Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2026:806 ·
Visa register
Lag (2026:806) om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2026-05-28
Ändring införd: t.o.m. SFS 2026:807
Ikraft: 2026-07-01
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Lagens tillämpningsområde
1 § Lagen gäller för Polismyndighetens och Säkerhetspolisens
användning av system för artificiell intelligens för
ansiktsigenkänning eller annan biometrisk fjärridentifiering i
realtid på allmän plats (AI-system för ansiktsigenkänning i
realtid) i verksamhet för vilken personuppgiftsbehandlingen
omfattas av brottsdatalagen (2018:1177).
2 § Med AI-system för ansiktsigenkänning i realtid avses i
lagen sådana AI-system som omfattas av artikel 3.42 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av
den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell
intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008,
(EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU)
2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU)
2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell
intelligens), här benämnd AI-förordningen.
Inför användning av ett AI-system
3 § /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/
Innan ett AI-system för ansiktsigenkänning i realtid
används för första gången ska Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen göra en konsekvensbedömning av systemet
avseende grundläggande rättigheter enligt artikel 27 i AI-
förordningen.
3 § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
Innan ett AI-system för ansiktsigenkänning i realtid
används för första gången ska Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen göra en konsekvensbedömning av systemet
avseende grundläggande rättigheter enligt artikel 27 i AI-
förordningen och registrera systemet enligt artikel 49 i
förordningen. Ett sådant system får dock användas utan
registrering om användningen inte kan avvakta. I sådana fall
ska en registrering ske så snart det är möjligt.
Lag (2026:807).
Användning av AI-system
4 § AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får användas om
det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera
en viss person
1. som misstänks vara utsatt för människorov eller
människohandel enligt 4 kap. 1 eller 1 a § brottsbalken, eller
för människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § brottsbalken om
exploateringen avser sexuella tjänster,
2. som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott,
3. om det finns en överhängande risk för att personen kommer
att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv
eller fysiska säkerhet,
4. som skäligen kan misstänkas ha begått ett sådant brott som
avses i bilaga II till AI-förordningen och för vilket det i
straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant
straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till
sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet, eller
5. som dömts för ett sådant brott som avses i 4, i syfte att
verkställa den straffrättsliga påföljden.
5 § AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får användas
endast om skälen för användningen uppväger det intrång eller
men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas
mot eller för något annat motstående intresse.
Tillståndsprövningen hos åklagare
6 § Ett tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning
i realtid för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet eller verkställa straffrättslig påföljd
prövas av åklagare på ansökan av Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen.
Tillståndsprövningen i domstol
7 § Ett tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning
i realtid för att utreda eller lagföra brott prövas av rätten
på ansökan av åklagare.
Ansökan prövas av den domstol som anges i 19 kap.
rättegångsbalken.
8 § Förfarandet i domstolen är skriftligt.
På förfarandet tillämpas reglerna i rättegångsbalken om
handläggning vid domstol av frågor om tvångsmedel i brottmål
och om överklagande av beslut i sådana frågor, om inte något
annat anges i denna lag. Det som föreskrivs om offentliga
ombud i 27 kap. 28 § rättegångsbalken ska dock inte tillämpas.
Skyndsam handläggning
9 § En ansökan om tillstånd att använda AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid ska prövas skyndsamt.
Beslut
10 § I ett beslut att tillåta användning av AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid ska det anges
1. vilken person som tillståndet avser,
2. för vilket syfte användningen ska ske,
3. under vilken tid och i vilket eller vilka områden
tillståndet gäller, och
4. skälen för beslutet.
Tiden för tillståndet får inte bestämmas längre än vad som är
absolut nödvändigt och får inte överstiga en månad från dagen
för beslutet. Området eller områdena som tillståndet avser får
inte vara större än vad som är absolut nödvändigt.
11 § Ett beslut om tillstånd att använda AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid får verkställas omedelbart.
Omedelbart upphörande
12 § Om det inte längre finns skäl för ett tillstånd att
använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid ska
åklagare omedelbart upphäva beslutet. Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen ska omedelbart underrätta åklagaren om
omständigheter som har betydelse för om beslutet ska hävas.
Tillfällig användning utan tillstånd
13 § Om det är fara i dröjsmål, får Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen påbörja användning av AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid utan tillstånd.
Den myndighet som har påbörjat användning enligt första
stycket ska dokumentera den samt skälen för att användningen
påbörjades utan tillstånd.
14 § Om användning har påbörjats utan tillstånd ska en ansökan
om tillstånd enligt 6 eller 7 § göras utan onödigt dröjsmål
och senast inom 24 timmar från det att användningen
påbörjades.
15 § Om användning har påbörjats utan tillstånd och det inte
längre finns skäl för användningen, ska den myndighet som har
påbörjat användningen eller, i fall som avses i 7 §, åklagare
omedelbart besluta om att användningen ska upphöra.
Om användningen upphör innan tillståndsfrågan har prövats, ska
den som får ansöka om tillstånd i stället göra en anmälan till
åklagare eller, i fall som avses i 7 §, rätten, som ska pröva
om det har funnits skäl för användningen.
16 § Om en ansökan om tillstånd avslås ska användning som har
påbörjats utan tillstånd omedelbart upphöra och uppgifter från
användningen raderas. Uppgifterna från användningen ska också
raderas om, i fall som avses i 15 § andra stycket, åklagaren
eller rätten har funnit att det har saknats skäl för
användningen.
Underrättelse till enskild
17 § Den som har identifierats eller lokaliserats genom en
åtgärd enligt denna lag som gäller en brottsutredning eller
lagföring ska underrättas om åtgärden. Underrättelsen ska
lämnas så snart det kan ske utan men för det syfte som
åtgärden vidtogs för.
Om uppgifterna omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 eller
2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 §
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska en
underrättelse skjutas upp till dess att sekretess inte längre
gäller.
En underrättelse behöver inte lämnas till den som redan har
fått del av eller tillgång till uppgifterna. En underrättelse
behöver inte heller lämnas om den med hänsyn till
omständigheterna uppenbart är utan betydelse eller om
identiteten på den som ska underrättas är okänd. Detsamma ska
gälla om den personen som underrättelsen avser har avlidit.
18 § Om det på grund av sekretess eller risk för men för
syftet som åtgärden vidtogs för inte har kunnat lämnas någon
underrättelse inom ett år och sex månader från det att
åtgärden avslutades, ska frågan om underrättelse prövas
slutligt. En underrättelse ska då bara lämnas om sekretess
inte längre gäller och om det kan ske utan men för syftet som
åtgärden vidtogs för.