Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2014:1102 ·
Visa register
Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2014-09-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1067
Ikraft: 2015-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2022:1718
Upphävd: 2023-01-01
Uppgifter
1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar
framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och
ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av
andra författningar.
2 § Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkert och
enhetligt vid ingripanden mot störningar av allmän ordning
och säkerhet och vid utredning och beivrande av brott.
Detsamma gäller när Polismyndigheten förebygger brottslig
verksamhet och fullgör andra uppgifter som myndigheten har.
3 § Polismyndigheten ska vara tillgänglig för allmänheten.
Myndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna
möta lokala behov. Myndigheten ska reagera snabbt på
samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och den
allmänna ordningen och säkerheten.
3 a § Polismyndigheten ska i den brottsbekämpande verksamheten
och i myndighetens kontakt med och bemötande av allmänheten
främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Detsamma gäller
när Polismyndigheten fullgör andra uppgifter som myndigheten
har. Förordning (2019:193).
4 § Polismyndigheten ska använda möjligheterna till
internationellt polisiärt samarbete i brottsbekämpningen och
bidra till internationellt bistånd och internationell
fredsfrämjande verksamhet.
5 § Polismyndigheten ska ha god planläggning när det gäller
säkerheten för viktigare objekt. Detsamma gäller inför och
vid särskilda händelser.
5 a § Polismyndigheten är beredskapsmyndighet och
sektorsansvarig myndighet enligt förordningen (2022:524) om
statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:558).
6 § Polismyndigheten ska leda den verksamhet vid
Ekobrottsmyndigheten som enligt lag eller annan författning
endast får utföras av polismän.
6 a § Polismyndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma
arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
Förordning (2020:97).
Information till regeringen
7 § Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en
skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet med
särskilda utredningar som under föregående år har bedrivits
enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om
brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare. Förordning (2015:786).
8 § Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en
skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet som har
bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och
organiserade brottsligheten. Förordning (2020:97).
8 a § Polismyndigheten ska senast den 15 december varje år i
en skrivelse till regeringen redogöra för omfattningen av
människohandel till, i och genom Sverige. Myndigheten ska i
skrivelsen även lämna förslag på hur människohandeln kan
förebyggas och bekämpas. Förordning (2019:193).
9 § Polismyndigheten ska senast den 1 mars varje år
informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om
1. tillämpningen av förenklade in- och utresekontroller under
föregående år i enlighet med artikel 9.4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en
unionskodex om gränspassage för personer (kodex om
Schengengränserna), och
2. antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till
Sverige och antalet tredjelandsmedborgare som befunnits
olagligen vistas i Sverige under föregående år i enlighet med
artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över
migration och internationellt skydd och om upphävande av
rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik
beträffande utländska arbetstagare. Förordning (2018:1104).
10 § Polismyndigheten ska snarast möjligt informera
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om viktiga frågor
som uppkommer i verksamheten och som bör komma till
regeringens kännedom.
Forensisk verksamhet
11 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas ett Nationellt forensiskt
centrum. Detta ansvarar för den forensiska processen i
myndigheten.
Nationellt forensiskt centrum ska utföra forensiska
undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller
brottslig verksamhet och bedriva annan verksamhet som har
samband med sådana undersökningar.
Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även
andra undersökningar utföras (uppdragsverksamhet).
12 § Nationellt forensiskt centrum ska bedriva forensisk
forskning och utveckling inom sitt ansvarsområde och samla,
bearbeta och offentliggöra resultat inom området. Den
forensiska forskningsverksamheten ska ledas av en
vetenskapligt meriterad forskningsledare. Forskningsledaren
ansvarar för att verksamheten bedrivs på en hög vetenskaplig
nivå.
13 § Nationellt forensiskt centrum ska ansvara för
internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.
Samordning
14 § Polismyndigheten ansvarar för organisation och
samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt.
15 § I 4 kap. 1 och 11 §§ förordningen (2003:789) om skydd
mot olyckor finns bestämmelser om samordning vid
fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna
personer.
Internationellt samarbete
16 § Polismyndigheten har de uppgifter som nationell
kontaktpunkt eller motsvarande som framgår av bilagan till
denna förordning eller av andra författningar eller beslut.
17 § Polismyndigheten ska delta i arbetet i den operativa
kommittén inrättad av Aktionsgruppen mot organiserad
brottslighet i Östersjöområdet (BSTF/OPC). Verksamheten ska
bedrivas i samråd med den nationella OPC-koordinatorn.
18 § Polismyndigheten ska ta emot och vidarebefordra
framställningar från enskilda om tillgång till uppgifter om
Europols personuppgiftsbehandling enligt artikel 36 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den
11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom
brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande
av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF,
2009/936/RIF och 2009/968/RIF. Förordning (2017:220).
19 § Polismyndigheten ska i enlighet med artikel 14 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18
juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot
arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i
den ursprungliga lydelsen,
1. identifiera risksektorer, och
2. sammanställa uppgifter om genomförda inspektioner och
senast den 31 maj varje år informera Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) om dessa.
20 § Polismyndigheten är förvaltande myndighet för fonden för
inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och
viseringar i enlighet med förordningen (2021:846) om
förvaltning av fonden för inre säkerhet och instrumentet för
ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.
Förordning (2021:847).
21 § Polismyndigheten får ingå en internationell
överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande
myndighet eller utländsk gränskontrollmyndighet i en stat som
är medlem i Europeiska unionen eller som har slutit avtal
enligt konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den
14 juni 1985 om samarbete med konventionsstaterna. Det gäller
dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller
Utrikesnämndens medverkan.
En överenskommelse enligt första stycket ska ingås av
rikspolischefen eller chefen för Nationella operativa
avdelningen om den avser samarbete
- där det finns en påtaglig risk för att utländska tjänstemän
kan komma att använda våld eller tvång mot enskilda i Sverige
eller för att svenska tjänstemän kan komma att använda sådana
åtgärder i ett annat land,
- enligt rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni 2008 om
förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska
unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper, eller
- enligt avtalet av den 4 september 2018 mellan Sveriges
regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd mellan
polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer.
En överenskommelse enligt första stycket ska i andra fall
ingås av rikspolischefen, chefen för Nationella operativa
avdelningen eller en chef inom Nationella operativa
avdelningen som Polismyndigheten särskilt har utsett.
Innan en överenskommelse ingås ska Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) underrättas. Förordning (2020:414).
21 a § I förordningen (2022:1058) med kompletterande
bestämmelser till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning
finns bestämmelser om myndighetens ansvar med anledning av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den
13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen
och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU)
2016/1624. Förordning (2022:1067).
Samverkan
Samverkan med andra myndigheter och organ
22 § I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande
bestämmelser om Polismyndighetens samarbete med andra
myndigheter och organ.
22 a § Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, och i
förekommande fall Säkerhetspolisen, ska tillsammans utveckla
verksamheten med att utreda och lagföra brott.
Förordning (2015:786).
23 § Polismyndigheten ska ge Åklagarmyndigheten, och i
förekommande fall Ekobrottsmyndigheten, tillfälle att yttra
sig över Polismyndighetens planering inför kommande
verksamhetsår. Polismyndigheten ska också samråda med berörd
åklagarmyndighet inför viktigare förändringar i verksamheten
som kan komma att påverka åklagarverksamheten.
24 § Om Ekobrottsmyndigheten i ett enskilt fall begär det och
det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten
bistå vid utredning av ekonomisk brottslighet.
25 § Polismyndigheten ska samverka med Åklagarmyndigheten,
Domstolsverket och Kriminalvården och med andra berörda
myndigheter i det internationella biståndet och den
internationella fredsfrämjande verksamheten.
Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen
26 § Polismyndigheten ska samarbeta med Säkerhetspolisen i
den utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska
kunna bedrivas effektivt.
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i samråd bestämma
och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och
samordning mellan myndigheterna.
Rikspolischefen ansvarar tillsammans med säkerhetspolischefen
för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans-
och samordningsfrågor mellan myndigheterna.
27 § Polismyndigheten ska fortlöpande upplysa
Säkerhetspolisen om förhållanden som kan ha betydelse för
dess verksamhet.
Polismyndigheten ska omedelbart underrätta Säkerhetspolisen
om den upptäcker brott eller brottslig verksamhet som anges i
3 § förordningen (2014:1103) med instruktion för
Säkerhetspolisen. Myndigheten ska även underrätta
Säkerhetspolisen om andra brott eller företeelser i den
utsträckning som framgår av föreskrifter som Säkerhetspolisen
har meddelat med stöd av 29 § förordningen med instruktion
för Säkerhetspolisen.
28 § Om Säkerhetspolisen i ett enskilt fall begär det och det
inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå
vid polisverksamhet som leds av Säkerhetspolisen.
Polismyndigheten ska lämna tekniskt biträde och annan hjälp
till Säkerhetspolisen i den utsträckning som myndigheterna
kommer överens om.
29 § Rikspolischefen ska omedelbart delge
säkerhetspolischefen information av synnerlig vikt.
30 § Chefen för Nationella operativa avdelningen får i samråd
med biträdande säkerhetspolischefen, trots den
arbetsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i
ett enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan
liknande uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska
lämnas över till Säkerhetspolisen för fortsatt
handläggning.
Ledning
31 § Polismyndigheten leds av en myndighetschef.
32 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett insynsråd som
består av högst 15 ledamöter.
Insynsrådet ska, utöver vad som anges i 9 §
myndighetsförordningen (2007:515), informera sig om
verksamheten vid regionpolisråden och särskilt följa den
verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om
handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen
och vissa andra befattningshavare.
Organisation
33 § Polismyndigheten ska ha sitt säte i Stockholm.
34 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas en avdelning som ansvarar för
handläggningen av ärenden om brott av polisanställda,
åklagare och domare (Avdelningen för särskilda utredningar).
Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (2014:1106)
om handläggningen av ärenden om brott av anställda inom
polisen och vissa andra befattningshavare.
Polismyndigheten ska se till att verksamheten vid avdelningen
hålls avskild från övrig polisverksamhet.
35 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas
- en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss
polisverksamhet (Nationella operativa avdelningen), och
- en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens
forensiska verksamhet och som utför undersökningar och
bedriver forskning inom detta område (Nationellt forensiskt
centrum).
Vid Polismyndigheten ska det dessutom finnas
- en nationell funktion för de internationella uppgifter som
anges i 16-19 §§,
- sådana personsäkerhetsenheter som anges i 6 § förordningen
(2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete,
- en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa
terroraktioner i landet, och
- en funktion för samordning av insynsrådets och
regionpolisrådens arbete. Förordning (2019:193).
35 a § Av 4 kap. 5 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att
Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning
av artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att
det finansiella systemet används för penningtvätt eller
finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och
kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga
lydelsen, samt av artikel 55.2 i kommissionens förordning (EU)
nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema,
administration och andra aspekter av auktionering av
utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för
handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.
Vid Polismyndigheten ska det finnas en särskild funktion som
bedriver denna verksamhet (Finanspolissektionen).
Förordning (2019:193).
36 § Polismyndigheten ska delas in i polisregioner.
37 § Polismyndigheten ska ha en styrka för tjänstgöring
utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens
utlandsstyrka).
38 § I övrigt bestämmer myndighetens ledning
Polismyndighetens organisation.
Särskilda organ
Regionpolisråd
39 § I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd
som består av högst 15 ledamöter. Chefen för polisregionen
ska vara ordförande i rådet och hålla rådet informerat om
verksamheten.
40 § Regionpolisrådet ska utöva insyn i polisverksamheten i
regionen och ge chefen för polisregionen råd.
Regionpolisrådet ska särskilt följa den verksamhet som
bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av
ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare och som rör regionen.
Etiska rådet
41 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett etiskt råd som på
rikspolischefens begäran ska bistå Polismyndigheten i frågor
som kräver särskilda etiska överväganden. Rådet ska bestå av
högst sju ledamöter. Rådet utser en ordförande bland
ledamöterna. Förordning (2019:193).
Nämnd för beredning av anställningsärenden
42 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en nämnd för
beredning av anställningsärenden.
Nämnden ska bereda och ge rikspolischefen råd i fråga om vem
som ska förordnas som chef för en region eller avdelning.
Nämnden ska också på rikspolischefens begäran ge råd i andra
anställningsärenden.
43 § Nämnden ska bestå av högst elva ledamöter. Nämnden utser
en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna.
Nämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden
och minst sex andra ledamöter är närvarande.
Förordning (2019:193).
Anställningar och uppdrag
44 § Rikspolischefen är myndighetschef.
Vid Polismyndigheten ska det finnas en chef för Nationella
operativa avdelningen, som också är ställföreträdande
myndighetschef, och en chef för Avdelningen för särskilda
utredningar. Anställning av dessa beslutas av regeringen.
45 § En arbetstagare vid Polismyndigheten är utan särskilt
beslut ledig från sin anställning under den tid som han eller
hon har en tidsbegränsad anställning vid Säkerhetspolisen.
46 § Regeringen förordnar för en bestämd tid
1. ledamöterna i regionpolisråden,
2. ledamöterna i det etiska rådet,
3. ledamöterna i nämnden för beredning av anställningsärenden,
och
4. de ledamöter i personalansvarsnämnden som ska förordnas
särskilt. Förordning (2019:193).
47 § Polismyndigheten är skyldig att ställa polismän till
förfogande för den polisverksamhet som bedrivs vid
Ekobrottsmyndigheten. Förordning (2015:786).
48 § I förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka
finns bestämmelser om förhållandena för den som tjänstgör vid
utlandsstyrkan.
Personalansvarsnämnd
49 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en
personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 §
första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för
anställda vid myndigheten, om inte annat anges. Nämnden
prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd mot
eller avstängning eller avskiljande av studenter vid
polisprogrammet.
Nämnden består av rikspolischefen, som är ordförande,
personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som
rikspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt
förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna
för Polismyndigheten.
Rikspolischefen bestämmer vem som ska vara vice ordförande i
nämnden.
50 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning,
avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett
förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får
avskriva ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska
leda till någon åtgärd från nämndens sida.
Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet eller
utbildningen och är det på grund av ändrade förhållanden
uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden
ensam besluta i frågan.
Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.
51 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra
andra ledamöter är närvarande.
När ärenden som är av principiell natur eller av annan större
vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande.
Tillämpligheten av vissa förordningar
52 § Polismyndigheten ska tillämpa
personalföreträdarförordningen (1987:1101) och
internrevisionsförordningen (2006:1228).
Avgifter
53 § En forensisk undersökning som utförs på begäran av
Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket,
åklagare eller allmän domstol är avgiftsfri. Avgift ska dock
betalas för en undersökning som begärs av en allmän domstol i
ett mål där endast målsägande för talan.
Polismyndigheten får ta ut avgift för en forensisk
undersökning som utförs på begäran av någon annan än en
myndighet eller domstol som anges i första stycket och för
andra undersökningar. Polismyndigheten får besluta om
avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.
Förordning (2015:786).
54 § Polismyndigheten får ta ut avgift för inträde till det
museum som drivs av myndigheten. Avgift får dock inte tas ut
för besökare som är under 19 år. Polismyndigheten får besluta
om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.
Rätt att meddela föreskrifter m.m.
55 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om sådan
polisiär verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.
56 § Polismyndigheten ska besluta föreskrifter som är av
väsentlig betydelse för verksamheten vid Säkerhetspolisen,
Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket eller
Kustbevakningen i samråd med berörd myndighet.
Innan Polismyndigheten fattar beslut om föreskrifter i andra
fall än som anges i första stycket och som berör någon annan
myndighet, ska Polismyndigheten, om inte annat är
föreskrivet, ge den myndigheten tillfälle att yttra sig.
57 § Polismyndigheten ska genom sådana allmänna råd som avses
i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) och
uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid
rättstillämpningen inom sitt ansvarsområde.
Undantag från myndighetsförordningen
58 § I följande ärenden hos Polismyndigheten ska
bestämmelserna i 20 och 21 §§ myndighetsförordningen
(2007:515) om föredragning och om myndighetens beslut inte
tillämpas:
1. förundersökning i brottmål,
2. verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet,
3. ledning av annan polisverksamhet i ett enskilt fall, och
4. forensisk verksamhet.
59 § Bestämmelsen i 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om
ärendeförteckning ska inte tillämpas i fråga om de ärenden
som undantas i 58 §.
Bilaga
Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen
1. att vara nationell enhet för den internationella
kriminalpolisorganisationen Interpol och för den Europeiska
unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol),
2. att vara sådan centralbyrå när det gäller
penningförfalskning som föreskrivs i den internationella
konventionen för bekämpande av penningförfalskning av den 20
april 1929 (SÖ 2001:6),
3. att vara nationell kontaktpunkt
a) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den
31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot
olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar
och komponenter och ammunition till Förenta nationernas
konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,
b) för att skicka och ta emot sådan information som avses i
artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005
för bekämpande av nukleär terrorism, och
c) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt
artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars
1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess
protokoll den 14 oktober 2005,
4. att vara
a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem
(SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella
delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut
2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och
användning av andra generationen av Schengens
informationssystem (SIS II),
b) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt
rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om
förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de
brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater,
c) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete
mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar
när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan
egendom som härrör från brott,
e) nationell enhet för Cepol enligt artikel 6 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den
25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av
tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och
upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF,
f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt
rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett
fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
(Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt
besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen,
g) kontaktpunkt för framställningar om inrättande av
gemensamma patruller eller genomförande av andra gemensamma
insatser enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet,
h) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut
2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till
informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för
medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte
att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra
grova brott,
i) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur
kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av
den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas
utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas
innehåll,
j) centralmyndighet vid utbyte av uppgifter ur
kriminalregister enligt del 3, avdelning IX, i avtalet om
handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska
atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirland, å andra sidan,
k) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den
11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande
informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-
direktivet), i den ursprungliga lydelsen, utom när det gäller
att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret
från utländska kontaktställen,
l) operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om
angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets
rambeslut 2005/222/RIF,
n) kontrollmyndighet enligt artikel 6 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om
inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en
effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om
kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som
är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd
som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har
lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas
brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med
Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring
av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk
byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom
området frihet, säkerhet och rättvisa,
o) kontaktpunkt enligt artikel 54 i Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder
för att förhindra att det finansiella systemet används för
penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och
om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843,
p) operativ nationell kontaktpunkt enligt artikel 14.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/713 av den
17 april 2019 om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som
rör andra betalningsmedel än kontanter och om ersättande av
rådets rambeslut 2001/413/RIF, i den ursprungliga lydelsen,
q) kontaktpunkt vid tillämpningen av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om
säkrare identitetskort för unionsmedborgare och
uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och
deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri
rörlighet,
r) central åtkomstpunkt enligt artikel 29.3 och nationell
myndighet för att tillhandahålla övriga behöriga myndigheter
åtkomst till in- och utresesystemet enligt artikel 38.2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den
30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för
registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om
nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar
medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren
för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande
ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU)
nr 1077/2011, och
s) kontaktpunkt för EU:s krisprotokoll rörande gemensamma
åtgärder mot viral spridning online av terrorism- och
våldsbejakande extremistiskt innehåll (EU Crisis Protocol),
5. att vara behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om
kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende
fonden för inre säkerhet,
6. att vara nationellt kontaktställe för förmedling av
uppgifter enligt avtalet av den 16 december 2011 mellan
Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters
regering om ett förstärkt samarbete för att förebygga och
bekämpa brottslighet,
7. att vara nationell rapportör i frågor som rör
människohandel enligt artikel 19 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande
och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och
om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF,
8. att vara kontaktpunkt för säkerställande av omedelbar hjälp
enligt artikel 35 i Europarådets konvention om it-relaterad
brottslighet (ETS 185),
9. att vara behörig myndighet enligt artikel 12 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den
29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll
online, och
10. att offentliggöra och lämna rapporter till kommissionen
enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag
från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller
användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende
interpersonella kommunikationstjänster för behandling av
personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa
sexuella övergrepp mot barn på nätet.
Förordning (2022:1067).