Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2024:675 ·
Visa register
Förordning (2024:675) om riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2024-09-26
Ikraft: 2024-10-30 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om dels
riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan,
dels statsbidrag för att stimulera start av sådana
utbildningar eller utveckling av kvaliteten i dem.
Förordningen är meddelad med stöd av
- 10 kap. 26 § skollagen (2010:800) i fråga om 3 § när det
gäller offentliga huvudmän,
- 10 kap. 6 § skollagen i fråga om 5 §,
- 10 kap. 9 § skollagen i fråga om 8 §,
- 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 24 §, och
- 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
2 § Med spetsutbildning avses i denna förordning en utbildning
inom grundskolans årskurs 7-9 som inrymmer en fördjupning
eller breddning inom det eller de ämnen som spetsutbildningen
är inriktad mot eller bedrivs i ett eller flera ämnen enligt
gymnasieskolans ämnesplaner.
Syftet med spetsutbildningen är, utöver vad som följer av
10 kap. 2 § skollagen (2010:800), att ge eleverna möjlighet
att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
3 § Spetsutbildningen får anordnas av en huvudman för en
skolenhet med grundskola efter tillstånd av Statens skolverk.
Ett sådant tillstånd innebär att elever från hela landet ska
tas emot till spetsutbildningen. Detta gäller såväl enskilda
som offentliga huvudmän.
Utbildningens innehåll och omfattning
4 § Spetsutbildningen ska inriktas mot något eller några av
grundskoleämnena
- engelska,
- matematik,
- moderna språk,
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik eller kemi,
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,
religionskunskap eller samhällskunskap,
- svenska,
- teckenspråk, eller
- teknik.
Spetsutbildningen ska utformas så att dess innehåll i
väsentlig utsträckning innebär en fördjupning eller breddning
inom det eller de ämnen som utbildningen är inriktad mot.
5 § En spetsutbildning får, utöver vad som framgår av 4 §,
även innehålla undervisning som avser ett eller flera ämnen
enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I sådana fall ska rektorn
för spetsutbildningen besluta att en elev ska läsa ett eller
flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans
ämnesplaner, om eleven har anmält önskemål om det och rektorn
bedömer att eleven har goda förutsättningar att klara
studierna.
Ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan som en elev läser
enligt första stycket ska motsvara ett ämne som
spetsutbildningen är inriktad mot.
6 § Av 23 kap. 12 b § skollagen (2010:800) framgår att alla
uppgifter i en riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan,
utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där
undervisningen fördjupas eller breddas eller i ämnen som läses
enligt gymnasieskolans ämnesplaner, får överlämnas till en
annan huvudman inom grundskolan på entreprenad.
7 § I 3 kap. 4 a § skolförordningen (2011:185) finns
bestämmelser om att huvudmannen i grundskolan får besluta om
andra lärotider för en elev än de som anges i kapitlet, om
eleven deltar i utbildning på en nivå som ligger över den
skolformen.
Behörighet och urval
8 § För behörighet till spetsutbildningen ska krav ställas på
att den sökandes kunskapsnivå i det eller de ämnen som
spetsutbildningen är inriktad mot är väsentligt högre än vad
som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget
A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6 vid
antagning till årskurs 7 och annars i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 9 med hänsyn till den sökandes
ålder.
Tester och prov för att bedöma sökandes kunskaper och
färdigheter i ämnet ska utgöra villkor för antagning och grund
för urval mellan sökande till utbildningen. Testerna och
proven ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en
sådan kunskapsnivå som anges i första stycket.
Betyg
9 § Av elevens slutbetyg från grundskolan ska det framgå att
eleven har deltagit i en spetsutbildning och vilket eller
vilka ämnen utbildningen har varit inriktad mot.
Ansökan om tillstånd
10 § En ansökan om tillstånd att anordna spetsutbildning ska
lämnas in till Statens skolverk. Ansökan får överföras
elektroniskt till Skolverket.
11 § Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av spetsutbildningens innehåll,
2. en redogörelse för de tester och prov som den sökande avser
att tillämpa som villkor för antagning och grund för urval och
för hur testerna och proven gör det möjligt att bedöma om den
sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i 8 §, och
3. uppgifter om vilka lärarresurser som ska användas för
undervisning på grundskolenivå och gymnasial nivå inom
spetsutbildningen.
Tillstånd
12 § För att Statens skolverk ska lämna tillstånd att anordna
spetsutbildning krävs att
1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för spetsutbildningen,
2. spetsutbildningen bedöms bidra till det i 2 § angivna
syftet med utbildningen,
3. utbildningen är av god kvalitet, och
4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller
kraven i 8 §.
För enskilda huvudmän krävs också att godkännandet som enskild
huvudman för utbildningen vid skolenheten kommer att enligt
10 kap. 23 h § andra stycket skollagen (2010:800) anses
omfatta även sådana ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner
som erbjuds i spetsutbildningen, eftersom undervisningen i
ämnena kommer att bedrivas av lärare som är anställda av
huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation och
behörighet i 2 kap. 13 § skollagen.
Tillståndet ska gälla för fyra antagningsomgångar.
13 § Beslutet om tillstånd ska innehålla uppgifter om
1. vid vilken skolenhet spetsutbildningen ska anordnas,
2. vilka årskurser spetsutbildningen får omfatta,
3. vilket eller vilka ämnen spetsutbildningen ska inriktas
mot, och
4. de villkor för antagning och grunder för urval som ska
tillämpas.
Statsbidrag
Förutsättningar för statsbidrag
14 § Statsbidrag får lämnas till en huvudman som har fått
tillstånd att bedriva spetsutbildning enligt 3 § under
förutsättning att undervisningen bedrivs av lärare som är
anställda av huvudmannen och uppfyller kraven på legitimation
och behörighet i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800).
Statsbidrag lämnas för ett bidragsår i sänder i den
utsträckning det finns tillgång på medel. Bidragsåret börjar
den 1 juli.
15 § Statsbidrag får inte lämnas
1. till en huvudman som har skatte- eller avgiftsskulder eller
andra skulder som vid beslutstillfället har överlämnats till
Kronofogdemyndigheten och som vid indrivning handläggs som
allmänt mål,
2. till en huvudman som är i likvidation eller försatt i
konkurs, eller
3. för en spetsutbildning som statsbidrag lämnas för på annat
sätt.
Ansökan och beslut om statsbidrag
16 § Ansökan om statsbidrag lämnas till Statens skolverk som
prövar frågor om bidraget och betalar ut det.
Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som
deltar i spetsutbildningen den 15 oktober under bidragsåret.
I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för
redovisning enligt 18 § anges. Beslutet får förenas med
villkor. Villkoren ska framgå av beslutet.
Uppföljning och redovisning
17 § Statens skolverk ska följa upp hur statsbidraget har
använts.
18 § Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan
ekonomisk och annan redovisning till Statens skolverk som
verket begär.
Anmälningsskyldighet
19 § Den som ansöker om eller har beviljats statsbidrag enligt
denna förordning ska utan dröjsmål till Statens skolverk
anmäla sådana ändrade förhållanden som kan påverka rätten till
bidraget eller storleken på det.
Återbetalning och återkrav
20 § Mottagaren av statsbidrag enligt denna förordning är
återbetalningsskyldig, om
1. bidraget har lämnats på felaktig grund eller med för högt
belopp,
2. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte
har använts för det ändamål det har lämnats för,
3. en redovisning som avses i 18 § inte har lämnats, eller
4. mottagaren inte har följt villkor som framgår av beslutet
om bidrag.
21 § Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva
tillbaka ett statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig
enligt 20 §.
Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket besluta
att helt eller delvis avstå från återkrav.
22 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från
och med den dag som infaller en månad efter det att beslutet
om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje
tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter.
Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk
besluta att helt eller delvis avstå från krav på ränta.
Hinder mot utbetalning
23 § Statens skolverk ska besluta att ett beviljat statsbidrag
helt eller delvis inte ska betalas ut om mottagaren av
bidraget inte längre bedöms uppfylla villkoren för det eller
om det finns grund för återbetalning enligt 20 §. Beslutet
gäller omedelbart.
Bemyndigande
24 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning.
Överklagande
25 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
beslut enligt 23 § får dock inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2024:675
1. Denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.