Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2024:461 ·
Visa register
Lag (2024:461) om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 2024-06-13
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:646
Ikraft: 2024-10-01
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till
rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om
genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av
Europeiska åklagarmyndigheten, här benämnd Eppo-förordningen.
Åklagarnas ställning och befogenheter
2 § Den svenska europeiska åklagaren vid Europeiska
åklagarmyndigheten har ställning som särskild åklagare.
Åklagaren har samma befogenheter som en allmän åklagare när
han eller hon genomför utredningen enligt artikel 28.4 i Eppo-
förordningen.
3 § De svenska europeiska delegerade åklagarna har ställning
som särskilda åklagare. Åklagarna har samma befogenheter som
allmänna åklagare när de utför uppgifter för Europeiska
åklagarmyndigheten.
Uppgiftslämnande vid sekretess och partsinsyn
4 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får lämnas ut
till Europeiska åklagarmyndigheten om uppgiften i motsvarande
fall skulle få lämnas ut till en svensk åklagarmyndighet.
5 § När Europeiska åklagarmyndigheten handlägger en
förundersökning gäller inte 23 kap. 18 § andra stycket eller
23 kap. 18 a § andra stycket rättegångsbalken i fråga om
begränsningar i rätten att ta del av det som förekommer vid en
förundersökning som följer av 10 kap. 3 och 3 a §§
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I stället gäller
de begränsningar som anges i 6 och 7 §§.
6 § Sekretess hindrar inte att en enskild som är part i ett
ärende och som på grund av sin partsställning har rätt till
insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat
material i ärendet. En sådan handling eller ett sådant
material får dock inte lämnas ut till parten i den
utsträckning det av hänsyn till det intresse som sekretessen
ska skydda är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift
i materialet inte röjs. I sådana fall ska Europeiska
åklagarmyndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om
vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för
att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske
utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska
skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i ett ärende tar del av
ett beslut i ärendet. Inte heller innebär sekretess någon
begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del
av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande i
ett ärende.
7 § När en misstänkt och försvararen enligt 23 kap. 18 a §
första stycket rättegångsbalken har underrättats om rätten att
ta del av det som har förekommit vid en förundersökning,
gäller begränsningarna i 6 § första stycket i fråga om rätten
att ta del av en handling eller något annat material
endast om
1. det är fråga om en uppgift som inte har betydelse för
beslutet i
åtalsfrågan, och
2. det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda
har företräde
framför den misstänktes intresse av att ta del av uppgiften.
Första stycket gäller även efter beslut om åtal och fram till
dess att åtalet
slutligt har prövats, eller saken slutligt har avgjorts på
annat sätt.
Anställningsfrågor för svenska europeiska delegerade åklagare
8 § Svenska europeiska delegerade åklagare ska vara anställda
i det svenska åklagarväsendet. Anställningen som svensk
europeisk delegerad åklagare utgör inte en otillåten bisyssla
enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
9 § Svenska europeiska delegerade åklagare ska till sin
svenska anställningsmyndighet anmäla frånvaro från sin
befattning i Europeiska åklagarmyndigheten och ange orsaken
till frånvaron samt anmäla när de åter arbetar i sin
befattning.