Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2016:1108 ·
Visa register
Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 2016-11-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:962
Ikraft: 2017-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ersättning till
talmannen, riksdagens ledamöter och ersättare. Bestämmelserna
avser
– ersättning till talmannen (2 kap.),
– arvode till ledamöter och ersättare (3 kap.),
– resekostnadsersättning (4 kap.),
– traktamente (5 kap.),
– övernattningsbostad (6 kap.),
– arbetsrum, introduktion, vidareutbildning samt teknisk och
elektronisk utrustning (7 kap.),
– barnverksamhet (8 kap.),
– ålderspension (9 kap.),
– sjukpension (10 kap),
– efterlevandepension (11 kap.),
– inkomstgaranti (12 kap.),
– omställningsstöd (13 kap.),
– försäkring, rehabilitering och företagshälsovård (14 kap.),
och
– överklagande (15 kap).
Definitioner
2 § I lagen avses med
1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,
2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken,
3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och
27 §§ socialförsäkringsbalken,
4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10–12 §§
socialförsäkringsbalken,
5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22–24 §§
socialförsäkringsbalken, och
6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets
beslut av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom).
3 § Med ett helt år avses i lagen 365 dagar. Om viss tid inte
kan tillgodoräknas som ett helt år vid beräkningen av antalet
hela år ska den tiden ändå anses som ett helt år, om tiden
uppgår till minst 270 dagar.
Rätt till ersättning
4 § En ledamot har rätt till ersättning enligt denna lag.
5 § En ersättare har rätt till ersättning på samma sätt som
en ledamot, om det inte anges något annat i lagen.
6 § Lagen gäller även för talmannen, om det inte anges något
annat i lagen eller annat framgår av sammanhanget.
Tid som ersätts
7 § Bestämmelserna i 3–5, 7 och 14 kap. ska tillämpas från
och med den dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag till och
med 30 dagar efter det att uppdraget upphör.
Bestämmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och
5 §§ ska dock,
– i fråga om en nyvald ledamot som tillträder sitt uppdrag i
samband med ett riksdagsval, tillämpas från och med den dag
då Valmyndigheten fördelat mandaten och fastställt vilka
kandidater som valts till ledamöter, och
– i fråga om en nyvald ledamot som utses enligt 14 kap. 18 §
vallagen (2005:837), tillämpas från och med den dag då
Valmyndigheten utser honom eller henne till ledamot.
Bestämmelserna i 8 kap. ska tillämpas från och med den dag då
ledamoten tillträder sitt uppdrag till och med den dag då
uppdraget upphör.
8 § För en ersättare för en annan ledamot än talmannen eller
ett statsråd eller en statssekreterare, tillämpas 3–5, 7, 8
och 14 kap. endast för den tid som ersättaren enligt bevis
utfärdat av Riksdagsförvaltningen ska fullgöra uppdraget. Om
uppdraget upphör tidigare än vad som anges i beviset
tillämpas dock 8 kap. fram till och med den dag då uppdraget
upphör och 3–5, 7 och 14 kap. till och med 30 dagar efter den
dag då uppdraget upphör, dock längst till och med den dag som
anges i beviset.
Bestämmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och
5 §§ tillämpas från och med den dag då Riksdagsförvaltningen
utfärdar bevis om att ersättaren ska fullgöra ett uppdrag som
ledamot.
Ersättning under ledighet
9 § En ledamot som har beviljats ledighet från sitt uppdrag
under minst en månad i följd har rätt till ersättning för den
tiden om skälet till ledigheten är offentligt uppdrag,
militärtjänstgöring, sjukdom eller något annat förhållande
som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för
arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av
riksdagen eller regeringen eller av någon annan efter
bemyndigande av riksdagen eller regeringen. En anställning
utgör inte ett offentligt uppdrag.
Ersättning lämnas inte för tid då en ledamot är statsråd
eller statssekreterare.
Bemyndigande
10 § Riksförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter
till lagen.
Allmänna råd
11 § Riksdagsförvaltningen meddelar allmänna råd till
lagen.
2 kap. Ersättning till talmannen
Talmansarvode
1 § Talmannen har rätt till ett månatligt arvode som
motsvarar arvodet till statsministern.
Statlig egenpensionsförmån
2 § En talman har inte rätt att ta emot statlig
egenpensionsförmån för tid då det utgår talmansarvode eller
avgångsersättning på grund av uppdrag som statsråd.
3 kap. Arvode till ledamöter och ersättare
Ledamotsarvode
1 § En ledamot har rätt till ett månatligt arvode som bestäms
av Riksdagens arvodesnämnd.
Tilläggsarvode
2 § En vice talman har rätt till ett månatligt tilläggsarvode
som uppgår till 30 procent av ledamotsarvodet.
3 § Ordföranden i ett utskott och i EU-nämnden har rätt till
ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till 20 procent av
ledamotsarvodet.
4 § En vice ordförande i ett utskott och i EU-nämnden har
rätt till ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till 15
procent av ledamotsarvodet.
Sammanträdesarvode i EU-nämnden
5 § En ledamot, suppleant och tillfällig ersättare i
EU-nämnden har rätt till sammanträdesarvode för sammanträden
som infaller på en måndag, en fredag och under tid då
kammaren inte sammanträder. Detta gäller dock inte
ordföranden och vice ordföranden i nämnden.
En suppleant i EU-nämnden som närvarar vid ett sammanträde
utan att delta i de beslut som fattas under sammanträdet har
rätt till sammanträdesarvode bara om nämnden beslutar det.
Riksdagsförvaltningen bestämmer arvodets storlek.
Arvode som inkomst av anställning
6 § Ledamotsarvode och tilläggsarvode ska anses som inkomst
av anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen
(1991:1047) om sjuklön. Ledamoten ska därvid anses som
arbetstagare.
Arvode vid sjukfrånvaro
7 § Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av
sjukdom ska det för samma tid göras ett avdrag från arvodet
och tilläggsarvodet och från andra sådana fasta arvoden som
avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Ledamoten har vid ledighet enligt första stycket rätt till
ersättningar enligt de bestämmelser som gäller för
arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
Avdrag från arvodena och betalning av ersättningarna ska
göras enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos
Riksdagsförvaltningen. För en ledamot gäller dock att
arbetsdagsavdrag är detsamma som kalenderdagsavdrag.
8 § Arvode vid föräldraledighet
Om en ledamot är föräldraledig från sitt uppdrag ska
det för samma tid göras avdrag från arvodet och
tilläggsarvodet och från andra sådana fasta arvoden som
avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Ledighet för barns födelse, vård av adoptivbarn eller
ledighet med tillfällig föräldrapenning ger rätt till
ersättningar enligt de bestämmelser som gäller för
arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
Avdrag från arvodena och betalningen av ersättningarna ska
göras enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos
Riksdagsförvaltningen. För en ledamot gäller dock att
arbetsdagsavdrag är detsamma som kalenderdagsavdrag.
Arvodesavdrag på ledamotens egen begäran
9 § Om en ledamot av annat skäl än de som anges i 7 eller 8 §
har beviljats ledighet för kortare tid än en månad under tid
då arbetsplenum pågår, ska det på ledamotens begäran göras
kalenderdagsavdrag för den tiden från arvodet och
tilläggsarvodet och andra sådana fasta arvoden som avses i
1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag i
riksdagen, dess myndigheter och organ.
Kompensation för förlorad semester
10 § Riksdagsförvaltningen får kompensera en ersättare för
förlorad semester för den del av tjänstgöringen som
understiger tolv månader.
4 kap. Resekostnadsersättning
Ersättning för tjänsteresa
1 § En ledamot har rätt till ersättning för sina kostnader
för tjänsteresor.
Med en tjänsteresa avses en resa som en ledamot gör som ett
led i utövningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som
påbörjas på tjänstestället, under en pågående tjänsteresa
eller på en förrättningsort samt avslutas vid tjänstestället
eller på en förrättningsort.
Ledamotens bostad på folkbokföringsorten enligt
folkbokföringslagen (1991:481) är att betrakta som ledamotens
tjänsteställe vid tillämpningen av lagen.
Ersättning för resa före tillträdet av uppdraget
2 § Innan en nyvald ledamot har tillträtt sitt uppdrag har
han eller hon rätt till ersättning för sina kostnader för
– resor för att delta i möten som ledamotens partigrupp
kallar till,
– resor för att delta i Riksdagsförvaltningens introduktion
till uppdraget, och
– en resa till riksdagen för att tillträda uppdraget.
Ersättning för resa vid extraordinär händelse eller av annan
icke förutsedd orsak
3 § En ledamot har, även i fall som inte omfattas av 1 §,
rätt till ersättning för sina kostnader för en resa som
ledamoten gör för att han eller hon måste inställa sig i
riksdagen på grund av en extraordinär händelse eller av någon
annan orsak som inte har kunnat förutses, under förutsättning
att ledamoten inte kan använda sin biljett för resan
tillbaka.
Riksdagsförvaltningen eller den som Riksdagsförvaltningen
bestämmer får besluta att ersättningen även omfattar
resekostnader enligt första stycket för en medföljande person
som av särskilda skäl måste resa tillsammans med ledamoten.
Enskild utrikes tjänsteresa
4 § Riksdagsstyrelsen fastställer för varje valperiod ett
belopp som en ledamot får använda för enskilda utrikes
tjänsteresor. Medel som inte har använts till sådana
tjänsteresor ska föras tillbaka till Riksdagsförvaltningen.
Resebeslut
5 § Talmannen beslutar själv om sina tjänsteresor.
Riksdagsförvaltningen eller den som förvaltningen bestämmer
beslutar om en ledamots enskilda utrikes tjänsteresa till
länder som inte ingår i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, inte har ansökt om medlemskap i Europeiska
unionen och inte är att betrakta som potentiella
kandidatländer.
En ledamot får själv besluta om övriga tjänsteresor och om
resor enligt 2 och 3 §§.
Ersättningens storlek
6 § Resekostnadsersättning lämnas med ett belopp som
motsvarar den faktiska kostnaden för resan. Kostnaden för
resa med eget fordon såsom bil, förmånsbil, motorcykel eller
båt, och som en ledamot har rätt till ersättning för enligt
detta kapitel, ersätts dock med ett belopp som
Riksdagsförvaltningen bestämmer.
7 § Det finns bestämmelser om utrikes tjänsteresa på uppdrag
av partigrupp i riksdagen i lagen (2016:1109) om stöd till
partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
Val av färdmedel
8 § Färdmedel ska väljas med hänsyn till kostnads-, tids-,
och miljöaspekter.
Reseräkning
9 § Resenären ska snarast efter en avslutad resa ge in en
reseräkning till Riksdagsförvaltningen, dock senast sex
månader efter det att resan avslutades.
Parkeringsplats
10 § En ledamot har i mån av tillgång rätt att använda
Riksdagsförvaltningens parkeringsplatser.
5 kap. Traktamente
Rätt till traktamente
1 § En ledamot har rätt till traktamente enligt 2–6 §§ om
förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader
enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) är
uppfyllda.
Om en nyvald ledamot eller en ersättare som avses i 1 kap.
8 § gör en resa enligt 4 kap. 2 § har han eller hon dock rätt
till traktamente endast enligt 4 eller 5 §.
Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning
2 § Dagtraktamente lämnas vid flerdygnsförrättning på annan
ort i Sverige än Stockholm för varje hel dag som tagits i
anspråk för förrättningen. Traktamentet motsvarar en
etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat till
närmaste tiotal kronor. Om förrättningen har påbörjats kl.
12.00 eller senare på avresedagen eller avslutats kl. 19.00
eller tidigare på hemresedagen utgår ett halvt
dagtraktamente.
Om ledamoten fått fria måltider under en tjänsteresa ska
dagtraktamentet minskas med ett belopp fastställt av
Riksdagsförvaltningen, om inte måltiden obligatoriskt ingår i
priset för transporten på allmänna transportmedel.
Stockholmstraktamente vid flerdygnsförrättning
3 § Vid flerdygnsförrättning i Stockholm lämnas traktamente
för varje hel och halv dag som har tagits i anspråk för
förrättningen (Stockholmstraktamente). Traktamentet motsvarar
hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 §
inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal
kronor. Stockholmstraktamente lämnas inte för dag som
berättigar till dagtraktamente enligt 2 §, till
utlandstraktamente enligt 6 § eller till förrättningstillägg
enligt 7 §.
Stockholmstraktamentet ska inte reduceras om ledamoten fått
fria måltider under förrättningen.
Nattraktamente
4 § En ledamot har rätt till ersättning för logikostnad i
Sverige (nattrakta-mente). Nattraktamentet ska motsvara den
logikostnad som ledamoten kan visa att han eller hon har
haft, dock högst ett högsta belopp som Riksdagsförvaltningen
bestämmer. Vid förrättning i Sverige mer än 50 kilometer från
ledamotens bostad på hemorten har dock ledamoten rätt till
ersättning för den faktiska logikostnad som förrättningen för
med sig.
Någon ersättning för logi ska inte betalas om
Riksdagsförvaltningen tillhandahållit ledamoten logi utan
kostnad.
Oavsett vad som föreskrivs i första och andra styckena ska
Riksdagsför-valtningen betala ersättning för faktisk
logikostnad vid konferens med utskott, delegation, kommitté
eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med
partigrupp i riksdagen.
5 § Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon
har haft för logi lämnas ersättning för hel natt med hälften
av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen
(1999:1229). Sådan ersättning lämnas dock inte om ledamoten
har tillbringat natten på tåg, fartyg eller flygplan och inte
heller då fri logi tillhandahållits av annan myndighet, ett
trafikföretag eller motsvarande.
Flerdygnsförrättning utomlands
6 § Vid en flerdygnsförrättning utomlands lämnas ersättning
för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de
belopp som gäller för arbetstagare hos
Riksdagsförvaltningen.
Förrättningstillägg
7 § Vid en endagsförrättning utomlands som varar mer än fyra
timmar lämnas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de
villkor och med de belopp som gäller för arbetstagare hos
Riksdagsförvaltningen.
Ersättning för logikostnad i vissa fall
8 § Om en ledamot som inte har kunnat få bostad i
Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd har högre logikostnader
än det högsta belopp som kan betalas enligt 4 § första
stycket, har ledamoten rätt till en högre ersättning för
logi, om det finns särskilda skäl för det.
Ersättning för logikostnad vid ledighet
9 § Om en ledighet har pågått i mer än 90 dagar i följd, ska
Riksdagsförvaltningen betala ersättning för logikostnad bara
om det finns särskilda skäl.
Ersättning för bostad på folkbokföringsorten i vissa fall
10 § Om det finns synnerliga skäl får Riksdagsförvaltningen,
efter ansökan av en ledamot, betala ersättning för kostnad
som är förenad med bostaden på folkbokföringsorten men där
nattraktamente inte betalas för denna eller någon annan egen
bostad. Ersättningen får inte överstiga det högsta belopp som
kan betalas enligt 4 § första stycket.
6 kap. Övernattningsbostad
Rätt till övernattningsbostad
1 § Riksdagsförvaltningen ska utan kostnad tillhandahålla en
ledamot som har rätt till nattraktamente enligt 5 kap. 1 §
övernattningsbostad. Med övernattningsbostad avses en
övernattningslägenhet eller ett övernattningsrum inom
Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd eller ett motsvarande
boende.
Rätten att disponera en övernattningsbostad enligt första
stycket är personlig och får inte överlåtas av ledamoten.
2 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka
övernattningsbostäder ur Riksdagsförvaltningens
bostadsbestånd som ska ställas till respektive partigrupps
förfogande.
Bostäderna ska fördelas i proportion till antalet valda
ledamöter som har rätt till övernattningsbostad enligt 1 §
första stycket.
Gruppkansliet svarar för fördelningen av bostäderna till
ledamöterna i partigruppen.
Utflyttning från en övernattningsbostad i
Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd
3 § En ledamot som inte blir återvald efter att ha kandiderat
i ett riksdagsval ska flytta ut ur sin övernattningsbostad
senast en vecka efter valdagen.
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget under en valperiod
ska flytta ut ur sin övernattningsbostad senast en vecka
efter den dag uppdraget upphört.
4 § En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie
riksdagsval ska lämna sin övernattningsbostad senast den 31
juli valåret. Ledamoten får dock behålla bostaden även efter
den tidpunkten så länge det är nödvändigt för att fullgöra
riksdagsuppdraget.
En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska lämna sin
övernattningsbostad senast en vecka efter valdagen.
Ersättares boende
5 § En ersättare ska normalt överta den ordinarie ledamotens
övernattningsbostad. Om detta inte är möjligt ska
Riksdagsförvaltningen utan kostnad tillhandahålla ersättaren
ett ersättarrum.
Rätten till övernattningsbostad och ersättarrum är personlig
och får inte överlåtas till någon annan.
Ersättares utflyttning
6 § En ersättare ska lämna övernattningsbostaden när den
ordinarie ledamoten kommer tillbaka från sin ledighet.
En ersättare ska lämna ersättarrummet senast en vecka efter
det att uppdraget som ersättare upphört.
Ersättning för egen övernattningsbostad
7 § En ledamot som är bosatt mer än 50 kilometer från
Riksdagshuset och på hemorten för sin privata användning har
en bostad inrättad för permanent boende, har rätt till
ersättning för en övernattningsbostad som är belägen inom 50
kilometer från Riksdagshuset.
Ersättningen får högst uppgå till det belopp per månad som
Riksdagsförvaltningen bestämmer.
7 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt
teknisk och elektronisk utrustning
Rätt till arbetsrum
1 § Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla en ledamot ett
arbetsrum i riksdagens lokaler.
Rätten att disponera ett arbetsrum är personlig och får inte
överlåtas av ledamoten.
Fördelning av arbetsrum
2 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som
ställs till respektive partigrupps förfogande. Gruppkansliet
svarar för fördelningen av rummen till ledamöterna i
partigruppen.
Utflyttning från arbetsrum
3 § En ledamot som inte återväljs efter att ha kandiderat i
ett riksdagsval ska lämna sitt arbetsrum senast en vecka
efter valdagen.
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget under en löpande
valperiod ska lämna sitt arbetsrum senast en vecka efter det
att uppdraget upphört.
4 § En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie
riksdagsval ska lämna sitt arbetsrum senast den 31 juli
valåret. Ledamoten får dock behålla rummet efter den
tidpunkten så länge som det är nödvändigt för att han eller
ska kunna fullgöra sitt riksdagsuppdrag.
En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska lämna sitt
arbetsrum senast en vecka efter valdagen.
Ersättares rätt till arbetsrum eller ersättarrum
5 § En ersättare ska normalt överta den ordinarie ledamotens
arbetsrum. Om detta inte är möjligt ska Riksdagsförvaltningen
tillhandahålla ersättaren ett ersättarrum för arbete.
Rätten att disponera den ordinarie ledamotens arbetsrum eller
ett ersättarrum är personlig och får inte överlåtas av
ersättaren.
Ersättares utflyttning
6 § En ersättare ska lämna den ordinarie ledamotens arbetsrum
när denne kommer tillbaka från sin ledighet.
En ersättare ska lämna ett ersättarrum för arbete senast en
vecka efter det att uppdraget upphört.
Introduktion och vidareutbildning
7 § Riksdagsförvaltningen får tillhandahålla ledamöterna en
introduktion till uppdraget som ledamot av riksdagen.
Introduktionen ska vara inriktad på arbetsformerna i
riksdagen.
Riksdagsförvaltningen får även erbjuda ledamöterna
språkutbildning och annan vidareutbildning inom ramen för
uppdraget som ledamot av riksdagen.
8 § Det finns bestämmelser om stöd till språkutbildning för
ledamöterna i lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna
för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
Teknisk och elektronisk utrustning
9 § Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla en ledamot sådan
teknisk och elektronisk utrustning som behövs för att utföra
uppdraget som ledamot i riksdagen.
10 § En ledamot som är ledig från uppdraget får behålla den
tekniska och elektroniska utrustningen. Om det finns
särskilda skäl, får utrustningen dock krävas tillbaka under
ledigheten.
11 § Riksdagsförvaltningen får besluta om ersättning för de
kostnader som en ledamot har för att han eller hon inom
riksdagsuppdraget använder någon annan teknisk och
elektronisk utrustning än utrustning som tillhandahålls av
Riksdagsförvaltningen.
8 kap. Barnverksamhet
1 § En ledamot har i mån av platstillgång rätt till
tillfällig barnverksamhet för barn i åldern ett till och med
tolv år. Rätten gäller ledamotens egna barn; barn till
ledamotens make eller maka, registrerade partner eller sambo;
barn till en person som lever i ett parförhållande med
ledamoten utan att de har ett gemensamt hushåll och barn som
är familjehemsplacerade hos ledamoten.
2 § Barnverksamheten är avgiftsfri.
9 kap. Ålderspension
Rätt till ålderspension
1 § Om pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot enligt
bestämmelserna i detta kapitel, har ledamoten rätt till
ålderspension.
Pensionsrätt
2 § Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad
som han eller hon har fått arvode eller sjukpension enligt
4 §. Pensionsrätt för tid före 2010 ska dock tillgodoräknas
enligt vad som anges i 5–7 §§.
3 § Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del
av underlaget enligt 4 § som inte överstiger 0,625
inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget
som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.
Underlaget för pensionsrätten
4 § Underlaget för pensionsrätten utgörs av
1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§, och
4. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Vid beräkningen av underlaget ska till arvoden enligt 1–4
läggas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 7 och 8 §§.
Om en ledamot under en månad har fått sjukpension, och då
inte har haft rätt till arvode enligt första stycket, utgörs
underlaget för pensionsrätten i stället av det arvode som
ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med
förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och
det år pensionsrätten avser.
Pensionsrätt för tid före 2010
5 § Pensionsrätt för tid före 2010 utgör
1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det
antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts,
delat med 30,4,
2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det
antal dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts,
delat med 30,4, och
3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§,
arvode enligt 1 § 1–4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som har
utbetalats under åren 2001–2009 och arvode enligt 1 § 3
nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i
Riksdagens revisorer under tiden 2001–juni 2003.
6 § Vid tillämpning av 5 § ska
1. tid med sjukpension som grundas på talmansarvode
jämställas med tid som talman,
2. tid med sjukpension som grundas på ledamotsarvode
jämställas med tid som ledamot, och
3. tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009
jämställas med tid som ledamot.
7 § Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte tillgodoräknas, i
den mån ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen
(1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller
motsvarande äldre lagstiftning.
Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte heller tillgodoräknas
för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande
enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Ålderspensionens storlek
8 § Ålderspension utgör för ett år summan av de
pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19.
Varje pensionsrätt ska räknas om med förändringen av
inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år
ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5–7 §§
ska vid omräkningen anses avse 2009. Om balansindex har
fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut, ska
beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index.
Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska
ålderspensionen grundas endast på pensionsrätterna för de
senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt
5–7 §§ ska anses avse det antal månader som motsvarar antalet
tjänstgöringsdagar enligt 5 § 1 och 2 delat med 30,4.
9 § Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad då
ledamoten fyller 65 år ska pensionen minskas med 0,5 procent
för varje månad som återstår till den månad då han eller hon
fyller 65 år.
Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad då ledamoten
fyller 65 år, ska ålderspensionen, när den åter betalas ut,
minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har
tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår
till den månad då ledamoten fyller 65 år. Till den del
ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det
tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader
som ålderspensionen tidigare tagits ut.
Omräkning av ålderspension
10 § Ålderspensionen ska varje år räknas om med hänsyn till
förändringen av inkomstindex för föregående år och det år som
pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. För
ett år då balansindex har fastställts ska beräkningen i
stället göras med hänsyn till detta index.
Tilläggsbelopp
11 § En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången
av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex
hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till
ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf och i
12 §.
Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet
enligt 15–19 §§ eller 20 § och ålderspensionen för samma år.
Om ålderspensionen har tagits ut före den månad då ledamoten
fyller 65 år, ska det bortses från den minskning som detta
leder till.
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen enligt första
stycket ska inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet
före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i
riksdagen ska också inräknas tid då en ledamot har varit
statsråd, om statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte
gett rätt till statsrådspension.
Förmånstiden
12 § /Upphör att gälla U:2021-01-01/
En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och
med den månad då han eller hon fyller 61 år och längst till
och med den månad då ledamoten avlider.
Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett
år ska inte betalas ut.
Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då
ledamoten fyller 65 år.
12 § /Träder i kraft I:2021-01-01/
En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och
med den månad då han eller hon fyller 62 år och längst till
och med den månad då ledamoten avlider.
Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett
år ska inte betalas ut.
Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då ledamoten
fyller 65 år. Lag (2020:962).
13 § Tilläggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har
rätt till egen-pension enligt lagen (1988:589) om ersättning
m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre
lagstiftning.
14 § Ålderspension ska inte betalas samtidigt med
talmansarvode eller ledamotsarvode. Ålderspension ska inte
heller betalas samtidigt med arvode eller övergångsersättning
enligt Europaparlamentets ledamotsstadga.
Jämförelsebelopp
15 § Jämförelsebeloppet ska beräknas som antalet fullgjorda
hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av
riksmötet 2013/14, delat med tolv och multiplicerat med
1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 § som inte
överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,
2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 för-höjda prisbasbelopp, och
3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20
men inte 30 förhöjda prisbasbelopp.
16 § Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet enligt
15 § utgörs av medeltalet av de arvoden enligt 17 § som en
ledamot har haft under fem kalenderår närmast före
avgångsåret. Arvodena för de fyra första kalenderåren ska
därvid räknas om till nivån för det sista kalenderåret före
avgångsåret med hjälp av prisbasbeloppet.
Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår
enligt första stycket, utgörs underlaget enligt 15 § av
medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan
tillgodoräknas.
Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs
underlaget av arvodet för det året.
Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs
underlaget av det genomsnittliga arvodet för de hela
kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med
tolv.
17 § Arvode som avses i 16 § är
1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§,
4. arvode enligt 1 § 1–4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,
5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet,
och
6. arvode till statsråd, om statsrådstid inräknas enligt
18 §.
18 § I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska inräknas
tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I
antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska också inräknas tid
då en ledamot har varit statsråd, om statsrådstiden har
påbörjats före 2003 och inte har gett rätt till
statsrådspension.
19 § Jämförelsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet
för året före avgångsåret och räknas om vid förändring av
prisbasbeloppet.
20 § Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som har varit
talman före 2010 utgörs jämförelsebeloppet, om det blir högre
än beloppet enligt 15–19 §§, av det belopp som han eller hon
skulle ha fått i talmanspension från och med den månad då han
eller hon fyller 65 år enligt de bestämmelser om
talmanspension som gällde vid utgången av 2009.
Ansökan
21 § Den som vill ha ålderspension ska ansöka om det hos
Statens tjänste-pensionsverk.
Ålderspension kan tidigast betalas från och med den månad då
ansökan kommer in till Statens tjänstepensionsverk.
Beslut
22 § Beslut i frågor om ålderspension enligt detta kapitel
fattas av Statens tjänstepensionsverk.
10 kap. Sjukpension
Rätt till sjukpension
1 § En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller
hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning
enligt socialförsäkringsbalken.
För rätt till sjukpension enligt första stycket krävs det att
arbetsförmågan på grund av sjukdom eller någon annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under
uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i
sådan omfattning till dess att ledamoten får hel
sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.
2 § Sjukpension lämnas längst till och med månaden före den
månad då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet
inträffar.
Underlaget för sjukpensionen
3 § Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som
anges i 9 kap. 4 § första stycket för den månad då
arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt,
multiplicerat med tolv. Efter de fem första åren utgörs
underlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första
stycket 1 och 2.
Sjukpensionens storlek
4 § Sjukpensionen uppgår till
1. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 § som inte
överstiger 7,5 prisbasbelopp,
2. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 § som
överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
3. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 § som
överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.
5 § Sjukpensionen ska på ett underlag enligt 3 § upp till 7,5
prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt
socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser
samma inkomstbortfall som sjukpensionen.
6 § Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet för det
år då arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt
nedsatt och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Anmälningsskyldighet
7 § Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en
månad från Försäkringskassans beslut anmäla till Statens
tjänstepensionsverk att sjukersättningen eller
aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån
minskas till partiell förmån.
Återkrav
8 § Om sjukpension felaktigt har betalats ut på grund av att
anmälningsskyldigheten enligt 7 § inte fullgjorts, ska
pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda
beloppet.
Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) ska tas ut på det
återkrävda beloppet från den dag då uppgifterna senast skulle
ha lämnats.
Återkravet och kravet på ränta får efterges helt eller
delvis, om det finns särskilda skäl för det.
Ansökan
9 § Den som vill ha sjukpension ska ansöka om det hos Statens
tjänstepensionsverk.
Sjukpension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex
månader före ansökningsmånaden.
Beslut
10 § Beslut i frågor om sjukpension enligt detta kapitel
fattas av Statens tjänstepensionsverk.
11 kap. Efterlevandepension
Rätt till efterlevandepension
1 § Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död
1. var ledamot av riksdagen,
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år
överstiger 1,5 in-komstbasbelopp.
Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har
fyllt 65 år och hade haft rätt till ålderspension som
överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år om pensionen hade
börjat tas ut.
2 § Efterlevande maka eller make som stadigvarande
sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled har rätt till
efterlevandepension.
Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person
som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot när
ledamoten avled. Detta gäller dock bara om personen tidigare
hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den
ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten när
dödsfallet inträffade.
Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension.
3 § Om det inte finns någon efterlevande maka eller make har
det eller de barn som har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen rätt till den
pension som skulle ha tillkommit en maka eller make.
Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska
delas lika mellan dem.
Förmånstid
4 § Efterlevandepension till maka eller make och till
efterlevande barn lämnas från och med månaden efter
dödsfallet.
5 § Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex
år från och med månaden efter dödsfallet.
Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet
ägde rum ska efterlevandepension lämnas om den ledamot som
har avlidit var född 1959 eller tidigare, och ledamoten före
2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Detta
gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller
samboförhållandet inleddes senast den 31 december 2009 och
senast den dag då ledamoten fyllde 60 år. Sådan
efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande
makan eller maken ingår äktenskap.
I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
6 § Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den
som har rätt till pensionen avlider. Efterlevandepension till
barn lämnas dock längst till och med den månad då barnet
fyller 20 år.
Efterlevandepensionens storlek
7 § Make eller make har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år
räknat
1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första
året och 30 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren, och
3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första
året och 15 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren.
8 § Efterlevande barn har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år
räknat med
1. 10 procent av underlaget enligt 9 § till den del det inte
överstiger 7,5 inkomstbasbelopp,
2. 25 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, och
3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.
Underlaget för efterlevandepensionen
9 § Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av de arvoden
som avses i 9 kap. 4 § första stycket och som betalades
ut vid dödsfallet.
Efterlevandepension efter den som vid sin död fick
sjukpension eller ålderspension
10 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 2 och 3 till maka eller make betalas under tid som
avses i 5 § med 35 procent av den sjukpension eller
ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
11 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 2 och 3 till barn betalas under tid som avses i 6 §
med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som
betalades ut vid dödsfallet.
12 § Om det inte finns någon efterlevande make, ska belopp
enligt 10 § tillfalla de barn som har rätt till
efterlevandepension enligt 11 §. Ett belopp som är gemensamt
för flera barn ska delas lika mellan dem.
Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall
13 § Riksdagsförvaltningen ska betala efterlevandepension
till maka eller make under tid som anges i 5 § andra stycket
med ett belopp som följer av 7–9 §§ eller 10–12 §§, men
beloppet ska enligt 7–9 §§ multipliceras med antalet hela år
i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före
2010, dividerat med talet tolv.
I antalet hela år i riksdagen ska tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009 räknas in.
I antalet hela år ska däremot inte tid som har
tillgodoräknats den som har avlidit som pensionsgrundande
enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga räknas
in.
14 § Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet
för det år då dödsfallet inträffade och räknas om vid
förändring av prisbasbeloppet.
Ansökan
15 § Den som vill ha efterlevandepension ska ansöka om det
hos Statens tjänstepensionsverk.
Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än
sex månader före ansökningsmånaden.
Beslut
16 § Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta
kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk.
12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång
till förvärvsarbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd.
Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i
riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till
riksdagen 2014.
Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i
riksdagen genom valet 2014 eller inträder senare, om han
eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett
beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet
inte har löpt ut.
Bestämmelsen i 20 § andra stycket gäller inte för en tidigare
ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti
och garantitiden då inte har löpt ut.
Syfte
2 § Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk
trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation
som uppstår när han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är
inte avsedd som en varaktig försörjning.
Stödåtgärder för omställning
3 § När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar riksdagen
ska Riksdagsförvaltningen erbjuda honom eller henne ett stöd
för att kunna övergå till förvärvsarbete.
4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
Rätt till inkomstgaranti
5 § Den som har varit ledamot och som före 65 års ålder
lämnar riksdagen efter minst tre hela års sammanhängande tid
i riksdagen har rätt till inkomstgaranti från och med den
tidpunkt då arvodet upphör.
I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får
ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.
6 § Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av
talmannen, eller sjukfrånvaro, begränsar inte rätten till
inkomstgaranti.
7 § Inkomstgarantin betalas ut efter ansökan enligt 28 § från
och med den dag då arvodet upphör och gäller, med de
begränsningar som framgår av 8 § första stycket, 8 § andra
stycket 1 och 2 och 20 §, till och med månaden innan den
månad då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.
Om ledamoten återinträder som ledamot upphör och förskjuts
garantin för den tid uppdraget varar.
8 § För den som har varit ledamot i riksdagen kortare
sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin under
ett år.
För den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanlagd tid
av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin
1. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års
ålder,
2. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50
års ålder, och
3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65
år om han eller hon har uppnått 50 års ålder.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot
av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
9 § Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken
garantin gäller enligt 8 § första stycket och 8 § andra
stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I ett sådant
beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp.
Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller
aktivitetsersättning
10 § Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat
sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin
11 § Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första
fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas vid
avgångstillfället:
1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§, och
3. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ.
Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin
bara på det ledamotsarvode som betalades vid
avgångstillfället.
Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för
beräkningen av hans eller hennes inkomstgaranti.
Inkomstgarantins storlek
12 § Under det första garantiåret lämnas inkomstgaranti med
ett månatligt belopp som uppgår till 80 procent av den del av
garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp
och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp. För tiden därefter lämnas
inkomstgaranti med ett månatligt belopp som motsvarar
följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till
ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:
1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
tolv år,
2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
elva år,
3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 27,5 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
tio år,
4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 24,75 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
nio år,
5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 22 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
åtta år,
6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 19,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
sju år, och
7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 16,5 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
sex år.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot
av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Värdesäkring av garantibeloppet
13 § För den som har varit ledamot i riksdagen under minst
sex hela år ska den fastställda inkomstgarantin knytas till
det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid
förändring av detta belopp.
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
14 § Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form
av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin
betalas.
15 § Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk
valuta som motsvarar vad ledamoten får i arvode enligt
artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot
övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets
ledamotsstadga, ska inkomstgarantin minskas med det belopp i
svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning.
16 § Inkomstgarantin ska minskas med följande inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte
beskattas i Sverige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 14 §,
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4.
Minskningen ska motsvara den procentandel som anges för varje
särskilt fall i 12 § av den sammanlagda inkomst enligt denna
paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.
17 § Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot
avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig
chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och
avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra
inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn
till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen.
Statens tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda
utbetalare om en sådan justering.
18 § Om det inte föreligger rätt till inkomstgaranti under
ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till
den tid då rätt till inkomstgaranti föreligger räknas med vid
minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som
garantin betalas.
Pensionsgrundande inkomst och beskattning
19 § Under de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas
med inkomst av anställning. För tiden därefter ska
inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension
enligt socialförsäkringsbalken.
Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
inkomstgaranti inte utgör arbetsinkomst.
Jämkning av inkomstgaranti
20 § Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt
eller delvis (jämkning) om garantitagaren
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att garantitagaren
skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för
brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt
att garantitagaren skulle ha skilts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti
som gäller i mer än ett år jämkas om garantitagaren inte har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till
förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska
särskilt beaktas om och hur den som tar emot förmånen har
tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §.
21 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något
annat beslutas.
Rätt till efterlevandeskydd
22 § Ett arvsberättigat barn, som inte fyllt 20 år, till den
som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 8 §
andra stycket har rätt till efterlevandeskydd. Med ett
arvsberättigat barn jämställs ett barn som har mottagits i
adoptionssyfte.
23 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt
11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett
sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
24 § Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den
månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make
eller därmed jämställd betalas under högst fem år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
25 § Efterlevandeskyddet lämnas per kalenderår med ett belopp
som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
Beslut i frågor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd
26 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt
till inkomstgaranti när ledamoten har lämnat riksdagen.
27 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan
om
1. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller
aktivitetsersättning enligt 10 §,
3. efterlevandeskydd enligt 22–23 §§, och
4. eftergift enligt 35–36 §§.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av
inkomstgaranti enligt 20 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1–3 kan inte
beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden.
Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd
28 § Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd
ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens
tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid
tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning.
Lämnande av uppgift
29 § När en ledamot har lämnat riksdagen ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till inkomstgaranti enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot
har lämnat till förvaltningen enligt 4 §.
30 § Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska på
begäran lämna sådana uppgifter till Riksdagens arvodesnämnd
som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt
bestämmelserna i detta kapitel.
31 § Den som ansöker om utbetalning enligt 28 § ska
skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens
tjänstepensionsverk behöver för att kunna bedöma sökandens
rätt till utbetalning av inkomstgaranti eller
efterlevandeskydd. Uppgifterna ska lämnas på heder och
samvete.
Om begärda uppgifter inte lämnas får Statens
tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får
väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas
påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan
särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens
tjänstepensionsverk.
32 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna de uppgifter om en namngiven person som är av betydelse
för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite.
33 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett
ärende om inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta
kapitel.
34 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt
20 § 1–3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för
frågan om inkomstgaranti enligt 37 §.
Återkrav
35 § Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt
belopp ska garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden.
Detsamma gäller om garantin har jämkats. Ett belopp som ska
betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas
mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt
eller delvis.
Återkrav framställs av Statens tjänstepensionsverk.
36 § Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt
belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom
en månad efter det att ett krav på återbetalning har
framställts, ska garantitagaren betala ränta enligt 6 §
räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning
sker. Detsamma ska gälla om garantin har jämkats. Om det
finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller
delvis.
Bestämmelserna i första stycket gäller också om
garantitagaren försummat att lämna uppgifter som behövs för
att kunna bestämma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett
sådant fall ska ränta tas ut från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats in.
Inkomstgaranti efter jämkningsbeslut
37 § Om inkomstgaranti har jämkats enligt 20 § får
garantitagaren, när nya förhållanden har inträtt, på nytt
ansöka om inkomstgaranti med åberopande av de nya
förhållandena.
Om ett beslut om jämkning enligt första stycket har grundat
sig på att garantitagaren gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till
beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då
återförandet skedde prövas på yrkande av garantitagaren.
13 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd
och efterlevandeskydd.
Omställningsstödet består av
1. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen,
och
2. ekonomiska förmåner under en omställningstid
(ekonomiskt omställningsstöd).
Detta kapitel gäller för de ledamöter som inte omfattas av
bestämmelserna i 12 kapitlet.
Syfte
2 § Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den
som har varit riksdagsledamot att övergå till
förvärvsarbete.
Stödåtgärder för omställning
3 § När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar riksdagen
ska Riksdagsförvaltningen erbjuda honom eller henne ett stöd
för att kunna övergå till förvärvsarbete.
4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
Ekonomiskt omställningsstöd
5 § Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till
ekonomiskt omställningsstöd
1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under
en sammanhängande tid om minst ett år,
2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under
en sammanlagd tid om minst två år,
3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst fyra år, eller
4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år.
Ekonomiskt omställningsstöd uppgår till 85 procent av det
arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet ska betalas från och
med den dag då arvodet upphör.
Ekonomiskt omställningsstöd enligt första stycket ska
jämställas med inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 §
socialförsäkringsbalken.
6 § När ett stöd enligt 5 § har upphört får ytterligare
ekonomiskt omställ-ningsstöd beviljas för högst ett år i
taget om
1. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år,
2. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år, och
3. det finns särskilda skäl.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska avseende
fästas vid
1. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses
i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit
för att söka övergå till förvärvsarbete, och
2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.
Stöd enligt första stycket får beviljas om det finns
särskilda skäl, även om förutsättningarna i 1 och 2 inte är
uppfyllda. I sådana fall får stödet beviljas i högst ett
år.
Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå
till högst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §.
Stödet ska jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt
socialförsäkringsbalken.
7 § Vid beräkning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hänsyn inte
tas till tid då ledamoten har fått ålderspension eller
sjukpension enligt bestämmelser i denna lag.
Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen
begränsar inte rätten till förmåner enligt detta kapitel.
Detsamma gäller vid sjukfrånvaro.
8 § Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst
till och med månaden innan den månad då ledamoten fyller 65
år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den
månad då dödsfallet inträffar.
Stödet ska betalas månadsvis.
9 § Utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd ska upphöra om
ledamoten återinträder i riksdagen.
När en ledamot åter lämnar riksdagen gäller 5 och 6 §§ i
tillämpliga delar.
10 § Ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 § ska knytas an
till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och
omräknas vid förändring av detta belopp.
11 § Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör
arbetsinkomst.
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
12 § Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med vad
ledamoten får i form av sjukersättning och
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den
tid stödet betalas.
Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med det belopp i
svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av
arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt
tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i
Europaparlamentets ledamotsstadga minskas stödet med det
belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning.
13 § Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande
inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte
beskattas i Sverige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §,
och
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4.
Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt
denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.
14 § Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt
även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som
statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt
förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med
hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det
behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika
regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk ska efter samråd
med berörda utbetalare besluta om en sådan justering.
15 § Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd
under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför
sig till den tid då rätt till stödet föreligger medräknas vid
minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som det
ekonomiska omställningsstödet betalas.
Jämkning av ekonomiskt omställningsstöd
16 § Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd
dras in helt eller delvis (jämkning) om stödmottagaren
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att stödmottagaren har
skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för
brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt
att stödmottagaren skulle ha skilts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt
omställningsstöd enligt 5 § och som gäller i mer än ett år
jämkas om stödmottagaren inte har vidtagit tillräckliga
åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen
av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som
tar emot stödet har tagit del av det omställningsstöd som
avses i 3 §.
17 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något
annat beslutas.
Rätt till efterlevandeskydd
18 § Ett arvsberättigat barn, som inte har fyllt 20 år, till
den som vid sin död var berättigad till ekonomiskt
omställningsstöd enligt 5 § första stycket 4 har rätt till
efterlevandeskydd. Med arvsberättigat barn ska jämställas
barn som har mottagits i adoptionssyfte.
19 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt
11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett
sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
20 § Efterlevandeskydd betalas under högst två år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
21 § Efterlevandeskyddet betalas per kalenderår med ett
belopp som för varje berättigad motsvarar ett
prisbasbelopp.
Beslut i frågor om ekonomiskt omställningsstöd och
efterlevandeskydd
22 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt
till ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § när ledamoten har
lämnat riksdagen.
23 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan
om
1. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §,
2. efterlevandeskydd enligt 18–19 §§, och
3. eftergift enligt 31–32 §§.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av
ekonomiskt omställningsstöd enligt 15 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte
beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden.
Utbetalning av ekonomiskt omställningsskydd och
efterlevandeskydd
24 § Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller
efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om
det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske
för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om
utbetalning.
Uppgiftslämnande
25 § När en ledamot har lämnat riksdagen ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till stöd enligt bestämmelserna i detta
kapitel. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot
har lämnat till förvaltningen enligt 4 §.
26 § Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt
omställningsstöd ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd
sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett
ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.
27 § Den som har ansökt om utbetalning enligt 24 § ska
skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens
tjänstepensionsverk behöver för att bedöma sökandens rätt
till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och
samvete.
Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar begärda
uppgifter, får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare
utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt
omställningsstöd får väsentligt ändrade inkomstförhållanden
och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning, ska han
eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till
Statens tjänstepensionsverk.
28 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller stöd ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna sådana uppgifter om en namngiven person om sådana
förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite.
29 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av ekonomiskt
omställningsstöd enligt 16 § första stycket 1–3. Detsamma
gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt
omställningsstöd enligt 33 §.
30 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett
ärende om ekonomiskt omställningsstöd enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
Återkrav
31 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp ska stödmottagaren betala tillbaka
mellanskillnaden. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Ett
belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i
stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt
omställningsstöd.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt
eller delvis.
Krav på återbetalning framställs av Statens pensionsverk.
32 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats
tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning
har framställts, ska stödmottagaren betala ränta enligt 6 §
räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning
sker. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Om det finns
särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller
delvis.
Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om
stödmottagaren har försummat att lämna de uppgifter som
behövs för bestämmande av det belopp som ska betalas
tillbaka. I ett sådant fall ska ränta tas ut från den dag då
uppgifterna senast skulle ha lämnats in.
Ansökan om ekonomiskt omställningsstöd efter
jämkningsbeslut
33 § Om ett ekonomiskt omställningsstöd har
jämkats enligt 16 §, får stödmottagaren när nya förhållanden
har inträtt på nytt ansöka om ekonomiskt omställningsstöd.
Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 16 § har
grundats på att stödmottagaren har gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till
beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet
skedde prövas på yrkande av stödmottagaren.
14 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering
Försäkring
1 § Riksdagsförvaltningen ske se till att en ledamot är
grupplivförsäkrad, tjänstereseförsäkrad och
arbetsskadeförsäkrad. Förvaltningen svarar för kostnaden för
försäkringarna.
Företagshälsovård
2 § En ledamot har rätt till företagshälsovård i den
omfattning som Riksdagsförvaltningen bestämmer.
Ersättning för rehabilitering
3 § Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter
prövning av Riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader
för insatser i rehabiliteringssyfte.
15 kap. Överklagande
Beslut av Riksdagsförvaltningen
1 § Beslut av Riksdagsförvaltningen i ärenden om stödåtgärder
för omställning och om tillhandahållande av barnverksamhet
får inte överklagas.
Övriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag får
överklagas hos Riksdagens överklagandenämnd.
Beslut av Riksdagens arvodesnämnd
2 § Beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 12 eller 13 kap.
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid
överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.
Ett beslut enligt 3 kap. 1 § får inte överklagas.
Beslut av Statens tjänstepensionsverk
3 § Beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna lag
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid
överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.
Allmänna bestämmelser om överklagande
4 § Ett beslut överklagas skriftligt. Klaganden ska i
överklagandet ange vilket beslut som överklagas och den
ändring i beslutet som han eller hon vill ha.
Överklagandet ska lämnas in till den myndighet som har
meddelat beslutet. Det ska ha kommit in dit inom tre veckor
från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Övergångsbestämmelser
2016:1108
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 då lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
ska upphöra att gälla.
2. Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och ändringar i
den lagen ska fortfarande gälla.
2020:962
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår
61 års ålder före den 1 januari 2021.