Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1984:542 ·
Visa register
Lag (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m. m.
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1984-06-07
Ändring införd: t.o.m. SFS 1997:981
Ikraft: 1984-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:532
Upphävd: 1999-01-01 överg.best.
1 § I denna lag ges bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården
och detaljhandeln med läkemedel vad gäller
-- kompetensbevis,
-- behörighet att utöva yrke,
-- skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning.
Kompetensbevis
Legitimation
2 § Den som har gått igenom den högskoleutbildning och fullgjort
den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i
nedanstående tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket.
Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt
förvärvat motsvarande kompetens.
-------------------------------------------------------------------
Yrke Utbildning Praktisk
tjänstgöring
-------------------------------------------------------------------
1 Barnmorska Barnmorskeexamen
2 Optiker Optikerexamen
3 Logoped Logopedexamen
4 Läkare Läkarexamen Av regeringen före-
skriven praktisk
tjänstgöring (all-
mäntjänstgöring)
5 Psykolog Psykologexamen Av regeringen före-
skriven praktisk
tjänstgöring
6 Psykoterapeut Psykoterapeutexamen
7 Sjukgymnast Sjukgymnastexamen
8 Sjuksköterska Sjuksköterskeexamen
9 Tandhygienist Tandhygienistexamen
10 Tandläkare Tandläkarexamen
En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin
grundutbildning.
Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning finns i
5 §. Lag (1995:841).
2 a § Den som i Sverige har gått igenom sådan utbildning för
naprapater och fullgjort sådan praktisk tjänstgöring som regeringen
har föreskrivit skall efter ansökan få legitimation som naprapat.
Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat
sätt förvärvat motsvarande kompetens. Lag (1994:861).
3 § Frågor om meddelande av legitimation prövas av
Socialstyrelsen. Styrelsen får inte meddela legitimation om
förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om
sökanden varit legitimerad.
I lagen (1994:0954) om disciplinpåföljd m. m. på hälso- och
sjukvårdens område finns bestämmelser om återkallelse av
legitimation och om meddelande av ny legitimation efter
återkallelse. Lag (1994:861).
Kompetens som allmänpraktiserande läkare
3 a § En legitimerad läkare som har gått igenom den praktiska utbildning
som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen
föreskriver skall på ansökan få kompetens som allmänpraktiserande läkare
(Europaläkare).
Frågor om meddelande av sådan kompetens prövas av Socialstyrelsen.
En läkare får i sin yrkesverksamhet ange att han har kompetens som
allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) endast om han har sådan
kompetens. Lag (1992:1562).
Specialistkompetens
4 § En legitimerad läkare eller tandläkare som har genomgått den
vidareutbildning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
socialstyrelsen föreskriver skall på ansökan få specialistkompetens.
Frågor om meddelande av specialistkompetens prövas av socialstyrelsen.
En läkare eller tandläkare får för allmänheten ange att han är
specialist inom sitt yrke endast om han har specialistkompetens.
Personal med utländsk utbildning
5 § Den som har examen som Doctor of Chiropractic vid en
utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor
skall efter ansökan få legitimation som kiropraktor. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela
föreskrifter om praktisk tjänstgöring och författnings- och
språkkunskaper som ytterligare villkor för att få sådan legitimation.
Legitimation som kiropraktor får också meddelas den som visar att
han på annat sätt har förvärvat motsvarande kompetens.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
meddelar i övrigt föreskrifter om villkoren för att den som
utomlands genomgått utbildning skall få kompetensbevis.
Lag (1994:861).
Behörighet att utöva yrke
6 § Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare eller
tandläkare är den som har legitimation för yrket eller som
särskilt förordnats att utöva yrket.
Särskilt förordnande enligt första stycket meddelas av den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1997:981).
7 § Behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie är den som
avlagt apotekarexamen respektive receptarieexamen eller som visar att
han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.
Socialstyrelsen prövar frågor om behörighet för den som inte har
apotekar- eller receptarieexamen.
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om behörighet att utöva yrke för den som utomlands
genomgått utbildning. Lag (1992:1562).
Skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning
9 § I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens
område får inte någon
1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare eller
tandläkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens,
eller
2. ge sig ut för att vara legitimerad optiker, kiropraktor, logoped,
naprapat, sjukgymnast, sjuksköterska eller tandhygienist utan att
ha legitimation för yrket, eller
3. ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha
legitimation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att
genomgå sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §.
Om någon, som saknar behörighet enligt första stycket 3 att
använda titeln psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel
som kan förväxlas med dessa, skall denna titel anges i verksamhet
som avses i första stycket på ett sätt som tydligt skiljer den från
psykolog- och psykoterapeuttitlarna. Lag (1994:861).
Ansvarsbestämmelser
10 § Utövar läkare, vars legitimation har återkallats eller vars
behörighet eljest har upphört, eller läkare, som har begränsad
behörighet, obehörigen och mot ersättning läkaryrket, döms han till
böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms den som
obehörigen och mot ersättning utövar tandläkaryrket.
Som obehörig utövning av tandläkaryrket anses inte den yrkesverksamhet
som utövas av den som har legitimation som tandhygienist eller som har
föreskriven kompetens som tandhygienist eller tandsköterska.
I lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område finns bestämmelser om straff för brott mot den lagen.
Den som bryter mot bestämmelserna i 9 § döms till böter. Lag (1991:947).
Överklagande av beslut m. m.
11 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Beslut som Socialstyrelsen eller allmän förvaltningsdomstol meddelar
enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:58).
Ytterligare föreskrifter
12 § Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter i de
frågor som avses i denna lag. Regeringen får överlåta åt socialstyrelsen
att meddela sådana föreskrifter.
Övergångsbestämmelser
1984:542
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelserna om logopeder
och psykoterapeuter skall dock tillämpas från och med den 1 januari
1985.
Genom lagen upphävs
lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket,
lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket och
lagen (1982:175) med bemyndigande för regeringen att meddela
föreskrifter om legitimation eller annan behörighet för hälso- och
sjukvårdspersonal med utländsk utbildning.
2. Den som enligt äldre bestämmelser har fått kompetensbevis för ett
yrke som avses i denna lag skall anses ha fått beviset enligt de nya
bestämmelserna. Den som uppfyller kraven för kompetensbevis enligt äldre
bestämmelser men inte fått sådant bevis skall på ansökan få motsvarande
kompetensbevis enligt denna lag.
3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en
föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.
4. Vid prövning av fråga om legitimation som sjuksköterska skall den
sökande anses ha förvärvat en kompetens som är likvärdig med
sjuksköterskeexamen med motsvarande inriktning, om den sökande har
dels genomgått föreskriven utbildning till
a) operationsassistent,
b) radioterapiassistent,
c) röntgenassistent eller
d) oftalmologassistent jämte kompletterande utbildning enligt
universitets- och högskoleämbetets föreskrifter den 10 mars 1984,
dels arbetat i yrket under en tid som motsvarar minst två års
heltidstjänstgöring under de senaste fem åren. Lag (1989:407).
1989:407
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
2. Den som vid ikraftträdandet har genomgått godkänd utbildning som
kiropraktor skall -- utan hinder av kravet i 5 § första stycket på
praktiktjänstgöring -- kunna få legitimation som kiropraktor, om han
före den 1 juli 1989 har varit verksam i yrket i Sverige under minst ett
år.
1992:1562
Denna lag träder i kraft, i fråga om 6 § den 1 januari 1993 och i fråga
om 9 § den 1 januari 1994, samt i övrigt den dag regeringen bestämmer.
(I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
1994:861
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
2. Den som vid ikraftträdandet har gått igenom föreskriven
utbildning i Sverige för naprapater och före denna tidpunkt har
varit verksam i yrket här i landet under minst ett år skall kunna få
legitimation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring som avses i
2 a §.
1995:58
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:841
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Den som fått tandläkarexamen enligt bestämmelser som gällde före
den 1 juli 1994 skall fullgöra praktisk tjänstgöring enligt äldre
bestämmelser för att få legitimation för tandläkare.
3. Den som efter den 1 juli 1993 har gått igenom treårig
högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi skall på
ansökan få legitimation som sjuksköterska enligt den ordning som
gällde före denna tidpunkt.