Post 4110 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1999:613 ·
Visa register
Lag (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens
i rättegång
Departement: Justitiedepartementet DOM
Utfärdad: 1999-06-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:1435
Ikraft: 2000-01-01
Tidsbegränsad: 2009-01-01
1 § Vid handläggningen av mål och ärenden i de allmänna
domstolar som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Domstolsverket bestämmer får videokonferens användas på försök
i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.
2 § En part får delta i ett sammanträde inför rätten enligt
rättegångsbalken genom videokonferens
1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens
inställelse och övriga omständigheter, eller
2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller
olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen
av att parten inställer sig i rättssalen.
Första stycket gäller inte för en tilltalad i tingsrätt om det
finns anledning att döma till någon annan påföljd än böter,
fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller
skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. Med nämnda
påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 § 1
brottsbalken, om det inte i samband med förordnandet blir
aktuellt att förklara villkorligt medgiven frihet förverkad i
fråga om en strafftid som överstiger tre månader.
3 § Utan hinder av vad som sägs i 16 kap. 2 § konkurslagen
(1987:672) får den som skall kallas till ett sammanträde i ett
konkursärende delta i sammanträdet genom videokonferens
1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med hans eller
hennes inställelse och övriga omständigheter, eller
2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller
olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen
av att han eller hon inställer sig i rättssalen.
4 § En part får delta i ett sammanträde enligt lagen (1996:242)
om domstolsärenden genom videokonferens
1. om det är lämpligt med hänsyn till sammanträdets ändamål och
övriga omständigheter, eller
2. om sammanträdet skulle medföra kostnader eller olägenheter
som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att
parten inställer sig i rättssalen.
5 § Bevisning får tas upp genom videokonferens
1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och
övriga omständigheter, eller
2. om bevisupptagning enligt reglerna i rättegångsbalken skulle
medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt
förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett
sådant sätt.
Första stycket gäller även bevisupptagning enligt lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
6 § I fråga om den som kallas till ett sammanträde genom
videokonferens gäller inte bestämmelserna i rättegångsbalken,
konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:242) om
domstolsärenden om kallelser och förelägganden och om påföljder
för utevaro. Kallelse till sammanträde genom videokonferens
skall ske på det sätt som rätten finner lämpligt.
Den som deltar i ett sammanträde genom videokonferens med stöd
av denna lag skall anses ha inställt sig inför rätten.
Lag (2006:1435).
7 § Den som har kallats till ett sammanträde genom
videokonferens har rätt till ersättning i enlighet med vad som
sägs i rättegångsbalken eller lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
8 § Utan hinder av vad som sägs i 5 kap. 9 § rättegångsbalken
om förbud mot fotografering får videokonferens användas i
enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.