Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2 §, 3 § 1 samt 4, 9, 16 och 17 §§, tillämpas på arbetsdomstolen. Bestämmelserna i 11, 12 och 18 §§ gäller dock endast i fråga om administrativt ärende. Organisation m.m. 2 § Arbetsdomstolen har sitt säte i Stockholm. Vid domstolen skall finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten på bestämda tider. 3 § I arbetsdomstolen tjänstgör, utöver ledamöter och ersättare som avses i 3 kap. lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, en avdelningsdirektör, sekreterare, notarier och andra tjänstemän i enlighet med vad som har beslutats av regeringen samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga. Notarie förordnas för högst ett år. Skall anställningen upphöra vid förordnandetidens utgång, gäller inte 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1982:95). 4 § Regeringen utser en av ordförandena i arbetsdomstolen att för sin tjänstetid vara chef för domstolen i administrativt hänseende. Domstolens administrative chef för ordet när mål eller ärende avgöres av domstolen i dess helhet eller i kollegium. Förordning (1977:568). 5 § Ledamöterna indelas för tjänstgöring på ett sätt som främjar fördelning av domstolsarbetet och cirkulation mellan ledamöterna. 6 § När arbetsdomstolen sammanträder med två ledamöter för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan skall i mål, som är av allmän betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden, deltaga en ledamot som utsetts efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen, en ledamot som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet eller Landstingsförbundet eller representerar staten som arbetsgivare, en ledamot som utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige och en ledamot som utsetts efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation. Vid huvudförhandling i mål som huvudsakligen har betydelse endast för visst förhandlingsområde eller när arbetsdomstolen sammanträder med endast en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan deltager av sådana ledamöter de som utsetts efter förslag av organisationer vars förhandlingsområde tvisten huvudsakligen rör. Förordning (1977:568). 7 § Är ledamot hindrad att tjänstgöra i visst mål skall, vid tillämpning av 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, normalt annan ledamot kallas att tjänstgöra eller, om även denne har förhinder, ersättare i den ordning som de blivit förordnade. Därvid skall en av de ersättare som utsetts efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR utgöra första ersättare för de ledamöter som utsetts efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation. Om ledamot till följd av 3 kap. 6 § lagen om rättegången i arbetstvister har att avträda från huvudförhandling i visst mål skall iakttagas att den som förordnats till ledamot tjänstgör framför ersättare och att tjänstgöringen i övrigt bestämmes enligt den ordning som förordnande skett. Förordning (1977:568). 8 § Närmare bestämmelser om grunderna för ledamöternas tjänstgöring och domstolens sammansättning meddelas av arbetsdomstolen. I övrigt bestämmes domstolens sammansättning i visst mål av ordföranden i målet. Handläggning av mål 9 § Målen fördelas mellan ordförandena efter turordning. Efter beslut av arbetsdomstolens administrative chef tilldelas vice ordförande mål. Under ordförandena och under sådan vice ordförande som tilldelas mål fördelas målen mellan sekreterarna efter turordning. Fördelning av mål sker så snart målet kommit in. Vid bestämmande av turordning skall iakttas att arbetsbördan såvitt möjligt bli jämnt fördelad samt att sekreterarnas tjänstgöring fördelas lika mellan ordförandena och sådan vice ordförande som tilldelas mål. Förordning (1988:652). 10 § Ordförande och sådan vice ordförande som tilldelas mål leder beredningen av mål som tilldelats honom och skall, om ej särskilda skäl föranleder annat, deltaga i målets handläggning och avgörande. Förordning (1988:652). 11 § Sekreterare svarar, enligt vad som föreskrivs i 3 kap. 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, för beredning och föredragning av mål som tilldelats honom samt biträder i övrigt vid målets handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats målet, denne bestämmer. Sekreterare får vid beredning av mål inte 1. avvisa ombud eller biträde, 2. utdöma vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande, 3. avvisa utredning, 4. besluta om syn, 5. förordna om ersättning för någons medverkan i mål, 6. avslå ansökningar om allmän rättshjälp eller besluta i frågor om byte av biträde enligt rättshjälpslagen (1972:429). Sekreterare får hålla muntlig förberedelse, förhör med part eller annan eller upptaga bevis utom huvudförhandling endast om ordföranden i visst mål eller, om en vice ordförande tilldelats målet, denne förordnat att så skall ske. Sekreterare skall hålla ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats mål, denne underrättad om målen samt, när anledning förekommer, inhämta besked om åtgärder som bör vidtagas. Om mål eller däri uppkommen fråga fordrar skyndsamt avgörande skall sekreteraren genast anmäla detta för ordföranden eller, om målet tilldelats en vice ordförande, denne. Notarie tjänstgör som protokollförare vid muntlig förberedelse och biträder i övrigt i sekreterares arbete enligt ordförandes närmare bestämmande. Förordning (1988:652). 11 a § Avdelningsdirektören tjänstgör, efter förordnande som avses i 3 kap. 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, som ordförande vid muntlig förberedelse och biträder i övrigt vid handläggningen av mål i den omfattning som hans administrativa arbete medger det. Därvid äger bestämmelserna i 11§ första-tredje styckena motsvarande tillämpning. Förordning (1977:568). 12 § Annan tjänsteman än avdelningsdirektören, sekreterare eller notarie biträder med göromål enligt närmare bestämmande av arbetsdomstolen. Därvid får den som vunnit tillräcklig erfarenhet förordnas att på eget ansvar 1. föra dagbok över mål, minnesbok över domstolens sammanträden och arkivförteckning, 2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden om handläggningen av mål, 3. vidtaga de åtgärder som ankommer på arbetsdomstolen i samband med delgivning, 4. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar, 5. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits samt göra avräkningar enligt 30 § rättshjälpslagen (1972:429), 6. utfärda lagakrafts- och diariebevis, 7. bestrida göromål enligt expeditionskungörelsen (1964:618) och stämpelkungörelsen (1964:619), 8. förvalta kassamedel samt handha utbetalning av förskott och ersättning av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl. Förordning (1982:95). 13 § Mål eller däri uppkommen fråga skall upptagas till prövning så snart det kan ske 1. när skyndsam handläggning föreskrives i lag eller annan författning, 2. när målet rör pågående stridsåtgärd eller förhandlingsvägran, 3. när fråga är om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet, 4. när fråga är om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken, 5. när fråga är om återförvisning av mål till tingsrätt enligt 50 kap. 24 § rättegångsbalken, 6. när fråga är om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 § rättegångsbalken. I övrigt upptages målen till prövning i den ordning de kommit in, om ej målets beskaffenhet eller särskilda omständigheter föranleder annat. Förordning (1987:970). Dagbok och aktbildning 14 § Över inkomna mål skall, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som är föreskrivet för tingsrätt, vid arbetsdomstolen föras dagbok enligt de närmare anvisningar som meddelas av domstolen. Särskild dagbok föres över mål som fullföljes i domstolen. 15 § I fråga om aktbildning i arbetsdomstolen och vad som hänger samman därmed gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för tingsrätt. Handläggning av administrativa ärenden 16 § Administrativt ärende avgöres av arbetsdomstolen i kollegium eller av domstolens administrative chef i den mån annat ej framgår av denna instruktion. Avdelningsdirektören svarar för beredning och föredragning av administrativa ärenden enligt den administrative chefens närmare bestämmande. Förordning (1977:568). 17 § Kollegium består av ordförandena vid arbetsdomstolen, en av de ledamöter som avses i 3 kap. 2§ tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister samt, av de ledamöter som avses i 3 kap. 3§ samma lag, en som utsetts efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen, en som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet eller Landstingsförbundet eller representerar staten som arbetsgivare, en som utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige och en som utsetts efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation. Om domstolen ej bestämmer annat, inträder ledamöter i kollegium i den ordning som följer av 3 kap. 4§ andra stycket lagen om rättegången i arbetstvister och 7§ i denna instruktion. Förordning (1977:568). 18 § I kollegium avgöres ärende som avser 1. fastställande av grunder för ledamöternas tjänstgöring och arbetsdomstolens sammansättning, 2. annan viktigare fråga om arbetsdomstolens organisation eller arbetsformer, 3. förslag till anslagsframställning, 4. förordnande av avdelningsdirektör och sekreterare samt förordnande som avses i 3 kap. 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, 5. fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning avseende tjänsteman hos domstolen, 6. fråga avseende tjänsteman hos domstolen om annat skiljande från tjänsten än avskedande, 7. fråga som domstolens administrative chef hänskjutit dit. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 15 kap. 7 § lagen (1976:600) om offentlig anställning och i 26 § anställningsförordningen (1965:601) finns särskilda bestämmelser om omröstning i vissa personalfrågor. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad. Förordning (1986:839). 19 § Arbetsdomstolens administrative chef får uppdraga åt avdelningsdirektören eller annan tjänsteman vid domstolen att i hans ställe avgöra visst ärende eller grupp av ärenden. Förordning (1977:568). 20 § Är arbetsdomstolens administrative chef hindrad att utöva sin tjänst eller är tjänsten ledig och har vikarie ej förordnats, fullgöres hans åligganden som administrativ chef av den i tjänsten äldste bland övriga ordförande. I sådant fall får ej fattas administrativt beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet. 21 § Ärende, som avser avgivande av yttrande i författningsfråga och som ej ankommer på arbetsdomstolen i kollegium, avgöres gemensamt av ordförandena. Övriga bestämmelser 22 § Om förordnande av ledamöter och ersättare i arbetsdomstolen finns föreskrifter i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I övrigt tillsättes tjänst och antages annan personal av arbetsdomstolen. Tjänst som sekreterare eller notarie behöver ej kungöras ledig till ansökan. I fråga om sådan tjänst äger ej heller 13 § anställningsförordningen (1965:601) tillämpning. Förordning (1982:95). 23 § Ordförande bestämmer om förläggningen av sin semester och om annan ledighet för sig själv enligt föreskrifterna i 16 § allmänna verksstadgan (1965:600). 24 § Tjänsteman hos arbetsdomstolen får ej obehörigen yppa innehållet i dom eller beslut innan det offentliggöres. Övergångsbestämmelser 1987:970 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i deras äldre lydelse gäller dock fortfarande i fråga om mål som handläggs enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.