 Övriga ansvarsförbindelser 40 89 441 99 123 Tillgångar Värdet av de Materiella anläggningstillgångarna ökade med 89 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 914 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av Försvarsmaktens nyanskaffning av militära beredskapsinventarier och Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt. Värdet av Finansiella anläggningstillgångar ökade med hela 111 miljarder kronor till 704 miljarder kronor. Det är en ökning med 19 procent vilket till största delen förklaras av ökningen i värdet av andelar i företag med bestämmande statligt inflytande som ökade med 81 miljarder kronor och värdet av andelar i företag med väsentligt statligt inflytande som ökade med 3 miljarder kronor. Det är främst Vattenfall AB:s andelsvärde som ökade med 58 miljarder kronor, Sveaskog AB som ökade med drygt 15 miljarder kronor, Specialfastigheter Sverige AB som ökade med 5 miljarder kronor. Dessutom har staten under året utbetalat ett kapitaltillskott till Riksbanken om 25 miljarder kronor för återställande av Riksbankens grundfond. Därmed uppgår grundfonden återigen till riksbankslagens grundnivå, 40 miljarder kronor. Statens utlåningsfordringar har under året ökat med 15 miljarder kronor och uppgick till 276 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på att det bokförda värdet på studielån har ökat. Övriga kortfristiga fordringar minskade med 12 miljarder kronor till 114 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekonton minskade med 24 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen ökade med nästan 10 miljarder kronor. Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter ökade med 20 miljarder kronor och uppgick till 303 miljarder kronor. Värdepapper och andelar minskade med 12 miljarder kronor till 7 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen som har minskat. Kapital och skulder Statens nettoförmögenhet uppgick till 330 miljarder kronor vid utgången av 2024. Det är en fördubbling av värdet jämfört med föregående år, en ökning med 169 miljarder kronor. Den största faktorn är omvärdering av avsättningen för tjänstepensionsåtaganden i statens balansräkning, se posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser nedan. Utöver överskottet i resultaträkningen om 35 miljarder kronor, påverkas ökningen också av förändringar i statens andelar i hel- och delägda företag samt statens kapitaltillskott till Riksbanken. Värdet av de statliga fonderna ökade med 16 miljarder kronor jämfört med 2023, och uppgick vid årets slut till 250 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 4 miljarder kronor, Resolutionsreserven med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 3 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minskade med hela 71 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 311 miljarder kronor. Det är främst en effekt av en höjning av räntan i beräkningsgrunden i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen med två procentenheter som innebär att avsättningen minskar under 2024. Under 2024 ökade den konsoliderade statsskulden, vilket den gjorde senast år 2020, och uppgick till 1 077 miljarder kronor. Det är en ökning med 107 miljarder kronor, främst som följd av underskottet i statens budget som uppgick till 104 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 116 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör den absoluta merparten av posten Långfristiga skulder som uppgick till 87 miljarder kronor. De består främst av s.k. flaskhalsintäkter som uppstår som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Flaskhalsintäkter uppgick till 82 miljarder kronor, en ökning med 16 miljarder kronor. Övriga kortfristiga skulder minskade med 27 miljarder kronor till 186 miljarder kronor. Skulden avseende uppbörd av skatt till kommuner och trossamfund minskade med 15 miljarder kronor liksom effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning som även den minskade med 15 miljarder kronor medan skulden till premiepensionssystemet ökade med 6 miljarder kronor. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Finansieringsanalysens saldo visade ett negativt utfall på 105 miljarder kronor 2024, vilket gav upphov till en ökad statsskuld. Tabell 4.5Finansieringsanalys Miljarder kronor Not 2024 2023 Statens verksamhet 41 Skatter 1 666,3 1 649,3 Avgifter och andra ersättningar 100,4 102,1 Intäkter av bidrag 54,5 60,8 Summa justerade intäkter 1 821,2 1 812,2 Transfereringar -1 408,7 -1 367,5 Statens egen verksamhet -338,3 -316,9 Summa justerade kostnader -1 747,0 -1 684,4 Justeringar till betalningar 11,5 -40,1 Saldo statens verksamhet 85,7 87,7 Investeringar 42 Finansiella investeringar -27,5 -2,2 Materiella investeringar -119,3 -96,9 Immateriella investeringar -4,2 -3,9 Summa investeringsutgifter -151,0 -103,0 Försäljning av anläggningstillgångar 3,2 3,3 Summa investeringsverksamhet -147,8 -99,7 Utlåning 43 Nyutlåning -31,7 -29,5 Amorteringar 14,6 77,1 Summa utlåning -17,1 47,6 Finansiella aktiviteter 44 Finansiellt netto för statens upplåning -17,2 -30,0 Övrigt finansiellt netto 10,7 4,8 Justeringar till betalningar -19,0 33,2 Summa finansiella aktiviteter -25,5 8,0 Summa -104,7 43,6 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 106,9 -61,0 Orealiserade valutakursförändringar -2,2 17,4 Summa 104,7 -43,6 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 86 miljarder kronor, 2 miljarder kronor lägre än föregående år. Ökade investeringar Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 148 miljarder kronor, jämfört med 100 miljarder kronor föregående år. Det är framför allt de finansiella investeringarna i form kapitaltillskott till Riksbankens grundfond och de materiella investeringarna avseende beredskapstillgångar som har ökat (se not 42). Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade Summa nettoutlåning gav ett negativt kassaflöde med 17 miljarder kronor, vilket var 65 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år (se not 43). Statens nyutlåning uppgick till knappt 32 miljarder kronor, varav drygt 29 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Amorteringarna av lån uppgick till knappt 15 miljarder kronor, vilket var drygt 62 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Minskningen jämfört med 2023 beror främst på att Riksbanken under 2023 återbetalade sina tidigare lån i Riksgäldskontoret med 64 miljarder kronor i euro och amerikanska dollar, vilket stod för huvuddelen av amorteringarna under 2023. Utfallet under finansiella aktiviteter ökade statsskulden Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt utfall med drygt 25 miljarder kronor, vilket är 34 miljarder kronor sämre än föregående år. Det negativa kassaflödet beror främst på att nettoeffekten avseende affärsdagsredovisning i statsskuldsförvaltningen ökade statsskulden med 27 miljarder kronor. Statens nettoupplåning ökade Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar. Statens nettoupplåning var 148 miljarder kronor högre än föregående år, vilket innebär att staten har gjort en nettoökning av sina lån. Statsskulden ökade med knappt 107 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 2 miljarder kronor för 2024. Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget. Tabell 4.6Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2024 Miljarder kronor Resultaträkningens överskott 35,2 Justeringar för poster som ej medför betalningar 12,0 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -7,5 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -144,4 Finansieringsanalysens saldo -104,7 Justeringar hänförbara till statsskulden 0,4 varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -13,2 varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning samt övriga poster 13,6 Statens budgetsaldo -104,3 Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 12 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med drygt 62 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med knappt 16 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 66 miljarder kronor. Nettoförändringen av fordringar och skulder har ökat statsskulden med drygt 7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på drygt 11 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet med 19 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 144 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 17 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt 20 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med knappt 148 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett negativt kassaflöde på knappt 105 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än saldot i statens budget som var drygt 104 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar. Riksgäldskontoret minskade sina kortfristiga placeringar med drygt 13 miljarder kronor, vilket har påverkat statsskulden utan att förbättrat statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Noter Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Tabell 4.7Skatteintäkter Miljoner kronor 2024 2023 Direkta skatter på arbete 768 482 749 687 Indirekta skatter på arbete 755 094 723 854 Skatt på kapital 398 325 356 757 Skatt på konsumtion och insatsvaror 704 142 717 887 varav mervärdesskatt 562 000 557 861 varav flaskhalsintäkter från Affärsverket svenska kraftnät 13 26 177 Skatt på import 8 480 7 936 Restförda och övriga skatter 9 237 9 136 Totala skatteintäkter enligt statens budget 2 643 760 2 565 257 Avgår: Kommunala skatter -951 688 -915 819 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension) -327 009 -315 412 Avgår: EU-skatter -8 480 -7 936 Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 356 582 1 326 091 Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budgetoch statens resultaträkning Statens skatteintäkter enligt statens budget 1 356 582 1 326 091 Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2023 2 140 Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 1 356 582 1 328 231 Skatter hänförliga till tidigare år -4 820 18 854 Avgränsningsskillnader 423 934 409 021 Elimineringar av mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter -106 315 -99 025 Värdereglering betalningsanstånd (SKV) -3 059 -7 743 Justering till belopp enligt ÅRS 2023 2 Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen 1 666 323 1 649 340 Skatteintäkterna ökade med 17 miljarder kronor Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till 1 666 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor (1,0 procent) jämfört med 2023. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av utvecklingen av utbetalda löner samt intäkter från skatt på kapital. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisning för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna. Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i ESV:s underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget. Skatteintäkterna enligt statens budget Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 644 miljarder kronor för 2024 och ska jämföras med 2 565 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2023 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 79 miljarder kronor. Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 3,8 procent 2024. Direkta skatter ökade med 19 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med 34 miljarder kronor. Den statliga inkomstskatten ökade med 7 miljarder kronor medan skattereduktionerna minskade intäkterna med 22 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 31 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar 27 miljarder kronor. Resterande ökning förklaras till stor del av särskild löneskatt och av lägre nedsatta arbetsgivaravgifter. Skatt på kapital ökade med 42 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster ökade med 23 miljarder kronor, vilket berodde på en stark utveckling på aktiemarknaderna som medförde att schablonintäkter från investeringssparkonton (ISK) och vinster från aktieförsäljningar ökade kraftigt. Även inkomster från utdelningar och kapitalvinster från bostadsmarknaden ökade under 2024. Eftersom den genomsnittliga räntan för 2024 var högre jämfört med 2023 så ökade även hushållens ränteinkomster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital ökade med 7 miljarder kronor jämfört med 2023. Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med 11 miljarder kronor och intäkter från företagens avkastningsskatter ökade med 12 miljarder kronor. Avkastningsskatten är den schablonskatt företag betalar för pensions- och kapitalförsäkringar och avsatta pensionsmedel, t ex livförsäkringsbolag eller företag som redovisat avsatta pensionsmedel i sin balansräkning. Skatten påverkas dels av kapitalunderlagets utveckling, dels av den genomsnittliga statslåneräntan med ett års eftersläpning. Vid beräkningen av skatten för 2024 används räntan avseende 2023 som var högre än räntan avseende 2022. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror minskade med 14 miljarder kronor. Det beror främst på att intäkt från skatt avseende s.k. flaskhalsintäkter minskade med 26 miljarder kronor. Den del av Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter som återbetalas till kunder i form av elstöd uppgick till 26 miljarder kronor 2023 och till 13 miljoner kronor 2024. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 4 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på tobak ökade med 3 miljarder kronor. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024, vilket medförde kraftigt ökad konsumtion av tobaksvaror oktober 2024. Bland annat höjdes skatten på cigaretter med ungefär 9 procent samtidigt som skatten på tobakssnus sänktes med ungefär 20 procent. Intäkterna från skatt på elektrisk kraft ökade med 4 miljarder kronor, vilket bl.a. berodde på ökad elanvändning och att skatten per kWh räknats upp. Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 357 miljarder kronor, vilket är en ökning med 30 miljarder kronor jämfört med 2023. Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 36 miljarder kronor eller 3,9 procent. Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 12 miljarder kronor. Eftersom ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete beror förändringen mellan år främst på utvecklingen av utbetalda löner. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 3,6 procent och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 3,7 procent. Lönesumman ökade med 3,8 procent under 2024. Den allmänna pensionsavgiften och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med ungefär 6 miljarder kronor vardera och ålderspensionsavgiften till premiepensionssystemet ökade med drygt 1 miljard kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet ökade med ungefär 0,2 miljarder kronor. Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning Skatteintäkter hänförliga till tidigare år Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2023 uppgick till 1 328 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor högre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter för 2023 enligt utfallet för statens budget 2024. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först drygt ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomståren 2022 och 2023 påverkar därför resultatet för staten 2024. (Rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2023. Samt rad Skatter hänförliga till tidigare år.) Avgränsningsskillnader Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 424 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader. Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till 378 miljarder kronor, vilket är 13 miljarder kronor, eller 3,6 procent, högre jämfört med föregående år. Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 38 miljarder kronor högre än i statens budget och drygt 1 miljard kronor högre än 2023. Elimineringar Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 106 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 46 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 54 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 6 miljarder kronor. Jämfört med 2023 är elimineringen 7 miljarder kronor högre vilket bl.a. förklaras av högre statlig konsumtion, löneökningar och fler anställda i staten. Jämförelsepåverkande poster I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 666 miljarder kronor. Även år 2024 påverkas intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd. Till följd av sjukdomen covid-19 tillkom under 2020 nya möjligheter till betalningsanstånd. Skatteverket bedömer att denna typ av fordran ska värderegleras med hänsyn till försiktighetsprincipen. I resultaträkningen beaktas denna värdereglering, dvs. den reservering för osäkra fordringar som Skatteverket gjort. Skatteverket har sett över och uppdaterat värderegleringsmetoden vilket påverkar skatteintäkterna fr.o.m. 2023. Det innebär att årets skatteintäkter minskas med 3 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget påverkar däremot skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Tabell 4.8Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2024 2023 Offentligrättslig verksamhet Trafikverket 3 272 3 015 Transportstyrelsen 2 640 2 555 Sjöfartsverket 1 866 1 690 Kronofogdemyndigheten 1 853 2 520 Pensionsmyndigheten 1 169 1 064 Polismyndigheten 1 137 960 Lantmäteriet 1 111 1 074 Övriga myndigheter 7 728 8 718 Summa offentligrättslig verksamhet 20 776 21 596 Uppdragsverksamhet Affärsverket svenska kraftnät 19 325 23 655 Trafikverket 4 546 4 304 Försvarets materielverk 2 932 1 066 Statens institutionsstyrelse 2 263 2 473 Exportkreditnämnden 2 173 1 927 Statens fastighetsverk 974 955 Övriga myndigheter 10 011 11 062 Summa uppdragsverksamhet 42 224 45 442 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 4 965 4 801 Försvarets materielverk 3 353 899 Statens skolverk 1 708 2 374 Polismyndigheten 1 337 1 188 Skatteverket 562 344 Kammarkollegiet 446 606 Övriga myndigheter 4 768 6 084 Summa andra ersättningar 17 138 16 296 Summa 80 138 83 334 Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 3 191 miljoner kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet minskade med 444 miljoner kronor och utgör cirka 26 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 3 588 miljoner kronor och utgör 53 procent av posten. Andra ersättningar ökade med 842 miljoner kronor och utgör ca 21 procent av posten. Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet. Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda. Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag. Offentligrättsliga avgifter minskade Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Ökningen av de offentligrättsliga intäkterna av avgifter med 257 miljoner kronor kan främst härledas till ökade intäkter för banavgifter samt intäkter för infrastrukturavgifter för Motala-, Sundsvalls- och Skurubron. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med 85 miljoner kronor beror främst på ökade intäkter inom vägtrafikområdet där de största ökningarna har skett för avgifter kopplade till körkortstillverkning, typgodkännande samt tillsyn av företag med yrkestrafiktillstånd. De ökade intäkterna avseende körkortstillverkning beror på ökad tillverkning av körkort mot föregående år och att körkortsavgiften höjdes inför 2024. Intäkter avseende typgodkännande har ökat till följd av ett ständigt inflöde av fler tillverkare inom och utanför Sverige som vänder sig till myndigheten för typgodkännande. Slutligen har intäkter avseende tillsyn av företag med yrkestrafiktillstånd ökat med anledning av att årsavgiften höjdes inför 2024. Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har ökat med 176 miljoner kronor. Det beror framför allt på att Sjöfartsverket har tilldelats anslag för rabattering av farledsavgifter i en s.k. klimatkompensation. Klimatkompensationen medför en förskjutning mellan anslagsintäkter och avgiftsintäkter jämfört med föregående år. Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har minskat med 667 miljoner kronor. De väsentligt lägre intäkterna förklaras främst av en engångseffekt, som ökade intäkterna med 809 miljoner kronor år 2023. Engångseffekten beror på att en ny schablonmetod för beräkning av värdereglering av grundavgifters allmänna mål infördes vid föregående års bokslut vilket gjort att en väsentlig skillnad mot föregående års redovisade värde kvarstår. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Inflödet av flaskhalsintäkter kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna minskade med 4 330 miljoner kronor, vilket förklaras av att verket nyttjade flaskhalsintäkter för bidrag avseende elstöd under föregående år. Trafikverkets intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet har förändrats både uppåt och nedåt inom flera olika områden. De största ökningarna av avgiftsintäkter finns inom elförsäljning där Trafikverket säljer el till de olika bolag som bedriver tågtrafik samt för intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt där Trafikverket i samband med investeringar i statliga vägar och järnvägar även utför uppdrag på andras anläggningar, främst då åt kommuner. Intäkterna av avgifter i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 242 miljoner kronor. Försvarets materielverks intäkter av uppdragsverksamhet består i huvudsak av fakturering av levererade tjänster och materiel. Intäkterna ökade med 1 866 miljoner kronor, vilket huvudsakligen beror på ökning av intäkter avseende exportåtagandena. Exportkreditnämndens intäkter av uppdragsverksamhet består av garantiavgifter och förväntade garantiförluster. Intäkterna ökade med 246 miljoner kronor, vilket beror på att garantivolymen översteg 100 miljarder kronor och premieintäkterna var högre än 2023 som en följd av detta. Intäkter av andra ersättningar ökade Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen med 164 miljoner kronor beror på ökat medlemsantal i a-kassorna och ökad genomsnittlig dagpenning. Försvarets materielverks ökade intäkter av andra ersättningar med 2 454 miljoner kronor är huvudsakligen hänförliga till uppbördsintäkter av royalty. Statens skolverks andra ersättningar är främst återkrav av tidigare betalda statsbidrag. Minskningen med 666 miljoner kronor beror i stort på lägre återkrav av statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Återbetalningar beror främst på att planerade insatser inte har genomförts och att bidragsmottagarna själva betalar tillbaka outnyttjade medel. Not 3 Intäkter av bidrag Tabell 4.9Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2024 2023 AP-fondsmedel 7 086 18 364 EU-bidrag EU-bidrag med delat förvaltningsansvar Statens jordbruksverk Garantifonden för jordbruket EGFJ 8 856 6 628 Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU 2 200 2 401 Övriga fonder 119 153 Summa Statens jordbruksverk 11 175 9 182 Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1 1 574 1 418 Brexitjusteringsreserven, BAR 0 -303 Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige2 1 237 2 472 Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket 642 1 549 Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten 79 49 Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI 109 41 Interregionala bidrag (Interreg) 380 -396 Andra EU-bidrag Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket 417 997 Universitet och högskolor 1 947 1 629 Övriga myndigheter 2 261 2 141 Summa EU-bidrag 19 821 18 779 Övriga bidrag Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU) 12 624 11 563 Försäkringskassan – assistansersättning 4 671 4 383 – underhållsstöd 1 275 1 272 Kärnavfallsfonden 3 747 2 184 Trafikverket (exklusive bidrag från EU) 1 281 1 208 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU) 4 040 3 055 Summa 54 545 60 808 1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 554 miljoner kronor. 2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 231 miljoner kronor inklusive FEAD. Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har minskat med 5,5 miljarder kronor under 2024 jämfört med föregående år. AP-fondsmedel Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning. För 2024 uppgick nettobidraget till 7,1 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 5,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 16,8 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna minskade med 11,3 miljarder kronor. Intäkter av EU-bidrag Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2024 ökade med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Framförallt ökade bidrag från jordbruksfonderna med 2 miljarder kronor bl.a. till följd av införandet av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Programmet finansieras av Garantifonden (EGFJ) och Landsutvecklingsfonden (EJFLU) och kommer att pågå t.o.m. 2029. Medel från Asyl-, migrations-och integrationsfonden (AMIF) visade en minskning på ca 1 miljard kronor jämfört med förra året. Migrationsverket redogör i sin årsredovisning för att ett AMIF-finansierat projekt fick avbrytas för att möjliggöra satsningar inom olika reformer. Övriga bidrag En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Not 4 Transfereringar Tabell 4.10Transfereringar Miljoner kronor 2024 2023 Transfereringar till hushåll 815 778 787 476 Transfereringar till företag 85 850 100 307 Transfereringar till kommuner och regioner 417 214 391 974 Transfereringar till utlandet 92 313 89 428 Summa 1 411 155 1 369 185 Transfereringar till hushåll Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten 363 694 358 214 Premiepensioner, Pensionsmyndigheten 27 350 23 386 Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner), Pensionsmyndigheten 62 818 55 677 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 26 895 28 795 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan 102 561 94 802 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 90 257 89 322 Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd 39 043 31 834 Assistansersättning m.m. 30 015 28 937 Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden 24 099 21 086 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957, Skatteverket 3 179 0 Klimatbonus, Transportstyrelsen 1 357 5 817 Elstöd, Affärsverket svenska kraftnät, Skatteverket, Försäkringskassan 5 6 981 Övriga transfereringar till hushåll 44 505 42 625 Summa Transfereringar till hushåll 815 778 787 476 Transfereringar till företag Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb, höga sjuklönekostnader, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet 22 074 21 995 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk 14 064 11 593 Bidrag till public servicebolagen 9 269 9 088 Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket 5 494 5 793 Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden 3 974 2 979 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 3 626 3 489 Investeringsstöd m.m., Boverket 3 518 5 053 Energiforskning m.m., Statens energimyndighet 3 187 3 391 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan 2 872 2 636 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 2 828 3 181 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen, Kammarkollegiet 2 378 541 Elstöd till företag, Skatteverket, Statens energimyndighet 7 17 107 Övriga transfereringar till företag 12 559 13 461 Summa Transfereringar till företag 85 850 100 307 Transfereringar till kommuner och regioner Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket 199 995 182 780 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 5 827 5 718 Kommun- och regionmervärdesskatt, Skatteverket 89 373 89 954 Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet 37 187 34 295 Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk 23 390 21 424 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten 15 680 12 047 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen 8 341 9 353 Migration och integration, inkl. periodiseringar, Migrationsverket 7 280 7 519 Arbetsmarknadsstöd, Skatteverket, Arbetsförmedlingen 3 978 4 129 Bidrag till kultur, Statens kulturråd 1 880 1 890 Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan 1 755 1 695 Förpackningsuppdraget, Kammarkollegiet 1 264 0 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen 1 212 0 Elstöd, Skatteverket 0 1 812 Övriga transfereringar till kommuner 20 052 19 358 Summa Transfereringar till kommuner och regioner 417 214 391 974 Transfereringar till utlandet Avgiften till Europeiska unionen BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 25 244 28 054 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 8 426 8 151 Tullavgift, Tullverket 6 100 6 149 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket 2 707 1 431 Summa Avgiften till Europeiska unionen 42 477 43 785 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 38 635 36 332 Försvarsmaktens insatser internationellt, Försvarsmakten 3 070 923 Övriga transfereringar till utlandet 8 131 8 388 Summa Transfereringar till utlandet 92 313 89 428 Summa 1 411 155 1 369 185 De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 42 miljarder kronor och uppgick till 1 411 miljarder kronor 2024. Transfereringar till hushåll Transfereringarna till hushåll ökade med 28 miljarder kronor under 2024. De belopp som redovisas för främst vissa socialförsäkringsförmåner är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 procent 2024) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men ingår under raden Nettoöverföring till premiepensionssystemet. De av statens kostnader för transfereringar som är knutna till prisbasbeloppet påverkas av inflationen. Prisbasbeloppet ska räknas upp med konsumentprisindex i juni året före det år som beloppet gäller, enligt socialförsäkringsbalken, i syfte att värdesäkra vissa ersättningar. Värdesäkringen sker med viss fördröjning eftersom beloppet fastställs med ett halvårs eftersläpning. Det rör bl.a. föräldrapenning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och garantipension. Högre pensioner Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 5 miljarder kronor (1,5 procent). Utgifterna för tilläggspension fortsatte minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel i det gamla pensionssystemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension fortsatte att öka dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 1,0 procent mellan 2023 och 2024. Premiepensionerna ökade med 4 miljarder kronor (17,0 procent). Ökningen berodde främst på en stark utveckling på aktiemarknaderna under 2023, vilket gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension höjd vid omräkningen av premiepensionen inför 2024. Infasningen av premiepensionen medför också att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar. I december 2024 hade 2 282 330 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var en ökning med 15 155 personer jämfört med december 2023. Ersättning vid ålderdom, som här är anslagsfinansierade pensioner och stöd, ökade med 7 miljarder kronor. Garantipension till ålderspension svarade för i stort sett hela ökningen jämfört med 2023, vilket beror på att prisbasbeloppet ökade relativt kraftigt 2024. Bostadstillägg till pensionärer ökade med 0,5 miljarder kronor beroende på högre boendekostnader. Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med 0,5 miljarder kronor under 2024, främst till följd av att änkepensionen är under avveckling sedan 1990. Inkomstpensionstillägget utgör ungefär 6 miljarder kronor av de anslagsfinansierade förmånerna och minskade något jämfört med 2023. Eftersom förmånsbeloppet inte indexeras beror utgiftsförändringar främst av förändringar av antalet pensionärer och inkomstfördelningen hos dem som är berättigade till förmånen. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 27 miljarder kronor 2024, vilket var 1,9 miljarder kronor lägre än 2023. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (27 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för mer information). Överföringarna till och från APfonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag. Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning Kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning ökade med nära 8 miljarder kronor till 103 miljarder kronor. Sjukpenningkostnaderna ökade med knappt 3 miljarder kronor till 47 miljarder kronor. Ökningen berodde både på att fler personer var sjukskrivna och på att medelersättningen per sjukskriven var högre. Bidragande till ökningen var även 2024 att rehabiliteringspenningen minskade till följd av ändrad tolkning av regelverket och att de försäkrade nu i stället ersätts med sjukpenning. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år (16–64 år). Sjukpenningtalet ökade tredje året i rad. I december 2024 låg det på 10,5 dagar jämfört med 10,2 i december 2023. Ökningen av sjukpenningtalet drevs av kvinnors ökade sjukskrivningar. Aktivitets­ och sjukersättning ökade med 5 miljarder kronor till 46 miljarder kronor. Ökningen berodde till stor del på att prisbasbeloppet var högre 2024 men också på att fler personer fick sjukersättning jämfört med 2023. Antalet personer som får sjukersättning är högre sedan 2023, då åldersgränsen i sjukersättningen höjdes och till följd av ett högre beviljande sedan införandet av de särskilda reglerna för äldre. Antal personer som har fått aktivitetsersättning och sjukersättning ökade med drygt 57 000 personer jämfört med 2023. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kostnaderna för ekonomisk trygghet för familjer och barn utgörs främst av barnbidrag och föräldraförsäkring, men inkluderar även kostnader för bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt barnpension och efterlevandestöd m.fl. förmåner. Arbetsmarknad och arbetsliv Arbetsmarknaden försvagades under 2024 till följd av konjunkturavmattningen. Antalet inskrivna arbetslösa började öka i mitten av 2023 och utvecklingen fortsatte under 2024. I genomsnitt var cirka 357 000 personer inskrivna som arbetslösa varje månad vilket kan jämföras med genomsnittet 2023 som var 334 000 personer. Av dessa hade i genomsnitt ca 143 000 personer varit utan arbete i mer än 12 månader vilket kan jämföras med genomsnittet 2023 som var 140 000 personer. Arbetslösheten ökade brett jämfört med för ett år sedan, bland såväl kvinnor som män, yngre som äldre, inrikes som utrikes födda. Sammansättningen av de arbetssökande var i stort densamma som tidigare och de strukturella problemen på arbetsmarknaden kvarstod. Enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) var arbetslöshetstalet 8,4 procent 2024, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2023. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 7 miljarder kronor. Fler individer fick arbetslöshetsersättning och den genomsnittliga ersättningsnivån var högre än tidigare år. Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna på 30 miljarder kronor ökade med drygt 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av att genomsnittliga timmar per mottagare och schablonbeloppet är högre 2024 jämfört med 2023. Statens kostnader för studiestöd ökade med 3 miljarder kronor. Det beror dels på att prisbasbeloppet höjdes kraftigt 2024, vilket påverkar den genomsnittliga utbetalningen av studiemedel. Det berodde även på att antalet studerande vid högskolor och universitet ökade, vilket i sin tur var en följd av utvecklingen på arbetsmarknaden. Även omställningsstudiestödet bidrog till ökningen. De första utbetalningarna av stödformen gjordes i början av 2023. Under 2024 betalades 3 miljarder kronor ut under anslaget Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957. Transfereringen avsåg kompensation till personer födda 1957 eftersom de inte fick del av det förhöjda grundavdraget inkomstår 2023. Statens kostnader för Klimatbonus blev drygt 1 miljard kronor 2024, vilket är drygt 4 miljarder kronor lägre än 2023 till följd av den pågående utfasningen av bonusen. Transfereringar avseende elstöd till hushållen uppgick till 5 miljoner kronor 2024, vilket var en minskning med 7 miljarder kronor. Transfereringar till företag minskade med 14 miljarder kronor Transfereringar till företag minskade med 14 miljarder kronor. Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb, höga sjuklönekostnader m.m. som går via skattekontot, Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet uppgick till ungefär 22 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med drygt 2 miljarder kronor. Public service-avgift Public service-avgift tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till drygt 9 miljarder kronor under 2024 och ökade med 0,2 miljarder kronor. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande fortsatte minska, med 1,5 miljarder kronor. Det beror på att investeringsstödet är under avveckling och stöd lämnas bara till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen ökade med 1,8 miljarder kronor. Det högre utfallet avsåg framför allt kompensation till arbetsgivare för del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Ökningen berodde bland annat på att ersättningen under 2024 omfattade en längre period än under 2023. Utbetalningarna av ersättning grundas på de avgifter som arbetsgivare betalade in under föregående år. Under 2024 utbetalades ersättning baserad på de avgifter som arbetsgivare betalade under hela 2023. Det är en förändring jämfört med 2023, då rätten till ersättning infördes den 1 oktober 2022 och därför endast omfattade ett kvartal. Elstöd till företag minskade med 17 miljarder kronor Elstöd till företag och organisationer förekom enbart i mycket begränsad omfattning 2024, vilket kan jämföras med 2023 då elstödet uppgick till 17 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner och regioner ökade med 6 procent Transfereringarna till kommuner och regioner ökade med 25 miljarder kronor jämfört med 2023. De allmänna bidragen till sektorn ökade med 17 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av mervärdesskatten följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen. Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med knappt 3 miljarder kronor. Utgifterna avser statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånernas kostnader. Varje år tecknar staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ny överenskommelse och bidragen betalas ut med två månaders fördröjning. Bland annat ökade användandet av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, t.ex. för ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan) där nya behandlingar kom in i förmånerna i november 2023. En ökad användning av läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och diabetes (icke-insuliner) var också en förklaring till ökade kostnader liksom höjningen av den s.k. apoteksmarginalen under våren 2024. Utbildning och universitetsforskning ökade med knappt 2 miljarder kronor. Det var framförallt transfereringar avseende Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling som ökade jämfört med 2023. Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökade med knappt 4 miljarder kronor. Flertalet specialdestinerade transfereringar minskade jämfört med 2023 och ersattes delvis av ett nytt, mer allmänt statsbidrag, Sektorsbidrag hälso- och sjukvård. Syftet är att förbättra regionernas ekonomiska förutsättningar och undvika uppsägningar i hälso- och sjukvården. Arbetsmarknadsstöd som går via skattekonto uppgick till knappt 4 miljarder kronor 2024, vilket är ungefär oförändrat jämfört med 2023. Här ingår anställningsstöd, höga sjuklönekostnader, nystartsjobb och yrkesintroduktionsstöd. Även lönebidrag krediteras arbetsgivarens skattekonto vid beslut fr.o.m. 1 januari 2023. Tidigare redovisades lönebidrag som bidrag från Arbetsförmedlingen. Förmånen Ersättning för höga sjuklönekostnader som Försäkringskassan beslutade om och som utbetalades till respektive mottagares skattekonto upphörde från 1 juli 2024. Arbetsgivare kan få ersättning för kostnader som de haft under perioden 1 januari 2024–30 juni 2024 och då betalas den ersättningen ut till skattekontot under första kvartalet 2025. Rättelser och retroaktiva utbetalningar kan ske ytterligare år framåt i tiden. Förpackningsuppdraget är nytt fr.o.m. 2024. Staten ersätter kostnader för kommunernas hantering av förpackningsinsamling och förpackningsindustrin finansierar stödet. Förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (den s.k. förpackningsförordningen) trädde successivt i kraft fr.o.m. 1 januari 2023.I förordningen anges bl.a. att minst 65 procent av allt förpackningsavfall ska materialåtervinnas fram till 2029. Därefter är målet 70 procent. Avgiften till Europeiska unionen Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 1,3 miljarder kronor och uppgick till 42 miljarder kronor. Den BNI-baserade avgiften minskade med 2,8 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad. Sveriges BNI-avgift har minskat i takt med att övriga medlemsstaters ekonomier har återhämtat sig från den ekonomiska kris som uppstod till följd av pandemin. Jämförelsen mellan åren påverkas även av rabatten påBNI-avgiften, som blev 1 miljard kronor högre jämfört med 2023. Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8,4 miljarder kronor under 2024, en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tullavgiften uppgick till 6,1 miljarder kronor, vilket var på ungefär samma nivå som 2023. Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev 2,7 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än föregående år. Det beror främst på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 2,3 miljarder kronor. Det var framförallt bistånd inom områdena Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar samt Ukraina, Östeuropa samt Västra Balkan och Turkiet som ökade jämfört med 2023. Försvarsmaktens insatser internationellt ökade med 2,1 miljarder kronor. Förändringen förklaras bl.a. av att finansiellt stöd till Ukraina ökade med 0,9 miljarder kronor. Avgifter och bidrag som följer av Sveriges medlemskap i Nato uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket också motsvarar förändringen jämfört med föregående år. Sveriges del av de gemensamma kostnaderna för EU:s utombudgetära fond Europeiska fredsfaciliteten (EPF) uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket också det motsvarar förändringen jämfört med föregående år. Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder samt fondbehållning Tabell 4.11Avsättning till/ upplösning av fonder samt fondbehållning Miljoner kronor Avsättning/upplösning2024 Avsättning/upplösning2023 Fondbehållning2024-12-31 Fondbehållning2023-12-31 Kärnavfallsfonden 4 005 6 001 82 879 78 874 Resolutionsreserven, Riksgäldskontoret 6 691 6 111 67 726 61 035 Insättningsgarantifonden, Riksgäldskontoret 3 371 4 123 52 861 49 490 Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret 1 552 1 426 43 187 41 635 Övriga 202 32 2 980 2 778 Summa Avsättning till, upplösning av fonder/Fonder 15 821 17 693 249 633 233 812 Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut (exempelvis en bank) som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. Resolutionsreserven bildades 2016 för detta ändamål och tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden. Den har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. Ökningen av resolutionsreserven motsvarar inbetald resolutionsavgift under 2024 med 4 327 miljoner kronor och finansiella intäkter med 2 364 miljoner kronor. Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. Årets fondökning avser avgifter med 2 349 miljoner kronor och finansiellt netto med 1 022 miljoner kronor. Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av Resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall. Fondens ökning avser i allt väsentligt avkastning på medlen. Utöver dessa finns mindre fonder vid bland annat Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket vilka ingår under posten Övriga. Not 6 Kostnader för personal Tabell 4.12Kostnader för personal Miljoner kronor 2024 2023 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Polismyndigheten 26 236 23 677 Försvarsmakten 19 179 17 250 Kriminalvården 10 197 8 488 Trafikverket 8 414 7 761 Försäkringskassan 6 925 7 171 Skatteverket 6 154 6 122 Arbetsförmedlingen 5 953 6 147 Lunds universitet 5 655 5 452 Domstolsverket 5 144 4 881 Regeringskansliet 5 041 4 874 Övriga myndigheter 95 827 90 078 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 194 725 181 901 Eliminering av arbetsgivaravgifter -46 671 -43 614 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 148 054 138 287 Pensionskostnader Polismyndigheten 4 600 3 796 Försvarsmakten 4 136 3 401 Trafikverket 1 520 1 298 Regeringskansliet 1 230 1 087 Luftfartsverket 1 197 1 302 Övriga myndigheter 24 528 21 646 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 13 424 12 263 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 25 276 24 771 Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m. -25 589 -23 330 Summa pensionskostnader 50 322 46 234 Övriga personalkostnader samtliga myndigheter 4 926 4 750 Summa 203 302 189 271 Under 2024 ökade statens kostnader för personal med 14,0 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 7,4 procent jämfört med 2023. Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 7,0 procent medan pensionskostnaderna ökade med 8,8 procent. Lönekostnaderna ökade med 7,0 procent Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2024 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2023. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning. Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 10,8 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 11,2 procent främst beroende på att myndigheten har ökat antalet anställda för att möta försvarets kraftiga tillväxt. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 20,1 procent. Pensionskostnaderna ökade med 8,8 procent Kostnaderna för tjänstepensioner i staten består dels av myndigheternas kostnader för premier och för affärsverkens samt Riksdagsförvaltningens egna avsättningar, dels av kostnaderna för pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kostnaderna har ökat med 4 miljarder kronor under 2024, där den övervägande delen gäller premier för de premiebestämda pensionerna. Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Dessa innefattar dels premier till SPV för anställda födda före 1988, dels även för kompletterande ålderspension och ålderspension obligatorisk, premier för ålderspension flex samt premier för den valbara delen (individuell ålderspension och ålderspension valbar). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV. Under 2024 har myndigheternas pensionspremier höjts, i likhet med föregående år. Höjningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet har ökat. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. De har därför eliminerats i statens resultaträkning och avgående belopp ingår i raden Eliminering av premieintäkt m.m. ovan. Andra försäkringsgivare, som inte är myndigheter, ansvarar för övriga premier enligt PA 16. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Detta gäller även för myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Eftersom andelen anställda födda efter 1988 där premierna inte betalas till SPV successivt blir högre, ökar den del av myndigheternas premiekostnader som inte elimineras. SPV:s kostnader för pensionsrörelsen består av utbetalda pensioner och samt den del av den övriga förändringen av avsättningen för pensioner som redovisas i resultaträkningen. Där är indexering och nyintjänade pensioner de största posterna. Största delen av förändringen av pensionsavsättningen redovisas direkt mot nettoförmögenheten (jfr även not 31 samt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Största delen av förändringen av avsättningar redovisas direkt mot myndighetskapitalet (se not 31). Den förändring som har redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat uppgår till 1,3 miljarder kronor. Övriga personalkostnader ökade med 3,7 procent Övriga personalkostnader består bland annat av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2024 ökade övriga personalkostnader med 3,7 procent jämfört med föregående år. Tabell 4.13Antal årsarbetskrafter Myndighet 2024 2023 Polismyndigheten 37 374 34 604 Försvarsmakten 26 188 24 671 Kriminalvården 15 931 14 087 Försäkringskassan 11 334 12 858 Trafikverket 10 457 9 457 Arbetsförmedlingen 9 479 10 242 Skatteverket 9 110 9 396 Lunds universitet 7 445 7 482 Uppsala universitet 6 708 6 659 Domstolsverket 6 413 6 323 Övriga myndigheter 121 659 119 455 Totalt 262 098 255 234 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbetskrafter i staten. Under 2024 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 6 864 stycken, vilket motsvarar en ökning på 2,7 procent jämfört med föregående år. Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 2 770 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 8,0 procent. Antalet poliser ökade med 1 069 stycken medan antalet civilanställda ökade med 1 701 stycken. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2024 ökat med 1 517 stycken, vilket motsvarar en ökning på 6,1 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit för att säkerställa personell tillväxt och att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal och under 2024 överträffades målsättningen avseende antal personer som påbörjade grundutbildningen. Det var även ett stort antal som valde att påbörja en yrkesofficersutbildning efter slutförd grundutbildning. Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 1 844 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 13,1 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt är det inom frivård och transportverksamhet följt av anstalt som ökningen är som störst. Not 7 Kostnader för lokaler Tabell 4.14Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2024 2023 Försvarsmakten 5 078 3 808 Polismyndigheten 3 937 3 600 Kriminalvården 2 764 2 335 Regeringskansliet 1 975 1 838 Lunds universitet 1 444 1 391 Domstolsverket 1 311 1 270 Kungl. Tekniska högskolan 1 137 1 079 Karolinska institutet 1 119 1 074 Övriga myndigheter 18 909 17 754 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -8 052 -6 237 Summa 29 623 27 912 Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Kriminalvården, följt av Polismyndigheten och Försvarsmakten. Kriminalvården tecknade ett antal nya hyresavtal med utökad yta. Försvarsmakten skriver i sin årsredovisning att vissa hyreskostnader som tidigare år redovisats som driftkostnader redovisas fr.o.m. 2024 som lokalkostnader. Polismyndighetens forensiska verksamhet har fått nya laboratorie- och kontorslokaler vilket förklarar ökningen av lokalkostnader. Kostnaderna för lokaler på Regeringskansliet ökade med 137 miljoner kronor. Ökningen är även hänförbar till färdigställandet av Rosenbad, nytt hyresavtal för kvarteret Loen och hyresuppräkningar. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Tabell 4.15Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2024 2023 Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1 1 993 1 047 Återvunna förluster för skadeersättningar1 -627 -714 Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar1 -1 459 239 Reserveringar för låneförluster 254 135 Summa vissa garanti- och kreditkostnader 161 707 Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet Exportkreditnämnden -308 479 Riksgäldskontoret 324 226 Boverket 145 2 Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet 161 707 1 Med beaktande av återförsäkringar. Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner. I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster. Posten vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 161 miljoner kronor, vilket var en minskning med 546 miljoner kronor jämfört med 2023. Minskningen beror främst på att nettokostnaden i Exportkreditnämnden (EKN) har minskat med 787 miljoner kronor jämfört med 2023 så att den nu är negativ. Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till 1 993 miljoner kronor, vilket var en ökning med 946 miljoner kronor jämfört med 2023. Av skadeersättningar 2024 är 1 966 miljoner kronor hänförbara till EKN. Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till 627 miljoner kronor, vilket var en minskning med 87 miljoner kronor jämfört med 2023. Av årets återvunna förluster 2024 är nästan 626 miljoner kronor hänförbara till EKN. Värderegleringar på utestående skadeersättningar och regressfordringar i garantiverksamheten minskade nettokostnaden med 1 459 miljoner kronor, en förbättring med 1 689 miljoner kronor jämfört med 2023. Av värderegleringarna 2024 är 1 648 miljoner kronor hänförbara till EKN och uppstår när tidigare års förväntade förluster vänds i samband med att oreglerade skador betalades ut under 2024. Kostnaden för skadeersättningar efter att värderegleringen beaktats är 318 miljoner kronor. I samband med den avslutade rekonstruktionen av SAS har Riksgäldskontoret under året gjort en avskrivning av lån och upplupna räntor på lån till SAS som påverkat nettokostnaden med 242 miljoner kronor. Nettokostnaderna efter återvunna förluster för Exportkreditnämnden uppgick till 308 miljoner kronor, vilket var en förbättring med 787 miljoner kronor jämfört med 2023. Det beror främst på att EKN har gjort avsättningar och tagit upp kostnaden redan 2023 för en betydande del av ökningen av årets utbetalde skadeersättningar. Nettokostnaderna för Riksgäldskontoret uppgick till 324 miljoner kronor, vilket var en ökning med 98 miljoner kronor jämfört med 2023. Ökningen förklaras främst av kostnader som uppstod för avskrivningar av lån och upplupna räntor på lån i SAS. Not 9 Övriga driftkostnader Tabell 4.16Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2024 2023 Övriga driftkostnader – tjänster Trafikverket 60 922 60 527 Försvarsmakten 24 235 20 813 Affärsverket svenska kraftnät 8 790 10 377 Försvarets materielverk 6 055 5 339 Polismyndigheten 4 320 4 229 Sjöfartsverket 2 536 1 078 Övriga myndigheter 49 322 48 777 Summa tjänster 156 180 151 140 Övriga driftkostnader – varor Försvarets materielverk 33 561 24 974 Affärsverket svenska kraftnät 8 411 11 125 Trafikverket 7 771 6 327 Försvarsmakten 3 419 4 735 Folkhälsomyndigheten 1 749 2 379 Polismyndigheten 1 014 1 928 Övriga myndigheter 7 863 8 534 Summa varor 63 787 60 002 Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. Försvarsmakten 6 768 5 277 Trafikverket 1 616 1 432 Affärsverket svenska kraftnät 969 689 Polismyndigheten 606 342 Övriga myndigheter 4 865 4 315 Summa övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m. 14 823 12 055 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Trafikverket -43 920 -42 780 Myndigheter i försvarssektorn1 -32 278 -26 199 Övriga myndigheter -5 547 -3 640 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -81 745 -72 619 Eliminering av inomstatliga transaktioner -20 831 -20 225 Summa 132 214 130 353 1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 1 861 miljoner kronor eller 1 procent jämfört med föregående år. Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndigheter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggningstillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter. Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med drygt 2 000 miljoner kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 1 140 miljoner kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Försvarets materielverks driftkostnader ökade med 9 303 miljoner kronor. Myndigheten redovisade i sin årsredovisning att de ökade driftkostnaderna beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel som främst beror på tillväxt inom materielområdena Armé- och Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet. Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 3 597 miljoner kronor. Det är i huvudsak materielnära tjänster och kostnader för reparationer och underhållsarbeten mark och krigsanläggningar samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet som har ökat. Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer minskade med 4 021 miljoner kronor. Det lägre utfallet beror bland annat på ett ökat antal förkvalificerade leverantörer, en prispress på FCR-marknaderna samt att en större andel stödtjänster levereras med hjälp av vindkraft och batterianläggningar. De lägre kostnaderna för förlustkraft berodde både på en lägre volym och lägre elpris jämfört med 2023. Sjöfartsverkets driftkostnader för tjänster ökade med 1 458 miljoner kronor samtidigt som myndigheten har aktiverat inköp av varor och tjänster med ett värde av 2 363 miljoner kronor. Ökningen av driftkostnader hänför sig till årets isvinter med uthyrning av fartygsresurser som komplement till befintlig flotta och bränslekostnader som det inneburit. Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 6 079miljoner kronor mer jämfört med föregående år. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Tabell 4.17Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2024 2023 Trafikverket 14 108 15 057 Försvarsmakten 6 091 6 170 Polismyndigheten 1 816 1 477 Affärsverket svenska kraftnät 1 667 1 320 Fortifikationsverket 1 389 1 550 Övriga myndigheter 10 494 9 695 Summa 35 565 35 269 Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag Tabell 4.18Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag Miljoner kronor Resultat-andel 2024 Resultat-andel 2023 Kapitaltillskott, utdelning, och övriga justering i eget kapital2024 Andelsvärde 2024-12-31 Andelsvärde 2023-12-31 Ägarandel Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande 62 211 33 796 18 430 552 258 471 617 Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande 3 735 903 -1 520 41 004 38 789 Andel i Riksbankens grundfond och reservfond 25 000 25 000 0 Summa 65 946 34 699 41 910 618 262 510 406 Företag med bestämmande statligt inflytande Vattenfall AB 31 793 8 646 25 937 171 196 113 466 100 % Sveaskog AB 7 711 3 562 7 691 89 210 73 808 100 % Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 8 764 15 206 -10 839 78 732 80 807 100 % Akademiska Hus AB 2 020 307 -2 213 62 322 62 515 100 % AB Svensk Exportkredit 1 683 1 244 43 24 572 22 846 100 % SBAB Bank AB (publ) 2 282 2 408 -574 19 998 18 290 100 % Specialfastigheter Sverige AB 4 822 1 020 0 19 869 15 047 100 % Swedfund International AB 770 -37 -1 700 12 724 13 654 100 % Almi AB 123 8 0 11 185 11 062 100 % Jernhusen AB 688 -188 -354 10 391 10 057 100 % Apoteket AB 722 652 700 9 922 8 500 100 % PostNord AB -55 -404 563 7 211 6 703 61 % Saminvest AB -135 40 1 6 002 6 136 100 % Swedavia AB -227 -353 -703 5 674 6 604 100 % SJ AB 468 422 -17 3 901 3 450 100 % Teracom Group AB 103 38 -16 3 805 3 718 100 % Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 894 777 224 3 290 2 172 100 % Systembolaget AB -78 276 113 1 879 1 844 100 % Samhall AB 340 -106 1 2 286 1 945 100 % Svevia AB (publ) 74 48 -103 1 465 1 494 100 % Statens Bostadsomvandling AB -25 22 1 928 952 100 % Infranord AB -54 130 -77 826 957 100 % RISE Research Institutes of Sweden AB -134 119 0 800 934 100 % Svenska Rymdaktiebolaget -28 -92 76 665 617 100 % Green Cargo AB -193 -97 -27 439 659 100 % AB Svenska Spel -151 79 -37 436 624 100 % Lernia AB -44 -10 11 386 419 100 % Apotek Produktion & Laboratorier AB 24 37 0 367 343 100 % Ersättningsmark i Sverige 2 AB 0 0 0 361 361 100 % Luftfartsverket – LFV Holding AB 30 -46 -1 263 234 100 % Arlandabanan Infrastructure AB 19 15 18 118 81 100 % Kungliga Operan AB 9 1 0 95 86 100 % Svenska kraftnät – Svensk Kraftreserv AB 0 0 -253 66 319 100 % Kungliga Dramatiska Teatern AB 15 6 0 48 33 100 % AB Göta Kanalbolag 0 0 0 40 40 100 % VisitSweden AB 1 1 0 22 21 100 % Miljömärkning Sverige AB 4 0 0 22 18 100 % Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB 1 0 -1 8 8 100 % Voksenåsen A/S 0 0 -4 7 11 100 % AB Svensk Bilprovning 0 63 -183 0 183 100 % Övriga andelar -25 2 153 727 599 Summa 62 211 33 796 18 430 552 258 471 617 Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande Telia Company AB 2 907 124 -2 098 22 763 21 954 41 % Nordiska Investeringsbanken NIB 786 750 593 17 815 16 436 35 % Svenska kraftnät – TSO Holding AS m.fl. 27 18 -15 226 214 SOS Alarm Sverige AB 15 11 0 186 171 50 % Sweden House 0 0 0 14 14 36 % Summa 3 735 903 -1 520 41 004 38 789 Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på det redovisade nettoresultatet och det justerade egna kapitalet hos företagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts. Statens innehav har under året bestått av 42 bolag och en internationell finansiell institution. Under året har Svensk Bilprovning sålts och det statliga ägandet i SAS har upphört. Resultatet från och andelar i hel- och delägda företag ökade med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år till 66 miljarder kronor. Det bokförda värdet av statens andelar vid utgången av 2024 ökade med 108 miljarder kronor till 618 miljarder kronor. Vattenfalls resultat för 2024 ökade med 23 miljarder kronor. Ökningen drevs främst av reavinster relaterade till försäljningen av 49 procent av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och av det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Positiva marknadsvärdesförändringar för energiderivat bidrog ytterligare till resultatet. Efter utdelning med 4 miljarder kronor samt justering av övrigt totalresultat med 30 miljarder kronor, uppgick Vattenfalls totala andelsvärde vid årets slut till 171 miljarder kronor. Ökningen av Sveaskog AB:s andelsvärde med 15,4 miljarder kronor beror på årets resultat på 7,7 miljarder kronor samt icke resultatpåverkande justeringar i eget kapital. LKAB:s andelsvärde minskade med 2 miljarder kronor till 78,8 miljarder kronor, till följd av främst utdelning om 7,6 miljarder kronor och en minskning i resultatet med 6,4 miljarder kronor. Resultatet påverkades negativt av lägre järnmalmspriser, lägre produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av året. Akademiska Hus AB redovisade resultat är 1,7 miljarder kronor högre än föregående år. Förändringen beror främst på de resultatpåverkande värdeförändringarna i fastigheter uppgick till -1,9 miljarder kronor (varav 23 miljoner kronor avser realiserade värdeförändringar). Värdeförändringarna föregående år var -3,5 miljarder kronor. Telia Company AB redovisade en resultatandel på 2,9 miljarder kronor, en förbättring med 2,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Förändringen förklaras främst av vinst från försäljning av Telia Danmark som uppgick till 3,3 miljarder kronor. Specialfastigheter Sverige AB:s resultat ökade med 3,8 miljarder kronor vilket huvudsakligen är hänförligt till positiva orealiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheterna. Under 2023 användes hela Riksbankens grundfond enligt resultatdispositionen för 2022 års resultat. 2024 fördes vinsten för 2023, 16,2 miljarder kronor, till grundfonden och den återställdes med 23,8 miljarder kronor till 40 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på 25 miljarder kronor till Riksbanken. Den del av kapitaltillskottet som inte fördes till grundfonden, 1,2 miljarder kronor, fördes till reservfonden. Kapitaltillskottet som betalats till Riksbanken redovisas som tillgång i staten under posten Andelar i hel- och delägda företag. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Tabell 4.19Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2024 2023 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 3 300 6 962 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 3 800 1 876 Summa ränteintäkter 7 100 8 838 Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor -23 746 -31 996 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta -5 753 -4 556 Summa räntekostnader -29 499 -36 552 Realiserade valutakursförändringar (netto) 1 083 -8 238 Orealiserade valutakursförändringar (netto) -2 506 5 563 Över-/underkurs vid emission (netto) 4 223 5 936 Realiserade kursförändringar (netto) 264 22 Provisioner till banker m.fl. -83 -59 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden -19 418 -24 490 Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 5 miljarder kronor jämfört med föregående år trots att statsskulden växte. Minskningen beror på en lägre kostnad för realskulden till följd av att inflationstakten blev lägre. I avsnitt 6.4 finns mera detaljerad beskrivning av statskuldens kostnader. Not 13 Övriga finansiella intäkter Tabell 4.20Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2024 2023 Skatteverket 5 713 2 953 Exportkreditnämnden 5 070 5 803 Centrala studiestödsnämnden 3 498 1 626 Kärnavfallsfonden 1 795 1 538 Övriga myndigheter 2 726 1 147 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Kärnavfallsfonden 3 944 5 434 Övriga myndigheter 149 890 Summa 22 895 19 391 Övriga finansiella intäkter ökade med 3 504 miljoner kronor jämfört med 2023 främst på grund av att räntor i skattekontosystemet och ränteintäkter för studielån hos CSN ökade. Skatteverkets finansiella intäkter är främst räntor i skattekontosystemet, vilka ökade med 2 760 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av att den genomsnittliga behållningen på valutakonton varit högre 2024 än 2023. Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 1 872 miljoner kronor på grund av att räntan för studielån har höjts från 0,59 procent 2023 till 1,23 procent 2024. Kärnavfallsfonden redovisar både ränteintäkter och orealiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har sammanlagt minskat med 1 233 miljoner kronor jämfört med föregående år, till 5 739 miljoner kronor. Det är orealiserade värdeförändringar som har minskat med 1 490 miljoner kronor till 3 944 miljoner kronor. Ökningen av finansiella intäkter inom posten Övriga myndigheter beror huvudsakligen på en reavinst vid försäljningen av Svensk Bilprovning AB, som uppgick till 997 miljoner kronor. Not 14 Övriga finansiella kostnader Tabell 4.21Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2024 2023 Exportkreditnämnden 5 207 6 014 Kärnavfallsfonden 1 621 1 423 Övriga myndigheter 602 806 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Övriga myndigheter 10 8 Aktivering av finansiella kostnader -71 -22 Summa 7 369 8 229 Övriga finansiella kostnader har minskat med 860 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket främst förklaras av en minskning av Exportkreditnämndens (EKN) finansiella kostnader med 807 miljoner kronor jämfört med föregående år. De finansiella kostnaderna är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländsk valuta. Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som främst omfattar kostnader för swappar har ökat med 198 miljoner kronor. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen. Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Tabell 4.22Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 38 939 36 599 Årets anskaffningsutgifter 731 548 Årets utgifter, egen utveckling 2 609 2 629 Utrangering/försäljning -884 -744 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 41 395 39 032 Ingående ackumulerade avskrivningar -28 261 -26 508 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 602 -2 353 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 808 589 Utgående ackumulerade avskrivningar -30 055 -28 272 Summa 11 340 10 760 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Trafikverket 1 492 1416 Försäkringskassan 1 406 1417 Polismyndigheten 905 779 Skatteverket 662 659 Arbetsförmedlingen 569 467 Transportstyrelsen 544 428 Övriga myndigheter 5 762 5 594 Summa 11 340 10 760 I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekten MPK (Marknadsanpassad planering av kapacitet av järnväg) och LADDA – (Leveransförmåga och anpassning av digitala data om järnvägsanläggningen). MPK är ett verksamhetsutvecklingsprogram som tillsammans med branschen utvecklar nya digitala lösningar för enklare, snabbare och mer transparent planering av kapacitet på järnvägen. MPK och LADDA ingår i programmet DAT (Digitalisering av tåglägestjänsten) som ska säkra nyttan av en omfattande verksamhetsutveckling att planera och styra tågtrafiken i framtiden. Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av itstöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Årets minskning av bokfört värde beror på utrangering av anläggningstillgångar som inte längre används. Polismyndighetens största poster under balanserade utgifter för utveckling är Durtvå (Polismyndighetens utredningsstöd), ett it-stöd inom underrättelse samt utveckling av ett nytt ärendehanteringssystem. Not 16 Statliga väganläggningar Tabell 4.23Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 284 580 271 521 Årets anskaffning 103 26 Överföringar från Pågående nyanläggningar 13 174 13 037 Utrangering/försäljning -1 -4 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 297 856 284 580 Ingående ackumulerade avskrivningar -131 806 -125 100 Årets avskrivningar -7 027 -6 706 Utgående ackumulerade avskrivningar -138 833 -131 806 Summa 159 023 152 774 Trafikverket redovisar samtliga investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år. Värdet av färdigställda väganläggningar har ökat med drygt 6 miljarder kronor under året. De största färdigställda projekten år 2024 är Ängelholm–Maria (dubbelspårsutbyggnad), E6.20 Hisingsleden, Södra delen inklusive Halvors länk samt E18 Köping–Västjädra. Not 17 Statliga järnvägsanläggningar Tabell 4.24Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 281 060 274 731 Årets anskaffning 88 39 Överföringar från Pågående nyanläggningar 19 085 6 290 Utrangering/försäljning -5 0 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 300 228 281 060 Ingående ackumulerade avskrivningar -100 174 -94 310 Årets avskrivningar -6 050 -5 864 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -106 224 -100 174 Summa 194 004 180 886 Trafikverket redovisar samtliga investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, från år 2023 mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar. Avskrivningstiden har justerats för att bättre överstämma med den varierande tekniska livslängd som finns för olika komponenter. Överföringar av färdigställda anläggningar från Pågående nyanläggningar har uppgått till hela 19 miljarder kronor under 2024 och det totala värdet har ökat med drygt 13 miljarder kronor. De största färdigställda projekten år 2024 är Flackarp-Arlöv, (utbyggnad till flerspår), ERTMS utvecklingsprojekt, Ängelholm–Maria, (dubbelspårsutbyggnad) samt Göteborgs hamnbana (ökad kapacitet och dubbelspår). Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom Tabell 4.25Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 96 888 91 396 Årets anskaffningsutgifter 4 657 2 151 Årets utgifter, egen utveckling 0 0 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 041 4 159 Utrangering/försäljning -371 -818 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 105 215 96 888 Ingående ackumulerade avskrivningar -37 926 -35 747 Årets avskrivningar och nedskrivningar -2 505 -2 593 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 311 414 Utgående ackumulerade avskrivningar -40 120 -37 926 Ingående ackumulerade uppskrivningar 74 74 Minskning av ackumulerade uppskrivningar vid utrangering/försäljning 0 0 Utgående ackumulerade uppskrivningar 74 74 Summa 65 169 59 036 Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Fortifikationsverket 25 367 20 300 Statens fastighetsverk 18 224 18 033 Naturvårdsverket 12 452 12 380 Riksdagsförvaltningen 2 460 2 470 Affärsverket svenska kraftnät 2 263 1 910 Luftfartsverket 1 576 1 384 Trafikverket 1 159 867 Övriga myndigheter 1 668 1 692 Summa 65 169 59 036 Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassificerade som statliga byggnadsminnen. Under året har viktiga investeringar genomförts för att möta dagens och framtidens fastighetsbehov. På uppdrag av regeringen genomför Statens fastighetsverk nybyggnationer, ombyggnationer och för statens räkning förvärv och avyttring av fast egendom. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Det största projektet under året är upprustning av Botanhuset vid Naturhistoriska riksmuseet. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Riksdagsförvaltningen förvaltar bland annat riksdagsbyggnaderna. Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet Tabell 4.26Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 20 851 19 186 Årets anskaffningsutgifter 2 341 1 970 Årets utgifter, egen utveckling 118 96 Utrangering/försäljning -644 -409 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 666 20 843 Ingående ackumulerade avskrivningar -12 653 -11 563 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 620 -1 479 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 607 387 Utgående ackumulerade avskrivningar -13 666 -12 655 Summa 9 000 8 188 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Polismyndigheten 2 559 2 029 Regeringskansliet 897 933 Kriminalvården 610 462 Försvarets materielverk 397 306 Domstolsverket 383 378 Göteborgs universitet 302 295 Övriga myndigheter 3 852 3 785 Summa 9 000 8 188 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med mer än 500 miljoner kronor eller 26 procent under 2024 vilket beror på polisens fortsatta tillväxt som medför ett ökat behov av lokaler och lokalanpassningar. Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet under året avser främst kvarteret Johannes, kansli i Dublin samt ett Nato-kansli. Kriminalvårdens ökning beror på omfattande investeringar i samband med kapacitetsökning. Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Tabell 4.27Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 132 841 125 821 Årets anskaffningsutgifter 6 635 7 641 Årets utgifter, egen utveckling 81 64 Överföringar från Pågående nyanläggningar 4 553 2 803 Utrangering/försäljning -3 059 -3 595 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 141 051 132 734 Ingående ackumulerade avskrivningar -80 668 -76 443 Årets avskrivningar och nedskrivningar -8 344 -7 670 Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning 2 955 3 465 Utgående ackumulerade avskrivningar -86 057 -80 648 Summa 54 994 52 086 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 25 461 23 838 Polismyndigheten 3 799 3 177 Kriminalvården 2 337 1 869 Kustbevakningen 1 642 1 759 Trafikverket 1 435 1 426 Försvarsmakten 1 422 1 360 Lunds universitet 1 347 1 478 Sjöfartsverket 1 220 1 057 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 102 1 115 Övriga myndigheter 15 229 15 007 Summa 54 994 52 086 Affärsverket svenska kraftnät står för 46 procent av statens Maskiner, inventarier, installationer m.m. Deras materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem. Årets investeringar på Polismyndigheten består till stor del av investering i transportmedel på grund av fortsatt tillväxt och ett led att stärka förmågan att hantera allvarliga ordningsstörningar och våldsamma upplopp. Investeringar har också skett i datorer och kringutrustning. Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av kapacitetsökning och består av investeringar i säkerhet samt övriga inventarier. Not 21 Pågående nyanläggningar Tabell 4.28Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 194 200 167 842 Årets anskaffningsutgifter 17 976 11 414 Årets utgifter, egen utveckling 43 654 43 245 Överföringar från Pågående nyanläggningar -40 963 -26 368 Utrangering/försäljning -8 -2 Årets nedskrivningar -637 -1 903 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 214 222 194 228 Summa 214 222 194 228 Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet. Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Trafikverket 181 434 171 382 Affärsverket svenska kraftnät 13 556 9 144 Fortifikationsverket 8 226 5 147 Sjöfartsverket 5 873 4 047 Statens fastighetsverk 1 698 1 489 Övriga myndigheter 3 435 3 019 Summa 214 222 194 228 Trafikverkets investeringar år 2024 uppgår till 43,3 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 23,9 miljarder kronor och väg 19 miljarder kronor. De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Tomteboda–Kallhäll (ökad kapacitet). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm. Under 2024 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 32,8 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 19,1 miljarder kronor och väg för 13,2 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Några exempel är Aurora Line, Stockholms ström, Storstockholm Väst och Nätåtgärder i Region Mitt. Fortifikationsverkets har under 2024 gjort tre stora förvärv; Solna Nytomta 3, HPS samt Enköping Hagalund 1:4. Två större nybyggnationer är luftvärnshallen i Halmstad samt Tofta regemente. Sjöfartsverket största projekt avser farleder. De största pågående projekten är Nya slussar i Trollehätte kanal och Södertälje sluss och kanal samt Mälarfarlederna. Not 22 Beredskapstillgångar Tabell 4.29Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 268 311 249 449 Förändring IB på grund av omklassificering -1 468 -1 472 Årets anskaffning 34 879 27 665 Utrangering/försäljning -2 061 -7 331 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier 299 661 268 311 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 39 036 35 468 Förändring IB på grund av omklassificering 1 605 1 808 Årets anskaffning 3 238 2 151 Årets övriga förändring 2 167 -391 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager 46 046 39 036 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar 345 706 307 347 Ingående ackumulerade avskrivningar -134 414 -131 363 Förändring IB på grund av omklassificering 0 -280 Årets avskrivningar/nedskrivningar -5 989 -5 958 Utrangering/försäljning 1 362 3 187 Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier) -139 041 -134 414 Summa 206 665 172 933 Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 160,6 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 46,0 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 205,3 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad. Posten omfattar främst tillgångar för militär beredskap. De militära beredskapstillgångarna delas upp i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 33,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,8 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye och nya generationens ubåt A26. Vidare har fortsatt anskaffning genomförts av splitterskyddad bandvagn, fordonssystem och luftvärnssystem 103 Patriot. Beredskapsvarulagrets värde ökade med 7,0 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökad anskaffning av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel. Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 1,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen består främst av Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens investeringar. Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav Tabell 4.30Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Kärnavfallsfonden Bostadsobligationer (Säkerställda obligationer) 29 850 26 269 Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder 25 792 27 552 Summa Kärnavfallsfonden 55 642 53 821 Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida Europeiska investeringsbanken EIB 3 856 3 856 Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD 1 659 1 561 Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB 1 325 1 198 Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB 1 107 1 107 Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Internationella finansbolaget, IFC 648 538 Interamerikanska utvecklingsbanken IDB 147 147 Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB 136 136 Interamerikanska investeringsbolaget,IIC 115 115 Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA 22 22 Europarådets utvecklingsbank CEB 7 7 Summa investerings- och utvecklingsbanker1 10 062 9 727 Kammarkollegiet, övrigt Hybridobligationer, SAS - 250 Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m. 220 219 Eurofirma 16 16 Summa Kammarkollegiet, övrigt 236 485 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 505 314 Övriga myndigheter 1 147 952 Summa 67 592 65 299 1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar. Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Ökningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav beror främst på orealiserade värdeförändringar. Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2024 var relativt små. Det statliga ägandet i SAS avslutades under året, vilket innebär att anskaffningsvärdet för SAS hybridobligationer har skrivits av helt. Not 24 Långfristiga fordringar Tabell 4.31Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Exportkreditnämnden Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter 3 041 3 018 Skadefordringar 1 838 1 690 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar 1 715 1 555 Summa Exportkreditnämnden 6 594 6 263 Affärsverket svenska kraftnät 6 041 4 493 Luftfartsverket 3 107 3 808 Trafikverket 1 432 1 352 Övriga myndigheter 1 049 1 008 Summa 18 223 16 924 Exportkreditnämndens (EKN) långfristiga fordringar ökade med 331 miljoner kronor och uppgick till totalt 6 594 miljoner kronor. Fordringarna för efterskottspremier ökade med 23 miljoner kronor, och avser till helt övervägande del garantier för export av JAS Gripen till Brasilien. EKN värderar sina skadefordringar till 1 838 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 16 624 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 715 miljoner kronor i slutet av 2024, vilket är en ökning med 160 miljoner kronor jämfört med 2023. Affärsverket svenska kraftnäts fordringar ökade med 1 548 miljoner kronor. Det beror främst på fordran på Nasdaq som avser avsättningar för depositioner och marginkrav avseende den finansiella handeln med EPAD-kontrakt och dels ackumulerade avräkningar för tecknade future-kontrakt avseende terminssäkring av flaskhalsintäkter och elförluster för transitöverföring. Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 701 miljoner kronor till 3 107 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnadsökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar minskade med 155 miljoner kronor. Trafikverkets fordringar har ökat med 80 miljoner kronor och uppgick till 1 432 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2024 har marknadspriserna på elterminerna minskat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har ökat. Övriga myndigheter innefattar bland annat Sida och Riksgäldskontoret. Not 25 Utlåning Tabell 4.32Utlåning Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Centrala studiestödsnämnden Studielån, utlånat belopp 288 532 273 146 Reserveringar för låneförluster, studielån -26 650 -24 923 Bokfört värde, studielån 261 882 248 223 Övriga lån, utlånat belopp 1 130 1 271 Reserveringar för låneförluster, övriga lån -887 -961 Bokfört värde, övriga lån 243 310 Summa Centrala studiestödsnämnden 262 125 248 533 Riksgäldskontoret Riksbanken 5 164 2 599 Statliga bolag, utlånat belopp 5 477 7 524 Reserveringar för låneförluster 0 -1 350 Bokfört värde, statliga bolag 5 477 6 174 Premiepensionssystemet 2 030 2 850 Övriga, bokfört värde 886 938 Summa Riksgäldskontoret 13 557 12 561 Övriga myndigheter, bokfört värde 443 527 Summa 276 125 261 621 Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 276,1 miljarder kronor, vilket var en ökning med 14,5 miljarder kronor jämfört med 2023. Ökningen beror främst på att det bokförda värdet på studielånen har ökat under året. CSN:s lånfordringar uppgick till 262,1 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster. Lånefordringarna är uppdelade på Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån. Totalt utlånat belopp för studielån var 288,5 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var drygt 26,6 miljarder kronor 2024. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån drygt 9,2 procent av utlånat belopp 2024. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 13,7 miljarder kronor jämfört med 2023. Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 1,7 miljarder kronor, jämfört med 2023. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,1 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2023. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 0,9 miljarder kronor 2024, vilket är 78,4 procent av utlånat belopp. Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 29,4 respektive 13,1 miljarder kronor 2024. Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 13,6 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 1,0 miljarder kronor jämfört med 2023. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har i slutet av året ett lån på 5,2 miljarder kronor i utländska valuta för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF), vilket är en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2023. Under Statliga bolag ingår främst lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) på 5,3 miljarder kronor. Svedab har minskat sina lån under året på 0,5 miljarder kronor. Lånet till SAS har skrivits av under året, vilket har resulterat i en förlust både för avskrivning av lån och för upplupna räntor på 0,2 miljarder kronor (se not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader). I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar minskade med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket var en minskning med knappt 0,1 miljarder kronor jämför med 2023. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Not 26 Övriga kortfristiga fordringar Tabell 4.33Övriga kortfristiga fordringar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket) 61 626 86 089 Fordringar public service-avgift (beräknat belopp) 1 837 1 245 Riksgäldskontoret 25 329 15 485 Statens jordbruksverk 9 170 7 679 Försäkringskassan 4 178 4 338 Kronofogdemyndigheten 1 803 1 614 Transportstyrelsen 1 525 1 562 Centrala studiestödsnämnden 1 346 1 272 Luftfartsverket 1 273 828 Övriga myndigheter 5 863 5 876 Summa 113 950 125 988 I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med drygt 24 miljarder kronor. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt uppgick till 27 miljarder kronor vilket var 16 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Det berodde på att de tillfälliga anstånden förföll till betalning. Fordran har därefter betalats eller restförts hos Kronofogdemyndigheten, vilket förklarar det lägre saldot på skattekontot. Anstånden gavs till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19. Slutavräkning av public service-avgiften varierar mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då regleras den slutliga avgiften mot den preliminära som betalades ut under inkomståret. Slutreglering avseende år 2023 och ett beräknat belopp för 2024 uppgår till knappt 2 miljarder kronor vid utgången av 2024. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2023 resulterade i en skuld på 12 miljarder kronor vid utgången av 2024 och återfinns därför i not Övriga kortfristiga skulder. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade med drygt 12 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs. Se även not 37 Övriga kortfristiga skulder. Jordbruksverkets övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av olika EU-fonder. Försäkringskassans övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av återkrav. Not 27 Övriga upplupna intäkter Tabell 4.34Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Upplupna skatteintäkter 303 164 282 949 Riksgäldskontoret 1 751 1 334 Försvarets materielverk 3 421 41 Kärnavfallsfonden 1 325 861 Affärsverket svenska kraftnät 1 252 1 266 Försäkringskassan 804 725 Lantmäteriet 461 298 Trafikverket 435 560 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 417 407 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 362 1 582 Övriga myndigheter 1 618 2 122 Summa 315 010 292 145 Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av. Specifikation av upplupna skatteintäkter Tabell 4.35Specifikation av upplupna skatteintäkter Miljoner kronor om inte annat anges Skattskyldig/skatteslag Upplupen intäkt 2024-12-31 Belopp Andel Upplupen intäkt som kvarstår efter uppbörden i januari 2025 Belopp Upplupen intäkt 2023 12-31 Belopp Förändring 2024/2023 Belopp Fysiska personers skatter 130 198 43% 43 963 110 839 19 359 Juridiska personers skatter 41 320 14% 21 093 41 926 -606 Arbetsgivaravgifter m.m. 64 639 21% 845 62 079 2 560 Mervärdesskatt 90 950 30% 50 073 90 082 868 Övriga skatter 18 385 6% 8 989 16 400 1 985 Förskottsdebiteringar F-skatt -16 989 -6% -20 249 -16 162 -827 Förskott utsläppsrätter -2 707 -1% -2 707 -1 607 -1 100 Elimineringar m.m. -22 632 -7% -22 632 -20 608 -2 024 Totalt upplupna skatteintäkter 303 164 100% 79 375 282 949 20 215 De totala skatteintäkterna ökade med 80 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2023, medan de upplupna skatteintäkterna ökade med 20 miljarder kronor. De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten. Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2025, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2024 till 79 miljarder kronor. Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter avräkning av uppbörden i februari 2025 minskar de upplupna mervärdesskatteintäkterna till 10 miljarder kronor. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster). Fysiska personers inkomstskatter ökade med 41 miljarder kronor jämfört med 2023. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var lägre 2024 jämfört med 2023, vilket medförde att de upplupna intäkterna ökade med 19 miljarder kronor. Juridiska personers inkomstskatter ökade med 20 miljarder kronor eller knappt 7 procent. De preliminära skatterna ökade med nästan 8 procent vilket innebär att de upplupna intäkterna minskade, med knappt 1 miljard kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 31 miljarder kronor jämfört med 2023. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8–9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med knappt 3 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt är knappt 3 miljarder kronor högre jämfört med årsredovisningen för 2023 och de upplupna intäkterna ökade med knappt 1 miljard kronor. Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2023 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2024 uppgår till 1,2 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt. Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Försvarets materielverks Övriga upplupna intäkter har ökat med nästan 3,4 miljarder kronor vilket beror på uppbördsintäkt av royalty som ännu inte är inbetald. Kärnavfallsfondens Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av avgifter från reaktorinnehavarna då dessa betalar avgifterna i efterskott. Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt transmissionsnät och systemansvar. Not 28 Värdepapper och andelar Tabell 4.36Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Luftfartsverket 3 396 2 763 Riksgäldskontoret 2 528 15 756 Försäkringskassan 961 845 Pensionsmyndigheten 229 245 Övriga myndigheter 23 0 Summa 7 137 19 609 Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Placeringarna utgör en del av finansieringen av pensionsskulden. Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren. Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden. Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen. Not 29 Kassa och bank Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Banktillgodohavanden och likvida medel hos myndigheterna ingår som en del av den statliga betalningsmodellen. Riksgäldskontoret ansvarar för likviditetshanteringen i staten, och de mellanhavanden som finns mellan myndigheterna och Riksgäldskontoret elimineras i de konsoliderade räkenskaperna. Några myndigheter får placera medel på konton som inte är anslutna till det statliga betalningssystemet, bl.a. affärsverken och E-hälsomyndigheten. Affärsverken står för merparten av posten med tillsammans 33 procent. Not 30 Nettoförmögenheten Tabell 4.37Nettoförmögenheten Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Uppskrivningskapital 53 53 Donationskapital 1 522 1 435 Resultatandelar i hel- och delägda företag 438 975 390 647 Balanserad kapitalförändring -146 256 -276 400 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 35 217 44 462 Summa 329 511 160 197 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2024 ökade nettoförmögenheten med 169 miljarder kronor. Merparten av ökningen, 98 miljarder kronor, berodde på omvärdering av pensionsåtaganden i statens balansräkning, se även not 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Andra stora transaktioner som har påverkat nettoförmögenheten var statens kapitaltillskott till Riksbanken, 25 miljarder kronor, samt övriga förändringar i statens andelar i hel- och delägda företag som uppgick till ca 12 miljarder kronor. Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Tabell 4.38Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivnings- kapital Donations- kapital Resultat- andelar i hel och delägda företag Balanserad kapital- förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2023 53 1 435 390 647 -276 400 44 462 160 197 Ingående balans 2024 53 1 435 390 647 -276 400 44 462 160 197 Föreg. års kapitalförändring 32 846 11 616 -44 462 0 Förändring av eget kapital hos hel- och delägda företag 15 400 -3 627 11 773 Förändrad avsättning till tjänstepensioner 97 750 97 750 Kapitaltillskott till Riksbankens grundfond och reservfond 25 000 25 000 Övriga förändringar 87 82 -595 -426 Årets över-/underskott 35 217 35 217 Summa årets förändring 0 87 48 328 130 144 -9 245 169 314 Utgående balans 53 1 522 438 975 -146 256 35 217 329 511 I övriga förändringar ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m. I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2023 och 2022 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s förmögenhetsberäkningar finns ännu inte fastställda för 2024 och jämförelsen görs därför mellan 2023 och 2022. Tabell 4.39Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna Miljarder kronor 2023-12-31 2022-12-31 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS 160 112 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen 188 185 Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar -79 -55 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden 26 25 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av aktier till marknadsvärde 249 309 Pålägg av mervärdesskatt och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av forskning och utveckling 1 582 1 519 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde 16 20 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 109 97 Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 98 91 Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl. 72 68 Övrigt 1 -6 Statens förmögenhet enligt NR-principer 2 422 2 365 Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2025-03-20. Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld. Källa: SCB och ESV. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2023 på 160 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2025 års ekonomiska vårproposition på 2 422 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 262 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 70 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Tabell 4.40Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Statens tjänstepensionsverk 295 832 362 485 Luftfartsverket 6 634 8 493 Riksdagsförvaltningen 4 356 6 181 Sjöfartsverket 2 426 2 967 Affärsverket svenska kraftnät 1 197 1 491 Övriga myndigheter 810 756 Summa 311 255 382 373 Statens pensionsåtagande vid SPV Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät. Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 66,7 miljarder kronor jämfört med 2023 och uppgår vid årets slut 2024 till 295,8 miljarder kronor. Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Tabell 4.41Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ingående skuld 361 825 333 935 Justering av ingående skuld 0 -11 Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta -91 899 0 Ändrade beräkningsgrunder, övrigt -12 3 102 Grundränta, brutto 1 474 -5 499 Grundränta, frigjorda driftkostnader -36 -42 Indexering 24 348 28 836 Utfall av antaganden om livslängd 226 196 Nya och tillfälliga sjukpensioner 169 206 Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera 100 222 Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner 48 49 Nyintjänande 11 213 12 524 Förändring av antastbar förmån -95 -157 Nya temporära efterlevandepensioner 85 91 Utbetald pension -12 974 -11 859 Utbetalning, frigjorda driftkostnader -56 -50 Aktualisering -186 -244 Övrigt 940 526 Summa utgående skuld1 295 170 361 825 1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 662 miljoner kronor (660 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 31. Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. Under 2024 har räntan i beräkningsgrunderna ökat från -1,5 procent till 0,5 procent. Den stora höjningen av räntan jämfört med 2023 med två procentenheter innebär att avsättningen minskar med 91,9 miljarder kronor under 2024. Mellan 2022 och 2023 var räntan i beräkningsgrunderna oförändrad, vilket innebar att avsättningen inte påverkades under 2023. Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Per den 1 januari 2024 ändrade SPV antagandena om nyttjandegrad av särskild pensionsersättning som finns i beräkningsgrunderna. Till följd av de ändrade antagandena minskar årets avsättning marginellt. Minskningen inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen. För 2023 var motsvarande förändring en ökning med 3,1 miljarder kronor, då till följd av ändrade antagande om dödlighet i beräkningsgrunderna. Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och not 6). För 2024 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till -91,9 miljarder kronor, vilken redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2024 uppgick räntan till 0,5 procent (-1,5 procent föregående år), vilket leder till en ökning av årets avsättning med 1,5 miljarder kronor (-5,5 miljarder kronor). Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2024 uppgår prisbasbeloppet till 57 300 kronor (52 500 kronor), vilket är en ökning med 9,14 procent (8,70 procent) jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterar i en ökning av avsättningen med 24,3 miljarder kronor (28,8 miljarder kronor). Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2024 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 11,2 miljarder kronor (12,5 miljarder kronor). Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 13,0 miljarder kronor (11,9 miljarder kronor). Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat. Under 2024 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning minskat med 29,5 procent, vilket motsvarar -1,8 miljarder kronor (0,3 miljarder kronor). Förändringen under 2024 redovisas huvudsakligen direkt mot myndighetskapital eftersom bruttoräntan, som används i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna och som inkluderas i den försäkringstekniska omvärderingen, har ökat med två procentenheter från -1,5 procent till 0,5 procent. Övrig förändring som redovisas som kostnad i resultaträkningen uppgår till 0,2 miljarder kronor. Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2024 uppgår till 4,4 miljarder kronor (6,2 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,6 miljarder kronor (0,7 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 65 procent (63 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter. Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans minskat med totalt 2,7 miljarder kronor (1,3 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Av minskningen står Luftfartsverket för -1,9 miljarder kronor (0,9 miljarder kronor). Eftersom bruttoräntan har ökat med två procentenheter under 2024, redovisar affärsverken förändringen av sina respektive avsättningar i huvudsak direkt mot eget kapital. Övrig förändring redovisas som en kostnad i resultaträkningen och uppgår till 1,1 miljarder kronor för samtliga affärsverk. Not 32 Avsättning för garantier Tabell 4.42Avsättning för garantier Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Avsättningar för garantier Risker som kan finansieras av garantiavgifter 9 625 8 324 Kvardröjande risker 505 571 Oreglerade skador 4 983 6 382 Summa avsättningar för garantier 15 113 15 277 Specifikation avsättningar för garantier per myndighet Exportkreditnämnden 13 075 13 729 Riksgäldskontoret 1 145 793 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 691 690 Boverket 202 65 Summa avsättningar för garantier per myndighet 15 113 15 277 Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 39 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador). Avsättningar för garantier var 15,1 miljarder kronor, jämfört med 15,3 miljarder kronor 2023, en liten minskning med 0,2 miljarder kronor. Den främsta orsaken är att Oreglerade skador har minskat från 6,4 miljarder kronor 2023 till 5,0 miljarder kronor 2024. Risker som kan finansieras av garantiavgifter ökade med 1,3 miljarder kronor och Kvardröjande risker minskade med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2023. Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier. Vid utgången av 2024 hade EKN garantier i 143 länder och garantiengagemanget var 317,3 miljarder kronor, jämfört med 281,1 miljarder kronor 2023. Garantigivningen under 2024 uppgick till 103,6 miljarder kronor. Under 2024 och 2023 var garantigivningen främst till OECD:s höginkomstländer och tillväxtländer med hög kreditvärdighet, inte minst inom branscherna försvar och telekom. Avsättningar för garantier uppgick till 13,1 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2023. Under 2024 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 4,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,4 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter ökade från 7,1 miljarder kronor till 8,0 miljarder kronor 2024. Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 13,3 miljarder kronor, jämfört med 16,1 miljarder kronor 2023. Minskningen beror främst på att de garanterade lånen till ESS på 1,2 miljarder kronor har lösts och garantibeloppet till Öresundskonsortiet minskat med drygt 1,5 miljarder kronor. Avsättningar för garantier uppgick till 1,1 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,4 miljarder kronor. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2024 var hela beloppet hänförbart till avgifter som kan finansieras av garantiavgifter. Sidas garantiengagemang var i slutet av året 15,3 miljarder kronor, jämfört med 9,8 miljarder kronor 2023. Användande av garantiinstrument ökar och återfinns nu i ett tjugotal av regeringens 43 strategier för utvecklingssamarbete. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2023. Av Sidas avsättningar för garantier 2024 var 0,2 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker och oreglerade skador. Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 4,3 miljarder kronor, jämfört med 3,4 miljarder kronor 2023. Avsättningar för garantier ökade något till 0,2 miljarder kronor. Av Boverkets avsättningar för garantier 2024 var drygt 0,1 miljarder kronor hänförbara till oreglerade skador. Not 33 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Tabell 4.43Avsättningar för avhjälpande av miljöskador Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Försvarsmakten Pågående rättsliga tvister miljöärenden 617 606 Drivmedel och olja 436 462 Ammunitionsrester 319 329 Deponier och vrak 110 111 Övrigt, avhjälpande verksamhet 188 191 Summa Försvarsmakten 1 670 1 699 Trafikverket Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag 664 518 Bangårdar och stationsområden 191 196 Impregneringsplatser 169 178 Flygplatser 226 233 Övrigt 0 5 Summa Trafikverket 1 250 1 130 Affärsverket svenska kraftnät 954 671 Övriga myndigheter 80 35 Summa 3 954 3 535 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Not 34 Övriga avsättningar Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2024 minskade avsättningarna med 354 miljoner kronor. Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling av materiel. Största delen av Trafikverkets avsättning gäller Skadestånd och regress där beloppet har minskat med drygt 300 miljoner kronor jämfört med 2023. Not 35 Statsskulden Tabell 4.44Statsskulden Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Lån i svenska kronor Nominella statsobligationer 605 650 535 031 Real skuld i svenska kronor 251 145 236 730 Statsskuldväxlar 113 150 122 884 Likviditetsförvaltningsinstrument 51 460 59 264 Gröna obligationer 20 000 20 000 Säkerheter i svenska kronor 1 361 1 734 Valutaderivat 38 488 -27 098 Summa Lån i svenska kronor 1 081 254 948 545 Eliminering, myndigheters innehav av statspapper -74 560 -57 660 Lån i svenska kronor totalt 1 006 694 890 885 Lån i utländsk valuta Obligationer m.m. i utländsk valuta 110 186 52 067 Valutaderivat -42 792 26 359 Säkerheter i utländsk valuta 2 670 588 Summa Lån i utländsk valuta 70 064 79 014 Summa 1 076 758 969 899 I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 24,5 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 50 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation. Statens budgetsaldo försämrades 2024 från ett överskott på 19 miljarder kronor 2023 till ett underskott på 104 miljarder kronor. Följaktligen ökade statsskulden med 107 miljarder kronor och uppgick till 1 077 miljarder kronor vid slutet av 2024. Det innebär att en treårig minskning av statsskulden bröts. Skillnaden mellan budgetsaldot och ökningen av statsskulden förklaras i avsnitt 5 Utveckling av statsskulden. Det högre upplåningsbehovet under 2024 finansierades framför allt med ökad obligationsupplåning och fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. Lån i svenska kronor ökade med 116 miljarder kronor. Lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor, vilket följer regeringens riktlinjer för minskning av statskuldens valutaexponering. Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.6 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2024. Not 36 Långfristiga skulder Tabell 4.45Långfristiga skulder Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 82 210 66 299 Övriga myndigheter 5 137 462 Summa 87 347 66 761 Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnäts långfristiga skulder på 82,2 miljarder kronor består främst av aktiverade flaskhalsintäkter, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av flaskhalsintäkter uppgår till 15,9 miljarder kronor. Not 37 Övriga kortfristiga skulder Tabell 4.46Övriga kortfristiga skulder Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Skatteverket Kontoöverskott, skattekonto 78 732 79 764 Övrigt, Skatteverket 928 442 Summa Skatteverket 79 660 80 206 Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år 12 279 27 269 Riksgäldskontoret Affärsdagsredovisning 24 963 39 748 Skuld till premiepensionssystemet 41 052 35 011 EU-avgifter 3 382 6 928 Övrigt, Riksgäldskontoret 31 6 Summa Riksgäldskontoret 69 428 81 693 Pensionsmyndigheten 7 181 7 195 Försäkringskassan 3 921 3 677 E-hälsomyndigheten 3 415 3 198 Trafikverket 918 1 019 Övriga myndigheter 8 932 8 127 Summa 185 734 212 384 Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto minskade med 1 miljard kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2025. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2023 resulterade i en skuld på 12 miljarder kronor vid utgången av 2024. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt 15 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs. Se även not 26 Övriga kortfristiga fordringar. Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken (SCR). Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Försäkringskassans Övriga kortfristiga skulder består till största delen av preliminärskatt för dagersättning. Not 38 Oförbrukade bidrag Tabell 4.47Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Affärsverket svenska kraftnät 3 989 2 926 Lunds universitet 2 776 2 677 Karolinska institutet 2 550 2 520 Göteborgs universitet 1 634 1 687 Uppsala universitet 1 176 1 167 Övriga myndigheter 7 446 6 367 Summa 19 571 17 344 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Det är i första hand universitet och högskolor som redovisar oförbrukade bidragsmedel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen. Förutom lärosätena har Affärsverket svenska kraftnäts oförbrukade bidrag från icke statliga finansiärer ökat med 1 063 miljoner kronor. Det beror på att beloppet för investeringsbidrag fluktuerar över tid. Totalt oförbrukade bidrag Tabell 4.48Totalt oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Universitet och högskolor 25 033 24 903 varav inomstatligt 12 245 12 498 varav utomstatligt 12 788 12 405 Länsstyrelser 1 690 1 683 varav inomstatligt 1 305 1 335 varav utomstatligt 385 348 Övriga 13 251 11 513 varav inomstatligt 6 852 6 922 varav utomstatligt 6 399 4 591 Totalt inomstatligt1 20 402 20 755 Totalt utomstatligt 19 572 17 344 Summa 39 974 38 099 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 310 miljoner kronor (3 894 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag. Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten. De totala oförbrukade bidragen ökade med 1 875 miljoner kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 2 228 miljoner kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen minskade med 353 miljoner kronor. Högskolesektorn står för 60 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2024. Beloppet uppgick till 1 834 miljoner kronor, vilket var 15 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på 12,2 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar cirka 14 respektive 13 procent av detta totala belopp. Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 5 044 miljoner kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket. Dessa har ökat med 1 561 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på farledsprojekt Malmporten in till Luleå, entreprenad i Södertälje och köp av fastigheter i Trollhättan för kanal- och slussbyggnation. Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har minskat med 30 miljoner kronor hos länsstyrelserna. Oförbrukade inomstatliga bidrag Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 20,4 miljarder kronor. Tabell 4.49Oförbrukade inomstatliga bidrag Miljoner kronor Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade bidrag Totalt Inom 3 månader Mer än 3 månader till 1 år Mer än 1 år till 3 år Mer än 3 år Inomstatliga oförbrukade bidrag (med förbrukningstakt) 15 192 3 862 9 753 1 254 323 varav Universitet och högskolor 12 244 3 125 8 574 509 36 varav Länsstyrelser 1 306 332 610 287 77 varav Övriga 1 642 405 569 458 210 Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt) 5 210 Totala inomstatliga oförbrukade bidrag1 20 402 1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 310 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag I tabellen ovan visas hur 74 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt. Not 39 Garantiförbindelser Tabell 4.50Garantiförbindelser Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Trafikverket 5 335 5 870 Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket 1 555 1 611 Summa 6 890 7 481 Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fortsatt att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bland annat ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till 7,0 miljarder kronor. Riksgäldskontoret förvaltar bland annat statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,6 miljarder kronor. Garantiåtaganden totalt Tabell 4.51Garantiåtaganden totalt Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Garantier för vilka avsättningar görs Garantier om tillförsel av kapital 405 405 Exportgarantier m.m. 331 714 290 009 Kreditgarantier 14 601 16 106 Övriga garantier 5 535 5 959 Summa Garantier för vilka avsättningar görs 352 255 312 479 Garantier för vilka avsättningar inte görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 2 374 813 2 293 848 Garantier om tillförsel av kapital 247 122 222 092 Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs 2 621 935 2 515 940 Garantiåtaganden totalt 2 974 190 2 828 419 Not 40 Övriga ansvarsförbindelser Tabell 4.52Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador Trafikverket 27 095 25 615 Affärsverket svenska kraftnät 18 000 18 000 Försvarsmakten 6 000 6 000 Övriga myndigheter 1 758 1 640 Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador 52 853 51 255 Andra övriga ansvarsförbindelser Riksgäldskontoret 18 972 23 424 Justitiekanslern 5 750 6 790 Riksantikvarieämbetet 4 732 3 024 Naturvårdsverket 3 671 3 701 Kriminalvården 1 021 6 576 Övriga myndigheter 2 442 4 353 Summa Andra övriga ansvarsförbindelser 36 588 47 868 Summa 89 441 99 123 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken. Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar. De bedömda framtida åtagandena har ökat med 1,5 miljarder kronor. Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Developement Association (IDA), International Bank for Reconstruction and Development (IBRDGEF) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har minskat med 4,5 miljarder kronor. Även Kriminalvårdens projekteringsgarantier har minskat med 5,6 miljarder kronor till följd av att hyresavtal tecknats och motsvarande garantier avslutats. Noter till finansieringsanalysen Not 41 Statens verksamhet På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till. Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 20 miljarder kronor både 2024 och 2023. Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 16 miljarder kronor 2024, vilket förbättrar kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar. Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket förbättrar kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 63 miljarder kronor 2024 och 67 miljarder kronor 2023. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar för statens verksamhet har förbättrat kassaflödet med drygt 11 miljarder kronor, jämfört med en försämring av kassaflödet med 40 miljarder kronor föregående år. Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.53Justering till betalningar Miljarder kronor 2024 2023 Förändring av långfristiga fordringar -1,3 -3,7 Förändring av omsättningstillgångar 0,5 7,9 Förändring av kassa och bank -3,5 -1,8 Förändring av skulder 15,8 -42,5 Summa 11,5 -40,1 Förändringen av skulder har förbättrat kassaflödet under 2024 då skulderna har ökat jämfört med 2023. Under 2024 har Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) ökat långfristiga skulder med 15,9 miljarder kronor, vilket har förbättrat kassaflödet. Under 2023 försämrades kassaflödet främst på grund av att Affärsverkets svenska kraftnäts tidigare inbetalda kapacitetsavgifter användes till att finansiera utbetalningar av elstöd (se not 36). Not 42 Investeringar I nedanstående tabell specificera statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar. Tabell 4.54Investeringar Miljarder kronor 2024 2023 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 27,5 2,2 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 38,1 29,8 Väganläggningar 19,1 16,5 Järnvägsanläggningar 23,9 25,3 Maskiner och inventarier 6,7 7,7 Fastigheter och markanläggningar 4,7 2,2 Övriga investeringar 26,8 15,4 Summa materiella investeringar 119,3 96,9 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 4,2 3,9 Total summa 151,0 103,0 Investeringar uppgick till 151 miljarder kronor, en ökning med 48 miljarder kronor jämfört med föregående år. De finansiella investeringarna uppgick till drygt 27 miljarder kronor. Beloppet för 2024 består främst av kapitaltillskott till Riksbankens grundfond med 25 miljarder kronor och Swedfund International AB med 1,8 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 119 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 3 miljarder kronor och investeringar i järnvägsanläggningar minskade med drygt 1 miljard kronor (se not 16 och 17). Investeringar i maskiner och inventarier har minskat med 1 miljard kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med drygt 2 miljarder kronor. Övriga investeringar ökade med drygt 11 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19 och 21). Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 4 miljarder kronor. Not 43 Utlåning I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet. Tabell 4.55Utlåning Miljarder kronor 2024 2023 Nyutlåning Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 29,4 26,0 Riksgäldskontoret 2,3 3,5 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa nyutlåning 31,7 29,5 Amorteringar Centrala studiestödsnämnden 13,1 13,3 Riksgäldskontoret 1,5 63,8 Övriga myndigheter 0,0 0,0 Summa amorteringar 14,6 77,1 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till drygt 29 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentligt utlåning till Riksbanken med 2,3 miljarder kronor, för att finansiera Sveriges åtagande till IMF. Under 2023 amorterade Riksbanken 64 miljarder kronor på lån som tidigare tagits upp i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Not 44 Finansiella aktiviteter Utfallet under finansiella aktiviteter var negativt 2024, vilket ökade statsskulden med drygt 25 miljarder kronor. För 2023 var utfallet under finansiella aktiviteter positivt, vilket minskade statsskulden med 8 miljarder kronor. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar utfallet under finansiella aktiviteter. Övrigt finansiellt netto i resultaträkning (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar försämrat utfallet med 5 miljarder kronor 2024. Under 2023 försämrade dessa justeringar utfallet med 6 miljarder kronor. Justeringar till betalningar Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell. Tabell 4.56Justeringar till betalningar Miljarder kronor 2024 2023 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning -0,6 -4,9 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -4,5 -6,7 Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning -27,1 27,4 Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen 13,2 17,4 Summa -19,0 33,2 Justeringar till betalningar har ökat statsskulden med 19 miljarder kronor 2024. Under 2023 har justeringar till betalningar minskat statsskulden med drygt 33 miljarder kronor. Under 2024 har Riksgäldskontoret minskat kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen med ytterligare 13 miljarder kronor. Kassaflödet från försäljning av kortfristiga placeringar har använts till att amortera statsskulden. Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2024 har ökat statsskulden med 27 miljarder kronor. Utvecklingen av statsskulden Statens budget visade ett underskott på 104 miljarder kronor 2024. Det innebär att budgetsaldot försvagades med 123 miljarder kronor jämfört med 2023, då budgeten visade ett överskott på 19 miljarder kronor. Under 2023 förbättrades budgetsaldot med nästan 64 miljarder kronor när Riksbanken återbetalade de lån som de hade tagit i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Budgetunderskottet 2024 förklaras framför allt av stora utgiftsökningar. Bland annat ökade anslag till försvaret, högre utgifter för statsbidrag till kommunerna och för rättsväsendet. Dessutom tillförde staten ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade från 970 miljarder kronor 2023 till 1 077 miljarder kronor 2024, dvs. med 107 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statsskulden 2024 beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisningen. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs. Den statsskuld som redovisas i årsredovisning för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 74,6 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var knappt 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 74,6 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten. Tabell 5.1Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2024 Miljarder kronor Insättnings-garantifonden Kärnavfallsfonden Övriga myndigheter Elimineras i ÅRS Nominella statsobligationer 50,0 6,0 0,1 56,1 Reala statsobligationer 18,5 18,5 Totalt 50,0 24,5 0,1 74,6 Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 57,7 miljarder kronor 2023 till 74,6 miljarder kronor 2024. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 14,0 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med 2,9 miljarder kronor 2024. Definition av statsskulden Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2024, årets sista bankdag. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer. Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2019–2023 lämnades i april 2024 (skr. 2023/24:104). Regeringens utvärdering bygger bl.a. på den rapport med underlag för utvärdering som Riksgäldskontoret lämnar årligen i februari. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Enligt riktlinjerna för 2024 ska real kronskuld långsiktigt vara 20 procent av statsskulden och exponeringen i utländsk valuta ska avvecklas successivt och anta riktvärdet noll från och med 2027. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid statsskulden ska styras mot. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning (dnr 2025/108) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2024. Realskulden utgjorde 24 procent av statsskulden under året. Det framgår i rapporten Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering 2024. Andelen realskuld är svår att styra på kort sikt och riktvärdet är därför enligt riktlinjerna långsiktigt. Valutaexponeringen minskade i enlighet med regeringens riktlinjer. Vid sidan av den planerade neddragningen av statsskuldens valutaexponering måste Riksgäldskontoret även hantera löpande betalningar i utländsk valuta som påverkar den totala exponeringen. Statsskuldens sammansättning Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar. Tabell 5.2Statsskuldens utveckling och sammansättning Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Nominella lån i svenska kronor 779 723 632 670 774 varav nominella lån i svenska kronor, okonsoliderat 829 769 681 712 830 varav statliga myndigheters innehav -50 -46 -49 -42 -56 Reala lån i svenska kronor 165 194 200 221 233 varav reala lån i svenska kronor, okonsoliderat 178 207 213 237 251 varav statliga myndigheters innehav -13 -13 -13 -16 -18 Nominella lån i utländsk valuta 274 228 199 79 70 Summa konsoliderad statsskuld 1 218 1 145 1 031 970 1 077 Den konsoliderade statsskulden ökade 2024 med 107 miljarder kronor jämfört med 2023. De nominella lånen i svenska kronor var 774 miljarder kronor 2024, vilket var en ökning med 104 miljarder kronor jämfört med 2023. Den reala lånestocken uppgick till 233 miljarder kronor, vilket var en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med 2023. Under 2024 har Riksbanken fortsatt att sälja av sina innehav av statspapper. Riksbankens innehav minskade till 25 procent av statsskulden. Valutaskulden uppgick till 70 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 9 miljarder kronor jämfört med 2023. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2024 till 5,2 miljarder kronor (inkl. valutakursförändringar), vilket var en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört med 2023. Utlåning i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt. Tabell 5.3Nominella lån i svenska kronor Miljarder kronor - 2020 2021 2022 2023 2024 Nominella statsobligationer 523 610 545 493 550 Gröna obligationer 20 20 20 20 20 Statsskuldväxlar 173 107 65 123 113 Likviditetsförvaltningsinstrument 136 81 122 59 51 Säkerheter i svenska kronor 3 1 0 2 1 Privatmarknadslån 3 0 0 0 0 Valutaderivat i svenska kronor -79 -96 -120 -27 39 Nominella lån i svenska kronor 779 723 632 670 774 Den nominella skulden i svenska kronor var 774 miljarder kronor vid utgången av 2024, som nämnts ovan. De nominella statsobligationerna ökade med 57 miljarder kronor jämfört med 2023. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 113 miljarder kronor vid utgången av 2024, vilket var 10 miljarder kronor lägre jämfört med 2023. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2024 med 8 miljarder kronor jämfört med 2023. I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor var 39 miljarder kronor vid utgången av 2024. Statens upplåning fördelat på skuldinstrument Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller uppgick till 348 miljarder kronor 2024, jämfört med 273 miljarder kronor 2023 (se tabell 5.4). Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer, likviditetsförvaltningsinstrument och statsskuldväxlar i svenska kronor. En del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare av statspapper var i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. Tabell 5.4Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Statsskuldväxlar 173 107 65 123 113 Likviditetsförvaltningsinstrument 132 68 89 97 134 Total upplåning penningmarknad 305 176 154 220 247 Nominella statsobligationer 100 83 46 45 72 Realobligationer 13 21 9 9 9 Gröna obligationer 20 0 0 0 0 Obligationer i utländsk valuta 43 0 0 0 21 Total upplåning kapitalmarknad 176 103 55 53 102 Total upplåning 481 279 209 273 348 Anm.: Beloppet för statsskuldväxlar avser utestående stock vid utgången av året. Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2024 med ökad obligationsupplåning och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. På penningmarknaden tar Riksgäldskontoret upp kortfristiga lån genom att ge ut statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Vid slutet av 2024 uppgick stocken statsskuldväxlar till 113 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med 2023. På kapitalmarknaden lånar Riksgäldskontoret på längre löptider genom att emittera olika typer av obligationer. Under 2024 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer 72 miljarder kronor, jämfört med 45 miljarder kronor 2023. Under 2024 var emissionerna av realobligationer 9 miljarder kronor, vilket var oförändrat jämfört med 2023. Riksgäldskontoret har inte emitterat några gröna obligationer sedan 2020. Den 23 januari 2024 gav Riksgäldskontoret ut en tvåårig obligation i amerikanska dollar motsvarande 21 miljarder kronor. De räntor som Riksgäldskontoret i genomsnitt lånade till i statsskuldväxlar minskade under 2024 från 3,6 procent till 3,3 procent. För nominella statsobligationer minskade den genomsnittliga emissionsräntan under 2024 från 2,6 till 2,1 procent. Även den genomsnittliga räntan i auktionerna av realobligationer minskade under 2024 från 0,9 procent till 0,7 procent. Vid slutet av året låg dock räntorna på fem- och tioåriga statsobligationer något högre än ett år tidigare. Statsskuldens kostnader Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på statens budget uppgick till 20,1 miljarder kronor jämfört med 31,6 miljarder kronor 2023. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen). Tabell 5.5Statsskuldens kostnader Miljarder kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Räntekostnader på lån i svenska kronor 21,6 21,8 36,2 32,0 23,7 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 2,6 1,4 1,3 4,6 5,8 Realiserade valutakursförändringar 2,3 0,4 11,7 8,2 -1,1 Realiserade kursförändringar 6,0 2,3 0,4 0,0 -0,3 Orealiserade valutakursförändringar i lån i utländsk valuta -26,3 11,9 10,3 -17,5 2,2 Över-/underkurs vid emission m.m. -11,2 -12,6 -9,8 -5,9 -4,1 Summa kostnader -5,0 25,2 50,1 21,4 26,2 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -10,4 -8,1 -6,3 -8,8 -7,1 Nettokostnader efter intäkter, exklusive vidareutlåning -15,4 17,1 43,8 12,6 19,1 Orealiserade valutakursförändringar hänförbara till vidareutlåning 20,2 -9,5 -11,9 11,9 0,3 Nettokostnader inklusive vidareutlåningen 4,8 7,6 31,8 24,5 19,4 Enligt resultaträkningen för 2024 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 19,4 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5,1 miljarder kronor jämfört med 2023. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2024 var att räntekostnaderna på lån i svenska kronor minskade bl.a. till följd av inflationsomvärdering av realskulden och ett bättre utfall för realiserade valutakursförändringar jämfört med 2023. Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursvinst på 1,1 miljarder kronor 2024, vilket var en förbättring med 9,3 miljarder kronor jämfört med 2023. Realiserade kursförändringar visade en vinst på 0,3 miljarder kronor 2024, vilket var en förbättring med 0,3 miljarder kronor jämfört med 2023. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan. På valutamarknaden tappade kronan i värde mot den amerikanska dollarn, euron och schweizerfrancen under 2024. Framför allt försvagades kronan mot den amerikanska dollarn, från 10,07 till 11,07 kronor per dollar. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursförlust på 2,2 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valutakursförlust på 0,3 miljarder kronor hänförbar till vidareutlåning till Riksbanken. De totala orealiserade valutakursförändringarna ökade nettokostnaden för statsskulden med 2,5 miljarder kronor 2024, vilket var en försämring med 8,1 miljarder kronor jämfört med 2023. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 4,1 miljarder kronor 2024. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid. Skillnaden 2024 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselinstrument och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 0,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2024 lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras främst av att olika principer används för redovisning mot anslag som är kassamässig och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor och över-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2023 var motsvarande skillnad 7,1 miljarder kronor. Nettokostnaden var 2023 lägre än utfallet under anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning. Riksdag och regering har under året beslutat att Riksgäldskontorets garantiram ska höjas till 80 miljarder kronor för statliga kreditgarantier för gröna investeringar, vilka ska bidra till att svenska miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Även Exportkreditnämnden kan ställa ut kreditgarantier för att finansiera klimatomställning. Vidare har en ny garantiram för investeringar i ny kärnkraft inrättats. Kreditgarantiprogrammet nyttjades inte under året. En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade med ca 146 miljarder kronor under 2024 och uppgick vid årsskiftet till 2 974 miljarder kronor, jämfört med 2 828 miljarder kronor 2023. Näst efter insättningsgarantin (2 375 miljarder kronor per 31 december 2023) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (361 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (233 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till 5,5 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på knappt 71 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier. I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 39 till balansräkningen. Tabell 6.1Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Typ av garanti Utfärdade garantier 2024 Utfärdade garantier 2023 Under året utfärdade garantier 2024 Under året utfärdade garantier 2023 Bundna garanti-utfästelser 2024 Bundna garanti-utfästelser 2024 2 Insättningsgarantin1 2 374 813 2 293 848 2 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 361 134 320 187 112 148 98 603 70 595 59 623 24 Exportkreditgarantier3 317 284 281 146 103 610 95 682 43 694 34 282 7 U-kreditgarantier 113 227 7 Fristående garantier4 14 317 8 636 5 805 818 568 2 506 22 Infrastruktur 3 888 5 437 18 Bostadskrediter 4 299 3 411 2 274 743 352 133 2, 7,16, 22 Internationella åtaganden 18 441 18 827 24 Gröna garantier 2 771 2 400 459 1 360 25 982 22 702 24 Garantier till företag 21 103 Garantier om tillförsel av kapital 232 709 208 424 405 405 22 Kapitaltäckningsgarantier5 6 890 7 481 24 Grundfondsförbindelser 405 405 405 405 2, 7, 22 Garantikapital6 225 414 200 538 2, 16, 22, 24 Pensionsgarantier7 5 535 5 959 Summa 2 974 190 2 828 419 112 553 99 008 70 595 59 623 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2023. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 7 miljarder kronor. 4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalen. Detta åtagande om 79 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden. 5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket. 6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2023. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida. Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1. Diagram 6.1Garantiåtaganden 2020–2024 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2. För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE. Riksdagen har under året beslutat om en höjning av ramen från 475 miljarder kronor till 500 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier samt en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. Därtill fick EKN under året en förordning om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina med en ram uppgående till 333 miljoner kronor. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 26 miljarder kronor för 2024 jämfört med 20 miljarder kronor 2023. Sida hanterar även en garantiram om 152 miljoner euro för Europeiska investeringsbankens långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Sida förvaltar också svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina. Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2024. Tabell 6.2Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Beslutade garantiramar 2024 Beslutade garantiramar 2023 Utfärdade garantier 2024 Utfärdade garantier 2023 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2024 Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser 2023 Riksgäldskontoret 2 Insättningsgarantin1 Obegränsad Obegränsad 2 374 813 2 293 848 2 374 813 2 293 848 2 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige2 Obegränsad Obegränsad 2 Investerarskyddet3 Obegränsad Obegränsad 2 Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden4 750 000 750 000 2 Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven5 200 000 200 000 22 Kreditgaranti, Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad Obegränsad 3 888 5 437 3 888 5 437 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 0 600 0 600 16 Kreditgaranti, European Spallation Source ERIC (ESS) 600 600 0 600 0 600 2,16, 22, 24 Pensionsgarantier6 Obegränsad Obegränsad 5 535 5 959 5 535 5 959 21 Kreditgaranti, Investeringar i ny kärnkraft 400 000 22 Kreditgaranti, Eurofima CHF 52 CHF 52 633 623 633 623 24 Kreditgaranti, Statligt garantiprogram till företag 50 000 50 000 21 103 21 103 24 Kreditgaranti, Gröna garantier 80 000 65 000 2 771 2 400 28 753 25 102 24 Grundfondsförbindelse, Svenska Skeppshypotekskassan 350 350 350 350 350 350 24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre skeppsfarten 55 55 55 55 55 55 2 Garantikapital, Europeiska investeringsbanken (EIB) EUR 7 825 EUR 7 825 89 887 86 831 89 887 86 831 2 Garantikapital, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) EUR 542 EUR 542 6 221 6 009 6 221 6 009 2 Garantikapital, Europarådets utvecklingsbank (CEB) EUR 124 EUR 124 1 421 1 373 1 421 1 373 2 Garantikapital, Nordiska investeringsbanken (NIB) EUR 2 600 EUR 2 600 29 868 28 853 29 868 28 853 2 Garantikapital, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) USD 504 USD 504 5 543 5 061 5 543 5 061 7 Garantikapital, Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) USD 3 891 USD 3 891 30 955 27 128 30 955 27 128 7 Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet (MIGA) USD 16 USD 16 178 163 178 163 7 Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) UA 3 468 UA 2 913 49 968 34 597 49 968 34 597 7 Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) SDR 343 SDR 343 4 945 4 619 4 945 4 619 7 Garantikapital, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) USD 538 USD 538 5 921 5 406 5 921 5 406 22 Garantikapital, Eurofima7 CHF 42 CHF 42 506 498 506 498 2 Garanti till Europeiska unionen för SURE EUR 849 EUR 849 9 587 9 261 9 587 9 261 2 Garanti till EIB:s garantifond för stöd till företag i ekonomiska svårigheter EUR 863 EUR 863 5 231 4 811 5 231 4 811 EKN 24 Exportkreditgarantier8 500 000 475 000 317 237 281 146 360 931 315 428 24 Investeringsgarantier 10 000 10 000 47 0 47 0 24 Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror 12 000 12 000 0 0 0 0 24 Exportkreditgarantier för Ukraina 333 0 0 Sida Totalram 26 000 20 000 7 därav u-kreditgarantier 113 227 113 227 7 därav fristående garantier 14 317 8 636 14 885 11 142 7 Kreditgarantier, Europeiska investeringsbanken, långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen EUR 152 EUR 152 907 921 907 921 2 Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD)9 EUR 45 EUR 45 513 496 513 496 2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina8 EUR 137 EUR 137 1 569 1 515 1 569 1 515 Boverket 18 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder10 8 000 8 000 4 299 3 411 4 651 3 544 Summa 2 967 300 2 820 938 3 037 896 2 880 561 Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 6.1 och 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2. 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2023. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges. 4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor. 5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor. 6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2023. 7 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima. 8 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 7 miljarder kronor. 9 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet. 10 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden. De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan fås för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 2 375 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2023, vilket är en ökning med 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk. Inga händelser inträffade under 2024 som utlöste insättningsgarantin. Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin. Investerarskyddet Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet. Inga ersättningsfall inträffade under året. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportkreditgarantier EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier, råvarugarantier samt särskilda exportkreditgarantier för Ukraina. Det var även detta år fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier och årets volym uppnådde en högsta nivå för andra året i rad. Den utestående garantivolymen uppgick till 317 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 7 miljarder kronor för stora företag. Det är en ökning med 36 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året nya bundna utfästelser för 44 miljarder kronor och garantier för 104 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med 9 miljarder kronor jämfört med 2023 och garantigivningen ökade med 8 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av några enskilt stora garantier för finansiering av telekom, försvar och energisektorn. Varken garantiramen för att säkra råvaror eller ramen för exportkreditgarantier för Ukraina utnyttjades under året. Engagemangen i form av exportkreditgarantier, var fördelade på 143 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där USA utgör den största koncentrationen, följt av Brasilien och Indien. Av det totala engagemanget hänförs 60 procent till affärer till de fem största länderna. Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög och förklaras framför allt av stora investeringar inom telekom och försvar. Utställda garantier uppgick till 39 miljarder kronor, vilket är en minskning med 22 procent jämfört med året innan. Även garantigivningen till Asien var på höga nivåer och uppgick till 30 miljarder kronor. U-kreditgarantier En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 0,1 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete. Fristående garantier Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2024 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 15 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 14,3 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,6 miljarder kronor. Infrastruktur Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 3,9 miljarder kronor jämfört med 5,4 miljarder kronor året innan. Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Europeiska kommissionen konstaterade i februari 2024 att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgjorde nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd. Detta har under året överklagats till Tribunalen. Bostadskreditgarantier Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Den totala garantistocken omfattade 81 garantier och uppgick vid årsskiftet till 4,3 miljarder kronor jämfört med 3,4 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut. Internationella åtaganden De internationella åtagandena minskade något under året från 19 miljarder kronor till 18 miljarder kronor. Det beror på att forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) har återbetalat sina lån om sammanlagt 1,2 miljarder kronor under Riksgäldskontorets garantiåtagande. Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro (1,6 miljarder kronor) var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida. Sida hanterar även en garanti om 45 miljoner euro (513 miljoner kronor) till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalen uppgick till närmare 1 miljard kronor. Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 5,2 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var 9,6 miljarder kronor. Garantiprogram till företag Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 21 miljoner kronor vid årsskiftet. Kreditgarantier för gröna investeringar Riksgäldskontoret har sammantaget beviljat fem kreditgarantier under programmet statliga kreditgarantier för gröna investeringar till fyra olika industriprojekt. Vid slutet av året var det totala utestående garantibeloppet 2,8 miljarder kronor. Under året ställde Riksgäldskontoret ut ytterligare en kreditgaranti om 80 procent för ett lån upp till 241 miljoner euro till Preem AB för finansiering av om- och tillbyggnad av raffinaderiet i Lysekil, vilken ännu inte utnyttjats. Utöver denna har Riksgäldskontoret sedan tidigare ställt ut en kreditgaranti för Preem AB:s lån om 3 miljarder kronor. Finansieringen ska användas till ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att möjliggöra produktion av diesel baserad på förnybar råvara. Stegra, tidigare H2GS Boden AB, har under året tagit i anspråk delar av det lån om 1,2 miljarder euro som beviljades för finansiering av en ny anläggning i Boden för produktion av grönt stål. Utestående garantibelopp uppgick vid årsskiftet till 459 miljoner kronor. Riksgäldskontoret ställde även under 2023 ut två garantier om 80 procent för lån till Northvolt för utveckling av dess batterifabrik i Skellefteå uppgående till totalt 1,5 miljarder amerikanska dollar. Mot bakgrund av de ekonomiska problem som uppkom hos Northvolt under året har långivarna inte betalat ut några lån under de garantier Riksgäldskontoret ställt ut. Garantier om tillförsel av kapital Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt. Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier vilka ställdes ut 1996 respektive 1995. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2024 om 1,6 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,3 miljarder kronor för Svedab. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantiförbindelserna beviljades 1981 respektive 2004. Garantikapital Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 225 miljarder kronor vid utgången av 2024 jämfört med 201 miljarder kronor året innan. Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen. Pensionsgarantier I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden. Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Pensionsåtagandena uppgick till 5,5 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2023. Av dessa var 4,1 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar. Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten. I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden. Tabell 6.3Avsättning för garantiförluster den 31 december 2024 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2024 Utfärdade garantier 2023 Avsättningar för garanti-förluster 2024 Avsättningar för garanti-förluster 2023 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2024 Avsättningar i relation till utfärdade garantier 2023 Riksgäldskontoret1 13 252 16 128 1 145 793 8,6% 4,9% EKN2 317 284 281 146 13 075 13 728 4,1% 4,9% Sida3 15 337 9 784 691 690 4,5% 7,1% Boverket 4 299 3 411 202 65 4,7% 1,9% Summa 350 173 310 468 15 113 15 277 4,3% 4,9% 1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 730 miljoner kronor från 13 075 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, uppgick till 15 miljarder kronor och ligger i paritet med föregående år. Riksgäldskontorets och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten. Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 6.4 nedan. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 52,9 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2023 om 2 375 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer. Konton i Riksgäldskontoret En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar. Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till närmare 19 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier. Tabell 6.4Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2023 Miljoner kronor Myndighet Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2024 Värde-pappers-innehav och övriga likvida tillgångar 2023 Konton hos Riksgäldskontoret 2024 Konton hos Riksgäldskontoret 2023 Övriga garanti-tillgångar 2024 Övriga garanti-tillgångar 2023 Regress-fordringar (netto) 2024 Regress-fordringar (netto) 2023 Ännu inte fakturerade avgifter 2024 Ännu inte fakturerade avgifter 2023 Totalt 2024 Totat 2023 Riksgälds-kontoret, insättningsgarantin1 48 537 35 284 3 957 13 902 52 495 49 186 Riksgälds-kontoret 1 486 1 418 18 35 1 504 1 454 EKN 23 310 26 310 14 352 9 046 0 0 1 838 1 690 3 076 3 067 42 576 40 114 Sida 101 100 2 655 2 499 44 1 285 238 183 162 3 279 3 000 Boverket 2 654 2 545 3 2 20 10 2 678 2 556 Summa 71 949 61 694 25 115 29 410 44 1 2 144 1 965 3 279 3 238 102 531 96 309 1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5, där jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina och garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats. Tabell 6.5Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2024 Miljoner kronor Myndighet Utfärdade garantier 2024 Utfärdade garantier 2023 Avsättningar för garantiförluster 2024 Avsättningar för garantiförluster 2023 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.41 2024 Garanti-tillgångar enligt tabell 6.41 2023 Riksgäldskontoret 13 252 16 128 1 145 793 1 504 1 454 EKN2 317 284 281 146 13 075 13 728 42 576 40 114 Sida3 15 337 9 784 691 690 3 279 3 000 Boverket 4 299 3 411 202 65 2 678 2 556 Summa 350 173 310 468 15 113 15 277 50 037 47 123 1 Summan 50 037 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 52 495 miljoner kronor. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 730 miljoner kronor från 13 075 miljoner kronor till 11 345 miljoner kronor. 3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier. Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet. Under 2024 ökade garantitillgångarna till skillnad mot avsättningarna för garantiförluster som minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser Flöden i garantiverksamheten Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6Flöden i garantiverksamheten under 2024 Miljoner kronor Myndighet Avgifter för garanti-förluster 2024 Avgifter för garanti-förluster 2023 Avgifter övriga 2024 Avgifter övriga 2023 Återvinning 2024 Återvinning 2023 Skade-utbetalning 2024 Skade-utbetalning 2023 Summa 2024 Summa 2023 Riksgäldskontoret, insättningsgarantin 2 349 2 362 2 349 2 362 Riksgäldskontoret, övriga garantier 24 42 26 1 -39 -108 11 -65 EKN1 2 634 2 375 594 766 -1 958 -927 1 270 2 214 Sida 118 56 92 122 -185 -299 24 -121 Boverket 34 19 2 3 -22 0 13 21 Summa 2 810 2 491 2 349 2 362 714 892 -2 205 -1 334 3 668 4 411 Anm. Avgifterna avser fakturerade avgifter. 1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Avgifter Under 2024 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 5,2 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,7 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Pakistan, Irak, Serbien och Argentina. Skadeutbetalningar Skadeutbetalningarna ökade under året och infriade garantier uppgick till 2,2 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Skadeutbetalningarna för exportkreditgarantierna uppgick till närmare 2 miljarder kronor för 2024, vilket ska jämföras med 0,9 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana, Etiopien, Zambia och Kuba. Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 3,7 miljarder kronor 2024. Statliga anslag i garantiverksamheten I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina samt för de särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina. Under 2024 utbetalades 220 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 135 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter. Tabell 6.7Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2024 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Myndighet Garantiåtagande Utfall 2024 Utfall 2023 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter Riksgäldskontoret Garantier till EIB:s garantifond samt till EU för SURE 135,3 70,7 7 1:1 Biståndsverksamhet Sida Afrika, Asien, Strategiskt inriktade bidrag samt reform-samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 84,3 23,8 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur Trafikverket Arlandabanan Infrastructure AB Summa 219,6 94,5 Totalt har 118 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2024 jämfört med 143 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8. Tabell 6.8Redovisning av inkomsttitel i gällande garantiverksamhet 2024 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2024 Utfall 2023 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 34,6 28,3 2127 Inlevererat överskott Exportkreditnämnden EKN 61,2 91,8 2127 Inlevererat överskott Sida Sida 0,0 0,0 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Riksgäldskontoret 22,2 22,5 Summa 118,1 142,6 Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 67 miljoner kronor och 220 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 3,6 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden. Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,4 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila och det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns. Diagram 6.2Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2020–2024 Miljoner kronor Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret. Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna. Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Utlåningsmodellen har tillämpats sedan 2014. Utlåningsportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2024 till 297 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 294 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 2 miljarder kronor via anslag. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 289 miljarder kronor, vilket motsvarade 97 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 677 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 143 miljoner kronor. Riksgäldskontorets utlåning på 6,4 miljarder kronor gick främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 0,8 miljarder kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9,4 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 27,5 miljarder kronor eller 99 procent av reserveringarna. Tabell 6.9Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2024 Miljoner kronor Utgifts-område Myndighet respektive låntagare/ändamål Utlåningsram 2024 Utlåningsram 2023 Lånefordran 2024 Lånefordran 2023 Reserveringar för låneförluster 2024 Reserveringar för låneförluster 2023 Lånefordran efter reservering 2024 Lånefordran efter reservering 2023 Lånelöften 2024 Lånelöften 2023 Lånefinansierad utlåning 15 CSN, studielån 292 000 276 000 288 125 272 638 26 349 24 579 261 776 248 059 22 Riksgäldskontoret,A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 1 000 695 744 0 0 695 744 22 Riksgäldskontoret, Svedab AB 6 400 6 000 5 335 5 870 0 0 5 335 5 870 24 Riksgäldskontoret, Svensk Exportkredit 150 000 175 000 0 0 0 0 0 0 24 Riksgäldskontoret, Flygutvecklingsprojekt 1 110 1 110 0 17 0 0 0 17 24 Riksgäldskontoret, SAS 1 500 0 1 500 0 1 350 0 150 17 Riksgäldskontoret, Nordiska museet 77 77 41 44 0 0 41 44 36 25 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Operan 130 81 88 0 0 81 88 17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska teatern 70 61 66 0 0 61 66 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Tekniska museet 95 95 93 90 0 0 93 90 17 Riksgäldskontoret, Stiftelsen Skansen 80 80 57 43 0 0 57 43 23 36 Delsumma 294 487 281 099 26 349 25 929 268 139 255 170 60 61 Anslagsfinansierad utlåning 15 CSN, hemutrustningslån 677 757 526 560 151 197 15 CSN, studielån 408 508 302 344 106 164 15 CSN, körkortslån 139 164 65 69 75 95 15 CSN, övrigt 314 352 297 333 18 19 7 Sida, villkorslån 276 276 276 276 0 0 19 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 86 93 61 67 25 26 13 11 21 Energimyndigheten, villkorslån 61 379 31 228 30 151 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 13 13 7 7 6 6 22 Trafikverket, flygplatstjänster 191 191 0 0 191 191 24 Kammarkollegiet, paketreseföretag 92 112 13 13 79 100 Delsumma 2 258 2 845 1 577 1 897 681 948 13 11 Övrig utlåning 21 Affärsverket Svenska Kraftnät, nätförstärkningslån1 700 700 111 55 0 0 111 55 666 376 Delsumma 111 55 0 0 111 55 666 376 Summa 296 856 283 999 27 925 27 826 268 931 256 173 739 448 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 5 164 miljoner kronor. Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 0,9 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen). Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. 1 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter. Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2024 till 269 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Diagram 6.3Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust2020 – 2024 Miljoner kronor I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori. Tabell 6.10Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2024 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Lånefordran 2024 Lånefordran 2023 Reserveringar för låneförluster 2024 Reserveringar för låneförluster 2023 Lånefordran efter reservering 2024 Lånefordran efter reservering 2023 CSN Lånefordringar 270 384 253 136 17 773 16 051 252 611 237 085 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 19 280 21 282 9 764 9 834 9 515 11 449 Delsumma 289 664 274 418 27 538 25 884 262 126 248 534 Riksgäldskontoret Lånefordringar 5 668 7 700 0 1 350 5 668 6 350 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 695 760 0 0 695 760 Delsumma 6 362 8 461 0 1 350 6 362 7 111 Summa 296 026 282 879 27 538 27 234 268 489 255 645 Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 0,9 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen). De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 289 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 27 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet. CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier: Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds-kontoret. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven. Hemutrustningslån CSN beviljade fram t.o.m. 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,7 miljarder kronor varav 0,5 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansieras från och med 2012 med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:1 Integrationsåtgärder under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,3 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för. A-Train AB Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2024 uppgick till 49 miljoner kronor och totalt har royalty om 305 miljoner kronor betalats till staten. Lån till exportfinansiering Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 150 miljarder kronor, där högst 12 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 138 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet. Lån till flygindustrin Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen återbetalades under slutet av 2024. Föregående års utestående belopp uppgick till 17 miljoner kronor. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Låneram till SAS Regeringen uppdrog, efter bemyndigande från riksdagen, åt Riksgäldskontoret att under 2021 ställa ut och förvalta en låneram om högst 1 500 miljoner kronor till konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden (SAS) på grund av den påverkan covid-19 hade på ekonomin. Under sommaren 2022 kom SAS att ansöka om rekonstruktion under Chapter 11 i USA, vilken avslutades under 2024. I samband med rekonstruktionen har Riksgäldskontoret ingått ett avtal, vilket innebar att Riksgäldskontoret avskrev statens lånefordran och fick vissa värdepapper. Dessutom fick Riksgäldskontoret bidrag från Kammarkollegiet för att täcka uppkommen kreditförlust. Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Skansen Riksgäldskontoret har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ställa ut en låneram till Kungliga Dramatiska teatern AB om 70 miljoner kronor. Under året har Riksgäldskontoret fått ytterligare uppdrag att utöka Kungliga Operan AB:s låneram om högst 130 miljoner kronor och tillhandahålla Stiftelsen Nordiska museet en låneram om högst 77 miljoner kronor, Stiftelsen Tekniska museets en låneram om högst 95 miljoner kronor samt Stiftelsen Skansen en låneram om högst 80 miljoner kronor. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 0,8 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Av utlånat belopp 2024 bedömdes 0,4 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 47 procent av beloppet. Trafikverket fick till följd av smittspridningen av covid-19 i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke-statliga flygplatser för intäktsbortfall för de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade. Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel. Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver. För studielån har en ny modell införts från och med 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade framtida kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, kommer att föras till konto i Riksgäldskontoret och användas för finansiering av konstaterade förluster. Dessutom beslutade Riksdagen att medel motsvarande tidigare tillförda anslagsmedel till konto i Riksgäldskontoret för åren 2014 till 2022 skulle levereras in till inkomsttitel på statens budget. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret avslutades under 2023 och medel om 10,6 miljarder kronor för kreditförluster levererades in till inkomsttitel. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster kommer från och med 2023 föras till en ny kreditreserv. För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande Riksgäldskontoret. CSN däremot visade ett underskott, där uppskattade reserveringar för låneförluster inte motsvarade placerade medel i kreditreserven. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån. Tabell 6.11Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar iutlåningsverksamheten den 31 december 2024 Miljoner kronor Myndighet Reserveringar för låneförluster 2024 Reserveringar för låneförluster 2023 Medel placerade i kreditreserver 2024 Medel placerade i kreditreserver 2023 CSN 26 349 24 579 2 005 966 Riksgäldskontoret 0 1 350 650 626 Summa 26 349 25 929 2 655 1 592 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12. Tabell 6.12Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2024 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Myndighet Utfall 2024 Utfall 2023 13 1:3 Hemutrustningslån CSN 0,02 0,0 15 1:3 Avsättning för kreditförluster CSN 0,0 0,0 15 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor CSN 1261,6 662,8 19 1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:18 Jämtlands läns landsting Tillväxtverket 0,0 0,0 19 1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län Tillväxtverket 0,0 0,0 21 1:3 Forskning, utveckling och innovation Energimyndigheten 0,0 0,0 22 1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst Trafikverket 0,0 0,0 22 1:18 Lån till körkort CSN 7,1 30,1 24 1:5 Näringslivsutveckling Riksgäldskontoret 4,0 4,0 24 1:25 Researrangörslån Kammarkollegiet 0,0 0,0 Summa 1 272,6 696,9 Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13. Tabell 6.13Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2024 Miljoner kronor Inkomsttitel Myndighet Utfall 2024 Utfall 2023 2124 Inlevererat överskott av garantiverksamhet Riksgäldskontoret 36,3 49,4 2342 Ränteinkomst allmänna studielån CSN 0,3 0,5 2394 Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden CSN 0,0 0,0 2394 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån CSN 10,0 11,0 2394 Övriga ränteinkomster körkortslån CSN 2,3 2,6 2811 Återförda medel kreditförlust CSN 0,0 10 606,8 4139 Återbetalning av lokaliseringslån Tillväxtverket 0,0 0,0 4312 Återbetalning allmänna studielån CSN 0,1 0,1 4313 Återbetalning av studiemedel CSN 61,7 83,4 4526 Återbetalning av hemutrustningslån CSN 61,7 84,0 4526 Återbetalning av körkortslån CSN 31,6 30,2 4526 Återbetalning övriga lån Energimyndigheten 3,1 9,1 Summa 207,1 10 877,1 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster. Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj, se förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret. Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den så kallade ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år medan risknivån höjdes från låg till måttlig året dessförinnan. Den höjda risknivån förklarades då främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Sedan föregående år bedöms förändringarna av kreditvärdigheten vara begränsade. Kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär en ökad osäkerhet kring den makroekonomiska utvecklingen. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 14 mars 2025 (Fi2025/00659). Den ordinarie portföljen I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14. Tabell 6.14Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater den 31 december 2024 Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög Riskfaktor Risk för stora förluster 2024 Risk för stora förluster 2023 Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden) Låg Låg Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller låntagare Låg Låg Branschkoncentrationer Låg Låg Geografisk koncentration Låg Låg Risk till följd av förändringar i allmän-ekonomisk utveckling Måttlig Måttlig Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k. odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta. Namnkoncentrationer Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning. Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör cirka 45 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk. Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta Om det finns omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern. Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar. Branschkoncentrationer Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen. Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Under de senaste åren har den geografiska fördelningen skiftat mot mer mogna marknader med en låg landrisk, främstOECD-länder. Det har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer generellt har förbättrats. Geografiska koncentrationer Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster. Den ordinarie portföljen är till 34 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 90 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,5 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp. En fördjupad analys av de engagemang som har en direkt koppling till länderna Ukraina, Ryssland och Belarus har genomförts på grund av kriget i Ukraina. Detta eftersom kriget inneburit att risknivån i hög grad har stigit för de garantier som är utställda till företag i dessa länder. Den ordinarie portföljens samlade exponeringen mot dessa tre länder är dock mycket begränsad och har dessutom minskat. Det kommer sannolikt att uppstå förluster i denna delportfölj, beroende på kriget och att flertalet av engagemangen redan från början hade en högre risknivå än genomsnittet för den ordinarie portföljen. Då volymerna är relativt begränsade bedömer Riksgäldskontoret att de isolerat endast i begränsad utsträckning kan bidra till att stora förluster totalt sett skulle uppstå i den ordinarie portföljen. Beroende på hur kriget utvecklas behöver dess konsekvenser fortsatt analyseras i kommande riskanalyser. Insättningsgarantin Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin. Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller likvidation alternativt i form av resolution. Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen. Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 37,9 miljarder kronor per institut. Direkta infrianden Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar. Insättningsgarantins bidrag i resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet. Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisning för staten. Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisning för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet avEU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel Regeringens nationella intygande för 2024 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisning för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande. Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Ramverket för intern styrning och kontroll En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas. Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar: myndighetsförordningen (2007:515) internrevisionsförordningen (2006:1228) förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande. Omfattningen av regeringens nationella intygande Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) berörs inte i det här kapitlet eftersom fonden ligger under direkt förvaltning. Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen. De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget. Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram, är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EUmedel från och med programperioden 2014–2020. Intygandet för 2024 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska socialfonden (ESF) Europeiska socialfonden + (ESF+) Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Europeiska havs fiskeri och vattenbruksfonden (EHFVF) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fonden för inre säkerhet (ISF) Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) Fonden för en rättvis omställning (FRO) Brexitjusteringsreserven (BAR) I detta avsnitt följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga. Europeiska garantifonden för jordbruket EGFJ finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering. Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Ejflu finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ. Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Programperioden 2014–2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF för programperioden 2014–2020. Programperioden 2021–2027 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fyra program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de tre övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Aurora), Västerbottens (Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige. Europeiska socialfonden ESF finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling (LLU) finansieras gemensamt av Sverige och EU. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar. Europeiska socialfonden + ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar därmed för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten ansvarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet ansvarar även för redovisningsfunktionen. ESV är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar. Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s integrerade havspolitik. Insatserna i det nationella programmet för havs- och fiskerifonden 2014–2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHFVF understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som delar av EU:s integrerade havspolitik. EHFVF ger stöd till utveckling av innovativa projekt och investeringar som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Insatserna i det nationella programmet för i havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för inre säkerhet ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Instrumentet för gränsförvaltning och visering Instrumentet ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning samt till utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken. Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Fonden för en rättvis omställning FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet och ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Brexitjusteringsreserven BAR ska bidra till att motverka negativa ekonomiska och sociala konsekvenser i de medlemsstater och branscher som är mest påverkade av det brittiska utträdet ur EU. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för BAR och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är revisionsmyndighet. Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2024. Utöver utfallet för 2024 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisning för staten. Avgiften till EU EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2024 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på tullar, mervärdesskatt, icke-materialåtervunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI). Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den vid den aktuella tidpunkten gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna. Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021 som beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilo plastförpackningar som inte återvinns. Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlems-staternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter är balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen. Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 10 554 miljoner kronor för 2024, vilket är 1 015 miljoner kronor högre jämfört med 2023. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion på den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027. Redovisningen i och vid sidan om statens budget Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EUbudgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balanseras och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex. faktisk uppbörd av tullar och importavgifter revideringar av medlemsstaternas BNI revideringar av baser för mervärdesskatt utfallet av EU-budgeten för tidigare år ändringsbudgetar på unionsnivå. Avgiften till EU högre än budget Sveriges avgift till EU uppgick 2024 till 41 187 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 427 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Jämfört med 2023 minskade avgiften till EU med 2 398 miljoner kronor (5,5 procent) 2024. Merparten av minskningen beror på att den BNI-baserade avgiften har blivit lägre samt att det rådande konjunkturläget med stegrande inflation har resulterat i en minskning i tullavgiften. Kostnaden för Sveriges EU-avgift i resultaträkningen uppgick till 42 477 miljoner kronor 2024. Det var 1 289 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet. Återflödet från EU minskade Betalningarna från EU minskade med 1 875 miljoner kronor 2024, jämfört med 2023. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2020–2024. Uppgifterna i tabell 7.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EUmedlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional utveckling och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Tabell 7.1Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2020 2021 2022 2023 2024 Förändring2024–2023 Tullavgift 5 074 5 302 6 828 6 150 6 100 -50 Mervärdesskattebaserad avgift 3 203 6 914 7 741 8 151 8 426 275 BNI-baserad avgift 38 915 39 018 32 689 27 854 23 955 -3 899 Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast - 1 027 982 1 431 2 707 1 276 Summa betalningar till EU¹ 47 193 52 262 48 240 43 585 41 187 -2 398 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 7 289 6 851 7 485 7 979 7 984 5 Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 467 3 310 3 099 3 259 2 468 -791 Bidrag från EU till fiskenäringen 64 97 151 300 103 -197 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 449 1 185 1 430 1 714 1 889 175 Bidrag från Europeiska socialfonden 1 009 1 245 1 284 2 411 2 466 55 Bidrag till transeuropeiska nätverk 318 506 794 997 453 -544 Övriga bidrag från EU 610 1 416 1 376 1 603 1 022 -580 Summa bidrag m.m.² 14 206 14 609 15 620 18 262 16 387 -1 875 Nettoflöde från statens budget till EU 32 987 37 652 32 619 25 323 24 800 -523 ¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. ² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2024 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot 4 208 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen. Räkenskapssammanställning av EU-medel Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2024 omfattar den fleråriga budgetramen 2014–2020 och 2021–2027. Enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013 kommenteras under respektive tabell. Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Nationell medfinansiering ingår inte. Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisning för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan. I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de. Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker. Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts. Tabell 7.2Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2024 2023 Intäkter av bidrag från EU Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) 757 1 249 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) -33 50 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)1 914 1 285 Europeiska socialfonden (ESF) 93 2 210 Fonden för inre säkerhet (ISF) 12 19 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 1 132 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)2 0 - Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 23 178 Interreg Sverige-Norge 4 39 Interreg Norra Periferin och Arktis 2 54 Interreg Botnia-Atlantica 0 28 Interreg Nord -1 51 Summa intäkter av bidrag från EU mm. 1 771 5 295 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -78 -99 Kostnader för lokaler 0 -6 Driftkostnader -49 -75 Summa verksamhetens kostnader -127 -179 Lämnade bidrag Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) -783 -1 109 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) - -71 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -106 -1 224 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) 0 -22 Europeiska socialfonden (ESF) 0 -2 077 Fonden för inre säkerhet (ISF) - -5 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -17 -178 Interreg Norra Periferin och Arktis 0 -49 Interreg Botnia-Atlantica 0 -26 Interreg Sverige-Norge 0 -36 Interreg Nord 1 -49 Summa lämnade bidrag -905 -4 847 Summa kostnader -1 032 -5 026 Nettokostnad/intäkt 739 269 1 Tillväxtverket redovisade en intäkt på 11 miljoner kronor avseende budgetramen 2007–2013 som inte är med i tabellen. 2 Räkenskaperna för FEAD slutredovisades under redovisningsperioden 2022/2023 och det redovisas därefter inga utgifter för utbetalning från EU-kommissionen. Tabell 7.3Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2024 2023 Intäkter av bidrag från EU Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 8 856 6 628 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) 1 443 1 152 Europeiska socialfonden+ (ESF+) 1 138 295 Fonden för en rättvis omställning (FRO) 559 26 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) 178 66 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 109 41 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 71 112 Fonden för inre säkerhet (ISF) 68 30 Brexitjusteringsreserven (BAR) 0 -303 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -643 1 417 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 171 22 Interreg Aurora 108 20 Interreg Sverige-Norge 39 5 Interreg Norra Periferin och Arktis 34 - Summa intäkter av bidrag från EU mm. 12 131 9 510 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -300 -181 Kostnader för lokaler -15 -18 Driftkostnader -93 -73 Summa verksamhetens kostnader -408 -272 Lämnade bidrag Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) -9 164 -6 778 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) -1 424 -1 109 Europeiska socialfonden+ (ESF+) -1 116 -285 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) -575 -256 Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) -179 -35 Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) -164 -222 Fonden för en rättvis omställning (FRO) -66 -27 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) -47 -6 Fonden för inre säkerhet (ISF) -31 -12 Brexitjusteringsreserven (BAR) 0 -305 Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak -161 -9 Interreg Aurora -97 -17 Interreg Sverige-Norge -40 -5 Interreg Norra Periferin och Arktis -29 - Summa lämnade bidrag -13 092 -9 066 Summa kostnader -13 501 -9 338 Nettokostnad/intäkt -1 370 172 Intäkter – återflödet från EU-budgeten minskade Intäkterna från EU minskade totalt sett med 903 miljoner kronor under 2024. Statens jordbruksverks intäkter av bidrag från EU har ökat med 1 992 miljoner kronor jämfört med 2023. Största delen av ökningen kommer från den Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) efter två planändringar som genomfördes under 2024. Ändringarna har inneburit att fler företag än bara jordbruksföretag kunde söka investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder samt att stödnivån höjts i visa områden. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) visar en minskning med 2 192 miljoner kronor i jämförelse med förra perioden. Migrationsverket förklarar i sin årsredovisning att minskningen beror på att ett projekt avbröts för att möjliggöra satsningar inom olika reformer. Europeiska socialfonden (ESF) minskar med 1 273 miljoner kronor som förklaras av att programperioden 2014–2020 har avslutats. Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel ökade med 86 miljoner kronor för båda programperioderna under 2024, jämfört med 2023. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna ökade med 2 432 miljoner kronor under 2024. Svenska ESF-rådet redovisade en minskning på 1 240 miljoner kronor på grund av att ingen verksamhet bedrivits under 2024 för ESF 2014–2020 och Brexitjusteringsreserven. Tillväxtverkets lämnade bidrag inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för en rättvis omställning (FRO) och Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak minskade med 759 miljoner kronor vilket beror på att programperioden 2014–2020 avslutas samtidigt som utbetalningarna i programperioden 2021–2027 inte kommit upp i motsvarande nivå under 2024. Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EUbudgeten. Tabell 7.4Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 250 371 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 84 1 495 Summa tillgångar 334 1 867 Kapital -1 229 113 Avsättningar - 49 Skulder Kortfristiga skulder 116 0 Långfristiga skulder 0 112 Upplupna kostnader 41 102 Oförbrukade bidrag 87 99 Förutbetalda intäkter 1 320 1 393 Summa kapital och skulder 334 1 867 Tabell 7.5Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021–2027 Miljoner kronor 2024-12-31 2023-12-31 Tillgångar Kortfristiga fordringar 8 881 7 271 Förutbetalda kostnader 0 0 Upplupna intäkter 407 409 Summa tillgångar 9 288 7 680 Kapital 7 945 6 920 Skulder Kortfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Upplupna kostnader 118 23 Oförbrukade bidrag 99 118 Förutbetalda intäkter 1 126 619 Summa kapital och skulder 9 288 7 680 Tillgångarna består av fordringar på EU Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2024. Bidragsutbetalningarna i slutet av året var högre än 2023, vilket ledde till att fordringarna mot EU ökade. Skulderna består främst av förutbetalda intäkter Jordbruksverket redovisade en ökning av förutbetalda intäkter på grund av valutakurs samt nya förskott för den nya programperioden Strategisk plan (Ejflu) 2023–2027. Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning I tabell 7.6 redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Tabell 7.6Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)¹ Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2024 Utfall 2023 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet -6 19 151 493 885 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 983 26 079 850 589 9 4:7 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014–2020 - - 64 270 14 1:6 ap.1, ap. 2 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 -241 2 116 985 9 461 895 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 106 202 1 215 381 9 379 684 23 1:10 ap. 1, ap. 4 Gårdsstöd m.m. 9 010 744 6 573 091 77 396 737 23 1:11 ap.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 152 239 143 621 1 423 611 23 1:13 (2023) ap.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - 72 495 1 029 523 23 1:18 ap. 18.1, ap. 18.2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 893 561 1 225 547 22 238 942 Summa anslag 10 163 482 11 392 350 122 339 135 Inkomsttitlar² 6111 Gårdsstöd 7 870 728 7 474 446 75 721 755 6113 Övriga interventioner 144 036 144 752 1 403 813 6119³ Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket -30 594 359 488 878 326 6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 862 679 3 138 310 22 763 311 62144 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014 - 2020 2 613 259 538 1 053 671 6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020 881 193 1 607 117 10 504 844 6414 Bidrag från Europeiska socialfonden2014–2020 1 528 665 2 331 147 10 603 181 6911 Övriga bidrag från EU 793 587 1 292 133 6 785 558 Summa inkomsttitlar5 12 052 907 16 606 931 129 714 797 Saldo -1 889 426 -5 214 581 -7 375 662 ¹ Under 2024 har 417 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. ² Under 2024 har 11 miljoner kronor återbetalats till inkomsttitel 6911 från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013. ³ Under 2024 har kursförluster på 113 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6119. 4 Under 2024 har kursvinst på 1 miljon kronor redovisats mot inkomsttitel 6214. 5 Övriga bidrag från EU/Statistik med 2 miljoner kronor ingår inte i tabellen. Tabell 7.7Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021–2027 (exkl. TEN-bidrag) Tusental kronor UO/Anslag Utfall 2024 Utfall 2023 Ackumulerat för programperioden 4 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet 176 452 70 833 251 254 8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 352 356 404 246 1 051 142 14 1:7 ap.1 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 163 021 285 290 1 448 310 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning 2021–2027 640 857 295 268 937 108 23 1:29 ap.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 190 182 35 915 226 097 23 1:13 ap.1 Finansiering EU:s gemensamma jordbrukspolitik – Biodling 5 373 1 531 6 904 23 1:13 ap.2 Finansiering EU:s gemensamma jordbrukspolitik – Strategisk plan pelare 2 1 449 463 1 108 737 2 558 200 Summa anslag 3 977 705 2 201 819 6 479 017 Inkomsttitlar 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027 1 605 453 120 635 1 726 087 6215¹ Bidrag från Europeiska havs–och fiskerifonden 2021–2027 100 602 40 340 153 332 6315 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027 1 008 042 106 642 1 272 024 6415 Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027 937 729 79 835 1 132 388 6911 Övriga bidrag från EU 216 162 10 092 1 078 288 Summa inkomsttitlar 3 867 988 357 544 5 362 120 Saldo 109 716 1 844 275 1 116 897 ¹ Under 2024 har kursvinster på 4 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6215. EU-finansierade bidrag på statens budget ökade Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 547 miljoner kronor under 2024. Ökningen består till största delen av Jordbruksverkets EU-finansierade åtgärder inom Gårdsstöd samt att vissa stöd utbetalades våren 2024 i stället för december 2023. Inkomsterna på statens budget minskade Inkomster av EU-medel på statens budget minskade med ca 1 044 miljoner kronor jämfört med 2023. Bidraget från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) minskade med 791 miljoner kronor framförallt inom programperioden 2014–2020 som avslutas. Ansvariga myndigheters bedömningar I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2024. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2025 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2024. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder. Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2024 på ett systematiskt sätt har uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. I årsredovisningen för 2024 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2024. Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för rättvis omställning Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2024 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande. Europeiska socialfonden, Europeiska socialfonden+ och Brexitjusteringsreserven Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2024 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2024 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Fonden för inre säkerhet och fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2024 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande. Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller ett för jordbruksfonderna attesterande organ, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Ingen förvaltningsförklaring har upprättats för 2024 för EHFF eller för det territoriella programmet Norra Periferin och Arktis för programperioden 2021–2027 eftersom det inte skett några utbetalningar under 2024. Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen Direktören för det utbetalande organet vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/2116 där det framgår bl.a. att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystem som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats. ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2024, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Europeiska havs-, fiskeri och vattenbruksfonden fonden samt programmet för lokalt ledd utveckling Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för EHFVF och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordningar (EU) 2021/1060 respektive (EU) nr 1303/2013 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. ESV anser att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sina uttalanden att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för rättvis omställning Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat en förvaltningsförklaring för fonden för rättvis omställning samt förvaltningsförklaringar för medel hänförliga till programperioden 2014–2020 och förvaltningsförklaringar för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 för tio operativa program för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet: Nationellt regionalfondsprogram Mellersta Norrland Norra Mellansverige Skåne-Blekinge Småland och Öarna Stockholm Västsverige Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete) Östra Mellansverige Övre Norrland. Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1299/2013 och (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program. Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Aurora har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1299/2013 och (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program. ESV anser i enlighet med förordningar (EU) nr 480/2014 och (EU) 2021/1060 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram samt fonden för rättvis omställning med två undantag. För programmet Nord har ESV lämnat en reservation eftersom ESV i ett projekt iakttagit finansiella fel i form av otillåtet statsstöd till företag, icke-stödberättigande personalkostnader och icke-stödberättigande övriga kostnader. ESV bedömer att de avvikelser som iakttagits inte är systembetingade och anger att reservationens inverkan är begränsad. För programmet Sverige-Norge 2014–2020 har ESV lämnat en reservation eftersom de i ett projekt iakttagit finansiella fel i form av bokförings- och beräkningsfel samt felaktig tillämpning av bestämmelser som rör avisering av upphandling i EU:s upphandlingsdatabas. Förvaltande myndighet har på rekommendation från ESV granskat övriga utbetalningar samt tillämpat en extrapolerad finansiell korrigering för att programmets felnivå ska landa på under två procent. ESV bedömer att de avvikelser som iakttagits inte är systembetingade och anger att reservationens inverkan är begränsad. ESV anger i sina uttalanden att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Europeiska socialfonden Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2014–2020 och en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 i enlighet med förordningar (EU) nr 1303/2013 respektive (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. ESV anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 samt (EU) 2021/1060, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sina uttalanden att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Brexitjusteringsreserven Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 där det framgår att uppgifterna i ansökan är rätt uppställda, fullständiga och korrekta i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen, att utgifterna i ansökan överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för avsedda ändamål, och att de kontrollsystem som införts säkerställer de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. ESV bedömer att de uppgifter som rör räkenskaperna i ansökan ger en sann och rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen. Asyl-, migrations- och integrationsfonden Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2014–2020 och en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 respektive (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) 2021/1060 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sina uttalanden att ESV:s utförda revisionsarbete inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring. Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2014–2020 och en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 respektive (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen. I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 och (EU) 2021/1060 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sina uttalanden att respektive förvaltningsförklaring överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet. Uppskattad felnivå i EU-programmen 2018–2024 I tabellen nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler och nationell lag. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling. I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2018/2019–2022/2023 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014–2020. För redovisningsperioden 2022/2023 redovisar jordbruksfonderna och AMIF även verksamheter inom budgetramen 2021–2027. För redovisningsperioden 2023/2024 redovisar majoriteten av alla program verksamheter in budgetramen 2021–2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete. Inom budgetramen 2021–2027 beräknar EU-kommissionen en samlad felnivå för samtliga Interreg-program inom ERUF. Därmed sker ingen enskild redovisning för dess program. Tabell 7.8Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2018–2024) Procent Fond Program Redovisningsperiod 2023/24 Redovisningsperiod 2022/23 Redovisningsperiod 2021/22 Redovisningsperiod 2020/21 Europeiska socialfonden (ESF) Nationellt program 2014–2020 0 0,81 0,14 0,06 Europeiska socialfonden+ (ESF+) Nationellt program 2021–2027 0 ESF och ERUF Lokalt Ledd Utveckling inom ESF och ERUF 0,36 0,01 0,34 0,34 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)1 Nationellt program 1 1,16 0 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Programperiod 2014–2020 Regionalt program 6 Nationella program 1–9 0 0,81 0,14 1,91 Botnia Atlantica 1,07 4,95 0,03 0,94 Nord 3,91 0,21 0,86 0,43 Sverige Norge 3,60 0,05 0,35 0,13 Öresund Kattegatt Skagerak 0,90 0,10 3,90 0,26 Norra Periferin och Arktis 0 0,48 0,36 0,27 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Programperiod 2021–20272 Nationella program 1–9 0 Fonden för rättvis omställning (FRO) Nationellt program 2021–2027 0 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Nationellt program 2014–2020 3 0,00 4,14 0,00 Europeiska havs-, fiskeri och vattenbruksfonden (EHFVF) Nationellt program 2021–2027 0 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 2014–2022 0 0,13 0,00 0,76 Asyl- migrations- och integrationsfonden (AMIF) Nationellt program 2021–2027 0,37 0,05 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 2014–2020 0,14 0,054 1,03 0,07 Fonden för inre säkerhet (ISF) Nationellt program 2021–2027 0 Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) Nationellt program 2021–2027 0,57 Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) Garantifonden IAKS 0 0,06 0,35 0,11 Garantifonden IAKS 0,92 1,44 3,83 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0 0,19 0,37 0,51 Landsbygdsutvecklingsfonden ej IAKS 0,13 0,77 0,13 1,79 Brexit justgeringsreserv (BAR) Nationellt program 2020–2023 0,58 1 Räkenskaperna för FEAD slutredovisades under redovisningsperioden 2022/2023 och det redovisas därefter inga utgifter för utbetalning från EU-kommissionen. 2 För interregionala program inom ERUF för programperioden 2021–2027 redovisas inga separata felnivåer per program.EU-kommissionen redovisar en gemensam felnivå för EU:s samtliga interregionala program. 3 Ansvarig myndighet redovisar slutliga räkenskaper senast februari 2026. 4 I jämförelse med ÅR 2023: För ISF redovisningsperioden 2022/23 har felnivån justerats efter dialog med EU-kommissionen. Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2024 förutom Migrationsverket och Jordbruksverket. Det innebär att Riksrevisionen för de myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2024 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Anledningen till Riksrevisionens reservation i revisionsberättelsen för Migrationsverket respektive Jordbruksverket framgår av avsnitt 3.8 och 3.23. Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt ESV:s revisionsutlåtanden. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avserEU-medelshantering. Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut. Riksrevisionen har dock lämnat en reservation i revisionsberättelsen för två myndigheter. För Migrationsverket är bristerna inte kopplade till EU-medelshanteringen. För Jordbruksverket avser bristerna myndighetens EU-medelshantering. Riksrevisionens reservation avser dock iakttagna brister i myndighetens befogenheter enligt nationellt regelverk och berör därför inte sammanställningen av EU-räkenskaperna. Regeringen bedömer därför att bristerna inte har någon påverkan på det nationella intygandet. Regeringens nationella intygande Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5. Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.