Post 9564 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1971:954 ·
Visa register
Vägkungörelse (1971:954)
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1971-12-10
Omtryck: SFS 1987:461
Ändring införd: t.o.m. SFS 2011:356
Författningen har upphävts genom: SFS 2012:707
Upphävd: 2013-01-01
Allmänna bestämmelser
1 § Denna kungörelse gäller allmän väg.
Allmän väg är riksväg eller länsväg.
Trafikverket får meddela föreskrifter om vilka vägar som ska
vara riksvägar. Förordning (2010:1930).
2 § Parkeringsplats, rastplats eller annan uppställningsplats
för fordon räknas som väganordning endast om den har anslutning
till och ligger i närheten av vägbanan samt är huvudsakligen
avsedd som hjälpmedel åt vägtrafikanterna för färden på vägen.
Anordning för skydd mot vägtrafikbuller får räknas som
väganordning endast om den ligger på eller i anslutning till
område som har tagits i anspråk för någon annan väganordning.
Förordning (2005:945).
3 § Sådan mark intill vägbanan eller annan därinvid belägen väganordning
som är avsedd till kantremsa får vara väganordning endast till en bredd
av högst två meter.
4 § Trafikverket kan i fråga om anordning av visst slag eller av viss
omfattning föreskriva att det krävs ett medgivande från Trafikverket för
att anordningen skall få räknas som väganordning. Detta gäller dock inte
då väghållaren på grund av lag eller annan författning eller på grund av
en myndighets beslut är skyldig att utföra anordningen.
Trafikverket prövar frågan om medgivande i samband med
1. fastställelse av arbetsplan, eller
2. prövning av fråga om
a) förändring av enskild väg till allmän,
b) förklaring att gata även skall vara allmän väg, eller
c) inrättande av särskild vinterväg.
I andra fall meddelar Trafikverket särskilt beslut efter att ha hört
länsstyrelsen i frågan. Om Trafikverket och länsstyrelsen har olika
uppfattningar, överlämnas frågan till regeringens prövning.
Samtliga väghållningsmyndigheter och länsstyrelser skall underrättas om
föreskrifter om krav på medgivande enligt första stycket.
Väghållningsmyndigheten och länsstyrelsen skall underrättas särskilt om
beslut enligt andra stycket. Förordning (2010:119).
5 § Bestämmelser om rätt för Trafikverket att meddela
föreskrifter i fråga om tekniska krav på väg och anordningar som
hör till väg finns i 10 kap. 6 § plan- och byggförordningen
(2011:338).
Samtliga väghållningsmyndigheter och länsstyrelser ska
underrättas om föreskrifter som avses i första stycket.
Förordning (2011:356).
Väghållning
6 § Ändring av en kommuns väghållningsområde beslutas av Trafikverket.
Innan ett sådant beslut meddelas, skall Trafikverket höra kommunen och
länsstyrelsen.
Kommunen och länsstyrelsen skall underrättas om beslut i ärenden om
ändring av väghållningsområde. Länsstyrelsen skall i länets
författningssamling föra in meddelande om beslut som innebär att ett
väghållningsområde ändrats. Förordning (2010:119).
7 § Statlig väghållningsmyndighet är Trafikverkets region.
Förordning (2010:119).
8 § Innan Trafikverket meddelar föreläggande för en kommun med stöd av 8 §
väglagen (1971:948), skall Trafikverket höra kommunens
väghållningsmyndighet och länsstyrelsen.
Trafikverket skall underrätta kommunens väghållningsmyndighet och
länsstyrelsen om beslut om föreläggande enligt första stycket.
Föreläggandet skall delges väghållningsmyndigheten.
Förordning (2010:119).
Byggande av väg
9 § Har upphävts genom förordning (1987:461).
10 § I fall som avses i 6 kap. 19 § andra stycket plan- och
bygglagen (2010:900) bör den statliga väghållningsmyndigheten
innan arbetet påbörjas träffa överenskommelse med kommunen om de
kostnader som kommunen ska betala.
När kommunen ställer i ordning eller underhåller planteringar
eller andra anordningar inom vägområdet gäller bestämmelserna i
43 § väglagen (1971:948). Förordning (2011:356).
11 § Undantag från bestämmelser för marks bebyggande eller
användning som avses i 14 § tredje stycket väglagen (1971:948)
beslutas av länsstyrelsen. Att regeringens tillåtelse behövs i
vissa fall följer av 7 kap. 29 § miljöbalken.
Länsstyrelsen skall underrätta kommunen, Naturvårdsverket och
väghållningsmyndigheten om beslutet. Om väghållningsmyndigheten
är kommunal, skall också Trafikverket underrättas.
Förordning (2010:119).
12 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
13 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
14 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
15 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
16 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
17 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
18 § har upphävts genom förordning (1988:1016).
19 § Om en fråga om byggande av väg har väckts hos länsstyrelsen genom
ansökan eller på annat sätt, skall länsstyrelsen utreda hur
betydelsefullt och angeläget vägbyggnadsprojektet är. Ärendet får dock
avgöras av länsstyrelsen utan sådan utredning om det med hänsyn till
kända förhållanden är uppenbart att företaget inte bör utföras.
Förordning (1998:895).
20 § När länsstyrelsen utreder hur betydelsefullt och angeläget ett
vägbyggnadsprojekt är, skall länsstyrelsen inhämta yttrande från berörd
kommun, väghållningsmyndigheten och övriga myndigheter vilkas
verksamhetsområde berörs av företaget samt från andra som kan lämna
upplysning i saken. Länsstyrelsen kan kalla trafikanter och andra som är
berörda till överläggning inför länsstyrelsen eller den som
länsstyrelsen förordnar.
När det gäller ombyggnadsarbeten kan utredningen enligt första stycket
begränsas efter omständigheterna. Förordning (1998:895).
21 § Om länsstyrelsen efter utredning finner att
vägbyggnadsprojektet är av sådan betydelse att det bör komma
till stånd, skall frågan om företagets utförande prövas i
samband med upprättandet av nationell väghållningsplan eller
länsplan. Detta gäller under förutsättning att företaget
behöver statliga medel som i statsbudgeten anvisas för
byggande av vägar och att sådana medel kan påräknas de
närmaste åren. Om företaget under de närmaste åren kan räkna
med andra medel än sådana som i statsbudgeten anvisas för
byggande av vägar, prövas frågan om företagets utförande
särskilt.
Om det ifrågasatta vägbyggnadsprojektet avser en riksväg och
frågan om företagets utförande prövas i samband med
upprättande av nationell väghållningsplan, skall handlingarna
i ärendet jämte länsstyrelsens eget yttrande genast överlämnas
till Trafikverket. Detsamma gäller även i annat fall som inte
avser sådant företag som skall prövas av länsstyrelsen i
samband med fastställelse eller ändring av en länsplan.
Förordning (2010:119).
22 § Om det framgår av länsstyrelsens utredning att ett
ifrågasatt vägbyggnadsprojekt inte är av den betydelse att det
bör utföras, skall länsstyrelsen efter samråd med Trafikverket
avgöra ärendet. Detsamma gäller om medel för projektet inte kan
påräknas under de närmaste åren och det inte heller är
angeläget att ytterligare utreda ärendet.
Om det behövs ytterligare utredning, skall länsstyrelsen med
eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till Trafikverket.
Om det finns särskilda skäl, kan Trafikverket i ett sådant ärende
förordna att en förstudie enligt 14 a § väglagen (1971:948)
skall genomföras för att klarlägga förutsättningarna för den
fortsatta planeringen. Förordning (2010:119).
23 § När länsstyrelsen fattat beslut enligt 19 § eller 22 §
första stycket skall länsstyrelsen underrätta sökanden eller
andra som väckt frågan samt väghållningsmyndigheten om
beslutet. Om beslut enligt 22 § första stycket skall dessutom
övriga myndigheter som yttrat sig i ärendet underrättas.
Vid frågor om byggande av väg skall länsstyrelsen i följande
fall underrätta sökanden eller annan som väckt frågan.
1. När frågan prövas i samband med fastställelse eller ändring
av länsplan.
2. När handlingarna i ärendet har överlämnats till Trafikverket
enligt 21 § andra stycket eller 22 § andra stycket.
Väghållningsmyndigheten och länsstyrelsen skall underrättas om
förordnande enligt 22 § andra stycket.
En underrättelse om beslut som avses i 11 § väglagen (1971:948)
skall lämnas sökanden eller andra som väckt frågan samt
väghållningsmyndigheten, länsstyrelsen, Naturvårdsverket
och övriga myndigheter som yttrat sig i ärendet.
Förordning (2010:119).
23 a § Trafikverket får meddela närmare föreskrifter om
genomförande av förstudie och vägutredning enligt 14 a och
14 b §§ väglagen (1971:948). Föreskrifter om samråd och
miljökonsekvensbeskrivning i samband med förstudie och
vägutredning skall meddelas i samråd med Naturvårdsverket.
I fråga om underrättelse om föreskrifter som avses i första
stycket gäller 38 § tredje stycket. Förordning (2010:119).
23 b § När Trafikverket överlämnar en fråga om byggande av väg
till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 eller 3 §
miljöbalken, skall verket i sitt yttrande enligt 14 c §
väglagen (1971:948) bland annat lämna de uppgifter som behövs
för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.
miljöbalken iakttas samt uppgift om det samråd som skett enligt
6 kap. 4-6 §§ miljöbalken. Även i övrigt ansvarar Trafikverket för
att ett tillräckligt underlag finns för regeringens prövning.
Förordning (2010:119).
24 § Arbetsplan för vägbyggnadsprojekt upprättas genom
väghållningsmyndighetens försorg. Förordning (1998:895).
25 § I arbetsplanen för vägbyggnadsprojekt skall det, utöver
vad som följer av 15 § andra stycket väglagen (1971:948), tas
med en förteckning över kända ägare till de fastigheter där
mark eller annat utrymme skall tas i anspråk samt över kända
innehavare av nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt
till sådan mark eller sådant utrymme. Om vägrätt som
väghållaren avser att förvärva skall vara inskränkt, skall
detta anges i arbetsplanen. Därvid skall anges på vilken del av
det i planen upptagna vägområdet inskränkningen skall gälla och
i vilket avseende vägrätten skall vara inskränkt.
Arbetsplanen skall innehålla uppgifter om de beräknade
kostnaderna för vägbyggnadsprojektets utförande.
Om mark eller annat utrymme behöver tas i anspråk enligt 35 §
väglagen, skall det framgå av arbetsplanen vilken mark eller
vilket utrymme som avses. Det skall också framgå vilken tid det
är fråga om. Förordning (2005:945).
26 § När en arbetsplan upprättas skall särskilt iakttas
1. att det trafikbehov som föranlett planens upprättande
tillgodoses i största möjliga utsträckning,
2. att vägen ansluts till befintligt och planerat vägnät på
ändamålsenligt sätt och får en från trafiksäkerhetssynpunkt
tillfredsställande sträckning och utformning i övrigt,
3. att intrång och olägenhet samt från
fastighetsbildningssynpunkt olämplig vägsträckning såvitt
möjligt undviks,
4. att tillbörlig hänsyn tas till befintlig och blivande
bebyggelse utmed vägen,
5. att vägen får en mjuk och naturlig inpassning i landskapet,
6. att naturföremål eller naturområde av särskilt intresse
eller fornlämning så långt det är möjligt skyddas mot skadlig
inverkan av vägbyggnadsprojektet,
7. att vägen till sträckning och byggnadssätt utförs så, att
kostnaderna för anläggningen och för framtida utbyggnad såvitt
möjligt begränsas,
8. att arbetsplanen utarbetas med sådan noggrannhet att den kan
i sin helhet följas utan att annat än oväsentliga avvikelser
behöver göras.
Om det enligt lag eller annan författning krävs en myndighets
tillstånd till åtgärd som skall vidtas vid
vägbyggnadsprojektets utförande, bör sådant tillstånd inhämtas
i samband med arbetsplanens upprättande.
Om det behövs, skall möjligheterna utredas att genom ändring i
fastighetsindelningen avhjälpa eller minska intrång till följd
av vägbyggnadsprojektet. Förordning (1998:895).
27 § Samråd enligt 16 § första stycket väglagen (1971:948) ska
ske med länsstyrelsen, med myndigheter vilkas verksamhetsområde
berörs av vägbyggnadsprojektet samt med lokala organ och
sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse i saken.
Berörda kommuner och kända ägare till alla fastigheter som
berörs av företaget ska ges tillfälle att framföra sina
synpunkter vid ett sammanträde på platsen.
Underrättelse om sammanträdet ska skickas minst fjorton dagar
före sammanträdet. I fråga om mark eller annat utrymme som hör
till flera fastigheter gemensamt får, om fastigheterna har
skilda ägare, 14 § eller 47 § och 49 § första stycket 3
delgivningslagen (2010:1932) tillämpas vid underrättelse till
de särskilda delägarna i samfälligheten, trots att
delgivningslagen inte är tillämplig i övrigt.
Förordning (2011:159).
28 § Trafikverket får föreskriva att sådan arbetsplan som avser
vägbyggnadsprojekt av viss beskaffenhet eller omfattning skall
överlämnas till verket för förberedande granskning. Verket kan i det
särskilda fallet medge undantag från en sådan föreskrift.
Trafikverket får efter förberedande granskning förordna om ändring av
arbetsplanen eller om upprättande av ny plan.
Trafikverket skall underrätta samtliga väghållningsmyndigheter och
länsstyrelser om föreskrifter enligt första stycket. Trafikverket skall
vidare underrätta väghållningsmyndigheten och länsstyrelsen om beslut om
undantag enligt första stycket eller om förordnande enligt andra
stycket. Förordning (2010:119).
29 § har upphävts genom förordning (1991:58).
30 § Om arbetsplanen skall ställas ut, bestämmer väghållnings-
myndigheten en viss tid inom vilken anmärkningar mot planen kan
framställas hos väghållningsmyndigheten. Under denna tid skall
planen med miljökonsekvensbeskrivning i original eller kopia
finnas tillgänglig för granskning av allmänheten hos
väghållningsmyndigheten och den statliga väghållningsmyndig-
heten samt hos den eller de kommunala nämnder som fullgör
uppgiften inom plan- och byggnadsväsendet i berörda kommuner.
Väghållningsmyndigheten skall också föra in en kungörelse om
utställelsen av arbetsplanen med miljökonsekvensbeskrivning i
Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av
dessa som väghållningsmyndigheten bestämmer. I kungörelsen
skall anges var planen och beskrivningen hålls tillgänglig och
att skriftliga anmärkningar skall lämnas till väghållnings-
myndigheten inom den tid som väghållningsmyndigheten bestämmer.
Under samma tid som avses i andra stycket skall framställda
anmärkningar hållas tillgängliga hos väghållningsmyndigheten.
Förordning (1998:895).
30 a § Kommuner där vägen ska byggas och myndigheter vilkas
verksamhetsområde berörs av projektet samt lokala organ,
sammanslutningar och andra som har deltagit i samråd enligt 6
kap. 4–6 §§ miljöbalken ska underrättas av
väghållningsmyndigheten om den upprättade arbetsplanen, om den
tid inom vilken anmärkningar kan framställas samt om var planen
med miljökonsekvensbeskrivning och framställda anmärkningar
hålls tillgängliga. Om projektet kan inverka på
kommunikationsförhållandena inom närliggande kommuner, ska även
de kommunerna underrättas.
Kända ägare till fastigheter där mark eller annat utrymme ska
tas i anspråk ska underrättas enligt första stycket. Detsamma
gäller kända innehavare av nyttjanderätt eller annan rätt till
sådan mark eller sådant utrymme. Utöver vad som framgår av
första stycket ska i underrättelsen anges
1. den mark eller det utrymme som ska tas i anspråk med vägrätt
eller med sådan nyttjanderätt som avses i 35 § väglagen
(1971:948), och
2. att ägaren eller innehavaren är skyldig att upplåta marken
eller utrymmet till väghållaren mot ersättning om ett beslut om
fastställelse av planen vinner laga kraft.
Underrättelsen ska skickas i rekommenderad postförsändelse. I
fråga om mark eller annat utrymme som hör till flera
fastigheter gemensamt får, om fastigheterna har skilda ägare,
14 § eller 47 § och 49 § första stycket 3 delgivningslagen
(2010:1932) tillämpas vid underrättelse till de särskilda
delägarna i samfälligheten, trots att delgivningslagen inte är
tillämplig i övrigt. Förordning (2011:159).
31 § Väghållningsmyndigheten får efter samråd med Trafikverket
besluta att ett alternativt förslag till arbetsplan skall
upprättas.
Bestämmelserna i 30 och 30 a §§ skall också tillämpas på ett
alternativt förslag, med undantag för fall då förslaget innebär
endast oväsentlig ändring av en förut upprättad plan.
Förordning (2010:119).
32 § Sedan väghållningsmyndigheten behandlat en arbetsplan som varit
utställd och skall fastställas, skall väghållningsmyndigheten, efter att
ha inhämtat länsstyrelsens yttrande i ärendet, med eget yttrande
överlämna planen och inkomna yttranden till Trafikverket. Förordning
(2010:119).
33 § Trafikverket får besluta att en arbetsplan som
väghållningsmyndigheten överlämnat skall omarbetas. Om
omarbetningen innebär en ändring som inte endast är oväsentlig,
skall de i 30, 30 a och 32 §§ föreskrivna åtgärderna vidtas i
fråga om den omarbetade planen.
Väghållningsmyndigheten och länsstyrelsen skall underrättas om
beslutet. Förordning (2010:119).
34 § Om en arbetsplan som förordats av länsstyrelsen kan godtas av
Trafikverket och om vägbyggnadsprojektet har tillräcklig aktualitet,
fastställer Trafikverket arbetsplanen enligt 18 § första stycket väglagen
(1971:948). I annat fall överlämnas ärendet enligt nämnda betämmelse för
regeringens prövning. Förordning (2010:119).
35 § Beslut enligt 18 § tredje stycket sista meningen väglagen
(1971:948) att förlänga giltighetstiden för en arbetsplan meddelas av
Trafikverket. Innan beslut meddelas, skall yttrande inhämtas från
länsstyrelsen. Förordning (2010:119).
36 § Sådana beslut av Trafikverket som avses i 18 § fjärde
stycket väglagen (1971:948) skall kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller endera av dessa som Trafikverket
bestämmer. I kungörelsen skall anges var beslutet hålls
tillgängligt samt inom vilken tid beslutet får överklagas och
vart skriftligt överklagande skall lämnas.
Väghållningsmyndigheten, en sådan nämnd i berörda kommuner som
avses i 30 §, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och
Naturvårdsverket skall underrättas om beslut om fastställelse
av en arbetsplan eller om förlängning enligt 35 §. Övriga
myndigheter som yttrat sig skall också underrättas.
Meddelande om att mark tagits i anspråk i enlighet med en
arbetsplan som inte fastställts skall av väghållningsmyndig-
heten sändas till nämnden och länsstyrelsen samt i övrigt till
de myndigheter som yttrat sig i ärendet. Kommunala
väghållningsmyndigheter skall sända sådana meddelanden också
till Trafikverket.
Länsstyrelsen skall i länets författningssamling föra in
meddelande om att arbetsplanen fastställts och att tiden för
planens giltighet förlängts. Förordning (2010:119).
37 § Tillägg till arbetsplaner enligt 20 § väglagen (1971:948)
görs av väghållningsmyndigheten.
Väghållningsmyndigheten ska underrätta länsstyrelsen om tillägg
till en arbetsplan. Om väghållningsmyndigheten är kommunal, ska
också Trafikverket underrättas. Underrättelse ska lämnas även
till kända ägare av mark eller annat utrymme som berörs av
tillägget till arbetsplanen och kända innehavare av
nyttjanderätt eller annan särskild rätt till sådan mark eller
sådant utrymme. I fråga om mark eller annat utrymme som hör
till flera fastigheter gemensamt får, om fastigheterna har
skilda ägare, 14 § eller 47 § och 49 § första stycket 3
delgivningslagen (2010:1932) tillämpas vid underrättelse till
de särskilda delägarna i samfälligheten, trots att
delgivningslagen inte är tillämplig i övrigt.
Förordning (2011:159).
38 § Trafikverket får meddela närmare föreskrifter om upprättande
av arbetsplaner och om tillägg till arbetsplaner. Föreskrifter
om miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetsplan meddelas
efter samråd med Naturvårdsverket.
Trafikverket får vidare efter samråd med Statens jordbruksverk och
Lantmäteriet meddela föreskrifter om sådana utredningar som
avses i 26 § tredje stycket.
Samtliga väghållningsmyndigheter och länsstyrelser ska
underrättas om de föreskrifter som Trafikverket meddelar med stöd
av första och andra styckena. Förordning (2010:119).
Enskild vägs förändring till allmän, m.m.
39 § Om en fråga om att förändra en enskild väg till allmän har väckts
hos länsstyrelsen genom ansökan eller på annat sätt, skall
väghållningsmyndigheten utreda vägens betydelse och det skick som den
befinner sig i. Ett sådant ärende får dock avgöras av länsstyrelsen
utan utredning, om det med hänsyn till kända förhållanden är uppenbart
att förändringen inte bör ske.
När väghållningsmyndigheten utreder frågan om en enskild väg skall
förändras till allmän, skall väghållningsmyndigheten inhämta yttrande
från berörd kommun och övriga myndigheter, vilkas verksamhetsområde
berörs av frågan, samt från andra som kan lämna upplysningar i saken.
Förordning (1991:1802).
40 § Om länsstyrelsen efter väghållningsmyndighetens utredning finner
att vägen är av sådan betydelse att den bör förändras till allmän väg
men att den inte kan upplåtas för allmän trafik utan omläggningsarbeten
eller betydande ombyggnadsarbeten, gäller följande. Frågan om att utföra
arbetet prövas i den ordning som anges i 21 § första stycket, om
arbetena kräver medel som i statsbudgeten anvisats för byggande av
vägar. Frågan om att förändra vägen till allmän skall avgöras i samband
med den prövningen. I dessa fall skall handläggningsreglerna i 21 §
andra stycket och 23 § tillämpas i ärendet om förändring. Förordning
(1991:1802).
41 § Om inte annat följer av 39 § första stycket eller 40 §, skall
väghållningsmyndigheten, efter att ha inhämtat länsstyrelsens yttrande i
ärendet, genast med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till
Trafikverket. Förordning (2010:119).
42 § Skall vägrätten efter förändringen vara inskränkt, skall detta
anges i beslutet om att förändra den enskilda vägen till allmän. Därvid
skall det anges var inskränkningen skall gälla och hur vägrätten skall
vara inskränkt. Förordning (1987:461).
43 § En underrättelse om beslut enligt 39 § första stycket skall lämnas
till sökanden eller den som på annat sätt väckt frågan samt till
väghållningsmyndigheten. Om väghållningsmyndigheten är kommunal, skall
också Trafikverket underrättas.
En underrättelse om beslut att förändra en enskild väg till allmän skall
lämnas till sökanden eller den som på annat sätt väckt frågan samt till
väghållningsmyndigheten, en sådan nämnd i berörda kommuner som avses i
30 §, länsstyrelsen och statens naturvårdsverk. Därutöver skall övriga
myndigheter som yttrat sig i ärendet underrättas om beslutet.
Länsstyrelsen skall föra in meddelande om beslutet i länets
författningssamling.
En underrättelse om andra beslut av Trafikverket i ärenden om förändring av
enskild väg till allmän än som avses i andra stycket skall lämnas till
sökanden eller den som på annat sätt väckt frågan samt till
väghållningsmyndigheten, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och
övriga myndigheter som yttrat sig i ärendet. Förordning (2010:119).
44 § Bestämmelserna i 39--43 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om
ärenden om förklaring att en gata även skall vara allmän väg, ärenden om
inrättande av särskild vinterväg och ärenden om indragning av allmän
väg.
Vid utredning av en fråga om indragning av allmän väg skall
väghållningsmyndigheten alltid ge fastighetsägare och andra, som kan ha
ett väsentligt intresse i saken, tillfälle att yttra sig.
Innan en allmän väg dras in, skall den som avser att överta
väghållningen efter indragningen få skälig tid på sig att ordna
väghållningen. Förordning (1991:1802).
Drift av väg
45 § Drift av väg innefattar åtgärder som
1. säkerställer att trafiken kan komma fram, såsom snöplogning,
halkbekämpning, reparation av mindre skador samt hyvling och
dammbindning på grusvägar (servicearbeten),
2. vidmakthåller vägens standard, såsom förnyelse av slitlager och
vägmarkeringar samt dikning (underhållsarbeten),
3. förbättrar vägens standard genom smärre åtgärder, såsom beläggning av
grusväg, förstärkning av bärigheten och punktåtgärder för att öka
trafiksäkerheten (förbättringsarbeten),
4. håller vägen ren, såsom sopning, borttagande av skräp och smuts samt
ogräsbekämpning (renhållning), eller
5. på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredsställande
skick. Förordning (1987:461).
46 § Färjor, som är väganordningar, skall hållas i trafik i den
utsträckning som behövs. Turlistor för trafiken fastställs av
väghållningsmyndigheten eller, om flera väghållningsmyndigheter berörs,
av väghållningsmyndigheterna i samråd.
I fråga om rörliga broar, som är väganordningar, meddelar
väghållningsmyndigheten föreskrifter om när varje bro skall öppnas för
sjötrafik. Om en bro berör flera väghållningsmyndigheter, meddelar
väghållningsmyndigheterna sådana föreskrifter i samråd.
Kan väghållningsmyndigheterna i de fall som avses i första och andra
styckena inte enas, beslutar Trafikverket i ärendet. Bestämmelserna i andra
stycket gäller endast om inte annat följer av annan författning eller
särskilda beslut.
Innan väghållningsmyndighet meddelar beslut enligt första eller andra
stycket, skall Trafikverket höras i ärendet om väghållningsmyndigheten är
kommunal. Innan väghållningsmyndigheten meddelar beslut enligt andra
stycket, skall även sjöfartsverket höras. Förordning (2010:119).
47 § Trafikverket skall underrätta väghållningsmyndigheten om beslut enligt
26 § tredje stycket väglagen (1971:948).
Väghållningsmyndigheten skall underrätta Trafikverket om beslut enligt 46 §
denna kungörelse om väghållningsmyndigheten är kommunal.
Länsstyrelsen skall i länets författningssamling föra in meddelande om
beslut enligt 26 § tredje stycket väglagen. Beslut enligt 46 § denna
kungörelse skall kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande
författningar i allmänhet. Förordning (2010:119).
48 § I fråga om arbetsplaner som avses i 28 § väglagen (1971:948) skall
24 §, 25 § första stycket, 26, 27 och 29--38 §§ denna kungörelse gälla i
tillämpliga delar. Förordning (1987:461).
Vägrätt
49 § Väghållningsmyndigheten och, om denna är kommunal, Trafikverket skall
underrättas om beslut enligt 32 § väglagen (1971:948). Förordning
(2010:119).
Tillfälligt upplåtande av mark, ordnings- och
säkerhetsföreskrifter m.m.
50 § I ärenden om tillstånd enligt 39 § väglagen (1971:948) eller om
förordnande eller föreskrift enligt 40 eller 41 § samma lag skall
väghållningsmyndigheten utreda hur berörda fastigheters behov av utfart
till allmän väg kan tillgodoses.
När ett förordnande eller en föreskrift meddelas med stöd av 40 eller 41
§ väglagen i fråga om befintliga anslutningar till allmän väg, skall
ägare eller innehavare av berörda fastigheter få skälig tid på sig att
ordna utfart till allmän väg på annat sätt. Förordning (1987:461).
51 § har upphävts genom förordning (1987:461).
52 § Väg- och ledningsarbeten inom vägområdet skall utföras så skyndsamt
som möjligt och så att fara inte uppstår för trafiken på vägen.
I fall som avses i 44 § fjärde stycket väglagen (1971:948) krävs inget
tillstånd till avspärrning av väg eller annan väsentlig
trafikinskränkning. I de fall då det behövs ett beslut av myndighet för
att få spärra av väg eller göra annan väsentlig trafikinskränkning,
skall väghållningsmyndigheten begära att myndigheten fattar ett sådant
beslut. Förordning (1987:461).
53 § Sedan ledningsarbete utförts inom vägområde, skall området genom
ledningshavarens försorg återställas i det skick som det befann sig i
före arbetets början. Om väghållningsmyndigheten begär det, skall dock
vägbeläggning som skadats vid ledningsarbetet återställas genom
väghållningsmyndighetens försorg. Uppstår sättningar till följd av
ledningsarbete, skall de arbeten som sättningarna föranleder, om
väghållningsmyndigheten begär det, utföras genom
väghållningsmyndighetens försorg. Åtgärder som vidtas genom
väghållningsmyndighetens försorg utförs på ledningshavarens bekostnad.
Förordning (1987:461).
54 § Innan länsstyrelsen meddelar beslut enligt 45--47 §, 48 § andra
stycket eller 52 § väglagen (1971:948) skall väghållningsmyndigheten
höras. Om väghållningsmyndigheten är kommunal skall också Trafikverket
höras. Förordning (2010:119).
55 § Om det i ett tillståndsärende hos länsstyrelsen visar sig
att länsstyrelsens tillstånd behövs enligt såväl väglagen
(1971:948) som miljöbalken och lagen (1998:814) med särskilda
bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, skall
länsstyrelsen pröva ärendet enligt samtliga dessa
författningar.
Om det finns anledning att anta att en åtgärd som fordrar
tillstånd enligt väglagen (1971:948) även fordrar tillstånd av
någon annan myndighet, skall länsstyrelsen och
väghållningsmyndigheten upplysa sökanden om detta.
Förordning (1998:895).
56 § Länsstyrelsen skall underrätta väghållningsmyndigheten
om beslut enligt 36, 37 och 45–47 §§, 48 § andra stycket, 52
eller 53 § väglagen (1971:948). Om väghållningsmyndigheten är
kommunal, ska också Trafikverket underrättas om sådana
beslut.
Kommunal väghållningsmyndighet ska underrätta Trafikverket om
beslut enligt 39–41 eller 43 § eller 48 § första stycket
väglagen.
Länsstyrelsen ska underrätta kommunen och
lantmäterimyndigheten om beslut enligt 47 § första stycket
andra meningen väglagen. Länsstyrelsen ska föra in ett sådant
beslut i länets författningssamling.
Om beslut enligt 44 § väglagen ska länsstyrelsen underrättas.
Kommunal väghållningsmyndighet ska underrätta även
Trafikverket om sådant beslut.
I förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa
trafikföreskrifter finns bestämmelser om kungörande av
trafikföreskrifter. Förordning (2010:120).
Avgifter för vissa ärenden
56 a § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt väglagen
(1971:948) i de fall som framgår av andra stycket.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-
14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande
avgiftsklasser tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Tillstånd enligt 39 § första
stycket utom sådana som avser
ändring av enskild körvägs
anslutning till allmän väg 5
Undantag enligt 41 § andra meningen 2
Tillstånd enligt 43 § första
stycket utom sådana som avser
uppförande av väderskydd för
kollektivtrafik 4
Tillstånd enligt 45 § första stycket 4
Tillstånd enligt 46 § första stycket 2
Tillstånd enligt 47 § första eller
andra stycket 4
Tillstånd enligt 48 § första stycket 3
Förordning (1998:202).
Överklagande m.m.
57 § Väghållningsmyndighetens beslut enligt denna kungörelse
får överklagas hos länsstyrelsen.
Trafikverkets och länsstyrelsens beslut i enskilda fall enligt
denna kungörelse får överklagas hos regeringen.
Förordning (2010:1930).
58 § Trafikverket får överklaga en länsstyrelses beslut enligt denna
kungörelse.
Naturvårdsverket får överklaga beslut av Trafikverket eller en
länsstyrelse enligt denna kungörelse, om beslutet berör deras
verksamhetsområde.
Länsstyrelserna får överklaga beslut av Trafikverket enligt denna
kungörelse, om beslutet berör deras verksamhetsområde. Förordning
(2010:119).
59 § Trafikverkets och en länsstyrelses beslut enligt denna
kungörelse skall gälla omedelbart om inte annat förordnas i
beslutet. Förordning (2010:119).
Övergångsbestämmelser
1971:954
1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972.
2. Genom kungörelsen upphäves
stadgan (1943:437) angående behandlingen av vissa vägfrågor,
kungörelsen (1970:424) om vägnämndsområden,
kungörelsen (1943:684) med närmare bestämmelser angående vägsynenämnd,
cirkuläret (1964:882) till länsstyrelserna angående viss prövning i
ärenden om tillstånd enligt 39 § lagen den 30 juni 1943 (nr 431) om
allmänna vägar,
brevet (1943:799) till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med anvisningar
rörande den allmänna väghållningen i de städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare.
3. Väg som vid denna kungörelses ikraftträdande är ödebygdsväg skall i
stället anses som länsväg.
4. För åren 1970--1974 fastställd flerårsplan upphör att gälla vid
utgången av år 1972. I fråga om ändring av sådan plan gäller 17 §.
5. Flerårsplan upprättas första gången enligt denna kungörelse år 1972
att gälla åren 1973--1977.
6. Kungörelsen (1943:684) med närmare bestämmelser angående vägsynenämnd
gäller fortfarande i fråga om ärende som handlägges av vägsynenämnd
efter utgången av år 1971.
1977:1130
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1978.
Flerårsplan upprättas första gången enligt denna förordning år 1978 att
gälla åren 1979--1988.
1987:461
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
Flerårsplan enligt denna förordning upprättas första gången år 1990 att
gälla åren 1991--2000.
1995:1425
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Den äldre lydelsen av 36 och 56 §§ gäller fortfarande i fråga om
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.
1998:202
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som har
påförts före ikraftträdandet.