Regeringskansliets rättsdatabaser

/Träder i kraft I:2026-06-01/ 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar vapenlagen (2026:408). 2 § Förordningen innehåller följande kapitel: - Inledande bestämmelser (1 kap.) - Undantag från kravet på tillstånd för innehav (2 kap.) - Ansökan om innehavstillstånd och särskilt tillstånd för skjutning (3 kap.) - Enskilda personers innehav (4 kap.) - Organisationers innehav (5 kap.) - Bevis och europeiskt skjutvapenpass (6 kap.) - Enskilda personers och organisationers förvärv (7 kap.) - Vapenhandlare och vapenmäklare (8 kap.) - Vapenreparatörer (9 kap.) - Införsel (10 kap.) - Överföring till ett annat land inom EU eller EES (11 kap.) - Utlåning (12 kap.) - Skjutvapen, ammunition och vapentillbehör i dödsbon och konkursbon (13 kap.) - Skyldighet att kontrollera och visa upp bevis och intyg (14 kap.) - Förvaring och transport (15 kap.) - Återkallelse och omhändertagande (16 kap.) - Inlösen (17 kap.) - Vapenregister (18 kap.) - Straff (19 kap.) - Överklagande (20 kap.) - Avgifter (21 kap.) - Särskilda bestämmelser (22 kap.) - Övriga bemyndiganden (23 kap.) Ord och uttryck 3 § Ord och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i vapenlagen (2026:408). 4 § I bilagan till denna förordning delas skjutvapen och ammunition in i de kategorier som behövs för tillämpning av vissa bestämmelser som meddelas för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen. Inskränkning av vapenlagens tillämpningsområde 5 § Vapenlagens (2026:408) bestämmelser om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin gäller inte 1. företrädare för en annan stats myndighet som tillfälligt tjänstgör i Sverige enligt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete eller lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, 2. företrädare för polisen i Danmark som befinner sig i Sverige enligt överenskommelsen av den 11 maj 2020 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering i syfte att möjliggöra danska gränskontroller på tåg över Öresund, 3. företrädare för polisen i Danmark, Finland, Island eller Norge som i tjänsten reser genom Sverige från ett nordiskt land till en annan del av det landet eller till ett annat nordiskt land och som genom transitering medför skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin för tjänsteändamål, och 4. den som tillfälligt tjänstgör i Sverige enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624. 6 § Försvarsmakten får i enskilda fall besluta att vapenlagens (2026:408) bestämmelser inte ska gälla skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Effektbegränsade skjutvapen 7 § Följande vapen ska anses vara sådana effektbegränsade vapen som avses i 2 kap. 2 § 1 a vapenlagen (2026:408): - ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är mindre än 10 joule, och - ett helautomatiskt kolsyre-, luft- eller fjädervapen om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är mindre än 3 joule. Trots första stycket ska ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för att med färg markera träffar på deltagare i stridsspel (paintballvapen) anses vara ett effektbegränsat vapen om vapnet är konstruerat för att laddas med färgampuller med en minsta diameter om 16 millimeter. Första och andra styckena gäller också ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel. 8 § Sådana vapen som avses i 7 § ska inte anses vara ett effektbegränsat vapen om avfyrningen sker med slagstift och vapnet är konstruerat för patroner där drivämnet ingår. 9 § Ett harpunvapen ska anses vara ett sådant effektbegränsat vapen som avses i 2 kap. 2 § 1 b vapenlagen (2026:408), om harpunen är avsedd att drivas ut med endast en gummikabel och avståndet mellan vapnets framkant och uttaget för harpunens upphakning i vapnets stomme inte är längre än 50 centimeter. Bemyndiganden 10 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om förvaring av skjut-vapen, ammunition och ljuddämpare vid sådan transitering som avses i 5 § 3. 2 kap. Undantag från kravet på tillstånd för innehav 1 § Tillstånd enligt vapenlagen (2026:408) krävs inte för innehav av skjutvapen, ljuddämpare och vapenmagasin som har lämnats över från staten till 1. statligt anställda eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om de är skyldiga att inneha föremålen i tjänsten, eller 2. organisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och deras läns- och lokalavdelningar. 2 § Tillstånd enligt vapenlagen (2026:408) krävs inte för start- eller signalvapen som innehas av 1. Sveriges Riksidrottsförbund och förbund och föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet, 2. Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben och klubbar som är anslutna till dessa organisationer, eller 3. en flygplatsoperatör som driver flygplats där personal utövar flygtrafikledningstjänst. 3 kap. Ansökan om innehavstillstånd och särskilt tillstånd för skjutning Ansökan om innehavstillstånd för skjutvapen Generella krav på ansökan 1 § En ansökan om innehavstillstånd för skjutvapen ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. vapnets typ, fabrikat, modell, kaliber och piplängd, 3. ändamålet med innehavet, 4. det antal och den typ av vapen som sökanden redan innehar, och 5. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Om en ansökan avser ett visst bestämt vapen, ska ansökan även innehålla uppgifter om 1. överlåtarens eller långivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. vapnets serienummer eller, om vapnet saknar serienummer, annan uppgift som tillåter identifiering, och 3. i förekommande fall, vapnets märkning. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Särskilda krav när ansökan gäller innehavstillstånd för målskytte 2 § En enskild person som ansöker om innehavstillstånd för målskytte ska se till att styrelsen i den sammanslutning för målskytte som sökanden är aktiv medlem i så snart som möjligt lämnar föreningsintyg eller intyg om skjutskicklighet och personlig lämplighet enligt 4 kap. 11 §. Särskilda krav när ansökan gäller ändring av skjutvapen eller tillstånd 3 § En ansökan om tillstånd att ändra ett skjutvapen som sökanden har innehavstillstånd för, eller om ändring av ett innehavstillstånds omfattning, ska innehålla 1. sådana uppgifter som anges i 1 § första stycket och andra stycket 2 och 3, och 2. uppgift om den önskade ändringen av skjutvapnet eller tillståndet. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Tillståndsbeviset ska lämnas till Polismyndigheten i samband med ansökan om ändring. Särskilda krav när ansökan gäller en stomme eller en låda 4 § En ansökan om innehavstillstånd för en stomme eller en låda ska, utöver de uppgifter som anges i 1 §, innehålla uppgift om vilken typ av komplett skjutvapen som vapendelen är avsedd för. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Särskilda krav när ansökan gäller ändamålet samling 5 § En enskild persons ansökan om innehavstillstånd för samling ska, utöver de uppgifter som anges i 1 §, innehålla uppgifter om 1. samlingens inriktning och avgränsning, 2. vilka föremål som omfattas av samlingsområdet, och 3. huruvida samlingsområdet har godkänts enligt 4 kap. 5 § vapenlagen (2026:408). Föremål som omfattas av samlingsområdet ska så långt det är möjligt anges med uppgifter om vapnets typ, fabrikat, modell, variant av modell och kaliber. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Särskilda krav när ansökan görs av en sammanslutning för målskytte 6 § En ansökan om innehavstillstånd från en sammanslutning för målskytte ska, utöver de uppgifter som anges i 1 §, innehålla uppgifter om 1. vem som är ansvarig för förvaringen, 2. namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som har ett betydande inflytande över sammanslutningen, och 3. i förekommande fall, vilken auktoriserad sammanslutning för målskytte som sammanslutningen är ansluten till. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Särskilda krav när ansökan görs av ett auktoriserat bevakningsföretag 7 § En ansökan om innehavstillstånd från ett auktoriserat bevakningsföretag som är en juridisk person ska, utöver de uppgifter som anges i 1 §, innehålla uppgifter om namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Ansökan om förnyelse av tidsbegränsat innehavstillstånd 8 § En ansökan om förnyelse av ett tidsbegränsat innehavstillstånd ska innehålla 1. sådana uppgifter som anges i 1 § första stycket 1 och 5 och andra stycket 2, och 2. i förekommande fall, uppgift om nytt ändamål med innehavet. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. 9 § Om sökanden innehar flera tidsbegränsade innehavstillstånd, ska frågan om förnyelse av tillstånden prövas i ett sammanhang om sökanden begär det. Ansökan om innehavstillstånd för ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin 10 § En ansökan om innehavstillstånd för ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. typ av föremål och, i förekommande fall, antal eller mängd, 3. ändamålet med innehavet, och 4. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Ansökan om särskilt tillstånd att använda samlar- eller museivapen för skjutning 11 § En ansökan om särskilt tillstånd att använda ett vapen som innehas enligt 4 kap. 4 § eller 5 kap. 7 § vapenlagen (2026:408) för skjutning ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. vapnets serienummer, 3. namn och personnummer för den person som ska genomföra skjutningen samt hans eller hennes kvalifikationer när det gäller att praktiskt hantera vapnet, 4. syftet med skjutningen, 5. när och var skjutningen ska äga rum, och 6. de övriga omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. 4 kap. Enskilda personers innehav Allmänna bestämmelser Ålderskrav 1 § Endast den som har fyllt 18 år får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen. Det gäller dock inte ett start- eller signalvapen eller ett vapen som gjorts varaktigt obrukbart. Endast den som har fyllt 20 år får beviljas tillstånd att inneha ett helautomatiskt skjutvapen. Det gäller dock inte om vapnet är ett sådant effektbegränsat vapen som avses i 2 kap. 2 § 1 vapenlagen (2026:408). Undantag från ålderskraven i första och andra stycket får göras för jakt eller målskytte om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska särskilt beaktas 1. sökandens ålder och mognad, 2. vilken typ av skjutvapen som ansökan avser, 3. om sökanden har ett behov av vapnet som inte kan tillgodoses genom bestämmelserna om utlåning i 9 kap. vapenlagen, och 4. om sökandens förmyndare eller någon annan som har fyllt 18 år och har tillstånd att inneha skjutvapen ser till att sökanden har praktiska förutsättningar att förvara skjutvapnet i enlighet med de regler som gäller för skjutvapnet. Krav på förmyndares och förvaltares samtycke 2 § Den som inte har fyllt 18 år eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte beviljas tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin utan att förmyndaren eller förvaltaren har samtyckt till innehavet. Grundläggande handhavandekrav 3 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen endast om han eller hon kan handha vapnet, om inte ansökan avser ett annat ändamål än skjutning. En enskild person får beviljas tillstånd att inneha tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar endast om han eller hon kan hantera anordningen och har kunskap om dess verkningar. Särskilda bestämmelser om innehav för jakt Jägarexamen 4 § För tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt krävs att sökanden har avlagt prov som visar att han eller hon har grundläggande kännedom om jakt och viltvård och kan hantera vapnet (jägarexamen). Naturvårdsverket får i enskilda fall besluta om undantag från kravet på jägarexamen, dock inte när det gäller enhandsvapen. 5 § Jägarexamen ska avläggas inför en provledare som förordnats av Polismyndigheten efter förslag av Svenska jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund. Den som avlägger jägarexamen ska betala en avgift enligt en taxa som fastställs av Naturvårdsverket. Behov av skjutvapen för jakt 6 § Den som har jägarexamen ska vid prövning enligt 4 kap. 2 § vapenlagen (2026:408) anses ha behov av skjutvapen för jakt, om inte särskilda skäl talar mot det. Detta gäller dock inte i fråga om sådana skjutvapen som avses i 15 §. Behovet i första stycket ska anses motsvara tio kompletta skjutvapen för jakt, eller stommar eller lådor som är avsedda för sådana vapen. En enskild person får beviljas tillstånd till innehav av fler skjutvapen, stommar eller lådor om personen har ett mycket kvalificerat behov av ytterligare vapen. Vid bedömningen av om det finns ett mycket kvalificerat behov ska särskilt beaktas 1. om jakten bedrivs yrkesmässigt eller annars i större omfattning, 2. sökandens behov av de skjutvapen han eller hon redan innehar, och 3. om behovet av skjutvapnet kan tillgodoses genom sökandens befintliga vapeninnehav. Behov av pipor för jakt 7 § Den som har jägarexamen ska vid prövning enligt 4 kap. 2 § vapenlagen (2026:408) anses ha behov av ytterligare två pipor för varje komplett skjutvapen som han eller hon innehar. Tillstånd till innehav av fler pipor än vad som följer av första stycket får beviljas endast om sökanden har behov av det. Särskilda bestämmelser om innehav för målskytte Krav på handhavande av skjutvapen 8 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för målskytte endast om han eller hon är 1. ordinarie hemvärnssoldat, eller 2. aktiv medlem i en sammanslutning för målskytte som - inom ramen för sin verksamhet bedriver skytte med ett sådant vapen som ansökan avser, och - har auktoriserats enligt vapenlagen (2026:408) eller som är ansluten till en auktoriserad sammanslutning för målskytte. 9 § En enskild person får, utöver vad som gäller enligt 8 §, beviljas tillstånd att inneha ett enhandsvapen som inte är effektbegränsat för målskytte endast om han eller hon har visat prov på särskild skjutskicklighet. 10 § En enskild person får, utöver vad som gäller enligt 8 §, beviljas tillstånd att inneha ett helautomatiskt vapen för målskytte endast om han eller hon 1. har visat prov på särskild skjutskicklighet, och 2. är aktiv medlem i en sammanslutning för målskytte enligt 8 § 2, vars verksamhet Försvarsmakten förklarat vara av betydelse för totalförsvaret. Föreningsintyg 11 § I de fall som avses i 8 § 2, 9 och 10 §§ ska intyg över aktivitet (föreningsintyg) lämnas av styrelsen i en sammanslutning för målskytte som sökanden är medlem i. Om ansökan avser ett enhandsvapen som inte är effektbegränsat eller ett helautomatiskt vapen ska intyget även avse skjutskicklighet. Om sökanden inte har fyllt 18 år och ansökan gäller ett skjutvapen som anges i 8 § ska styrelsen i sammanslutningen även intyga skjutskicklighet och personlig lämplighet. Behov av skjutvapen för målskytte 12 § Tillstånd till innehav av fler än tio enhandsvapen för målskytte eller stommar till sådana vapen får beviljas endast om sökanden har ett mycket kvalificerat behov av ytterligare skjutvapen. Detsamma gäller för tillstånd till innehav av fler än åtta andra vapen för målskytte, eller stommar eller lådor till sådana vapen. Vid bedömningen av om det finns ett mycket kvalificerat behov ska särskilt beaktas 1. sökandens behov av de skjutvapen han eller hon redan innehar, 2. om behovet av skjutvapnet kan tillgodoses genom befintligt vapeninnehav, och 3. om sökanden tävlar i målskytte på lägst nationell nivå. Särskilda bestämmelser om innehav för vissa ändamål som inte avser skjutning 13 § Tillstånd att inneha skjutvapen som i brukbart skick hör till kategori A i bilagan till denna förordning för prydnads- eller minnesändamål eller udda ändamål som inte avser skjutning får beviljas endast om vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. Trots första stycket får tillstånd att inneha skjutvapen beviljas för udda ändamål som inte avser skjutning om det finns synnerliga skäl. Undantag från särskilda krav när vapnet behövs i tjänsten 14 § Trots 3 § andra stycket, 4 och 8-11 §§ får en enskild person beviljas tillstånd att inneha skjutvapen om sökanden behöver vapnet i sin tjänst eller som för sin tjänst behöver ett annat skjutvapen än tjänstevapen för att behålla eller utveckla sin skjutskicklighet. Detta gäller dock inte enhandsvapen för jakt. Är det fråga om utländsk säkerhetspersonal som medföljer vid statsbesök eller liknande eller som ansvarar för personers säkerhet vid internationell luftfart, ska Polismyndigheten samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Särskilda bestämmelser om vissa skjutvapen 15 § Behov av skjutvapen kan i fråga om nedan angivna vapentyper anses finnas endast för följande ändamål: Vapentyp Ändamål 1. Enhandsvapen för jakt eller avlivning av djur i fråga om a) enskottsvapen Omfattande grytjakt, jakt med ställande av hund enligt jaktlagen (1987:259) eller förskrifter som meddelats med stöd av den lagen eller avlivning av fällfångade djur. b) flerskottsvapen Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård eller annat kvalificerat behov. 2. Vapen som av Polismyndigheten klassificeras som salongsgevär Avlivning av fällfångade djur. 3. Tårgasanordningar eller andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar Tjänst eller annan särskild omständighet som medför ett synnerligt behov av anordningen för personligt skydd eller utlåning till bevakningspersonal enligt 9 kap. 11 och 12 §§ vapenlagen (2026:408). 4. Injektionsvapen Jakt enligt tillstånd som meddelats av Naturvårdsverket eller veterinärarbete som avser tamdjur, om sökanden visar att han eller hon genomgått utbildning enligt föreskrifter som meddelats av Statens jordbruksverk, i fråga om jakt efter samråd med Naturvårdsverket. Polismyndigheten ska inhämta yttrande från Naturvårdsverket innan ett vapen klassificeras som salongsgevär. 16 § Tillstånd att inneha skjutvapen för jakt får inte avse 1. sådana skjutvapen som avses i kategori A punkt 8 i bilagan till denna förordning, eller 2. enhandsvapen med centralantändning. 17 § En enskild person får beviljas tillstånd att inneha skjutvapen som tillverkades för mindre än 80 år sedan för samling endast om vapnet ska ingå i en samling som till största delen består av skjutvapen som är äldre än så. En enskild person får beviljas tillstånd att inneha pansarskott, granatgevär och andra tyngre, utpräglat militära vapen för samling endast om föremålen är av särskilt stort historiskt värde och personen sedan minst fem år innehar skjutvapen för samling. Särskilda krav vid bosättning i annan stat inom Europeiska unionen 18 § En enskild person som är bosatt i ett annat land inom Europeiska unionen får beviljas tillstånd att inneha skjutvapen i kategori A, B eller C i bilagan till denna förordning endast om han eller hon 1. beviljats tillstånd enligt 11 kap. 1-4 §§ att föra över vapnet till det land som personen är bosatt i, eller 2. skriftligt intygat och motiverat sin avsikt att inneha vapnet endast i Sverige. För skjutvapen i kategori B i bilagan till denna förordning krävs utöver vad som anges i första stycket att en behörig myndighet i det landet samtycker till innehavet. Förnyelse av tidsbegränsade tillstånd 19 § Om sökanden inom överskådlig tid kan antas uppfylla samtliga förutsättningar för innehavstillstånd får ett tidsbegränsat tillstånd att inneha skjutvapen förnyas även om sökanden inte uppfyller samtliga sådana förutsättningar. Bemyndiganden 20 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om 1. de krav på skjutskicklighet och aktivt medlemskap som ska gälla för tillstånd till innehav av skjutvapen för målskytte, 2. vilka kunskapskrav som ska gälla för tillstånd till innehav av tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar, och 3. de krav på tekniska åtgärder som ska vidtas för att ett skjutvapen ska anses vara varaktigt obrukbart i den mening som avses i 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § vapenlagen (2026:408). 21 § Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om prov för jägarexamen och om övriga frågor som avses i 4 § första stycket och 5 § första stycket. 5 kap. Organisationers innehav Särskilda bestämmelser om vissa skjutvapen 1 § Vid prövningen av om innehavstillstånd ska beviljas för en sammanslutning för målskytte eller ett auktoriserat bevakningsföretag ska även det som anges i 4 kap. 15 § om ändamål och vapentyper gälla i tillämpliga delar. Auktorisation av sammanslutningar för målskytte 2 § En ansökan om auktorisation enligt 5 kap. 5 § vapenlagen (2026:408) ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sammanslutningens namn, organisationsnummer och säte, och 2. de omständigheter som sammanslutningen åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. När det gäller auktorisation av sådana organisationer som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och deras läns- och lokalavdelningar ska Polismyndigheten samråda med Försvarsmakten. Polismyndigheten ska utfärda bevis om auktorisation. Vapenföreståndare och ersättare 3 § En enskild persons ansökan om godkännande som vapenföreståndare eller ersättare för vapenföreståndare för en museihuvudman eller ett auktoriserat bevakningsföretag ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, personnummer och hemvist, 2. uppdragsgivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, och 3. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om godkännande. Beviset ska innehålla sådana uppgifter om den godkända personen och uppdragsgivaren som anges i första stycket 1 och 2. Polismyndigheten ska underrätta uppdragsgivaren om beslutet i ärendet. Vapenhanterare 4 § En enskild persons ansökan om godkännande som vapenhanterare för en sammanslutning för målskytte, museihuvudman eller ett auktoriserat bevakningsföretag ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, personnummer och hemvist, 2. uppdragsgivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 3. den hantering av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som uppdraget omfattar, och 4. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Polismyndigheten ska utfärda bevis om godkännande. Beviset ska innehålla sådana uppgifter om den godkända personen och uppdragsgivaren som anges i första stycket 1 och 2 och sådana uppgifter om uppdraget som anges i 3. Polismyndigheten ska underrätta uppdragsgivaren om beslutet i ärendet. 5 § Den kontrollansvariga enligt 5 kap. 19 § vapenlagen (2026:408) ska utfärda ett intyg om uppdrag som vapenhanterare (vapenhanterarintyg) och lämna ett sådant intyg till den person som getts uppdraget. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. uppdragsgivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. namn, personnummer och hemvist för den kontrollansvariga, 3. namn, personnummer och hemvist för vapenhanteraren, 4. den hantering av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som uppdraget omfattar, 5. fabrikat, modell, kaliber och serienummer för de skjutvapen som uppdraget, i förekommande fall, omfattar, och 6. datum då uppdraget getts och, i förekommande fall, uppgift om tidsbegränsning av uppdraget. Bemyndiganden 6 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om 1. kraven enligt 5 kap. 1 § vapenlagen (2026:408) på säkerhet i fråga om hantering av vapen, stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet för målskyttesammanslutningars tillstånd att inneha skjutvapen, och 2. kraven för auktorisation av sammanslutningar för målskytte enligt 5 kap. 5 § vapenlagen. 7 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om krav på kunskap för att bli godkänd som vapenföreståndare eller ersättare för en museihuvudman eller ett auktoriserat bevakningsföretag. 6 kap. Bevis och europeiskt skjutvapenpass Polismyndighetens skyldigheter 1 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om innehavstillstånd för skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin (bevis om innehavstillstånd). Om tillståndet är ett förvärvstillstånd enligt 3 kap. 4 § vapenlagen (2026:408) ska Polismyndigheten utfärda ett bevis om det (bevis om förvärvstillstånd). När vapnet har lämnats till förvärvaren och tillståndet övergått till att vara ett innehavstillstånd, ska beviset ersättas med ett bevis om innehavstillstånd. 2 § Om ett innehavstillstånd eller förvärvstillstånd beviljats en person som är bosatt i en annan stat inom Europeiska unionen ska Polismyndigheten vidarebefordra de uppgifter som krävs för att kunna identifiera vapnet och tillståndshavaren till den staten. Detta gäller dock endast ett skjutvapen som hör till kategori C i bilagan till denna förordning och ammunition som är avsedd för ett sådant vapen. Uppgifter i bevis om innehavstillstånd och förvärvstillstånd 3 § Ett bevis om innehavstillstånd för skjutvapen eller förvärvstillstånd för skjutvapen ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren och om vapnet som anges i 3 kap. 1 och 6 §§ samt uppgift om tidsbegränsning eller villkor som har meddelats med stöd av vapenlagen (2026:408). Om tillståndet avser en stomme eller en låda till ett skjutvapen ska det av beviset även framgå vilken typ av komplett skjutvapen som vapendelen är avsedd för. Beviset ska också innehålla uppgift om för vilket ändamål vapnet får innehas. 4 § Ett bevis om innehavstillstånd för ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren som anges i 3 kap. 10 § och uppgift om för vilket ändamål föremålet får innehas. I beviset ska det även anges vilken typ av föremål och, i förekommande fall, det antal föremål som tillståndet avser. Villkorade tillstånd 5 § Om ett bevis om innehavstillstånd för skjutvapen innehåller villkor om hur vapnet ska förvaras eller att vapnet ska göras varaktigt obrukbart, får beviset inte lämnas till sökanden förrän sökanden har visat att han eller hon uppfyller villkoren. Ersättningsbevis 6 § Om ett bevis om innehavstillstånd eller bevis om förvärvstillstånd har förstörts, förkommit eller förändrats så att det inte kan användas, får ett nytt bevis utfärdas efter ansökan. Om beviset har förstörts eller förkommit ska sökanden i ansökan intyga det på heder och samvete. Om beviset på annat sätt inte kan användas ska det lämnas till Polismyndigheten i samband med ansökan. Om ett bevis som förkommit senare återfinns ska tillståndshavaren så snart som möjligt lämna det till Polismyndigheten. En ansökan om ersättningsbevis ska innehålla uppgifter om sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte. Om beviset avser ett skjutvapen ska ansökan även innehålla uppgifter om 1. vapnets typ, fabrikat, modell och kaliber, och 2. vapnets serienummer eller, om vapnet saknar serienummer, annan uppgift som tillåter identifiering och, i förekommande fall, vapnets märkning. Bevis om godkänt samlingsområde 7 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om godkänt samlingsområde enligt 4 kap. 5 § vapenlagen (2026:408). Beviset ska innehålla uppgifter om 1. namn, personnummer och hemvist för den person som getts godkännandet, 2. samlingens inriktning och avgränsning, 3. vilka föremål som omfattas av det godkända samlingsområdet, och 4. i förekommande fall, särskilda krav för att innehavstillstånd ska beviljas för vissa av föremålen. Av beviset ska det framgå att godkännandet inte medför någon rätt att inneha eller ta annan befattning med de föremål som omfattas av godkännandet. Bevis om särskilt tillstånd för skjutning 8 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om särskilt tillstånd att skjuta med ett skjutvapen som innehas för samling. Beviset ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren, vapnet och skjutningen som anges i 3 kap. 11 §. Om tillståndshavaren är en museihuvudman ska beviset också innehålla uppgifter om namn och personnummer för den person som ska genomföra skjutningen. Europeiskt skjutvapenpass 9 § Polismyndigheten ska efter ansökan utfärda ett europeiskt skjutvapenpass till en enskild person som har tillstånd att i Sverige inneha ett skjutvapen som avses i bilagan till denna förordning. Vid tillämpningen av första stycket ska långa enkelskottsvapen med slätborrade lopp som innehavaren har tillstånd att inneha anses omfattas av kategori C punkt 7 i bilagan till denna förordning även om vapnen släppts ut på marknaden före den 14 september 2018. Ett europeiskt skjutvapenpass ska ha en begränsad giltighetstid. Giltighetstiden får förlängas efter ansökan från innehavaren. 10 § Ett europeiskt skjutvapenpass får återkallas av Polismyndigheten om det finns särskilda skäl. Om skjutvapenpasset återkallas ska det omedelbart lämnas in till Polismyndigheten. Detsamma gäller om innehavarens tillstånd att inneha något av de skjutvapen som omfattas av passet återkallas, om innehavaren inte längre innehar något av dessa vapen eller om skjutvapenpasset återkallas. Om passet inte längre ska gälla ska det makuleras. I annat fall ska Polismyndigheten göra en anteckning i passet om de ändrade förhållandena och återlämna det till innehavaren. Efter ansökan från innehavaren får Polismyndigheten göra en anteckning i ett befintligt skjutvapenpass om ytterligare skjutvapen som sökanden har tillstånd att inneha. Bemyndiganden 11 § Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det europeiska skjutvapenpasset. 7 kap. Enskilda personers och organisationers förvärv Överlåtelser från någon annan än en vapenhandlare 1 § Vid en överlåtelse av skjutvapen där varken överlåtare eller förvärvare är vapenhandlare, ska överlåtaren eller förvärvaren av vapnet anmäla överlåtelsen till Polismyndigheten. Anmälan ska ha kommit in till Polismyndigheten senast tio dagar efter det att förvärvaren tog emot vapnet. Överlåtarens bevis om innehavstillstånd ska lämnas till Polismyndigheten i samband med anmälan. Om beviset förkommit ska överlåtaren i samband med anmälan intyga det. Om endast överlåtaren eller förvärvaren har anmält överlåtelsen ska den andra parten ges tillfälle att yttra sig över anmälan. Förvärvstillstånd som inte utnyttjas 2 § Om någon som beviljats förvärvstillstånd inte har förvärvat skjutvapnet före utgången av den tid som anges i 3 kap. 4 § vapenlagen (2026:408), ska han eller hon anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan ska ha kommit in till Polismyndigheten senast tio dagar efter fristens utgång. Förvärv i utlandet 3 § Om ett förvärvstillstånd avser ett skjutvapen som sökanden ska förvärva i en annan stat, får Polismyndigheten utfärda ett intyg om att förvärvet godkänns av svensk myndighet. 4 § Polismyndigheten får godkänna att en person som är bosatt i Sverige får förvärva ett skjutvapen i en annan stat, om det med hänsyn till sökandens personliga förhållanden kan antas att han eller hon inte kommer att missbruka vapnet. Ett sådant godkännande medför inte någon rätt att inneha vapnet i Sverige. Bemyndiganden 5 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur en anmälan enligt 1 eller 2 § ska göras och vilka uppgifter den ska innehålla. 8 kap. Vapenhandlare och vapenmäklare Ansökan om vapenhandlartillstånd 1 § En ansökan om vapenhandlartillstånd ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. uppskattad omfattning av rörelsen, 3. de typer av skjutvapen och det antal av varje typ av skjutvapen som ska innehas samtidigt, 4. lokalerna där verksamheten ska bedrivas, och 5. den utredning sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Om sökanden är en juridisk person ska ansökan dessutom innehålla uppgifter om namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. Bevis om vapenhandlartillstånd 2 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om vapenhandlartillstånd. Beviset ska innehålla 1. de uppgifter om tillståndshavaren som anges i 1 §, 2. det antal av varje typ av skjutvapen som får innehas samtidigt, och 3. den plats där rörelsen får bedrivas. Kravet på yrkesmässighet för vapenhandlare 3 § En vapenhandlares verksamhet ska anses bedrivas yrkesmässigt om 1. verksamheten bedrivs varaktigt, 2. verksamheten har vinstsyfte, och 3. vapenhandlaren årligen genomför minst 20 transaktioner med skjutvapen. Om det finns särskilda skäl ska verksamheten anses yrkesmässig även om kravet i första stycket 3 inte är uppfyllt. Ansökan om vapenmäklartillstånd 4 § En ansökan om vapenmäklartillstånd ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. uppskattad omfattning av rörelsen, och 3. den utredning sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Bevis om vapenmäklartillstånd 5 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om vapenmäklartillstånd. Beviset ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren som anges i 4 § och uppgifter om de typer av skjutvapen och ammunition som tillståndet avser. Föreståndare, ersättare och person som får utöva uppsikt vid provskjutning 6 § En ansökan om godkännande som föreståndare eller ersättare eller om godkännande av en person som i en vapenhandlares ställe ska utöva uppsikt vid provskjutning ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. namn, personnummer och hemvist för den som ansökan gäller, 2. uppdragsgivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, och 3. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om godkännande. Beviset ska innehålla sådana uppgifter om den godkända personen och uppdragsgivaren som anges i första stycket 1 och 2. Polismyndigheten ska underrätta uppdragsgivaren om beslutet i ärendet. Startgodkännande 7 § En vapenhandlares verksamhet får inte påbörjas förrän Polismyndigheten har godkänt de lokaler och andra utrymmen som är anordnade för förvaring av vapnen. Vapenhandlares skjutvapenförvärv 8 § En vapenhandlares förvärv av skjutvapen ska föregås av en skriftlig rekvisition. 9 § En vapenhandlare som i ett särskilt fall önskar förvärva skjutvapen av någon annan än den som har rätt att tillverka skjutvapen eller som har vapenhandlartillstånd ska kontrollera att överlåtaren har tillstånd att inneha vapnet. Vapenhandlaren ska inom en månad lämna överlåtarens bevis om innehavstillstånd till Polismyndigheten. Förteckningar Inköpsförteckning och försäljningsförteckning 10 § En vapenhandlare ska föra en inköpsförteckning över samtliga rekvisitioner och skjutvapen som har tagits emot för försäljning för någon annans räkning. En vapenhandlare ska även föra anteckningar i en försäljningsförteckning över samtliga skjutvapen som sålts för egen eller någon annans räkning. Förmedlingsförteckning 11 § En vapenmäklare ska föra en förmedlingsförteckning över de transaktioner och överföringar av skjutvapen som vapenmäklaren har medverkat till. Skyldighet att bevara förteckningar 12 § Inköpsförteckningar, försäljningsförteckningar, förmedlingsförteckningar och bilagor till dessa ska bevaras under tio år från den dag den sista anteckningen gjordes. Om rörelsen läggs ner, ska förteckningarna och bilagorna överlämnas till Polismyndigheten. Anmälan om transaktioner med skjutvapen 13 § En vapenhandlare ska löpande till Polismyndigheten anmäla genomförda transaktioner med skjutvapen. En vapenmäklare ska löpande till Polismyndigheten anmäla de transaktioner och överföringar avseende skjutvapen som vapenmäklaren har medverkat till. Anmälningarna ska göras elektroniskt snarast möjligt. Tillsyn Vapenhandlare 14 § Polismyndigheten utövar tillsyn över att skjutvapen som innehas av vapenhandlare förvaras på föreskrivet sätt. Polismyndigheten ska minst en gång årligen granska vapenhandlarens inköpsförteckningar och försäljningsförteckningar med bilagor. När det finns anledning till det ska Polismyndigheten även granska vapenhandlarens lager av skjutvapen. 15 § En vapenhandlare ska hålla inköpsförteckningar och försäljningsförteckningar med bilagor tillgängliga för Polismyndigheten. Vapenhandlaren ska till Polismyndigheten lämna begärda upplysningar om inköpta och sålda vapen, befintligt vapenlager och andra förhållanden som är av betydelse för Polismyndighetens tillsyn. Vapenmäklare 16 § Polismyndigheten ska minst en gång årligen granska vapenmäklarens förmedlingsförteckning med bilagor. 17 § En vapenmäklare ska hålla förmedlingsförteckningen med bilagor tillgänglig för Polismyndigheten. Vapenmäklaren ska till Polismyndigheten lämna begärda upplysningar om genomförda transaktioner, överföringar avseende skjutvapen och andra förhållanden som är av betydelse för Polismyndighetens tillsyn. Dödsfall och konkurs 18 § Om en tillståndshavare har avlidit eller försatts i konkurs, får rörelsen fortsätta bedrivas för dödsboets eller konkursboets räkning under högst ett år från dödsfallet eller konkursbeslutet. Detta gäller endast om anmälan görs till Polismyndigheten inom en månad från dödsfallet eller försättandet i konkurs och om rörelsen har en godkänd föreståndare eller ersättare. Bemyndiganden 19 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om 1. krav på kunskap för att få vapenhandlartillstånd eller vapenmäklartillstånd, 2. innehållet i en rekvisition, 3. vilka uppgifter som ska införas i en inköpsförteckning, försäljningsförteckning och förmedlingsförteckning, 4. hur förteckningarna ska föras och vilka handlingar som ska bifogas sådana förteckningar, och 5. krav på uppmärkning av vapnen i vapenhandlares lager. 20 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur en anmälan enligt 13 § ska göras och vilka uppgifter den ska innehålla. 9 kap. Vapenreparatörer Ansökan om vapenreparatörstillstånd 1 § En ansökan om vapenreparatörstillstånd ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. de typer av skjutvapen och det antal av varje typ av skjutvapen som ska innehas samtidigt, 3. uppskattad omfattning av rörelsen, och 4. hur sökanden avser att förvara mottagna skjutvapen. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Om sökanden är en juridisk person ska ansökan dessutom innehålla uppgifter om namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. Bevis om vapenreparatörstillstånd 2 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om vapenreparatörstillstånd. Beviset ska innehålla 1. de uppgifter om tillståndshavaren som anges i 1 §, 2. det antal av varje typ av skjutvapen som får innehas samtidigt, och 3. villkor som meddelats med stöd av vapenlagen (2026:408). Föreståndare och ersättare 3 § En ansökan om godkännande som föreståndare eller ersättare ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, personnummer och hemvist, 2. uppdragsgivarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, och 3. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om godkännande. Beviset ska innehålla sådana uppgifter om den godkända personen och uppdragsgivaren som anges i första stycket 1 och 2. Polismyndigheten ska underrätta uppdragsgivaren om beslutet i ärendet. Yrkesmässighet 4 § En vapenreparatörs verksamhet ska anses bedrivas yrkesmässigt endast om verksamheten bedrivs varaktigt och har vinstsyfte. Startgodkännande 5 § Verksamhet som innebär att skjutvapen yrkesmässigt tas emot för reparation eller översyn får inte påbörjas förrän Polismyndigheten har godkänt de lokaler och andra utrymmen som är anordnade för förvaring av vapen. Reparationsförteckning 6 § Vapenreparatörer och vapenhandlare som tar emot skjutvapen för reparation eller översyn ska föra anteckningar i en särskild reparationsförteckning över mottagna vapen. Förteckningen ska omfatta även skjutvapen som tas emot för ändring eller ombyggnad. Förteckningen och bilagor till denna ska bevaras under tio år från den dag den sista anteckningen gjordes. Om rörelsen läggs ner, ska förteckningen och bilagorna överlämnas till Polismyndigheten. Tillsyn 7 § Polismyndigheten ska utöva tillsyn över att skjutvapen som vapenreparatörer och vapenhandlare tar emot för reparation eller översyn förvaras på föreskrivet sätt. Polismyndigheten ska minst en gång årligen granska reparationsförteckningarna med bilagor. När det finns anledning till det ska Polismyndigheten även granska innehavet av skjutvapen som tagits emot för reparation, översyn, ändring eller ombyggnad. 8 § Den som har tagit emot skjutvapen för reparation eller översyn ska hålla reparationsförteckningen tillgänglig för Polismyndigheten. Den som har tagit emot skjutvapen för reparation eller översyn ska även på begäran lämna upplysningar till myndigheten om mottagna vapen och om andra förhållanden som är av betydelse för Polismyndighetens tillsyn. Bemyndiganden 9 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilka uppgifter en reparationsförteckning ska innehålla och hur förteckningen ska föras. 10 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om krav på kunskap för att få vapenreparatörstillstånd. 10 kap. Införsel Införseltillstånd 1 § I fråga om tillstånd till införsel av skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare gäller följande bestämmelser för enskilda personer: - bestämmelserna om ansökan i 3 kap. 1, 4 och 10 §§, och - bestämmelserna om förutsättningarna för tillstånd i 4 kap. 1-12 och 14-17 §§. Om ett tillstånd enligt första stycket avser föremål som tillfälligt ska användas vid jakt eller tävling här i landet, får de förutsättningar som motsvarar dem som anges i 4 kap. 3, 4, 8-11 och 15 §§ visas genom ett intyg från den som anordnar jakten eller tävlingen. I fråga om tillstånd till införsel av skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare gäller följande bestämmelser för sådana sammanslutningar för målskytte, huvudmän för museer och auktoriserade bevakningsföretag som enligt 3 kap. 1 § vapenlagen (2026:408) kan beviljas tillstånd att inneha skjutvapen: - bestämmelserna om ansökan i 3 kap. 1, 4 och 10 §§, och - bestämmelserna om förutsättningar för tillstånd i 5 kap. 1 §. 2 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin. Bevis om införseltillstånd för skjutvapen ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren och om vapnet som anges i 3 kap. 1 och 6 §§ samt om tidsbegränsning eller om villkor som har meddelats med stöd av vapenlagen (2026:408). Om tillståndet avser stommar eller lådor till skjutvapen ska det av beviset även framgå uppgifter om vilken typ av komplett skjutvapen som vapendelen är avsedd för. Bevis om införseltillstånd för ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin ska innehålla de uppgifter om tillståndshavaren som anges i 3 kap. 10 §. I beviset ska det även anges vilken typ av föremål och det antal föremål som tillståndet avser. Beviset ska innehålla uppgift om för vilket ändamål föremålen får föras in. 3 § Om ett bevis om införseltillstånd för skjutvapen innehåller villkor om hur vapnet ska förvaras eller att vapnet ska göras varaktigt obrukbart, får beviset inte lämnas till sökanden förrän sökanden uppfyller villkoren. 4 § Om ett bevis om införseltillstånd har förstörts, förkommit eller förändrats så att det inte kan användas, får ett nytt bevis utfärdas efter ansökan. Om beviset har förstörts eller förkommit ska ansökan innehålla en förklaring på heder och samvete om det. I annat fall ska beviset lämnas till Polismyndigheten i samband med ansökan. Om ett bevis som förkommit senare återfinns ska tillståndshavaren så snart som möjligt lämna det till Polismyndigheten. 5 § En ansökan om ersättningsbevis för införseltillstånd ska innehålla uppgifter om sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte. Om beviset avser ett skjutvapen ska ansökan även innehålla uppgifter om 1. vapnets typ, fabrikat, modell och kaliber, 2. vapnets serienummer eller, om vapnet saknar uppgifter om serienummer, annan uppgift som tillåter identifiering, och 3. i förekommande fall, vapnets märkning. 6 § Om en införsel enligt 1 § innefattar transitering, ska Polismyndigheten före införseln vidarebefordra uppgifterna i tillståndet till en behörig myndighet i transiteringsstaterna. 7 § Rätten att här i landet inneha skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare som följer av ett tillstånd till införsel ska i tillståndet begränsas till en viss tid. 8 § Ett tillstånd till införsel av skjutvapen som förs med vid resa av en person bosatt i ett land inom Europeiska unionen får beviljas för en eller flera resor under högst ett år och ska anses omfatta rätt att inneha vapnet i Sverige under denna tid. Ett beslut om sådant tillstånd ska antecknas i tillståndshavarens europeiska skjutvapenpass. Ett tillstånd enligt första stycket ska även anses omfatta rätt till införsel av ammunition och ljuddämpare som är avsedd för vapnet och som innehavaren kan antas behöva under vistelsen i Sverige. Undantag från krav på införseltillstånd 9 § Krav på införseltillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen (2026:408) gäller inte införsel av skjutvapen som har överlämnats från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om de är skyldiga att inneha vapnet för tjänsten. Kravet på tillstånd gäller inte heller ammunition eller ljuddämpare till vapnen. 10 § En enskild person får under de förutsättningar som anges i 8 kap. 5 § första stycket vapenlagen (2026:408) utan särskilt tillstånd till Sverige föra in sådana skjutvapen med tillhörande ammunition och ljuddämpare som ingår i kategori A punkt 7, B eller C i bilagan till denna förordning. Skyldighet att medföra och visa upp europeiskt skjutvapenpass eller tillstånd från Danmark, Finland eller Norge 11 § Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av 8 kap. 4 § vapenlagen (2026:408) ska under vistelsen med vapnet här i landet medföra och kunna visa upp tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge som visar en rätt att där inneha vapnet. I stället för ett sådant tillstånd får ett europeiskt skjutvapenpass som meddelats i något av dessa länder och i vilket vapnet är antecknat medföras och visas upp. Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av 8 kap. 5 § vapenlagen ska under vistelsen med vapnet här i landet medföra och kunna visa upp det europeiska skjutvapenpasset. Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av ett införseltillstånd som skrivits in i ett europeiskt skjutvapenpass ska medföra och kunna visa upp passet under vistelsen med vapnet här i landet. 11 kap. Överföring till ett annat land inom EU eller EES Tillstånd till överföring Överföring av skjutvapen 1 § Tillstånd krävs för att föra över ett skjutvapen som omfattas av bilagan till denna förordning från Sverige till en annan stat inom Europeiska unionen. En ansökan om tillstånd till överföring ska göras skriftligen på ett formulär som fastställs av Polismyndigheten och innehålla de uppgifter som anges i formuläret. Om det krävs tillstånd till införsel av vapnet i den stat dit vapnet ska föras, ska ett sådant tillstånd bifogas ansökan. Innefattar utförseln transitering ska tillstånd från transiteringsstaterna bifogas ansökan, i de fall det krävs. 2 § Vid prövning av en ansökan enligt 1 § ska Polismyndigheten kontrollera att sökanden har tillstånd till införsel och transitering av vapnet och att överföringen uppfyller godtagbara krav på säkerhet. Om tillstånd till överföring beviljas ska Polismyndigheten, i förekommande fall, bifoga införseltillstånd från mottagarstaten och transiteringstillstånd från transiteringsstaterna till beslutet. Polismyndigheten ska senast vid överföringen vidarebefordra uppgifterna i beslutet till en behörig myndighet i den stat dit vapnet ska föras och, i förekommande fall, till en behörig myndighet i transiteringsstaterna. 3 § En kopia av beslutet enligt 2 § ska medfölja vapnet till dess destinationsort. Kopian ska på begäran visas upp för myndigheterna i de länder som berörs av överföringen. 4 § Den som har vapenhandlartillstånd får beviljas tillstånd att föra över sådana skjutvapen som omfattas av vapenhandlartillståndet från Sverige till en vapenhandlare som är bosatt i en annan stat inom Europeiska unionen. Ett sådant tillstånd får beviljas för en tid av högst tre år åt gången. Vid överföring av skjutvapen med stöd av tillstånd enligt första stycket ska avsändaren senast fjorton dagar före överföringen lämna upplysningar till Polismyndigheten om 1. namn och adress för den som säljer eller överlåter skjutvapnet och för den som köper eller förvärvar vapnet eller, i förekommande fall, ägaren, 2. den adress som vapnet ska transporteras till, 3. det antal vapen som ska transporteras, och 4. vapnets serienummer eller, om sådant saknas, annan uppgift som möjliggör identifiering av vapnet. Polismyndigheten ska omedelbart vidarebefordra uppgifterna till Tullverket, en behörig myndighet i destinationsstaten och, i förekommande fall, en behörig myndighet i transiteringsstaterna. Överföring av ammunition 5 § Tillstånd krävs för att föra över ammunition från Sverige till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För ett sådant tillstånd tillämpas 1-4 §§ på motsvarande sätt. Undantag från krav på överföringstillstånd 6 § Utan tillstånd enligt 1-4 §§ får ett skjutvapen som avses i bilagan till denna förordning medföras vid en resa från Sverige till något annat land inom Europeiska unionen endast om tillstånd beviljats av en behörig myndighet i vart och ett av de berörda länderna. Ett sådant tillstånd kan avse en eller flera resor under högst ett år och ska föras in i ett europeiskt skjutvapenpass. Tillstånd behöver dock inte begäras in från ett land som tillåter införsel av vapnet utan tillstånd under de förutsättningar som gäller för resan. Det europeiska skjutvapenpasset ska alltid medföras på resan och på begäran visas upp för de behöriga myndigheterna i respektive land. Den som medför ett skjutvapen vid en resa enligt första stycket får utan särskilt tillstånd även medföra ammunition till vapnet för personligt bruk. 12 kap. Utlåning Lånetillstånd 1 § En ansökan om lånetillstånd enligt 9 kap. 6 § vapenlagen (2026:408) ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. namn, personnummer och hemvist för den som vill låna skjutvapen, 2. för vilket ändamål sökanden vill låna skjutvapen, 3. den typ av skjutvapen som tillståndet ska avse, och 4. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. 2 § Lånetillstånd får beviljas för jakt eller målskytte. Om det finns synnerliga skäl får lånetillstånd även beviljas för skydd, avlivning av fällfångade djur eller ett annat ändamål som avser skjutning. 3 § Lånetillstånd får endast beviljas om sökanden kan hantera den typ av vapen som ansökan avser. Vid prövningen ska 4 kap. 3, 4, 9-11 och 14 §§ gälla i tillämpliga delar. Om ansökan avser lånetillstånd för målskytte ska även kraven på aktivt medlemskap och föreningsintyg i 4 kap. 8-11 §§ gälla, med det undantag som anges i 4 kap. 14 §. Vid prövningen ska även det som anges i 4 kap. 15 § om ändamål och vapentyper gälla i tillämpliga delar. 4 § Lånetillstånd får inte beviljas den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan att förvaltaren har lämnat samtycke. 5 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om lånetillstånd. Beviset ska innehålla uppgifter om 1. tillståndshavaren enligt 1 §, 2. för vilket ändamål han eller hon har rätt att låna vapen, och 3. den typ av vapen som lånetillståndet avser. 6 § Om ett bevis om lånetillstånd har förstörts, förkommit eller förändrats så att det inte kan användas, får ett nytt bevis utfärdas efter ansökan. Om beviset har förstörts eller förkommit ska ansökan innehålla en förklaring på heder och samvete om det. I annat fall ska beviset lämnas till Polismyndigheten i samband med ansökan. Om ett bevis som förkommit senare återfinns ska tillståndshavaren så snart som möjligt lämna det till Polismyndigheten. En ansökan om ersättningsbevis ska innehålla uppgifter om sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte samt uppgift om vilket lånetillstånd som avses. Bevakningslånetillstånd 7 § En ansökan om bevakningslånetillstånd ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, personnummer och hemvist, 2. namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte för det bevakningsföretag där sökanden är anställd, 3. den typ av skjutvapen som tillståndet ska avse, och 4. de omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Den utredning som sökanden åberopar till stöd för sin ansökan ska ges in tillsammans med ansökan. 8 § Polismyndigheten ska utfärda ett bevis om bevakningslånetillstånd. Beviset ska innehålla uppgifter om 1. tillståndshavaren och bevakningsföretaget enligt 7 §, 2. för vilket ändamål tillståndshavaren har rätt att låna vapen, 3. den typ av vapen som tillståndet avser, och 4. tidsbegränsning som har meddelats med stöd av vapenlagen (2026:408). Polismyndigheten ska skicka en underrättelse om beslutet till bevakningsföretaget. Om ett bevis har förstörts, förkommit eller förändrats så att det inte kan användas gäller 6 §. Bemyndiganden 9 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för bevakningslånetillstånd enligt 9 kap. 11 § vapenlagen (2026:408). 10 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vad en ansökan om bevakningslånetillstånd ska innehålla. Låneintyg 11 § Vid utlåning av ett skjutvapen enligt 9 kap. vapenlagen (2026:408) ska långivaren lämna ett intyg om lånet till låntagaren. Låneintyg behöver dock inte lämnas om vapnet innehas uteslutande under långivarens uppsikt. Detsamma gäller vid utlåning till bevakningspersonal enligt 9 kap. 11 § vapenlagen. Om en enskild person lånar ut ett skjutvapen till en familjemedlem eller hushållsmedlem, får långivaren lämna sitt bevis om innehavstillstånd till låntagaren i stället för ett låneintyg. Detsamma gäller om en enskild person lånar ut ett gasvapen till en anställd i den anställdas tjänst. 12 § Ett låneintyg ska innehålla uppgifter om 1. långivarens och låntagarens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. vapnets fabrikat, modell, kaliber och serienummer, 3. ändamålet för utlåningen, och 4. utlåningstiden. 13 kap. Skjutvapen, ammunition och vapentillbehör i dödsbon och konkursbon 1 § Om ett skjutvapen ingår bland tillgångarna i ett dödsbo, ska den som har hand om boet göra en anmälan om det till Polismyndigheten senast tre månader efter dödsfallet. Om ett skjutvapen ingår bland tillgångarna i ett konkursbo, ska konkursförvaltaren så snart som möjligt göra en anmälan om det till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om 1. vapnets typ, fabrikat, modell och kaliber, 2. vapnets serienummer eller, om sådant saknas, annan uppgift som möjliggör identifiering av vapnet, 3. den typ av och den mängd tillhörande ammunition samt den typ av och det antal tillhörande ljuddämpare och vapenmagasin, 4. vem som har hand om vapnet för boets räkning, och 5. den plats där vapnet och tillhörande ammunition och vapendelar förvaras och en beskrivning av förvaringsutrymmet. Anmälningsskyldigheten gäller inte ett effektbegränsat vapen. 14 kap. Skyldighet att kontrollera och visa upp bevis och intyg Överlåtelse och utlåning 1 § En överlåtare får inte lämna ett skjutvapen till förvärvaren förrän han eller hon har kontrollerat förvärvarens bevis om förvärvstillstånd. En långivare får inte lämna ett skjutvapen till låntagaren förrän han eller hon har kontrollerat låntagarens bevis om lånetillstånd eller låntagarens bevis om innehavstillstånd för skjutvapen av samma typ som lånet avser. Byte av del av skjutvapen 2 § Vid utbyte av en försliten eller på annat sätt oanvändbar vapendel av ett skjutvapen ska innehavaren visa upp bevis om tillstånd för vapnet eller vapendelen för den som ska utföra reparationen. Medförande av skjutvapen Medförande av ett eget vapen 3 § Den som har innehavstillstånd för ett skjutvapen ska kunna visa upp ett bevis om innehavstillstånd när han eller hon medför vapnet. Om tillståndshavaren medför ett skjutvapen som är avsett för jakt eller målskytte, får han eller hon i stället för ett bevis om innehavstillstånd visa upp ett jaktkort eller medlemskort som intygar medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 3 kap. 1 § 2 vapenlagen (2026:408). Kortet ska vara försett med en anteckning av en tjänsteman vid Polismyndigheten eller av två trovärdiga personer som intygar att det bevis om innehavstillstånd som gäller för vapnet har visats upp för dem. Medförande av ett lånat vapen 4 § En låntagare som på egen hand medför ett lånat skjutvapen ska kunna visa upp ett låneintyg enligt 12 kap. 11 § för vapnet. Låneintyg behöver dock inte visas upp om vapnet innehas uteslutande under långivarens uppsikt. Detsamma gäller vid utlåning till bevakningspersonal enligt 9 kap. 11 § vapenlagen (2026:408). Låntagaren ska även kunna visa upp ett bevis om 1. innehavstillstånd för skjutvapen av samma typ som det lånade vapnet, 2. lånetillstånd enligt 12 kap. 5 §, eller 3. bevakningslånetillstånd enligt 12 kap. 8 §. Om en enskild person lånar ut ett skjutvapen till en familjemedlem eller hushållsmedlem, får låntagaren visa upp långivarens bevis om innehavstillstånd i stället för ett låneintyg. Detsamma gäller om en enskild person lånar ut ett gasvapen till en anställd i den anställdas tjänst. Medförande av en organisations vapen 5 § En vapenhanterare som medför organisationens skjutvapen ska kunna visa upp ett vapenhanterarintyg enligt 5 kap. 5 §. Vapenhanteraren ska även kunna visa upp ett bevis om innehavstillstånd för skjutvapen eller ett bevis om godkännande enligt 5 kap. 4 §. Transport för skrotning och inlösen 6 § Den som transporterar och överlämnar föremål till Polismyndigheten för skrotning eller inlösen enligt 12 kap. 8 § vapenlagen (2026:408) ska kunna visa upp ett transportintyg enligt 15 kap. 5 §. 15 kap. Förvaring och transport Förvaring på annan plats än i eller i anslutning till bostaden 1 § En anmälan om förvaring av skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare på någon annan plats än i eller i anslutning till den stadigvarande bostaden enligt 12 kap. 3 § vapenlagen (2026:408) ska vara skriftlig. Anmälan ska innehålla uppgifter om 1. anmälarens namn, personnummer och hemvist, 2. varje vapens typ, fabrikat, modell och kaliber, 3. var förvaringen ska ske, och 4. vilken typ av säkerhetsskåp som används för förvaringen eller, om säkerhetsskåp inte används, vilket slags förvaringsutrymme som används. Förvaring hos någon annan 2 § Tillstånd till förvaring hos någon annan enligt 12 kap. 4 § vapenlagen (2026:408) som avser förvaring hos en juridisk person får beviljas endast om den juridiska personen 1. har vapenhandlartillstånd, 2. är en sammanslutning för målskytte som har tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, eller 3. är en gymnasieskola där jakt eller målskytte ingår i undervisningen och som uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om förvaring och hantering av skjutvapen och tillhörande föremål som elever behöver för deltagande i undervisningen. 3 § En ansökan om tillstånd att lämna över skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare till någon annan för förvaring ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. sökandens namn, person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte, 2. varje vapens typ, fabrikat, modell och kaliber, 3. förvararens namn och person- eller organisationsnummer, 4. var förvaringen ska ske, 5. vilken typ av säkerhetsskåp som används för förvaringen eller, om säkerhetsskåp inte används, vilket slags förvaringsutrymme som används, och 6. skälen för förvaring hos mottagaren och möjligheten för förvararen att erbjuda en säker förvaring. En ansökan som avser tillstånd till förvaring hos en juridisk person ska också innehålla uppgift om vem som är ansvarig för förvaringen. 4 § Polismyndigheten ska utfärda bevis om tillstånd till förvaring hos någon annan. I beviset ska det anges hur länge tillståndet gäller och eventuella villkor som har meddelats med stöd av vapenlagen (2026:408). En kopia av beviset ska lämnas till mottagaren. Transport i samband med skrotning eller inlösen 5 § Den som låter någon annan transportera och överlämna skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Polismyndigheten enligt 12 kap. 8 § vapenlagen (2026:408) ska lämna ett intyg om uppdraget till den som ska utföra transporten och överlämnandet. Ett transportintyg ska innehålla uppgifter om 1. namn, personnummer och hemvist för vapeninnehavaren, 2. namn, personnummer och hemvist för den som ska transportera och överlämna föremålen, 3. i förekommande fall, skjutvapnets fabrikat, modell, kaliber och serienummer, 4. övriga föremål som omfattas av uppdraget, och 5. datum när föremålen överlämnas. Bemyndiganden 6 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om krav på vapensamlares, målskyttesammanslutningars, museihuvudmäns, vapenhandlares, vapenreparatörers och gymnasieskolors förvaring av skjutvapen och på målskyttesammanslutningars förvaring av ammunition eller ljuddämpare. I fråga om förvaring av ammunition som räknas till explosiva varor finns bestämmelser även i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och i föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. 7 § Polismyndigheten får meddela 1. närmare föreskrifter om vad som i 12 kap. 2 § vapenlagen (2026:408) avses med säkerhetsskåp, annat lika säkert förvaringsutrymme, säkert lås och annat betryggande sätt, och 2. föreskrifter om vad som ska gälla utöver bestämmelserna i 12 kap. vapenlagen (2026:408) i fråga om transport av skjutvapen, ammunition och ljuddämpare. 16 kap. Återkallelse och omhändertagande 1 § Socialstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om sådan anmälan som avses i 13 kap. 11 § vapenlagen (2026:408). 2 § Vid återkallelse av ett bevakningslånetillstånd enligt 13 kap. 1 § vapenlagen (2026:408) eller ett godkännande enligt 13 kap. 5 § samma lag ska Polismyndigheten skicka en underrättelse om beslutet till uppdragsgivaren och till länsstyrelsen. 17 kap. Inlösen 1 § Länsstyrelsen ska utse en eller flera värderingsmän som ska biträda Polismyndigheten vid värdering av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som ska lösas in. Till värderingsman bör den utses som har god kännedom om föremålens marknadsvärde och vapenhandlares pris vid inköp av begagnade skjutvapen. En värderingsman har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. 2 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som har tillfallit staten ska skrotas eller säljas. Innan föremålen skrotas eller säljs ska i första hand Polismyndigheten och i andra hand Totalförsvarets forskningsinstitut erbjudas att få föremålen. Om föremålen överlämnas till försäljning ska Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria först erbjudas att köpa dem. 18 kap. Vapenregister Vapenregistrets innehåll 1 § Vapenregistret enligt 16 kap. 3 § vapenlagen (2026:408) ska, utöver vad som anges där, innehålla uppgifter om 1. skjutvapnets typ, fabrikat, modell, kaliber, serienummer och, i förekommande fall, vapnets märkning, och 2. deaktivering och skrotning av vapnet. Tillståndspliktiga vapendelar ska registreras på motsvarande sätt. Även skjutvapen som har upphittats eller anmälts stulna eller försvunna ska om möjligt registreras på motsvarande sätt. Samkörning av vapenregister 2 § Polismyndigheten får samköra de vapenregister som anges i 16 kap. 2-5 §§ vapenlagen (2026:408) om det i ett enskilt fall behövs för kontroll av en vapenhandlare eller vapenmäklare. Samkörning får även göras om det behövs för att i ett enskilt fall utreda brott med anknytning till vapen, om det för brottet är föreskrivet fängelse i två år eller mer. Detsamma gäller om samkörning behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, om brottsligheten har anknytning till vapen och innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer. 3 § Polismyndigheten får även samköra de vapenregister som anges i 16 kap. 2-5 §§ vapenlagen (2026:408) om det behövs för uppföljning av ärendehandläggningen eller för att framställa sådan statistik som regeringen, en svensk myndighet som behöver statistiken för att fullgöra sina uppgifter eller en mellanfolklig organisation begär. 4 § Endast särskilt angivna tjänstemän får samköra vapenregister enligt 2 eller 3 §. Polismyndigheten ska löpande föra en förteckning över sådana tjänstemän som anges i första stycket. Tillgången till uppgifter i vapenregister 5 § Följande kategorier av anställda vid Polismyndigheten får ges tillgång till uppgifter i de vapenregister som anges i 16 kap. 2-5 §§ vapenlagen (2026:408): 1. anställda som handlägger vapenärenden, 2. anställda som arbetar vid myndighetens ledningscentraler, och 3. de särskilt angivna tjänstemän vid myndigheten som avses i 3 kap. 6 § andra stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Anställda vid Polismyndigheten som upprätthåller allmän ordning och säkerhet, bistår med handräckning eller utreder brott får ges tillgång till uppgift om att någon har tillstånd att inneha vapen. Direktåtkomst till vapenregister 6 § Polismyndigheten får inte bevilja direktåtkomst till vapenregister enligt 16 kap. 12 § vapenlagen (2026:408) förrän myndigheten har försäkrat sig om att den mottagande myndigheten uppfyller de krav som gäller i fråga om behörighet och säkerhet. 7 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om krav på behörighet och säkerhet för att en myndighet ska få beviljas direktåtkomst till vapenregister enligt 16 kap. 12 § vapenlagen (2026:408). 19 kap. Straff 1 § Till böter döms den som bryter mot bestämmelserna om 1. krav för vapenhandlare och vapenmäklare enligt 8 kap. 7-10, 12, eller 15 §, 2. krav för vapenreparatörer enligt 9 kap. 6 eller 8 §, eller 3. skyldighet att kunna visa upp bevis om tillstånd enligt 14 kap. 1 §. 2 § Till penningböter döms den som bryter mot bestämmelserna om 1. skyldighet att lämna a) bevis om tillstånd till Polismyndigheten enligt 6 kap. 6 § tredje stycket eller 10 kap. 4 § tredje stycket, b) låneintyg till låntagaren enligt 12 kap. 11 och 12 §§, eller c) transportintyg till den som ska utföra transporten enligt 15 kap. 5 §, 2. skyldighet att anmäla a) överlåtelse enligt 7 kap. 1 §, b) uteblivet förvärv enligt 7 kap. 2 §, c) att skjutvapen ingår i dödsbo eller konkursbo enligt 13 kap. 1 §, eller 3. skyldighet att kunna visa upp a) tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge respektive det europeiska skjutvapenpasset enligt 10 kap. 11 §, eller b) bevis eller intyg enligt 14 kap. 3-6 §§. 3 § Den som medfört ett skjutvapen utan att kunna visa upp en sådan handling som anges i 10 kap. 11 § och 14 kap. 3-5 §§ döms inte till ansvar, om 1. personen inom en vecka styrker för Polismyndigheten att han eller hon vid tiden för överträdelsen hade rätt att inneha vapnet, och 2. det kan antas att överträdelsen berott på ett tillfälligt förbiseende. Detsamma gäller den som transporterat skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin utan att kunna visa upp ett sådant transportintyg som anges i 14 kap. 6 §. 20 kap. Överklagande 1 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. 2 § Ett beslut som gäller en fysisk person överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Övriga beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i ärendet fattades. 3 § Polismyndighetens eller en domstols beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart, om inte annat beslutas. 21 kap. Avgifter 1 § Polismyndigheten ska ta ut en avgift för prövning av en ansökan enligt vapenlagen (2026:408) eller enligt denna förordning i de fall som framgår av andra stycket. För ansökningsavgiftens storlek och förfarandet när en avgift tas ut gäller 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) och följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendetyp Avgiftsklass Innehavstillstånd för skjutvapen (3 kap. 1 § ), med den begränsning som anges i 4 §, i fråga om - första vapnet för vilket tillstånd söks - varje ytterligare vapen 2 1 Innehavstillstånd för ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin (3 kap. 10 § ) 1 Särskilt tillstånd för skjutning (3 kap. 11 § ) 1 Lånetillstånd (12 kap. 1 § ) 1 Bevakningslånetillstånd (12 kap. 7 § ) 1 Tillstånd att förvara skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare hos någon annan (15 kap. 3 § ) 1 Tillstånd att ändra ett skjutvapen som sökanden har innehavstillstånd för eller ändring av ett innehavstillstånds omfattning (3 kap. 3 § ) 1 Införseltillstånd för skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare (10 kap. 1 § ) 2 Tillstånd till överföring av skjutvapen eller ammunition till ett annat land inom EU eller EES (11 kap. 1-5 §§ ) 1 Utfärdande av europeiskt skjutvapenpass (6 kap. 9 § ) 2 Förnyande av eller införande av ytterligare skjutvapen i ett europeiskt skjutvapenpass 1 Vapenhandlartillstånd (8 kap. 1 § ) 5 Vapenmäklartillstånd (8 kap. 4 § ) 5 Vapenreparatörstillstånd (9 kap. 1 § ) 4 Ändring av ett vapenhandlar-, vapenmäklar- eller vapenreparatörstillstånd 2 Godkännande av vapenföreståndare, föreståndare eller ersättare (5 kap. 3 §, 8 kap. 6 § och 9 kap. 3 § ) 2 Godkännande av vapenhanterare eller av person som i vapenhandlares ställe får utöva uppsikt vid provskjutning (5 kap. 4 § och 8 kap. 6 § ) 1 Auktorisation av sammanslutning för målskytte (5 kap. 2 § ) 8 Undantag från skyldigheten att märka ett skjutvapen eller en vapendel (15 kap. 8 § vapenlagen [2026:408]) 2 Kontroll av och intyg om deaktivering (22 kap. 6 § ) 3 2 § Polismyndigheten ska ta ut avgift för utlämnande av ersättningsbevis enligt 6 kap. 6 §, 10 kap. 4 § och 12 kap. 6 §. I fråga om avgiftens storlek och förfarandet när avgift tas ut gäller 20-24 §§ avgiftsförordningen (1992:191) och avgiftsklass A tillämpas. 3 § För ansökan om förnyelse av flera tidsbegränsade tillstånd enligt 3 kap. 9 § ska Polismyndigheten endast ta ut en avgift per sökande, oavsett hur många vapen som ansökan omfattar. 4 § För ansökan om tillstånd att inneha tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar ska Polismyndigheten endast ta ut en avgift om det finns behov enligt 4 kap. 15 § 3 att inneha anordningen i tjänsten. 22 kap. Särskilda bestämmelser Anmälan av ett förlorat skjutvapen 1 § Om ett skjutvapen har förkommit eller stulits ska den som förlorat vapnet så snart som möjligt anmäla förlusten till Polismyndigheten. Bestämmelser om anmälan av förlust av explosiva varor finns i 10 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Andra myndigheters skyldighet att underrätta Polismyndigheten 2 § När en domstol har dömt någon för ett brott enligt vapenlagen (2026:408) eller denna förordning eller för något annat brott där skjutvapen använts eller när en högre rätt har avgjort ett mål där en sådan fråga har prövats, ska en kopia av domen eller beslutet samma dag sändas till Polismyndigheten. Detsamma gäller när en domstol helt eller delvis har avslagit ett yrkande om förverkande enligt vapenlagen. 3 § Bestämmelser om Tullverkets skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten om skjutvapen som förs in i eller ut ur Sverige finns i förordningen (2006:527) om uppgiftsskyldighet för Tullverket om införsel eller utförsel av skjutvapen. Polismyndighetens underrättelseskyldighet 4 § Polismyndigheten ska underrätta en tillståndshavare som har ett tidsbegränsat innehavstillstånd när tre månader återstår av giltighetstiden för tillståndet. Underrättelsen ska innehålla en upplysning om att skjutvapnet inte får innehas efter det att tillståndet har upphört och att en överträdelse kan leda till att vapnet tas i beslag och att straffrättsligt ansvar aktualiseras. 5 § Polismyndigheten ska så snart som möjligt underrätta länsstyrelsen, om en fysisk person med betydande inflytande över ett auktoriserat bevakningsföretag har bedömts olämplig vid en sådan lämplighetsprövning som avses i 5 kap. 11 § vapenlagen (2026:408). Kontrollorganisation för deaktivering 6 § Polismyndigheten ska ansvara för utförandet av 1. de uppgifter som en kontrollorganisation har enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga, och 2. de uppgifter som en medlemsstat har enligt artiklarna 3.6 och 4 samma förordning. 7 § Polismyndigheten ska underrätta behöriga myndigheter inom Europeiska unionen om avslag på ansökningar om tillstånd att inneha sådana skjutvapen och sådan ammunition som avses i kategori A och B i bilagan till denna förordning, om avslaget grundas på säkerhetsskäl eller sökandens bristande pålitlighet. Kravet på underrättelse gäller också beslut om återkallelse av sådana tillstånd, om återkallelsen grundas på säkerhetsskäl eller tillståndshavarens bristande pålitlighet. Ytterligare bestämmelser om utbyte av information finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1423 av den 21 maj 2021 om fastställande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av de närmare formerna för det systematiska utbytet av information på elektronisk väg om avslag på ansökningar om tillstånd att förvärva eller inneha vissa skjutvapen. När Polismyndigheten lämnar information enligt första stycket ska myndigheten, utöver de uppgifter som framgår av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1423, lämna uppgift om personens namn. Anmälan om utlåning eller utförsel i vissa fall 8 § Den som med stöd av bestämmelserna i 9 kap. vapenlagen (2026:408) lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i en stat som har tillträtt den europeiska konventionen av den 28 juni 1978 om kontroll av enskilda personers införskaffande och innehav av skjutvapen (den europeiska vapenkonventionen) ska omedelbart anmäla utlåningen till Polismyndigheten, om inte vapnet ska innehas och användas av låntagaren endast i Sverige. En sådan anmälan ska också göras av den som avser att för personligt bruk föra ut skjutvapen ur Sverige till en stat som har tillträtt den europeiska vapenkonventionen, om vistelsen i den andra staten ska vara mer än tre månader. Anmälan ska göras före utförseln. Till den europeiska vapenkonventionen är, förutom Sverige, följande stater anslutna: Azerbajdzjan, Cypern, Danmark med undantag av Färöarna och Grönland, Island, Italien, Luxemburg, Moldavien, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Tyskland. 9 § Föreskrifterna om anmälningsskyldighet i 8 § gäller inte 1. långa skjutvapen med slätborrade pipor, om bara ett skott kan avskjutas från varje pipa utan omladdning, 2. kolsyre-, luft-, fjäder- eller harpunvapen, 3. varaktigt obrukbara vapen, som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen, och 4. särskilda anordningar som gör det möjligt att använda annan ammunition till ett skjutvapen än det är avsett för. 10 § Anmälan som avses i 8 § ska göras till Polismyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgifter om namn och hemort samt nummer på pass eller identitetskort i fråga om den person som ska inneha skjutvapnet. Dessutom ska de uppgifter om vapnet som anges i 3 kap. 1 § lämnas. Polismyndigheten ska underrätta behörig myndighet i den andra staten. Föreläggande om att ge in underlag 11 § Polismyndigheten ska vart femte år förelägga en enskild person som har tillstånd att inneha ett helautomatiskt vapen eller ett enhandsvapen för flerskott för skjutning att ge in underlag till stöd för att personen fortfarande har behov av vapnet. Om personen har tillstånd för flera sådana vapen, ska Polismyndigheten samordna handläggningen med ett samlat föreläggande för vapnen. 23 kap. Övriga bemyndiganden 1 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om 1. vilka offentliga eller privata organisationer eller individer som får utföra deaktivering av skjutvapen enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga, och 2. de uppgifter som en medlemsstat har enligt artiklarna 3.6 och 4 samma förordning. 2 § Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av vapenlagen (2026:408) och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 2026:409 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2026. 2. Genom förordningen upphävs vapenförordningen (1996:70). 3. Den som vid förordningens ikraftträdande har rätt att inneha ett luft- eller fjädervapen med stöd av sjätte punkten i övergångsbestämmelserna till den upphävda vapenförordningen (1996:70) anses ha motsvarande rätt enligt den nya förordningen. 4. Den som enligt den upphävda vapenförordningen (1996:70) anses uppfylla kravet på jägarexamen ska även i fortsättningen anses uppfylla kravet på jägarexamen enligt de nya föreskrifterna. 5. Den som vid utgången av 1984 hade tillstånd att inneha skjutvapen för jakt behöver inte uppfylla kravet på jägarexamen i 4 kap. 4 §, om han eller hon inom ett år efter det att det tidigare tillståndet upphörde att gälla ansöker om nytt tillstånd att inneha a) hagelvapen, om det tidigare tillståndet omfattade sådant vapen, eller b) kulvapen, om det nya tillståndet avser ett vapen som enligt Naturvårdsverkets föreskrifter är avsett för kulpatroner med samma användningsområde som eller ett mera begränsat användningsområde än det vapen som avsågs med det tidigare tillståndet eller kräver samma utbildning som detta. 6. Bestämmelserna i 4 kap. 13 § ska inte tillämpas vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd att inneha skjutvapen för prydnads- eller minnesändamål som avser sådana vapen som anges i kategori A, punkterna 6-8 i bilagan till denna förordning och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017. 7. Den som vid förordningens ikraftträdande innehar ett skjutvapen som avses i 1 kap. 8 § får inneha vapnet utan tillstånd till utgången av september 2026. 8. Bestämmelserna i 4 kap. 17 § ska inte tillämpas på tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet. 9. För tillstånd att inneha ett skjutvapen som sökanden avser att förvärva som har beviljats enligt den upphävda vapenlagen (1996:67) gäller fortfarande äldre föreskrifter om skyldigheten att återlämna bevis om tillstånd vid uteblivet förvärv. 10. I fråga om ansökningsavgiftens storlek gäller den upphävda vapenförordningen (1996:70) för ärenden som inletts före ikraftträdandet. 11. I fråga om överklagande gäller den upphävda vapenförordningen (1996:70) för beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Bilaga För tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning delas skjutvapen och ammunition in i kategorier enligt följande. Kategori A 1. Explosiva militära missiler och startlavetter. 2. Automatiska skjutvapen. 3. Skjutvapen maskerade som andra föremål. 4. Ammunition med kroppsskyddspenetrerande projektiler, explosions- eller brandprojektiler och projektiler för sådan ammunition. 5. Pistol- och revolverammunition med utvidgande projektiler och projektiler för sådan ammunition, med undantag för de fall då de ska användas till sådana vapen avsedda för jakt eller målskytte som innehas av personer med rätt att bruka dem. 6. Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen. 7. Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning: a) Korta skjutvapen med vilka fler än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om i) en laddningsanordning med kapacitet för fler än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för fler än 20 patroner sätts in i det, b) Långa skjutvapen med vilka fler än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om i) en laddningsanordning med kapacitet för fler än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för fler än 10 patroner sätts in i det. 8. Halvautomatiska långa skjutvapen, dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln, vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg. 9. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen. Kategori B 1. Repeterande korta skjutvapen. 2. Korta skjutvapen med enkelskott med centralantändning. 3. Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars totala längd är mindre än 28 cm. 4. Halvautomatiska långa skjutvapen vars laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla fler än tre patroner då det rör sig om skjutvapen med kantantändning och fler än tre men mindre än tolv patroner då det rör sig om skjutvapen med centralantändning. 5. Andra halvautomatiska korta skjutvapen än de som är upptagna i kategori A punkt 7 a. 6. Halvautomatiska långa skjutvapen som är upptagna i kategori A punkt 7 b vars laddningsanordning och patronläge tillsammans inte kan innehålla fler än tre patroner och där laddningsanordningen kan tas bort eller det inte är uteslutet att vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan ändras på sådant sätt att laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla fler än tre patroner. 7. Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen med slätborrade lopp som inte överstiger 60 cm längd. 8. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen. 9. Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism andra än de som är upptagna i kategori A punkt 6, 7 eller 8. Kategori C 1. Repeterande långa skjutvapen andra än de som är upptagna i kategori B punkt 7. 2. Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott. 3. Halvautomatiska långa skjutvapen andra än de som är upptagna i kategori A eller B. 4. Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd inte är mindre än 28 cm. 5. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen. 6. Skjutvapen i kategori A eller B eller den här kategorin som har deaktiverats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2015/2403. 7. Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp som släppts ut på marknaden den 14 september 2018 eller senare. Undantag Ovan angivna kategorier ska inte omfatta föremål som stämmer med beskrivningen i dessa men som 1. är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt bruk, förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte, eller 2. betraktas som antika vapen, om dessa inte har inkluderats i de ovan angivna kategorierna. Ord och uttryck i bilagan I denna bilaga avses med 1. Korta vapen: ett skjutvapen med en pipa som inte överstiger 30 cm eller vars totala längd inte överstiger 60 cm. 2. Långa vapen: alla skjutvapen som inte är korta vapen. 3. Automatvapen: ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras och som kan avfyra mer än ett skott med ett tryck på avtryckaren. 4. Halvautomatiskt skjutvapen: ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras och som bara kan avfyra ett skott med ett tryck på avtryckaren. 5. Repeterande skjutvapen: ett skjutvapen som efter att ett skott har avfyrats är avsett att laddas om från ett magasin eller cylinder med hjälp av ett manuellt tillvägagångssätt. 6. Skjutvapen för enkelskott: ett skjutvapen utan magasin som laddas för varje skott genom att man manuellt sätter in ett skott i patronläget eller i ett laddningsutrymme där pipan bryts. 7. Ammunition med kroppsskyddspenetrerande kulor: ammunition för militärt bruk där kulan är försedd med mantel och har en massiv hård kärna. 8. Ammunition med explosiva projektiler: ammunition för militärt bruk där projektilen innehåller en laddning som exploderar när den stöter emot något. 9. Ammunition med brandprojektiler: ammunition för militärt bruk där projektilen innehåller en kemisk blandning som börjar brinna vid kontakt med luften eller vid anslaget.