Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2015:236 ·
Visa register
Förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 2015-04-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1847
Ikraft: 2015-06-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser
1 § I denna förordning finns bestämmelser om verkställighet
av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
2 § Uttryck som används i lagen (1999:381) om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor har samma betydelse i denna förordning.
3 § Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och
bestämmelserna i denna förordning gäller verksamheter där
farliga ämnen förekommer i eller överstiger de mängder som
anges för den lägre kravnivån i bilaga 1 till denna
förordning.
Anmälan
4 § En anmälan enligt 7 § lagen (1999:381) om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor ska innehålla uppgifter om
1. verksamhetsutövarens namn eller företagsnamn, säte och
adress,
2. verksamhetens adress,
3. namn och befattning på den som ansvarar för verksamheten
om denne är någon annan än verksamhetsutövaren,
4. uppgifter om de farliga ämnen som förekommer eller kan
förekomma inom verksamheten,
5. mängd och fysikalisk form för det eller de farliga ämnen
som förekommer,
6. en redogörelse för de aktiviteter som ska bedrivas vid
verksamheten,
7. en beskrivning av verksamhetens omgivning och de faktorer
som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka eller
förvärra följderna av en sådan inklusive omständigheter som
kan innebära förhöjd risk för påverkan på omgivningen, och
8. en redogörelse för genomfört samråd enligt 13 § lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
ytterligare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla.
Förordning (2018:1847).
5 § Anmälningsplikt enligt 7 § lagen (1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor gäller inte för verksamheter som omfattas av
tillståndsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.
6 § En anmälan om ändring av verksamheten ska ges in till
länsstyrelsen minst sex veckor före ändringen, när det
gäller
1. betydande ökning eller minskning av mängden av det farliga
ämnet enligt tidigare anmälan, eller betydande ändring av
arten eller den fysiska formen av detta,
2. sådana ändringar av en verksamhet eller en anläggning som
väsentligt kan påverka faran för allvarliga
kemikalieolyckor,
3. definitiv nedläggning av verksamheten eller dess tagande
ur drift, eller
4. ändringar i de uppgifter som avses i 4 § 1–3.
En sådan anmälan behöver inte göras i de fall ändringen
kräver tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
ytterligare föreskrifter om vad en anmälan om ändring ska
innehålla och när den ska lämnas in.
Handlingsprogram
7 § Ett handlingsprogram enligt 8 § lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor ska vara skriftligt och innehålla
uppgift om de mål och allmänna handlingsprinciper som
verksamhetsutövaren har ställt upp för hanteringen av farorna
för allvarliga kemikalieolyckor. Syftet ska vara att
verksamhetsutövaren kontinuerligt förbättrar åtgärderna för
att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.
Enligt 8 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska
handlingsprogrammet genomföras genom ett
säkerhetsledningssystem. Verksamhetsutövarens
säkerhetsledningssystem ska i vart fall innehålla det som
framgår av bilaga 2 till denna förordning.
Handlingsprogrammet ska ses över regelbundet, dock minst vart
femte år, och vid behov uppdateras. Handlingsprogrammet ska
alltid uppdateras innan en ändring genomförs i en verksamhet
som väsentligt kan påverka faran för allvarliga
kemikalieolyckor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
närmare föreskrifter om vad ett handlingsprogram och ett
säkerhetsledningssystem ska innehålla och när de ska
uppdateras.
8 § Handlingsprogrammet för verksamheter som tillhör den
lägre kravnivån ska ges in till länsstyrelsen senast sex
veckor innan verksamheten tas i drift eller innan sådana
ändringar görs vid en verksamhetsplats som innebär att
förteckningen över farliga ämnen ändras, så att verksamheten
omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Detta
gäller inte de fall där handlingsprogrammet har getts in
enligt 22 kap. 1 § 6 miljöbalken.
För verksamheter som tillhör den högre kravnivån ska
handlingsprogrammet fogas till säkerhetsrapporten.
Ett uppdaterat handlingsprogram ska ges in till länsstyrelsen
så snart det har färdigställts.
Säkerhetsrapport
9 § Säkerhetsrapporten enligt 10 § lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor ska innehålla
1. uppgift om vem som har utarbetat rapporten,
2. ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor
ska förebyggas enligt 8 § nämnda lag,
3. en intern plan för räddningsinsatser enligt 12 § nämnda
lag,
4. en redogörelse för genomfört samråd enligt 13 § nämnda
lag,
5. underlag för sådana planer som anges i 3 kap. 6 §
förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, och
6. uppgift om lager och de farliga ämnen som förekommer eller
kan förekomma där.
Säkerhetsrapporten ska också innehålla de uppgifter och den
information som framgår av bilaga 3 till denna förordning.
Säkerhetsrapporten ska ses över regelbundet, dock minst vart
femte år, och vid behov uppdateras. Säkerhetsrapporten ska
alltid uppdateras efter en allvarlig kemikalieolycka och
innan en ändring genomförs i en verksamhet som väsentligt kan
påverka faran för allvarliga kemikalieolyckor. En uppdaterad
säkerhetsrapport ska ges in till länsstyrelsen så snart den
har färdigställts.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
ytterligare föreskrifter om vad säkerhetsrapporten ska
innehålla och när den ska uppdateras.
Plan för interna räddningsinsatser
10 § Verksamhetsutövaren ska ge in den interna planen för
räddningsinsatser enligt 12 § lagen (1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor till länsstyrelsen genom att foga den till
säkerhetsrapporten. Planen ska uppdateras och övas minst vart
tredje år eller när det till följd av ändrade förhållanden
finns anledning till det. Planen ska alltid uppdateras innan
en ändring genomförs i en verksamhet som väsentligt kan
påverka faran för allvarliga kemikalieolyckor. En uppdaterad
plan ska ges in till länsstyrelsen så snart den har
färdigställts.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
föreskrifter om vad den interna planen för räddningsinsatser
ska innehålla, när planen ska uppdateras och vilka åtgärder
som krävs för att planen ska kunna tillämpas.
Information
11 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
föreskrifter om hur samrådet enligt 13 § lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor ska ske och om undantag från
samrådsskyldigheten.
12 § Den information som allmänheten ska få tillgång till
enligt 14 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska ha
det innehåll som framgår av bilaga 4 till denna förordning.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
ytterligare föreskrifter om den information som ska lämnas
till allmänheten.
Tillsyn
13 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är central
tillsynsmyndighet enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor.
Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet och ska utöva
tillsyn över att nämnda lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen följs.
14 § Länsstyrelsen ska på begäran lämna den information om
tillsynsarbetet som behövs för att Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap ska kunna utföra sitt
samordnande, uppföljande och utvärderande ansvar.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
föreskrifter om verkställighet av första stycket.
15 § Bestämmelser om tillsynsplan och tillsynsprogram finns i
18 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela
föreskrifter om vad en tillsynsplan och ett tillsynsprogram
ska innehålla och om tillsynen i övrigt.
16 § Länsstyrelsen ska genomföra tillsynsbesök minst en gång
per år för verksamheter som tillhör den högre kravnivån. För
verksamheter som tillhör den lägre kravnivån ska ett
tillsynsbesök genomföras minst var tredje år.
Har länsstyrelsen utarbetat tillsynsprogrammet grundat på en
systematisk bedömning av faran för en allvarlig
kemikalieolycka vid de berörda verksamheterna, kan
tillsynsbesöken genomföras med längre tidsintervaller än
enligt första stycket. Vid denna bedömning ska hänsyn tas
till verksamhetens art och omfattning och till hur
bestämmelserna för verksamheten har följts.
17 § Utöver tillsyn enligt beslutat tillsynsprogram ska
länsstyrelsen genomföra tillsyn så snart som möjligt för att
undersöka allvarliga klagomål, allvarliga olyckor och
händelser som kunde ha lett till en allvarlig
kemikalieolycka, tillbud samt situationer när de bestämmelser
som gäller för verksamheten inte följs.
18 § Om länsstyrelsen vid tillsyn av viss verksamhet har
upptäckt en allvarlig brist ska förnyad tillsyn genomföras
inom sex månader.
19 § Länsstyrelsen ska meddela verksamhetsutövaren resultatet
av genomförd tillsyn enligt beslutat tillsynsprogram senast
två månader efter tillsynsbesöket. Vid tillsyn som genomförts
på grund av omständigheter som framgår av 17 och 18 §§ ska
resultatet meddelas så snart det är möjligt.
20 § Länsstyrelsen ska samordna tillsynen med den tillsyn som
görs enligt miljöbalken och arbetsmiljölagen (1977:1160) i
den utsträckning som det är lämpligt.
21 § Länsstyrelsen ska sända ett exemplar av anmälan,
handlingsprogrammet, säkerhetsrapporten och den interna
planen för räddningsinsatser enligt 7, 8, 10 och 12 §§ lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor till den kommun vars
verksamhet berörs av något av dokumenten.
Övergångsbestämmelser
2015:236
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2015.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1999:382) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor.
3. Verksamhetsutövare vars verksamhet tillhör den högre
kravnivån och som tas i drift eller uppförs den 1 juni 2015
eller senare, och som har lämnat in en ansökan om tillstånd
enligt 9 kap. 6 § miljöbalken före detta datum och beslut i
ärendet inte är fattat, ska lämna in ett handlingsprogram, en
säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser
till länsstyrelsen senast ett år efter det att tillstånd har
beviljats.
4. Verksamhetsutövare vars verksamhet tillhör den lägre
kravnivån och som tas i drift eller uppförs den 1 juni 2015
eller senare, och som har lämnat in en ansökan om tillstånd
enligt 9 kap. 6 § miljöbalken före detta datum och beslut i
ärendet inte är fattat, ska lämna in ett handlingsprogram
till länsstyrelsen senast ett år efter det att tillstånd har
beviljats.
5. Verksamhetsutövare vars verksamhet tillhör den lägre
kravnivån och som tas i drift eller uppförs den 1 juni 2015
eller senare och som har lämnat in en anmälan före detta
datum, ska lämna in ett handlingsprogram till länsstyrelsen
senast ett år efter driftsättning.
6. Verksamhetsutövare med en befintlig verksamhet som tillhör
den högre kravnivån ska ge in ett uppdaterat
handlingsprogram, en uppdaterad säkerhetsrapport och en
uppdaterad intern plan för räddningsinsatser till
länsstyrelsen senast den 1 juni 2016, om inte
verksamhetsutövaren före den 1 juni 2015 har gett in ett
handlingsprogram, en säkerhetsrapport och en intern plan för
räddningsinsatser som uppfyller kraven enligt denna
förordning, och dokumenten inte har ändrats.
7. Verksamhetsutövare med en befintlig verksamhet som tillhör
den lägre kravnivån ska ge in en uppdaterad anmälan och ett
uppdaterat handlingsprogram till länsstyrelsen senast den 1
juni 2016, om inte verksamhetsutövaren före den 1 juni 2015
har gett in en anmälan och ett handlingsprogram som uppfyller
kraven enligt denna förordning, och dokumenten inte har
ändrats.
8. För verksamhetsutövare med verksamhet vars kravnivå
ändrats eller som kommer att omfattas av lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor på grund av ändring av ett ämnes
klassificering som avses i bilaga 1 till denna förordning och
detta inte beror på en ändring av verksamhetens anläggningar
eller aktiviteter gäller följande.
a) För en verksamhet som kommer att indelas i den högre
kravnivån ska ett handlingsprogram ges in till länsstyrelsen
senast ett år efter den ändrade klassificeringen. En
säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser ska
ges in till länsstyrelsen senast två år efter den ändrade
klassificeringen.
b) För en verksamhet som kommer att indelas i den lägre
kravnivån ska en anmälan och ett handlingsprogram ges in till
länsstyrelsen senast ett år efter den ändrade
klassificeringen.
c) Föreskrifterna i a och b gäller inte om
verksamhetsutövaren före den 1 juni 2015 har gett in en
anmälan, ett handlingsprogram, en säkerhetsrapport eller en
intern plan för räddningsinsatser som uppfyller kraven enligt
denna förordning, och dokumenten inte har ändrats.
Bilaga 1
Farliga ämnen
Denna bilaga består av Del 1 som innehåller en förteckning av
särskilda farokategorier och Del 2 som innehåller en
förteckning av farliga ämnen.
Följande gäller för tillämpningen av denna bilaga.
1. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning
och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och
upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt
ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 finns bestämmelser om
klassificering och märkning av ämnen och blandningar.
2. Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de
hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas
egenskaper fastställs i förordning (EG) nr 1272/2008, eller
dess senaste anpassning till den tekniska utvecklingen, utom
om en procentsammansättning eller annan beskrivning anges
specifikt.
3. Farliga ämnen som inte omfattas av förordning (EG) nr
1272/2008 inklusive avfall, men som förekommer eller
sannolikt förekommer vid en verksamhet och vid de
förhållanden som råder vid verksamheten har eller sannolikt
har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att
orsaka allvarliga olyckshändelser, ska provisoriskt hänföras
till den farokategori i Del 1 som är mest analog eller det
farliga ämne i Del 2 som är mest analogt.
4. Om ett farligt ämne uppvisar egenskaper som medför flera
klassificeringar enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska den
klassificering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne
gälla. I de fall ett farligt ämne omfattas av Del 1 och även
förtecknas i Del 2 ska de mängder som anges i Del 2
tillämpas.
5. Om något av de ämnen som anges i Del 2 punkterna 42–48
ingår i en brandfarlig vätska som avses i Del 1 punkterna P5a
eller P5b ska de mängder som anges i de sistnämnda punkterna
tillämpas.
6. Den mängd farligt ämne som ska beaktas vid tillämpningen
av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller
kan förekomma. Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet
endast i mängder som är lika med eller understiger 2 procent
av den angivna mängden i Del 1 och Del 2 ska inte tas med i
beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är
placerade inom verksamheten så att de inte kan utlösa en
allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den.
7. Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma
flera farliga ämnen som anges i denna bilaga i mängder som
understiger de gränsmängder som anges för varje ämne ska en
summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas
av bestämmelserna. Vid tillämpning av summeringen ska det
valda gränsvärdet alltid motsvara den aktuella
klassificeringen. Summeringen görs enligt formeln
Epsilonqx/Qx=q1/Q1+q2/Q2+ ....+qn/Qn där qx betecknar den
förekommande mängden farligt ämne x för ”ämne 1” t.o.m. ”ämne
n” i förteckningarna över ämne och kategorier av ämnen i
denna bilaga och Qx betecknar den i denna bilaga angivna
gränsmängden för respektive ämne eller kategori av ämnen.
Denna formel tillämpas för:
a) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och
som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via
inhalation) eller STOT SE kategori 1, tillsammans med farliga
ämnen som ingår i avsnitt H: posterna H1 till H3 i Del 1,
b) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och
som är explosiva ämnen, blandningar eller föremål,
brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser,
brandfarliga vätskor, självreagerande ämnen och blandningar,
organiska peroxider, pyrofora vätskor och fasta ämnen,
oxiderande vätskor och fasta ämnen tillsammans med de farliga
ämnen som ingår i avsnitt P posterna P1 till P8 i Del 1,
och
c) summering av farliga ämnen som anges i Del 2 och som
ingår i farliga för vattenmiljön, akut kategori 1, kronisk
kategori 1 eller kronisk kategori 2 tillsammans med de
farliga ämnen som ingår i avsnitt E posterna E1 och E2 i Del
1.
Om någon av summorna under a, b eller c är lika med eller
större än ett (1) ska verksamheten omfattas av
bestämmelserna.
Del 1 – Kategorier av farliga ämnen
I denna del anges farokategorier i tabeller i avsnitt H, P, E
och O. Efter tabellen i avsnitt P finns anmärkningar till de
olika punkterna i tabellen.
Avsnitt H – Hälsofaror
Farokategori enligt förordning (EG) Krav för Krav för
lägre nivå högre nivå
(ton) (ton)
1272/2008
H1 Akut toxicitet, kategori 1, alla
exponeringsvägar 5 20
H2 Akut toxicitet
– kategori 2, alla exponeringsvägar
– kategori 3, exponeringsväg via
inhalation, eller
– kategori 3, exponeringsväg via oralt
intag (H 301) i de fall då ämnena inte
kan klassificeras vare sig utgående
från akut toxicitet vid inhalation
eller akut toxicitet vid dermalt
upptag, exempelvis på grund av att det
inte föreligger entydiga uppgifter om
toxicitet vid inhalation eller
dermalt upptag. 50 200
H3 STOT specifik organtoxicitet –
enstaka exponering STOT SE
kategori 1 50 200
Avsnitt P – Fysikaliska faror
Farokategori enligt förordning (EG) Krav för Krav för
1272/2008 lägre nivå högre nivå
(ton) (ton)
P1a Explosiva ämnen, blandningar och
föremål
– Instabilt explosivt ämne, blandning
eller föremål,
– Explosiva ämnen, blandningar och
föremål, riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5
eller 1.6, eller
– ämnen eller blandningar som har
explosiva egenskaper enligt metod
A.14 i förordning (EG) nr 440/2008
och inte tillhör faroklasserna
Organiska peroxider eller
Självreaktiva ämnen och blandningar. 10 50
P1b Explosiva ämnen, blandningar och
föremål
Explosiva ämnen, blandningar och
föremål, riskgrupp 1.4. 50 200
P2 Brandfarliga gaser
Brandfarliga gaser kategori 1 eller 2 10 50
P3a Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1
eller 2 som innehåller brandfarliga
gaser kategori 1 eller 2, eller
brandfarliga vätskor kategori 1 150 500
(netto) (netto)
P3b Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1
eller 2 som varken innehåller
brandfarliga gaser kategori 1 eller
2, eller brandfarliga vätskor
kategori 1 5 000 50 000
(netto) (netto)
P4 Oxiderande gaser
Oxiderande gaser kategori 1 50 200
P5a Brandfarliga vätskor
– Brandfarliga vätskor, kategori 1,
– Brandfarliga vätskor i kategori 2
eller 3 som hålls vid en temperatur
över sin kokpunkt, eller
– andra vätskor med flampunkt <= 60°C
som hålls vid en temperatur över sin
kokpunkt. 10 50
P5b Brandfarliga vätskor
– Brandfarliga vätskor i kategori 2
eller 3 där särskilda
processförhållanden, såsom högt
tryck eller hög temperatur, kan ge
upphov till fara för allvarlig
olyckshändelse, eller
– andra vätskor med flampunkt <= 60°C
där särskilda processförhållanden,
såsom högt tryck eller hög
temperatur, kan ge upphov till fara
för allvarlig olyckshändelse. 50 200
P5c Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor, kategori 2
eller 3, som inte omfattas av P5a
och P5b 5 000 50 000
P6a Självreaktiva ämnen och
blandningar och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och
blandningar, typ A eller B, eller
– Organiska peroxider, typ A eller B 10 50
P6b Självreaktiva ämnen och blandningar
och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och blandningar,
typ C, D, E eller F,
eller
– Organiska peroxider, typ C, D, E
eller F 50 200
P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen
– Pyrofora vätskor, kategori 1, eller
– Pyrofora fasta ämnen kategori 1 50 200
P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen
– Oxiderande vätskor, kategori 1, 2
eller 3, eller
– Oxiderande fasta ämnen, kategori 1,
2 eller 3 50 200
Anmärkning till punkten P1a tredje strecksatsen: Testning av
explosiva egenskaper hos ämnen och blandningar behövs bara om
den screening som görs enligt bilaga 6 del III i FN:s
rekommendationer om transport av farligt gods, Manual of Tests
and Criteria, visar att ämnet eller blandningen kan ha
explosiva egenskaper. Mer vägledning om när testning inte
behövs finns i beskrivningen av metoden A.14 i förordning (EG)
nr 440/2008 om testmetoder enligt förordning (EG) nr 1907/2006
om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av
kemikalier (Reach).
Anmärkning till punkterna P1a och P1b: Faroklassen Explosiva
ämnen, blandningar och föremål inbegriper explosiva föremål
enligt avsnitt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr
1272/2008. För föremål som innehåller explosiva ämnen eller
blandningar är det ämnets eller blandningens mängd som ska
gälla, om den är känd. Om mängden inte är känd, ska hela
föremålet betraktas som explosivt.
Anmärkning till punkten P1b: Om explosiva ämnen, blandningar
och föremål i riskgrupp 1.4 packas upp eller omförpackas, ska
de tilldelas posten P1a, utom om det kan visas att faran
fortfarande ingår i riskgrupp 1.4 i förordning (EG) nr
1272/2008.
Anmärkning till punkterna P3a och P3b: Brandfarliga aerosoler
klassificeras i enlighet med direktiv 75/324/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar beträffande aerosolbehållare. ”Extremt
brandfarliga” och ”brandfarliga aerosoler” enligt samma
direktiv motsvarar ”brandfarliga aerosoler kategori 1”
respektive ”brandfarliga aerosoler kategori 2” i förordning
(EG) nr 1272/2008.
Anmärkning till punkten P3b: När denna post används måste det
finnas dokumentation på att aerosolbehållaren inte innehåller
brandfarlig gas i kategori 1 eller 2, eller brandfarlig
vätska i kategori 1.
Anmärkning till punkten P5a tredje strecksatsen och P5b andra
strecksatsen: Vid klassificering av brandfarliga vätskor
gäller enligt punkt 2.6.4.5 i bilaga I till förordning (EG)
nr 1272/2008 att vätskor med en flampunkt över 35°C inte
behöver klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har
erhållits vid testet för underhåll av förbränning L.2, del
III, avsnitt 32 i FN:s rekommendationer om transport av
farligt gods, Manual of Tests and Criteria. Detta gäller dock
inte under förhöjda förhållanden såsom hög temperatur eller
högt tryck. Därför omfattas dessa vätskor av P5a eller P5b.
Avsnitt E – Miljöfarlighet
Farokategori enligt förordning (EG) Krav för Krav för
1272/2008 lägre nivå högre nivå
(ton) (ton)
E1 Farligt för vattenmiljön i kategorin
akut 1 eller kronisk 1 100 200
E2 Farligt för vattenmiljön i kategorin
kronisk 2 200 500
Avsnitt O – Andra faror
Farokategori enligt förordning (EG) Krav för Krav för
1272/2008 lägre nivå högre nivå
(ton) (ton)
O1 Ämnen eller blandningar med
faroangivelse EUH014 100 500
O2 Ämnen och blandningar som vid
kontakt med vatten utvecklar
brandfarliga gaser kategori 1 100 500
O3 Ämnen eller blandningar med
faroangivelse EUH029 50 200
Del 2 – Namngivna farliga ämnen
I denna del anges farliga ämnen i en tabell. Efter tabellen
finns anmärkningar till de olika punkterna i tabellen.
Farliga ämnen Krav för Krav för
lägre nivå högre nivå
(ton) (ton)
1. Ammoniumnitrat (gödselmedel med
självunderhållande sönderfall) 5 000 10 000
2. Ammoniumnitrat (gödselkvalitet) 1 250 5 000
3. Ammoniumnitrat (teknisk kvalitet) 350 2 500
4. Ammoniumnitrat (material som inte
uppfyller specifikationerna och
gödselmedel som inte uppfyller kraven
i detonationsprovet) 10 50
5. Kaliumnitrat (gödselmedel i pellet-
eller granulatform) 5 000 10 000
6. Kaliumnitrat (gödselmedel i
kristallform) 1 250 5 000
7. Arsenikpentoxid, arsenik(V)syra
och/eller dess salter med CAS-nummer
1303-28-2 1 2
8. Arseniktrioxid, arsenik(III)syrlighet
och/ eller dess salter med CAS-nummer
1327-53-3 0,1
9. Brom med CAS-nummer 7726-95-6 20 100
10. Klor med CAS-nummer 7782-50-5 10 25
11. Nickelföreningar i inhalerbar
pulverform (nickelmonoxid,
nickeldioxid, nickelsulfid,
trinickeldisulfid, dinickeltrioxid) 1
12. Etylenimin med CAS-nummer 151-56-4 10 20
13. Fluor med CAS-nummer 7782-41-4 10 20
14. Formaldehyd (koncentration >= 90 %)
med CAS-nummer 50-00-0 5 50
15. Väte med CAS-nummer 1333-74-0 5 50
16. Väteklorid (kondenserad gas) med
CAS-nummer 7647-01-0 25 250
17. Blyalkyler 5 50
18. Kondenserade brandfarliga gaser
kategori 1 eller 2 (inklusive LPG) och
naturgas 50 200
19. Acetylen med CAS-nummer 74-86-2 5 50
20. Etylenoxid med CAS-nummer 75-21-8 5 50
21. Propylenoxid med CAS-nummer 75-56-9 5 50
22. Metanol med CAS-nummer 67-56-1 500 5 000
23. 4,4´ Metylenbis (2-kloranilin)
och/eller dess salter, i pulverform,
med CAS-nummer 101-14-4 0,01
24. Metylisocyanat med CAS-nummer
624-83-9 0,15
25. Syrgas med CAS-nummer 7782-44-7 200 2 000
26. 2,4-toluendiisocyanat med
CAS-nummer 584-84-9 eller
2,6-toluendiisocyanat med CAS-nummer
91-08-7 10 100
27. Karbonyldiklorid (fosgen) med
CAS-nummer 75-44-5 0,3 0,75
28. Arsin (arseniktrihydrid) med
CAS-nummer 7784-42-1 0,2 1
29. Fosfin (fosfortrihydrid) med
CAS-nummer 7803-51-2 0,2 1
30. Svaveldiklorid med CAS-nummer
10545-99-0 1
31. Svaveltrioxid med CAS-nummer
7446-11-9 15 75
32. Polyklordibensofuraner och
polyklordibensodioxiner (inklusive
TCDD) beräknade som TCDD-ekvivalenter.
Kvantiteterna av polyklordibensofuraner
och polyklordibensodioxiner beräknas
med hjälp av följande faktorer:
2,3,7,8-TCDD 1
2,3,7,8-TCDF 0,1
1,2,3,7,8-PeCDD 1
2,3,4,7,8-PeCDF 0,3
1,2,3,7,8-PeCDF 0,03
1,2,3,4,7,8-HxCDD 0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDD 0,1
1,2,3,4,7,8-HxCDF 0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDF 0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDF 0,1
2,3,4,6,7,8-HxCDF 0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 0,01
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,01
OCDD 0,0003
OCDF 0,0003 0,001
33. Följande
cancerframkallande ämnen
eller blandningar som
innehåller följande c
ancerframkallande ämnen i
halter över 5 viktprocent:
– 4-aminobifenyl och/eller
dess salter,
– bensotriklorid,
– benzidin och/eller dess
salter,
– bis(klorometyl)eter,
– klordimetyleter,
– 1,2-dibrometan,
– dietylsulfat,
– dimetylsulfat,
– dimetylkarbamoylklorid,
– 1,2-dibrom-3-klorpropan,
– 1,2-dimetylhydrazin,
– dimetylnitrosamin,
– hexametylfosfortriamid,
– hydrazin,
– 2-naftylamin och/eller
dess salter,
– 4-nitrodifenyl, och
– 1,3-propansulton 0,5 2
34. Petroleumprodukter och
alternativa bränslen
a) Bensin och nafta
b) Fotogen (inklusive
flygbränslen)
c) Gasoljor (inklusive
dieselbränslen, lätta
eldningsoljor och
blandkomponenter för
gasoljor)
d) Tunga eldningsoljor
e) Alternativa bränslen med
samma användningsändamål
och liknande egenskaper i
fråga om brand- och
miljöfarlighet som de
produkter som avses i a–d 2 500 25 000
35. Vattenfri ammoniak med
CAS-nummer 7664-41-7 50 200
36. Bortrifluorid med CAS-nummer
7637-07-2 5 20
37. Vätesulfid med CAS-nummer
7783-06-4 5 20
38. Piperidin med CAS-nummer
110-89-4 50 200
39. Bis(2-dimetylaminoetyl)
(metyl)amin med CAS-nummer
3030-47-5 50 200
40. 3-(2-etylhexyloxi)
propylamin med CAS-nummer
5397-31-9 50 200
41. Blandningar av
natriumhypoklorit som
klassificeras som farliga
för vattenmiljön akut
kategori 1 [H400] som
innehåller mindre än 5 %
aktivt klor och inte
hänförts till någon av
de övriga
farokategorierna i Del 1. 200 500
42. Propylamin med
CAS-nummer 107-10-8 500 2 000
43. Tert-butylakrylat med
CAS-nummer 1663-39-4 200 500
44. 2-metyl-3-butenenitril med
CAS-nummer 16529-56-9 500 2 000
45. Tetrahydro-3,5-dimetyl-
1,3,5,tiadiazin-2-tion
(Dazomet) med CAS-nummer
533-74-4 100 200
46. Metylakrylat med
CAS-nummer 96-33-3 500 2 000
47. 3-metylpyridin med
CAS-nummer 108-99-6 500 2 000
48. 1-brom-3-klorpropan med
CAS-nummer 109-70-6 500 2 000
Anmärkning till punkten 1: Detta gäller blandade/sammansatta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel (blandade/sammansatta
gödselmedel innehåller ammoniumnitrat med fosfat och/eller
pottaska) som kan undergå självunderhållande sönderfall i
enlighet med FN:s ”trough test” (se FN:s Manual of Tests and
Criteria, del III, punkt 38.2) och hos vilka kvävehalten på
grund av ammoniumnitrat uppgår till
– mellan 15,75 och 24,5 viktprocent, och vilka antingen
innehåller sammanlagt högst 0,4 % brännbara/organiska
material eller uppfyller kraven i bilaga III-2 till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av
den 13 oktober 2003 om gödselmedel (15,75 viktprocent kväve
på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 45 %
ammoniumnitrat och 24,5 viktprocent kväve på grund av att
ammoniumnitratet motsvarar 70 % ammoniumnitrat), eller
– 15,75 viktprocent eller mindre utan begränsning för
brännbart material.
Anmärkning till punkten 2: Detta gäller enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel och ammoniumnitratbaserade
blandade/sammansatta gödselmedel som uppfyller kraven i
bilaga III-2 till förordning (EG) nr 2003/2003 och där
kvävehalten på grund av ammoniumnitrat
– överstiger 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar
av enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit,
kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på
minst 90 %,
– överstiger 15,75 viktprocent för blandningar av
ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, eller
– överstiger 28 viktprocent för blandningar av enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten
och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 %
(28 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet
motsvarar 80 % ammoniumnitrat).
Anmärkning till punkten 3: Detta gäller ammoniumnitrat och
blandningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grundval
av ammoniumnitrat uppgår till
– mellan 24,5 och 28 viktprocent, och där halten av brännbara
ämnen inte överstiger 0,4 %, eller
– mer än 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen
inte överstiger 0,2 %.
Detta gäller också vattenlösningar med ammoniumnitrat där
ammoniumnitrathalten överstiger 80 viktprocent.
Anmärkning till punkten 4: Detta gäller
– kasserat material från tillverkningsprocessen,
ammoniumnitrat och blandningar av ammoniumnitrat, enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel och blandade/sammansatta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt anmärkningen till
punkterna 2 och 3 som returneras eller har returnerats från
slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för
tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas,
återvinnas eller behandlas för säker användning eftersom de
inte längre uppfyller kraven i anmärkningen till punkterna 2
och 3, eller
– gödselmedel enligt anmärkningen till punkten 1 första
strecksatsen, och anmärkningen till punkten 2 som inte
uppfyller kraven i bilaga III-2 till förordning (EG) nr
2003/2003.
Anmärkning till punkterna 5 och 6: Detta gäller gödselmedel
som är sammansatta och baserade på kaliumnitrat och som har
samma farliga egenskaper som rent kaliumnitrat.
Anmärkning till punkten 18: Vid tillämpningen av Del 2 får
uppgraderad biogas klassificeras under denna punkt om den har
bearbetats i enlighet med gällande normer för renad och
uppgraderad biogas som garanterar en kvalitet som är
likvärdig med kvaliteten på naturgas, inklusive vad
metaninnehållet beträffar, och där syrehalten uppgår till
högst 1 %.
Anmärkning till punkten 32: Bokstavsbeteckningarna i punkten
avser följande. T = tetra, Pe = penta, Hx = hexa, Hp = hepta,
O = octa.
Anmärkning till punkten 41: Detta gäller under förutsättning
att blandningen inte skulle klassificeras som farlig för
vattenmiljön akut kategori 1 [H400] om den inte innehöll
natriumhypoklorit. Förordning (2016:399).
Bilaga 2
Verksamhetsutövarens säkerhetsledningssystem
Vid genomförandet av verksamhetsutövarens
säkerhetsledningssystem ska följande beaktas.
1. Säkerhetsledningssystemet ska vara proportionerligt mot
farorna, de industriella aktiviteterna och organisationens
komplexitet och ska grunda sig på en bedömning av riskerna.
Säkerhetsledningssystemet bör omfatta den del av det allmänna
ledningssystemet som inbegriper organisationsplanen,
ansvarsfördelningen, rutiner, förfaranden, metoder och
resurser för att fastställa och genomföra
handlingsprogrammet.
2. Säkerhetsledningssystemet ska omfatta följande punkter.
a) Organisation och personal – roll- och ansvarsfördelning
för anställda som deltar i hanteringen av risker för
allvarliga kemikalieolyckor, på alla nivåer i organisationen,
tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att öka
medvetenheten om att det behövs ständiga förbättringar.
Utbildningsbehoven för dessa anställda och utbildningens
upplägg. Deltagande av anställda och underleverantörers
personal som arbetar inom verksamheten och som har betydelse
ur säkerhetssynvinkel.
b) Identifiering och bedömning av riskerna för allvarliga
kemikalieolyckor – beslut om och införande av förfaranden för
systematisk identifiering av dessa risker vid normal och
onormal drift, inbegripet i förekommande fall verksamhet som
lagts ut på underleverantörer, samt bedömning av
sannolikheten för att en olyckshändelse inträffar och hur
allvarlig den kan bli.
c) Styrning – beslut om och införande av förfaranden och
instruktioner för säker drift, inbegripet underhåll av
anläggningen, processer och utrustning, och för larmrutiner
och tillfälliga driftsavbrott. Hänsyn ska då tas till
tillgänglig information om bästa praxis för övervakning och
kontroll, i syfte att minska risken för systemfel. Styrning
och kontroll av de risker som är förknippade med stigande
ålder på den utrustning som installerats i en verksamhet samt
med korrosion, kartläggning av verksamhetens utrustning,
strategi och metodologi för övervakning och kontroll av
utrustningens skick, lämpliga uppföljningsåtgärder och
eventuella nödvändiga motåtgärder.
d) Hantering av ändringar – beslut om och införande av
förfaranden för att planera ändringar av eller konstruktion
av nya anläggningar, processer eller lager.
e) Planering inför nödsituationer – beslut om och
genomförande av förfaranden för att identifiera förutsebara
nödsituationer genom systematisk analys, i syfte att
utarbeta, testa och granska planerna för räddningsinsatser
vid sådana nödsituationer och ge särskild utbildning till den
berörda personalen. Denna utbildning ska ges till all
personal som arbetar inom verksamheten, även
underleverantörers berörda personal.
f) Resultatuppföljning – beslut om och genomförande av
förfaranden för att kontinuerligt utvärdera efterlevnaden av
målen med verksamhetsutövarens handlingsprogram inklusive
säkerhetsledningssystem, samt mekanismerna för tillsyn och
korrigerande åtgärder om det förekommer brister. Förfarandena
ska inbegripa verksamhetsutövarens rutiner för anmälan av
allvarliga kemikalieolyckor eller händelser som kunde ha lett
till en olyckshändelse, särskilt då det brustit i
skyddsåtgärderna, undersökningar av dessa och uppföljningen
utifrån tidigare lärdomar. Förfarandena ska också inbegripa
resultatindikatorer såsom resultatindikatorer för säkerhet
och andra relevanta indikatorer.
g) Granskning och uppdatering – beslut om och införande av
förfaranden för periodisk systematisk bedömning av
handlingsprogrammet inklusive säkerhetsledningssystemets
effektivitet och lämplighet, dokumenterad granskning av
strategins och säkerhetsledningssystemets resultat och högsta
ledningens uppdatering av säkerhetsledningssystemet,
inklusive överväganden av och införande av nödvändiga
ändringar enligt resultatet av granskningen och
uppdateringen.
Bilaga 3
Det minimum av uppgifter och information som ska beaktas i
säkerhetsrapporten
En säkerhetsrapport ska innehålla följande.
1. Information om hur verksamhetens ledningssystem och
organisation är utformade för att förebygga allvarliga
kemikalieolyckor innehållande de delar som anges i bilaga
2.
2. Beskrivning av verksamhetens omgivning som ska
innehålla
a) Beskrivning av verksamheten och dess omgivning, inbegripet
geografiskt läge, meteorologiska, geologiska och hydrologiska
uppgifter samt, i förekommande fall, historik.
b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid
verksamheten som kan ge upphov till en allvarlig
kemikalieolycka.
c) Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av
närliggande verksamheter liksom andra verksamhetsplatser, som
faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor, områden och projekt som skulle
kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av
en allvarlig kemikalieolycka och av påverkan på
omgivningen.
d) Beskrivning av de områden där en allvarlig
kemikalieolycka kan inträffa.
3. Beskrivning av anläggningen som ska innehålla
a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och
produktionen vid de delar av verksamheten som har betydelse
ur säkerhetssynpunkt, riskkällor för allvarliga
kemikalieolyckor och de omständigheter under vilka en
allvarlig kemikalieolycka kan inträffa, tillsammans med en
beskrivning av de förebyggande åtgärder som har vidtagits.
b) Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten
varvid i förekommande fall hänsyn ska tas till uppgifter som
finns att tillgå om bästa praxis.
c) Beskrivning av farliga ämnen innehållande
i) Förteckning över farliga ämnen, som omfattar identifiering
av farliga ämnen (kemisk beteckning, CAS-nummer och
beteckning enligt IUPAC:s nomenklatur), och maximal kvantitet
av det ämne eller de ämnen som förekommer eller kan
förekomma.
ii) Fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och
angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för
människors hälsa och miljön.
iii) Fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala
användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor
kan förutses.
4. Identifiering och analys av olycksrisker samt förebyggande
åtgärder som ska innehålla
a) En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för
allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana
eller omständigheterna under vilka de kan inträffa,
inbegripet en sammanställning av sådana händelser som kan
utlösa vart och ett av dessa scenarier, oavsett om orsakerna
finns inom eller utanför anläggningen, särskilt
i) driftsrelaterade orsaker,
ii) yttre orsaker, exempelvis med anknytning till
verksamheter, verksamhetsplatser som faller utanför
tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, områden och projekt som skulle kunna ge
upphov till eller öka risken för eller följderna av en
allvarlig kemikalieolycka,
iii) naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller
översvämningar.
b) En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de
identifierade allvarliga kemikalieolyckorna skulle kunna bli,
inbegripet kartor, bilder eller, när det är lämpligt,
motsvarande beskrivningar som visar de områden som sannolikt
kan komma att påverkas av sådana olyckshändelser som
inträffar i verksamheten.
c) En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma
ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och
en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har
vidtagits för att förebygga sådana olyckor.
d) En beskrivning av tekniska parametrar och den utrustning
som används för att garantera anläggningens säkerhet.
5. Skyddsåtgärder och insatser för att begränsa följderna av
en allvarlig kemikalieolycka som ska innehålla
a) Beskrivning av den utrustning som har installerats vid
anläggningen för att begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor för människors hälsa och miljön, inklusive
exempelvis system för detektion/skydd, tekniska anordningar
för att begränsa storleken på oavsiktliga utsläpp, inklusive
vattensprej, ångskärmar, catch pots för nödfall eller
uppsamlingskärl, avstängningsventiler, system för inertering,
uppsamling av brandsläckningsvatten.
b) Organisation för alarmering och räddningsinsatser.
c) Beskrivning av tillgängliga interna och externa
resurser.
d) Beskrivning av eventuella tekniska och
icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska
konsekvenserna av en allvarlig kemikalieolycka.
Bilaga 4
Upplysningar som ska lämnas till allmänheten
DEL 1
Alla verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor ska lämna följande
upplysningar.
1. Verksamhetsutövarens namn eller företagsnamn samt
fullständig adress till den berörda verksamheten.
2. En upplysning att verksamheten omfattas av lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
3. En enkel redogörelse för aktiviteterna vid verksamheten.
4. Trivialnamnen eller, när det gäller farliga ämnen som
omfattas av del 1 i bilaga 1, de generiska benämningarna
eller faroklassificeringarna för de relevanta farliga ämnen
som förekommer vid verksamheten och som kan orsaka en
allvarlig kemikalieolycka, med uppgifter om deras viktigaste
farliga egenskaper i enkla ordalag.
5. Allmän information om hur den berörda allmänheten kommer
att varnas tillsammans med adekvat information om hur man
lämpligen bör agera om en allvarlig kemikalieolycka inträffar
eller vägledning om var sådan information finns att tillgå i
elektronisk form.
6. Datum för senaste tillsynsbesök eller hänvisning till var
sådan information finns att tillgå i elektronisk form, samt
upplysningar om var det går att på begäran få mer ingående
uppgifter om tillsynen eller den berörda tillsynsplanen.
7. Uppgifter om var det går att få ytterligare information.
DEL 2
Verksamheter på den högre kravnivån ska lämna följande
upplysningar utöver den information som anges i del 1 av
denna bilaga.
1. Allmänna upplysningar om vilken fara för allvarliga
kemikalieolyckor som kan finnas, inbegripet möjliga följder
av dessa olyckor för människors hälsa och miljön och en
sammanfattning av de viktigaste typerna av scenarier för
allvarliga olyckshändelser och de åtgärder som vidtas för att
hantera dem.
2. En bekräftelse på att verksamhetsutövaren är skyldig att
vidta lämpliga åtgärder inom verksamhetens område och
särskilt skyldigheten att kontakta räddningstjänsten vid
insatser i samband med allvarliga kemikalieolyckor och i så
hög grad som möjligt begränsa följderna av dem.
3. Lämplig information ur den externa planen för
räddningsinsatser som utarbetats för att hantera de
olycksföljder som uppstår utanför platsen. Informationen bör
innehålla en uppmaning om att alla eventuella instruktioner
och order från räddningstjänsten ska följas vid en
olyckshändelse.
4. Där det är tillämpligt en angivelse av huruvida
verksamheten ligger nära en annan medlemsstats territorium
och därmed vilken risk som finns för att en allvarlig
olyckshändelse har gränsöverskridande följder, enligt
konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa
(FN/ECE) om gränsöverskridande konsekvenser av
industriolyckor.
Förordning (2018:1847).