Post 60 av 67 träffar
SFS-nummer ·
1991:481 ·
Visa register
Folkbokföringslag (1991:481)
Departement: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 1991-05-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:692
Ikraft: 1991-07-01 överg.best.
Inledande bestämmelse
1 § Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en
persons bosättning samt registrering av de uppgifter om
personen som enligt lagen (2001:182) om behandling av
personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får
förekomma i folkbokföringsdatabasen.
Vigsel, födelse och dödsfall i landet ska registreras även i
fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.
Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket
sker genom Skatteverkets försorg.
Bestämmelser om samordningsnummer för den som inte är eller
har varit folkbokförd finns i lagen (2022:1697) om
samordningsnummer. Lag (2022:1698).
När folkbokföring skall ske
2 § Ett barn som föds levande här i landet ska folkbokföras
om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och
vårdnadshavare.
Även ett barn som föds levande utom landet ska folkbokföras,
om
1. modern är folkbokförd med stöd av 14 §,
2. fadern är folkbokförd med stöd av 14 § och vårdnadshavare,
eller
3. det finns synnerliga skäl för att barnet ska
folkbokföras. Lag (2013:380).
2 a § Ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen
utan att vara folkbokfört, ska folkbokföras om fadern eller
barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken var
folkbokförd med stöd av 14 § vid barnets födelse och senare
blir vårdnadshavare.
Ett barn under 18 år som adopteras av en person som är
folkbokförd med stöd av 14 §, ska folkbokföras när adoptionen
blir giltig i Sverige. Lag (2013:380).
3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska
folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller
hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila
eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett
år. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa
sin dygnsvila både inom och utom landet ska folkbokföras om
han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får
anses ha sin egentliga hemvist här.
En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här
i landet om han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i
samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara
folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning till
landet som sägs i första stycket.
Undantag från första-tredje styckena finns i 4, 5 och 5 a §§.
Lag (2024:454).
4 § /Upphör att gälla U:2024-11-01/
En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller
uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får
folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det
finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska
folkbokföras.
En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt
skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen
(2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas
komma att vistas i landet med stöd av det beviljade
tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock
inte, om utlänningen har beviljats en
flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen
eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser
eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen
eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för
folkbokföring. Lag (2013:380).
4 § /Träder i kraft I:2024-11-01/
En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller
uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får
folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det
finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska
folkbokföras.
En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt
skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen
(2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas
komma att vistas i landet med stöd av det beviljade
tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock
inte, om utlänningen har beviljats en flyktingstatusförklaring
enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller en motsvarande
förklaring enligt äldre bestämmelser eller ett resedokument
enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen eller om det i övrigt finns
synnerliga skäl för folkbokföring.
Av 2 § lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med
tillfälligt skydd i vissa fall framgår att andra stycket inte
gäller för den som omfattas av den lagen. Lag (2024:692).
5 § Den som tillhör en främmande makts beskickning eller
lönade konsulat eller dess betjäning och omfattas av 2 eller
3 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare
eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han
eller hon kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller
dess betjäning. Detta gäller även en sådan persons
familjemedlem eller tjänare.
Den som omfattas av 4 § lagen om immunitet och privilegier i
vissa fall och har rätt till motsvarande immunitet och
privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande
makts beskickning, folkbokförs endast om han eller hon är
svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var
bosatt här när han eller hon kom att tillhöra det
internationella organet. Detta gäller även en sådan persons
familjemedlem. Lag (2022:1698).
5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller
ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och
omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.
Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk
organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan
militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och
privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk
medborgare.
Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller
är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om
immunitet och privilegier i vissa fall, ska endast
folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan
att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon
fick ställning som anhörig eller leverantör. Lag (2024:538).
Rätt folkbokföringsort m. m.
6 § En person ska folkbokföras på den fastighet och i den
kommun där han eller hon enligt 7 och 8–13 §§ är att anse som
bosatt. Den kommun där en person är folkbokförd är hans eller
hennes folkbokföringsort.
En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller
flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i
lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om
lägenhetsregister.
Ett nyfött barn som enligt 2 § ska folkbokföras, folkbokförs
där modern är folkbokförd eller, om modern inte är
folkbokförd, där fadern är folkbokförd. Den kommun där ett
nyfött barn folkbokförs är hans eller hennes födelsehemort.
Undantag från första stycket finns i 14 och 16 §§.
Lag (2013:380).
7 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han
eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad
har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än
en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller
hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin
egentliga hemvist.
En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på
en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma
omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Undantag från första stycket finns i 8–11 och 15 §§.
Lag (2013:380).
7 a § Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare
som inte bor tillsammans och barnet under sin normala
livsföring tillbringar dygnsvilan i ungefär samma omfattning
hos var och en av dem, får barnet folkbokföras hos den av
vårdnadshavarna som de båda kommer överens om.
Lag (2013:380).
8 § Om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett
år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan
fastighet än den där han eller hon har sin egentliga hemvist,
anses detta inte leda till ändrad bosättning. Lag (2013:380).
9 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den
föranleds enbart av
1. befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag
att biträda som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet,
2. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt,
3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga,
kriminalvård eller vård av missbrukare, eller
4. vistelse i skyddat boende.
En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en
fastighet där han eller hon med tillämpning av första stycket
inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han
eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses
ha sin starkaste anknytning till. Lag (2024:83).
10 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den
föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd
eller heltidsarvoderad förtroendevald i region.
En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av
förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda
till ändrad bosättning om personen har anknytning till en
annan fastighet genom att disponera en bostad där.
En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en
fastighet där han eller hon med tillämpning av första eller
andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den
fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i
övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.
Sammanlever en person som omfattas av första eller andra
stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon
enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på
ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den
fastigheten. Lag (2019:871).
10 a § En vistelse av statsministerns familjemedlemmar i
statsministerns tjänstebostad anses inte leda till ändrad
bosättning.
En sådan familjemedlem som regelmässigt tillbringar
dygnsvilan endast i statsministerns tjänstebostad, anses
bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till
omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste
anknytning till.
Skatteverket får på ansökan besluta att en familjemedlem till
statsministern ska folkbokföras på den fastighet som inrymmer
tjänstebostaden. Lag (2013:380).
11 § En elev under 18 år som har sin egentliga hemvist
tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt
där även om han eller hon till följd av skolgången
regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.
Detsamma gäller om ett barn under 18 år, som har sin
egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra
anhöriga, till följd av ett beslut om boende i bostad med
särskild service för barn eller ungdomar enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan
fastighet.
Första stycket tillämpas även efter det att barnet fyllt 18
år så länge han eller hon går i grundskola eller
gymnasieskola eller genomgår annan jämförlig grundutbildning,
dock längst till dess barnet fyller 21 år. Lag (2013:380).
12 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på
någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till
vilken han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter
kan anses ha sin starkaste anknytning. Lag (2013:380).
13 § Kan en persons bosättning med tillämpning av 7–12 §§
hänföras till en kommun men inte till en viss fastighet inom
denna, ska han eller hon anses bosatt i kommunen.
Lag (2013:380).
13 a § Om en person sannolikt är felaktigt folkbokförd på en
fastighet eller lägenhet och detta leder till besvär för någon
annan som är folkbokförd på samma fastighet eller lägenhet
eller som äger eller hyr fastigheten eller lägenheten, får
personen i stället folkbokföras i den kommun där han eller hon
senast var folkbokförd, till dess något annat har beslutats.
Om personen inte har varit folkbokförd i någon annan kommun,
får han eller hon folkbokföras i den aktuella kommunen.
Lag (2022:1280).
14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i
svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring
tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i
den kommun där den utsände senast var eller borde ha varit
folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det,
endast i kommunen.
Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin
medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en kommun
där den utsände eller någon annan i familjen disponerar en
bostad.
Vad som sägs i 11 § ska tillämpas på medföljande barn som för
skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den
utsände är stationerad. Lag (2013:380).
15 § En vistelse för service och omvårdnad eller för
stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad
för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje
styckena socialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än
den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han
eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses
leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den
kommun där han eller hon var eller borde ha varit
folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på
den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha
varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen
eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan
fastighet.
Första stycket ska även tillämpas på den som vistas i ett hem
för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet
med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård eller
stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service kan anses motsvara
vistelse som avses i första stycket. Lag (2018:1722).
Skyddad folkbokföring
16 § En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt
för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på
annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara
folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är
bosatt (skyddad folkbokföring) om åtgärden med hänsyn till
den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas
tillgodose behovet av skydd.
Skyddad folkbokföring ska vid flyttning ske på den gamla
folkbokföringsorten eller, om det bedöms ge ett bättre skydd,
på en annan ort. Skyddad folkbokföring kan också ske utan att
personen flyttar om det kan antas ge tillräckligt skydd.
Skyddad folkbokföring får även medges en familjemedlem som är
bosatt tillsammans med den utsatta personen. Lag (2018:684).
17 § Skyddad folkbokföring får begränsas till en viss
tid.
Om den som har medgetts skyddad folkbokföring anmäler hos
Skatteverket att skyddad folkbokföring inte längre behövs
eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket
besluta att den skyddade folkbokföringen ska upphöra att
gälla.
Om ett barn har medgetts skyddad folkbokföring efter ansökan
av socialnämnden enligt 30 § tredje stycket, upphör den
skyddade folkbokföringen att gälla
1. om socialnämnden anmäler hos Skatteverket att den inte
längre behövs,
2. om det finns särskilda skäl för det, eller
3. senast när vården enligt 2 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga upphör. Lag (2018:684).
17 a § Skatteverket ska begära biträde av
Polismyndigheten vid utredning av frågor om skyddad
folkbokföring om det inte är obehövligt.
Polismyndigheten och socialnämnden ska på Skatteverkets
begäran lämna biträde vid utredning av frågor om skyddad
folkbokföring eller sekretessmarkering i folkbokföringen.
Lag (2018:684).
17 b § Skatteverket ska lämna stöd till den som har
medgetts skyddad folkbokföring så att skyddet kan
upprätthållas. Lag (2018:684).
Personnummer
18 § För varje folkbokförd person fastställs ett
personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret
innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.
Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för
månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret
består av tre siffror och är udda för män och jämnt för
kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett
bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person
fyller 100 år.
Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer
att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en
närliggande dag i månaden.
Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret
lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av
automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och
två för dagen. Lag (2009:272).
18 a § Har upphävts genom lag (2022:1698).
18 b § En person som enligt 5 § inte ska folkbokföras får
tilldelas ett personnummer enligt 18 § om han eller hon har
rätt att vistas i landet och uppfyller de förutsättningar som
anges i 3 § första stycket. Lag (2009:272).
18 c § Har upphävts genom lag (2022:1698).
18 d § Har upphävts genom lag (2022:1698).
18 e § Har upphävts genom lag (2022:1698).
18 f § Har upphävts genom lag (2022:1698).
Avregistrering från folkbokföringen
19 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från
folkbokföringen.
20 § Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras
från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av
fjärde stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att
regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom
landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till
samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist
utom landet.
En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom
landet om han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i
samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.
Om en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få
vistas i landet saknar ett sådant tillstånd, ska det särskilt
beaktas vid tillämpningen av första och andra styckena.
En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot
av Europaparlamentet efter val i Sverige ska inte leda till
avregistrering enligt första stycket om ledamoten har
anknytning till landet genom att disponera en bostad här. På
ansökan av ledamoten får dock Skatteverket besluta om
avregistrering under de förutsättningar som anges i första
stycket. Lag (2013:380).
21 § Den som inte anses bosatt på någon fastighet eller i
någon kommun enligt 7-13 §§ och inte ska avregistreras från
folkbokföringen som utflyttad enligt 20 §, ska avregistreras
från folkbokföringen som försvunnen.
Den som folkbokförs med fingerade personuppgifter ska
avregistreras när det gäller de tidigare uppgifterna.
Lag (2022:1280).
22 § Den som i folkbokföringen har registrerats under en
falsk identitet ska avregistreras från folkbokföringen när
det gäller den identiteten. Lag (2018:684).
Anmälningar och ansökningar m. m.
23 § En anmälan eller ansökan enligt denna lag ska göras
skriftligen, om inte annat anges.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att en
anmälan, ansökan eller uppgift ska lämnas vid personlig
inställelse. Lag (2018:684).
24 § Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om
barnet föds inom landet. Detsamma gäller om barnet föds utom
landet och ska folkbokföras enligt 2 § andra stycket.
Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska
inrättningen göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid
födelsen i annat fall, ska hon göra födelseanmälan. Anmälan
ska göras så snart som möjligt.
I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en
månad från födelsen.
Anmälan enligt första stycket ska göras för en nyfödd, som
efter födelsen andats eller visat något annat livstecken,
samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra
havandeskapsveckan. Lag (2013:380).
25 § Den som är folkbokförd och har flyttat ska inom en vecka
anmäla flyttningen till Skatteverket.
Den som är folkbokförd och ändrar postadress utan att
flyttning skett ska göra anmälan enligt första stycket om
postadressen ska gälla för minst sex månader.
Lag (2013:380).
26 § /Upphör att gälla U:2024-11-01/
Den som har flyttat in från utlandet och ska
folkbokföras ska anmäla inflyttningen till Skatteverket. En
sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att han eller
hon har vistats i landet i tre månader.
En anmälan ska även göras när den som är avregistrerad som
försvunnen ska folkbokföras och när ett barn ska folkbokföras
här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket.
Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte en
utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt
till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk
företrädare vid en främmande makts beskickning.
Lag (2013:380).
26 § /Träder i kraft I:2024-11-01/
Den som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras
ska anmäla inflyttningen till Skatteverket. En sådan anmälan
ska göras inom en vecka efter det att han eller hon har
vistats i landet i tre månader. Om den som måste ha
uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige har vistats i
landet i mer än tre månader utan att uppfylla villkoren i 4 §,
ska dock anmälan göras inom fyra veckor efter den dag
förutsättningarna för folkbokföring har uppfyllts.
En anmälan ska även göras när den som är avregistrerad som
försvunnen ska folkbokföras och när ett barn ska folkbokföras
här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket.
Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte en
utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt
till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk
företrädare vid en främmande makts beskickning.
Lag (2024:692).
26 a § Den som enligt 26 § ska lämna en anmälan om inflyttning
från utlandet ska inställa sig personligen hos Skatteverket
för identitetskontroll. Detsamma gäller i fråga om en anmälan
enligt samma paragraf av den som är avregistrerad som
försvunnen och ska folkbokföras.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från kravet
på personlig inställelse. Lag (2022:1280).
26 b § Vid en identitetskontroll enligt 26 a § ska den som
innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande
handling på begäran överlämna handlingen.
Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på
begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort.
Första och andra styckena gäller också när den som är
folkbokförd vill ändra uppgift om sin identitet och
Skatteverket enligt 23 § andra stycket har begärt att
uppgiften ska lämnas vid personlig inställelse.
Lag (2022:1280).
26 c § Om en handling som överlämnats enligt 26 b § har ett
lagringsmedium där fingeravtryck eller ansiktsbild är sparade,
ska innehavaren på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck
och ansiktsbild i digitalt format för att kontrollera att
dessa motsvarar dem som finns i handlingen. Lag (2022:1280).
27 § Den som är folkbokförd och avser att flytta till
utlandet ska anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska
göras senast en vecka före utresan och ska innehålla uppgift
om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp ska
detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.
Lag (2013:380).
27 a § Har upphävts genom lag (2022:1698).
28 § En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande
uppgifter:
1. namn och person- eller samordningsnummer,
2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
3. ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4. registerbeteckning för den fastighet som den nya
bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera
bostadslägenheter med samma belägenhetsadress, lägenhetsnummer
som avses i lagen (2006:378) om lägenhetsregister, och
5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som
den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
1. uppgift om födelsetid och medborgarskap,
2. uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med
vistelsen här och dess beräknade varaktighet,
3. uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett
annat nordiskt land, och
4. övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Lag (2022:1280).
29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:
1. namn och personnummer,
2. bostads- och postadress i Sverige,
3. datum för utresan,
4. adress i utlandet samt bostadstyp,
5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,
6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,
7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs
eller förhyrs.
30 § För barn under 18 år ska anmälan enligt 25 §, 26 §
första eller andra stycket eller 27 § göras av barnets
vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att
själv göra sådan anmälan.
För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast
en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda
mot den andre vårdnadshavaren.
För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av
socialnämnden, om barnet vårdas med stöd av ett
lagakraftvunnet beslut enligt 2 § lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga och syftet med
ansökningen är att skydda barnet
1. mot båda vårdnadshavarna eller, om barnet endast har en
vårdnadshavare, mot vårdnadshavaren,
2. mot den ena vårdnadshavaren när den andre vårdnadshavaren
inte vill eller förmår skydda barnet, eller
3. mot en annan person än vårdnadshavaren eller
vårdnadshavarna när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna
inte vill eller förmår skydda barnet. Lag (2018:684).
30 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undantag från kravet i 26 c § på
att låta Skatteverket ta ansiktsbild och fingeravtryck.
Lag (2022:1280).
Utredning och kontroll
31 § Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara
skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att antingen
göra en sådan anmälan eller lämna de uppgifter eller visa upp
de handlingar som behövs för att fullgöra
anmälningsskyldigheten. Skatteverket får även i annat fall
förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de
handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt
denna lag eller för kontroll eller komplettering av andra
uppgifter om en person som får föras in i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling
av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I
föreläggandet ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas
eller vilka handlingar som ska visas upp. Lag (2022:1280).
32 § Skatteverket får förelägga en fastighetsägare eller
innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon
annan, att uppge till vem bostaden upplåts och om denne med
fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens medgivande
upplåter bostaden åt någon annan samt vilka personer som enligt
fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens kännedom bor i
fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor
på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får
föreläggandet också avse uppgift om personnummer, adress,
fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.
Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad.
Lag (2006:379).
32 a § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att
kontrollera en persons bosättning, om det behövs för
bedömningen av frågan om folkbokföring. Ett sådant
kontrollbesök får bara genomföras där den enskilde är
folkbokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars
finns anledning att anta att han eller hon är bosatt.
Om det finns skäl för det får Skatteverket också besluta om
kontrollbesök på en fastighet eller i en lägenhet för att
kontrollera vilka som kan anses bosatta där.
Skatteverket får vid kontrollbesök begära att de personer som
befinner sig på fastigheten eller i lägenheten lämnar uppgift
om sin identitet. Lag (2022:1280).
32 b § Någon underrättelse om ett beslut om kontrollbesök
enligt 32 a § behöver inte lämnas före besöket.
Kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att det
innebär så litet intrång för den enskilde som möjligt.
Lag (2022:1280).
32 c § En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan
antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är
eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig.
En sådan underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl
talar mot det.
Skyldigheten i första stycket gäller inte för Skatteverkets
brottsbekämpande verksamhet. Den gäller inte heller i fråga om
uppgifter som omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2021:375).
33 § Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i
begravningslagen (1990:1144).
Beslut om folkbokföring m. m.
34 § Skatteverket beslutar i ärende enligt denna lag efter
anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.
Lag (2003:657).
35 § Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och
med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan
som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen.
Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med
den dag då anmälan kom in.
Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående
anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag.
Om ett sådant beslut avser ett barn som står under vårdnad av
två vårdnadshavare och beslutet innebär att barnet
folkbokförs på samma fastighet som den ena vårdnadshavaren
har flyttat till, får Skatteverket bestämma att barnets nya
folkbokföring ska gälla från och med den dag då
vårdnadshavaren folkbokfördes på den fastigheten.
Lag (2013:380).
36 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd
på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på
inflyttningsorten.
Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd
utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.
Vite
37 § Vite kan av Skatteverket föreläggas den som inte följer
ett föreläggande enligt 31 eller 32 §.
Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som
är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna
lag.
Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets
lämplighet bedömas. Lag (2010:12).
Överklagande
38 § Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i
de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den
förvaltningsrätt inom vars domkrets den person, vars
folkbokföring beslutet gäller, vid tidpunkten för beslutet var
eller, om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort, genom det
överklagade beslutet blivit folkbokförd.
Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan
överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets
folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.
Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos
Förvaltningsrätten i Stockholm. Lag (2010:12).
39 § Följande beslut enligt lagen får inte överklagas:
1. beslut om vitesföreläggande,
2. beslut om kontrollbesök, och
3. beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra
i personnummer. Lag (2022:1698).
40 § Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får
överklagas av den person som beslutet gäller och av det
allmänna ombudet hos Skatteverket. Om ett barn står under
vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om barnets
folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Om en
socialnämnd har ansökt om skyddad folkbokföring enligt 30 §
tredje stycket, får beslutet även överklagas av nämnden. Ett
beslut om en persons bosättning får även överklagas av en
kommun som berörs av beslutet.
En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring enligt
3-17, 20, 21 och 22 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom
tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.
Beslut i en annan fråga får överklagas av en enskild utan
begränsning till en viss tid.
Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha
kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag
beslutet meddelades. Lag (2021:375).
41 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (1997:989).
Straff
42 § Den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om
folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende,
för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex
månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin
anmälningsskyldighet enligt 25, 26 och 27 §§.
Är brottet med hänsyn till att brottsligheten utövats
systematiskt eller i större omfattning eller annars att anse
som grovt, döms för grovt folkbokföringsbrott till fängelse i
högst två år.
I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2022:1280).
43 § Skatteverket får inte vid vite förelägga någon att
medverka i en utredning av en gärning som kan föranleda
straff för honom eller henne.
En fråga om ansvar enligt 42 § för en gärning får inte prövas
om gärningen ligger till grund för ett föreläggande om vite
och Skatteverket har ansökt om utdömande av vitet.
Lag (2018:684).
Övergångsbestämmelser
1991:481
Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen (1991:482)
fom införande av folkbokföringslagen (1991:481).
1994:768
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos
Riksskatteverket före ikraftträdandet.
1995:1538
Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids
församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag
som regeringen bestämmer.
1997:989
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari
2000 och i övrigt den 1 januari 1998.
2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för
personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången
av år 1999.
3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall
där det första beslutet i ärendet fattats efter
ikraftträdandet.
2003:657
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om en skattemyndighet före ikraftträdandet enligt äldre
föreskrifter i 23 § andra stycket har förelagt någon att
inställa sig hos myndigheten, skall efter ikraftträdandet
inställelse i stället ske hos Skatteverket.
3. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller
32 § har förelagt någon att göra en anmälan eller att lämna
uppgifter till myndigheten, skall efter ikraftträdandet i
stället anmälan göras eller uppgiften lämnas till Skatteverket.
4. Föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller inte för ansökan
om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
5. Äldre föreskrifter i 38 § gäller fortfarande för
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla
Skatteverket.
6. Äldre föreskrifter i 39 § första stycket gäller fortfarande
för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.
7. Äldre föreskrifter i 40 § första stycket gäller fortfarande
för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då
i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.
2013:380
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 6,
13 och 15 §§, den 1 juli 2013 i fråga om anmälningsfristen i
26 § första stycket och 35 § första stycket och i övrigt den
1 januari 2014.
2. Det som sägs om kommun i 13 a och 14 §§ ska till och med
den 31 december 2015 i stället gälla församling.
3. Bestämmelserna om anmälningsfristen i 26 § första stycket
i sin nya lydelse tillämpas även på inflyttningar som har
skett före ikraftträdandet.
4. Äldre bestämmelser i 2 §, 6 § tredje stycket och 24 §
gäller fortfarande för förhållanden som avser tid före
ikraftträdandet.
2018:684
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 22,
32 a, 32 b, 39, 40, 42 och 43 §§ och i övrigt den 1 januari
2019.
2. Bestämmelsen i 40 § första stycket i den nya lydelsen ska
tillämpas från och med den 1 januari 2019.
3. Den som har medgetts kvarskrivning enligt 16 § i den äldre
lydelsen ska från och med den 1 januari 2019 anses ha
medgetts skyddad folkbokföring för den tid som återstår av
beslutet om kvarskrivning.
4. Bestämmelserna i 16 och 17 §§ i den äldre lydelsen gäller
fortfarande när en domstol prövar ett överklagande av ett
beslut om kvarskrivning.
2021:375
1. Denna lag träder i kraft den 18 juni 2021.
2. Vid tillämpningen av 18 d § 1 ska en person som har
tilldelats ett samordningsnummer före 2016 anses ha tilldelats
numret under 2016.
2022:1280
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2023 i fråga om
26 c och 30 a §§ och i övrigt den 1 september 2022.
2. Bestämmelsen i 21 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande
för den som före den 1 september 2022 ansetts sakna känd
hemvist.
2022:1698
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 5 § och
i övrigt den 1 september 2023.