Post 11 av 50 träffar
SFS-nummer ·
2011:185 ·
Visa register
Skolförordning (2011:185)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-02-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:679
Övrigt: Rättelseblad 2011:506 har iakttagits.
Ikraft: 2011-04-15 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- elever (4 kap.),
- utbildningen (5 kap.),
- fjärrundervisning (5 a kap.),
- distansundervisning (5 b kap.),
- betyg (6 kap.),
- förskolan (7 kap.),
- förskoleklassen (8 kap.),
- grundskolan (9 kap.),
- anpassade grundskolan (10 kap.),
- specialskolan (11 kap.),
- sameskolan (12 kap.),
- fritidshemmet (13 kap.),
- bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),
- utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
- övriga bestämmelser (15 kap.).
Förordning (2022:1619).
Definitioner
2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har
samma betydelse när de används i denna förordning.
Därutöver avses i denna förordning med
- garanterad undervisningstid: den minsta totala
undervisningstiden för en elev i grundskolan, anpassade
grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap.
5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 §
skollagen, och
- skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga
rum. Förordning (2022:1619).
2 kap. Huvudmän
Godkännande som enskild huvudman
1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för
förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för
fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa
skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast
den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2022:1619).
2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om
godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska
bedrivas ges tillfälle att yttra sig.
När kommunen yttrar sig bör den bifoga en
konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.
3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om
möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan
utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket
ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).
4 § När en enskild har godkänts som huvudman för
förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för
fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa
skolformer ska utbildningen starta senast vid början av det
läsår som inleds två år efter godkännandet.
När en kommun beslutar om godkännande av en enskild som
huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg, ska
den tidpunkt som utbildningen eller verksamheten senast ska
starta anges i beslutet. Förordning (2022:1619).
5 § Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om
godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med
följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om nyetablering av fristående
skola 75 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande 65 000
Förordning (2022:1556).
3 kap. Lärotider
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte
annat anges. Förordning (2022:1619).
Läsår och skolarbetets förläggning
2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar.
Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut
högst fem studiedagar för personalen.
3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för
höst- och vårterminens början och slut beslutas av
huvudmannen.
4 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och
vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som
möjligt får sammanhållna skoldagar.
Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en
grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda
skäl. Förordning (2018:750).
4 a § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får
huvudmannen besluta om andra lärotider för en elev än de som
anges i 2-4 §§, om eleven deltar i utbildning på en nivå som
ligger över den aktuella skolformen. Förordning (2024:413).
5 § I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn
besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i
2-4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens
fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får
omfatta högst ett läsår.
Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska
eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.
Om det behövs ska rektorn inhämta synpunkter från företrädare
för elevhälsan innan beslutet fattas.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första stycket. Förordning (2022:1619).
Schema
6 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett
schema för undervisningen.
4 kap. Elever
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen,
grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och
sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619).
Asylsökande barn m.fl.
1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1
skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med
hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske
senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).
Elever från utlandet
Förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan
2 § Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare
har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan
eller anpassade grundskolan som barn som anses bosatta i
Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska
medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska
anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen
(2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på
begäran av barnets vårdnadshavare.
En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte
anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller
grundskola. Förordning (2022:1619).
Specialskolan
3 § Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot
i specialskolan, om det finns särskilda skäl.
En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få
ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs
och hemorten i utlandet.
Övergång och uppflyttning
4 § Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta
skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med
stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 §
första stycket.
I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och
sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till
närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd
av 7 § eller 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800).
Förordning (2022:1619).
5 § Har upphävts genom förordning (2022:1620).
6 § I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs
vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen
ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.
Förordning (2022:1620).
7 § Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen
(2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får
hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i
förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans
rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och
elevens vårdnadshavare medger det.
Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade
grundskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en
högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt
ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i
utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare
medger det. Förordning (2022:1619).
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak
inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den
avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till
skolenheten.
Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.
5 kap. Utbildningen
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte
annat anges. Förordning (2022:1619).
Strukturerad undervisning
2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett
kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs
för att skapa förutsättningar för att eleverna ska uppfylla de
kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som
minst ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för utbildningen. Förordning (2022:280).
Särskilt stöd
Allmänt om särskilt stöd
3 § I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser
om särskilt stöd i grundskolan, anpassade grundskolan,
specialskolan och sameskolan. Förordning (2022:1619).
Studiehandledning på modersmålet
4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i
interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där
eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid,
om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som
kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade
ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:779).
Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång
5 § För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om
anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs
till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en
handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens
personal.
Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa
andra elever
5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f §
skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om
såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till
annan undervisning. Förordning (2015:578).
Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper
5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag
för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c §
skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).
Friluftsverksamhet
6 § I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas
friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.
Modersmålsundervisning
7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 §
skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om
huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning.
Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är
adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska
modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens
dagliga umgängesspråk i hemmet.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. inom ramen för skolans val, eller
3. utanför den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2023:945).
9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock
ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda
skäl.
10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning
i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i
språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare.
Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.
11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den
garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att
erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår
under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas
modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett
särskilt behov av sådan undervisning.
Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella
minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.
12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den
begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i
undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara
dagligt umgängesspråk för eleven.
13 § /Upphör att gälla U:2025-07-01/
Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som
gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.
13 § /Träder i kraft I:2025-07-01/
Vid modersmålsundervisning i samiska i grundskolan,
specialskolan och sameskolan ska den kursplan som gäller för
ämnet samiska i sameskolan användas. Förordning (2024:298).
Svenska som andraspråk
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs,
anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in
från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt
umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för
en elev.
15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter
undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan, eller
2. inom ramen för skolans val. Förordning (2023:945).
Beslut om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner
16 § Vissa beslut om utbildning enligt gymnasieskolans
ämnesplaner enligt skollagen (2010:800) ska anmälas till
Statens skolinspektion. Det gäller beslut som fattas i en
fristående grundskola enligt 10 kap. 23 g § första stycket.
Anmälningsplikten gäller även beslut som fattas under perioden
2 juli 2024-1 juli 2027 i
- en kommunal grundskola enligt 10 kap. 23 g § första stycket,
- en specialskola enligt 12 kap. 23 a § första stycket, och
- en sameskola enligt 13 kap. 21 c § första stycket.
Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om anmälan.
Förordning (2024:413).
5 a kap. Fjärrundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
fjärrundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:779).
Begränsningar i användningen av fjärrundervisning
2 § /Upphör att gälla U:2025-07-01/
Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 §
skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 i grundskolan och anpassade grundskolan,
årskurserna 1-7 i specialskolan samt sameskolan, vid
undervisning i modersmål,
2. sameskolan vid undervisning i samiska,
3. årskurserna 1-6 i grundskolan för integrerad samisk
undervisning,
4. årskurserna 4-6 i grundskolan, anpassade grundskolan och
sameskolan och årskurserna 5-7 i specialskolan vid
undervisning i moderna språk och teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 i grundskolan vid undervisning i form av
extra studietid.
I årskurserna 7-9 i grundskolan och anpassade grundskolan och
årskurserna 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning
användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap.
4 § skollagen.
Av 21 kap. 3 § första stycket skollagen framgår att
fjärrundervisning även får användas i kurser som en elev i
grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:413).
2 § /Träder i kraft I:2025-07-01/
Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 §
skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 i grundskolan och anpassade grundskolan,
årskurserna 1-7 i specialskolan samt sameskolan, vid
undervisning i modersmål,
2. sameskolan vid undervisning i samiska,
3. årskurserna 1-6 i grundskolan för integrerad samisk
undervisning,
4. årskurserna 4-6 i grundskolan, anpassade grundskolan och
sameskolan och årskurserna 5-7 i specialskolan vid
undervisning i moderna språk och teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 i grundskolan vid undervisning i form av
extra studietid.
I årskurserna 7-9 i grundskolan och anpassade grundskolan och
årskurserna 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning
användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap.
4 § skollagen.
Av 21 kap. 3 § första stycket skollagen framgår att
fjärrundervisning även får användas i ämnen som en elev i
grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:414).
3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett
läsår användas för mer än 25 procent av elevens respektive
skolenhetens undervisningstimmar i grundskolan, anpassade
grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman
medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent
av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant
medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast
om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2022:1619).
Elevgruppernas storlek
3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i grundskolan,
anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Förordning (2022:1619).
Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning
4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår
utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan
huvudman i högre omfattning än 25 procent av sin vid läsårets
början planerade totala kapacitet att erbjuda
undervisningstimmar oavsett undervisningsform.
Förordning (2020:779).
Dokumentation av fjärrundervisning
5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda
fjärrundervisning. Förordning (2020:779).
Anmälningsskyldighet
6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett
beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför
fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också
anmälas.
Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en
anmälan ska innehålla. Förordning (2021:884).
5 b kap. Distansundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
distansundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:779).
2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där
distansundervisning används:
- 3 kap. 4 § om skolarbetets förläggning,
- 5 kap. 6 § om friluftsverksamhet, och
- bilagorna 1-4 med timplaner för grundskolan, anpassade
grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Förordning (2022:1619).
Ansökan
3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där
distansundervisning används i grundskolan, anpassade
grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska ha kommit in
till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret
innan utbildningen ska starta.
Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Förordning (2022:1619).
4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning ansökan avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen ska omfatta,
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori, och
5. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där
distansundervisning eller liknande undervisning används.
Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka
ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla.
Förordning (2020:779).
Godkännande
5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av
utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom
krävas att
1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen, och
2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som
vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning.
Förordning (2020:779).
6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning beslutet avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen får omfatta, och
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori.
Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret
innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:779).
7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där
distansundervisning används ska börja utföra
distansundervisningen senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:779).
6 kap. Betyg
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte
annat anges. Förordning (2022:1619).
Rektorns ansvar
1 a § Bestämmelser om att en rektor får fatta beslut om att
betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade
grundskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i
specialskolan i en skolenhet som rektorn ansvarar för finns i
3 kap. 14 a § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut ska
fattas senast den 30 april före det läsår då beslutet ska
börja gälla. Förordning (2022:1619).
1 b § Ett beslut av en rektor enligt 3 kap. 14 b § skollagen
(2010:800) om att betygssättning enligt 3 kap. 14 a §
skollagen ska upphöra att gälla ska fattas senast den 30 april
före det läsår då beslutet ska börja gälla.
Förordning (2021:192).
Beslut om betyg
2 § I 3–6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2011:506).
3 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna. Förordning (2011:506).
4 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade
lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet
att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:857).
5 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål, eller
2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2.
Förordning (2012:498).
6 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses
i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan
enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).
Betygssättning
Betygskriterier
7 § I 10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19
och 20 §§ och 13 kap. 20 och 21 §§ skollagen (2010:800) anges
att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de
betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som
bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges
också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A-E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska
kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B
innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A
och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2022:280).
Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning
8 § I fristående grundskolor och anpassade grundskolor med
waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har
avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som
gäller för den aktuella skolformen.
I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett
ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas.
Förordning (2022:1619).
Betyg på utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner
8 a § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
I 10 kap. 23 i §, 12 kap. 23 a § och 13 kap. 21 c §
skollagen (2010:800) anges att kurser som en elev läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner ska betygssättas enligt de
bestämmelser som gäller för gymnasieskolan.
När gymnasieskolans ämnesplan tillämpas, ska 15 kap. 22-24 och
25 a-27 §§ skollagen tillämpas i stället för 10 kap. 17-22 §§,
12 kap. 17-22 §§ eller 13 kap. 18-21 b §§ samma lag och 8 kap.
1 a-1 d och 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039)
tillämpas i stället för 3-8 §§.
Betyg enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan ska
utfärdas separat. Förordning (2024:413).
8 a § /Träder i kraft I:2024-10-30/
I 10 kap. 23 i §, 12 kap. 23 a § och 13 kap. 21 c §
skollagen (2010:800) anges att kurser som en elev läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner ska betygssättas enligt de
bestämmelser som gäller för gymnasieskolan.
När gymnasieskolans ämnesplan tillämpas, ska 15 kap. 22-24 och
25 a-27 §§ skollagen tillämpas i stället för 10 kap. 17-22 §§,
12 kap. 17-22 §§ eller 13 kap. 18-21 b §§ samma lag. I stället
för 3-8 §§ i detta kapitel ska 8 kap. 1 a-1 d och 2-3 g §§
gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. Av 10 § framgår
att det är rektorn för den skolenhet där eleven är mottagen
som ansvarar för att betygskatalogen förs. Detta gäller även
när betyg sätts enligt de bestämmelser som gäller för
gymnasieskolan.
Betyg enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan ska
utfärdas separat. Förordning (2024:678).
8 a § /Träder i kraft I:2025-07-01/
I 10 kap. 23 i §, 12 kap. 23 a § och 13 kap. 21 c §
skollagen (2010:800) anges att ämnen som en elev läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner ska betygssättas enligt de
bestämmelser som gäller för gymnasieskolan.
När gymnasieskolans ämnesplan tillämpas, ska 15 kap. 22-24 och
25 a-27 §§ skollagen tillämpas i stället för 10 kap. 17-22 §§,
12 kap. 17-22 §§ eller 13 kap. 18-21 b §§ samma lag. I stället
för 3-8 §§ i detta kapitel ska 8 kap. 1 a-1 d och 2-3 g §§
gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. Av 10 § framgår
att det är rektorn för den skolenhet där eleven är mottagen
som ansvarar för att betygskatalogen förs. Detta gäller även
när betyg sätts enligt de bestämmelser som gäller för
gymnasieskolan.
Betyg enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan ska
utfärdas separat. Förordning (2024:679).
Betygsdokument
Allmänt om betygsdokument
9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas
skriftligt. I 10–16 §§ i detta kapitel finns kompletterande
föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av
betygsdokument. Förordning (2011:506).
Betygskatalog
10 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.
Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg, och
2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs
kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.
Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det
att ett ämne har avslutats.
Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2011:506).
Terminsbetyg
11 § Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av
1. varje termin i årskurserna 4 och 5 i grundskolan och
sameskolan och i förekommande fall i anpassade grundskolan
samt i årskurserna 5 och 6 i specialskolan, om betyg sätts i
dessa kurser,
2. varje termin i årskurserna 6-8 i grundskolan och i
förekommande fall i anpassade grundskolan, årskurserna 7-9 i
specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och
3. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande
fall i anpassade grundskolan och årskurs 10 i specialskolan.
Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg
enligt 14 §. Förordning (2022:1619).
12 § Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste
beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om
ämnet har avslutats.
Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om
omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt
skäl under terminen. Förordning (2011:506).
13 § Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506).
Slutbetyg
14 § För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när
skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört
den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.
För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när
eleven har slutfört den högsta årskursen.
Förordning (2011:506).
15 § Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs
som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens
betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte
ingå i slutbetyget.
Ett slutbetyg från anpassade grundskolan ska också innehålla
uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 1 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande. Ett slutbetyg från grundskolan eller
specialskolan ska innehålla uppgift om att slutbetyget
motsvarar nivå 2 i referensramen. Förordning (2023:271).
16 § Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra
åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Avgångsintyg
17 § Ett avgångsintyg ska utfärdas
1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att
slutbetyg utfärdas, eller
2. om en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan
eleven har gått ut årskurs 6.
Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs som eleven slutat i,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen som eleven undervisats i,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen,
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits, och
6. om det fattats beslut om att eleven ska gå om en årskurs.
Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2022:1620).
18 § Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare.
Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska
intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen.
Förordning (2011:506).
Gemensam bestämmelse
19 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller
12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett
horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.
Förordning (2011:506).
19 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 §,
12 kap. 18 § eller 13 kap. 19 § skollagen (2010:800), ska
detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt
detta kapitel. Detsamma gäller om betyg inte har kunnat sättas
enligt 15 kap. 27 § skollagen när en elev läser enligt
gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:678).
Betyg efter prövning
20 § I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800)
finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och
specialskolan. Förordning (2011:506).
21 § Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett
eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg.
Förordning (2011:506).
22 § Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen
avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon
annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Bemyndigande
23 § /Upphör att gälla U:2024-10-30/
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och
betyg efter prövning. Förordning (2011:506).
23 § /Träder i kraft I:2024-10-30/
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betyg på utbildning enligt gymnasieskolans
ämnesplaner, betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg
efter prövning. Förordning (2024:678).
7 kap. Förskolan
Läroplan
1 § För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första
stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan
för förskolan. Förordning (2019:275).
8 kap. Förskoleklassen
Läroplan
1 § För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För
förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS
2010:250) om läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive
förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
Nationella kartläggningsmaterial
2 § Nationella kartläggningsmaterial ska användas för att
kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska
tänkande. Förordning (2018:750).
3 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella kartläggningsmaterial och användningen av
dessa. Förordning (2018:750).
9 kap. Grundskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan, kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier
1 § För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 §
samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen
ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av
kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier.
Förordning (2022:280).
2 § Kriterier för bedömning av kunskaper ska finnas för
1. läsförståelse i årskurs 1, och
2. matematik, svenska och svenska som andraspråk samt
gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för
naturorienterande ämnen i årskurs 3.
Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3
anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid
slutet av årskursen. Förordning (2022:280).
2 a § Betygskriterier ska finnas i samtliga ämnen för årskurs
6 och 9.
Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett
visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av
årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån
för ett visst betyg när ett ämne avslutas.
Förordning (2022:280).
Undervisningstid
3 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1.
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid
utöver den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2017:1236).
4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper
bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer
undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga
elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning
av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 §
(prioriterad timplan).
Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs
för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra
sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven
normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan
under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges
mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs
hos huvudmannen.
Rektorn beslutar om prioriterad timplan.
Förordning (2015:578).
Språkval
5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas
språkval.
Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken
franska, spanska och tyska.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk
som språkval.
6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt
5 § välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning
att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska
som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket
eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller
dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt
minoritetsspråk.
8 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
9 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för
skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för
undervisning i ett eller flera ämnen. Inom skolans val får ett
språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i
(nybörjarspråk) erbjudas.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana
beslut. Förordning (2023:945).
10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans
val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som
skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för
undervisningen.
Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den
1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från
grundskolans kursplaner,
2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i
grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund
och uppdrag, och
3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.
11 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen,
kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna.
Förordning (2023:945).
11 a § Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola.
Förordning (2017:847).
Tvåspråkig undervisning
Undervisning på elevens umgängesspråk
12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt
umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av
undervisningen i årskurs 1–6 anordnas på detta språk. För
elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning
anordnas även i årskurs 7–9.
En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket
ska anmäla detta till Statens skolinspektion.
13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig
undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen
ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att
undervisningen på svenska successivt ökar.
Engelskspråkig undervisning
14 § Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för
elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har
tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i
undervisningen.
Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och
engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga
480.
15 § Om det inte finns plats för alla sökande till
engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand
ges till
1. barn till utländska gästforskare och experter, och
2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.
16 § För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years
Programme och Middle Years Programme tillämpas inom
grundskolan.
En huvudman för utbildning som har auktoriserats av
International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg
eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av
IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.
17 § En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller
16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion.
18 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för
andra elever än sådana som avses i 14 §, om
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att
eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att uppfylla
kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som anges i
2 § och betygskriterierna i samtliga ämnen,
2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven
enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen
(2010:800), och
3. utbildningen håller god kvalitet.
Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas
om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.
Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt
ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Förordning (2022:280).
19 § Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig
undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen
ges på engelska.
Bedömningsstöd
19 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).
Nationella prov
20 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som
anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja
betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja
bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna
för bedömning av kunskaper.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av
proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i
ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).
21 § Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 3, 6 och 9,
2. engelska i årskurs 6 och 9,
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
i årskurs 9, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.
Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i
första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i
endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett
naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt
som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov.
Förordning (2017:1107).
21 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven
i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs
9 på dator eller annan digital enhet.
Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva
uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om
det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).
22 § Nationella prov ska genomföras i slutet av
årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs
på vissa dagar eller under vissa perioder.
Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på
dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga
uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande
läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan
uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från
kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1386).
22 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att
nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i
slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven
ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i
övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov
och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
22 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och
svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.
Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser
än de som anges i första stycket.
Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas
kunskaper. Förordning (2017:1107).
22 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd och användningen av dessa.
Förordning (2017:1107).
Utbildning utan timplan
Medgivande
23 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen om
1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller
organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och
2. eleverna ges förutsättningar att i samtliga ämnen uppfylla
de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier
som minst ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt enligt utbildningens mål.
Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter.
Medgivandet får förenas med villkor. Förordning (2022:280).
Återkallelse av medgivande
24 § Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om
medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen, om
1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre
är uppfyllda, eller
2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats
med.
Färdighetsprov
25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att
eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa,
musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda
färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller
elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när
det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller
elevgrupp.
26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i
de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med
hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.
Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.
27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en
viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
28 § I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska
elever i grundskolan. Förordning (2020:779).
10 kap. Anpassade grundskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För anpassade grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap.
11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan
för anpassade grundskolan. Av 2 § samma förordning framgår att
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner,
kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för
anpassade grundskolan. Förordning (2022:1619).
Timplaner
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner)
finns i bilaga 2.
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid
utöver den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2017:1236).
3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
4 § För elever som får undervisning i en kombination av ämnen
och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från
timplanerna i den omfattning som behövs.
Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från
timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa
undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och
behov.
I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad
studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om
lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också
medföra avvikelser från timplanerna.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första eller andra stycket.
5 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).
6 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).
Skolans val
7 § I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges
ett visst antal timmar som får användas för skolans val.
Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett
eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.
8 § Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska
användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte
minskas i oproportionerligt stor omfattning.
9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen,
kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna.
Förordning (2022:1619).
Fördelningsbar tid för elever som får undervisning i
ämnesområden
10 § Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får
undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden
med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk
arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även
användas för undervisning i modersmål eller svenska som
andraspråk.
Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.
Nationella bedömningsstöd
11 § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och
svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3.
Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser
än de som anges i första stycket.
Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas
kunskaper. Förordning (2023:326).
12 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd och om användningen av dem.
Förordning (2023:326).
11 kap. Specialskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan
för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i
vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om
kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier för specialskolan.
I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen finns bestämmelser om
tillämpning av anpassade grundskolans kursplaner för elever
med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan. För
sådana elever gäller inte 10-12 §§. Förordning (2022:1619).
Undervisningstid
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter
om fördelningen av den garanterade undervisningstiden för
elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet
teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen
(2010:800). Förordning (2017:1236).
2 a § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
Förordning (2023:945).
3 § När anpassade grundskolans kursplaner tillämpas för elever
med intellektuell funktionsnedsättning gäller i stället för de
föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att
undervisningstiden ska fördelas på anpassade grundskolans
ämnen eller ämnesområden samt i förekommande fall teckenspråk
och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap.
7-10 §§ tillämpas i stället för 4-9 §§. För elever med
intellektuell funktionsnedsättning får avvikelser göras från
timplanen. Förordning (2023:327).
Språkval
4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas
språkval.
Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska
och spanska som språkval.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk
som språkval.
5 § Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som
språkval välja något av följande språk:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning
att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska
som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
6 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket
eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer
språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1
är ett nationellt minoritetsspråk.
7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för
skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för
undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också
omfatta
1. insatser avsedda att kompensera elevens
funktionsnedsättning och andra särskilda insatser,
2. praktisk arbetslivsorientering, och
3. ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i
(nybörjarspråk). Förordning (2023:945).
9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen,
kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna.
Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).
Nationella prov
10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som
anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja
betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja
bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna
för bedömning av kunskaper.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av
proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i
ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).
11 § Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 4, 7 och 10,
2. engelska i årskurs 7 och 10,
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
i årskurs 10, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.
Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i
första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i
endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett
naturorienterande ämne. Förordning (2017:1107).
11 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven
i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs
10 på dator eller annan digital enhet.
Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva
uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om
det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107).
12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av
årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs
på vissa dagar eller under vissa perioder.
Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på
dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga
uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande
läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan
uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från
kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575).
12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att
nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i
slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven
ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i
övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov
och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och
svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. För elever
som läser matematik, svenska eller svenska som andraspråk
enligt anpassade grundskolans kursplaner ska nationella
bedömningsstöd användas i dessa ämnen även i årskurs 3.
Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser
än de som anges i första stycket.
Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas
kunskaper. Förordning (2023:326).
12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.
Förordning (2017:1107).
Samverkan med andra huvudmän
13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och
upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för
att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid
slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om
elevernas kunskapsutveckling.
14 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller anpassade
grundskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller
anpassade grundskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800)
ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som
ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och
elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i
planeringen. Förordning (2022:1619).
12 kap. Sameskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan
för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i
vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om
kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och
betygskriterier för sameskolan. Förordning (2022:280).
Timplan
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 4.
Förordning (2017:1236).
3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
Samisk undervisning
4 § Undervisningen ska ges på svenska och samiska.
5 § Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.
6 § För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av
särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen
skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och
undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan
undervisning.
7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som
anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera
ämnen. Inom skolans val får ett språk som eleven inte tidigare
har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Förordning (2023:945).
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen,
kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna.
Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).
Nationella prov
10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som
anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja
betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja
bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna
för bedömning av kunskaper.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av
proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i
ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).
11 § Nationella prov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 3 och 6, och
2. engelska i årskurs 6. Förordning (2017:1107).
11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av
årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs
på vissa dagar eller under vissa perioder.
Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på
dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga
uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande
läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan
uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från
kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575).
12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att
nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i
slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven
ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i
övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov
och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och
svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.
Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser
än de som anges i första stycket.
Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas
kunskaper. Förordning (2017:1107).
12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa.
Förordning (2017:1107).
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
13 § I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska
elever i grundskolan. Förordning (2020:779).
14 § Har upphävts genom förordning (2020:779).
13 kap. Fritidshemmet
1 § För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i
förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i
andra stycket.
För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola
eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS
2010:250) om läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive
förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän
Fastställande av bidrag per kalenderår
1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem
samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola
eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det
kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början.
För barn och elever som börjar i utbildning eller annan
pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen
besluta bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 §
skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma
år. Förordning (2022:1619).
Ändringar under löpande budgetår
2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet
under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande
verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i
motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under
budgetåret sätts ner.
Avgifter
3 § När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för
förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska
det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda
huvudmannen.
Grundbelopp
Allmänt om grundbelopp
4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen
(2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det
grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för
förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Vid
tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra
anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal,
personal i skolbibliotek, stödåtgärder till elever,
arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och
liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, andra läromedel
och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och
material som används i undervisningen, kostnader för analoga
och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och
liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser
medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal,
transporter och därmed sammanhängande administration och
liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex
procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i
förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader,
inventarier som inte är lärverktyg och kapitalkostnader i form
av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för
amortering. Förordning (2024:268).
5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen
(2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det
grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för
förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i
stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av
dessa bestämmelser ska ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för
förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter,
personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen,
stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av
personalen och liknande kostnader,
2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek-
och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten,
studiebesök och liknande kostnader, och
3. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och
fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk
omsorg.
För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på
motsvarande sätt.
Särskilt om ersättning för lokalkostnader
6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara
hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev
i motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för
lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde
huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid
prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till
om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga
lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska
kostnader är betydande på grund av kommunens investering i
nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon
annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till
intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan
etableras. Förordning (2018:3).
Särskilt om ersättning för kapitalkostnader
7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas
vid beräkningen av kostnader för inköp.
Tilläggsbelopp
8 § Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §,
10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen
(2010:800) avses ersättning för extraordinära stödåtgärder.
Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp
enligt
- 10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges
modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och
- 11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges
modersmålsundervisning. Förordning (2024:220).
8 a § Med extraordinära stödåtgärder enligt 8 § första stycket
avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda
stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och
som innebär att betydande resurser måste avsättas för ett
barns eller en elevs räkning. Vid bedömningen av om
stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas
omfattning och varaktighet särskilt beaktas.
Extraordinära stödåtgärder kan avse exempelvis assistenthjälp,
anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö.
Extraordinära stödåtgärder kan riktas till bland andra barn
och elever med funktionsnedsättning, stora
inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro.
Med en helt anpassad lärmiljö enligt andra stycket avses en
miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög
lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.
Förordning (2024:220).
8 b § En enskild huvudman som ansöker om bidrag i form av
tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder ska lämna de
uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp.
Förordning (2024:220).
8 c § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
- vilka uppgifter som en enskild huvudman ska lämna enligt
8 b §, och
- bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:220).
Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning
9 § Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen
förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till
sådan verksamhet i fristående förskoleklass.
Redovisning av hur bidraget har beräknats
10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående
skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i
annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för
den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har
beräknats.
Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader,
administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda
skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga
kostnadsslag var för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan
redovisning.
Utbetalning av bidrag
11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer
överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel
varje månad.
Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten
för en enskild huvudman för grundskola och anpassad grundskola
att lämna uppgifter om kommande verksamhet.
Förordning (2022:1619).
14 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem
som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (särskilt ungdomshem).
För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna
förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer
av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de
uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars
huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som
utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293).
3 § Har upphävts genom förordning (2020:779).
Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter
från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om
verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293).
15 kap. Övriga bestämmelser
Överklagande
1 § Beslut enligt denna förordning får endast överklagas i
den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap.
kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051).
Elektronisk överföring av ansökningar
2 § En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller
Statens skolverk enligt denna förordning får överföras
elektroniskt.
Bemyndiganden
3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk
får i fråga om ansökningar som myndigheten ska pröva enligt
denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en
elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de
ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet
och om betalning av avgift. Förordning (2018:1574).
4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen
(2010:800) ska bedrivas i förskolan, förskoleklassen,
grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan
och fritidshemmet. Förordning (2022:1619).
5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero
enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i
förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan,
specialskolan, sameskolan och fritidshemmet.
Förordning (2022:1619).
Övergångsbestämmelser
2011:185
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska
tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte
annat följer av övergångsbestämmelserna.
2. Genom förordningen upphävs
– grundskoleförordningen (1994:1194),
– sameskolförordningen (1995:205),
– särskoleförordningen (1995:206),
– specialskoleförordningen (1995:401),
– förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss
enskild verksamhet inom skolområdet, och
– förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning
i vissa fall av utbildning med enskild huvudman.
3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för
utbildning till utgången av juni 2011.
4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman
ska 7 kap. 3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194)
fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig
huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§
särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under
läsåret 2011/12.
6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och
fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen
(1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet
inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§
specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under
läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever
enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta
att tillämpas under läsåret 2011/12.
8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i
försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om
försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan
får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den
omfattning som följer av beslutet om deltagande i
försöksverksamheten.
9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången
av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av
undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till
skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i
grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till
skollagen (2010:800).
10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning
i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till
skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens
skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger
förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får
Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss
tidpunkt ska tillämpa timplanen.
11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar
engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om
försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i
grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig
undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild
huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar
delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning.
Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är
uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen
inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.
2011:506
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om
4 kap. 1 a § och bilaga 1, den 1 december 2013 i fråga om
6 kap. 2–6 §§ och i övrigt den 1 juli 2012.
Förordning (2012:498).
2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av
6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne
som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i
punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen
(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och
förskollärare. Förordning (2013:827).
2011:1180
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och
tillämpas första gången läsåret 2013/14.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13.
2013:249
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bilagorna 1–3 i sin nya lydelse tillämpas första gången
höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller
inte elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070
timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 740 timmar respektive 700 timmar.
6. Bilagorna 1–3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för
elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en
högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs
5 eller en högre årskurs i specialskolan.
2014:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.
2016:336
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016 i fråga
om 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 i fråga om 10 kap. 11 §
och i övrigt den 1 juli 2016.
2016:652
1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången höstterminen 2016 för
elever som påbörjar årskurs 4 i grundsärskolan och sameskolan
respektive årskurs 5 i specialskolan.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar
årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i ämnet
matematik vara minst 1 075 timmar respektive 1 040 timmar.
Detta gäller inte elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar
årskurs 6 respektive 7 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar
årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 850 timmar respektive 815 timmar.
6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som
höstterminen 2016 påbörjar
a) årskurs 7 eller en högre årskurs i grundsärskolan, eller
b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan.
2017:1107
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om
9 kap. 22 a § och 22 c §, 11 kap. 12 a § och 12 c § och 12
kap. 12 a § och 12 c § och i övrigt den 29 juni 2018.
2017:1116
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Förordningen ska tillämpas på utbildning från och med
höstterminen 2018.
2018:750
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om
3 kap. 4 §, den 2 juli 2018 i fråga om bilaga 2–4 och i
övrigt den 1 juli 2019.
2. För elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller
en högre årskurs gäller bilagorna 2 och 3 i den äldre
lydelsen.
2018:1512
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
2. För elever i grundskolan som höstterminen 2019 påbörjar
årskurs 7 gäller följande:
– undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst
580 timmar totalt, och
– undervisningstiden i elevens val ska vara minst 197 timmar
totalt.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som
höstterminen 2019 påbörjar
– årskurs 8 eller 9 i grundsärskolan eller
– årskurs 9 eller 10 i specialskolan.
4. I lagen (2017:620) om ändring i skollagen (2010:800) finns
övergångsbestämmelser som gäller elever som höstterminen 2018
påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan.
2019:800
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.
2. Har upphävts genom förordning (2020:830).
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som
höstterminen 2020 påbörjar årskurs 9 eller 10 i specialskolan.
2020:779
1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och
annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.
2020:830
1. Denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2020.
2. Bilaga 3 i den nya lydelsen tillämpas första gången för
höstterminen 2021.
3. För elever i specialskolan som höstterminen 2021 påbörjar
årskurs 8 gäller följande:
a) undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst
620 timmar totalt, och
b) undervisningstiden i elevens val ska vara minst 195 timmar
totalt.
4. Bilaga 3 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för elever
som höstterminen 2021 påbörjar årskurs 9 eller 10 i
specialskolan.
2021:192
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021.
2. Bestämmelserna i 11 § i den nya lydelsen tillämpas första
gången på utbildning från och med höstterminen 2021.
2023:945
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas höstterminen 2024.
3. För stadier som en elev har avslutat före ikraftträdandet
gäller bilaga 1, 3 och 4 i den äldre lydelsen.
4. De beslut om fördelning mellan årskurser av
undervisningstid inom ett stadium som fattas utifrån en
timplans nya lydelse enligt bilaga 1, 3 eller 4 ska inte
tillämpas på årskurser som en elev har avslutat före
ikraftträdandet av timplanen.
2024:298
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som
bedrivs från och med höstterminen 2025.
Bilaga 1
Timplan för grundskolan
Ämnen Undervisningstid i timmar
Låg- Mellan Låg- Hög- Totalt
stadiet stadiet och stadiet
mellan-
stadiet
Bild 60 80 100 240
Engelska 60 220 200 480
Hem- och konsument-
kunskap 40 90 130
Idrott och hälsa 140 180 280 600
Matematik 420 410 400 1 230
Musik 80 80 80 240
Naturorienterande ämnen 145 216 289 650
Biologi 60 80
Fysik 60 80
Kemi 60 80
Samhällsorienterande
ämnen 200 375 405 980
Geografi 75 80
Historia 90 100
Religionskunskap 75 80
Samhällskunskap 75 90
Slöjd 50 140 140 330
Svenska eller svenska
som andraspråk 680 520 290 1 490
Teknik 47 65 88 200
Språkval 48 272 320
Totalt garanterat
antal timmar 1 882 2 334 40 2 634 6 890
Därav skolans val 600
När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60
timmar i respektive ämne. Resterande 36 timmar får fördelas
fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet.
I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena
garanterade en minsta undervisningstid om 80 timmar i
respektive ämne. Resterande 49 timmar får fördelas fritt
mellan de tre ämnena i högstadiet.
När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i
respektive ämne. Resterande 60 timmar får fördelas fritt
mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är
eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en
minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 55
timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet.
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för
ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.
Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk,
engelska, språkval och matematik får dock inte minskas.
Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning
mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 9 kap. 4 §
skolförordningen (2011:185).
Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 §
skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära
avvikelser från timplanen.
Bestämmelser om prioriterad timplan finns i 9 kap. 4 a §
skolförordningen. Prioriterad timplan kan innebära avvikelser
från den i timplanen angivna dispositionen av antalet timmar
per ämne. Förordning (2023:945).
Bilaga 2
Timplaner för anpassade grundskolan
Timplan för elever som läser ämnen
Ämnen Undervisningstid i timmar
Låg- Mellan- Låg- och Hög- Totalt
stadiet stadiet mellan- stadiet
stadiet
Bild 60 75 90 225
Hem- och
konsument-
kunskap 230 295 525
Idrott och
hälsa 245 245 260 750
Musik 120 125 150 395
Slöjd 175 260 235 670
Svenska eller
svenska som
andraspråk 450 450 400 1 300
Engelska 35 55 90 180
Matematik 400 400 415 1 215
Naturorien-
terande ämnen 145 216 289 650
Samhällsorien-
terande ämnen 185 255 350 790
Teknik 45 60 85 190
Totalt
garanterat
antal timmar 1 860 2 141 230 2 659 6 890
Därav skolans val 1 800
Timplan för elever som läser ämnesområden
Ämnesområden Undervisningstid i timmar
Lågstadiet Mellan- Hög- Totalt
stadiet stadiet
Estetisk
verksamhet 315 340 360 1 015
Kommunikation 315 340 360 1 015
Motorik 315 340 360 1 015
Vardags-
aktiviteter 315 340 360 1 015
Verklighetsupp-
fattning 315 340 360 1 015
Fördelningsbar
undervisnings-
tid 300 640 650 1 590
Totalt
garanterat
antal timmar 1 875 2 340 2 450 6 665
Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 §
skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära
avvikelser från timplanerna.
Förordning (2022:1619).
Bilaga 3
Timplan för specialskolan
Ämnen Undervisningstid i timmar
Låg- Mellan- Låg- Hög- Totalt
stadiet stadiet och stadiet
mellan-
stadiet
Bild 70 90 90 250
Hem- och konsument-
kunskap 50 80 130
Idrott och hälsa 190 180 270 640
Rörelse och drama 90 80 75 245
Slöjd 85 140 125 350
Teckenspråk 320 205 200 725
Svenska eller svenska
som andraspråk 780 500 280 1 560
Engelska 95 220 200 515
Matematik 560 410 400 1 370
Samhällsorienterande
ämnen 319 342 400 1 061
Geografi 65 80
Historia 75 100
Religionskunskap 65 80
Samhällskunskap 65 90
Naturorienterande
ämnen 227 216 261 704
Biologi 60 70
Fysik 60 70
Kemi 60 70
Teknik 52 65 83 200
Språkval 48 272 320
Totalt garanterat
antal timmar 2 788 2 496 50 2 736 8 070
Därav skolans val 600
När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i
respektive ämne. Resterande 72 timmar får fördelas fritt
mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är
eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en
minsta
undervisningstid i respektive ämne. Resterande 50 timmar får
fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet.
När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60
timmar i respektive ämne. Resterande 36 timmar får fördelas
fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är
eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta
undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 51
timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet.
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för
ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.
Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk,
engelska, matematik och språkval får dock inte minskas.
Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning
mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 11 kap. 2 a §
skolförordningen (2011:185).
Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 §
skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära
avvikelser från timplanen. Förordning (2023:945).
Bilaga 4
Timplan för sameskolan
Ämnen Undervisningstid i timmar
Låg- Mellan- Låg- Totalt
stadiet stadiet och
mellan-
stadiet
Bild 60 80 140
Hem- och konsument-
kunskap 50 50
Idrott och hälsa 150 160 310
Musik 60 60 120
Slöjd 60 130 190
Svenska eller svenska
som andraspråk 400 510 910
Engelska 60 220 280
Matematik 420 410 830
Samhällsorienterande
ämnen 130 270 400
Geografi 60
Historia 70
Religionskunskap 60
Samhällskunskap 60
Naturorienterande
ämnen 110 200 310
Biologi 55
Fysik 55
Kemi 55
Samiska 400 400 800
Språkval 48 48
Teknik 40 45 85
Totalt garanterat
antal timmar 1 890 2 533 50 4 473
Därav skolans val 210
När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55
timmar i respektive ämne. Resterande 35 timmar får fördelas
fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet.
När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i
mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i
respektive ämne. Resterande 20 timmar får fördelas fritt
mellan de fyra ämnena i mellanstadiet.
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för
ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent.
Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk,
engelska, matematik, samiska och språkval får dock inte
minskas.
Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning
mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 12 kap. 3 §
skolförordningen (2011:185).
Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 §
skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära
avvikelser från timplanen. Förordning (2023:945).