Post 9823 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1967:604 ·
Visa register
Förordning (1967:604)
om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar
Departement: Kommunikationsdepartementet
Utfärdad: 1967-11-10
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:1157
Upphävd: 1991-01-01
Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning gäller enskilda järnvägar, tunnelbanor eller
spårvägar som är avsedda för allmän trafik eller som i andra fall får
användas av allmänheten för personbefordran.
Banverket bestämmer om en anläggning skall hänföras till enskild
järnväg, tunnelbana eller spårväg. Om det finns koncession för
anläggningen avgörs frågan dock med ledning av koncessionen. En
anläggning för lokal trafik med koncession som spårväg anses dock som
tunnelbana, om trafiken går fram på en egen banvall som är väl avskild
från annan trafik och anläggningen är fri från korsningar i samma plan
med annan trafik. Förordning (1988:627).
Tillsyn
1 a § I 5--10 och 13--15 §§ avses med järnvägens innehavare
anläggningens ägare. Som innehavare anses dock koncessionshavaren, om
det finns koncession för anläggningen, och den som driver anläggningen,
om det är någon annan än ägaren eller koncessionshavaren. Förordning
(1986:81).
2 § Järnväg står under tillsyn av banverket.
Banverket får förordna tjänsteman hos verket eller annan lämplig person
att verkställa besiktning av järnväg. Förordning (1988:627).
3 § För järnväg skall finnas säkerhetsordning med
trafiksäkerhetsföreskrifter som behövs utöver bestämmelserna i denna
förordning. Föreskrifterna i säkerhetsordning skall så nära som möjligt
ansluta till motsvarande bestämmelser för statens järnvägar.
Säkerhetsordning fastställes av banverket. Förordning (1988:627).
4 § En järnväg eller del därav får inte upplåtas för allmän trafik
förrän tillstånd har meddelats av banverket. Inte heller får vid en
järnväg, som helt eller delvis upplåtits för allmän trafik, rullande
materiel som inte tidigare använts vid järnvägen eller ny eller ändrad
anläggning som avses i 8 § tas i bruk innan materielen eller
anläggningen godkänts av banverket. Förordning (1988:627).
5 § När järnväg skall anläggas, åligger det järnvägens innehavare att
anmäla detta till banverket, som prövar frågan om fastställelse av
arbetsplan samt kontrollerar arbetets utförande. Förordning (1988:627).
6 § När järnväg anlagts åligger det innehavaren att anmäla detta till
banverket, som avsynar järnvägen. Göres ansökan om tillstånd att upplåta
järnväg eller del därav för allmän trafik utan samband med sådan
anmälan, skall banverket besiktiga järnvägen.
Över avsyning och besiktning skall föras protokoll, innehållande
besiktningsmannens utlåtande rörande anläggningarnas och materielens
beskaffenhet med hänsyn till fastställd plan och till avsedd trafik,
körhastighet, axeltryck m.m. samt anmärkning som besiktningsmannen
funnit anledning till.
Innan fråga om trafiktillstånd prövas slutligt, skall järnvägens
innehavare beredas tillfälle att avge yttrande över framställd
anmärkning. Meddelas trafiktillstånd skall banverket också meddela
bestämmelser om högsta tillåtna hastighet och största tillåtna
lokaxeltryck och vagnaxeltryck. Trafiktillstånd får dock icke meddelas
innan säkerhetsordning fastställts. Förordning (1988:627).
7 § Göres ansökan om godkännande av ny rullande materiel för allmän
trafik, utan samband med avsyning eller besiktning enligt 6 §, skall
banverket besiktiga materielen i den mån det är påkallat. Vid besiktning
skall upprättas besiktningsbevis, innehållande besiktningsmannens
utlåtande om materielens beskaffenhet med hänsyn till den avsedda
trafiken och anmärkning som besiktningsmannen funnit anledning till.
Innan fråga om godkännande prövas slutligt, skall järnvägens innehavare
beredas tillfälle att avge yttrande över framställd anmärkning.
Förordning (1988:627).
8 § Järnvägens innehavare skall inge arbetsplan till banverket om
1. linjesträckningen skall ändras,
2. en driftplats med sidospår skall anläggas eller ändras i avsevärd
omfattning,
3. en signal- och säkerhetsanläggning skall utföras eller ändras i
avsevärd omfattning,
4. järnvägens överbyggnad skall ändras i avsevärd omfattning,
5. en bro skall byggas, byggas om eller förstärkas eller
6. något annat arbete av avsevärd omfattning, som innebär ändring i
planen för järnvägen, skall utföras.
Planen skall inges innan arbetet påbörjas. Banverket prövar frågan om
fastställelse av planen.
I fråga om tillsyn över utförandet av ny anläggning eller ändring av
anläggning enligt fastställd plan och om besiktning och godkännande för
trafik på sådan anläggning gäller 5 och 6 §§ i tillämpliga delar.
Förordning (1988:627).
9 § Banverket skall på begäran av järnvägs innehavare förberedande
granska ritningar över rullande materiel, som är avsedd att anskaffas
för järnvägen. Förordning (1988:627).
10 § Banverket får efter ansökan av järnvägs innehavare förordna
tjänsteman inom verket eller annan lämplig person att kontrollera
tillverkning av rullande materiel för järnvägens räkning. Förordning
(1988:627).
11 § Föreskrifter om rullande materiels konstruktion och utförande
meddelas av banverket efter samråd med statens järnvägar. Förordning
(1988:627).
12 § Frågor om namn på driftplatser prövas av banverket. Innan ett namn
fastställs eller ändras skall verket samråda med den berörda kommunen.
Uppnås därvid inte enighet, skall frågan underställas regeringen.
Förordning (1988:627).
13 § Den som utför besiktning skall skriftligen underrätta järnvägens
innehavare om de brister han finner vid besiktningen. När det behövs
skall han även lämna råd om åtgärder för att avhjälpa bristerna. Kan
bristerna medföra fara för trafiksäkerheten, får besiktningsmannen
förbjuda att bandelar, anläggningar, broar eller rullande materiel
används för allmän trafik innan bristerna blivit avhjälpta. Sådant
förbud skall omedelbart delges järnvägens innehavare. Besiktningsmannen
skall inge rapport över besiktningen till banverket.
Banverket kan vidta åtgärder och meddela förbud enligt första stycket
samt upphäva sådana förbud. Förordning (1988:627).
14 § har upphävts genom förordning (1977:956).
15 § Järnvägens innehavare skall lämna de uppgifter om järnvägen och
dess trafik som banverket begär. Förordning (1988:627).
16 § Bestämmelserna i 12 och 15 §§ gäller inte sådana järnvägar som
endast är avsedda att användas av allmänheten för personbefordran. Vad
som sägs i 4, 6 och 7 §§ om allmän trafik skall i fråga om sådana
järnvägar i stället gälla trafik för personbefordran. Förordning
(1986:81).
17 § Vad som sägs i 1 a - 10 och 13 - 16 §§ om järnväg gäller i
tillämpliga delar även tunnelbana och spårväg. Innan säkerhetsordning
som avses i 3 § fastställes för spårväg skall banverket samråda med
trafiksäkerhetsverket. Förordning (1988:627).
18 § Frågor om undantag från 4--8 §§ såvitt avser sådana järnvägar, som
endast är avsedda att användas av allmänheten för personbefordran,
prövas av banverket.
Undantag får medges, om särskilda skäl föreligger och det kan ske utan
fara för trafiksäkerheten. Vid medgivande av undantag får särskilda
villkor föreskrivas. Förordning (1988:627).
19 § Ytterligare föreskrifter om tillsyn enligt denna förordning
meddelas av banverket. Förordning (1988:627).
Trafikregler för spårvägstrafik, m.m.
20 § Spårvagn får föras endast av den som har körkort med behörigheten
B.
I säkerhetsordnig för spårväg får uppställas ytterligare villkor för
rätten att föra spårvagn. Förordning (1975:1040).
21 § I fråga om förare av spårvagn gäller i tillämpliga delar 5 §, 8--
10 §§, 11 § första stycket såvitt avser skyldighet att lämna fri väg för
järnvägståg, 11 § andra stycket, 12 §, 13 § såvitt avser korsande av
järnväg, 14, 19, 27, 39, 41, 60 och 61 §§, 64 § första stycket, 75, 81,
84, 86, 87, 90, 99, 100 och 101 §§ vägtrafikkungörelsen (1972:603).
I säkerhetsordning för spårväg får föreskrivas undantag från 64 § första
stycket vägtrafikkungörelsen. Sådant undantag skall anges med
tilläggstavla på det vägmärke som anger den enligt 64 § första stycket
vägtrafikkungörelsen tillåtna färdhastigheten. Förordning (1986:81).
22 § Förare av spårvagn skall iakttaga särskild försiktighet vid
1. sväng i vägkorsning,
2. korsande av körbana eller förändring av spårvagnens placering i
sidled,
3. omkörning av fordon,
4. vändning eller backning.
Avgivande av signal eller tecken fritager ej spårvagnsförare från
skyldighet som åligger honom enligt första stycket. Förordning
(1986:81).
23 § Förare av spårvagn är skyldig att följa sådan trafikregel i lokal
trafikföreskrift som avser färdhastighet, väjningsplikt eller stopplikt.
I säkerhetsordning för spårväg får föreskrivas undantag från lokal
trafikföreskrift som avses i första stycket. Sådant undantag anges med
tilläggstavla på det vägmärke som utmärker trafikregeln i den lokala
trafikföreskriften. Förordning (1975:612).
24 § Förare av spårvagn skall följa anvisning genom
särskild signal eller särskilt märke för spårvägstrafiken,
trafiksignal,
vägmärke som avser trafikregel som enligt 21 § eller 23 § gäller honom.
Innebär anvisning som avses i första stycket avvikelse från trafikregel,
gäller anvisningen framför regeln. Särskild anvisning för
spårvägstrafiken gäller framför anvisning genom trafiksignal eller
vägmärke. I övrigt äger 7 § andra stycket vägtrafikkungörelsen
(1972:603) motsvarande tillämpning i fråga om spårvägstrafiken.
Anvisning som avses i 8 § vägtrafikkungörelsen gäller framför annan
anvisning. Förordning (1975:612).
25 § Bestämmelserna i 21 - 24 §§ gäller i tillämpliga delar även i fall
där spårvagn framföres på annan plats än väg som avses i 2 §
vägtrafikkungörelsen (1972:603). Förordning (1975:612).
26 § Fråga om undantag i visst fall från 20 § prövas av banverket efter
samråd med trafiksäkerhetsverket. Vid medgivande av undantag får
särskilda villkor föreskrivas.
Undantag får medges om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten och
särskilda skäl föreligger. Förordning (1988:627).
27 § Framföres spårvagn i strid mot denna förordning eller föreskrift
som meddelats med stöd därav, skall polisman hindra fortsatt färd som ej
kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig
olägenhet. Förordning (1975:612).
Ansvar och besvär
28 § Den som bryter mot 4 § eller förbud, som meddelats med stöd av 13
§, dömes till böter. Förordning (1975:612).
29 § Den som bryter mot någon bestämmelse som anges i 21 § döms med
tillämpning av 164 § vägtrafikkungörelsen (1972:603).
Den som bryter mot 23 eller 24 § eller trafiksäkerhetsföreskrift i
säkerhetsordning som fastställts av banverket döms till böter, högst
ettusen kronor.
Till straff enligt första eller andra stycket skall ej dömas, om
gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott. Förordning (1988:627).
30 § Talan mot beslut av besiktningsman enligt 13 § första stycket föres
hos banverket genom besvär. Besvärshandlingen skall ha inkommit till
verket inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Talan mot banverkets beslut enligt denna förordning föres hos regeringen
genom besvär. Förordning (1988:627).
Övergångsbestämmelser
1988:627
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.
2. Beslut och föreskrifter som har meddelats av vägverket med stöd av
förordningen (1967:604) om enskilda järnvägar, tunnelbanor och spårvägar
och som gäller den 31 december 1988 skall fortfarande gälla och anses ha
meddelats av banverket.