Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2017:1179 ·
Visa register
Förordning (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 2017-11-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:301
Ikraft: 2017-12-20 överg.best.
1 § Denna förordning är meddelad med stöd av
– 10 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter i fråga om 23 §,
– 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 55 och 56 §§, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga
bestämmelser.
2 § Med Studsviksavgifter avses i denna förordning avgifter
enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av
visst radioaktivt avfall m.m.
I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma
betydelse som i lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter.
Beräkning av kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och
kompletteringsbelopp
3 § Vid beräkning av kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp
och kompletteringsbelopp ska
1. grundkostnader och merkostnader räknas om från fast till
löpande penningvärde baserat på en inflationskurva, och
2. de omräknade grundkostnaderna och merkostnaderna och de
förväntade inbetalningarna till kärnavfallsfonden, vid
diskontering enligt 7 § lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter, beräknas med en riskfri
diskonteringsräntekurva med ett tillägg på 0,75
procentenheter.
4 § Vid bedömning av förväntade inbetalningar enligt 7 §
andra stycket 1 lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter ska varje kärnkraftsreaktor som
inte är permanent avstängd antas ha
1. en total driftstid om 50 år, eller
2. en återstående driftstid om minst sex år, om reaktorn har
varit i drift i minst 44 år.
Om det finns särskilda skäl att anta att driften kan komma
att upphöra vid en tidigare tidpunkt, ska den förväntade
driftstiden i stället bestämmas utifrån den tidpunkten.
5 § De förväntade inbetalningarna enligt 7 § andra stycket 2
lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter ska avse avgifter under de närmast kommande tre
kalenderåren.
Om det finns särskilda skäl, får en kärnavfallsavgift
bestämmas utifrån inbetalningar under en kortare eller längre
tidsperiod.
6 § En kärnavfallsavgift ska anges som ett årligt belopp i
kronor. För en reaktorinnehavare som har tillstånd för en
eller flera kärnkraftsreaktorer som inte är permanent
avstängda ska avgiften dock anges i kronor per levererad
kilowattimme el och bestämmas utifrån den mängd el som
reaktorinnehavaren kan antas leverera under återstående
driftstid.
7 § Kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och
kompletteringsbelopp ska bestämmas för en period om tre
kalenderår i taget. Om det finns särskilda skäl, får de
bestämmas för en kortare period.
Reaktorinnehavares kostnadsberäkningar
8 § Reaktorinnehavarna ska tillsammans ge in den
kostnadsberäkning som avses i 21 § 2 lagen (2006:647) om
finansiering av kärntekniska restprodukter till
Riksgäldskontoret. Beräkningen ska ges in senast under
september månad vart tredje år, samma år som det program som
avses i 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ges in
enligt 25 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.
Förordning (2018:1450).
9 § Kostnadsberäkningen ska
1. redovisa den sammanlagda grundkostnaden för alla
reaktorinnehavare,
2. redovisa den del av grundkostnaden som är gemensam för
alla reaktorinnehavare,
3. för varje reaktorinnehavare redovisa den del av
grundkostnaden som är hänförlig till reaktorinnehavarens
reaktorer,
4. redovisa hur stor del av grundkostnaden som avser
a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt
kärnbränsle,
b) avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter,
specificerat för varje reaktor,
c) slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling,
specificerat för varje reaktor, och
d) forsknings- och utvecklingsverksamhet, och
5. i fråga om den del av grundkostnaden som avser tiden från
det att kostnadsberäkningen ges in och återstoden av den
driftstid som följer av 4 § redovisa hur stor kostnaden är
sammanlagt för alla reaktorinnehavare och hur stor del som
a) är gemensam för alla reaktorinnehavare,
b) är hänförlig till var och en av reaktorinnehavarna, och
c) bör läggas till grund för varje reaktorinnehavares
finansieringsbelopp.
De redovisade grundkostnaderna ska avse det sannolikhetsvägda
medelvärdet av samtliga kostnader i den utfallsmängd som har
antagits för beräkningen.
10 § Tillsammans med kostnadsberäkningen ska det ges in
uppgifter om hur mycket el som varje reaktorinnehavare
årligen planerar att leverera per reaktor under tiden från
det att kostnadsberäkningen ges in och återstoden av den
driftstid som följer av 4 §.
Andra tillståndshavares kostnadsberäkningar
11 § En tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare
ska, enskilt eller tillsammans med andra sådana
tillståndshavare, ge in den kostnadsberäkning som avses i
21 § 2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter till Riksgäldskontoret senast den 7 januari
vart tredje år. Förordning (2018:1450).
12 § Kostnadsberäkningen ska redovisa
1. grundkostnaden för de anläggningar som omfattas av
tillståndshavarens eller de redovisande tillståndshavarnas
tillstånd,
2. hur stor del av grundkostnaden som bör läggas till grund
för finansieringsbeloppet,
3. hur stor del av grundkostnaden som avser
a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall
och kärnämne som inte ska användas igen,
b) avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter,
c) slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling,
och
d) forsknings- och utvecklingsverksamhet, och
4. vilka åtgärder och vilken verksamhet som kan berättiga
till fondmedel enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiering
av kärntekniska restprodukter.
13 § Tillsammans med kostnadsberäkningen ska det ges in
uppgift om den förväntade återstående driftstiden för
anläggningar som inte permanent har stängts av.
Förslag till och beslut om kärnavfallsavgifter,
finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp
14 § Riksgäldskontoret ska inför varje avgiftsperiod
enligt 7 § föreslå den kärnavfallsavgift och det
finansieringsbelopp som ska gälla för var och en av
tillståndshavarna. För reaktorinnehavare ska också ett
kompletteringsbelopp föreslås. Förslaget ska
1. utgå från kostnadsberäkningen enligt 8 eller 11 §, och
2. ta hänsyn till den totala merkostnaden och
tillståndshavarens eventuella rätt till sådana fondmedel som
avses i 15 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter. Förordning (2018:1450).
15 § Riksgäldskontoret ska ge tillståndshavaren tillfälle
att lämna synpunkter på förslaget. Om förslaget gäller en
reaktorinnehavare, ska även berörda myndigheter, kommuner och
organisationer ges tillfälle att lämna synpunkter.
Förordning (2018:1450).
16 § För varje reaktorinnehavare ska Riksgäldskontoret,
med hänsyn till det som kommit fram i synpunkter enligt 15 §,
ge in ett förslag till regeringen om vilken kärnavfallsavgift
och vilka finansierings- och kompletteringsbelopp som ska
gälla under den kommande avgiftsperioden. Förslagen ska ges
in inom tolv månader från det att reaktorinnehavarnas
kostnadsberäkning senast ska ha getts in enligt 8 §.
Förordning (2018:1450).
17 § För varje tillståndshavare som inte är
reaktorinnehavare ska Riksgäldskontoret, med hänsyn till det
som kommit fram i synpunkter enligt 15 §, besluta den
kärnavfallsavgift och det finansieringsbelopp som ska gälla
under den kommande avgiftsperioden.
Om ett ärende har principiell betydelse eller annars är av
särskild vikt, ska Riksgäldskontoret lämna över ärendet till
regeringen för beslut tillsammans med ett eget förslag till
beslut. Ärendet ska då lämnas över inom sex månader från det
att tillståndshavarens kostnadsberäkning senast ska ha getts
in enligt 11 §. Förordning (2018:1450).
18 § I förslagen till regeringen ska Riksgäldskontoret
yttra sig över kostnadsberäkningen och redovisa
1. de närmare skälen för myndighetens bedömning,
2. merkostnaden och beräkningsunderlaget för den, och
3. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för
kostnadsutvecklingen. Förordning (2018:1450).
Dispens från avgiftsskyldigheten
19 § Riksgäldskontoret får ge dispens från
avgiftsskyldigheten enligt 8 § lagen (2006:647) om
finansiering av kärntekniska restprodukter.
Förordning (2018:1450).
Avgifternas betalning
20 § En reaktorinnehavare ska betala kärnavfallsavgiften
kvartalsvis senast en månad efter varje kalenderkvartals
utgång.
21 § En tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska
betala kärnavfallsavgiften årsvis senast en månad efter varje
kalenderårs utgång.
22 § Kärnavfallsavgifterna ska betalas till
Kärnavfallsfonden.
Säkerheter
23 § En säkerhet som ställs av en reaktorinnehavare ska vara
utan tidsbegränsning och får inte vara en fastighet som det
bedrivs kärnteknisk verksamhet på.
24 § En tillståndshavare ska föreslå säkerheter enligt 9 §
lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter till Riksgäldskontoret senast två månader efter
det att
1. regeringen har beslutat om finansieringsbelopp och
kompletteringsbelopp, om tillståndshavaren är
reaktorinnehavare, och
2. Riksgäldskontoret har beslutat om finansieringsbelopp, i
övriga fall. Förordning (2018:1450).
25 § Riksgäldskontoret ska, inom två månader från det att
tillståndshavaren senast ska ha lämnat sitt förslag enligt
24 §, överlämna förslaget tillsammans med ett eget yttrande
till regeringen för prövning av om förslaget är godtagbart.
Om det behövs för att säkerställa statens rätt, ska
Riksgäldskontoret föreslå de villkor som en säkerhet bör
förenas med.
26 § En tillståndshavare ska ställa godtagbara
tilläggssäkerheter motsvarande ett visst belopp, om
1. värdebeständigheten på den eller de säkerheter som har
ställts har försämrats och inte längre är godtagbar, eller
2. sådana villkor som avses i 25 § andra stycket har
åsidosatts.
27 § Säkerheter enligt 9 § lagen (2006:647) om finansiering
av kärntekniska restprodukter och enligt 26 § denna
förordning ska ställas till Kärnavfallsfonden och förvaltas
av Riksgäldskontoret.
28 § Riksgäldskontoret ska
1. följa värdet på de säkerheter som ställts enligt 9 § lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter och
enligt 26 § denna förordning,
2. bevaka att de villkor som säkerheterna har förenats med
följs, och
3. meddela regeringen om myndigheten bedömer att ställda
säkerheters värdebeständighet har försämrats väsentligt eller
att sådana villkor som avses i 25 § andra stycket har
åsidosatts.
29 § Om Riksgäldskontoret anser att en tilläggssäkerhet
behövs, ska myndigheten föreslå ett lämpligt belopp för en
sådan säkerhet och yttra sig till regeringen över
tillståndshavarens förslag till säkerhet.
30 § Riksgäldskontoret ska meddela regeringen om
myndigheten bedömer att ställda säkerheter bör tas i
anspråk. Förordning (2018:1450).
Tillståndshavares användning av fondmedel som är hänförliga
till kärnavfallsavgifter
31 § En tillståndshavare ska senast den 30 oktober varje
år ge in den utbetalningsplan som avses i 21 § 1 lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter till
Riksgäldskontoret. Förordning (2018:1450).
32 § En tillståndshavare får ansöka om utbetalning av
fondmedel för sådana kostnader som avses i 4 § 1-3 och 9 lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter.
Ansökan ska lämnas in till Riksgäldskontoret senast
1. den 31 oktober för utbetalningar som avser nästa
kalenderårs första kvartal,
2. den 28 februari för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs andra kvartal,
3. den 30 maj för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs tredje kvartal, och
4. den 31 augusti för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs fjärde kvartal.
En tillståndshavare får även ansöka om utbetalning av sådana
fondmedel i efterskott för kostnader som tillståndshavaren har
haft under innevarande eller tidigare kvartal. Ansökan får i
så fall lämnas in vid en senare tidpunkt.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade
medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
33 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och
beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får användas
av tillståndshavaren. Beslutet får endast avse kostnader som
tillståndshavaren förväntas få under det kvartal som ansökan
avser och som avser åtgärder och verksamheter som ingår i de
kostnadsberäkningar som har använts då kärnavfallsavgiften
beslutades.
Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om
utbetalning av fondmedel
1. för åtgärder och verksamheter som inte har ingått i de
kostnadsberäkningar som avses i första stycket, eller
2. i efterskott efter ansökan enligt 32 § andra stycket.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott för kvartal. Om
fondmedlen ska betalas ut i efterskott enligt andra stycket 2
ska fondmedlen i stället betalas ut senast under det kvartal
som infaller närmast efter beslutet. Förordning (2022:254).
Kommuners användning av fondmedel som är hänförliga till
kärnavfallsavgifter
34 § En kommuns ansökan om fondmedel för sådana kostnader som
avses i 4 § 8 och 9 lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret
senast tre månader före ingången av den period som ansökan
avser.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade
medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
35 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning
och beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får
användas av kommunen. Ersättning får endast ges till kommuner
där en anläggning för slutförvar för restprodukter planeras
eller byggs och får bestämmas till högst 10 miljoner kronor
per kommun och kalenderår.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott.
Förordning (2018:1450).
Ideella föreningars användning av fondmedel som är hänförliga
till kärnavfallsavgifter
36 § En ideell förenings ansökan om fondmedel för sådant stöd
som avses i 4 § 10 lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret
senast den 30 september året före det kalenderår som ansökan
avser. Förordning (2024:301).
37 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om
utbetalning och beslutar hur och i vilken utsträckning
fondmedel får användas av den ideella föreningen. Stöd får
endast ges till en ideell förening som
1. utnyttjar rätten att delta i sådant samråd som föreskrivs
i 6 kap. 28 § 1 a miljöbalken avseende anläggning för
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle,
2. har en styrelse som utses av medlemmarna i demokratiska
former och årligen håller stämma som medlemmarna får delta i,
3. har stadgar som beslutas av stämman och anger föreningens
namn och ändamål, hur beslut fattas, hur styrelsen utses samt
hur revisorer som kontrollerar styrelsens verksamhet utses,
4. inte har näringsverksamhet som sin huvudsakliga
inkomstkälla, och
5. har minst 1 000 medlemmar, eller är en sammanslutning av
ideella föreningar som tillsammans har minst 1 000 olika
personer som medlemmar och där varje förening som ingår
uppfyller kraven i 2 och 4.
Stöd får ges med högst 2,5 miljoner kronor per förening och
kalenderår och med totalt högst 3,5 miljoner kronor per
kalenderår. Förordning (2018:1450).
38 § Stödet ska avse föreningens kostnader för att delta
i samrådsförfaranden enligt 6 kap. miljöbalken eller 5 c §
lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och yttra sig enligt
6 kap. 39 § första stycket miljöbalken över ansökan om
tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning för en anläggning
för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle samt
kostnader för att kunna följa och bedöma frågor som rör
slutförvaring av använt kärnbränsle och slutförvaringens
påverkan på människors hälsa eller miljön. Kostnaderna får
omfatta lönekostnader, lokalkostnader och övriga
administrativa kostnader. Stödet får inte avse kostnader för
information riktad direkt till allmänheten utöver vad som
avser samrådsförfarandet. Stödet får inte avse insatser som
föreningen gör efter att tolv månader har förflutit från det
att tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har
kungjorts enligt 6 kap. 39–41 §§ miljöbalken.
Om de ansökningar som avser godtagbara kostnader totalt
omfattar större belopp än vad som finns tillgängligt för stöd
under ett visst kalenderår, ska Riksgäldskontoret fördela
stödet så att det ges en jämn geografisk spridning och med
beaktande av föreningarnas medlemsantal och behov samt
tidigare erhållet stöd.
Fondmedlen ska betalas ut i förskott för kalenderår.
Förordning (2018:1450).
Statliga myndigheters användning av fondmedel som är
hänförliga till kärnavfallsavgifter
39 § En statlig myndighets ansökan om ersättning för sådana
kostnader som avses i 4 § 4-7 och 9 lagen (2006:647) om
finansiering av kärntekniska restprodukter ska ges in till och
prövas av regeringen.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som de utbetalade
medlen ska finansiera. Förordning (2024:301).
Utbetalning av fondmedel som är hänförliga till
kärnavfallsavgifter
40 § Kärnavfallsfonden betalar ut fondmedel efter beslut
enligt 33, 35 och 37 §§ på begäran av Riksgäldskontoret.
Förordning (2018:1450).
41 § Fondmedel som betalas ut efter beslut enligt 35, 37 och
39 §§ ska, om inte annat anges i beslutet, dras från varje
tillståndshavares fondmedel med en så stor andel att det
motsvarar tillståndshavarens ansvar för kostnaderna enligt
6 § andra stycket lagen (2006:647) om finansiering av
kärntekniska restprodukter.
Användning och utbetalning av fondmedel som är hänförliga
till Studsviksavgifter
42 § En ansökan om utbetalning av fondmedel som är hänförliga
till Studsviksavgifter ska lämnas in till Riksgäldskontoret
senast
1. den 31 oktober för utbetalningar som avser nästa
kalenderårs första kvartal,
2. den 28 februari för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs andra kvartal,
3. den 30 maj för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs tredje kvartal, och
4. den 31 augusti för utbetalningar som avser innevarande
kalenderårs fjärde kvartal.
En tillståndshavare får även ansöka om utbetalning av sådana
fondmedel i efterskott för kostnader under innevarande eller
tidigare kvartal. Ansökan får i så fall lämnas in vid en
senare tidpunkt.
I ansökan ska det anges vilka kostnader som medlen ska
finansiera och under vilket kvartal de förväntas uppkomma
eller har uppkommit. Det ska även anges om kostnaderna är
hänförliga till
1. behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall
och kärnämne som inte ska användas igen,
2. avveckling, inklusive mellanlagring av restprodukter, eller
3. slutligt omhändertagande av restprodukter från avveckling.
Förordning (2022:254).
43 § Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och
beslutar hur och i vilken utsträckning fondmedel som är
hänförliga till Studsviksavgifter får användas. Fondmedel får
betalas ut endast till den som är skyldig att genomföra sådana
åtgärder som Studsviksavgifterna har fonderats för eller till
en myndighet som är huvudman för ett sådant genomförande.
Beslutet får endast avse kostnader för åtgärder som förväntas
genomföras under det kvartal som ansökan avser och som ingått
i de kostnadsberäkningar som har använts då
Studsviksavgifterna beslutades.
Om det finns särskilda skäl, får Riksgäldskontoret besluta om
utbetalning i efterskott efter ansökan enligt 42 § andra
stycket.
Fondmedel ska betalas ut i förskott för kvartal. Om fondmedlen
ska betalas ut i efterskott enligt andra stycket ska
fondmedlen i stället betalas ut senast under det kvartal som
infaller närmast efter beslutet. Förordning (2022:254).
44 § Kärnavfallsfonden betalar ut fondmedel efter beslut
enligt 43 § på begäran av Riksgäldskontoret.
Förordning (2018:1450).
Redovisning och kontroll
45 §Riksgäldskontoret får besluta att en tillståndshavare
ska lämna in en kostnadsberäkning enligt 8 eller 11 § vid en
annan tidpunkt än som anges där, om det finns särskilda
skäl. Förordning (2018:1450).
46 § Redovisning av hur utbetalade fondmedel har använts
ska
1. för tillståndshavare avse föregående kalenderår och ges in
till Riksgäldskontoret senast den 28 februari varje år,
2. för kommuner avse varje ersättningsperiod och ges in till
Riksgäldskontoret senast tre månader efter periodens slut,
3. för ideella föreningar avse föregående kalenderår och ges
in till Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år,
4. för statliga myndigheter avse föregående kalenderår och
ges in till regeringen senast den 31 mars varje år, och
5. för övriga som har mottagit fondmedel efter beslut enligt
43 § avse föregående kalenderår och ges in till
Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år.
Förordning (2018:1450).
47 § En reaktorinnehavare ska senast den 1 februari varje
år redovisa till Riksgäldskontoret hur mycket el som
reaktorinnehavaren har levererat under föregående
kalenderår. Förordning (2018:1450).
48 § Riksgäldskontoret ska
1. kontrollera att beslutade kärnavfallsavgifter har betalats
in och revidera hur utbetalade fondmedel har använts,
2. senast den 1 februari varje år underrätta
Kärnavfallsfonden om alla planerade och prognostiserade
inbetalningar till och utbetalningar från fonden, och
3. för varje kalenderår lämna en sammanfattning till
regeringen över användningen av utbetalade medel.
Förordning (2018:1450).
49 § Riksgäldskontoret prövar frågor om återbetalning,
avräkning och kompensation enligt 17 § första stycket 1 och
2 lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter. Förordning (2018:1450).
Återbetalning av fondmedel som inte behövs
50 § Riksgäldskontoret ska anmäla till regeringen att
återbetalning av fondmedel enligt 14 § andra stycket lagen
(2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter bör
ske, om
1. en tillståndshavares skyldigheter enligt 11 § samma lag
har upphört, eller
2. det dessförinnan finns särskilda skäl att återbetala medel
som inte behövs. Förordning (2018:1450).
51 § En ansökan om återbetalning enligt 14 § andra stycket
lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska
restprodukter ska ges in till Riksgäldskontoret.
Förordning (2018:1450).
52 § Riksgäldskontoret ska med ett eget yttrande överlämna
en ansökan enligt 51 § till regeringen.
Förordning (2018:1450).
Dispenser
53 § Riksgäldskontoret får i det enskilda fallet ge
dispens från bestämmelserna om tidsfrister i 8, 10, 11, 13,
20, 21, 24, 31, 32, 34, 36, 42, 46 och 47 §§, om det kan ske
utan att syftet med bestämmelserna åsidosätts.
Förordning (2018:1450).
54 § Har upphävts genom förordning (2018:1450).
Bemyndiganden
55 § Riksgäldskontoret får meddela
1. föreskrifter om hur inflationskurvan och den riskfria
diskonteringsräntekurvan enligt 3 § ska beräknas, och
2. föreskrifter som behövs för verkställigheten av 8, 9, 11,
12, 20, 21, 24–29, 31–38 och 45–49 §§.
Förordning (2018:1450).
56 § Har upphävts genom förordning (2018:1450).
Tillsyn
57 § Tillsynen över att lagen (2006:647) om finansiering
av kärntekniska restprodukter, denna förordning och
föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen följs
utövas av Riksgäldskontoret. Förordning (2018:1450).
Överklagande
58 § Beslut enligt 17 § första stycket, 19, 33, 35, 37,
43, 45, 49, 53 och 57 §§ får överklagas till regeringen.
Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Beslut enligt denna förordning gäller omedelbart om inte
annat bestäms i beslutet. Förordning (2018:1450).
59 § När Riksgäldskontoret överlämnar ett överklagat ärende
till regeringen enligt 58 § ska myndigheten samtidigt yttra
sig över överklagandet.
Om ett samtidigt överlämnande av yttrandet hindrar att ärendet
överlämnas skyndsamt ska Riksgäldskontoret i stället yttra sig
över överklagandet så snart som möjligt efter det att ärendet
överlämnats till regeringen. Förordning (2022:254).
Övergångsbestämmelser
2017:1179
1. Denna förordning träder i kraft den 20 december 2017.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2008:715) om
finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från
kärnteknisk verksamhet.
3. Reaktorinnehavarna ska första gången ge in en
kostnadsberäkning enligt 8 § senast den 30 september 2019.
4. Tillståndshavaren ska första gången ge in en
kostnadsberäkning enligt 11 § senast den 7 januari 2019.
2022:254
1. Denna förordning träder i kraft den 10 maj 2022.
2. Ansökan om medel i efterskott enligt 32 § andra stycket
eller 42 § andra stycket får inte avse kostnader som uppstått
före 2018.
2024:301
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för kommuners
kostnader som hänför sig till 2024.