Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1974:1082 ·
Visa register
Lag (1974:1082) om bostadsdomstol
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1974-12-13
Ändring införd: t.o.m SFS 1993:410
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:835
Upphävd: 1994-07-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Bostadsdomstolen upptager besvär mot beslut av hyresnämnd enligt vad
som föreskrives i lag eller annan författning.
Bostadsdomstolen prövar även besvär över domvilla i fråga om hyresnämnds
beslut. Lag (1988:1457).
2 § Om bostadsdomstolen gäller i tillämpliga delar de allmänna
bestämmelserna i rättegångsbalken om domstol, i den mån ej annat följer
av denna lag eller annan författning.
3 § Mot bostadsdomstolens avgöranden får talan ej föras.
4 § Bostadsdomstolen sammanträder på den ort där domstolen har sitt
säte. Sammanträde kan även hållas på annan ort, om det är påkallat.
Bostadsdomstolens sammansättning m.m.
5 § Bostadsdomstolen består av minst tre ledamöter, som är lagkunniga
och erfarna i domarvärv (lagfarna ledamöter), en ledamot med teknisk
utbildning och erfarenhet av värderings- eller byggnadsteknik (teknisk
ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkunskap om
förhållandena på bostadsmarknaden (intresseledamöter).
6 § Regeringen förordnar ledamöterna i bostadsdomstolen. Av de lagfarna
ledamöterna förordnas en till ordförande i domstolen. Ledamot förordnas
för tre år. Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden, utses en ny
ledamot för återstående tid.
För annan ledamot än lagfaren ledamot förordnar regeringen en eller
flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare. Är
ordföranden hindrad att tjänstgöra, inträder annan lagfaren ledamot i
hans ställe. Lag (1989:664).
7 § Lagfaren ledamot och teknisk ledamot får ej förordnas bland personer
som kan anses företräda fastighetsägares, hyresgästers eller
bostadsrättshavares intressen.
Innan intresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av
fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, hyresgäster, bostadsrättshavare
eller näringsidkare som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och
övriga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det
är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.
8 § Ledamot i bostadsdomstolen skall vara svensk medborgare och får ej
vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.
Innan ledamot börjar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt
domared. Lag (1988:1290).
9 § Ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter
föranleder det. Avsägelse av uppdraget prövas av regeringen. Avgår
ledamot, förordnar regeringen annan för återstoden av den tid för vilken
ledamoten varit utsedd.
Ledamot som avgått är skyldig att deltaga i fortsatt behandling av mål,
i vars handläggning han förut har deltagit.
10 § Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare skall
tillämpas på ledamöterna i bostadsdomstolen.
I fråga om de icke lagfarna ledamöterna i bostadsdomstolen tillämpas 12
kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Lag (1991:636).
11 § Annan lagfaren ledamot än ordföranden i domstolen är skyldig att i
den mån göromålen tillåter det tjänstgöra i annan domstol. Beslut om
sådan tjänstgöring meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
12 § Bostadsdomstolen är domför med sju ledamöter. Den är även domför
med fyra ledamöter, om ej någon av dem påkallar att målet skall prövas
av sju ledamöter.
Vid prövning som inte avser själva saken är bostadsdomstolen även domför
med tre lagfarna ledamöter. Lag (1989:664).
13 § Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre
av dem lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En
av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande.
Av intresseledamöterna skall två vara väl förtrogna med förvaltning
av hyresfastigheter eller, när målet rör prövning av en fråga enligt
2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller
11 kap. 2 § bostadsrättslagen (1991:614), av bostadsrättsfastigheter.
Om målet rör en hyresfastighet som ägs av staten, en kommun, en
landstingskommun, ett kommunalförbund, ett allmännyttigt
bostadsföretag eller ett aktiebolag, som helt ägs av en kommun eller
en landstingskommun, skall dessa ledamöter företrädesvis vara väl
förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än
enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av någon enskild,
skall de företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av sådana
fastigheter.
De återstående två intresseledamöterna skall vara väl förtrogna med
hyresgästers eller bostadsrättshavares förhållanden. Om målet rör
prövning av en fråga enligt 12 kap. 23 § andra stycket eller 36 §
jordabalken, skall dessa ledamöter vara väl förtrogna med
näringsidkande hyresgästers förhållanden. Om målet rör prövning
av en fråga enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 § första stycket
1 eller 2 eller 11 kap. 2 § bostadsrättslagen skall de vara väl
förtrogna med bostadsrättshavares förhållanden. I andra mål skall de
vara väl förtrogna med bostadshyresgästers förhållanden.
Lag (1993:402).
14 § Sammanträder bostadsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem
lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna
ledamöterna är därvid ordförande.
Av intresseledamöterna skall en företräda fastighetsägareintressen och
en bostadsrättshavares eller hyresgästers intressen. I övrigt äger 13 §
andra och tredje styckena motsvarande tillämpning. Lag (1989:664).
14 a § */-k/Bestämmelserna i 12--14 §§ tillämpas inte i mål som gäller
1. fråga om en förhandlingsklausul skall föras in eller bibehållas i ett
hyresavtal enligt 2 § hyresförhandlingslagen (1978:304),
2. ersättning enligt 20 § hyresförhandlingslagen till en
hyresgästorganisation för dess förhandlingsarbete,
3. prövning av hyresvillkor med tillämpning av 21 §
hyresförhandlingslagen.
Bestämmelserna i 12--14 §§ skall inte heller tillämpas i andra mål, om
de intresseledamöter som enligt dessa bestämmelser skulle ha deltagit
har anknytning till organisationer som kan antas ha ett gemensamt
intresse som står i strid med den ena partens intresse i tvisten.
I mål som avses i första och andra styckena skall bostadsdomstolen bestå
av tre lagfarna ledamöter. Lag (1991:636).
15 § Den tekniske ledamoten skall deltaga i stället för lagfaren
ledamot, om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder
det. Beslut härom fattas av ordföranden i målet.
16 § Lagfaren ledamot får ensam på bostadsdomstolens vägnar företaga
förberedande åtgärd samt pröva fråga om avskrivning av mål. Sådan
handläggning kan enligt uppdrag av domstolens ordförande också
ombesörjas av annan lagfaren tjänsteman vid domstolen, vilken förordnats
därtill av domstolen.
Rättegången i bostadsdomstolen
17 § Om rättegången gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 52 kap.
3, 5-9, 11 och 12 §§ rättegångsbalken om besvär i hovrätt samt vad som i
samma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån ej annat följer
av denna lag eller annan författning. Lag (1980:224).
18 § Klagande får ej ändra sin talan att avse annan del av hyresnämndens
beslut än den som uppgivits i besvärsinlagan. Part kan i
bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighet som ej
förebragts tidigare. Lag (1986:1171).
19 § Bostadsdomstolen skall verka för att utredningen i målet får den
inriktning och omfattning som är lämplig med hänsyn till målets
beskaffenhet. Därvid skall domstolen såvitt möjligt se till att onödig
utredning ej förebringas.
20 § Förfarandet är skriftligt.
Muntlig förhandling får hållas beträffande viss fråga eller målet i dess
helhet, om det kan antagas vara till fördel för utredningen.
Muntlig förhandling skall hållas, om part begär det samt förhandlingen
ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.
21 § Till muntlig förhandling skall part kallas. Part får föreläggas att
inställa sig personligen vid vite eller vid påföljd att hans utevaro ej
utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.
22 § Ordföranden i målet får uppdraga åt en eller flera ledamöter eller
annan att företaga besiktning för utredning av särskild fråga. Parterna
skall beredas tillfälle att närvara vid sådan besiktning, om den ej sker
endast som förberedande åtgärd för syn på stället. Vid besiktning får
yrkeshemlighet ej röjas, med mindre synnerlig anledning förekommer
därtill.
Den som enligt första stycket har företagit besiktning utom tjänsten
tillerkännes av bostadsdomstolen skälig ersättning av allmänna medel.
23 § Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under
ed och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för
utredningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med
avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar
får domstolen hålla syn på stället.
Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts
inför hyresnämnden och beror avgörandet även i bostadsdomstolen av
tilltron till den bevisningen, får ändring i hyresnämndens beslut i
denna del ej ske, om ej beviset upptagits ånyo vid bostadsdomstolen
eller synnerliga skäl föreligger att dess värde är ett annat än
hyresnämnden antagit. Lag (1975:1299).
24 § Förhör med vittne eller sakkunnig och med part under
sanningsförsäkran äger rum vid muntlig förhandling. Sådant bevis får
upptagas vid annan domstol.
I fråga om syn på stället äger 21 § motsvarande tillämpning.
Beslut m.m.
25 § Bostadsdomstolens avgörande sker genom beslut.
Beslut skall grundas på vad handlingarna innhåller och vad i övrigt
förekommit i målet.
26 § Omröstning till beslut sker i den ordning som bostadsdomstolen
bestämmer.
27 § Beslut skall meddelas så snart det kan ske.
Meddelas slutligt beslut annorledes än i samband med förhandling, sker
det genom att beslutet hålles tillgängligt på domstolens kansli.
Avskrift av beslutet skall i sådant fall genast tillställas parterna.
28 § Beslut av bostadsdomstolen äger rättskraft, såvitt
därigenom avgjorts fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 a,
3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom
ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket
eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 §
jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i
2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om rätt till
förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
lämnats utan bifall. Lag (1993:410).
29 § Bifalls hyresvärdens talan om att hyresavtalet skall upphöra att
gälla får bostadsdomstolen efter yrkande av hyresvärden i beslutet
ålägga hyresgästen att flytta vid den tidpunkt då lägenheten skall
lämnas. Sådant beslut får verkställas som lagakraftägande dom. Lag
(1984:681).
30 § Vid besiktning enligt 22 § föres protokoll.
31 § Skall inlaga, kallelse, föreläggande eller annan handling enligt
bestämmelse i denna lag eller eljest tillställas part eller annan, sker
det genom delgivning, om ej annat följer av andra stycket.
Beslut som skall tillställas part sändes till parten i vanligt brev
under hans för domstolen kända adress.
32 § Bostadsdomstolen har rätt att för sina sammanträden förfoga över
behövliga lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad som ej är
för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av
gudstjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader, skall de ersättas.
Övergångsbestämmelser
1986:1171
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.
1989:664
Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. 13 och 14 §§ i deras
äldre lydelse gäller alltjämt i mål där den slutliga handläggningen
påbörjats före ikraftträdandet.
1991:636
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller
alltjämt om ett mål i vilket intresseledamöter har deltagit har
påbörjats före ikraftträdandet.
1994:835
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1974:1082) om
bostadsdomstol skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1994.
Mål som inte avgjorts av Bostadsdomstolen före upphävandet skall
överlämnas till Svea hovrätt för prövning.