Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1990:655 · Visa register
Lag (1990:655) om återföring av obeskattade reserver
Departement: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 1990-06-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:694
Ikraft: 1990-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1999:1262
Upphävd: 2000-01-01 överg.best.
1 § Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutats närmast före den 1 mars 1991 har obeskattade reserver kan i den omfattning som anges i denna lag få uppskov med beskattningen vid återföringen av reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer med undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag. Med obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond, avsättning till internvinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxeringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning av 24 § kommunalskattelagen (1928:370). Att särskilda regler gäller för bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag, värdepappersbolag och kreditaktiebolag framgår av 6 §. Lag (1991:1003). 2 § Uppskov skall beslutas och uppskovsbeloppet bestämmas vid 1992 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. I fråga om handelsbolag skall uppskovsbeloppet avse handelsbolaget. Lag (1990:1447). 3 § Uppskovsbeloppet är skillnaden mellan de obeskattade reserverna enligt 1 § första stycket och den avsättning till skatteutjämningsreserv som har gjorts enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv. Ger beräkningen ett negativt resultat beslutas inget uppskovsbelopp. 4 § Uppskov med beskattningen kan medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt och -- såvitt avser fysiska personer och dödsbon -- vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Uppskov medges endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos skattemyndigheten. 5 § Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering, sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar, sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992--1994 års taxeringar, hela beloppet tas upp vid 1992--1995 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1992--1996 års taxeringar. En fysisk person behöver vid 1992--1994 års taxeringar inte ta upp någon del av uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 års taxering inte ta upp mer än 25 procent, vid 1992 och 1993 års taxeringar inte mer än sammanlagt 50 procent och vid 1992--1994 års taxeringar inte mer än sammanlagt 75 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer. Vid 1995 och 1996 års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket. Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen det förstnämnda året. Har den förvärvskälla eller, i fråga om handelsbolag, den verksamhet, till vilken de obeskattade reserverna hänför sig upphört, skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vad nu sagts gäller även i de fall verksamhet i handelsbolag eller driften av denna överförs till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen. Med återstående del av uppskovsbeloppet avses i dessa fall så stor andel av beloppet som motsvarar den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska personer. Vid tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (1993:1566). 6 § För bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag får -- i stället för vad som anges i 4 och 5 §§ -- bestämmelserna i andra stycket tillämpas. Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av uppbördslagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med lika delar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992--1995. Taxeras inte företaget år 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket taxering sker år 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om taxering inte sker ett senare år under nämnda period. Lag (1994:2013). 7 § Även om en inkomst som avses i denna lag är att hänföra till aktiv näringsverksamhet, skall den vid tillämpning av 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter samt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster behandlas som inkomst av passiv näringsverksamhet om den skattskyldige inte yrkar annat. Lag (1998:694). 8 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620) skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som en skattskyldig. Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts enligt 4 och 5 §§ och har uppskovsbeloppet för det övertagande företaget tagits upp till beskattning enligt 6 § andra stycket skall återstående del av det överlåtande företagets uppskovsbelopp samt i förekommande fall tillägg enligt 5 § tredje stycket omedelbart tas upp till beskattning hos det övertagande företaget. Bestämmelserna i 6 § andra stycket skall därvid äga motsvarande tillämpning. Lag (1994:1877). Övergångsbestämmelser 1990:655 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1991:843 Denna lag träder i kraft såvitt gäller ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen den 1 juli 1991 och i övrigt den 1 augusti 1991. 1991:1003 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1991. 2. Vad som i 1 och 6 §§ sägs om värdepappersbolag skall också gälla sådant fondkommissionsbolag som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748). 1992:705 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1992:1346 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. 1993:115 Denna lag träder i kraft den 15 mars 1993 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering. 1993:1566 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas i fråga om 5 § andra stycket första gången vid 1994 och i övrigt vid 1995 års taxering. 1994:1877 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. 1999:1262 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1992-1996 års taxeringar.