Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av valförfarandet, Dir. 1991:13
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 1991-03-07
Dir. 1991:13 Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07 Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför. Mitt förslag En särskild utredare tillkallas för att se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt. Syftet med utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. I ett senare skede bör utredningsarbetet bedrivas med parlamentarisk medverkan. Bakgrund I samband med enkammarreformen 1968/69 infördes nuvarande ordning för riksdags-, landstings- och kommunalval. De regler som då antogs har senare i stort sett oförändrade överförts till den nya regeringsformen (RF, omtryckt 1988:1444), kommunallagen (1977:179) och vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). I RF och kommunallagen ges de mer grundläggande reglerna. Där finns bl.a. föreskrifter om antalet ledamöter i riksdagen resp. i fullmäktige, om vem som har rösträtt, om hur ofta val skall hållas etc. I vallagen, som är gemensam för de tre olika valen, ges regler om förfarandet. Varje enskilt led i förfarandet har i lagen fått en mycket detaljerad reglering. -- För val till kyrkofullmäktige gäller lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. (omtryckt 1991:96). Det administrativa och tekniska förfarandet vid förberedelser och genomförande av allmänna val har under de senaste 15 åren inte varit föremål för någon fördjupad översyn och analys. En allmän översyn av vallagens bestämmelser gjordes visserligen av 1978 års vallagskommitté på grundval av erfarenheterna från 1973 och 1976 års allmänna val (SOU 1978:64 och 1980:45). Någon mer grundläggande analys har emellertid inte gjorts efter det att 1965 års valtekniska utredning avslutade sin översyn och ADB-stödet började användas vid 1973 års allmänna val (SOU 1969:19 och 1971:72). De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av ändringar i valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det valförfarande som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna val. Den tekniska utvecklingen i samhället har under 1970- och 1980-talen gått mycket snabbt. ADB-stödet inom valadministationen bygger dock fortfarande i huvudsak på 1970-talets ADB-teknik. Valen till kyrkofullmäktige genomförs på samma sätt som kommunfullmäktigvalen. Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) föreslog vissa ändringar vad gäller kyrkofullmäktigvalen. Förslagen, som syftade till att bl.a. undanröja vissa administrativa problem, genomfördes dock aldrig (jfr. prop. 1987/88:22, s. 32 KU32 , s. 19). Efter 1988 års allmänna val redovisade riksskatteverket i en särskild promemoria sina synpunkter på och erfarenheter av valadministrationen. I promemorian läggs också fram vissa förslag till ändringar i olika enskildheter. Riksskatteverket har vidare i en framställning den 22 febrauri 1990 redovisat en inom verket gjord analys av förändringsbehov och utvecklings möjligheter i det administrativa och tekniska valförfarandet. Riksskatteverket anser mot bakgrund av analysen att en allmän översyn av det administrativa och tekniska valförfarandet bör genomföras. Enligt verket kommer omfattande anpassnings- och förändringsåtgärder inom valadministrationen att bli nödvändiga under 1990-talet. Verket anser vidare att avsevärda förbättringar och förenklingar i valförfarandet är möjliga. Härigenom blir det också möjligt att bromsa valadministrationens kostnadsutveckling. Riksskatteverket har också påtalat att beslutade och planerade förändringar inom bl.a. folkbokföringsområdet och inom den regionala skatteförvaltningen ger ändrade förutsättningar för den framtida valadministrationen. Konstitutionsutskottet har i betänkandet 1990/91:KU4 behandlat ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1990 om skilda v allagsfrågor och frågor om kyrkliga val. Utskottet har ansett att bl.a. frågan om utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner bör t as upp i den översyn av valförf arandet som förbereds inom justitiedepartementet. Riksdagen har anslutit sig till utskottets uttalanden (rskr. 1990/91:22). Förslag till ändringar i vallagen har också framförts i framställningar till regeringen. Sålunda har Göteborgs kommun ifrågasatt värdet av bestämmelserna i 14 kap. 23 § vallagen om tillsättande av suppleanter i vissa fall. Linköpings kommun har påtalat behovet av en begränsning av rätten till s.k. ångerröstning. Valnämnden i Täby kommun har aktualiserat frågan om hur principen om valhemlighet fungerar i praktiken. Storstadsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:36) Storstadsliv, Rika möjligheter -- hårda villkor, föreslagit en valkrets reform avseende såväl riksdagsval som kommunalval. Utredningsbehovet En mer genomgripande översyn av valförfarandet från administrativa och tekniska utgångspunker bör enligt min mening nu komma till stånd. Inte bara förändringarna inom den statliga förvaltningen utan också den tekniska utvecklingen på ADB-området gör att det är av vikt att valförfarandet ses över för att svara mot dagens och morgondagens behov. Uppdraget bör ges till en särskild utredare. Utredaren bör ha stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. Exempel på frågor som kan behandlas finns angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 1990 vilken -- liksom övriga framställningar -- bör överlämnas till utredaren. Jag skall emellertid ange några utgångspunkter för arbetet och ge exempel på frågor som kan kräva överväganden. Utgångspunkter En allmän utgångspunkt för arbetet bör vara de tre huvudkrav som enligt förarbetena till vallagen ställs på förfarandet vid val (prop. 1972:105 s. 88 f). Det måste fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Garantier måste föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfarandet är smidigt och enkelt. En annan utgångspunkt för arbetet bör vara att förslagen skall leda till minskade kostnader. I sin promemoria har riksskatteverket redovisat kostnadsutvecklingen inom valadministrationen. Vid 1988 års val uppgick kostnaden för enbart valmaterialet till 34,3 milj.kr. Som exempel på områden där besparingar kan göras nämner riksskatteverket valsedelshanteringen; varje valår framställs ca 650 milj. valsedlar men endast ca 16 milj. av dessa används slutligt i form av avgivna röster. Utvecklingen av kostnaderna måste brytas. Redan genom en förenklad valsedelshantering torde stora besparingar kunna göras. Genom en effektivare valorganisation kan ytterligare besparingar göras. Givetvis måste en avvägning göras mellan behovet av administrativa förenklingar och minskade kostnader å ena sidan och ambitionen att upprätthålla ett högt valdeltagande å andra sidan. Som i liknande sammanhang har påpekats är det givetvis också av stor betydelse att regleringen präglas av konsekvens och överskådlig het (se bl.a. dir. 1977:120 s. 5). Behov finns av en redaktionell och språklig översyn av vallagen. Uppgifter Som jag nämnt kommer beslutade och planerade förändringar inom den statliga förvaltningen att ändra förutsättningarna för den framtida valadministrationen. Översynen bör därför till en början inriktas på att anpassa valadministrationen på såväl regional som lokal nivå till dessa förändringar. Sålunda bör utredningen söka beskriva den förväntade utvecklingen och identifiera vilka behov av förändringar som den nya ordningen inom den statliga förvaltningen medför. Erfarenheter av förberedelserna, genomförandet och uppföljningen av 1991 års val har här stort intresse. Mot denna bakgrund bör den särskilde utredaren kunna bilda sig en uppfattning om hur en lämplig framtida organisation bör se ut och föreslå de ändringar som behövs. Vidare bör han söka lösa de valtekniska frågorna i mera egentlig mening. Exempel på sådana frågor är som riksskatteverket redovisat bl.a., reglerna om röstlängder och röstkort, valdistriktens omfattning, själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Frågan om det framtida ADB-stödet och utvecklingen av elektroniska hjälpmedel bör övervägas ingående. Härvid bör de erfarenheter som gjorts i Norge och Danmark uppmärksammas. Utredningen bör på motsvarande sätt omfatta också kyrkofullmäktigvalen. Utredningsarbetet Som konstitutionsutskottet anfört bör den slutliga beredningen av valfrågorna göras under parlamentarisk medverkan. Utredaren bör anmäla till regeringen när arbetet har kommit så långt att han anser det är tid för parlamentarisk medverkan i utredningsarbetet. För utredningen gäller vidare regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens inriktning. Utredningsarbetet bör vara avslutat före den 1 juli 1993. Om utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 1994 års val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett delbetänkande. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att se över valförfarandet samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Justitiedepartementet)