Regeringskansliets rättsdatabaser

Stiftelsen och dess ändamål. § 1. Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen grundar sig dels på Margareta Hvitfeldts den 22 januari 1664 upprättade testamente, dels på Konung Karl XI:s enligt kungl. breven den 25 oktober och den 26 november 1694 gjorda donation. Stiftelsen har till ändamål att, på sätt här nedan närmare omförmäles, dels bereda stipendier åt lärjungar i gymnasierna vid de allmänna läroverken inom Göteborgs och Bohus län ävensom åt studerande vid universitet och högskolor inom riket samt vid Chalmers tekniska institut, dels ock lämna understöd för vetenskaplig och pedagogisk verksamhet. Stiftelsens förvaltning. § 2. Stiftelsen företrädes av en styrelse, bestående av fem kuratorer, nämligen landshövdingen i Göteborgs och Bohus län såsom ordförande, biskopen i Göteborgs stift och borgmästaren i Göteborg samt två av Kungl. Maj:t förordnade personer. I händelse av förfall för kuratorerna företrädas de, landshövdingen av landssekreteraren i Göteborg, biskopen av vice ordföranden i Göteborgs domkapitel, borgmästaren av den, som hans tjänst förrättar, samt de båda övriga kuratorerna av särskilda utav Kungl. Maj:t förordnade ställföreträdare. Vid sammanträde skall, när landshövdingen är hindrad att deltaga däri, biskopen föra ordet. Har även biskopen förfall, utse de vid sammanträdet närvarande inom sig ordförande för tillfället. Kuratorerna sammanträda på kallelse av ordföranden, så ofta göromålen det fordra. Såsom kuratorernas beslut gäller den mening, som biträdes av de flesta rösterna. Äro dessa lika delade, gäller den mening, till vilken ordföranden vid sammanträdet anslutit sig. För besluts fattande erfordras, att minst fyra kuratorer eller suppleanter för dem äro tillstädes; dock kunna, om hinder härför möter, tre kuratorer besluta, då de äro i saken ense. I fråga om beslut, avseende placering av inrättningens kontanta tillgångar, gäller vad i § 26 första stycket stadgas. Vid kuratorernas sammanträde skall föras protokoll, som justeras senast vid nästa sammanträde. Skriftlig handling, som utfärdas för inrättningen, bör undertecknas med dess namn. Sådan handling skall underskrivas av minst en utav kuratorerna och kontrasigneras av en stipendieinrättningens tjänsteman; i fråga om anvisning å stipendieinrättningens bankräkning gäller vad i § 26 andra stycket stadgas. Över kuratorernas beslut må hos Kungl. Maj:t anföras besvär, vilka skola till ecklesiastikdepartementet inlämnas före klockan tolv å trettionde dagen efter bevisligen erhållen del av beslutet. Utgiftsstat för stipendieinrättningen fastställes av Kungl. Maj:t efter förslag av kuratorerna. Dylik stat gäller för en tid av högst tio år. § 3. Kuratorerna åligger att 1) ombesörja utarrendering såväl av de inrättningen tillhöriga säterier och övriga jordbruksegendomar, som icke äro av beskaffenhet att skola under livstidsbesittning upplåtas, som även av de skärgårdslägenheter, vilka hittills icke varit upplåtna eller till vilka stipendieinrättningen återfått dispositionsrätten; 2) jämlikt övergångsstadgandena till denna kungörelse vid uppkommande ledighet antaga åbor å med åborätt upplåtna hemman, särskilt skattlagda torp och lägenheter; 3) hava tillsyn därå, att arrendatorer och åbor väl hävda och bruka jorden, underhålla åbyggnaderna i laggillt skick samt fullgöra övriga skyldigheter, allt i överensstämmelse med upprättade kontrakt och utfärdade städjebrev; 4) därest hemman, torp eller lägenhet må enligt givna bestämmelser försäljas, verkställa dylik försäljning; 5) låta debitera, uppbära och indriva inrättningens inkomster samt bestrida dess utgifter; 6) utdela stipendier och andra understöd i enlighet med därför givna bestämmelser; 7) göra inrättningens kontanta medel fruktbärande; 8) låta årligen upprätta räkenskaper över inkomster och utgifter samt överlämna räkenskaperna till kammarrättens granskning; 9) då ledighet uppstår bland de av Kungl. Maj:t förordnade kuratorerna eller deras suppleanter, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t; samt 10) antaga och entlediga tjänstepersonal hos inrättningen och utfärda instruktioner för tjänstemännen. Utarrendering av jordbruksegendomar. § 4. Stipendieinrättningen tillhörig jordbruksegendom, som icke skall enligt givna bestämmelser försäljas eller tillsvidare under livstidsbesittning upplåtas, skall genom kuratorernas försorg utarrenderas. Minst ett och ett halvt år före arrendetidens utgång skall efter noggrann undersökning av alla egendomens förhållanden, så till byggnad som till in- och utägor, inrättningens sekreterare och ombudsman eller den, kuratorerna i hans ställe förordna, i samråd med två av kuratorerna utsedda, i lantbruks- och affärsförhållanden kunniga män uppgöra förslag till sättet för egendomens utarrendering, till de närmare arrendevillkoren i avseende å nybyggnads- och andra skyldigheter samt till den arrendeavgift, mot vilken egendomen anses skäligen böra upplåtas. Därest så prövas nödigt, äga kuratorerna tillkalla skogstjänsteman, lantmätare och byggnadskunnig person att härvid biträda. Det sålunda upprättade förslaget, i vilket arrendeavgiften alltid skall vara utsatt i penningar, skall tillika med beskrivning över egendomen insändas till kuratorerna. § 5. Sedan arrendevillkoren av kuratorerna fastställts, skall, därest förre arrendatorn enligt äldre kontrakt har optionsrätt eller innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans med återstående arrendetiden uppgår till fem år, och han väl brukat egendomen, vilket det tillkommer kuratorerna att med ledning av arrendevärderingsmännens därom givna utlåtande pröva, arrendet, innan detsamma offentligen utbjudes, till det fastställda arrendevärdet hembjudas förre arrendatorn eller, i händelse han med döden avgått, hans änka och barn. I senare fallet bör, därest arrendatorn efterlämnat både änka och barn eller flera barn, dessa föreläggas att, om de vilja gemensamt behålla arrendet, anmäla lämplig person till handhavande för deras räkning av egendomens skötsel. Hava under de sista fem arrendeåren arrendators dödsbodelägare efter medgivande av kuratorerna fått övertaga arrendet eller har under samma tid med kuratorernas tillstånd arrendator å barn eller måg överlåtit arrenderätten, äger vid nya utarrenderingen den, som på sådant sätt blivit innehavare av arrenderätten, för åtnjutande av optionsrätt räkna sig till godo den tid, varunder företrädaren varit i besittning av arrendet. Har arrendet överlåtits på arrendatorns löftesmän för arrendet eller övergått till i konkurs försatt arrendators konkursbo eller blivit av konkursförvaltningen såld, må, därest arrendatorn uppfyllt de för optionsrätts åtnjutande föreskrivna villkor, löftesmännen, konkursboet eller den, till vilken arrenderätten blivit av konkursförvaltningen försåld, äga optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering, oaktat löftesmännen, konkursboet eller sagde köpare då icke innehaft arrendet i så lång tid, att denna tillsammans med återstående delen av arrendetiden uppgår till fem år, dock, då arrendet övergått till arrendelöftesmän eller arrendators konkursbo, med enahanda förbehåll beträffande viss persons anställande för egendomens skötsel, som här ovan gjorts i avseende å arrendets övertagande av arrendators änka och barn. § 6. Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets övertagande eller varder ej, då enligt § 5 viss person skall anställas för egendomens skötsel, härtill inom sådan tid anmäld person, som av kuratorerna godkännes, anses optionsrätten förfallen, och varde i sådant fall eller då optionsrätt ej äger rum, efter kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrivning, underrättelse om arrendevillkoren och det arrendevärde, kuratorerna ansett egendomen böra betinga, samt övriga nödiga anvisningar, arrendet utbjudet å offentlig auktion, vilken förrättas inför kuratorerna. Avseende må därvid ej fästas vid skriftligt anbud. Kuratorerna äga till arrendator antaga den högstbjudande, som för sitt anbud ställt godkänd säkerhet, där ej kuratorerna på grund av att han förverkat arrende- eller besittningsrätt till någon inrättningens egendom eller på grund av andra särskilda omständigheter finna det olämpligt att antaga honom till arrendator eller brukare. Är antagligt anbud, motsvarande minst det åsatta arrendevärdet, icke avgivet, bör arrendet å ny auktion utbjudas. På kuratorerna ankommer därefter att, med iakttagande av ovan stadgade villkor, upplåta arrendet eller, i händelse antagligt anbud därvid icke erhållits, efter omständigheterna förordna om egendomens skötsel tills vidare. § 7. Vid utarrendering i här förut stadgad ordning skall bland arrendevillkoren intagas det uttryckliga förbehåll, att därest efter arrendetidens utgång egendomen i sin helhet eller till någon del ej vidare kommer att utarrenderas eller kuratorerna skulle finna lämpligt att upplåta egendomen eller del därav under ett arrende med annan egendom, arrendatorn då icke äger att av stipendieinrättningen fordra eller erhålla någon ersättning för den honom eljest tillkommande optionsrätt. § 8. Arrendatorn skall tillförbindas att städse i fullgott stånd underhålla vid egendomen befintliga byggnader och anläggningar. Arrendators nybyggnadsskyldighet skall, därest nybyggnad anses erforderlig, före egendomens utarrendering i avseende på såväl byggnadernas beskaffenhet som kostnaderna därför noggrant bestämmas och i arrendekontraktet angivas. Varder av arrendator med kuratorernas begivande och efter plan, som av dem godkänts, byggnad uppförd, som ej innefattas under den arrendatorn enligt arrendekontraktet ålagda byggnadsskyldigheten, äga kuratorerna medgiva, att överbyggnaden må arrendatorn gottgöras genom eftergift i närmaste årens arrende eller vid egendomens avträdande av den nya arrendatorn; dock bör vid bestämmande av sådan gottgörelse tagas i beräkning den nytta, som genom den nya byggnaden kan under den återstående arrendetiden tillskyndas arrendatorn. I det kontrakt, som avslutas med den nya arrendatorn, skall, där ej särskilda förhållanden föranleda undantag, intagas uttrycklig bestämmelse om skyldighet för honom att gälda den ersättning, varom nyss är sagt. Erfordras vid utarrenderad egendom större nybyggnad, än som skäligen kan åläggas arrendatorn för första arrendeperioden, åligger det kuratorerna att om förhållandet göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som förordnar i ämnet. § 9. Egendomens åker och äng skall arrendator förpliktas att enligt de närmare föreskrifter, som genom arrendekontraktet meddelas, i alla avseenden väl hävda och hålla i god växtkraft. § 10. Från det i lag stadgade förbud att under arrendetiden från egendomen bortföra stråfoder må kuratorerna medgiva undantag. Bortförande av gödsel må ej medgivas. § 11. Till utrönande, hur utarrenderad egendom skötes och arrendevillkoren av arrendator fullgöras, skall egendomen vart femte år eller oftare besiktigas av sekreteraren och ombudsmannen eller den, kuratorerna i hans ställe förordnar. Avser besiktningen utrönande, huru nybyggnad blivit utförd, eller finnes anledning misstänka, att arrendatorn brustit i egendomens hävdande eller eljest icke behörigen fullgjort honom enligt kontraktet åliggande skyldigheter, såvitt de avse egendomens skötsel, äga kuratorerna förordna, att besiktningsförrättaren skall biträda av i förra fallet någon byggnadskunnig person och i det senare två i jordbruk erfarna personer, vilka av kuratorerna utses bland dem, som enligt lag äro behöriga att förrätta av- och tillträdessyner. § 12. Vid egendomens avträdande eller upplåtande under förnyat arrende skall av- och tillträdessyn i laga ordning förrättas. Skärgårdslägenheterna. § 13. Innehavare av upplåten skärgårdslägenhet vare skyldig att årligen å tid och i den ordning, som kuratorerna bestämma, för lägenheten betala grundlega och skjutsfärdsbefrielseavgift till belopp, som nu är eller framdeles kan vara i vederbörlig ordning bestämt. De skärgårdslägenheter, vilka hittills icke varit upplåtna eller till vilka stipendieinrättningen återfått dispositionsrätten, må, i händelse de ej enligt givna stadganden försäljas, av kuratorerna upplåtas för viss tid på för stipendieinrättningen förmånligaste villkor, dock att upplåtelsetiden icke må utsträckas utöver femtio år. Skogsvården. § 14. Stiftelsen tillhörig skogsmark med därå växande skog skall vårdas och förvaltas i den ordning Kungl. Maj:t efter förslag av stiftelsen bestämmer. Om uppsikt över skogsmarken med därå växande skog stadgas i skogsvårdslagen. Stenavverkning. § 15. Tillstånd att idka stenavverkning å stipendieinrättningen tillhörig egendom må, därest avverkningen finnes kunna företagas utan hinder av gällande bestämmelser och utan olägenhet för egendomen, av kuratorerna beviljas för en tid av högst tio år; och äga kuratorerna bestämma ej mindre den avgift, som för rättigheten skall erläggas till stipendieinrättningen, än även de villkor i övrigt, under vilka rättigheten må utövas. Vid upplåtelse av rättighet till stenavverkning bör densamma inskränkas till visst berg eller viss mindre areal; och böra därvid tillika meddelas noggranna, efter de lokala förhållandena avpassade bestämmelsr i fråga om vrakstenens placering. § 16. Afgiften till stipendieinrättningen skall af kuratorerna bestämmas att utgå med visst penningbelopp antingen för avverkad stenmängd eller ock för varje av ett vid rättighetens beviljande bestämt högsta antal arbetare, som vid avverkningen må sysselsättas. § 17. Ej må tillstånd till stenavverkning å utarrenderad egendom eller å hemman eller torp, som besittes med åborätt, eller å lägenhet, som med livstidsbesittningsrätt innehaves, av kuratorerna beviljas, därest icke vederbörande arrendator, åbo eller lägenhetsinnehavare därtill givit sitt samtycke. § 18. I blivande arrendekontrakt skall intagas förbud för arrendator, åbo eller lägenhetsinnehavare, som icke av kuratorerna erhållit sådant tillstånd, som nyss är sagt, att å innehavd egendom för avsalu avverka eller därifrån bortföra sten i vidare mån än vartill han på grund av bestämmelse i kontraktet eller eljest lagligen må vara berättigad. § 19. I blivande arrendekontrakt skall därjämte, föreskrivas, att rättighet till stenavverkning, som förvärvats i enlighet med vad här ovan stadgats, ej må utan kuratorernas medgivande av rättighetens innehavare överlåtas å annan, samt att stenavverkningen ej heller må bedrivas av annan än den, som därtill erhållit kuratorernas tillstånd, eller hos honom anställda arbetare. Stipendieutdelning. § 20. Av stipendieinrättningens medel skola varje år utdelas stipendier till a) lärjungar i gymnasierna vid de allmänna läroverken inom Göteborgs och Bohus län ("läroverksstipendier"); b) studerande vid universitet och högskolor inom riket samt vid Chalmers tekniska institut ("universitets- och högskolestipendier"); samt c) framstående vetenskapsidkare för resor ("resestipendier"). Antalet stipendier av varje slag ävensom stipendiernas storlek bestämmas i den för stipendieinrättningen gällande staten. § 21. Läroverkstipendierna äro av tre slag, nämligen: "bohuslänska stipendier", "stiftsstipendier" och "tillfälliga belöningar". De bohuslänska stipendierna tilldelas bohuslänningar, som genomgå lärokurs vid något av de inom Göteborgs och Bohus län befintliga allmänna läroverkens gymnasier. Såsom bohuslänning anses den, som är född i Bohus län eller af föräldrar, som där äro boende och mantalsskrivna å den tid, då han första gången inträder såsom lärjunge vid allmänt läroverk inom Göteborgs stift. Företrädesrätt till erhållande av bohuslänskt stipendium tillkommer i enlighet med föreskrifterna i Margareta Hvitfeldts testamente avkomling i första led utav innehavare av prästerlig beställning inom Tjörns eller Sotenäs härad. Stiftsstipendierna tilldelas sådana lärjungar i gymnasierna vid de allmänna läroverken i Göteborgs stad, som icke äro bohuslänningar, och fordras för erhållande av dylikt stipendium att vara född inom Göteborgs stift eller av föräldrar, som där äro boende och mantalsskrivna å den tid, då stipendiaten antages. De tillfälliga belöningarna tilldelas lärjungar i gymnasierna vid de allmänna läroverken inom Göteborgs stad såsom uppmuntran för utmärkt flit och synnerligen goda kunskaper, och skall lärjunge för undfående av dylikt stipendium vara född inom Göteborgs stift eller av föräldrar, som där äro boende och mantalsskrivna å den tid, då stipendiaten antages. Såsom allmän förutsättning för åtnjutande av bohuslänskt stipendium eller stiftsstipendium gäller, att såväl lärjungen själv som ock den, vilken gent emot honom har försörjningsplikt, äro mindre bemedlade samt att lärjungen gjort sig känd för goda seder och ingiver goda förhoppningar om framgång i studier. Antalet stipendier, som må utdelas vid varje särskilt läroverk i Göteborg stad, bestämmes av kuratorerna efter förslag av läroverkens lärarkollegier för en tid av fem läsår i sänder. Härvid skall till grund för beräkningen av antalet stipendier läggas medeltalet av i läroverkens gymnasialavdelningar under nästförflutna femårsperiod närvarande, till stipendium av ena eller andra slaget berättigade lärjungar. Vid uträkning av antalet berättigade lärjungar tages icke hänsyn till annat förhållande än vederbörandes födelseort, antingen Bohus län eller Göteborgs stift i övrigt. Har vid något läroverk icke funnits gymnasium inrättat under så lång tid som fem läsår före det, då fördelning av stipendierna skall äga rum, skall för sådant gymnasium tagas i beräkning medeltalet av i läroverkets gymnasialavdelningar under den gångna tiden närvarande, till stipendium av varje särskilt slag berättigade lärjungar. Därest under något läsår antalet stipendieberättigade lärjungar vid något av läroverken skulle understiga men vid ett annat läroverk överstiga det för vederbörande läroverk på sätt nyss sagts bestämda antalet stipendier, må de vid det förra läroverket odisponerade stipendierna utdelas till lärjungar vid det andra läroverket. De för lärjungar vid gymnasierna avsedda stipendierna utdelas av kuratorerna efter förslag av vederbörande lärarkollegium; ägande kuratorerna meddela närmare föreskrifter angående de upplysningar beträffande stipendiaternas ekonomiska och andra förhållanden, som vid stipendieförslags upprättande anses böra lämnas, ävensom bestämma tid och ordning för stipendiernas utbetalning. Kuratorerna äga att, då skäl därtill föreligger, frånkänna stipendiat honom tilldelat stipendium antingen helt och hållet eller till viss del. § 22. Universitets- och högskolestipendium tilldelas manlig eller kvinnlig studerande, som efter att hava genomgått i Göteborgs och Bohus län förlagt gymnasium med dimissionsrätt fortsätter sina studier vid universitet eller högskola inom riket eller vid Chalmers tekniska institut. För erhållande av sådant stipendium erfordras dessutom dels att vara född inom Göteborgs stift eller av föräldrar, som där voro boende och mantalsskrivna, då den studerande första gången inträdde såsom lärjunge vid läroverk inom stiftet, dels ock att den studerande är mindre bemedlad samt lämnar goda förhoppningar om framgång i vetenskapliga studier. Antalet stipendier, som må vid varje universitet eller högskola utdelas, bestämmes av kuratorerna för en tid av fem läsår i sänder, därvid till grund för beräkningen av antalet stipendier lägges medeltalet av under nästförflutna femårsperiod närvarande, till stipendium av ifrågavarande slag berättigade studerande. Vid uträkning av antalet berättigade tages icke hänsyn till andra förhållanden än att vederbörande är född inom Göteborgs stift och avlagt studentexamen vid läroverk inom Göteborgs och Bohus län. Nämnda stipendier utdelas av kuratorerna efter förslag, som avgives, beträffande universitet av Göteborgs nations inspektor och seniorskollegium, beträffande Göteborgs högskola av studentkårens inspektor och dess direktion, beträffande Stockholms högskola av studentföreningens inspektor och samma förenings styrelse förstärkt med sex till myndig ålder komna föreningsmedlemmar, av vilka föreningens naturvetenskapliga och humanistiska avdelningar ävensom juridiska föreningen var inom sig utse två, samt beträffande övriga högskolor samt Chalmers tekniska institut av vederbörande lärarråd. Kuratorerna äga meddela närmare föreskrifter angående tid och ordning för sökandet av dylikt stipendium. § 23. Resestipendium tilldelas framstående idkare av studier för resor i vetenskapligt eller pedagogiskt ändamål. Till erhållande av dylikt stipendium må dock ifrågakomma endast person, som genomgått lärokurs vid gymnasium med dimissionsrätt i Göteborgs och Bohus län eller tjänstgör såsom ordinarie lärare vid allmänt sådant gymnasium. Resestipendium utdelas av kuratorerna efter hörande, där så prövas erforderligt, av särskilda sakkunniga. Ansökan om resestipendium skall till kuratorerna ingivas eller med allmänna posten till dem insändas. I december månad varje år låta kuratorerna införa i Post- och inrikes tidningar tillkännagivande om tid och sätt för sökande av resestipendium samt om de särskilda villkor, som för dylikt stipendiums erhållande äro stadgade. Överskottsfonden. § 24. Vad av stipendieinrättningens inkomster återstår, sedan förvaltningskostnaderna och de från inrättningen utgående årliga anslagen blivit bestridda samt i den för inrättningen gällande staten bestämd avsättning till fondens förökande skett och den i §§ 20-23 bestämda stipendieutdelningen ägt rum, skall avsättas till en särskild fond, benämnd "överskottsfonden". Av sagda fond äga kuratorerna utdela understöd eller bidrag för bedrivande av vetenskapliga eller pedagogiska studier, utgivande av vetenskapliga eller pedagogiska arbeten, meddelande av undervisning eller annan vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet eller annat med syftet i Margareta Hvitfeldts testamente överensstämmande ändamål, företrädesvis sådant, som är ägnat att främja och lända till gagn för de allmänna läroverken inom Göteborgs och Bohus län ävensom för anskaffande av för undervisningen inom nämnda läroverk nyttiga hjälpmedel, för vilka kostnaderna icke bestridas av allmänna medel, dock att, om kuratorerna skulle anse, att för visst ändamål bör av fonden tagas i anspråk högre belopp än 10,000 kronor, frågan skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Underhåll av Hvitfeldtska gravkoret. § 25. Av de medel, som influtit vid försäljning av det genom Margareta Hvitfeldts testamente donerade hemmanet Övre Bråland, vilket anslagits till underhåll av dels Hvitfeldtska gravkoret i Valla församlings kyrka, dels ock eventuellt nämnda kyrka, skall avsättas ett belopp, motsvarande lösesumman för av hemmanet förut utgående grundlega och arbetsbefrielseavgift. Ur denna fond skola bestridas kostnader för vård och underhåll av förenämnda gravkor; och åligger det kuratorerna tillse, att gravkoret och däri befintliga kistor städse vidmakthållas i fullt värdigt skick. I den mån sådant kan ske utan att framtida vård och underhåll av gravkoret äventyras, må fondens medel efter kuratorernas bestämmande tagas i anspråk jämväl för något kyrkans behov. Penningförvaltningen. § 26. Stipendieinrättningens kontanta tillgångar skola, i den mån de icke erfordras till bestridande av förestående utgifter, göras fruktbärande genom placering i svenska statens eller Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer, med rätt dock för kuratorerna, att, där de alla äro därom ense, i stället inköpa andra svenska obligationer, som allmänt anses vara av fullgod beskaffenhet, eller ock utlämna lån vare sig till svenska kommuner eller municipalsamhällen, därest Kungl. Maj:ts tillstånd till ifrågavarande lån erhållits, eller mot hypotek av sådana obligationer, som förut nämnts, eller mot sådan inteckning i fastighet här i landet, som prövas innebära fullgod säkerhet. Kuratorerna må även, där de alla äro därom ense, besluta om inköp av fast egendom, vare sig skogsfastighet på landet eller hyresfastighet i stad, som med hänsyn till beskaffenhet, läge och hyres- eller arrendeavkastning kan anses innebära betryggande placering. Dock må för sådana inköp användas högst belopp, sammanlagt motsvarande en fjärdedel av inrättningens eget kapital. Om och i den mån särskilda förvaltningsföreskrifter erfordras i anledning av dylikt köp, meddelas sådana av Kungl. Maj:t efter förslag av kuratorerna, vilka om verkställt köp skola göra anmälan hos Kungl. Maj:t. Härutöver må kuratorerna, där de alla äro därom ense, för belopp, likaledes motsvarande sammanlagt högst en fjärdedel av inrättningens eget kapital, inköpa aktier i sådana svenska industriföretag, som med avseende å naturatillgångar och övriga ekonomiska förhållanden befinnas lämpliga för anbringande av stipendieinrättningens medel, ävensom i sådana svenska företag i övrigt, vilkas tillgångar till övervägande del bestå av aktier i industriella företag av angivna slag eller av fastigheter, som ovan sägs, aktier, utgivna av svenska banker, samt förlagsbevis, utgivna av svenska banker, eller av sådana industriella företag, som ovan sägs. Alla anvisningar å stipendieinrättningens bankräkningar skola undertecknas av den utav kuratorerna, som därtill av styrelsen utsetts, samt kontrasigneras av stipendieinrättningens kassör. § 27. Stipendieinrättningens samtliga värde- och säkerhetshandlingar skola, om och i den mån icke mera betryggande åtgärd vidtages, förvaras inom brandfritt kassavalv under två olika lås. Av nycklarna till dessa lås innehaves den ena av den kurator, styrelsen därtill utser, och den andra av stipendieinrättningens kassör. Om varje inläggning eller uttagning av värde- eller säkerhetshandlingar skall anteckning omedelbart verkställas i en bland värde- och säkerhetshandlingarna förvarad liggare, och anteckningens riktighet bestyrkas av dem, som innehava förenämnda nycklar. För underlättande av översikten, huru inrättningens kontanta tillgångar äro placerade, skola kuratorerna låta föra särskild bok över de i första stycket avsedda handlingarna. § 28. Så ofta nödigt prövas och minst en gång under varje år föranstaltar styrelsen genom en av kuratorerna och stipendieinrättningens sekreterare och ombudsman jämte en av kuratorerna därtill utsedd person om inventering av samtliga stipendieinrättningen tillhöriga värde- och säkerhetshandlingar. § 29. Med undantag av utgifter, som äro att hänföra till förvaltningskostnader, äga kuratorerna icke besluta om någon ny utgift utan efter anmälan hos Kungl. Maj:t och erhållet tillstånd. Räkenskaperna. § 30. Kuratorerna bestämma det sätt, varpå stipendieinrättningens böcker och räkenskaper skola föras. Före den 1 maj varje år skall till kammarrätten insändas ett verificerat exemplar av räkenskaperna jämte inventeringsinstrument, upptagande stipendieinrättningens samtliga värdehandlingar vid räkenskapsårets slut. Tjänstepersonalen. § 31. Hos stipendieinrättningen skola vara anställda en sekreterare och ombudsman, en kassör och bokförare samt en vaktmästare. Tjänstemännens åligganden och göromålens fördelning dem emellan bestämmas genom av kuratorerna utfärdade instruktioner. De avlöningsförmåner, som må tillkomma tjänstepersonalen, bestämmas av Kungl. Maj:t efter förslag av kuratorerna. Övergångsstadganden. § 32. Beträffande med åborätt upplåtna fastigheter skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i §§ 8-13, 15-20, § 24 mom. 2 och 3 samt § 26 mom. 3 av instruktionen för stipendieinrättningens förvaltning den 2 juni 1876 (Bih. n:r 27) med däri genom Kungl. Maj:ts skrivelse till kuratorerna den 29 november 1895 (Bih. n:r 89) och kungörelse den 20 oktober 1899 (Bih. n:r 78) föreskrivna ändringar samt med den inskränkning, som föranledes av kungörelsen den 14 februari 1908 (Bih. n:r 15) angående ändring av nyssnämnda instruktion. § 33. Denna instruktion länder till efterrättelse från och med den 1 januari 1919, vid vilken tid ej mindre instruktionen för stipendieinrättningens förvaltning den 2 juni 1876 med det i § 32 här ovan angivna undantag än även vad i särskilda kungl. kungörelser, brev eller resolutioner finnes stridande mot bestämmelserna i den nya instruktionen upphöra att gälla. Det alla, som vederbör, hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 31 december 1918.