Post 12 av 50 träffar
SFS-nummer ·
2010:2039 ·
Visa register
Gymnasieförordning (2010:2039)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2010-12-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:676
Ikraft: 2011-02-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),
- fjärrundervisning (4 a kap.),
- distansundervisning (4 b kap.),
- avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
- introduktionsprogram (6 kap.),
- behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
- stödåtgärder (9 kap.),
- utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
- utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad
utbildning) (11 kap.),
- elever (12 kap.),
- bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
anpassade gymnasieskolor (13 kap.),
- utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.),
och
- övriga bestämmelser (14 kap.).
Förordning (2022:1617).
Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde
tekniskt år
2 § Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde
tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och
statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).
Definitioner
3 § I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som
genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- fullständigt program: betyg i ämnen och på ett
gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i
en omfattning om 2 500-2 800 gymnasiepoäng eller 2 500
gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell
studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap.
6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
- gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det
första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i
gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde
läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan
och som till mer än hälften genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan,
- gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen,
- gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om
100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna
genomför inom ramen för programmålen,
- gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella
program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av
bilaga 2 till skollagen,
- gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen
som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i
den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i
ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
- gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på
studieomfattningen av en nivå i ett ämne i anpassade
gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola,
- karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin
karaktär,
- moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett
språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller
teckenspråk,
- modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i
inom ramen för modersmålsundervisningen,
- nationella programråd: de nationella programråd för
gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för
enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för
Statens skolverk,
- nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska
sättas betyg enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen,
- programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som
inom examensmålen eller programmålen kompletterar de
gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i
anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som
Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
- programgemensamma ämnen: sådana ämnen eller nivåer i ämnen
som ska ingå i ett nationellt program och som inte ska läsas
inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena eller de
gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola,
- riksrekryterande utbildning: en utbildning i en
gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig
huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i
första hand,
- studieväg: det program, och i förekommande fall den
inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den
särskilda variant som eleven går på,
- särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får
avvika från vad som annars gäller för nationella program,
- yrkesutgång: en benämning av en viss yrkeskompetens som en
kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom
yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
Förordning (2023:654).
Läroplan
3 a § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen om läroplan för
gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för
gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner.
Förordning (2011:1045).
Ämnesplaner
4 § I 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) anges
att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I dessa
paragrafer anges också att flera ämnen får ha en gemensam
ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge
läraren och eleverna utrymme att själva planera
undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. den eller de nivåer som ämnet består av,
3. det centrala innehållet för varje nivå,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola som varje nivå omfattar, och
5. betygskriterierna för ämnet.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får
Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om
ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen
eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
Förordning (2023:654).
5 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i
gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt
programråd. Förordning (2012:402).
Ämnesområdesplaner
5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för
varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en
ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna
att själva planera undervisningen.
Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:
1. ämnesområdets syfte,
2. ämnesområdets centrala innehåll, och
3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
ämnesområdesplaner. Förordning (2022:1617).
Nya ämnen och nivåer i ämnen
6 § En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens
skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt
ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det
befintliga ämnet. Förordning (2023:654).
Individuell studieplan
7 § En elevs individuella studieplan ska innehålla följande
uppgifter:
1. vilken studieväg eleven går på,
2. de ämnen och nivåer i dessa ämnen eller de ämnesområden som
eleven har valt eller valt bort,
3. övriga ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i
elevens program eller övriga ämnesområden som ingår i elevens
program,
4. om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka
nivåer i vilka ämnen som ligger utanför det fullständiga
programmet,
5. om eleven följer ett reducerat program och i så fall i
vilken omfattning samt om möjligt vilka nivåer i vilka ämnen
som har tagits bort,
6. om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så
fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut,
7. när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen,
och
8. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken
utsträckning.
Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska
den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
1. utbildningens mål och längd,
2. delar av nivåer i ämnen, annan yrkesinriktad utbildning,
praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen,
och
3. när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen
inriktas mot. Förordning (2023:654).
Lokala programråd
8 § För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett
eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och
arbetsliv. Förordning (2012:402).
Undantag från krav på samverkan mellan kommuner
9 § I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om
vissa uppgifter i gymnasieskolan och att sådan samverkan ska
ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får
dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan
kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar
minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av
de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med
allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten
som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda
kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt
samverkansområde. Förordning (2022:1092).
10 § Kravet på att samverka med minst två andra kommuner
enligt 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands
kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om
erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1092).
2 kap. Huvudmän
Godkännande som enskild huvudman
1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss
utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska
ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2022:1617).
2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande
enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges
tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan
antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.
När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning
till sitt yttrande.
3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om
möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan
utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket
ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028).
3 a § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning
ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028).
4 § Ansökan om godkännande som enskild huvudman för
gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla
uppgift om
- vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken
nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och
- huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium
eller nationellt godkänd idrottsutbildning.
Någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk. Förordning (2022:1617).
5 § Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant,
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka
ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen
ska godkännas som en sådan utbildning.
Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana
utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas
till huvudmannen och Skolinspektionen.
6 § Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens
skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall
Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant,
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett
belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska
bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket
har beslutat om.
Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild
variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning
eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen
fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.
7 § Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om
godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med
följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om nyetablering av
fristående skola 75 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande som inte endast
innefattar avvikelse enligt 5 kap.
inom de nationella programmen 65 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande som endast innefattar
avvikelse enligt 5 kap. inom de
nationella programmen 20 000
Förordning (2022:1555).
3 kap. Lärotider
/Rubriken upphör att gälla U:2024-10-30/
Läsår
/Rubriken träder i kraft I:2024-10-30/
Läsår och skolarbetets förläggning
1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och
minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom
läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.
2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni.
Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om
utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för
höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.
Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det
finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60
dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
/Rubriken upphör att gälla U:2024-10-30/
Skolarbetets förläggning
3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och
vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som
möjligt får sammanhållna skoldagar. Skoldagarna ska vara så
jämnt fördelade över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan
ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om
inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som
genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas föreskrifter
som Arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för
minderåriga. Förordning (2018:1328).
3 a § /Träder i kraft I:2024-10-30/
I gymnasieskolan får huvudmannen besluta om andra
lärotider för en elev än de som anges i 1-3 §§, om eleven
deltar i en eller flera kurser vid en högskola.
Förordning (2024:676).
Schema
4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema
som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och
lärare.
Friluftsverksamhet
5 § Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och
friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.
4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
Nationella program
1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
1. gymnasiegemensamma ämnen,
2. karaktärsämnen i form av
a) programgemensamma ämnen,
b) i förekommande fall för inriktningen gemensamma ämnen, och
c) programfördjupning,
3. ämnen inom det individuella valet, och
4. gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till
skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
Förordning (2023:654).
1 a § På humanistiska programmets inriktning språk får som
språkämne erbjudas
1. engelska,
2. klassisk grekiska - språk och kultur,
3. latin - språk och kultur,
4. moderna språk,
5. modersmålsämnen,
6. svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare,
7. svenskt teckenspråk för hörande - grund,
8. svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning, och
9. svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning.
På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och
samhälle får som naturvetenskapligt ämne erbjudas
1. biologi,
2. bioteknik,
3. fysik,
4. fysik -fördjupning, eller
5. kemi.
Förordning (2023:654).
1 b § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i
respektive program i gymnasieskolan och i de nationella
inriktningarna. Förordning (2023:654).
1 c § Ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan
består av
1. gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola,
2. karaktärsämnen i form av
a) programgemensamma ämnen, och
b) programfördjupning, och
3. ämnen inom det individuella valet, och
4. gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till
skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka
ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive
program. Förordning (2023:654).
Nationella inriktningar
2 § De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av
bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet,
frisör- och stylistprogrammet, industritekniska programmet och
naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga
inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.
Förordning (2023:654).
Gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt
3 § I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och
inom vilka program sådan utbildning får förekomma.
I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns
bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid
gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt.
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
utbildningskontraktets utformning. Förordning (2022:1617).
Gymnasiearbete och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola
4 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara
ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola. Förordning (2022:1617).
Programfördjupning
5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen
och vilka nivåer i dessa ämnen som får erbjudas som
programfördjupning för varje program. Bland dessa ska det för
högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana
ämnen och sådana nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt
meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av
betydelse för högskolestudier. Ämnena ska rymmas inom
respektive programs examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för
högskoleförberedande program om ämnen och nivåer i dessa ämnen
som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat
sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket
samråda med Universitets- och högskolerådet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning
för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella
programråd ges tillfälle att yttra sig.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för
nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå
minst ett ämne med minst en nivå som syftar till att stödja
eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög
grad av självständighet som möjligt. Förordning (2023:654).
6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
ämnen och nivåer i dessa ämnen som Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar
vilka av dessa ämnen och nivåer som ska erbjudas som
programfördjupning. Förordning (2023:654).
Individuellt val
7 § Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka ämnen
och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som
individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val
läsa
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen,
2. minst en nivå i ett estetiskt ämne, och
3. de ämnen och de nivåer i dessa ämnen som krävs för
grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på
ett yrkesprogram.
Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får
göras om det finns synnerliga skäl.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som
avses i andra stycket 2.
För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska
som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
Förordning (2023:654).
7 a § Huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om
vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas
som individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val
läsa
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen, och
2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om nivåer i ämnen
enligt andra stycket. Förordning (2023:654).
Jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i ämnen
8 § En elev får inte som individuellt val, programfördjupning
eller utökat program läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar
med, alternativ till eller överlappar någon eller några av de
nivåer i de ämnen som ingår i studievägen i övrigt.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i
vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som
överlappar varandra. Förordning (2023:654).
Språk i gymnasieskolan
9 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven
har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i
gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev
får också läsa nya språk i gymnasieskolan.
De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med
tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas
undervisning i engelska på grundskolenivå.
10 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som
utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk.
Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler
språk än franska, spanska och tyska.
10 a § En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid
ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet
svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för
undervisning i moderna språk.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive
engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är
beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa
svenska för döva respektive engelska för döva som
gymnasiegemensamma ämnen.
Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn.
Förordning (2014:860).
Svenska som andraspråk
11 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål
får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne
eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola i
stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som
individuellt val. Förordning (2022:1617).
Arbetsplatsförlagt lärande
12 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla
yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I anpassade
gymnasieskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på
alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går
gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än
hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande.
Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven
påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett
yrkesprogram som ska förläggas till en arbetsplats ska det
bortses från sådana nivåer i ämnen som eleven får välja bort
enligt 23 §.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i
gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad
undervisningstid. Huvudmannen får besluta att
arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande
program och får då också besluta om i vilken omfattning.
För en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som
genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars
garanterad undervisningstid.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det
arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav
som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om att hela eller
delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och
om hur fördelningen över läsåren ska göras.
Förordning (2023:654).
13 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett
yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i
anpassade gymnasieskolan, får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen
inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar
om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.
Om en utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i
första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs
för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till
en arbetsplats. Förordning (2022:1617).
14 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det
utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara
den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för
uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
Modersmålsundervisning
15 § I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800)
finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet
att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att
erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål
än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är
elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
Förordning (2022:1617).
16 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev.
En romsk elev som kommer från utlandet får dock få
modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.
17 § Modersmålsundervisning får anordnas som
1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språkämnen än
svenska, svenska som andraspråk och engelska.
Förordning (2023:654).
18 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning
för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid.
Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om
eleven har särskilt behov av det.
Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska,
svenska som andraspråk och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett
nordiskt språk som modersmål. Förordning (2023:654).
19 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket
önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare att tillgå.
Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är
huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om
antalet elever är mindre än fem.
20 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att
delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara
dagligt umgängesspråk för eleven.
21 § I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på
modersmålet.
Programmens omfattning
Undervisningstid
22 § För nationella program i gymnasieskolan och för
nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan
beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje
nivå i ett ämne, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt om hur
undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan
beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på
gymnasieämnen, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå
i elevens individuella studieplan.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade
undervisningstid. Förordning (2023:654).
Nivåer som kan väljas bort i vissa ämnen på yrkesprogram
23 § I 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna
ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som
påbörjas på grundnivå. Yrkesprogrammen ska därför innehålla
nivåerna 1, 2 och 3 i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk och nivåerna 1 och 2 i ämnet engelska.
En elev på ett yrkesprogram får välja bort nivåerna 2 och 3 i
ämnena svenska eller svenska som andraspråk och nivå 2 i ämnet
engelska. En elev på barn- och fritidsprogrammet och vård- och
omsorgsprogrammet får dock inte välja bort nivå 2 i ämnena
svenska eller svenska som andraspråk. En elev på hotell- och
turismprogrammet får inte välja bort nivå 2 i ämnet engelska.
En elev som vill välja bort en nivå i ett ämne enligt andra
stycket ska anmäla det till rektorn senast vid utgången av
terminen före den termin som utbildningen på den aktuella
nivån ska påbörjas. Förordning (2023:654).
Utökat program
24 § En elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller
flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga
program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas
genomföra såväl utbildningen på den ordinarie studievägen som
den frivilliga utbildningen (utökat program). Ett beslut om
att en elev får följa ett utökat program fattas av rektorn.
En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad
undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 §
respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).
Förordning (2023:654).
4 a kap. Fjärrundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
fjärrundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:780).
Begränsningar i användningen av fjärrundervisning
2 § De ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i
bilaga 3.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att
fjärrundervisning får användas i andra ämnen än de som anges i
bilaga 3 och om vilka nivåer i dessa ämnen som
fjärrundervisning får användas i. Förordning (2023:654).
3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett
läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive
skolenhetens undervisningstimmar.
Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman
medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent
av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant
medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast
om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2020:780).
Elevgruppernas storlek
3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning
4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår
utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan
huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets
början planerade totala kapacitet att erbjuda
undervisningstimmar oavsett undervisningsform.
Förordning (2020:780).
Dokumentation av fjärrundervisning
5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda
fjärrundervisning. Förordning (2020:780).
Anmälningsskyldighet
6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett
beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför
fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också
anmälas.
Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en
anmälan ska innehålla. Förordning (2021:885).
4 b kap. Distansundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
distansundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:780).
2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där
distansundervisning används:
- 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning,
- 3 kap. 5 § om friluftsverksamhet, och
- 4 kap. 22 § tredje stycket och 4 kap. 24 § andra stycket om
undervisningstid. Förordning (2022:1105).
Ansökan
3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där
distansundervisning används ska ha kommit in till Statens
skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan
utbildningen ska starta.
Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Förordning (2020:780).
4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning ansökan avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen ska omfatta,
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori,
5. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande avser att tillämpa, om det är
fråga om en sådan utbildning som avses
i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800),
6. kostnaden för utbildningen, och
7. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där
distansundervisning eller liknande undervisning används.
Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka
ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla.
Förordning (2020:780).
Godkännande
5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av
utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom
krävas att
1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen,
2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som
vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning
eller, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i
22 kap. 13 § skollagen, bedöms vara efterfrågad av sådana
elever som avses i 22 kap. 8 § samma lag,
3. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande avser att tillämpa är godtagbara,
om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap.
13 § skollagen, och
4. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning. Förordning (2020:780).
6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning beslutet avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen får omfatta,
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori, och
5. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande ska tillämpa, om det är fråga om
en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen
(2010:800).
Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 september
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Förordning (2020:780).
7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där
distansundervisning används ska börja utföra
distansundervisningen senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:780).
Ersättning
8 § När Statens skolinspektion har godkänt en huvudman som
utförare av en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 §
skollagen (2010:800) ska Skolinspektionen skicka ansökan till
Statens skolverk för fastställande av det belopp som
hemkommunen ska betala till en offentlig utförare enligt
22 kap. 17 § andra stycket skollagen eller det grundbelopp som
hemkommunen ska betala till en enskild utförare enligt 22 kap.
18 § andra stycket samma lag. Beloppet eller grundbeloppet ska
varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts
enligt förordningen (1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när
Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda
omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp
eller grundbelopp.
Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Förordning (2020:780).
5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen
Särskilda varianter
1 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt
program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för,
i förekommande fall, en nationell inriktning och för
programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad
som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst
300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola. På högskoleförberedande program i
gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom
det estetiska området.
Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak
rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program.
För en idrottsutbildning gäller i stället 23-31 §§.
Förordning (2022:1617).
Förutsättningar för godkännande
2 § En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är
uppfyllda och om
1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de
kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och
urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §.
Förordning (2012:745).
Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom
det estetiska området i gymnasieskolan
3 § En särskild variant inom det estetiska området i
gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda
och om
1. utbildningen är av hög kvalitet,
2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda
färdigheter inom det estetiska området,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och
urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402).
Ansökan
4 § En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas
som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast
den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på
programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2
kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
5 § Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat
på motsvarande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som
genomgått motsvarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens
tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya ämnen eller nivåer i
ämnen enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har
gjort en sådan ansökan, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp
särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa
kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska
området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en
beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda
förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande
urvalsgrunder enligt 8 §. Förordning (2023:654).
6 § När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller
ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska den,
förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om
1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och
2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att
fylla.
När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från
aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.
Förordning (2022:1617).
Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan
7 § För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan
får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett
sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är
utmärkande för varianten.
För behörighet till en särskild variant inom det estetiska
området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande
har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant
ämnesområde som är utmärkande för varianten.
Förordning (2015:585).
/Rubriken upphör att gälla U:2024-10-30/
Urval
/Rubriken träder i kraft I:2024-10-30/
Urval i gymnasieskolan
8 § Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant
i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till
ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller
kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda
varianten är inriktad mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant
inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till
betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den
sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller
ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.
Förordning (2015:585).
Handläggning och beslut
9 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser
yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402).
10 § Ett beslut om särskild variant ska gälla för högst fyra
antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken
skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om
särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder
får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas
på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin
ansökan godkänd.
Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den
1 september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2022:149).
11 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje
stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen
ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket
enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje
stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp
hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med
det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet
fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får
Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets
giltighetstid. Förordning (2013:728).
Gemensamma bestämmelser om andra riksrekryterande utbildningar
än idrottsutbildningar
Förutsättningar
12 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för
nationella program, nationella inriktningar, särskilda
varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan
om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter
som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras
från hela landet, eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av
kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla
kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2012:402).
12 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella
program, nationella inriktningar, särskilda varianter och
gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter
som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras
från hela landet, eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av
kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla
kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2024:676).
12 a § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella
program, särskilda varianter och gymnasiala
lärlingsutbildningar i anpassade gymnasieskolan om
1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några
orter i landet, eller
2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars
inte kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i
anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
12 b § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekrytering enligt 21 och 22 a §§ ska beslutas för
nationella program, nationella inriktningar och särskilda
varianter i gymnasieskolan om
1. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper
och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som
utbildningen är inriktad mot,
2. utbildningen är av god kvalitet,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och
4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller
kraven i 15 respektive 16 §.
Förutom det som anges i första stycket ska det för
riksrekrytering enligt 21 § finnas ett nationellt intresse av
att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan
tillgodoses. Förordning (2024:676).
Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser
13 § I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800)
finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en
utbildning får avvika från vad som annars gäller för
nationella program i fråga om struktur, innehåll och
examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta
om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma
ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de
gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår
av bilaga 4 till skollagen.
Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller
programmål för en viss riksrekryterande utbildning om
1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker
från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen
ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans
kompetensområde. Förordning (2022:1617).
Ansökan
14 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska
vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om
motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk
senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet
planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.
1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser.
Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget
examensmål, ska det i stället framgå om ansökan avser ett
yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla
uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav
enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt
16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande estetisk
spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan
ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur
huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav
enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt
16 §. Förordning (2023:654).
14 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska
vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om
motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk
senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet
planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.
1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser
och den ska innehålla uppgifter om kostnaden för utbildningen.
Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget
examensmål, ska det i stället framgå om ansökan avser ett
yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla
uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav
enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt
16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande spetsutbildning i
gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av
hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav
enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt
16 §. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska
ansökan också innehålla en redogörelse för det prov som avses
i 15 § och för hur provet gör det möjligt att bedöma om den
sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i 15 § andra
stycket. Förordning (2024:676).
Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan
15 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
För behörighet till en riksrekryterande utbildning i
gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har
kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde
som är utmärkande för utbildningen.
För behörighet till en riksrekryterande estetisk
spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan
ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett
sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är
utmärkande för utbildningen. Förordning (2015:585).
15 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
För behörighet till en riksrekryterande utbildning i
gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har
kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde
som är utmärkande för utbildningen.
För behörighet till en riksrekryterande spetsutbildning i
gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har
kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde
som är utmärkande för utbildningen. När det gäller en
spetsutbildning enligt 22 a § ska kunskapsnivån också vara
väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska
uppfylla kraven för betyget A i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan.
När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ett prov
användas för bedömningen av kunskaperna. Provet ska göra det
möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå
som anges i andra stycket. Förordning (2024:676).
/Rubriken upphör att gälla U:2024-10-30/
Urval
/Rubriken träder i kraft I:2024-10-30/
Urval i gymnasieskolan
16 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Vid urval bland behöriga sökande till en
riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får, förutom
till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den
sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller
ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad
mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande
estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i
gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett
prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller
kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den
riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
Förordning (2015:585).
16 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande
utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn
tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper
eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den
riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande
spetsutbildning i gymnasieskolan ska, förutom till betygen,
hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes
kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde
som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. När det
gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska hänsyn tas till
det prov som avses i 15 §. Förordning (2024:676).
Beslut
17 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla
för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå
vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller
kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär
att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten
av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet
ska det också framgå hur många platser utbildningen får
omfatta.
Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den
1 september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2022:149).
17 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla
för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå
vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller
kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär
att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten
av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet
ska det också framgå hur många platser utbildningen får
omfatta, om det inte är fråga om en spetsutbildning enligt
22 a §.
Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den
1 september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2024:676).
18 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje
stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen
ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket
enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje
stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp
hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med
det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet
fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får
Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets
giltighetstid. Förordning (2013:728).
Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i anpassade gymnasieskolan
Förutsättningar
19 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska
beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på
arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.
Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av
berört nationellt programråd.
Riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade
gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a §
finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan
uppfyllas. Förordning (2022:1617).
Ansökan
20 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift
om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.
/Rubriken upphör att gälla U:2024-10-30/
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning
/Rubriken träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning i gymnasieskolan
Förutsättningar
21 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för
det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och
skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som
erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.
Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.
21 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas
för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 b §
finns och
1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild
fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde
som utbildningen är inriktad mot,
2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som
erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som
spetsutbildningen är inriktad mot, och
3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver
sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser
regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Lärare
21 a § Lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 §
skollagen (2010:800) får trots det bedriva undervisning inom
den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen
som ger den dess spetskaraktär. En sådan lärare ska
1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det
estetiska område som undervisningen avser.
Förordning (2021:455).
Ansökan
22 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett
yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § angående det
nationella intresset för utbildningen.
22 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett
yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § första
stycket 2 om det nationella intresset för utbildningen.
Förordning (2024:676).
/Rubriken träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller
naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga
eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan
22 a § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller
naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga
eller humanistiska ämnen ska beslutas för ett
högskoleförberedande program eller en inriktning på ett sådant
program om förutsättningarna i 12 b § finns och
1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild
fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde
som utbildningen är inriktad mot,
2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som
erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som
spetsutbildningen är inriktad mot, och
3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver
sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser
regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Riksidrottsgymnasium
Förutsättningar
23 § En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och
tävlingslära ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns
ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav
och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan
utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.
Förordning (2023:654).
Ansökan
24 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att
anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.
Beslut
25 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges
Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid
riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser
dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre
antagningsomgångar.
Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september
året innan utbildningen på programmet planeras att starta.
Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska
betala i interkommunal ersättning för de olika program som
huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning.
Förordning (2012:117).
Urval
26 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till
utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.
Nationellt godkänd idrottsutbildning
Förutsättningar
27 § En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och
tävlingslära ingår får godkännas som en nationell
idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och
ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är
relevant för utbildningen.
Utbildningen får bara godkännas om specialidrottsförbundet
tillstyrker det. Förordning (2023:654).
Ansökan
28 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om
nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk.
Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan
till Statens skolinspektion.
Beslut
29 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända
idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa
utbildningar får omfatta.
Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter
utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra
antagningsomgångar.
Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1
september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2012:117).
Urval
30 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till
utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.
Specialidrott
31 § Ämnesplanerna för ämnena specialidrott och tränings- och
tävlingslära får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid
riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända
idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och
tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller
gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen
och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i
anpassad gymnasieskola i det individuella valet. Dessutom får
ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst
300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola. Förordning (2023:654).
6 kap. Introduktionsprogram
Urval till utbildning som anordnas för en grupp elever
1 § Om antalet platser är färre än antalet sökande på
programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller
yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett
urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i
7 kap.
Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska
huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har
beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på
vilket sätt. Förordning (2018:1328).
Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram
2 § Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får,
om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga
skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt
alternativ.
För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga
relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan
huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.
Utbildningens innehåll m.m.
3 § Har upphävts genom förordning (2018:1328).
Programinriktat val
4 § Programinriktat val ska innehålla
1. de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i
och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett
nationellt program, och
2. gymnasieämnen på de nivåer som ingår i det nationella
program som utbildningen är inriktad mot.
Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska
utbildningen inne-hålla arbetsplatsförlagt lärande enligt
4 kap. 12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte
förekomma i den omfattning som anges där.
Förordning (2023:654).
Yrkesintroduktion
5 § Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad
utbildning. Den får innehålla hela eller delar av nivåer i
karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i
gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan
yrkesinriktad utbildning.
Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt
4 kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande
behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att
detta uppenbart bäst gynnar eleven.
Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som
eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är
gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i
utbildningen. Förordning (2023:654).
Individuellt alternativ
6 § Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov
och förutsättningar.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar
godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av
nivåer i gymnasieämnen. Om eleven har förutsättningar för att
läsa hela eller delar av nivåer i gymnasieämnen ska
utbildningen också innehålla sådana.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
Förordning (2023:654).
Språkintroduktion
7 § I 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om bedömning av en nyanländ elevs kunskaper när
en elev tas emot till språkintroduktion. Huvudmannen ska
fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven
så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för
bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a §
skollagen. Förordning (2018:1328).
8 § Språkintroduktion ska innehålla undervisning i
grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk.
Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort
inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas
utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla
de ämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har
godkända betyg i och nivåer i gymnasieämnen.
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning
i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid
folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra
insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får
ingå i utbildningen. Förordning (2023:654).
Interkommunal ersättning
9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan
ersättning vid programinriktat val som avses i 17 kap.
24 § 2 skollagen (2010:800). Förordning (2018:1328).
7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning
Gymnasieskolan
Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande
program
1 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31-33 §§ skollagen
(2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande
program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande
utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för
behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och
samhällsvetenskapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till
naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.
Urval till nationella program
2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett
nationellt program eller till en sådan nationell inriktning,
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar
det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet
sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett
urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras
sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera
de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 §
eller 5 § och i så fall på vilket sätt.
3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem
som
1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde
framför de övriga sökande, eller
2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan
vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.
Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana
utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen
(2010:800) söker till en utbildning.
Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.
4 § Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen
som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett
meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för
de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för
betygen bestäms enligt nedan:
Betyg Betygsvärde
A 20
B 17,5
C 15
D 12,5
E 10
F 0
En sökande som gått förberedande dansarutbildning i
grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16
betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt
efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i
proportion till de betyg som eleven har fått.
För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får
meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg
och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka
meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som
språkval gäller även en sökande som gått förberedande
dansarutbildning.
En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller
motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter
prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får
vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.
Förordning (2011:3).
5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella
färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta
att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett
färdighetsprov.
Förfarandet vid antagning till nationella program och
fördelning av elever
6 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid
början av ett nationellt program eller en sådan nationell
inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning
som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett
program får då fördelas på undervisningsgrupper eller
motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande
val av inriktning och yrkesutgång.
Inom de program som är indelade i nationella inriktningar,
särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som
börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför
det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.
6 a § Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska
person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning
placeras på arbetsplatsen. Förordning (2012:117).
7 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt
besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av
vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som
vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller
motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta
årskursen då vara urvalsgrund.
Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före
den 1 juli det år utbildningen börjar.
Antagning vid en senare tidpunkt
8 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare
tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den
aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de
kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig
undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska
genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de
kunskaper och färdigheter som krävs.
Byte av studieväg
9 § Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta
studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven
uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig. Förordning (2018:1328).
Återantagning
10 § En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har
slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där
eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om
eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.
Anpassade gymnasieskolan
Urval till nationella program
11 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett
nationellt program eller till en sådan särskild variant eller
gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om
antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i
första respektive andra hand, ska ett urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras
sakligt och opartiskt. Förordning (2012:402).
12 § Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas
av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska
företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.
Förordning (2012:402).
Förfarandet vid antagning till nationella program
13 § En sökande antas till en utbildning i anpassade
gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en
sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som
börjar det första läsåret.
Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller
gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje
eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje
eller fjärde läsåret på dessa studievägar.
Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om
antagning. Förordning (2022:1617).
Övriga bestämmelser
14 § Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8-10 §§
ska gälla också för anpassade gymnasieskolan.
Förordning (2022:1617).
8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning
Betyg
Beslut om betyg
1 § I 1 a–1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2012:745).
1 a § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna. Förordning (2012:745).
1 b § Om ett betyg är beroende av två eller flera
legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska
betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har
behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:860).
1 c § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i ett modersmålsämne,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
Förordning (2023:654).
1 d § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som
avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa
inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Förordning (2012:745).
Betygssättning av gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i
anpassad gymnasieskola
1 e § Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola ska beslutas av den ansvariga läraren efter att
en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som
arbetet avser har yttrat sig.
När gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola helt eller delvis har genomförts som
arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.
För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet
av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.
Förordning (2022:1617).
Betygskriterier
2 § I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges
att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de
betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som
bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges
också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A-E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska
kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B
innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A
och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:654).
Nationella prov
3 § Syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen.
Förordning (2017:1108)
3 a § Nationella prov ska användas i de ämnen på de nivåer som
anges i 3 b §.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av
proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i
ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2023:654).
3 b § Nationella prov på högskoleförberedande program ska
användas på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska, och
3. den högsta nivån i ämnet matematik som ingår på programmet
eller, i förekommande fall, inriktningen.
Nationella prov i ämnet matematik ska dock inte användas om
ämnet matematik - fortsättning ingår på programmet eller
inriktningen. I så fall ska nationella prov i stället användas
på den högsta nivå i ämnet matematik - fortsättning som ingår
på programmet eller inriktningen.
Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik -
fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller
inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå.
Förordning (2023:654).
3 c § Nationella prov på yrkesprogram ska användas på
1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i ämnet engelska, och
3. nivå 1 a i ämnet matematik.
Om en elev läser nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk eller nivå 2 i ämnet engelska ska nationella prov
användas även på denna nivå.
Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik -
fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller
inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå.
Förordning (2023:654).
3 d § Nationella prov får användas även i andra ämnen och på
andra nivåer än de som anges i 3 b och 3 c §§.
Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa
dagar eller under vissa perioder. Förordning (2023:654).
3 e § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i
engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator
eller annan digital enhet.
Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva
uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om
det finns särskilda skäl. Förordning (2023:654).
3 f § Vid bedömningen av ett nationellt prov som
genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens
namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för
den bedömande läraren. I de fall där syftet med
avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen
får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.
Förordning (2023:654).
3 g § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i
övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov
och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2023:654).
Nationella bedömningsstöd
3 h § Nationella bedömningsstöd ska stödja lärarnas bedömning
av elevernas kunskaper. Förordning (2023:654).
3 i § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd. Förordning (2023:654).
Gymnasieexamen
4 § Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska
gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått
betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500
gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har
uppfyllt de övriga villkor som anges i 16 kap. 27 och 28 §§
skollagen och i denna förordning.
Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett
reducerat program. Förordning (2022:1105).
Kompletterande krav för yrkesexamen
5 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen
(2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända
betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg i
programgemensamma ämnen med 400 poäng.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en
utbildning med eget examensmål. Förordning (2023:654).
6 § Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många
gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller
svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha
för att yrkesexamen ska utfärdas. De godkända betygen ska
omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena:
1. nivå 1 i svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i engelska, och
3. nivå 1 a i matematik. Förordning (2023:654)
Kompletterande krav för högskoleförberedande examen
7 § Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många
gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller
svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha
för att högskoleförberedande examen
ska utfärdas. De godkända betygen ska omfatta följande nivåer
i de aktuella ämnena:
1. nivå 3 i svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i engelska, och
3. nivå 1 b eller 1 c i matematik. Förordning (2023:654).
Dokument
Betygskatalog
8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med
beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet
och på ett gymnasiearbete eller efter prövning, både när det
gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den
som inte är det,
2. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet
och på ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola när det
gäller den som är elev i anpassade gymnasieskolan,
3. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 §
skollagen (2010:800).
Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med
ett horisontellt streck.
Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av
ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap.
22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån
finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att
betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje
enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2023:654).
Utdrag ut betygskatalogen
9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att
få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en
annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett
utdrag ur betygskatalogen.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna
skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i
ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen.
Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger
per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift
om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan
giltigt skäl under terminen. Förordning (2023:654).
Betyg efter prövning
10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter
prövning utfärdas separat.
Nytt slutbetyg från grundskolan
11 § En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i
ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg
från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya
slutbetyget.
Dokument efter nationella program i gymnasieskolan
Examensbevis och studiebevis
12 § En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få
ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt
program och har fått betyg i alla ämnen i den omfattning som
ingår i elevens individuella studieplan och på det
gymnasiearbete som ingår i studieplanen. För den elev som har
fått beslut om betyg som innebär att betyg i ett eller flera
ämnen eller på gymnasiearbetet inte har kunnat sättas enligt
15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska i stället ett
studiebevis utfärdas. Ett studiebevis ska också utfärdas för
en elev som annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen.
Förordning (2023:654).
13 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.
14 § Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det
högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.
Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara,
alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i
olika ämnen.Förordning (2023:654).
15 § Ett betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om
100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett
nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till ett betyg i
ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100
gymnasiepoäng. På samma sätt får ett betyg i samhällskunskap
eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng
omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1
och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan
som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:654).
16 § Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan
får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt
om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).
Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan
17 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i
gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
elevens fullständiga program. Förordning (2023:654).
17 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i
gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta
i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall
beviset avser en yrkesexamen,
4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
elevens fullständiga program.
Det ska också framgå av examensbeviset om eleven utöver sina
gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg
på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i
stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis
för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Studiebevis
18 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen
ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller
ett högskoleförberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program, och
5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft.
Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
elevens fullständiga program.
Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas
om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på
grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna
bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna
nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre
nivå ska det i studiebeviset anges
1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg
gäller. Förordning (2023:654).
18 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen
ska ett studiebevis utfärdas. I beviset får endast sådana
betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av studiebeviset ska
det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller
ett högskoleförberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program, och
5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft.
Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
elevens fullständiga program.
Det ska också framgå av studiebeviset om eleven utöver sina
gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg
på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i
stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis
för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas
om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på
grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna
bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna
nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre
nivå ska det i studiebeviset anges
1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg
gäller. Förordning (2024:676).
Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan
19 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i
gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är
satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och
vad det har innehållit,
5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
6. att beviset avser en person som inte är elev i
gymnasieskolan, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
personens fullständiga program, och
5. i förekommande fall på vilka nivåer som personen har
genomfört prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev
där. Förordning (2023:654).
19 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i
gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta
i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall
beviset avser en yrkesexamen,
4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och
vad det har innehållit,
5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
6. att beviset avser en person som inte är elev i
gymnasieskolan, och
7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
personens fullständiga program, och
5. i förekommande fall vilka nivåer som personen har genomfört
prövning på i gymnasieskolan när personen inte var elev där.
Det ska också framgå av examensbeviset om personen utöver sina
gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg
på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i
stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis
för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Dokument efter introduktionsprogram
Skriftlig bedömning
20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst
grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig
bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.
Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få
godkänt betyg. Förordning (2023:654).
Gymnasieintyg
21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen
för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska
rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning
eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om
- utbildningens mål,
- samtliga betyg som eleven har fått utom de som har ersatts
av ett annat betyg,
- andra insatser som har ingått i den individuella
studieplanen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har
inriktats mot. Förordning (2023:654).
Sammanställning
22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett
introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen
enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning
av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört
med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationellt
program
22 a § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska
utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i
anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola ska det framgå
1. vilken studieväg som beviset avser,
2. vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset
avser i enlighet med vad som anges i 22 b §,
3. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser
och deras omfattning,
4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i
anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program,
6. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
7. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har
genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter
som eleven har utfört där,
8. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna
inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det,
och
9. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande. Förordning (2023:654).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter
individuellt program
22 b § Av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
som utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i
anpassade gymnasieskolan ska det också framgå vilka ämnen och
i förekommande fall vilka gymnasieämnen som beviset avser. För
varje ämne och gymnasieämne ska det framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller
gymnasiepoäng betyget omfattar, och
4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför
elevens fullständiga program.
Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska
betyg inte sättas i ett ämne om det saknas underlag för
bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro.
Enligt 18 kap. 23 § skollagen ska betyg inte heller sättas för
den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget
E. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har
satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller
omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett
gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola också anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller
gymnasiepoäng som beslutet att inte sätta betyg gäller.
Förordning (2023:654).
Utfärdande av gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
22 c § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska
utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i
anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola ska det framgå
1. att beviset avser ett individuellt program,
2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
3. i förekommande fall vilka ämnen som beviset avser i enlighet
med vad som anges i 22 d §, och
4. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande.
Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken
också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka
arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka
arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även
innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört
arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär
det. Förordning (2023:654).
22 d § I förekommande fall ska det av ett gymnasiebevis
avseende anpassad gymnasieskola för den som har avslutat ett
individuellt program i anpassade gymnasieskolan också framgå
vilka ämnen eleven har fått betyg i. För varje ämne ska det
framgå
1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola betyget
omfattar.
Enligt 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas
inom anpassade gymnasieskolan för den elev som inte har
uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Enligt 15 kap. 27 §
och 18 kap. 26 § skollagen ska betyg inte heller sättas om det
saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund
av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av någon av dessa
bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och nivån
inte heller omfattas av ett betyg på en högre nivå ska det i
gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola beslutet
att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:654).
22 e § Rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad
gymnasieskola.
Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det
högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset avseende
anpassad gymnasieskola. Detsamma gäller om en elev har två
betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i
samma ämne eller i olika ämnen.
Förordning (2023:654).
Rätt att läsa ett ämne på nytt
23 § En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan
eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt
läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter
varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i
gymnasieskolan.
Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig.
I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en
elev har rätt att läsa ett ämne på nytt. Förordning (2023:654).
Prövning
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan
24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning
vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens
individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen.
Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett
ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.
En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning
vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det
gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan.
Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst
betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
Förordning (2023:654).
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan
25 § Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha
betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på
de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de
ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten
gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar
utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen
gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom
det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Förordning (2023:654).
26 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
prövning.
Betyg för elever som inte följt undervisningen
27 § Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen
på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån
utan att eleven genomgår prövning, om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom
studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana
kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella
nivån, och
2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid
skolenheten. Förordning (2023:654).
Utformning av dokument
27 a § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt
streck i de dokument enligt detta kapitel som rör
gymnasieskolan.
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen,
ska detta markeras med ett horisontellt streck i
gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola.
Förordning (2022:1617).
28 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När
det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket
samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten
för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).
9 kap. Stödåtgärder
Rätt att läsa ett ämne på nytt
1 § Om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på
en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på
nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två
gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån
på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om
arbetet en gång.
Om en elev har fått betyget F i en stor andel av ämnena under
ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, på nytt
läsa också sådana nivåer i ämnen som eleven fått ett godkänt
betyg i under läsåret. Förordning (2023:654).
2 § En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda
skäl, på nytt läsa sådana nivåer i ämnen som eleven tidigare
fått ett godkänt betyg på. Förordning (2023:654).
3 § En elev som läser en nivå i ett ämne på nytt har rätt att
få ett nytt betyg i ämnet.
I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått
betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat
gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet
som omfattas av elevens betyg och få ett nytt betyg i ämnet i
gymnasieskolan. Förordning (2023:654).
Individuellt anpassat program
4 § En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad
som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
ämnen eller nivåer i ämnen byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan
uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den
inledande nivån i ämnet matematik bytas ut mot en annan
inledande nivå i ämnet matematik.
Ett beslut om att byta ut en viss nivå i ett ämne får inte
fattas efter det att eleven har påbörjat den aktuella nivån.
Förordning (2023:654).
4 a § En elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får
avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program
genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut, för att
eleven ska kunna läsa
1. ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i anpassade
gymnasieskolan,
3. ämnen eller nivåer i ämnen som inte finns i
programstrukturen för det program som eleven är antagen till,
eller
4. grundskoleämnen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnen eller
nivåer i ämnen får bytas ut av andra skäl än de som anges i
första stycket. Förordning (2023:654).
Beslut om vissa stödåtgärder
5 § Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter
det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig. Förordning (2018:1328).
Reducerat program
6 § En elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i
ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet om
eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte
kan lösas på något annat sätt.
En elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från
undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola om eleven önskar det
och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på
något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett
fullständigt program.
Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förordning (2023:654).
6 a § En elev som har valt bort en eller flera nivåer i ämnen
enligt 4 kap. 23 § ska inte anses följa ett reducerat program
enligt 6 §. Förordning (2023:654).
Förlängd undervisning i gymnasieskolan
7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett
nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas
över längre tid än tre år, om
1. eleven har läst ett reducerat program,
2. eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att
eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst
ska uppfyllas i de ämnen på de nivåer som krävs för att eleven
ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som
påbörjas på grundnivå, eller
3. det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns
särskilda skäl för det. Förordning (2023:654).
Specialklasser
8 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av
hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade
studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.
Studiehandledning på modersmålet
9 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i
interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där
eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid,
om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som
kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade
ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:780).
10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade
Utbildningens innehåll och organisation
1 § Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för
elever som
1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig
miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska
hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär
undervisning i gymnasieskolan,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som
döva, eller
4. är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller
riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna
förordning talas om döva elever avses även elever enligt första
stycket 3 och 4.
2 § Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är
möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
3 § Nationella program, nationella inriktningar och
särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av
programinriktat val som är utformat för en grupp elever och
yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får
anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade,
om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen,
ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i
gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen (2010:800) för
utbildning som avses i detta kapitel.
Förordning (2018:1328).
5 § Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på
alla nationella program som anordnas för döva elever.
Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en
eller flera nivåer i ämnen i studievägen för döva elever med
undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet fattas av
rektorn.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive
engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive
engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
Förordning (2023:654).
6 § Utbildning i teckenspråk som annat ämne än
gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever,
om de har behov av det och vill delta i utbildning i ämnet.
Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en
eller flera nivåer i ämnen i studievägen för hörselskadade
elever med undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet
fattas av rektorn. Förordning (2023:654).
7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas
med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.
Mottagande och urval
8 § Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.
9 § Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval
göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges
till dem som har störst behov av utbildningen.
Interkommunal ersättning
10 § Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är
hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller
riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
Särskild omvårdnad
11 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun
anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna
har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras
funktionsnedsättning.
Övriga regler om gymnasieskolan
12 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för
gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning
för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.
11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)
Utbildningens innehåll och organisation
1 § Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt
integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
2 § Nationella program, nationella inriktningar och
särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av
programinriktat val som är utformat för en grupp elever och
yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får
anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet
elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
3 § Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det
att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om
sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för
att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för
eleven.
4 § Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora
svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen
får rektorn, efter det att den berörda läraren och eleven har
fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av
utbildningen på en nivå i ett ämne enligt den reguljära
ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för nivån minskas
(utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).
En elev som följt en specialinriktad ämnesplan ska i fråga om
den aktuella nivån i ämnet anses ha genomgått den undervisning
och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.
Av betyget ska det framgå att undervisningen på nivån i ämnet
har avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt
innehåll som undervisningen har omfattat.
Förordning (2023:654).
Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för
särskilda omvårdnadsinsatser
5 § Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 §
skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den
kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.
6 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter
om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i
anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.
7 § Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för
kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska
motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för
insatserna per elev.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare
föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.
8 § En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i
kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning
för sina kostnader för elevens utbildning från elevens
hemkommun.
Övriga regler om gymnasieskolan
9 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för
gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh-
anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.
12 kap. Elever
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan
delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.
Ledighet
2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för
enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev
ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven
ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial
lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning
befrias från vissa undervisningspass eller från annat
skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).
Avslutande av utbildningen
3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte
kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte
heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter
det att den första terminen har startat.
Förordning (2014:860).
4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att
slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som
inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker
till att eleven slutar i förtid. Förordning (2018:1328).
4 a § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan
anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer
än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat
utbildningen.
Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha
avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första
stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2015:291).
Barn till svenska medborgare i utlandet
5 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina
vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där
den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av
vårdnadshavarna är svensk medborgare.
Nordiska sökande till gymnasieskolan
6 § För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande
avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller
Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.
De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
7 § En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om
den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt
land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk
grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den
sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med
undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.
I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den
kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.
Ersättning för nordiska elever
8 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler
nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i
kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något
annat nordiskt land har rätt till ersättning för det
överskjutande antalet elever.
En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande
på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om
dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande.
Förordning (2011:521).
9 § En region eller en enskild huvudman som har tagit emot
nordiska sökande har rätt till ersättning.
Förordning (2019:1083).
10 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§
beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som
beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut
beloppen.
Övriga utländska sökande
11 § Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra
föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som
inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om
1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.
12 § Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i
gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap.
37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens
rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt
att vistas i landet.
13 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i
landet.
Asylsökande barn m.fl.
14 § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen
(2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med
hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske
senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).
13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
anpassade gymnasieskolor
Fastställande av bidrag per kalenderår
1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller
anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande
kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall
bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller
19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock
beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget
avser. För elever som påbörjar en utbildning under
kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse
tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2022:1617).
Ändringar under löpande budgetår
2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens
gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret,
ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola
eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda
huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående
utbetalningar under budgetåret sätts ner.
Förordning (2022:1617).
Grundbelopp
3 § I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 §, 19 kap. 46 § och 22 kap.
19 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska
ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild
huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. Vid
tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra
anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal,
personal i skolbibliotek, stödåtgärder till elever,
arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och
liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, andra läromedel
och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och
material som används i undervisningen, kostnader för analoga
och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och
liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser
medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal,
transporter och därmed sammanhängande administration och
liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex
procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i
förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier
som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och
liknande, dock inte kostnader för amortering.
I det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse
i form av riksrekryterande utbildning och det inte är fråga om
en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, ska
dock bidragets grundbelopp i stället bestämmas enligt 2 kap.
6 §. Förordning (2024:269).
Särskilt om ersättning för måltider
4 § Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller
anpassad gymnasieskola ska innefatta ersättning för
skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria
skolmåltider.
En enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad
gymnasieskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar
ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon
måltidsavgift från den elev som bidraget avser.
Förordning (2022:1617).
Särskilt om ersättning för lokalkostnader
5 § Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara
hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i
motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för
lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde
huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid
prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till
om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga
lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska
kostnader är betydande på grund av kommunens investering i
nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon
annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till
intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan
etableras. Förordning (2018:4).
Särskilt om ersättning för kapitalkostnader
6 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid
beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402).
Tilläggsbelopp
7 § Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 19 kap. 47 § och
22 kap. 20 § skollagen (2010:800) avses ersättning för
1. extraordinära stödåtgärder, och
2. modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan
undervisning. Förordning (2024:219).
7 a § Med extraordinära stödåtgärder enligt 7 § 1 avses
stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd
som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som
innebär att betydande resurser måste avsättas för en elevs
räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör
extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattning och
varaktighet särskilt beaktas.
Extraordinära stödåtgärder kan avse exempelvis assistenthjälp,
anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö.
Extraordinära stödåtgärder kan riktas till bland andra elever
med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller
långvarig skolfrånvaro.
Med en helt anpassad lärmiljö enligt andra stycket avses en
miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög
lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.
Förordning (2024:219).
7 b § En enskild huvudman som ansöker om bidrag i form av
tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder ska lämna de
uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp.
Förordning (2024:219).
7 c § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
- vilka uppgifter som en enskild huvudman ska lämna enligt
7 b §, och
- bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:219).
Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning
8 § Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt
16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning
som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500-
2 800 gymnasiepoäng).
Om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal
skola på grund av att elever har valt bort nivåer i ämnen
enligt 4 kap. 23 §, får bidrag som lämnas till den enskilda
huvudmannen minskas på motsvarande sätt för sådana bortvalda
nivåer i ämnen hos den enskilda huvudmannen.
Förordning (2023:654).
Riksprislistan
9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp
en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev,
program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som
avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde
stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om
grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den
31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.
Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för
kommunerna och regionerna att lämna de uppgifter om
verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp
som avses i första stycket.
När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek
enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade
bidragsbelopp och berörda regioners budgeterade kostnader för
program och i förekommande fall inriktning ligga till grund
för bidragsbeloppen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den
ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen
(2010:800). Förordning (2019:1083).
Jämförbara program i anpassade gymnasieskolan
9 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de
nationella program i anpassade gymnasieskolan som avses i
19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är
jämförbara vid fördelning av resurser. Förordning (2022:1617).
Redovisning av hur bidraget har beräknats
10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående
skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur
bidraget har beräknats.
Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration
och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska
redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var
för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.
Förordning (2012:402).
Utbetalning av bidrag
11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer
överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje
månad. Förordning (2012:402).
Kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten
för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad
gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.
Förordning (2022:1617).
13 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant
hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).
För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna
förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer
av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de
uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars
huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som
utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291).
3 § Har upphävts genom förordning (2020:780).
Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter
från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om
verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291).
14 kap. Övriga bestämmelser
1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2012:402).
2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna
förordning får den överföras elektroniskt till Statens
skolinspektion respektive Statens skolverk.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela
föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om
godkännande och om elektronisk underskrift.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela
föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna
förordning.
Skolinspektionen får meddela föreskrifter om betalning av
avgift. Förordning (2018:1573).
3 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen
(2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero
enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i
gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Förordning (2022:1617).
15 kap. Ny beteckning 14 kap. genom förordning (2012:402).
Övergångsbestämmelser
2010:2039
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011.
Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter
den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli
2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394)
och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i
gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som
gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013.
Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1
juli 2011.
4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till
gymnasieskolan för sökande till gymnasieskolan från grundskolan
eller specialskolan som har betyg både satta enligt den
betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och satta enligt
den betygsskala som gäller därefter. Förordning (2012:117).
5. En elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011
och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin
gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vars påbörjade
utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja
utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning
som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för en elev
som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på
samma program eller ett annat program efter programbyte.
För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de
villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna
förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli
2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats
med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt
följande.
– Mycket väl godkänt ska motsvara A,
– Väl godkänt ska motsvara C,
– Godkänt ska motsvara E, och
– Icke godkänt ska motsvara F.
I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen
A–F och kurser anges enligt ämnesplaner. Förordning (2012:117).
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser
enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras
av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars
finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får
fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa
elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta
på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast
den 1 juli 2015.
Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får
det innebära att eleven byter till ett specialutformat program
enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).
8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om
särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning
som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den
31 januari 2011.
9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i
14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om
grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda
kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av
året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.
I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra
styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under
kalenderåret och avse del av detta.
10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får
genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess
lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram
till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30
juni 2016.
11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för tillämpningen av 5-7.
12. Bestämmelserna i 13 kap. 1 och 9 §§ ska tillämpas även på
utbildning som påbörjas före den 30 juni 2013.
Förordning (2012:995).
13. Skolverket får för 2013, med avvikelse från vad som anges
i 13 kap. 9 § tredje stycket, för sådana grundbelopp som
avses i 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) i
fråga om utbildningar som startar efter den 30 juni 2013,
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan med berörda kommuners och landstings
budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana
föreskrifter får, med avvikelse från vad som anges i 13 kap.
9 § första stycket, meddelas under kalenderåret 2013 och avse
del av året.
I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för
kalenderåret 2013 fattas under kalenderåret och avse del av
detta. Förordning (2013:31).
2011:2
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2013.
2011:3
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2014.
2011:521
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om
13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller
äldre bestämmelser för utbildningen.
2011:994
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i
fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats
efter den 1 juli 2011.
2011:1045
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska
tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni
2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre
föreskrifter.
2012:117
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om
2 kap. 7 § och 6 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 7 §
och i övrigt den 1 maj 2012.
2. Vid tillämpningen av 6 kap. 8 § tredje stycket i sin nya
lydelse ska svenskundervisning för invandrare och motsvarande
utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) jämställas med
utbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning
vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).
2012:155
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas
första gången på bidrag för kalenderåret 2013.
2012:402
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013.
Förordning (2014:860).
2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om särskild
variant inom gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens
skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden
senast den 1 november 2012.
3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om
riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens
skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden
senast den 1 november 2012.
4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§
gymnasieförordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om
möjligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende
idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013.
2012:745
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga
om 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ och 8 kap. 28 § samt i
övrigt den 1 december 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. i sin nya lydelse tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas
före den 1 juli 2013.
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av
8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne
som betyget avser, dock längst till och med den 30 juni 2015
eller, när det gäller betyg i gymnasiesärskolan, längst till
och med den 30 juni 2018. Förordning (2013:826).
4. En lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna
till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation
för lärare och förskollärare ska vid tillämpningen av 8 kap.
1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad
lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget
avser. Förordning (2013:826).
2012:995
1. Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § i sin nya lydelse tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas
före den 1 juli 2013.
2013:359
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli
2013.
2014:97
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.
2014:860
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i den nya lydelsen
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2011.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap.
4 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning
som påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 4
kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den äldre
lydelsen.
2015:143
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2015.
2. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015.
3. Bilaga 1 i den äldre lydelsen gäller för utbildning som
påbörjats före den 1 juli 2015.
2015:585
1. Denna förordning träder i kraft den 17 november 2015.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången
på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
påbörjats före ikraftträdandet.
2017:1108
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om
8 kap. 3 a, 3 b, 3 e och 3 g §§, den 6 mars 2018 i fråga om
8 kap. 3 § och i övrigt den 29 juni 2018.
Förordning (2018:27).
2018:1328
1. Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2018.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap.
20–22 §§ tillämpas första gången på utbildning som påbörjas
efter ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 1, 4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och
11 kap. 2 § tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2019.
4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet
gäller 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap. 20–22 §§ i den äldre
lydelsen.
5. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019
gäller 6 kap. 1, 4 och 7–9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 § i
den äldre lydelsen.
6. Den upphävda bestämmelsen i 6 kap. 3 § gäller dock
fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli
2019.
2019:1266
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2020.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2021.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före utgången av juni 2021.
4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av
juni 2021 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 §
första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin
gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars påbörjade
studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte
längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja
utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de
bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2021.
En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni
2021 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar
sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars
påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning
inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild-
ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2021. Detsamma gäller för en elev
som går om ett läsår.
Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin
utbildning genom ett individuellt anpassat program får
undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3
och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens
skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de
ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2021 kan ingå i
en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2021. Skolverket
får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna punkt.
5. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som
avser inriktningen godshantering på fordons- och
transportprogrammet eller inriktningen färskvaror, delikatess
och catering på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska upp-
höra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni
2021. För utbildning som påbörjats före utgången av juni 2021
ska godkännandet upphöra att gälla senast vid utgången av juni
2025. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får en enskild huvudman, vars
godkännande genom denna punkt upphör att gälla, komma in med
en ansökan om godkännande avseende utbildning som planeras
starta höstterminen 2021 senast den 31 maj 2020.
6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna pedagogiskt
arbete eller socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet ska
anses ha ett godkännande för inriktningen pedagogiskt och
socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet.
7. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen frisör på
hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för
inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på
hantverksprogrammet.
8. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen övriga
hantverk och som har anordnat utbildning till hår- och
makeupstylist ska anses ha ett godkännande för inriktningen
frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprog-
rammet.
9. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna hotell och
konferens samt turism och resor på hotell- och
turismprogrammet ska anses ha ett godkännande för hotell- och
turismprogrammet utan inriktningar. Ett sådant godkännande
gäller så länge hotell- och turismprogrammet är utan
inriktningar.
10. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen djur på
naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya
inriktning (djurvård eller hästhållning) som huvudmannen
anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får med-
dela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig
tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom
den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett,
upphör godkännandet att gälla.
11. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen skog på
naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya
inriktning (naturturism eller skogsbruk) som huvudmannen
anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får
meddela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig
tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom
den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett,
upphör godkännandet att gälla.
12. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen
ventilationsteknik på VVS- och fastighetsprogrammet ska anses
ha ett godkännande för inriktningen ventilation på VVS- och
fastighetsprogrammet.
13. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om godkännande
som enskild huvudman för en utbildning som planeras starta
höstterminen 2021 göras senast den 31 mars 2020 i fråga om
följande utbildningar:
a) Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete på barn- och
fritidsprogrammet.
b) Inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist
på hantverksprogrammet.
c) Hotell- och turismprogrammet.
d) Inriktningarna djurvård, hästhållning, naturturism och
skogsbruk på naturbruksprogrammet.
e) Inriktningen ventilation på VVS- och fastighetsprogrammet.
f) Vård- och omsorgsprogrammet.
14. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och
14 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om att
en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en
utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning avseende
utbildning som planeras starta höstterminen 2021 göras senast
den 31 mars 2020 eller senast det datum som Statens skolverk
eller Statens skolinspektion medger.
15. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2021
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna
i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud-
geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället
för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana
föreskrifter meddelas under kalenderåret 2021 och avse del av
året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av
13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som
meddelats med stöd av denna punkt.
16. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet
för sådana grundbelopp för kalenderåret 2021 som avser de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning
fattas under kalenderåret och avse del av året.
2020:763
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2022.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före utgången av juni 2022.
4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av
juni 2022 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 §
första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin
gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars påbörjade
studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte
längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja
utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de
bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2022.
En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni
2022 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar
sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars
påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning
inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild-
ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2022. Detsamma gäller för en elev
som går om ett läsår.
Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin
utbildning genom ett individuellt anpassat program får
undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3
och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens
skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de
ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2022 kan ingå i
en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2022. Skolverket
får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna punkt.
5. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2022
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna
i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud-
geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället
för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana
föreskrifter meddelas under kalenderåret 2022 och avse del av
året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av
13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som
meddelats med stöd av denna punkt.
6. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet
för sådana grundbelopp för kalenderåret 2022 som avser de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning
fattas under kalenderåret och avse del av året.
2020:780
1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och
annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.
3. I stället för vad som anges i 4 b kap. 3 § första stycket
ska en ansökan som avser godkännande som utförare av
utbildning där distansundervisning används med stöd av 22 kap.
8 § skollagen (2010:800) som planeras starta höstterminen
2021, om den sökande tidigare anordnat nationella program i
gymnasieskolan genom distansundervisning för elever från hela
landet, kommit in till Statens skolinspektion senast det datum
som myndigheten bestämmer. Förordning (2020:1207).
2022:1092
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.
2022:1105
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas höstterminen 2023.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före höstterminen 2023.
2023:654
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före den 1 juli 2025.
4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock
efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som
gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni
2025.
5. Den som påbörjat utbildning inom gymnasieskolan före den
1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning
enligt bestämmelserna i 8 kap. 24 och 25 §§ i den äldre
lydelsen. Den som inte är elev i gymnasieskolan får då genomgå
prövning i en kurs bara vid en skolenhet som anordnar
utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som
prövningen gäller.
6. En gymnasieexamen enligt 8 kap. 5-7 §§ som utfärdas efter
den 30 juni 2025 och som utöver betyg i ämnen även innehåller
betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller
utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025 får inte
innehålla nivåer och kurser som motsvarar varandra. Statens
skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i
en sådan examen.
7. Ett examensbevis enligt 8 kap. 17 och 19 §§, ett
studiebevis enligt 8 kap. 18 §, ett gymnasieintyg enligt
8 kap. 21 § och ett gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola
enligt 8 kap. 22 a-22 e §§ som utfärdas efter den 30 juni 2025
får innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller
utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Ett
examensbevis, studiebevis, gymnasieintyg eller gymnasiebevis
från anpassad gymnasieskola får dock inte innehålla betyg på
kurser och nivåer i ämnen som motsvarar varandra. Statens
skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen
av examensbevis, studiebevis, gymnasieintyg och gymnasiebevis
från anpassad gymnasieskola som innehåller betyg både på
kurser och i ämnen.
8. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall
kurser enligt de ämnesplaner som gäller för utbildning som
påbörjats före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen
enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas
efter den 30 juni 2025.
9. En elev som påbörjar sin utbildning inom gymnasieskolan
efter den 30 juni 2025 och som har fått betyg på en
gymnasiekurs i ett visst ämne innan eleven påbörjade sin
gymnasieutbildning har rätt att läsa motsvarande nivå i
motsvarande ämne. Rektorn fattar beslut efter det att eleven
fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även
elevens vårdnadshavare yttra sig.
10. En elev som påbörjat sin gymnasieutbildning före den
1 juli 2025 men som efter den 30 juni 2025 påbörjat en ny
gymnasieutbildning har rätt att en gång läsa en viss nivå i
ett ämne som motsvarar en kurs som eleven redan har läst.
Detta gäller dock endast om eleven inte har fått ett godkänt
betyg på kursen. Har eleven slutfört en kurs i ett ämne två
gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa
motsvarande nivå i motsvarande ämne en gång, om det finns
särskilda skäl.
11. En elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den
1 juli 2025 men som har bytt studieväg eller av andra skäl har
påbörjat en ny gymnasieutbildning efter den 30 juni 2025 får
om det finns särskilda skäl läsa ämnen på nivåer som motsvarar
kurser som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på.
12. En elev som i enlighet med punkt 9-11 läser ett ämne på en
nivå som motsvarar en kurs som eleven tidigare har fått betyg
på har rätt att få ett betyg i ämnet på den aktuella nivån.
13. Om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i
ett ämne på en nivå som motsvarar kursen ska det högsta av
dessa betyg tas med i examens-eller studiebeviset.
14. För en elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före
den 1 juli 2025 och som sedan har påbörjat en ny
gymnasieutbildning efter den 30 juni 2025 får en individuell
studieplan utöver de uppgifter om anges i 1 kap. 7 § även
innehålla uppgifter om de kurser som ingår i elevens
utbildning.
15. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen frisör,
barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprogrammet
ska anses ha ett godkännande för den inriktning på det nya
frisör- och stylistprogrammet (barberare, frisör eller hår-
och makeupstylist) som huvudmannen anmäler till Statens
skolinspektion. Detta gäller dock endast om anmälan kommer in
till Skolinspektionen senast den 2 april 2024.
Skolinspektionen får i enskilda fall besluta om att anmälan
får ges in vid ett senare datum.
16. En sådan avgift som avses i 2 kap. 5 d § skollagen
(2010:800) får inte tas ut av en enskild huvudman
a) som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen som
avser någon av inriktningarna finsnickeri, florist, textil
design eller övriga hantverk på hantverksprogrammet, och
b) som ansöker om att få anordna motsvarande utbildning enligt
de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter
den 30 juni 2025.
Bestämmelserna i första stycket gäller bara för utbildning som
planeras att startas höstterminen 2025.
17. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen plåtslageri på
bygg- och anläggningsprogrammet ska anses ha ett godkännande
för inriktningen byggnadsplåtslageri på bygg- och
anläggningsprogrammet.
18. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen
anläggningsfordon på bygg- och anläggningsprogrammet ska anses
ha ett godkännande för inriktningen mark och anläggning på
bygg- och anläggningsprogrammet.
19. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen automation på
el- och energiprogrammet ska anses ha ett godkännande för
inriktningen automationsteknik på el- och energiprogrammet.
20. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen karosseri och
lackering på fordons- och transportprogrammet ska anses ha ett
godkännande för inriktningen fordonsskadeteknik och lackering
på fordons- och transportprogrammet.
21. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen driftsäkerhet
och underhållsteknik på industritekniska programmet ska anses
ha ett godkännande för inriktningen driftsäkerhet och
underhåll på industritekniska programmet.
22. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen medier,
information och kommunikation ska anses ha ett godkännande för
inriktningen medier, journalistik och kommunikation på
samhällsvetenskapsprogrammet.
23. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och
14 §§ ska en ansökan om att en utbildning ska godkännas som
särskild variant, om att en utbildning ska vara
riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning avseende utbildning som planeras
starta höstterminen 2025 göras senast den 2 april 2024.
Statens skolverk och Statens skolinspektion får i enskilda
fall besluta om att ansökan får ges in vid ett senare datum.
24. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § får Statens
skolverk för 2025 meddela föreskrifter om grundbeloppens
storlek enligt riksprislistan för de studievägar som omfattas
av ändringarna i denna förordning med berörda kommuners och
regioners budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund.
I stället för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får
sådana föreskrifter meddelas under kalenderåret 2025 och avse
del av året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd
av 13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som
meddelats med stöd av denna punkt.
25. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för
kalenderåret 2025 som avser de studievägar som omfattas av
ändringarna i denna förordning fattas under kalenderåret och
avse del av året.
2024:676
1. Denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2024.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 12, 14-17, 21 och 22 §§ i den nya
lydelsen och bestämmelserna i de nya 5 kap. 12 b och 22 a §§
tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas
efter den 30 juni 2025.
3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 § första stycket
ska en ansökan om att en sådan spetsutbildning som avses i
5 kap. 22 a § ska vara riksrekryterande ha kommit in till
Statens skolverk senast det datum som myndigheten bestämmer,
om utbildningen planeras starta höstterminen 2025 eller
höstterminen 2026. Om huvudmannen är enskild ska dock ansökan
i stället ha kommit in till Statens skolinspektion det datum
som den myndigheten bestämmer.
Bilaga 1
Nationella inriktningar på de nationella programmen i
gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive
program
Nationella program Omfattning i Nationella
gymnasiepoäng för de inriktningar
programgemensamma
ämnena i ett program
Yrkesprogram
1. Barn-
och fritids-
programmet Hälsopedagogik 100 Fritid och hälsa
Naturkunskap 50 Pedagogiskt och
Pedagogik 200 socialt arbete
Samhällskunskap 50
Special-
pedagogik 100
2. Bygg- och Bygg och
anläggningsprogrammet anläggning 400 Byggnads-
plåtslageri
Husbyggnad
Mark och
anläggning
Måleri
3. El- och Automations- Automationsteknik
energiprogrammet teknik 100
Dator- och Dator- och
kommunikations- kommunikations-
teknik 100 teknik
Elteknik 100 Elteknik
Energiteknik 100 Energiteknik
4. Fordons- och Fordon och Fordonsskadeteknik
transportprogrammet transport 400 och lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport
5. Frisör- och Entreprenörskap 100 Barberare
stylistprogrammet Hårvård och Frisör
salongskunskap 300 Hår- och
makeupstylist
6. Försäljnings- och Entreprenörskap 100
serviceprogrammet Försäljning och
kundservice 300
Handel 200
Handel och
hållbar
utveckling 100
Information
och
kommunikation 100
Praktisk
marknadsföring 200
7. Hotell- och Besöksnäringen 100
turismprogrammet Entreprenörskap 100
Hållbar turism 100
Logi och
värdskap 200
Möten och event 200
Resor och
destinationer 200
8. Industritekniska Driftsäkerhet 100 Driftsäkerhet
programmet Industriell och underhåll
produktion 100 Processteknik
Människan i Produkt och
industrin 100 maskinteknik
Produktions- Svetsteknik
utrustning 100
9. Naturbruks- Biologi 100 Djurvård
programmet Entreprenörskap 100 Hästhållning
Naturbruk 200 Lantbruk
Naturturism
Skogsbruk
Trädgård
10. Restaurang- och Livsmedels- och Bageri och
livsmedelsprogrammet näringskunskap 100 konditori
Måltid och Kök och
bransch 300 servering
11. VVS- och Installations- Fastighet
fastighetsprogrammet teknik 100 Kyl- och
VVS och värmepumpsteknik
fastighet 300 Ventilation
VVS
12. Vård- och Anatomi och
omsorgsprogrammet fysiologi 100
Funktionsförmåga
och funktions-
nedsättning 200
Gerontologi och
geriatrik 100
Hälso- och
sjukvård 200
Omvårdnad 200
Psykiatri 200
Psykologi 50
Samhällskunskap 50
Social omsorg 200
Högskoleförberedande program
13. Ekonomiprogrammet Företagsekonomi 100 Ekonomi
Juridik 100 Juridik
Moderna språk 100
Psykologi 50
14. Estetiska Estetisk Bild och
programmet kommunikation 100 formgivning
Konstarterna och Dans
samhället 50 Estetik och
media
Modedesign
Musik
Teater
15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur
programmet Moderna språk 200 Språk
Människans
språk 100
16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap
programmet Fysik 150 Naturvetenskap
Kemi 100 och samhälle
Matematik -
fortsättning 100
Moderna språk 100
17. Samhällsvetenskaps- Filosofi 50 Beteendevetenskap
programmet Moderna språk 200 Medier,
Psykologi 50 journalistik
och kommunikation
Samhällsvetenskap
18. Teknikprogrammet Fysik 150 Design och
Kemi 100 produktutveckling
Matematik - Informations-
fortsättning 100 och medieteknik
Teknik 200 Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap
Förordning (2023:654).
Bilaga 2
Programgemensamma ämnen i anpassade gymnasieskolan för
respektive program
Nationella program Omfattning i gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola för de programgemensamma
ämnena i ett program
1. Programmet för Digitalt skapande 100
estetiska verksamheter Estetisk kommunikation 100
Konstarterna och samhället 100
Service och bemötande 100
Svenska eller svenska
som andraspråk 100
2. Programmet för Byggkunskap 200
fastighet och Fastighetsskötsel 200
byggnation
3. Programmet för Fordonsvård och
fordonsvård och godshantering 400
godshantering
4. Programmet för Försäljning och
handel och service kundservice 100
Handel 200
Information och kommunikation 100
Praktisk marknadsföring 100
5. Programmet för Formgivning och design 100
hantverk och Hantverk och produktion 300
produktion
6. Programmet för Hotell 100
hotell, restaurang och Måltid och bransch 500
bageri
7. Programmet för Barnet i förskolan 100
hälsa, vård och omsorg Fritid och friskvård 100
Hälsa 100
Människan 100
Service och bemötande 100
Vård och omsorg 200
8. Programmet för Engelska 100
samhälle, natur och Geografi 100
språk Medieproduktion 100
Naturkunskap 100
Samhällskunskap 100
Svenska eller svenska som
andraspråk 100
9. Programmet för skog, Biologi - naturbruk 100
mark och djur Naturbruk 200
Naturbruksteknik 100
Förordning (2023:654).
Bilaga 3 Har upphävts genom förordning (2023:654).
Bilaga 3
Ämnen som fjärrundervisning får användas i
biologi
bioteknik
engelska
entreprenörskap och företagande
filosofi
fysik
fysik - fördjupning,
företagsekonomi
geografi
klassisk grekiska
historia
internationell ekonomi
internationella relationer
journalistiskt skrivande
juridik
kemi
kreativt skrivande
latin
litteratur
marknadsföring
matematik
matematik - fortsättning
matematik - fördjupning
matematik - specialisering B
matematik - specialisering C
moderna språk
modersmålsämnen
naturkunskap
psykologi
psykologi - fördjupning
redovisning
religionskunskap
retorik
samhällskunskap
svenska
svenska som andraspråk
svenskt teckenspråk
svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning
svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning
svenskt teckenspråk för hörande - grund
svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare
teknik
teknik - specialisering
tillämpad psykologi
Förordning (2023:654).