Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 2014:1538 · Visa register
Förordning (2014:1538) om förvaltning av asyl-, migrations- och integrationsfonden
Departement: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 2014-12-18
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:874
Ikraft: 2015-02-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2021:853
Upphävd: 2021-11-01 , överg.best.
Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning gäller förvaltningen av asyl-, migrations- och integrationsfonden för att genomföra det nationella programmet för perioden 2014–2020 inom målet att bidra till effektiv hantering av migrationsströmmar och till genomförandet, stärkandet och utvecklingen av den gemensamma asyl- och invandringspolitiken. Förordningen innehåller bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euroatom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euroatom) nr 1605/2002, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Organisation 2 § Migrationsverket är ansvarig myndighet enligt artikel 25.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 för förvaltning och kontroll av det nationella programmet. 3 § Migrationsverket ska upprätta ett partnerskap med offentliga organ på nationell, regional och lokal nivå, organisationer i det civila samhället och internationella organisationer för utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det nationella programmet. 4 § För det nationella programmet ska det finnas en övervakningskommitté. Ordförande i övervakningskommittén utses av regeringen. Regeringen beslutar om vilka berörda myndigheter och andra parter som ska vara företrädda i övervakningskommittén. Dessa ska i sin tur utse sina företrädare i övervakningskommittén. För beslut av övervakningskommittén krävs enhällighet. 5 § Ekonomistyrningsverket är revisionsmyndighet enligt artikel 25.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 för det nationella programmet. Handläggning av stödärenden 6 § Frågor om stöd prövas av Migrationsverket. En ansökan om stöd ska ges in till Migrationsverket. I ansökan ska sökanden ange hur medfinansiering kommer att ordnas. 7 § Migrationsverket ska kontrollera att ansökan avser stöd som är förenligt med det nationella programmet och med tillämpliga unionsrättsliga och nationella bestämmelser. 8 § Migrationsverkets beslut om beviljande av stöd ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande för utgången samt ange det förväntade resultatet av projektet. De villkor som beslutet är förenat med samt projektets budget och finansieringsplan ska särskilt framgå av beslutet. Om det finns flera stödmottagare i ett projekt, ska detta framgå av beslutet om stöd. 9 § Migrationsverket ska i beslutet om beviljande av stöd ange hur utgifterna för projektet ska redovisas. Det ska framgå vilket av de alternativ som anges i 11 § första stycket 6 som gäller för varje utgiftsslag. 10 § Stöd får betalas ut endast om utgifterna är stödberättigande enligt 11–27 §§. I annat fall ska Migrationsverket besluta att inte betala ut motsvarande del av stödet. Stödberättigande utgifter Inledande bestämmelser 11 § Utgifter är stödberättigande om de 1. har uppkommit för att genomföra projektet, 2. är skäliga, 3. har uppkommit under den projektperiod som Migrationsverket har fastställt, 4. är förenliga med unionsrättsliga och nationella bestämmelser, 5. uppfyller de villkor som angetts i stödbeslutet, och 6. antingen kan styrkas av stödmottagaren genom kopior av fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god redovisningssed eller uppfyller de krav som gäller för förenklade redovisningsalternativ enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014. Av artikel 17.3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 följer att endast utgifter som en stödmottagare har haft fram till den 31 december 2022 kan vara stödberättigande. 12 § Om det finns särskilda skäl, kan en utgift som inte uppfyller de krav som ställs i 11 § första stycket 4 och 5 ändå vara stödberättigande till viss del. Stödet för utgiften ska då sättas ned i proportion till avvikelsens art och allvar. Nedsättningen ska åtminstone motsvara den ekonomiska förlust för det allmänna som avvikelsen kan bedömas orsaka. Vid en bedömning enligt första stycket ska de riktlinjer om finansiella korrigeringar som Europeiska kommissionen ger ut tjäna som vägledning. 13 § Projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgifter som med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäliga är helt eller delvis inte stödberättigande. En stödmottagare som inte tillämpar lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska vid köp, hyra och leasing följa de principer som följer av 4 kap. 1 § den lagen. Förordning (2016:1175). 14 § Av artikel 17.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 följer att stödet i vissa fall ska minskas med de intäkter som projektet medför. Intäkter i eller genom ett projekt ska i de fallen löpande redovisas av stödmottagaren. Vissa utgifter som inte kan vara stödberättigande 15 § Utöver vad som anges i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 kan följande utgifter inte vara stödberättigande: 1. finansiella utgifter, 2. böter, sanktionsavgifter eller rättegångskostnader, 3. utgifter för underleverantörskontrakt, om a) anlitande av en underleverantör ökar kostnaden för projektet utan att tillföra något motsvarande värde, eller b) utgiften för underleverantören beräknats med en procentuell andel av totalkostnaden för projektet, och 4. utgifter för gåvor. Utgifter för personal 16 § Utgifter för personal ska avse bruttolönekostnader för personal med följande typ av anställning hos stödmottagaren: 1. heltidsanställning, 2. deltidsanställning med en fast andel av arbetstiden per månad, 3. deltidsanställning med ett varierande antal arbetstimmar per månad, och 4. timanställning. 17 § Utgifter för arvodering av personal som inte är anställd av stödmottagaren är stödberättigande endast om arvodet fastställts i ett avtal som har godkänts av Migrationsverket eller om arvodet framgår av lag eller annan författning. 18 § Följande utgifter för personal är stödberättigande: 1. löner som betalats ut i samband med verksamhet som stödmottagaren inte skulle utföra om det inte vore för det berörda projektet, som fastställts i ett anställningsavtal, arbetsavtal eller anställningsbeslut (nedan kallade anställningsbevis) eller i lag eller annan författning och som gäller de arbetsuppgifter som anges i arbetsbeskrivningen för den berörda arbetstagaren, 2. andra kostnader som arbetsgivaren haft och betalat och som är direkt kopplade till löner och förmåner, såsom skatter och sociala avgifter inklusive pensioner, förutsatt att a) de har fastställts i ett anställningsbevis, framgår av lag eller annan författning eller avser personalvårdande kostnader av mindre omfattning som inte ska beskattas som inkomst av tjänst hos den anställde, och b) de inte kan återkrävas av arbetsgivaren. 19 § Om personalutgifterna ska ersättas utifrån faktiska kostnader, ska dessa styrkas genom att lönespecifikationer ges in. 20 § Personalutgifter för personer som arbetar deltid med projektet ska beräknas som 1. en fast procentsats av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att en fast andel av arbetstiden ägnas åt projektet, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem, eller 2. en varierande andel av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att det antal arbetstimmar som ägnas åt projektet varierar från månad till månad, baserat på ett tidsregistreringssystem som täcker 100 procent av den anställdes arbetstid. 21 § För deltidsuppgifter enligt 20 § 1 ska arbetsgivaren utfärda ett intyg för varje anställd och i det ange hur stor andel av tiden som den anställde ska arbeta med projektet. För deltidsuppgifter enligt 20 § 2 ska ersättningen av personalkostnaderna beräknas på grundval av en timlön som fastställs 1. genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal arbetstimmar per månad som anges i anställningsbeviset, eller 2. genom att den senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaden per år divideras med 1 720 timmar, i enlighet med artikel 18.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014. Timlönen ska multipliceras med det faktiska antalet timmar som ägnats åt projektet. 22 § Personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska vara stödberättigande. Det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med projektet ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset. Utgifter för kontorslokaler, kontorsmateriel och administration 23 § Följande utgifter för kontorslokaler, kontorsmateriel och administration är stödberättigande: 1. hyra för kontorslokaler, 2. försäkringsavgifter och skatter för kontorslokaler och för kontorsutrustning, 3. kontorsmateriel, 4. ekonomi- och löneadministration, 5. bankavgifter för konton och kort, 6. arkiv, 7. underhåll, städning, reparationer, 8. säkerhet, 9. it-system, 10. el, gas, värme och vatten, och 11. kommunikation. Utgifter för resor och logi 24 § Följande utgifter för resor och logi är stödberättigande: 1. för resor, såsom biljetter, rese- och bilförsäkring, bränsle, milersättning, vägtullar och parkeringsavgifter, 2. för måltider, om de inte täcks av traktamente, 3. för logi, 4. för visum, och 5. för dagtraktamenten. Utgifter för utrustning, materiel och externa lokaler 25 § Utgifter för finansiering av utrustning och materiel som köps, hyrs eller leasas av stödmottagaren för att genomföra projektet är stödberättigande. Även hyra av externa lokaler för att genomföra projektet är stödberättigande. Om det står klart att den utrustning som köps in kommer att ha ett värde när projektet avslutas, får Migrationsverket besluta att utgiften är stödberättigande endast till viss del. Om utrustningen säljs i samband med att projektet avslutas, ska inkomsten räknas av från stödet. 26 § Utöver 25 § gäller att utgifter för köp av begagnad utrustning är stödberättigande endast om 1. inget annat stöd för utrustningen har tagits emot, 2. utrustningens pris är marknadsmässigt, och 3. utrustningen har de tekniska egenskaper som behövs för projektet och uppfyller gällande normer och standarder. Utgifter för extern sakkunskap och externa tjänster 27 § Utgifter för extern sakkunskap och externa tjänster för att genomföra projektet är stödberättigande. Upphävande av beslut, återbetalningsskyldighet och rapportering 28 § Om beslut om stöd har fattats på grund av oriktig, vilseledande eller ofullständig uppgift från sökanden eller om denne brutit mot de villkor som gäller för stödet, ska Migrationsverket upphäva beslutet helt eller delvis. 29 § Om ett stödbeslut upphävs sedan stöd har betalats ut till följd av beslutet, eller om en stödmottagare i övrigt har tagit emot stöd för utgifter som inte är stödberättigande, är stödmottagaren återbetalningsskyldig för beloppet. Migrationsverket ska kräva att motsvarande del av stödet betalas tillbaka. Återbetalning får krävas inom tio år från det att beloppet betalades ut. 30 § Om stödmottagaren inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska återbetalas, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Migrationsverket får sätta ned räntekravet om det finns särskilda skäl. 31 § Är någon återbetalningsskyldig enligt 29 § eller skyldig att betala ränta enligt 30 § får annat stöd enligt denna förordning kvittas mot skulden. 32 § Migrationsverket ska ansvara för rapporteringen av oegentligheter inom det nationella programmet i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014. En underrättelse om innehållet i rapporteringen ska sändas till Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket. Överklagande 33 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 10, 28 och 31 §§ får dock inte överklagas. Förordning (2018:874). Bemyndigande 34 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 2014:1538 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2015. 2. Genom förordningen upphävs a) förordningen (2008:57) om den Europeiska flyktingfonden och den Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013, b) förordningen (2008:1402) om Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013. 3. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande för ärenden som avser programperioderna 2008–2013 respektive 2007–2013 och för avslutande av dessa programperioder.