Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2013:390 ·
Visa register
Förordning (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 2013-05-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 2019:581
Ikraft: 2013-07-01
Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid handläggningen av mål i
förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta
förvaltningsdomstolen.
Målregister och aktbildning
2 § Vid varje domstol ska det föras register över alla mål.
Vid registreringen ska målen ges löpande nummer för
kalenderår i den ordning som de kommer in till domstolen.
Registret ska för varje mål visa dagen då målet har kommit in
och dagen då det har avgjorts. Det får finnas skilda
målnummerserier för olika grupper av mål.
3 § Registrering enligt 2 § görs med hjälp av automatiserad
behandling eller i dagböcker.
Domstolsverket får meddela föreskrifter om registrering.
Förordning (2015:732).
4 § Under handläggningen av ett mål ska det fortlöpande
registreras vilka handlingar som kommer in till domstolen,
vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som i
övrigt förekommer i målet eller i samband med överklagande av
ett avgörande.
5 § När en handling i ett mål kommer in till domstolen ska
det antecknas på handlingen vilken dag detta skedde.
De handlingar som kommer in eller upprättas i ett mål ska
föras samman till en akt. Handlingarna ska efter hand som de
kommer in eller upprättas numreras i löpande följd, om de
inte är sådana handlingar som får gallras ur akten enligt
19 §. På varje handling ska det finnas uppgift om domstolen
och målets nummer i målregistret.
6 § Av målregistret eller av akten ska följande framgå:
1. domstolens avgöranden i målet, när de har beslutats och
vem eller vilka som deltagit i avgörandet,
2. vem eller vilka som svarar för gjorda anteckningar enligt
8 §, och
3. skiljaktig mening, när omröstning har skett.
7 § Om domstolen avvisar ett överklagande av domstolens
beslut, ska överklagandet och avvisningsbeslutet tas in i
akten. Har ett överklagande skett i ett mål som inte till
alla delar avgjorts av domstolen, ska även den högre
domstolens avgörande tas in i akten.
Anteckningar vid muntlig förhandling och syn
8 § Vid en muntlig förhandling ska, utöver det som sägs i
17 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), följande antecknas:
1. tid och plats för förhandlingen,
2. deltagarna i förhandlingen,
3. fullmakter som ges muntligen inför domstolen,
4. förordnande om att förhandlingen hålls inom stängda
dörrar, och
5. ed som avläggs.
Anteckningarna ska göras i anslutning till förhandlingen och
redovisas på ett sådant sätt att de lätt kan återfinnas.
Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även vid
syn. Det som iakttas vid en syn ska antecknas eller på annat
sätt dokumenteras i den utsträckning som det kan antas vara
av betydelse i målet.
Den som står i ett sådant förhållande till saken eller till
en part att det kan anses minska hans eller hennes
tillförlitlighet får inte anlitas att göra anteckningar.
9 § En berättelse av ett vittne eller en sakkunnig ska
dokumenteras genom en ljudupptagning. Om detta inte är
möjligt ska berättelsen skrivas ned, i den utsträckning
berättelsen kan antas vara av betydelse i målet.
Om berättelsen skrivs ned ska den som hörts genast få
tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat
berättelsen ska tillfrågas om han eller hon har något att
invända mot innehållet. Även en invändning som inte leder
till någon ändring ska antecknas. Därefter får det som
skrivits inte ändras.
Berättelser som lämnas i Högsta förvaltningsdomstolen och i
Migrationsöverdomstolen och iakttagelser som dessa domstolar
gör vid en syn behöver inte antecknas eller på annat sätt
dokumenteras.
Domar och andra beslut
10 § Rättens avgörande av saken betecknas dom.
En prejudikatfråga som Högsta förvaltningsdomstolen prövar
med tillämpning av 36 a § första stycket
förvaltningsprocesslagen (1971:291) får avgöras genom dom.
Detsamma gäller när Migrationsöverdomstolen prövar en
prejudikatfråga med tillämpning av 16 kap. 12 a § första
stycket utlänningslagen (2005:716).
11 § En dom ska sättas upp särskilt. Andra beslut får sättas
upp särskilt eller tas in i ett protokoll, skrivas på en
handling i akten eller föras in i målregistret.
12 § Domar och andra särskilt uppsatta beslut ska skrivas
under av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet.
Om en dom eller ett beslut skrivs under elektroniskt, ska det
göras med en sådan elektronisk underskrift som avses i
artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och
betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre
marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den
ursprungliga lydelsen. Förordning (2018:505).
13 § I en dom eller ett annat beslut som sätts upp särskilt
ska, utöver det som sägs i 30 och 31 §§
förvaltningsprocesslagen (1971:291), följande anges:
1. domstolen samt tid och plats för meddelande av domen eller
beslutet,
2. parterna och deras ombud eller biträden,
3. saken i korthet, och
4. parternas yrkanden och invändningar.
En dom eller ett annat beslut ska i den utsträckning som det
behövs innehålla en redogörelse för den dom eller det beslut
som har överklagats eller underställts.
14 § För domar och andra beslut som sätts upp särskilt av
Högsta förvaltningsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen
får dessa domstolar besluta om avvikelser från 13 § första
stycket 1–4.
I fråga om en kammarrätts beslut om prövningstillstånd får
kammarrätten besluta om avvikelse från 13 § första stycket 4.
15 § En rättelse eller komplettering enligt 32 §
förvaltningsprocesslagen (1971:291) av en dom eller ett annat
beslut ska antecknas av ordföranden på originalet till domen
eller beslutet. I anteckningen ska dagen för rättelsen eller
kompletteringen anges.
Domböcker och beslutsböcker
16 § Domar ska årsvis föras samman i en inbunden dombok. I
boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.
Beslut som innebär att domstolen skiljer målet från sig och
beslut enligt 7 § första meningen, ska årsvis föras samman i
en beslutsbok. I boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då
de meddelades. Om ett beslut tagits in i ett protokoll,
skrivits på en handling i akten eller förts in i
målregistret, behöver till beslutsboken endast föras beslutet
samt den del av handlingen som visar i vilket mål beslutet
fattats.
Uppgifter som det gäller sekretess för enligt offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ska inte tas in i domboken
eller beslutsboken.
Domböcker och beslutsböcker får föras särskilt för skilda
grupper av mål.
Åtgärder vid överklagande
17 § Om ett avgörande överklagas, ska domstolen utan dröjsmål
sända sin akt till den högre domstolen. Om avgörandet inte
innebär att målet har prövats slutligt, är det dock
tillräckligt att domstolen i original eller kopior sänder de
handlingar som hänför sig till överklagandet.
18 § En domstol som prövar ett överklagande av ett beslut som
inte är slutligt ska utan dröjsmål underrätta den eller de
domstolar eller förvaltningsmyndigheter vilkas beslut har
överklagats om sådana beslut som kan ha betydelse för den
fortsatta handläggningen hos den domstolen eller
förvaltningsmyndigheten.
Gallring och arkivering
19 § När ett mål har avgjorts och avgörandet har fått laga
kraft, får minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt
missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift
av betydelse gallras ur akten.
En ljudupptagning ska gallras senast sex veckor efter det att
målet har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har fått
laga kraft.
20 § Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om
gallring av handlingar och föreskrifter om andra åtgärder än
gallring i anslutning till arkivering av akter.
21 § Domstolsverket får meddela föreskrifter om användande av
systemstöd för digital arkivering. Förordning (2019:581).