Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2019:1274 ·
Visa register
Lag (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns
Departement: Finansdepartementet S2
Utfärdad: 2019-12-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:604
Ikraft: 2020-04-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2022:1778
Upphävd: 2023-01-01 överg.best.
Lagens tillämpningsområde
1 § Skatt ska betalas till staten enligt denna lag för avfall
som förs in till en avfallsförbränningsanläggning eller en
samförbränningsanläggning.
Med avfall avses detsamma som i 15 kap. 1 § miljöbalken
(1998:808).
2 § Med avfallsförbränningsanläggning avses en
förbränningsanläggning
1. som är avsedd för avfallsförbränning med eller utan
återvinning av alstrad energi,
2. där förbränning av avfall sker på ett sådant sätt att det
huvudsakliga ändamålet med anläggningen inte kan anses vara
produktion av energi eller material,
3. där mer än 40 procent av den alstrade värmen kommer från
förbränning av farligt avfall, eller
4. där det förbränns annat kommunalt avfall än avfall som
omfattas av någon av avfallstyperna i underkapitel 20 01 och
är källsorterat eller i underkapitel 20 02, enligt bilagan
till kommissionens beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om
ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i
enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om
avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en
förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i
rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, i lydelsen
enligt kommissionens beslut 2014/955/EU. Lag (2020:604).
3 § Med samförbränningsanläggning avses en
förbränningsanläggning som
1. huvudsakligen är avsedd för produktion av energi eller
material men där avfall används som normalt bränsle eller
tillskottsbränsle eller värmebehandlas i syfte att kunna
bortskaffas, och
2. inte är en avfallsförbränningsanläggning.
4 § Med förbränningsanläggning avses en stationär eller mobil
teknisk anläggning där avfall förbränns. I en
förbränningsanläggning enligt denna lag ingår
1. hela anläggningen och det område som hör till anläggningen
med samtliga förbränningslinjer, utrymmen, utrustning och
system som hör samman med avfallets behandling, och
2. allt i anläggningen som hör samman med termisk behandling
av avfallet genom oxidering eller genom en förbränningsprocess
som följer därefter.
5 § Med avfallsförbränning avses värmebehandling av avfall
genom oxidation eller andra värmebehandlingsprocesser som
pyrolys, förgasning eller plasmaprocess, i den utsträckning
som ämnena från behandlingen sedan förbränns.
5 a § Med kommunalt avfall avses detsamma som i 15 kap. 3 §
miljöbalken. Lag (2020:604).
Undantag från skatteplikt
6 § Skatt enligt denna lag ska inte betalas för
1. farligt avfall som förs in till en anläggning,
2. biobränsle som förs in till en anläggning,
3. animaliska biprodukter som förs in till en anläggning,
eller
4. avfall som förs in till en samförbränningsanläggning som
huvudsakligen producerar material och där avfallsförbränning
ingår i produktionen av materialet, under förutsättning att
materialet innehåller en del av avfallet eller dess
restprodukter.
7 § Med farligt avfall avses avfall med minst en av de farliga
egenskaper som förtecknas i bilaga III till Europaparlamentets
och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om
avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt
kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014.
8 § Med biobränsle avses material av biologiskt ursprung som
används som bränsle. Med biobränsle avses dock inte
1. fossila material,
2. osorterat avfall, oavsett innehåll, eller
3. föremål eller ämne som avses i 2 men som har upphört att
vara avfall efter en hantering som innebär återvinning.
9 § Med animaliska biprodukter avses de produkter som
definieras som kategori 1-material och kategori 2-material i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av
den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska
biprodukter och därav framställda produkter som inte är
avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av
förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska
biprodukter), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv 2010/63/EU.
Vem som är skattskyldig
10 § Skattskyldig enligt denna lag är den som bedriver
verksamheten på en avfallsförbränningsanläggning eller på en
samförbränningsanläggning.
Skattskyldighetens inträde
11 § Skyldighet att betala skatt inträder när avfall förs in
till en avfallsförbränningsanläggning eller en
samförbränningsanläggning.
Skattebelopp
12 § Skatt ska betalas med 125 kronor per ton avfall.
13 § För kalenderåret 2023 och efterföljande år ska skatten
betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar det
i 12 § angivna skattebeloppet multiplicerat med det
jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före
det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021.
Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.
Regeringen fastställer före november månads utgång det
omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas
för påföljande kalenderår.
Avdrag för skatt
14 § Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt enligt
denna lag
1. för avfall som förs ut från anläggningen, och
2. för ämne eller föremål som har upphört att vara avfall och
som förs ut från anläggning.
Avdrag ska göras med det skattebelopp som gällde när
skattskyldigheten för avfallet inträdde.
Förfarandet
15 § I fråga om förfarandet vid beskattningen enligt denna lag
gäller skatteförfarandelagen (2011:1244).
Övergångsbestämmelser
2019:1274
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
2. Lagen tillämpas inte på avfall som förts in till en
avfallsförbränningsanläggning eller en
samförbränningsanläggning före ikraftträdandet.
3. Skatt enligt 12 § ska betalas med 75 kronor per ton avfall
under perioden från och med den 1 april 2020 till och med den
31 december 2020 samt med 100 kronor per ton avfall under
perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31
december 2021.
2022:1778
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.