Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar Prop. 2025/26:66 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 november 2025 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det införs en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Bestämmelserna om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Bestämmelserna tillämpas på ersättning som ges ut under perioden 1 april 2026 till och med 30 september 2027. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år4 3Ärendet och dess beredning5 4Bakgrund och gällande rätt5 4.1Socialavgifter och allmän löneavgift5 4.2Finansiering av trygghetssystemen6 4.3Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift7 5Arbetsgivaravgifterna sätts ned tillfälligt för personer som fyllt 18 men inte 23 år8 6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser11 7Konsekvensanalys13 8Författningskommentar19 Sammanfattning av promemorian Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar21 Promemorians lagförslag22 Förteckning över remissinstanserna23 Lagrådets yttrande24 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 202525 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år Härigenom föreskrivs följande. 1 §    Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av 1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och 2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 2 §    På avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026. 2. Lagen tillämpas inte på ersättning som har getts ut före ikraftträdandet. 3. Lagen upphör att gälla vid utgången av september 2027. 4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning som har getts ut under perioden 1 april 2026–30 september 2027. Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.6) aviserade regeringen att den skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Inom Finansdepartementet har promemorian Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats, regeringen.se, och i Finansdepartementet (Fi2025/01319). I denna proposition behandlas förslagen i promemorian. Lagrådet Regeringen beslutade den 6 november 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Bakgrund och gällande rätt Socialavgifter och allmän löneavgift Socialavgifter tas ut bl.a. för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). Förslaget i propositionen avser endast nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regelverket för egenavgifter behandlas därför inte närmare här. Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, arbetsgivare betala ytterligare en avgift. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, arbetsgivaravgifterna. Författningstekniskt ingår inte den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. Den allmänna löneavgiften är dock i både rättslig och ekonomisk mening en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18). Det innebär att den inte ska betalas av företag som saknar fast driftställe i Sverige. Den allmänna löneavgiften uppgår för inkomståret 2025 till 11,62 procent av underlaget. För inkomståret 2025 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammans till 31,42 procent av underlaget (se tabell 4.1). Tabell 4.1Avgiftsnivåer för socialavgifter och allmän löneavgift år 2025 Procent Avgift Arbetsgivaravgift Egenavgift Sjukförsäkringsavgift 3,55 3,64* Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 0,60 0,60 Arbetsmarknadsavgift 2,64 0,10 Arbetsskadeavgift 0,20 0,20 Allmän löneavgift 11,62 11,62 Summa socialavgifter och allmän löneavgift 31,42 28,97 Anm.: *Vid grundkarens i sjukförsäkringen på 7 dagar. Finansiering av trygghetssystemen Arbetsgivaravgifterna saknar normalt en direkt koppling till finansieringen av en specifik förmån inom de sociala trygghetssystemen. Den inkomstgrundade ålderspensionen intar dock en särställning med en direkt koppling mellan inbetalda avgifter och ålderspension. Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålderspensionsavgift på 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen. Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utbetalda inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalda avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Systemet är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, och eventuella anpassningar ska ske på förmånssidan inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras. För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift Av 26 kap. 2 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en skattedeklaration i form av en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § första stycket SFL). Den som är registrerad som skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod (26 kap. 3 § andra stycket SFL). En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL). I 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL anges vilka uppgifter som ska anges på individnivå för betalningsmottagaren, dvs. arbetstagaren som fått lön eller annan ersättning. I deklarationen ska det bl.a. anges vilken ersättning som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. automatiska beslut, 53 kap. 2 § SFL). Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL). Arbetsgivardeklarationen kan lämnas elektroniskt antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs till Skatteverket eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nödvändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta sker genom användning av en s.k. e-tjänst där inloggning sker med e-legitimation. Skatteverket har utvecklat elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem. Det finns även möjlighet att lämna arbetsgivardeklarationen på pappersformulär. Arbetsgivardeklarationen ska lämnas månaden efter redovisningsperioden. Tidpunkten för att lämna arbetsgivardeklarationen styrs av om den deklarationsskyldige är skyldig att lämna mervärdesskattedeklaration, samt för vilket beskattningsunderlag den ska lämnas. Om den deklarationsskyldige är skyldig att redovisa mervärdesskatt med beskattningsunderlag om högst 40 miljoner kronor ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 17 i januari och augusti (26 kap. 26 § SFL). Om den deklarationsskyldige är skyldig att redovisa mervärdesskatt med beskattningsunderlag över 40 miljoner kronor ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 26 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 27 i december (26 kap. 30 § SFL). Om den deklarationsskyldige inte är skyldig att redovisa mervärdesskatt ska arbetsgivardeklarationen ha kommit in senast den 12 i månaden efter utgången av redovisningsperioden, dock senast den 17 i januari och augusti (26 kap. 32 § SFL). Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket. För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden (62 kap. 3 § SFL). Arbetsgivaravgifterna sätts ned tillfälligt för personer som fyllt 18 men inte 23 år Regeringens förslag En tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På lönesummor som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske. Promemorians förslag Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna Remissutfallet är blandat. Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, Småföretagarnas riksförbund, Srf konsulternas förbund (Srf konsulterna), Svensk Handel och Visita tillstyrker förslaget, men har principiella invändningar mot delar av det. Ett flertal av dessa remissinstanser, däribland NSD, Företagarna och Småföretagarnas riksförbund, anser att förslaget bör vara permanent för att få större effekt i såväl det korta som det långa perspektivet. Flera remissinstanser, däribland Visita, Svensk Handel och NSD anser även att nedsättningen bör gälla fler åldersgrupper och att 26 år bör gälla som övre åldersgräns. NSD anser att förslagets taknivå på 25 000 kronor i månaden är för låg. Svensk Handel skulle helst se en större sänkning av arbetsgivaravgifterna, motsvarande den allmänna löneavgiften. Även LRF invänder mot det generella avgiftsuttaget och anser att den allmänna löneavgiften bör trappas ned över en femårsperiod för att sedan upphöra för ett företags första nio anställda. Srf konsulterna vill framföra vikten av att följa kalenderår vid införande av nya regelverk och påpekar med instämmande av FAR att tillfällig lagstiftning medför administrativa kostnader för berörda aktörer vid införande och upphörande. Akademikerförbundet SSR, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Landsorganisationen i Sverige (LO), Konjunkturinstitutet, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. Flera av dessa remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, ESV och LO, för fram att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter innebär ett stort intäktsbortfall för staten samt att det finns andra satsningar på sysselsättning för unga som i stället bör prioriteras. Regelrådet bedömer att promemorians beskrivning av alternativa lösningar är bristfällig. Skälen för regeringens förslag En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga införs Sveriges ekonomi är i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Det ekonomiska läget påverkar ungas möjligheter till anställning och extrajobb negativt. Under nuvarande lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat mer för unga än för övriga åldersgrupper och den största minskningen av antal sysselsatta har skett inom handel och företagstjänster där många unga arbetar. För att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal bör en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Eftersom sannolikheten för att en ung person har högskoleutbildning eller är etablerad på arbetsmarknaden ökar med åldern finns anledning att begränsa förslagets omfattning till den nu aktuella åldersgruppen. Flera av de remissinstanser som yttrat sig är positiva till nedsatta arbetsgivaravgifter. LRF och Småföretagarnas Riksförbund instämmer i promemorians bedömning att förslaget kommer att stärka möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Ikea uppskattar att regeringen adresserar de ungas situation på arbetsmarknaden i en betydelsefull fas i livet. Ett flertal remissinstanser, däribland NSD, IFAU, Svensk Handel och Visita framhåller att utvärderingar av tidigare reformer har visat på tydligt positiva sysselsättningseffekter. Samtidigt bedömer många remissinstanser att delar av den föreslagna utformningen riskerar att försvaga reformens genomslag och träffsäkerhet. Vissa av dessa remissinstanser, däribland NSD, Företagarna och Svensk Handel, invänder mot att förslaget är tillfälligt och anför att en permanent nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga skulle ge större effekt i såväl det korta som det långa perspektivet. Enligt NSD riskerar en temporär kostnadsminskning att minska företagens incitament att genomföra nyanställningar som långsiktiga åtaganden. Andra remissinstanser, t.ex. Arbetsförmedlingen, LO och TCO efterfrågar i stället arbetsmarknadsåtgärder som är mer tydligt riktade mot grupper som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen gör flera insatser för att arbetsmarknaden ska fungera bättre och vidtar åtgärder mot såväl den konjunkturella som den strukturella arbetslösheten. Den expansiva finanspolitik som regeringen nu för är t.ex. central för att möta den konjunkturella arbetslösheten. Vidare har regeringen tillfört medel till en rad arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för de som har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Förslaget i propositionen om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar kompletterar andra åtgärder som regeringen gör på arbetsmarknadsområdet. Förslaget minskar anställningskostnaderna, vilket gynnar företag i flera branscher som har pressats hårt i den utdragna lågkonjunkturen, samtidigt som det kan underlätta för unga att komma i arbete. Regeringen bedömer därför den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga som värdefull i arbetet med att överbrygga lågkonjunkturen. Småföretagarnas riksförbund hade hellre sett en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen. Svensk Handel skulle helst se en större sänkning, motsvarande den allmänna löneavgiften. Även LRF vill att den allmänna löneavgiften trappas ned över en femårsperiod för att sedan upphöra för ett företags första nio anställda. Regeringen konstaterar att dessa förslag faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Regelrådet anför att det inte kan utläsas av promemorian om det finns alternativa lösningar som skulle kunna uppnå samma syfte. Som framgår ovan är förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga en del av ett åtgärdspaket med konjunkturstimulanser, med åtgärder på såväl inkomstsidan som utgiftssidan i statens budget, som på kort sikt både kan stimulera ekonomin och ha en positiv effekt på sysselsättningen. Åtgärderna har delvis olika syften och riktas till olika målgrupper, men kompletterar varandra i arbetet med att bryta lågkonjunkturen. Regeringen anser mot den bakgrunden inte att det är lämpligt att i denna proposition ställa åtgärder som inte genomförts emot det nu aktuella förslaget som alternativa lösningar. Däremot framgår av skälstexterna i propositionen och i förekommande fall av regeringens bemötande av remissinstansernas synpunkter, de alternativa utformningar av förslaget som regeringen har övervägt. Flera remissinstanser har invändningar mot att förslaget omfattar åldersgruppen 19–23-åringar. Konjunkturinstitutet framhåller att åldersgruppen 24–26 år relativt sett är mer drabbad och att det finns en risk att denna grupp möter en lägre efterfrågan när arbetsgivaravgifterna sänks för personer i åldersgruppen 19–23 år. Visita ifrågasätter varför arbetsgivaravgifterna ska vara högre för en 15–18-åring än för en mer erfaren 19–23-åring och anser att nedsättningen bör gälla alla under 26 år för att få mer tydliga och varaktiga effekter. NSD påpekar att åldersgruppen är snävare och avgiftssänkningen mindre jämfört med tidigare reformer 2007 och 2009 och anför att en mindre nedsättning och en smalare åldersgrupp riskerar att ge en svagare effekt på sysselsättningen. Även Svensk Handel förordar att ge nedsättningen även till 24–26-åringar. IFAU anser dock till skillnad från dessa remissinstanser att det är positivt att 24–26-åringar, som tidigare inkluderats i liknande nedsättningar, inte omfattas av förslaget. Av offentligfinansiella skäl avgränsas reformen till äldre ungdomar som i högre grad befinner sig i eller står i begrepp att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen 15–18-åringar omfattas av den anledningen inte av förslaget. Vidare stiger sannolikheten för att en ung person har högskoleutbildning eller är etablerad på arbetsmarknaden med åldern. Den valda målgruppen för förslaget har därmed överlag en svagare anknytning till arbetsmarknaden än personer i äldre åldersgrupper. Även med beaktande av Visitas påpekande om att genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28 år anser regeringen således att den i promemorian föreslagna åldersavgränsningen, dvs. personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år, är väl avvägd. Även IFAU anser i likhet med regeringen att det är rimligt att använda detta åldersintervall. Utformning av nedsättningen Nedsättningen bör utformas så att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas. Det innebär en avgiftsnivå om sammantaget 20,81 procent (jämfört med normala 31,42 procent). Vid beräkningen ska varje delavgift räknas för sig och tas upp med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Av offentligfinansiella skäl bör nedsättningen begränsas till den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad. NSD anser att den föreslagna taknivån är för låg. Regeringen anser dock att en nedsättning på den del av lönesumman som inte överstiger 25 000 kronor per månad är tillräcklig för att utgöra ett incitament för att anställa. Någon nedsättning på belopp därutöver bör därför inte ges. Lagförslag Förslaget medför införandet av 2 § i den nya lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Den nya lagen ska träda i kraft den 1 april 2026. Bestämmelserna tillämpas inte på ersättning som har getts ut före ikraftträdandet. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av september 2027. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för ersättning som har getts ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027. Promemorians förslag Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna Flera remissinstanser, däribland ESV, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Visita ifrågasätter den tillfälliga sänkningens start- och slutdatum. Visita anser att förslaget bör tidigareläggas. IFAU anser att det kan ifrågasättas varför ett tidigare ikraftträdande inte är möjligt, och vad motiven är för åtgärdens slutdatum. Srf konsulterna anser att förslaget bör träda i kraft vid årsskiftet. ESV anser att en tidsbegränsad nedsättning kan vara motiverad i ett svagt konjunkturläge för att dämpa kostnader i branscher med hög andel unga, men bedömer samtidigt att konjunkturen tar fart under andra halvåret i år och att BNP-tillväxten blir stark nästa år. Förslaget riskerar därför enligt ESV att stimulera en konjunktur som redan är på uppgång, vilket innebär att risken för dödviktseffekter ökar. Tillväxtanalys vill understryka att åtgärden sannolikt är som mest effektiv under lågkonjunktur och när målgruppens sysselsättningsgrad är låg. Om konjunkturen vänder uppåt från dagens läge och ungas arbetsmarknadssituation förbättras kan åtgärden förväntas vara mindre effektiv. Skälen för regeringens förslag De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 april 2026. Visita anser, bland annat med hänsyn till att skälet för nedsättningen är att hantera lågkonjunkturens effekter, att nedsättningen bör tidigareläggas till den 1 januari 2026. Även IFAU och Srf konsulterna ställer sig frågande till varför förslaget inte kan träda i kraft tidigare. Srf konsulterna anför därutöver att det medför ökad administration för företagen att ändra arbetsgivaravgifter mitt under året. Regeringen konstaterar att ett ikraftträdande den 1 januari 2026 skulle kräva en retroaktiv tillämpning av nedsättningen. En sådan ordning bedöms inte lämplig, bland annat för att det skulle innebära ett mycket stort antal omprövningar av de arbetsgivardeklarationer som lämnas månadsvis och på individnivå. Regeringen har förståelse för att ett ikraftträdande av nedsatta arbetsgivaravgifter under ett pågående kalenderår i vissa fall kan medföra ökad administration. Dessa svårigheter bör dock inte överdrivas. IFAU efterfrågar motivet för åtgärdens slutdatum. När arbetsmarknaden förväntas ha stabiliserats och återhämtningen är mer tydlig är det rimligt att den tillfälliga åtgärden fasas ut. Regeringen bedömer mot den bakgrunden att den 30 september 2027 är ett lämpligt datum för lagens upphörande. Den upphävda lagen bör dock fortfarande tillämpas för ersättning som har getts ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027. Enligt ESV riskerar förslaget att stimulera en konjunktur som redan är på uppgång, vilket innebär att risken för dödviktseffekter ökar. Regeringen anser att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga är ett viktigt bidrag till konjunkturåterhämtningen. Åtgärden kan påverka företagen redan före ikraftträdandetidpunkten eftersom vetskapen om att anställningskostnaderna kommer att sänkas kan bidra till att företagen väljer att investera, anställa eller bibehålla personal. På så sätt kan konjunkturåterhämtningen stödjas och konjunkturuppgången stabiliseras. Arbetsgivaravgifter ska betalas under månaden efter den månad då avgiftspliktig ersättning har getts ut. Bestämmelserna i den nya lagen om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år bör inte tillämpas på ersättning som har getts ut före ikraftträdandet. En övergångsbestämmelse av denna lydelse införs. Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt 1–5 i den omfattning som bedöms lämpligt. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar och har synpunkter på flera delar. Offentligfinansiella effekter De offentligfinansiella effekterna av förslaget framgår i tabell 7.1. Den offentligfinansiella bruttoeffekten uppgår 2026 till -7,14 miljarder kronor. Om hänsyn tas till effekten av de lägre arbetsgivaravgifterna på vinsterna i privat sektor och de ökade bolagsskatteintäkter detta medför för staten uppgår den offentligfinansiella nettoeffekten till -6,05 miljarder kronor 2026. Effekten på de offentliga finanserna är något lägre 2027 eftersom nedsättningen gäller en annan del av året då underlaget för nedsättningen beräknas vara något lägre. Nedsättningen upphör den 30 september 2027 och därmed upphör förslagets effekt på de offentliga finanserna från och med 2028. Tabell 7.1Offentligfinansiell effekt av tillfälligt nedsatta arbetsgivar-avgifter för 19–23-åringar Miljarder kronor, fasta priser och volymer Bruttoeffekt2026 Nettoeffekt2026 Nettoeffekt2027 Nettoeffekt2028 Varaktig effekt Offentligfinansiell effekt -7,14 -6,05 -5,59 0,00 0,00 Anm.: Bruttoeffekten inkluderar effekter på intäkterna från den skatt som regeländringen avser, utan hänsyn till indirekta effekter. Indirekta effekter uppstår när en skatteåtgärd påverkar andra skattebaser än den som regeländringen avser. Nettoeffekten är den offentligfinansiella effekten när hänsyn har tagits till sådana eventuella indirekta effekter. Den varaktiga effekten är ett mått på regeländringens bestående effekt på de offentliga finanserna. Förslaget innebär att det uppstår en tillfällig skatteutgift som avser arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Denna kommer att redovisas i den skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för hur skatteintäkterna påverkas av särregler i skattelagstiftningen. Effekter för företag Förslaget påverkar företag som har anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år, eller som vill anställa personer i denna åldersgrupp. Dessa företag får sänkta lönekostnader. Förslaget innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På ersättning som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske. Arbetsgivaren ska således betala arbetsgivaravgifter på 20,81 procent i stället för 31,42 procent på löner upp till takbeloppet för dessa anställda. Det motsvarar en sänkning av lönekostnaden med 8,1 procent på löner under taket. I tabell 7.2 redovisas lönekostnaden för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år med nuvarande och föreslagna regler för några utvalda nivåer på månadslönen. I tabellen redovisas även hur stor sänkning i kronor som förslaget ger upphov till. Tabell 7.2Förändring i lönekostnad för anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år Kronor per månad Månadslön Lönekostnad vid nuvarande regler Lönekostnad vid föreslagna regler Förändring 15 000 19 713 18 122 -1 591 20 000 26 284 24 163 -2 121 25 000 32 855 30 204 -2 651 Källa: Egna beräkningar För arbetsgivare som anställer arbetssökande med subventionerade anställningar kan nedsättningen av arbetsgivaravgifterna påverka den totala subventionen eftersom stöden delvis eller helt baseras på faktiskt betalda arbetsgivaravgifter. Under perioden 1 april 2021 till 30 mars 2023 var arbetsgivaravgifterna nedsatta för personer i åldern 19–23 år. Då fick i genomsnitt ca 65 000 företag per månad, eller ca 105 000 företag per kalenderår, nedsättningen. Uppgifterna kommer från Skatteverkets statistikportal. Bedömningen är att ungefär lika många företag kommer få den föreslagna nedsättningen. De flesta av de företag som fick nedsättningen 2021–2023 var verksamma i branscherna specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (12 procent), restaurang-, catering- och barverksamhet (11 procent) och detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (10 procent). Den största andelen av löneunderlaget fanns i företag verksamma inom detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (15 procent), öppna sociala insatser (10 procent) och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (7 procent). Branschindelningen avser indelning enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI) på avdelningsnivå. Bedömningen är att nedsättningen även denna gång främst kommer att gå till företag i dessa branscher. I tabell 7.3 redovisas antalet företag och deras underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter uppdelat på antalet anställda i företagen. Klassificeringen av antalet anställda följer Europeiska kommissionens rekommendation av definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. De flesta företag som redovisade underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter var små företag (10–49 anställda) eller mikroföretag (0–9 anställda). Den största andelen av löneunderlaget fanns däremot i stora företag med 250 eller fler anställda. Bedömningen är att även den föreslagna nedsättningen kommer att fördela sig på ungefär detta sätt mellan företag med olika storlek. Tabell 7.3 Företag som redovisat underlag för nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 23 år, uppdelat på antalet anställda Antal, miljoner kronor, procent Antal företag Frekvens (procent) Löneunderlag(mdkr) Andel av löneunderlaget(procent) Mikroföretag:0–9 anställda 42 400 40 5 6 Små företag 10–49 anställda 47 300 44 14 18 Medelstora företag 50–249 anställda 13 800 13 14 18 Stora företag 250+ anställda 3 300 3 43 56 Summa 106 700 100 77 100 Källa: Egna beräkningar baserat på Skatteverkets statistikportal. Uppgifterna avser 2022 och beloppen är avrundade. På kort sikt medför den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år att kostnaderna för företagen minskar och att deras vinster ökar. Om och hur mycket lönekostnaden minskar för ett företag beror på ålderssammansättningen bland företagets anställda. Företag med en högre andel anställda personer i det aktuella åldersspannet kommer möta lägre kostnader jämfört med företag med en lägre andel anställda i den åldersgruppen. Det finns inga skäl att anta att åldersstrukturen bland unga anställda skulle variera kraftigt mellan företag i samma bransch, men däremot mellan branscher. Konkurrensen mellan företag i olika branscher kan således påverkas av de föreslagna reglerna jämfört med dagens situation och innebära att branscher med en relativt sett större andel unga anställda förbättrar sin konkurrenssituation. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena bristfällig och efterfrågar resonemang kring antalet unga som inte slutför en gymnasieutbildning, det vill säga åldersgruppen 15–18 år, och som i stället vill börja jobba. Som framgår i avsnitt 5 har förslaget av offentligfinansiella skäl begränsats till äldre ungdomar som i högre grad befinner sig i eller står i begrepp att etablera sig på arbetsmarknaden. Denna grupp är inte jämförbar med 15–18-åringar utan gymnasieexamen. Även om konsekvensen av det aktuella förslaget kan bli att benägenheten att anställa en person i åldern 15–18 år utan gymnasieexamen minskar, bedöms andra omständigheter, som avsaknaden av slutförd gymnasieutbildning, ha betydligt större påverkan för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Regelrådet efterfrågar också resonemang om var företagen som främst förväntas påverkas är geografiskt belägna. De flesta företag som fick nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar under perioden 2021–2023 var belägna i Stockholms län. Därefter kom Västra Götalands län respektive Skåne län. Korrelationen mellan antalet företag som fick nedsättningen och länets befolkning är närmare ett (1). Det finns skäl att förvänta sig att samma regionala fördelning kommer att gälla för den nu föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. I storstadsregionerna finns dock fler personer i det aktuella åldersspannet och en högre efterfrågan på varor och tjänster i sådana branscher som har många unga anställda. Den förväntade regionala fördelningen av nedsättningen bedöms därför inte vara problematisk ur en konkurrenssituation. Arbetsgivaravgifterna redovisas månadsvis på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Det gör att Skatteverket automatiskt kan räkna ut rätt avgifter på löneunderlaget och företagens administrativa kostnader för att redovisa arbetsgivaravgifterna påverkas inte. Att nedsättningen har ett tak vid ett underlag på 25 000 kronor per månad innebär att beräkningen av arbetsgivaravgifterna kompliceras något. De flesta företag bedöms dock ha redovisningssystem där beräkningen av arbetsgivaravgifterna görs automatiskt. Ur detta perspektiv bedöms därför ökningen av de administrativa kostnaderna enbart vara försumbar för företag som anställer personer i målgruppen. Förslaget gäller alla arbetsgivare, oavsett storlek på företaget. Det bedöms inte finnas några skäl att ta särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regleringen bedöms inte påverka företagen i någon nämnvärd utsträckning på något annat sätt eller medföra andra kostnader än som redogjorts för i detta avsnitt. Förslaget påverkar inte företagens intäkter. Företagen bedöms heller inte behöva vidta några förändringar i sin verksamhet till följd av förslaget. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på företagens kostnader och intäkter bristfällig. Regelrådet efterfrågar ytterligare scenarioanalyser och exempelberäkningar för företag som har en större respektive mindre andel anställda i det aktuella åldersspannet. Regelrådet anser vidare att det hade varit behövligt med resonemang om de effekter som kan uppstå för företagen om en rekrytering blir möjlig att göra tack vare de sänkta arbetsgivaravgifterna, och de positiva effekter som kan uppstå för företagen till följd av en utökad personalstyrka med en potentiell möjlighet till ökade intäkter. Som framgår i detta avsnitt, påverkar förslaget företagens kostnader för arbetsgivaravgifter och har ingen direkt påverkan på företagens intäkter. Regeringen anser därför inte att det är nödvändigt med resonemang om potentiella möjligheter till ökade intäkter för företagen. Vidare bedömer regeringen att det inte finns något behov av ytterligare exempelberäkningar eller scenarioanalyser angående företagens kostnader. Det framgår i konsekvensanalysen såväl hur stor nedsättning i kronor ett företag maximalt kan få för en anställd som fyllt 18 men inte 23 år (se tabell 7.2) som att företag med en större andel personer i det aktuella åldersspannet får en större kostnadsminskning jämfört med ett företag med en mindre andel unga. Ytterligare exempelberäkningar för hypotetiska företag bedöms inte behövas för att kunna bilda sig en uppfattning om förslagets konsekvenser i detta avseende. Regelrådet vill se en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte. Regeringen hänvisar till avsnitt 5 för redogörelser för de överväganden som ligger till grund för förslagets utformning. Utöver detta bedöms inga ytterligare åtgärder vidtas. Effekter för sysselsättning På kort sikt bedöms de sänkta lönekostnaderna leda till ökad efterfrågan på arbetskraft i de berörda åldersgrupperna. Att nedsättningen är tillfällig och riktar sig till unga snarare än till hela löntagarkollektivet talar för att övervältringen på löner kommer att vara begränsad. Utvärderingar pekar på att tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifter för unga har haft effekt på sysselsättningen i målgruppen, men resultaten varierar vad gäller storleken på dessa effekter (Sänkta arbetsgivaravgifter för unga [IFAU 2013:26], Saez, Schoefer och Seim, Hysteresis from employer subsidies, Journal of Public Economics [2021], Daunfeldt, Gidehag och Rudholm, How Do Firms Respond to Reduced Labor Costs? Evidence from the 2007 Swedish Payroll Tax Reform, Journal of Industry, Competition and Trade [2021] samt Elert, Rudholm och Westerberg, Employment effects of payroll tax reforms: Evidence from Swedish service industries, Labour [2025]). Vissa resultat tyder vidare på att nedsättningarna verkar ha långsiktigt positiva effekter på sysselsättning för de omfattade grupperna även senare i livet (Saez, Schoefer och Seim) och att nedsättningarna även påverkar sysselsättningen för äldre åldersgrupper i branscher med många unga (Daunfeldt, Gidehag och Rudholm). Reformen verkar också ha ökat antalet arbetade timmar för redan anställd personal i tjänstebranschen (Elert, Rudholm och Westerberg). Till skillnad från nuvarande förslag gäller dock dessa utvärderingar åtgärder som vid införandet syftade till att vara permanenta. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) skriver i sin forskningssammanfattning på ämnet att resultaten tyder på att nedsättningarna huvudsakligen riktade ett stöd till anställningar som skulle ha ägt rum även i frånvaro av stödet (IFAU, Om sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar). Sammantaget bedöms förslaget ha en positiv effekt på sysselsättningen i målgruppen och i ekonomin som helhet under 2026 och 2027 men inte ha några betydande långsiktiga effekter på sysselsättningen. Tillväxtanalys menar att det är viktigt att beakta eventuella sysselsättningseffekter av den framtida återställningen av nivån på arbetsgivaravgifterna. Tillväxtanalys framhåller att löner i regel är relativt flexibla uppåt men stela nedåt, och anger att detta i synnerhet bör gälla för många unga som arbetar till en lön i närheten av de förhandlade lägstalönerna. Tidigare internationell forskning har funnit att detta riskerar att ha negativa sysselsättningseffekter om en höjd arbetskraftskostnad inte till fullo kan kompenseras genom att sänka lönerna i motsvarande grad. Regeringen bedömer att den tillfälliga nedsättningen kommer att ha en mycket liten effekt på lönenivåerna för unga och för lönerna i ekonomin som helhet. Den tidigare forskning som refererats ovan finner inga eller små effekterna på lönerna av tidigare nedsättningar. Att den aktuella reformen är tillfällig och att företagen är framåtblickande i sina beslut om löner talar även det för att effekten på löner är liten i detta fall. Effekter för enskilda, inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten De individer som påverkas av förslaget är dels ägare av företag med anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år, dels personer i den aktuella åldersgruppen som arbetar eller vill arbeta. Ägare av företagen gynnas av förslaget då dessa får sänkta kostnader för arbetskraft och därmed bedöms kunna göra något större vinster till följd av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Förslaget bedöms även gynna personer i den berörda åldersgruppen som vill arbeta mer än de redan gör eftersom förslaget förväntas öka efterfrågan på ungdomars arbetskraft. Sammantaget är effekterna svåra att bedöma men förslaget bedöms ha liten effekt på inkomstfördelningen. Eftersom män är överrepresenterade som företagare indikerar det att förslaget kan komma att gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Effekterna bedöms dock vara små och sammantaget bedöms inte förslaget få några större effekter på den ekonomiska jämställdheten. Effekter för kommuner och regioner Förslaget påverkar kommuner och regioner i egenskap av arbetsgivare för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Förslaget bedöms innebära att kommuner och regioner får sänkta lönekostnader med ca 1,1 miljard kronor 2026 och 1 miljard kronor 2027. Bedömningen utgår från att ca 15 procent av nedsättningen används av kommuner och regioner. Det är samma andel som under perioden 2021–2023, då arbetsgivaravgifterna var nedsatta för personer i åldrarna 19–23 år. Effekter för myndigheter Förslaget innebär kostnader för Skatteverket som avser utveckling av it-system samt uppdatering av blanketter och informationsmaterial. Kostnaderna beräknas till 1 000 000 kronor. Dessa kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra att antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att påverkas. Övrigt De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 april 2026. Inga andra överväganden utöver vad som redogörs för i avsnitt 6 bedöms behöva göras. Företag som har anställda, eller vill anställa, personer i åldern 19–23 år behöver få information om de nya reglerna. Utöver den information som Skatteverket bedömer är nödvändig att tillhandahålla bedöms inga speciella informationsinsatser krävas. Regelrådet efterfrågar en mer specifik beskrivning av hur och när förslaget kan utvärderas och menar att konsekvensutredningen är ofullständig i denna del. Som konstateras i promemorian är frågan om nivån på och utformningen av arbetsgivaravgifterna ständigt aktuell, såväl nationellt som internationellt. Universitet, myndigheter, organisationer och företag gör löpande analyser av skattereglerna och de reformer av dem som har gjorts. Det kommer därför med stor sannolikhet med tiden finnas flera olika analysunderlag, framtagna utifrån olika perspektiv, som kan användas för att få en uppfattning av förslagets sammantagna effekter. Regeringen ser inget behov av att i detalj fastlägga hur sådana utvärderingar bör utformas. Hur förändringar i skattesystemet påverkar ekonomin är komplext och det kan ta tid innan effekterna uppstår och individer och företag har anpassat sig till en ny miljö. Det tar därför tid innan reformens effekter kan utvärderas fullständigt. Författningskommentar Förslaget till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år 1 §    Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av 1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och 2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Paragrafen anger vilka avgifter som berörs av lagen. Av första punkten framgår att lagen innehåller bestämmelser om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Av andra punkten framgår att lagen innehåller bestämmelser om särskild beräkning av löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 2 §    På avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. Paragrafen innehåller bestämmelser om den särskilda beräkningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Av första stycket framgår att i stället för fulla arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift ska endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas på avgiftspliktig ersättning som ges ut till en person som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Såväl de övriga arbetsgivaravgifterna som den allmänna löneavgiften ska således kvoteras. För att kvoteringen av respektive avgift inte ska leda till fler decimaler än två, finns en avrundningsregel i andra meningen enligt vilken övriga decimaler faller bort. Av andra stycket framgår att nedsättningen endast gäller till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026. 2. Lagen tillämpas inte på ersättning som har getts ut före ikraftträdandet. 3. Lagen upphör att gälla vid utgången av september 2027. 4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning som har getts ut under perioden 1 april 2026–30 september 2027. I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 april 2026. Av andra punkten framgår att bestämmelserna inte ska tillämpas på ersättning som har getts ut före ikraftträdandet. Lagen är således tillämplig bara på avgiftspliktig ersättning som ges ut efter den 31 mars 2026. På sådan ersättning ska arbetsgivaren betala ålderspensionsavgiften och hälften av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är avgiftspliktiga. Eftersom begreppet ersättning omfattar både kontanta utbetalningar och förmåner, används i lagen begreppet ges ut. I tredje punkten anges att lagen upphör att gälla vid utgången av september 2027. Av fjärde punkten framgår att den upphävda lagen ska gälla för ersättning som har getts ut under den period då lagen var i kraft, dvs. den 1 april 2026–30 september 2027. Om exempelvis en avgiftspliktig förmån har getts ut den 25 september 2027 ska arbetsgivaren betala hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivar-avgifterna och den allmänna löneavgiften, även om avgifterna betalas i oktober 2027. Övervägandena finns i avsnitt 6. Sammanfattning av promemorian Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar I promemorian föreslås att det införs en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Bestämmelserna om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter föreslås träda i kraft den 1 april 2026. Bestämmelserna tillämpas på ersättning som ges ut under perioden 1 april 2026 till och med 30 september 2027. Promemorians lagförslag Förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år Härigenom föreskrivs följande. 1 §    Denna lag innehåller bestämmelser om särskild beräkning av 1. arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), och 2. löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 2 §    På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort. Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2026. 2. Lagen tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 mars 2026. 3. Lagen upphör att gälla vid utgången av september 2027. 4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för ersättning som har getts ut under perioden 1 april 2026–30 september 2027. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden inkommit från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet och Skatteverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Sveriges Kommuner och Regioner. Därutöver har yttranden inkommit från Akademikerförbundet SSR, Ikea och Skattebetalarnas förening. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-11-12 Närvarande: F.d. justitierådet Mahmut Baran samt justitieråden Linda Haggren och Christine Lager Tillfälligt nedsatta arbetsgivgifter för 19–23-åringar Enligt en lagrådsremiss den 6 november 2025 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Marcus Andersson. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar proposition Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar