Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 3-10, 12 och 13 §§ lagen (1996:1059) om statsbudgeten. 2 § Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. 3 § I förordningen avses med ett anslag ett av riksdagen anvisat anslag som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål. Med en post avses ett belopp som har förts upp under ett anslag i form av en anslagspost eller en delpost och som avser ett visst deländamål. Bestämmelserna i denna förordning om anslag gäller även för en post. 4 § I förordningen avses med en inkomsttitel en post i statsbudgeten mot vilken statsinkomster som myndigheten inte får disponera skall redovisas. Bestämmelserna i denna förordning om inkomsttitlar gäller även för undertitlar. Dispositionsrätt till anslag 5 § En myndighet som tilldelats ett anslag eller en post har rätt att enligt gällande villkor och bestämmelser använda statens medel för de ändamål som anslaget avser och är skyldig att avräkna anslaget enligt 16 och 18 §§. 6 § Har regeringen beslutat att en myndighet skall fördela dispositionsrätten till en annan statlig myndighet, skall detta ske i den omfattning och med de villkor som den fördelande myndigheten beslutar, om inte regeringen föreskrivit annat. 7 § Föreskrifter om skyldighet att lämna anslagsredovisning finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Förordning (2000:609). Villkor för olika anslagstyper Obetecknat anslag 8 § En myndighet får disponera ett obetecknat anslag med högst det tilldelade beloppet minskat med en eventuell indragning av anslagsbelopp. Ett outnyttjat anslagsbelopp får inte användas under följande budgetår. Dispositionsrätten enligt första stycket gäller även för poster som har beteckningen "högst" eller som inte har någon särskild beteckning. Reservationsanslag 9 § En myndighet får disponera ett reservationsanslag eller en post med beteckningen "reservationsvis", med högst summan av ett tilldelat belopp och en reservation enligt andra stycket. Tilldelat belopp och reservationer från föregående budgetår som vid budgetårets slut inte utnyttjats utgör, sedan en eventuell indragning av anslagsbelopp förts bort, en reservation till följande budgetår. 10 § En myndighet får disponera en reservation under två budgetår efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. En myndighet skall som indragning av anslagsbelopp föra bort en sådan reservation som finns kvar på anslaget när tre budgetår gått efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Ramanslag 11 § En myndighet får disponera ett ramanslag med högst summan av 1. ett tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande upp till tre procent av anslaget minskat med en eventuell indragning av anslagsbelopp, eller 2. ett tilldelat belopp minskat med utnyttjad anslagskredit och en eventuell indragning av anslagsbelopp. Dispositionsrätten enligt första stycket gäller även för poster med beteckningen "ram". Förordning (1999:112). 11 a § Efter ett särskilt beslut av regeringen kan en myndighet även få disponera 1. en del av ett överfört anslagssparande som överstiger tre procent av anslaget, 2. ett angivet belopp i form av ett medgivet överskridande. Förordning (1999:112). 12 § Med ett anslagssparande avses vad en myndighet vid budgetårets slut inte utnyttjat av ett ramanslag sedan en eventuell indragning av anslagsbelopp räknats bort. Ett anslagssparande får föras över till följande budgetår om inte regeringen beslutar annat. Anslagssparande som inte får föras över skall myndigheten föra bort som indragning av anslagsbelopp. 13 § En myndighet får disponera ett anslagssparande under två budgetår efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Det anslagssparande som därefter återstår skall myndigheten föra bort som indragning av anslagsbelopp. 14 § Med en anslagskredit avses en rätt att överskrida ett budgetårs disponibla belopp på ett ramanslag enligt 11 § första stycket. Ett sådant överskridande minskar följande år det anslagsbelopp som disponeras. Regeringen beslutar särskilt om en anslagskredits storlek. 15 § Bedömer en myndighet att det finns risk för att ett tilldelat belopp inklusive en beviljad anslagskredit kommer att visa sig otillräckligt, skall myndigheten snarast informera regeringen om detta och föreslå nödvändiga åtgärder. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar 16 § En myndighet ska avräkna utgifter för transfereringar mot anslag det budgetår då betalningarna sker. Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska dock avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Utgifter för egen verksamhet ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Övriga utgifter ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket utgifterna hänför sig. Förordning (2008:1431). 16 a § Inkomster som förekommer på ett anslag ska avräknas mot anslaget på motsvarande sätt som utgifterna. Förordning (2008:1431). 17 § En myndighet skall avräkna inkomster i form av skatter, socialavgifter, allmän pensionsavgift, bidrag från EU och återbetalning av lån mot inkomsttitlar det budgetår då betalning erhålls. Överskott och utdelningar som inlevereras från myndigheter och aktiebolag skall avräknas det budgetår då betalning sker till statens centralkonto i Riksbanken. Övriga inkomster skall avräknas mot inkomsttitlar det budgetår till vilket inkomsterna hänför sig. Förordning (2006:1103). 18 § Avräkning skall göras minst en gång i månaden. Bemyndiganden Åtaganden i den löpande verksamheten 19 § En myndighet får träffa avtal om anställning av personal, hyra av utrustning, leverans av tjänster och förbrukningsmateriel och liknande som medför utgifter under längre tid än tilldelat anslag avser, om detta är nödvändigt för att myndighetens löpande verksamhet skall fungera tillfredsställande. Bestämmelser om leasing finns i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Bestämmelser om hyra och arrende av lokaler m.m. finns i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Särskilt bemyndigande 20 § En myndighet som har tilldelats ett bemyndigande att beställa varor eller tjänster eller att besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under följande budgetår får utnyttja detta för det ändamål bemyndigandet avser och i enlighet med gällande villkor och bestämmelser. När ett bemyndigande utnyttjas skall redovisning ske mot det tilldelade bemyndigandebeloppet. Bestämmelser om skyldighet att redovisa i vilken utsträckning ett bemyndigande utnyttjats finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Förordning (2006:1311). Åtaganden med stöd av anslag 20 a § En myndighet får beställa varor eller tjänster eller besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under följande budgetår motsvarande högst tre procent av ett tilldelat anslag minskat med en eventuell indragning av anslagsbelopp. Gjorda åtaganden får inte överstiga anlagssparandet vid årets slut. Första stycket gäller inte för anslag som har ett särskilt bemyndigande enligt 20 §. Förordning (2006:1311). Anslagsmedel och räntekonto 21 § Om en myndighet har tilldelats ett anslag för vilket medel skall föras till myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret, skall medlen betalas från statens centralkonto i Riksbanken till myndighetens räntekonto. Förordning (2006:1103). 22 § Anslagsmedel som skall tillgodoföras en myndighets räntekonto en viss månad, skall vara insatta på kontot den 25 i den månaden. Betalningar mellan statens centralkonto och en myndighets räntekonto skall verkställas av Riksgäldskontoret. Bestämmelser om räntekonto finns i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Förordning (2006:1103). 23 § Vid fördelning av dispositionsrätt enligt 6 § skall motsvarande medel som finns på den fördelande myndighetens räntekonto betalas till den mottagande myndighetens räntekonto. Betalning skall ske i den omfattning som den fördelande myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat något annat. 24 § Har en myndighet under löpande budgetår tilldelats ytterligare medel på ett anslag skall Riksgäldskontoret, om inte regeringen har beslutat något annat, tillgodoföra myndighetens räntekonto beloppet jämnt fördelat på de betalningstillfällen som återstår under budgetåret. Har regeringen beslutat om en indragning av anslagsbelopp, skall det belopp som återstår att tillgodoföras myndighetens räntekonto under budgetåret reduceras på motsvarande sätt. 25 § En myndighet som tilldelats anslagsbelopp som inte får föras över till följande budgetår skall, om medlen tillgodoförts myndighetens räntekonto, betala tillbaka skillnaden mellan det mottagna beloppet och det belopp som avräknats mot anslaget. Mellanskillnaden och räntan på det beloppet fram till dagen för återbetalning, skall betalas till statens centralkonto snarast efter budgetårets utgång, dock senast när myndigheten upprättat årsredovisning. Motsvarande gäller om indragning av anslagsbelopp enligt 24 § överstiger de överföringar som återstår under budgetåret. Förordning (2006:1103). 26 § En myndighet som tar emot statsinkomster som den inte får disponera, skall föra medlen direkt till statens centralkonto och redovisa beloppet mot en inkomsttitel. Om inkomsterna är av mindre omfattning får medlen i stället sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret för att senast vid budgetårets utgång betalas till statens centralkonto. Förordning (2006:1103). 27 § I fråga om anslagsmedel som inte skall tillgodoföras en myndighets räntekonto får den myndighet som disponerar anslaget utnyttja statens centralkonto för betalningarna. Förordning (2006:1103). Tillämpningsföreskrifter 28 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:443). Övergångsbestämmelser 2006:1311 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2006. 2008:1431 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2009. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2009. 2. För en myndighets ackumulerade semesterlöneskuld per den 31 december 2008 gäller 16 § i sin äldre lydelse.