Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2022:367 ·
Visa register
Järnvägssäkerhetslag (2022:367)
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Utfärdad: 2022-04-28
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:933
Ikraft: 2022-06-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens syfte och innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om järnvägssäkerhet.
Syftet med lagen är att upprätthålla och utveckla
järnvägssäkerheten.
Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet.
2 § Bestämmelserna i lagen avser
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- säkerhetsansvar och säkerhetskrav (2 kap.),
- tillstånd för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare
(3 kap.),
- tillsyn (4 kap.),
- ordning (5 kap.),
- sanktionsavgift (6 kap.),
- straff (7 kap.),
- omprövning och överklagande (8 kap.).
Lagens tillämpningsområde
3 § Denna lag ska tillämpas på den svenska delen av Europeiska
unionens järnvägssystem.
4 § Denna lag ska inte tillämpas på
1. tunnelbana och spårväg,
2. järnvägsnät som är funktionellt åtskilda från den svenska
delen av Europeiska unionens järnvägssystem och endast är
avsedda för persontransport i lokal-, stads- eller
förortstrafik samt fordon som enbart används på sådana
järnvägsnät,
3. privatägda järnvägsnät som ägaren eller en operatör
använder för sin godsverksamhet eller för icke-kommersiell
persontrafik samt fordon som enbart används på sådana
järnvägsnät, eller
4. järnvägsnät som är avsedda att enbart användas för lokala
eller historiska ändamål eller turiständamål och fordon som
används på sådana nät.
5 § I lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
finns bestämmelser om tunnelbana och spårväg.
I lagen (2022:368) om nationella järnvägssystem finns
bestämmelser om järnvägssystem som inte omfattas av denna lag.
/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag
5 a § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
Originaltexterna av bestämmelserna i bihang H om säker
drift av tåg i internationell trafik till fördraget om
internationell järnvägstrafik (COTIF) av den 9 maj 1980 i
lydelsen enligt ändringsprotokollet av den 3 juni 1999 ska
gälla som svensk lag. Den franska texten gäller om
originaltexterna skiljer sig åt.
Första stycket gäller inte till den del bestämmelserna
reglerar de fördragsslutande parternas förpliktelser mot
varandra eller mot Mellanstatliga organisationen för
internationell järnvägstrafik (OTIF).
De franska och engelska originaltexterna samt en översättning
av dessa till svenska finns intagna som en bilaga till denna
lag. Lag (2024:933).
5 b § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
Om revisionsutskottet inom OTIF har beslutat om en för
Sverige bindande ändring av det bihang som avses i 5 a §
första stycket, ska ändringen gälla i Sverige från och med den
dag då ändringen träder i kraft enligt fördraget.
Lag (2024:933).
Tillsynsmyndighet
6 § Den myndighet som regeringen bestämmer
(tillsynsmyndigheten) ska utöva tillsyn, pröva ansökningar om
tillstånd och utföra andra uppgifter enligt vad som framgår av
denna lag.
Tillsynsmyndigheten är nationell säkerhetsmyndighet enligt
artikel 16 i direktiv (EU) 2016/798. Tillsynsmyndigheten
fullgör därmed de uppgifter som den nationella
säkerhetsmyndigheten ges i direkt tillämpliga EU-rättsakter
som har utfärdats med stöd av direktiv (EU) 2016/798.
Ord och uttryck i lagen
7 § I lagen avses med
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
fordon: ett järnvägsfordon som är utformat för trafikering av
järnvägsnät,
infrastrukturförvaltare: den som förvaltar
järnvägsinfrastruktur och driver anläggningar som hör till
infrastrukturen,
järnvägsföretag: den som tillhandahåller dragkraft och utför
järnvägstrafik,
järnvägsinfrastruktur: spår-, signal- och
säkerhetsanläggningar avsedda för järnvägstrafik,
trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning av
trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för
anläggningarnas bestånd, drift eller brukande,
TSD: en teknisk specifikation för driftskompatibilitet som har
antagits i enlighet med direktiv (EU) 2016/797,
underhållsansvarig enhet: den enhet som har ansvaret för
underhållet av ett fordon enligt det register som avses i
5 kap. 11 § järnvägstekniklagen (2022:366).
Bemyndiganden
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och
ärendehandläggning enligt denna lag, föreskrifter som har
meddelats i anslutning till lagen och sådana direkt
tillämpliga EU-rättsakter som har utfärdats med stöd av
direktiv (EU) 2016/798.
2 kap. Säkerhetsansvar och säkerhetskrav
Säkerhetsansvar
1 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ansvarar för
en säker drift i järnvägssystemet.
Säkerhetsstyrningssystem
2 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska ha ett
säkerhetsstyrningssystem. Ett sådant system utgörs av den
organisation som införts och de åtgärder och förfaranden som
fastställts för att säkerställa en säker drift.
Säkerhetsstyrningssystemet ska dokumenteras.
3 § Ett säkerhetsstyrningssystem ska utformas så att
infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag kan hantera de
risker som deras verksamhet kan ge upphov till. I
säkerhetsstyrningssystemet ska också de risker som uppstår i
samband med verksamhet som bedrivs av andra beaktas.
Riskkontroll
4 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska genomföra
riskkontroll. Om en risk avser flera infrastrukturförvaltare
eller järnvägsföretag, ska de genomföra riskkontroll i
samarbete med varandra.
Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska, om det är
lämpligt, ställa krav på att de som anlitas av
infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget genomför
riskkontroll och att de som anlitas ställer motsvarande krav
på någon som de anlitar i sin tur. Om det är lämpligt, ska
infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ställa krav på att
de som anlitas samarbetar med varandra.
Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska även
säkerställa att den riskkontroll som avses i andra stycket
genomförs.
5 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som upptäcker
eller informeras om en säkerhetsrisk ska, inom sina respektive
ansvarsområden, vidta de åtgärder som krävs för att hantera
säkerhetsrisken och rapportera till dem som berörs.
Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska, om det är
lämpligt, även säkerställa att de som ska genomföra
riskkontroll enligt 4 § andra stycket inom sina respektive
ansvarsområden vidtar de åtgärder som krävs för att hantera en
säkerhetsrisk som de upptäcker eller informeras om och
rapporterar till dem som berörs.
6 § Om ett järnvägsföretag använder någon annans fordon, ska
järnvägsföretaget och den som har tillhandahållit fordonet
utbyta alla relevanta uppgifter för en säker drift.
Krav på anställda och andra som anlitas i en
infrastrukturförvaltares eller ett järnvägsföretags verksamhet
7 § Anställda i en infrastrukturförvaltares eller ett
järnvägsföretags verksamhet ska ha god kännedom om de
förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för
verksamheten och som berör deras arbetsuppgifter.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras endast av den
som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och
personliga förhållanden i övrigt är lämplig.
Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska ställa krav på
att de som anlitas av infrastrukturförvaltaren eller
järnvägsföretaget, i andra fall än som avses i första stycket,
uppfyller kraven enligt första och andra styckena. Den som
anlitas ska ställa motsvarande krav på någon som denne anlitar
i sin tur.
8 § En infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag får
inte tilldela någon säkerhetskritiska arbetsuppgifter utan att
denne har genomgått en läkarundersökning som visar att
hälsoskäl inte utgör hinder mot att utföra arbetsuppgifterna.
Den som har säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska regelbundet
och i övrigt vid behov genomgå läkarundersökning.
Den som inte följer skyldigheten att genomgå läkarundersökning
får av en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag
fråntas säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Underhållsansvarig enhet för fordon
9 § För att ett fordon ska få användas i järnvägstrafik ska
det ha tilldelats en underhållsansvarig enhet. Den som
använder fordonet ska, innan det används i trafik, säkerställa
att den underhållsansvariga enheten har ett
underhållscertifikat.
10 § En underhållsansvarig enhet ska med hjälp av ett
underhållssystem säkerställa att de fordon vars underhåll
enheten ansvarar för är i säkert skick.
11 § En underhållsansvarig enhet ska vara certifierad och ha
tilldelats ett underhållscertifikat av ett certifieringsorgan.
Ett certifikat som har beviljats av en behörig myndighet eller
ett ackrediterat eller erkänt organ i en annan stat inom EES
eller i Schweiz gäller i Sverige.
Rapportering av olyckor
12 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska
rapportera till tillsynsmyndigheten om det vid användningen av
ett fordon inträffar en olycka som medför att minst en person
avlider eller att minst fem personer blir allvarligt skadade.
Detsamma gäller om fordonet, järnvägsinfrastrukturen, egendom
som inte transporteras med fordonet eller miljön får
omfattande skador.
Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska även
rapportera till tillsynsmyndigheten om det uppkommit allvarlig
fara för en olycka enligt första stycket. Detsamma gäller när
något annat har hänt som kan bero på ett väsentligt fel hos
ett fordon eller infrastrukturen eller på någon annan
väsentlig brist i säkerhetshänseende.
Årlig säkerhetsrapport
13 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska årligen
till tillsynsmyndigheten ge in en säkerhetsrapport om det
närmast föregående kalenderåret.
Personalens rätt till handlingar
14 § En infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag ska,
om någon som utför eller har utfört säkerhetskritiska
arbetsuppgifter i deras verksamhet begär det, till denne
överlämna handlingar som styrker utbildning,
yrkeskvalifikationer och erfarenhet.
Bemyndiganden
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. säkerhetsstyrningssystem,
2. lämplighetskrav i fråga om kunskap, hälsa och personliga
förhållanden i övrigt för att få utföra säkerhetskritiska
arbetsuppgifter,
3. underhållssystem enligt 10 § och om undantag från kravet på
certifiering enligt 11 §, och
4. att händelser som är av betydelse för järnvägssäkerheten
ska rapporteras i andra fall än de som anges i 12 §.
3 kap. Tillstånd för järnvägsföretag och
infrastrukturförvaltare
Gemensamt säkerhetsintyg för järnvägsföretag
Krav på gemensamt säkerhetsintyg
1 § Ett järnvägsföretag ska ha
1. ett gemensamt säkerhetsintyg, och
2. en försäkring eller motsvarande som täcker den
skadeståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av
järnvägsverksamheten.
För järnvägsföretag som har licens enligt 2 kap. 2 §
järnvägsmarknadslagen (2022:365) tillämpas inte första stycket
2.
Ansökan om och utfärdande av ett gemensamt säkerhetsintyg
2 § Ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg ska ges in till
Europeiska unionens järnvägsbyrå.
Om järnvägsföretaget enbart ska bedriva verksamhet i Sverige,
utfärdas ett säkerhetsintyg av antingen tillsynsmyndigheten
eller Europeiska unionens järnvägsbyrå. Sökanden väljer i ett
sådant fall vilken av instanserna som ska pröva ansökan. I
andra fall utfärdas säkerhetsintyget av Europeiska unionens
järnvägsbyrå.
Krav för utfärdande av ett gemensamt säkerhetsintyg
3 § Ett gemensamt säkerhetsintyg ska beviljas ett
järnvägsföretag som
1. har inrättat ett säkerhetsstyrningssystem i enlighet med
2 kap. 2 och 3 §§,
2. uppfyller kraven i TSD,
3. uppfyller kraven i gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma
säkerhetsmål och andra direkt tillämpliga EU-rättsakter som
har utfärdats med stöd av direktiv (EU) 2016/798, och
4. uppfyller kraven i sådana nationella regler som har anmälts
till Europeiska unionens järnvägsbyrå.
Giltighetstid och förnyelse
4 § Ett gemensamt säkerhetsintyg är giltigt i fem år och får
förnyas efter ansökan.
Uppdatering av ett gemensamt säkerhetsintyg
5 § Uppdatering av ett gemensamt säkerhetsintyg krävs
1. om verksamhetens art eller omfattning förändras väsentligt,
eller
2. om tillståndshavaren utvidgar sitt verksamhetsområde.
Tillsynsmyndigheten får kräva att ett gemensamt säkerhetsintyg
uppdateras med anledning av väsentliga förändringar i
föreskrifter om järnvägssäkerhet.
Säkerhetstillstånd för infrastrukturförvaltare
Krav på säkerhetstillstånd
6 § En infrastrukturförvaltare ska ha ett säkerhetstillstånd.
Ett säkerhetstillstånd utfärdas av tillsynsmyndigheten.
Krav för utfärdande av ett säkerhetstillstånd
7 § Ett säkerhetstillstånd ska beviljas en
infrastrukturförvaltare som
1. har inrättat ett säkerhetsstyrningssystem i enlighet med
2 kap. 2 och 3 §§,
2. uppfyller kraven i TSD,
3. uppfyller kraven i gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma
säkerhetsmål och andra direkt tillämpliga EU-rättsakter som
har utfärdats med stöd av direktiv (EU) 2016/798,
4. uppfyller kraven i sådana nationella regler som har anmälts
till Europeiska unionens järnvägsbyrå, och
5. har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för sin
verksamhet.
Villkor
8 § Ett säkerhetstillstånd får förenas med de villkor som
behövs.
Ett sådant villkor får meddelas även under tillståndets
giltighetstid.
Giltighetstid och förnyelse
9 § Ett säkerhetstillstånd är giltigt i fem år och får förnyas
efter ansökan.
Uppdatering av ett säkerhetstillstånd
10 § Uppdatering av ett säkerhetstillstånd krävs
1. om det sker en väsentlig förändring i något eller några av
de delsystem som järnvägsinfrastrukturen består av, eller
2. om principerna för drift eller underhåll av dessa delsystem
förändras på ett väsentligt sätt.
Tillsynsmyndigheten får kräva att ett säkerhetstillstånd
uppdateras med anledning av väsentliga förändringar i
föreskrifter om järnvägssäkerhet.
Anmälningsskyldighet
11 § En infrastrukturförvaltare är skyldig att till
tillsynsmyndigheten anmäla förändringar som kan föranleda en
uppdatering enligt 10 § första stycket.
Begränsning eller återkallelse av ett gemensamt säkerhetsintyg
eller ett säkerhetstillstånd
12 § Tillsynsmyndigheten får besluta att begränsa eller
återkalla ett gemensamt säkerhetsintyg eller ett
säkerhetstillstånd som myndigheten har meddelat enligt detta
kapitel, om
1. förutsättningarna för intyget eller tillståndet inte längre
uppfylls, eller
2. infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget inte
fullgör sina skyldigheter enligt denna lag, föreskrifter eller
beslut som har meddelats i anslutning till lagen, nationella
regler som avses i 3 § 4 eller 7 § 4 eller direkt tillämpliga
EU-rättsakter som har utfärdats med stöd av direktiv (EU)
2016/798.
Bemyndiganden
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. försäkring eller motsvarande enligt 1 § 2, och
2. vad som avses med tillräckliga ekonomiska förutsättningar
enligt 7 § 5.
4 kap. Tillsyn
Allmänna bestämmelser om tillsyn
1 § Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över att
infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag följer denna lag
och de föreskrifter och beslut som har meddelats i anslutning
till lagen. Tillsynen ska även säkerställa efterlevnaden av
direkt tillämpliga EU-rättsakter som har utfärdats med stöd av
direktiv (EU) 2016/798.
2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att av
infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag på begäran få
1. sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som
behövs för tillsynen, och
2. tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel,
områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som
har anknytning till den verksamhet som berörs.
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen.
Tillsynsmyndigheten får begära verkställighet hos
Kronofogdemyndigheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt
första stycket. Då gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om
verkställighet av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande.
Avtal om riskkontroll
3 § Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska på begäran
av Europeiska unionens järnvägsbyrå redovisa avtal om
riskkontroll som ingåtts med anledning av 2 kap. 4 §.
Förelägganden
4 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som
behövs för att denna lag eller de föreskrifter eller beslut
som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Detsamma
gäller för att säkerställa efterlevnaden av direkt tillämpliga
EU-rättsakter som har utfärdats med stöd av direktiv (EU)
2016/798.
Ett föreläggande får förenas med vite.
Bemyndiganden
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. tillsyn, och
2. uppgiftsskyldighet för järnvägsföretag.
5 kap. Ordning
Förbud mot att beträda ett spårområde
1 § Ingen får beträda ett spårområde utan
infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags
tillstånd, utom på platser som det klart framgår att
allmänheten har tillgång till.
Förbud mot intag av alkoholdrycker
2 § Alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat som
avses i 1 kap. 5 och 10 a §§ alkohollagen (2010:1622) får inte
intas inom den del av Europeiska unionens järnvägssystem som
omfattas av denna lag. Förbudet gäller inte intag av drycker
eller preparat vid tillåten servering och inte heller om ett
järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare för ett
särskilt fall har medgett intaget.
Hur ordning och säkerhet upprätthålls
3 § En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst hos
en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag får från
järnvägsinfrastrukturen eller ett fordon avlägsna den som
överträder förbudet i 1 §, den som uppträder berusad eller
stör ordningen och den som genom sitt uppträdande utgör en
risk för säkerheten i järnvägsdriften. Om det är absolut
nödvändigt, får befattningshavaren omhänderta en sådan person.
Vid ett omhändertagande ska Polismyndigheten omedelbart
underrättas. En omhändertagen person får hållas kvar till dess
att personen har överlämnats till en polisman eller det inte
längre finns skäl för omhändertagandet, dock längst sex
timmar.
En sådan befattningshavare som avses i första stycket får
avlägsna den som överträder förbudet i 2 § från
järnvägsinfrastrukturen.
4 § För att verkställa en åtgärd enligt 3 § får
befattningshavaren inte använda strängare medel än
förhållandena kräver.
Våld får användas i den mån andra medel är otillräckliga och
det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att
uppnå det avsedda resultatet. Våld får inte användas längre än
vad som är absolut nödvändigt.
6 kap. Sanktionsavgift
Beslut om sanktionsavgift
1 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ta ut en
sanktionsavgift av en infrastrukturförvaltare eller ett
järnvägsföretag som
1. utan gemensamt säkerhetsintyg, säkerhetstillstånd eller
försäkring enligt 3 kap. 1 § bedriver tillståndspliktig
verksamhet som kräver ett sådant intyg, tillstånd eller
försäkring,
2. i verksamheten anställer eller på annat sätt anlitar någon
som inte uppfyller kraven för att utföra säkerhetskritiska
arbetsuppgifter enligt 2 kap. 7 § eller tilldelar någon sådana
uppgifter utan att denne har genomgått läkarundersökning
enligt 2 kap. 8 §, eller
3. försummar sin rapporteringsskyldighet enligt 2 kap. 12 §
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap.
15 § 4.
2 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ta ut en
sanktionsavgift endast av den som inom fem år från det att
överträdelsen skett har delgetts en underrättelse om att
myndigheten överväger att fatta ett sådant beslut.
3 § En sanktionsavgift enligt 1 § får inte beslutas för en
överträdelse
1. som omfattas av ett föreläggande om vite om överträdelsen
ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet,
2. för vilken straff eller en annan sanktion har beslutats
enligt någon annan författning, eller
3. som omfattas av ett väckt åtal, utfärdat strafföreläggande
eller beslut om åtalsunderlåtelse enligt någon annan
författning.
Belopp
4 § En sanktionsavgift får tas ut med ett belopp som bestäms
med hänsyn till överträdelsens art och omfattning, vad som är
känt om den avgiftsskyldiges ekonomiska förhållanden och
omständigheterna i övrigt.
Nedsättning av sanktionsavgift
5 § Om en överträdelse är ursäktlig eller det av någon annan
anledning skulle vara oskäligt att ta ut en sanktionsavgift,
ska avgiftsskyldigheten helt eller delvis sättas ner.
Första stycket gäller även om det inte har framställts något
yrkande om nedsättning av sanktionsavgiften.
Betalning av sanktionsavgift
6 § En sanktionsavgift ska betalas till tillsynsmyndigheten
och tillfaller staten. Betalning ska ske inom två månader från
det att beslutet om sanktionsavgift fick laga kraft. En
upplysning om detta ska tas in i beslutet.
Tillsynsmyndighetens beslut om sanktionsavgift får verkställas
enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom
den tid som anges i första stycket.
Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i
första stycket, ska tillsynsmyndigheten ta ut en
dröjsmålsavgift enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift och
begära indrivning av sanktionsavgiften och dröjsmålsavgiften.
7 § Skyldigheten att betala en sanktionsavgift faller bort om
verkställighet inte har skett inom fem år från det att
beslutet fick laga kraft.
Bemyndigande
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om hur
sanktionsavgiften ska bestämmas.
7 kap. Straff
Allmänt
1 § Åtal får inte väckas enligt denna lag för en gärning som
omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till
grund för en ansökan om utdömande av vitet.
Ingen får heller dömas till ansvar enligt denna lag om
gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller i lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
Förare av ett maskindrivet fordon på järnväg
2 § Den som för ett maskindrivet fordon på järnväg inom den
del av Europeiska unionens järnvägssystem som omfattas av
denna lag efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att
alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till
minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i
utandningsluften döms till böter eller fängelse i högst sex
månader.
Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet
fordon på järnväg inom den del av Europeiska unionens
järnvägssystem som omfattas av denna lag efter att ha intagit
narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så
stor mängd att det under eller efter färden finns något
narkotiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om
narkotikan intagits i enlighet med läkares eller någon annan
behörig receptutfärdares ordination.
Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet
fordon på järnväg inom den del av Europeiska unionens
järnvägssystem som omfattas av denna lag och då är så påverkad
av alkohol att det kan antas att han eller hon inte kan
framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om
föraren är lika påverkad av något annat medel.
3 § Om ett brott som avses i 2 § är att anse som grovt, ska
föraren dömas till fängelse i högst två år. När det bedöms om
brottet är grovt ska det särskilt beaktas om
1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till
minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i
utandningsluften,
2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller
något annat medel, eller
3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för
trafiksäkerheten.
Andra som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter
4 § Den som utan att föra ett maskindrivet fordon på järnväg
fullgör en tjänst där det ingår säkerhetskritiska
arbetsuppgifter och då är så påverkad av alkohol eller något
annat medel att det kan antas att han eller hon inte kan
utföra dessa uppgifter på ett betryggande sätt döms till böter
eller fängelse i högst två år.
Överträdelse av förbudet mot att beträda ett spårområde
5 § Den som bryter mot förbudet i 5 kap. 1 § döms till
penningböter.
Beslag och förverkande
6 § I fråga om beslag och förverkande av alkoholdrycker eller
alkoholdrycksliknande preparat enligt alkohollagen (2010:1622)
hos den som intar sådana drycker i strid med 5 kap. 2 § finns
bestämmelser i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol m.m.
8 kap. Omprövning och överklagande
Omprövning
1 § Tillsynsmyndigheten ska ompröva ett beslut att helt eller
delvis avslå en ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg, om
den sökande begär det.
En begäran om omprövning ska ha kommit in till myndigheten
inom en månad från den dag då sökanden fick del av beslutet.
2 § Tillsynsmyndigheten ska fatta beslut i ett
omprövningsärende enligt 1 § senast två månader efter det att
begäran om omprövning kom in till myndigheten.
3 § Bestämmelser om omprövning av beslut som har meddelats av
Europeiska unionens järnvägsbyrå finns i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om
Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av
förordning (EG) nr 881/2004.
Överklagande
4 § Tillsynsmyndighetens beslut i ett enskilt fall enligt
denna lag, föreskrifter som har meddelats i anslutning till
lagen eller direkt tillämpliga EU-rättsakter som har utfärdats
med stöd av direktiv (EU) 2016/798 får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
5 § Ett beslut enligt kommissionens genomförandeförordning
(EU) 2019/779 av den 16 maj 2019 om fastställande av
detaljerade bestämmelser om certifiering av enheter som
ansvarar för underhåll av fordon i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om
upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 445/2011 som
har fattats av ett certifieringsorgan som omfattas av den
förordningen, får överklagas till tillsynsmyndigheten.
6 § Ett beslut enligt denna lag, föreskrifter som har
meddelats i anslutning till lagen eller direkt tillämpliga EU-
rättsakter som har utfärdats med stöd av direktiv (EU)
2016/798 gäller omedelbart, om inte något annat anges i
beslutet. Ett beslut om begränsning eller återkallelse enligt
3 kap. 12 § gäller inte förrän det har fått laga kraft, om
inte något annat anges i beslutet.
För beslut om sanktionsavgift finns bestämmelser i 6 kap. 6 §.
7 § Bestämmelser om överklagande av beslut som har meddelats
av Europeiska unionens järnvägsbyrå finns i förordning (EU)
2016/796.
Övergångsbestämmelser
2022:367
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
2. Ett säkerhetsintyg som har meddelats med stöd av 3 kap. 3 §
den upphävda järnvägslagen (2004:519) ska fortsätta att gälla
under intygets beslutade giltighetstid, dock som längst till
och med den 31 oktober 2025. Ett gemensamt säkerhetsintyg som
avses i 3 kap. krävs dock om en uppdatering krävs enligt
3 kap. 5 §.
3. Ett säkerhetstillstånd som har meddelats med stöd av 3 kap.
8 § den upphävda järnvägslagen (2004:519) ska fortsätta att
gälla till dess tillståndet skulle ha omprövats enligt 3 kap.
9 § samma lag, dock som längst till och med den 31 oktober
2025. Ett säkerhetstillstånd som avses i 3 kap. krävs dock om
en uppdatering krävs enligt 3 kap. 10 §.
4. Ett tillstånd att vara ansvarig enhet för godsvagnar enligt
3 kap. 11 § den upphävda järnvägslagen (2004:519) ska
fortsätta att gälla under tillståndets beslutade giltighetstid
utan att enheten under tillståndets giltighetstid behöver ett
certifikat i fråga om godsvagnar enligt 2 kap. 11 §.
5. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § ska tillämpas även i fråga om
intyg och tillstånd som fortsätter att gälla enligt punkt 2
eller 3.
6. Bestämmelserna i 4 kap. ska tillämpas även i fråga om
sådana intyg och tillstånd som fortsätter att gälla enligt
punkt 2 och 3. Detsamma gäller i fråga om sådan verksamhet som
omfattas av tillstånd enligt punkt 4 som utfärdats av
tillsynsmyndigheten och som fortsätter att gälla.
7. En sanktionsavgift får endast tas ut för en överträdelse
som har ägt rum efter ikraftträdandet.
8. Äldre föreskrifter gäller för mål och ärenden som har
inletts före ikraftträdandet, om inte något annat framgår av
direkt tillämpliga EU-rättsakter som har utfärdats med stöd av
direktiv (EU) 2016/798.
/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
Bilaga
Règles uniformes concernant l'exploitation en sécurité des
trains en trafic international (EST, appendice H à la
Convention)
Article premier
Champ d'application
Les présentes Règles uniformes fixent les exigences pour
l'exploitation en sécurité des trains en trafic international,
y compris pour les certificats de sécurité et la surveillance.
Article 2 Définitions
Aux fins des présentes Règles uniformes, de leurs annexes et
des PTU, outre les termes définis à l'article 2 des Règles
uniformes ATMF et à l'article 2 des Règles uniformes APTU, le
terme :
a) "domaine d'exploitation" désigne les réseaux situés
dans un ou plusieurs États parties sur lesquels un véhicule
est destiné à être utilisé;
b) "autorité de certification de la sécurité" désigne
l'entité nationale ou internationale chargée de délivrer les
certificats de sécurité aux entreprises ferroviaires;
c) "entreprise ferroviaire certifiée" désigne toute
entreprise ferroviaire détenant un certificat de sécurité
délivré par l'autorité de certification de la sécurité;
d) "interopérabilité" désigne l'aptitude à permettre
la circulation en sécurité et sans interruption au sein d'un
système ferroviaire ainsi qu'en provenance ou à destination
d'autres systèmes ferroviaires des trains qui accomplissent
les niveaux de performance requis;
e) "contrôle" désigne le dispositif mis en place par
les entreprises ferroviaires ou les gestionnaires
d'infrastructure en vue de vérifier que leur système de
gestion de la sécurité est correctement appliqué et efficace;
f) "système ferroviaire" désigne, dans chaque État
partie, le réseau composé des lignes, gares, nœuds et
terminaux destinés au trafic international et tous les
véhicules susceptibles de circuler sur tout ou partie de ce
réseau;
g) "certificat de sécurité" désigne la preuve que
l'entreprise ferroviaire concernée a mis en place son système
de gestion de la sécurité et qu'elle est en mesure d'opérer en
toute sécurité au sein du domaine d'exploitation dans l'État
où le certificat est valide;
h) "système de gestion de la sécurité" désigne
l'organisation, les modalités et les procédures établies par
un gestionnaire de l'infrastructure ou une entreprise
ferroviaire pour assurer la gestion sûre de ses propres
opérations;
i) "surveillance" désigne le dispositif mis en place
par l'autorité de surveillance pour suivre les performances en
matière de sécurité de toute entreprise ferroviaire ayant reçu
un certificat de sécurité;
j) "autorité de surveillance" désigne l'entité
nationale ou internationale chargée de surveiller la bonne
application du système de gestion de la sécurité.
Article 3
Exigences en matière d'exploitation et de sécurité
§ 1 En trafic international, les trains sont exploités
conformément aux exigences en matière d'exploitation et de
sécurité énoncées dans les présentes Règles uniformes.
§ 2 Sans préjudice des responsabilités des entités chargées de
l'entretien des véhicules ferroviaires et de tous les autres
acteurs susceptibles d'avoir une incidence sur l'exploitation
sûre du système ferroviaire, les États parties veillent à ce
que sur leur territoire, la responsabilité pour l'exploitation
en sécurité des trains en trafic international et la maîtrise
des risques associés soit assumée par le ou les gestionnaires
d'infrastructure concernés et la ou les entreprises
ferroviaires faisant circuler le train.
§ 3 Les États parties imposent à toutes les entreprises
ferroviaires et tous les gestionnaires d'infrastructure
impliqués dans l'exploitation de trains en trafic
international sur leur territoire de disposer d'un système de
gestion de la sécurité et d'en contrôler la bonne application.
§ 4 Les États parties veillent à ce que toutes les Règles
d'exploitation et de sécurité obligatoires soient publiées et
mises à la disposition des entreprises ferroviaires et
gestionnaires d'infrastructure.
Article 4
Autorité de certification de la sécurité
§ 1 Chaque État partie veille à l'établissement d'une autorité
de certification de la sécurité, dont l'organisation, la
structure juridique et la prise de décision sont indépendantes
de toute entreprise ferroviaire et gestionnaire
d'infrastructure.
L'autorité de certification de la sécurité et l'autorité de
surveillance visée à l'article 6, § 1, peuvent être deux
entités distinctes ou être intégrées dans la même
organisation.
§ 2 Chaque État partie notifie au Secrétaire général son
autorité de certification de la sécurité dans au moins une des
langues de travail de l'Organisation et tient cette
information à jour.
§ 3 Le Secrétaire général publie l'information visée au § 2
sur le site Web de l'Organisation dans les langues de
notification.
Article 5
Certification de sécurité des entreprises ferroviaires
§ 1 Les États parties n'autorisent l'exploitation de trains en
trafic international que par des entreprises ferroviaires dont
le certificat de sécurité est valide sur leur territoire.
§ 2 Les certificats de sécurité pour l'exploitation des trains
en trafic international sont délivrés conformément aux
dispositions des présentes Règles uniformes.
§ 3 Lorsqu'elles délivrent des certificats de sécurité à des
entreprises ferroviaires qui détiennent déjà un certificat de
sécurité dans un autre État partie, les autorités de
certification de la sécurité acceptent les résultats des
évaluations de la conformité réalisées par les autorités de
certification de la sécurité de l'autre État partie.
Cette reconnaissance n'est obligatoire que pour les
évaluations de la conformité qui sont réalisées sur la base de
dispositions équivalentes à celles énoncées dans les annexes
aux présentes Règles uniformes ou dans les Prescriptions
techniques uniformes.
Les autorités de certification de la sécurité coopèrent à cet
effet.
§ 4 Indépendamment du § 3, tout État partie peut conclure des
accords pour la reconnaissance mutuelle de tout ou partie des
certificats de sécurité délivrés par l'autorité de
certification de la sécurité d'autres États, à condition que
les critères d'évaluation selon lesquels ces certificats de
sécurité ont été délivrés assurent la conformité aux critères
applicables dans ces États. Ces accords sont notifiés au
Secrétaire général, qui publie ces informations. Les
conditions de la reconnaissance mutuelle des certificats de
sécurité en tout ou en partie peuvent également e^tre définies
dans une annexe aux présentes Règles uniformes.
§ 5 Les États parties veillent à ce que leur autorité de
certification de la sécurité inscrive dans un registre public
les entreprises ferroviaires dont le certificat de sécurité
est valide sur leur territoire pour l'exploitation de trains
en trafic international, avec leur domaine d'exploitation et
la validité de chaque certificat, et à ce qu'elle tienne cette
liste à jour.
§ 6 La Commission d'experts techniques est compétente pour
adopter les spécifications et modalités pratiques d'une base
de données commune pour la publication des informations visées
au § 5.
§ 7 La Commission d'experts techniques est compétente pour
adopter les recommandations pour la mise en œuvre d'un système
de coopération et d'évaluation par les pairs des autorités de
certification de la sécurité aux fins de la reconnaissance
mutuelle visée au § 4.
Article 6
Surveillance
§ 1 Chaque État partie veille à l'établissement d'une autorité
de surveillance, dont l'organisation, la structure juridique
et la prise de décision sont indépendantes de toute entreprise
ferroviaire et gestionnaire d'infrastructure.
L'autorité de surveillance et l'autorité de certification de
la sécurité visée à l'article 4, § 1, peuvent e^tre deux
entités distinctes ou être intégrées dans la même
organisation.
§ 2 La bonne application du système de gestion de la sécurité
des entreprises ferroviaires est surveillée par l'autorité de
surveillance en application des présentes Règles uniformes.
§ 3 Chaque État partie notifie au Secrétaire général son
autorité de surveillance dans au moins une des langues de
travail de l'Organisation et tient cette information à jour.
§ 4 Le Secrétaire général publie l'information visée au § 3
sur le site Web de l'Organisation dans les langues de
notification.
§ 5 La Commission d'experts techniques est compétente pour
adopter les recommandations pour la mise en œuvre d'un système
de coopération et d'évaluation par les pairs des autorités de
surveillance aux fins de la reconnaissance mutuelle visée à
l'article 5, § 4.
Article 7
Gestion de la sécurité et exploitation des trains
§ 1 Les entreprises ferroviaires exploitent des trains en
trafic international dans les limites du domaine
d'exploitation indiqué dans leur certificat de sécurité.
§ 2 Les gestionnaires d'infrastructure et entreprises
ferroviaires impliqués dans l'exploitation des trains en
trafic international mai^trisent tous les risques de sécurité
associés à leur activité.
§ 3 Les gestionnaires d'infrastructure et entreprises
ferroviaires impliqués dans l'exploitation des trains en
trafic international coopèrent pour s'assurer que les trains
en trafic international dont ils sont responsables sont
exploités en toute sécurité.
§ 4 Les gestionnaires d'infrastructure et entreprises
ferroviaires impliqués dans l'exploitation des trains en
trafic international établissent leur système de gestion de la
sécurité et en contrôlent la bonne application au titre des
présentes Règles uniformes.
Article 8
Annexes et recommandations
§ 1 La Commission d'experts techniques décide de l'adoption et
de la modification de toute annexe conformément à la procédure
établie aux articles 16, 20 et 33, § 6, de la Convention. Ses
décisions entrent en vigueur conformément aux dispositions de
l'article 35, § 3 et 4, de la Convention.
§ 2 Peut déposer une demande d'adoption ou de modification
d'une annexe:
a) tout État partie;
b) toute organisation régionale au sens de l'article 2,
lettre x), des Règles uniformes ATMF;
c) toute association internationale représentative pour
les membres de laquelle l'existence de l'annexe est
indispensable pour des raisons de sécurité et d'économie dans
l'exercice de leur activité.
§ 3 Aux fins de la mise en œuvre harmonisée des exigences
définies dans les présentes Règles uniformes, les annexes aux
présentes Règles uniformes incluent:
a) une méthode de sécurité commune sur les exigences
relatives aux systèmes de gestion de la sécurité devant être
appliquées par les autorités de certification de la sécurité
lorsqu'elles délivrent des certificats de sécurité et par les
entreprises ferroviaires et les gestionnaires d'infrastructure
lorsqu'ils élaborent, mettent en place, entretiennent et
améliorent leurs systèmes de gestion de la sécurité;
b) une méthode de sécurité commune sur le
contrôle devant être appliquée par les entreprises
ferroviaires, par les gestionnaires d'infrastructure et par
les entités chargées de l'entretien;
c) les liens nécessaires avec la méthode de sécurité
commune pour l'évaluation et l'appréciation des risques devant
être appliquées par les entreprises ferroviaires, les
gestionnaires d'infrastructure et les entités chargées de
l'entretien lorsqu'ils apportent une modification technique,
opérationnelle ou organisationnelle au système ferroviaire;
d) une méthode de sécurité commune sur la surveillance
devant être appliquée par les autorités de surveillance.
La Commission d'experts techniques examine l'inclusion de
dispositions harmonisées pour la délivrance de certificats de
sécurité.
§ 4 L'élaboration d'annexes sur la base de demandes faites en
conformité avec le § 2 est du ressort de la Commission
d'experts techniques assistée de groupes de travail ad hoc et
du Secrétaire général.
§ 5 La Commission d'experts techniques peut recommander des
méthodes et pratiques pour l'exploitation en sécurité des
trains en trafic international.
Article 9
déclarations
§ 1 Tout État partie peut, dans un délai de quatre mois à
dater du jour de la notification par le Secrétaire général de
la décision de la Commission d'experts techniques, faire une
déclaration motivée auprès de celui-ci, selon laquelle il
n'appliquera pas une annexe aux présentes Règles uniformes en
ce qui concerne tout ou partie de l'infrastructure ferroviaire
située sur son territoire et le trafic sur cette
infrastructure.
§ 2 Les États parties ayant fait une déclaration conformément
au § 1 ne sont pas pris en compte lorsqu'est déterminé le
nombre d'États devant formuler une objection conformément à
l'article 35, § 4, de la Convention, pour qu'une décision de
la Commission d'experts techniques n'entre pas en vigueur.
§ 3 Tout État qui a fait une déclaration conformément au § 1
peut la retirer à tout moment par voie de notification au
Secrétaire général. Ce retrait prend effet le premier jour du
deuxième mois suivant la notification.
Uniform Rules concerning the Safe Operation of Trains in
International Traffic (EST, appendix H to the Convention)
Article 1 Scope
These Uniform Rules lay down requirements concerning
the safe operation of trains in international traffic,
including safety certification and supervision.
Article 2 Definitions
For the purposes of these Uniform Rules, their
Annexes and the UTP, in addition to the terms defined in
Article 2 of ATMF Uniform Rules and Article 2 of APTU Uniform
Rules, the term
a) "area of operation" means the networks located within two
or more Contracting States on which a railway undertaking
intends to operate;
b) "Safety Certification Authority" means the national
or international entity responsible for issuing Safety
Certificates to railway undertakings;
c) "Certified railway undertaking" means a railway undertaking
that holds a Safety Certificate issued by a Safety
Certification Authority;
d) "interoperability" means the ability to perform safe
and uninterrupted movement of trains within a rail system and
from and to other rail systems, while these trains accomplish
the required levels of performance;
e) "monitoring" means the arrangements put in
place by railway undertakings or infrastructure managers to
check that their safety management system is correctly applied
and effective;
f) "rail system" means, in each Contracting
State, the network consisting of lines, stations, hubs and
terminals intended for international rail traffic and all
vehicles likely to travel on all or part of the network;
g) "Safety Certificate" means the evidence that the railway
undertaking concerned has established its safety management
system and that it is able to operate safely in the area of
operation in the State where it is valid;
h) "safety management system" means the organisation,
arrangements and procedures established by an infrastructure
manager or a railway undertaking to ensure the safe management
of its operations;
i) "supervision" means the arrangements put in place by the
Supervision Authority to oversee safety performance of a
railway undertaking after it has received a Safety Certificate;
j) "Supervision Authority" means the national or
international entity responsible for supervising the correct
application of the safety management system.
Article 3
Operational and safety requirements
§ 1 Trains shall be operated in international traffic
in accordance with the operational and safety requirements set
out in these Uniform Rules.
§ 2 Without prejudice to the responsibilities of
Entities in Charge of Maintenance of railway vehicles and of
all other actors having a potential impact on the safe
operation of the railway system, Contracting States shall
ensure that on their territory, responsibility for the safe
operation of trains in international traffic and the control
of risks associated with it rests with the infrastructure
manager(s) concerned and the railway undertaking(s) which
operate(s) the train.
§ 3 Contracting States shall require all railway
undertakings and infrastructure managers involved in the
operation of trains in international traffic on their
territory to have implemented a safety management system and
to monitor its correct application.
§ 4 Contracting States shall ensure that all binding
operational and safety rules are published and made available
to railway undertakings and infrastructure managers.
Article 4
Safety Certification Authority
§ 1 Each Contracting State shall ensure that
a Safety Certification Authority is established, whose
organisation, legal structure and decision making shall be
independent from any railway undertaking and infrastructure
manager.
The Safety Certification Authority and the Supervision
Authority mentioned in Article 6 § 1 may be two separate
entities or they may be incorporated into the same
organisation.
§ 2 Each Contracting State shall notify the Secretary
General of its Safety Certification Authority in at least one
of the Organisation's working languages and shall keep the
information up-to- date.
§ 3 The Secretary General shall publish the
information referred to under § 2 on the website of the
Organisation in the languages of notification.
Article 5
Safety certification of railway undertakings
§ 1 Contracting States shall only permit the
operation of trains in international traffic by railway
undertakings whose Safety Certificate is valid on their
territory.
§ 2 Safety Certificates for the operation of trains
in international traffic shall be issued in accordance with
the provisions set out in these Uniform Rules.
§ 3 When issuing Safety Certificates to railway undertakings which
already have a Safety Certificate valid in another Contracting
State, Safety Certification Authorities shall accept the
results of conformity assessments made by the Safety
Certification Authority of the other Contracting State.
This acceptance is only mandatory as far as the conformity
assessments have been conducted on the basis of equivalent
provisions set out in the Annexes to these Uniform Rules or
in Uniform Technical Prescriptions.
Safety Certification Authorities shall cooperate to
this end.
§ 4 In addition to § 3, Contracting States may
conclude agreements which provide for the mutual recognition
of Safety Certificates, or parts thereof, issued by the Safety
Certification Authority of the other state(s), provided that
the assessment criteria according to which the Safety
Certificate was issued ensure compliance with the criteria
applicable in those states. Such agreements shall be notified
to the Secretary General. The Secretary General shall publish
this information. Conditions for the mutual recognition of
Safety Certificates, or parts thereof, may also be set out in
an Annex to these Uniform Rules.
§ 5 Contracting States shall ensure that their Safety
Certification Authority publicly registers the railway
undertakings whose Safety Certificate is valid on their
territory for the operation of trains in international
traffic, including their area of operation and validity of
each certificate and shall keep this list up-to-date.
§ 6 The Committee of Technical Experts shall be
competent to adopt the specifications and practical
arrangements for a common database to publish the information
specified in § 5.
§ 7 The Committee of Technical Experts shall be competent
to adopt recommendations to implement a system of cooperation
and peer evaluation of Safety Certification Authorities to
support the mutual recognition described in § 4.
Article 6
Supervision
§ 1 Each Contracting State shall ensure that a Supervision
Authority is established, whose organisation, legal structure
and decision making shall be independent from any railway
undertaking and infrastructure manager.
The Supervision Authority and the Safety
Certification Authority mentioned in Article 4(1) may be two
separate entities or they may be incorporated into the same
organisation.
§ 2 The correct application of the safety management
system of railway undertakings shall be supervised by the
Supervision Authority in accordance with these Uniform Rules.
§ 3 Each Contracting State shall notify the Secretary
General of its Supervision Authority in at least one of the
Organisation's working languages and shall keep the
information up-to-date.
§ 4 The Secretary General shall publish the
information referred to under § 3 on the website of the
Organisation in the languages of notification.
§ 5 The Committee of Technical Experts shall be
competent to adopt recommendations to implement a system of
cooperation and peer evaluation of Supervision Authorities to
support the mutual recognition described in Article 5 § 4.
Article 7
Safety management and the operation of trains
§ 1 Railway undertakings shall operate trains in
international traffic only within the area of operation
specified in their Safety Certificates.
§ 2 Infrastructure managers and railway undertakings
involved in the operation of trains in international traffic
shall control all safety risks associated with their
activities.
§ 3 Infrastructure managers and railway undertakings
involved in the operation of trains in international traffic
shall cooperate to ensure that trains in international traffic
under their responsibility are operated safely.
§ 4 Infrastructure managers and railway undertakings
involved in the operation of trains in international traffic
shall establish their safety management system and monitor its
correct application in accordance with these Uniform Rules.
Article 8
Annexes and recommendations
§ 1 The Committee of Technical Experts shall decide
whether to adopt an Annex or a provision amending it in
accordance with the procedure laid down in Articles 16, 20 and
33 § 6 of the Convention. The decisions shall enter into force
in accordance with Article 35 §§ 3 and 4 of the Convention.
§ 2 An application for adoption of an Annex
or a provision amending it may be made by:
a) any Contracting State;
b) any regional organisation as defined in Article 2 x)
of ATMF Uniform Rules;
c) any representative international association
for whose members the existence of the Annex is indispensable
for reasons of safety and economy in the exercise of their
activity.
§ 3 In order to
implement the requirements of these Uniform Rules in a
harmonised way, the Annexes to these Uniform Rules shall
include:
a) A Common Safety Method for safety management system
requirements to be applied by Safety Certification Authorities
when issuing Safety Certificates and by railway undertakings
and infrastructure managers when developing, implementing,
maintaining and improving their safety management systems;
b) A Common Safety Method on monitoring to be applied by
railway undertakings and infrastructure managers and entities
in charge of maintenance;
c) The necessary links to the Common Safety
Method on risk evaluation and assessment to be applied by the
railway undertakings, infrastructure managers and entities in
charge of maintenance when making any technical, operational
or organisational change to the railway system;
d) A Common Safety Method on supervision to be
applied by Supervision Authorities.
The Committee of Technical Experts shall consider the
inclusion of harmonised procedures for the issuing of Safety
Certificates.
§ 4 The preparation of Annexes
shall be the responsibility of the Committee of Technical
Experts assisted by appropriate working groups and the
Secretary General on the basis of applications made in
accordance with § 2.
§ 5 The Committee of Technical Experts may recommend
methods and practices relating to the safe operation of trains
in international traffic.
Article 9
Declarations
§ 1 Any Contracting State may, within a period of
four months from the day of notification of the decision of
the Committee of Technical Experts by the Secretary General,
make a reasoned declaration notifying him that it will not
apply the Annex to these Uniform Rules, so far as it concerns
the railway infrastructure or part of it situated on its
territory and the traffic on that infrastructure.
§ 2 The Contracting States which have made a
declaration in accordance with § 1 shall not be taken into
account in determining the number of states which must
formulate an objecttion in accordance with Article 35 § 4 of
the Convention, in order that a decision of the Committee of
Technical Experts should not enter into force.
§ 3 A State which has made a declaration in
accordance with § 1 may withdraw it at any time by
notifycation to the Secretary General. This withdrawal shall
take effect on the first day of the second month following the
notification.
Enhetliga rättsregler för säker drift av tåg i internationell
trafik (EST, bihang H till fördraget)
Artikel 1 Tillämpningsområde
Genom dessa enhetliga rättsregler fastställs krav avseende den säkra
driften av tåg i internationell trafik, inbegripet
säkerhetscertifiering och tillsyn.
Artikel 2 Definitioner
I dessa enhetliga rättsregler, bilagorna
till dessa och UTP:n, och i tillägg till definitionerna i
artikel 2 i de enhetliga rättsreglerna ATMF och artikel 2 i de
enhetliga rättsreglerna APTU avses med
a) verksamhetsområde: järnvägsnät belägna inom
två eller flera fördragsstater på vilka ett järnvägsföretag
avser att bedriva järnvägstrafik,
b) tillståndsmyndighet: den nationella eller
internationella organisation som har ansvar för att utfärda
säkerhetsintyg till järnvägsföretag,
c) certifierat järnvägsföretag: ett järnvägsföretag som
innehar ett säkerhetsintyg utfärdat av en tillståndsmyndighet,
d) driftskompatibilitet: förmågan att bedriva säker
tågtrafik utan driftsavbrott i och mellan järnvägsnät och
samtidigt uppfylla erforderliga prestandakrav,
e) övervakning: de förfaranden som
järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare har i syfte att
kontrollera att säkerhetsstyrningssystemet tillämpas korrekt
och är effektivt,
f) järnvägssystem: det i varje fördragsstat
belägna järnvägsnätet innefattande linjer, stationer,
knutpunkter och terminaler för internationell järnvägstrafik
och de fordon som kan trafikera hela eller delar av detta nät,
g) säkerhetsintyg:
intyg som visar att det berörda järnvägsföretaget har inrättat
ett säkerhetsstyrningssystem och att det har förmåga att
bedriva en säker järnvägstrafik inom det verksamhetsområde i
den stat i vilket intyget gäller,
h) säkerhetsstyrningssystem: den organisation, de förfaranden
och rutiner som inrättas av en infrastrukturförvaltare eller
ett järnvägsföretag i syfte att garantera en säker drift av
järnvägstrafiken,
i)tillsyn: det förfarande som inrättats av tillsynsmyndigheten
för att utöva tillsyn över driftsäkerheten hos järnvägsföretag
efter det att säkerhetsintyg har utfärdats,
j) tillsynsmyndighet: den nationella eller
internationella organisation som har ansvaret för att utöva
tillsyn över den korrekta tillämpningen av
säkerhetsstyrningssystemet.
Artikel 3
Drift- och säkerhetskrav
§ 1 Internationell järnvägstrafik ska bedrivas enligt
de drift- och säkerhetskrav som anges i dessa enhetliga
rättsregler.
§ 2 Utan att det påverkar ansvaret för de
underhållsansvariga enheter som svarar för underhållet av
järnvägsfordon samt för övriga aktörer som kan ha en påverkan
på driftsäkerheten i järnvägssystemet, ska de fördragsslutande
staterna säkerställa att ansvaret för säkerheten i den
internationella järnvägstrafiken som bedrivs på deras
territorier och kontrollen av de risker som är förenade med
denna trafik vilar på berörda infrastrukturförvaltare och de
järnvägsföretag som bedriver sådan trafik.
§ 3 De fördragsslutande staterna ska förplikta
samtliga järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som är
involverade i driften av internationell järnvägstrafik inom
territoriet att inrätta ett säkerhetsstyrningssystem och att
övervaka den korrekta tillämpningen av detta.
§ 4 De fördragsslutande staterna ska se till att samtliga
tvingande drift- och säkerhetsbestämmelser tillkännages samt
hålls tillgängliga för järnvägsföretagen och
infrastrukturförvaltarna.
Artikel 4
Tillståndsmyndighet
§ 1 Varje fördragsslutande stat ska säkerställa att
det inrättas en tillståndsmyndighet vars organisation, legala
struktur och beslutsfattande är självständigt i förhållande
till samtliga järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.
Tillståndsmyndigheten och den tillsynsmyndighet som anges
i artikel 6 § 1 kan utgöras av två skilda enheter, men de kan
även ingå i en och samma organisation.
§ 2 Varje fördragsslutande stat ska underrätta
generalsekreteraren om statens tillståndsmyndighet på minst
ett av organisationens arbetsspråk samt hålla denna
information aktuell.
§ 3 Generalsekreteraren ska offentliggöra den information som
avses i § 2 på organisationens hemsida på de språk som används
för offentliggöranden.
Artikel 5
Säkerhetscertifiering av järnvägsföretag
§ 1 De fördragsslutande staterna ska endast godkänna
att internationell järnvägstrafik bedrivs av järnvägsföretag
som innehar ett säkerhetsintyg som gäller för deras
territorier.
§ 2 Säkerhetsintyg avseende driften av internationell
järnvägstrafik ska utfärdas i enlighet med bestämmelserna i
dessa enhetliga rättsregler.
§ 3 I samband med att ett säkerhetsintyg utfärdas
till järnvägsföretag som redan innehar ett säkerhetsintyg som
är giltigt i en annan fördragsslutande stat, ska
tillståndsmyndigheten godta resultaten av de bedömningar av
överensstämmelse som gjorts av tillståndsmyndigheten i den
andra fördragsslutande staten.
Denna skyldighet gäller endast så länge bedömningarna
av överensstämmelse har företagits i enlighet med likvärdiga
bestämmelser i bilagorna till dessa enhetliga rättsregler
eller enhetliga tekniska föreskrifter.
Tillståndsmyndigheterna ska samarbeta i detta syfte.
§ 4 I tillägg till § 3 kan de fördragsslutande
staterna sluta överenskommelser avseende ömsesidigt erkännande
av hela eller delar av säkerhetsintyg utfärdade av
tillståndsmyndigheter i övriga stater under förutsättning att
bedömningskriterierna som låg till grund för utfärdandet av
säkerhetsintyget överensstämmer med de tillämpliga kriterierna
i dessa stater. Generalsekreteraren ska underrättas om sådana
överenskommelser. Generalsekreteraren ska offentliggöra den
informationen. Villkor för ömsesidigt erkännande av hela eller
delar av säkerhetsintyg kan även införas i en bilaga till
dessa enhetliga rättsregler.
§ 5 De fördragsslutande staterna ska säkerställa att
tillståndsmyndigheten för ett offentligt register över de
järnvägsföretag som innehar ett giltigt nationellt
säkerhetsintyg avseende driften av internationell tågtrafik,
inbegripet verksamhetsområdet och giltigheten av varje intyg.
Informationen i registret ska hållas aktuell.
§ 6 Tekniska expertutskottet är behörigt att
anta specifikationer och praktiska åtgärder avseende en
gemensam databas för offentliggörande av den information som
anges i § 5.
§ 7 Tekniska expertutskottet är behörigt att anta
rekommendationer avseende införande av ett system för
samarbete och utvärdering av tillståndsmyndigheter i syfte att
understödja det ömsesidiga erkännande som anges i § 4.
Artikel 6
Tillsyn
§ 1 Varje fördragsslutande stat ska säkerställa att
en tillsynsmyndighet inrättas, vars organisation, legala
struktur och beslutsfattande ska vara självständigt i
förhållande till samtliga järnvägsföretag och
infrastrukturförvaltare.
Tillsynsmyndigheten och den tillståndsmyndighet som
anges i artikel 4 § 1 kan utgöras av två skilda enheter, men
de kan även ingå i en och samma organisation.
§ 2 Tillsynsmyndigheten ska i enlighet med dessa
enhetliga rättsregler bedriva tillsyn över att
järnvägsföretagens säkerhetsstyrningssystem tillämpas på ett
korrekt sätt.
§ 3 Varje fördragsslutande stat ska underrätta
generalsekreteraren om statens tillsynsmyndighet på minst ett
av organisationens arbetsspråk samt hålla informationen
aktuell.
§ 4 Generalsekreteraren ska offentliggöra den
information som avses i § 3 på organisationens hemsida på de
språk som används för offentliggöranden.
§ 5 Tekniska expertutskottet ska vara behörigt att
anta rekommendationer avseende implementeringen av ett system
för samarbete och kollegial utvärdering av tillsynsmyndigheter
i syfte att främja det ömsesidiga erkännande som beskrivs i
artikel 5 § 4.
Artikel 7
Säkerhetsstyrning och tågdrift
§ 1 Järnvägsföretag får bedriva internationell
järnvägstrafik endast inom det verksamhetsområde som anges i
deras säkerhetsintyg.
§ 2 Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som
är involverade i driften av internationell järnvägstrafik ska
ha kontroll på samtliga säkerhetsrisker som är förbundna med
verksamheten.
§ 3 Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som
är involverade i driften av internationell järnvägstrafik ska
samarbeta i syfte att säkerställa att den internationella
tågtrafik som de ansvarar för bedrivs på ett säkert sätt.
§ 4 Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag
involverade i driften av internationell järnvägstrafik ska
införa säkerhetsstyrningssystem och övervaka den korrekta
tillämpningen av dem enligt dessa enhetliga rättsregler.
Artikel 8
Bilagor och rekommendationer
§ 1 Tekniska expertutskottet beslutar om antagandet
av en bilaga eller ändringsbestämmelser till denna i enlighet
med den ordning som regleras i artiklarna 16, 20 och 33 § 6 i
fördraget. Besluten ska träda i kraft i enlighet med artikel
35 §§ 3 och 4 i fördraget.
§ 2 En ansökan om antagande av en bilaga eller
ändringsbestämmelse kan göras av:
a) varje fördragsslutande stat,
b) varje regional organisation som
anges i artikel 2 x i de enhetliga rättsreglerna ATMF,
c) varje representativ internationell
organisation för vars medlemmar bilagan framstår som oumbärlig
i utförandet av verksamheten med hänsyn till säkerhet och
ekonomi.
§ 3 I syfte att implementera kraven i dessa enhetliga
rättsregler på ett överensstämmande sätt ska bilagorna till
dessa enhetliga rättsregler innehålla:
a) en gemensam säkerhetsmetod om krav på
säkerhetsstyrningssystemet som ska tillämpas av
tillståndsmyndigheterna vid utfärdande av säkerhetsintyg och
av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i utvecklingen,
implementeringen, underhållet och förbättrandet av
säkerhetsstyrningssystemen,
b) en gemensam säkerhetsmetod
avseende övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag och
infrastrukturförvaltare samt underhållsansvariga enheter,
c) de nödvändiga kopplingarna till den gemensamma
säkerhetsmetoden avseende riskvärdering och riskbedömning som
ska tillämpas av järnvägsföretagen, infrastrukturförvaltarna
och de underhållsansvariga enheterna när dessa gör tekniska,
operationella och organisatoriska ändringar i
järnvägssystemet,
d) en gemensam säkerhetsmetod avseende tillsyn som ska
tillämpas av tillsynsmyndigheterna.
Tekniska expertutskottet ska överväga införandet av
harmoniserade procedurer för utfärdande av säkerhetsintyg.
§ 4 Tekniska expertutskottet ansvarar med hjälp av
lämpliga arbetsgrupper och generalsekreteraren för
utarbetandet av bilagorna på grundval av de enligt § 2 gjorda
ansökningarna.
§ 5 Tekniska expertutskottet får rekommendera metoder
och rutiner avseende säker drift av tåg i internationell
trafik.
Artikel 9
Förklaringar
§ 1 En fördragsslutande stat kan inom en period om
fyra månader från generalsekreterarens tillkännagivande av
tekniska expertutskottets beslut, avge en motiverad förklaring
till denne att staten inte kommer att tillämpa bilagan till
dessa enhetliga rättsregler i fråga om järnvägsinfrastrukturen
eller en del av denna på sitt territorium och trafiken på den
infrastrukturen.
§ 2 Fördragsslutande stater som har avgett en
förklaring enligt § 1 ska inte räknas vid fastställandet av
det antal stater som måste avge en invändning enligt artikel
35 § 4 i fördraget för att tekniska expertutskottets beslut
inte ska träda i kraft.
§ 3 En stat som har avgett en förklaring
enligt § 1 får återkalla denna när som helst genom att
underrätta generalsekreteraren. Återkallandet gäller från
första dagen i andra månaden efter underrättelsen.
Lag (2024:933).