Post 10426 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1952:166 ·
Visa register
Lag (1952:166) om häradsallmänningar
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL
Utfärdad: 1952-04-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:78
Allmänna bestämmelser om häradsallmänningar.
1 § Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder
bestående häradsallmänning.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som
ansvarar för uppgifter enligt denna lag. Lag (2012:78).
2 § Häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vilka
äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning
bestämts, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen.
Med häradet förstås här det område, som häradet omfattat enligt den av
ålder gällande häradsindelningen.
Ägarna av de i första stycket angivna fastigheterna åtnjuta delaktighet
i allmänningen efter oförmedlade hemmantalet eller, i fråga om
fastigheter för vilka rätten till delaktighet bestämts vid
fastighetsbildning, efter den därvid stadgade grunden.
Är genom urminnes hävd, dom eller särskild av regeringen meddelad
föreskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan sägs bestämt
om rätt till delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande. Lag
(1975:678).
3 § Är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med fastighet
som innehaves med fideikommissrätt eller med ständig eller ärftlig
besittningsrätt eller såsom boställe, äge innehavaren tillgodonjuta
sagda rätt samt i frågor rörande allmänningen utöva rösträtt för
fastigheten.
4 § Delägare må ej å annan överlåta sin rätt till delaktighet i
häradsallmänning annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten
är förenad. Överlåtelse som sker i strid häremot vare ogill.
Utan hinder av vad nu stadgats må delägare å annan överlåta den rätt
till utdelning från häradsallmänning som tillkommer honom. Sådan
överlåtelse gäller ej mot ny ägare eller innehavare av fastigheten, dock
att, där överlåtelsen skett genom avtal enligt vilket nyttjanderätt
upplåtits till fastigheten, överlåtelsen skall, om ej annat avtalats,
gälla så länge nyttjanderätten äger bestånd. Överlåtelse som här avses
medför ej befogenhet att utöva delägaren tillkommande rösträtt i frågor
rörande allmänningen.
5 § Häradsallmänning skall bibehållas oförminskad där ej här nedan
annorlunda stadgas. Häradsallmänning må ej belastas med inteckning eller
inskrivning av rättighet och ej heller tagas i mät för annan fordran än
sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen
(1970:979) till betalning ur allmänningen. Lag (1970:1016).
6 § Delägarnas rätt till häradsallmänning skall, där ej i lag för
särskilt fall annorlunda stadgas, tillgodogöras för delägarnas
gemensamma räkning.
Har någon genom urminnes hävd, dom eller särskild av regeringen meddelad
föreskrift eller på annat lagligt sätt erhållit rätt att i visst
avseende nyttja häradsallmänning, vare det gällande.
Delägare vare ej skyldig att med egna medel bidraga till bestridande av
utgifter för allmänningen. Lag (1975:678).
7 § Häradsallmänning jämte vad från allmänningen härflyter skall
förvaltas av en av delägarna vald allmänningsstyrelse enligt reglemente,
som för varje häradsallmänning fastställes i den ordning nedan sägs.
Allmänningsstyrelsen utövar delägarnas beslutanderätt i alla frågor i
vilka beslutanderätten ej genom lag eller reglementet förbehållits
delägarna. I fall då beslutanderätten tillkommer delägarna utövas den å
allmänningsstämma.
Om avlösning av rätt till delaktighet i häradsallmänning
8 § Är rätt till delaktighet i häradsallmänning förenad med
fastighet som ej är taxerad såsom lantbruksenhet, må
länsstyrelsen, på framställning av allmänningsstyrelsen och
efter hörande av fastighetens ägare eller i 3 § omförmäld
innehavare av fastigheten, förordna att rätten till delaktighet
skall avlösas mot ersättning i penningar.
Ersättningens belopp fastställes av länsstyrelsen och skall
bestämmas till två och en halv gånger sammanlagda värdet av den
på fastighetens delaktighetstal belöpande utdelningen från
allmänningen för de senast förflutna tio åren. Länsstyrelsen
skall utsätta viss dag, då löseskillingen senast skall hava
erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd
att förordnandet om avlösning eljest är förfallet.
Då beslutet om avlösning har vunnit laga kraft och bevis som
avses i andra stycket har kommit in till länsstyrelsen, skall
länsstyrelsen genast vidta de åtgärder som behövs för att en
anteckning om avlösningen skall bli införd i
fastighetsregistrets allmänna del.
Bestämmelser om vem som skall föra in uppgifter i
fastighetsregistrets allmänna del finns i 19 kap. 6 §
fastighetsbildningslagen (1970:988). Lag (2005:1209).
Om avyttring och förvärv av mark
9 § Till häradsallmänning hörande område må avyttras genom
försäljning eller annorledes, om avsevärd förmån för delägarna
därigenom vinnes samt avyttringen ej länder skogsskötseln å
allmänningen till men eller om eljest synnerliga skäl föreligga
till avyttringen. Rätt att besluta om dylik avyttring
tillkommer delägarna. Lag (2000:230).
10 § Om delägarna vill förvärva mark för häradsallmännings
utvidgning eller för annat för allmänningen angeläget ändamål,
får de besluta därom. Beslutanderätt i sådant avseende
tillkommer även allmänningsstyrelsen, om reglementet medgiver
det. Lag (2000:230).
11 § har upphävts genom lag (2000:230).
12 § har upphävts genom lag (2000:230).
13 § har upphävts genom lag (2000:230).
14 § har upphävts genom lag (2000:230).
15 § 1 mom. har upphävts genom lag (2000:230).
15 § 2 mom. har upphävts genom lag (2000:230).
15 § 3 mom. har upphävts genom lag (2000:230).
16 § har upphävts genom lag (2000:230).
17 § har upphävts genom lag (2000:230).
Om avkastning och annan inkomst av häradsallmänning
18 § Till häradsallmännings avkastning räknas i denna lag all den
inkomst in natura eller i penningar som erhålles genom tillgodogörande
av delägarnas rätt till allmänningen, i den mån sådant tillgodogörande
skall ske för gemensam räkning, dock med undantag av kapitalinkomst som
härflyter från allmänningen.
Till kapitalinkomst av häradsallmänning hänföras i denna lag medel som
inflyta genom avyttring av mark från allmänningen, ersättning för mark
som genom expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
eller annat dylikt förfarande skiljes från allmänningen samt ersättning
för nyttjande- eller servitutsrätt som genom sådant förfarande upplåtes
å allmänningen ävensom sådan ersättning för skada eller intrång genom
dylikt förfarande som bestämts att utgå i penningar på en gång.
19 § Behållen avkastning må användas eller fonderas för utdelning åt
allmänningens samtliga delägare efter deras delaktighet i allmänningen
eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna.
20 § Rätt att besluta om användningen av behållen avkastning tillkommer
delägarna.
Vilja delägarna använda fonderad avkastning till annat ändamål än det,
för vilket fonderingen ägt rum, vare beslut därom icke giltigt, med
mindre det biträtts av röstande för ett sammanlagt delaktighetsbelopp,
utgörande minst två tredjedelar av allmänningens hela delaktighetstal.
21 § Delägarnas beslutanderätt enligt 20 § må, utom för det fall som
avses i andra stycket, genom reglementet helt eller delvis uppdragas åt
allmänningsstyrelsen.
22 § Kapitalinkomst skall användas eller fonderas för
verkställande av grundförbättringar å allmänningen eller för
inköp av mark för allmänningens utvidgning eller för annat
dylikt ändamål. Det tillkommer länsstyrelsen att på
framställning av allmänningsstyrelsen meddela närmare
föreskrifter om detta.
Om mark som förvärvats för kapitalinkomst säljs, skall
köpeskillingen anses utgöra kapitalinkomst.
I fråga om ränta på kapitalinkomst och om avkastning av mark
som avses i andra stycket skall bestämmelserna i 19-21 §§
tillämpas. Lag (2000:230).
Om allmänningsstyrelse, revisorer och allmänningsstämma
23 § Ledamöterna i en allmänningsstyrelse skall vara bosatta
här i landet, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall
medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en allmänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en
allmänningsstyrelse skiljas från sitt uppdrag innan tiden för
uppdraget har gått ut.
Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått
ut och det inte finns någon suppleant, skall övriga
styrelseledamöter genast se till att en ny ledamot väljs för
den tid som återstår. Om styrelsen ändå är beslutför och om det
inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet
skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma.
Lag (2002:370).
24 § Allmänningsstyrelse äge att själv eller genom ombud ej mindre
gentemot tredje man handla å delägarnas vägnar än även inför domstolar
och andra myndigheter företräda delägarna.
Vill styrelsen kära till delägarna, utlyse styrelsen allmänningsstämma
för val av ombud att i tvisten föra delägarnas talan. Stämning skall
anses delgiven då den blivit föredragen å stämman. Lag (1970:436).
25 § Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fråga rörande
avtal mellan honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i
behandlingen av fråga angående avtal mellan delägarna och tredje man,
där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot
delägarnas. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
26 § Styrelseledamöter som genom att överskrida dem tillkommande
befogenhet eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda
delägarna skada svare för skadan en för alla och alla för en. Vad nu
sagts skall ock gälla, där styrelseldamöter tillskynda tredje man skada
genom överträdelse av denna lag, reglementet eller annan föreskrift, som
myndighet enligt denna lag meddelat eller fastställt.
27 § Allmänningsstyrelsens förvaltning och räkenskaper skola granskas av
två eller flera revisorer som utses av delägarna eller på annat i
reglementet angivet sätt.
Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos delägarna eller
under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning
för dem eller som intager en underordnad eller beroende ställning till
ledamot av allmänningsstyrelsen eller till befattningshavare hos
delägarna, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller
medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots
eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt
upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är hans syskon
eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres
syskon.
Den tid för vilken revisor utses må ej utgå före nästa ordinarie
allmänningsstämma.
Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett
honom.
Avgår av delägarna vald revisor innan den tid för vilken han blivit vald
gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det allmänningsstyrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
28 § Allmänningsstyrelsen skall årligen inom tid, som angives i
reglementet, till revisorerna avlämna en av styrelsens ledamöter
underskriven förvaltningsberättelse för det förflutna räkenskapsåret
tillika med redovisning över inkomster och utgifter.
29 § Allmänningsstyrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som
helst inventera de kontanta medel och övriga tillgångar som stå under
styrelsens förvaltning samt granska alla till förvaltningen hörande
böcker, räkenskaper och andra handlingar. Av revisor begärd upplysning
angående förvaltningen må ej av styrelsen vägras.
Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter som av delägarna meddelas och ej
avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot reglementet.
Revisorerna skola för varje räkenskapsår inom tid som bestämmes i
reglementet avgiva och till styrelsen överlämna en av dem underskriven
berättelse över granskningen.
30 § Hava revisorerna i sin berättelse eller annan handling som
framlägges å allmänningsstämma mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i
handling som av dem granskats, eller hava de vid fullgörandet av sitt
uppdrag visat vårdslöshet, vare de som låtit sådant komma sig till last
delägarna ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och
alla för en.
31 § I reglementet må bestämmas att delägarnas beslutanderätt å
allmänningsstämma skall utövas genom distriktsombud, utsedda på
delägarstämmor för särskilda distrikt.
32 § Å delägarstämma äge envar ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av
fastighet inom distriktet, med vilken rätt till delaktighet i
allmänningen är förenad, rösträtt efter grunden för sagda delaktighet,
där ej nedan i denna paragraf annorlunda stadgas.
För omyndig delägare röstar förmyndare som har vederbörande fastighet
under sin förvaltning, eller där flera sådana förmyndare finnas, den som
de bland sig utse. För oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet
må ej mera än en person utöva rösträtt.
Frånvarande delägares rösträtt må å stämman utövas genom ombud. Ej må
dock någon på grund av fullmakt rösta för mera än en delägare.
Ej må någon å delägarstämma för egen eller annans räkning utöva rösträtt
för mera än en tiondel av hela det delaktighetstal som är företrätt å
stämman.
33 § Vad i 32 § är stadgat angående delägarstämma skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om allmänningsstämma, varå beslutanderätten utövas
omedelbart av delägarna.
34 § Å allmänningsstämma, där beslutanderätten utövas genom
distrktsombud, äge sådant ombud utöva rösträtt för det delaktighetstal
beträffande allmänningen som sammanlagt tillkommer delägarna i det
distrikt för vilket ombudet utsetts. Företrädes å stämman distrikt av
flera ombud, äge dessa rösta för lika andel av sagda tal. Enskild
delägare vare dock obetaget att, själv eller genom ombud, å stämman
utöva rösträtt för honom tillkommande delaktighetstal, som i så fall
avräknas från vederbörande distriktsombuds röstetal.
35 § Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å
allmänningsstämma deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan
honom och delägarna. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga
angående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett
väsentligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. Vad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan
talan mot honom eller tredje man.
Ledamot av allmänningsstyrelse må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av
revisor.
36 § Ordinarie allmänningsstämma skall hållas en gång om året å tid, som
bestämmes i reglementet.
Å sådan stämma skola allmänningsstyrelsens förvaltningsberättelse för
det förflutna räkenskapsåret jämte därvid fogad redovisning samt
revisorernas berättelse för samma år framläggas, och skall å stämman
frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
förvaltningsberättelsen omfattar företagas till avgörande.
Med nämnda fråga skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag, minst
fyra och högst åtta veckor därefter, om så påfordras av röstande för ett
sammanlagt delaktighetsbelopp, utgörande minst en tiondel av
allmänningens hela dalaktighetstal. Utöver sagda tid vare uppskov ej
medgivet.
Val av allmänningsstyrelse och revisorer må företagas endast å ordinarie
stämma, dock att fyllnadsval varom i 23 § sista stycket och 27 § femte
stycket stadgas må äga rum å extra stämma.
37 § Allmänningsstyrelsen äge, när den finner lämpligt, utlysa extra
allmänningsstämma.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med
angivande av skälet påfordra att styrelsen skall utlysa extra stämma att
hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.
Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna
själva utlysa stämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas
utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika
röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas.
Extra stämma skall ock av styrelsen utlysas då det för uppgivet ändammål
skriftligen påfordras av delägare med sammanlagt delaktighetsbelopp,
utgörande minst en tiondel av allmänningens hela delaktighetstal eller
den mindre del därav som må vara bestämd i reglementet.
Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda allmänningsstyrelsen
att utlysa extra stämma. Efterkommer allmänningsstyrelsen ej inom en
vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämma.
38 § Underlåter allmänningsstyrelsen att i föreskriven ordning utlysa
ordinarie allmänningsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran som i 37 § tredje stycket sägs utlyst extra stämma att
hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske,
har länsstyrelsen att, på anmälan av delägare, ofördröjligen utlysa
stämma.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägarstämma ej
utlyses i föreskriven ordning.
Om reglemente
39 § Reglemente för häradsallmänning skall, utöver vad som följer av
stadgandena här ovan, angiva:
den ort där allmänningsstyrelsen skall hava sitt säte;
huru styrelsen skall sammansättas, den tid för vilken styrelsen skall
utses samt grunderna för dess beslutförhet och för omröstning;
antalet revisorer samt för vilken tid dessa skola utses;
tiden för räkenskapsavslutning;
platsen för hållande av ordinarie allmänningsstämma;
det sätt varpå kallelse till allmänningsstämma skall ske och den tid
före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
samt
i vilka fall å allmänningsstämma må företagas ärende som ej angivits i
kallelsen.
Skall enligt reglementet delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma
utövas genom distriktsombud, skall reglementet tillika innehålla
föreskrifter om den ordning, i vilken dessa skola utses.
40 § Delägarna skall upprätta förslag till reglemente. Förslaget skall
underställas länsstyrelsen för prövning och fastställelse. Länsstyrelsen
skall pröva om förslaget är lagenligt och lämpligt. Länsstyrelsen får
göra de ändringar i förslaget som behövs. Lag (1990:90).
41 § Länsstyrelsen får medge att ett fastställt reglemente ändras.
Framställning om ändring av reglementet får göras av delägarna eller den
minoritet av dem, som bestämts i reglementet. Har framställningen gjorts
av en minoritet skall delägarna få tillfälle att yttra sig innan ärendet
avgörs. Lag (1990:90).
Om talan mot allmänningsstyrelse och revisorer
42 § Varder talan å allmänningsstyrelses förvaltning under den tid
förvaltningsberättelse omfattar ej anställd inom sex månader från det
berättelsen framlades å allmänningsstämma, vare så ansett som om
ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.
Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna anställas mot honom, där ej ansvarsfriheten
uppenbarligen avsett även den handlingen.
43 § Talan mot revisor enligt 30 § må ej anställas sedan två år
förflutit från det revisorernas berättelse framlades å
allmänningsstämma, utan så är att talan grundas därpå, att brottslig
handling blivit begången.
Om laga domstol
44 § Delägarna i häradsallmänning skola i de mål, för vilka ej
annorlunda genom lag stadgas, lyda under allmän underrätt i den ort där
allmänningsstyrelsen har sitt säte.
Om vissa till socknar hörande allmänningar
45 § Har häradsallmänning enligt regeringens medgivande delats mellan
socknarna inom häradet under villkor att varje socken tilldelad
allmänningslott ej finge skiftas mellan hemmanen i socknen, skall vad i
denna lag är stadgat om häradsallmänning i tillämpliga delar gälla om
sådan till socken hörande allmänning.
För varje dylik allmänning skall i den ordning som i 40 § sägs uppgöras
och fastställas reglemente med bestämmelser rörande allmänningens
förvaltning. Lag (1975:678).
46 § har upphävts genom lag (1975:678).
Om överklagande
47 § 1 mom. Menar delägare att beslut som fattats å delägar- eller
allmänningsstämma icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot lag eller författning eller mot reglementet, må han hos
länsstyrelsen föra talan mot beslutet genom besvär, vilka jämte beslutet
skola hava inkommit inom en månad efter beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad. Ändå att talan föres mot beslutet, skall
det gå i verkställighet, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.
Utslag varigenom delägar- eller allmänningsstämmas beslut upphävts eller
ändrats gälle jämväl för de delägare som ej klagat.
47 § 2 mom. En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:13).
Övergångsbestämmelser
1952:166
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954; dock må redan dessförinnan
förslag till reglemente i enlighet med lagens bestämmelser uppgöras och
fastställas.
Genom denna lag upphäves lagen den 13 maj 1932 (nr 107) om
häradsallmänningar. Nämnda lag skall likväl fortfarande äga tillämpning
i fråga om brott mot lagen som begåtts före den 1 januari 1954.
Äger enligt avtal, som träffats före den 1 januari 1934, arrendator av
kronan tillhörig jordbruksdomän eller ecklesiastikt löneboställe rätt
att tillgodonjuta till domänen eller bostället hörande andel i
häradsallmänning, vare arrendatorn berättigad att under den tid avtalet
gäller utöva jordägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande
allmänningen.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum
som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i
stället tillämpas.
1990:90
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
Frågor, som enligt bestämmelser i reglementen skall prövas av
regeringen, skall i stället prövas av länsstyrelsen.
1995:13
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
2000:230
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ skall dock fortfarande
tillämpas i fråga om mark som införlivats med häradsallmänning,
eller sådan sockenallmänning som avses i 45 §, genom
förordnande som har meddelats före lagens ikraftträdande.