Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2014:400 ·
Visa register
Lag (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2014-05-28
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1709
Ikraft: 2014-07-01 överg.best.
Ändamål
1 § Polismyndigheten får föra ett register över
dna-profiler i syfte att stärka kvaliteten i den forensiska
verksamheten med dna-analyser (elimineringsdatabasen) i
enlighet med denna lag.
Uppgifter i elimineringsdatabasen får endast behandlas för
att upptäcka och utreda kontamineringar vid dna-analyser och
hanteringen av dna-spår.
Begreppen dna-profil och dna-analys som används i lagen har
samma betydelse som i lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Lag (2018:1709).
Förhållandet till annan reglering
2 § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:1177).
Lag (2018:1709).
Innehåll
3 § Elimineringsdatabasen får innehålla DNA-profiler från
personer som anges i 8 och 9 §§ och som genom att komma i
kontakt med material eller prover som ska bli föremål för
DNA-analys eller lokaler där sådana analyser utförs riskerar
att kontaminera dessa.
En DNA-profil som registreras i databasen får endast ge
information om identitet och inte om personliga egenskaper.
Utöver DNA-profiler får elimineringsdatabasen innehålla
uppgifter om vem DNA-profilen avser.
Behandling av uppgifter i databasen
4 § En dna-profil som har tagits fram under utredning av
brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person
får vid ett tillfälle jämföras med dna-profiler i
elimineringsdatabasen. Jämförelsen ska göras innan jämförelse
görs med andra dna-profiler i de dna-register som regleras i
5 kap. lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
En dna-profil från prov som har tagits med stöd av 28 kap.
rättegångsbalken får vid ett tillfälle jämföras med
dna-profiler i elimineringsdatabasen. Om dna-profilen avser
en misstänkt ska jämförelsen göras innan profilen läggs in i
det utredningsregister eller det dna-register som regleras i
5 kap. lagen om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område.
En dna-profil som har tagits fram för att kvalitetssäkra den
forensiska verksamheten med dna-analyser och som inte hänför
sig till brottsutredande verksamhet får jämföras med
dna-profiler i elimineringsdatabasen. Lag (2018:1709).
Personuppgiftsansvar
5 § Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig för behandling
av personuppgifter i elimineringsdatabasen. Lag (2014:600).
6 § Har upphävts genom lag (2018:1709).
7 § Har upphävts genom lag (2018:1709).
Provtagning
8 § Anställda vid Polismyndigheten och andra som återkommande
kan komma i kontakt med och därigenom riskerar att
kontaminera material som används vid DNA-analys, prover som
ska bli föremål för DNA-analys eller lokaler där sådana
analyser utförs, är skyldiga att lämna prov för DNA-analys i
syfte att DNA-profilen ska registreras i
elimineringsdatabasen. Provet tas i form av salivprov.
Lag (2014:600).
9 § För att få tillträde till en lokal där DNA-spår från
brottsplatser hanteras eller förvaras är även den som inte
omfattas av 8 § men som riskerar att kontaminera lokalen,
prover som ska bli föremål för DNA-analys eller material som
används för DNA-analys skyldig att lämna prov för DNA-analys
i syfte att DNA-profilen ska registreras i
elimineringsdatabasen. Provet tas i form av salivprov.
10 § Ett prov för DNA-analys som har tagits med stöd av 8
eller 9 § får inte användas för något annat ändamål än det
som provet togs för och ska förstöras senast sex månader
efter det att provet togs.
Längsta tid för behandling
11 § Uppgifter i elimineringsdatabasen får inte behandlas
när de inte längre behövs för att utreda om en persons dna
kan ha kontaminerat material, prover eller lokaler.
Uppgifter som rör anställda vid Polismyndigheten får inte
behandlas längre än två år efter det att det förhållande som
grundade skyldigheten att lämna prov upphörde.
Uppgifter som har registrerats med stöd av 9 § får inte
behandlas längre än ett år efter det att uppgifterna
registrerades.
Uppgifter som rör andra än de som anges i andra och tredje
styckena får inte behandlas längre än ett år efter det att
det förhållande som grundade skyldigheten upphörde.
Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen
(2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna
paragraf. Lag (2018:1709).
Skadestånd
12 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 §
brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av
personuppgifter i strid med denna lag eller föreskrifter som
avses i 13 eller 14 §. Lag (2018:1709).
Ytterligare föreskrifter
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om vilka
personalkategorier vid Polismyndigheten och vilka andra
personkategorier enligt 8 § som är skyldiga att lämna prover
för DNA-analys till elimineringsdatabasen. Lag (2014:600).
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om tillgången till
elimineringsdatabasen och förfarandet vid överensstämmelser
mellan en DNA-profil i elimineringsdatabasen och en annan
DNA-profil.
15 § Har upphävts genom lag (2014:600).
16 § Har upphävts genom lag (2014:600).
Övergångsbestämmelser
2014:400
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. En DNA-profil som har registrerats före den 1 juli 2014 i
syfte att upptäcka och utreda kontamineringar vid
DNA-analyser och hanteringen av DNA-spår får registreras i
elimineringsdatabasen om den registrerade samtycker till det.
De DNA-profiler som inte registreras i elimineringsdatabasen
ska gallras senast den 1 januari 2015.
3. DNA-profiler från anställda vid Rikspolisstyrelsen,
polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium
som registreras i elimineringsdatabasen får till och med den
31 december 2014 vid ett tillfälle jämföras med DNA-profiler
i spårregistret som regleras i 4 kap. polisdatalagen
(2010:361). En överensstämmelse mellan en DNA-profil i
elimineringsdatabasen och en DNA-profil i spårregistret får
inte utredas vidare.